"Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Karin Greijus — Tue, 09 Aug 2016 09:02:46 +0000

Sveriges besöksnäring befinner sig i en spännande expanderingsfas med många nyöppnade hotell, konferensanläggningar och restauranger. Utvecklingen präglas av höga ambitioner, vilka återspeglats i det ökade antalet svenska Michelinstjärnor.

Samtidigt ser den svenska besöksnäringen rekordmånga övernattande hotellgäster. Under år 2015 registrerades 60,4 miljoner övernattningar i Sverige och turismens totala omsättning ökade med 13,2 miljarder kronor. Men kompetensutvecklingen hänger inte med i den snabba utvecklingen.

Vi lider av en kockbrist, vilket hämmar tillväxten i branschen.

Det är hög tid att vi inom hotell-, konferens- och restaurangbranschen tillsammans angriper kockbristen. Vi efterlyser gemensamma kommunikationsinsatser där vi ser skolbesök som en stor del av lösningen. Ungdomar bör redan under högstadiet informeras om vad vår bransch har att erbjuda dem. Vi måste få ungdomar att förstå att även mötesbranschen kan erbjuda schemalagd arbetstid, bra avtal, spännande karriärvägar och goda arbetsförhållanden.

Vi ser även att det är av högsta vikt att vi i branschen tillsammans tar ansvar för att ge elever, lärlingar och praktikanter kreativa och utvecklande arbetsuppgifter. På så vis tror vi att fler personer kommer att få mersmak, starkare kompetensutveckling och i högre utsträckning stanna kvar inom branschen. Under det senaste året har flera hotell- och restaurangutbildningar hotats av nerläggning runt om i landet på grund av för få sökande. Med en gemensam kommunikationssatsning hoppas vi på att istället kunna se ett ökat antal sökande.

Vi lovar att göra vårt arbete för att bidra till att fler unga ser kockyrket som en spännande karriärväg. Men en satsning på utbildning måste till för att lösa problemet. Vi menar att kvaliteten och därmed även statusen måste höjas på svenska hotell- och restaurangutbildningar. Därför efterlyser vi en resursavsättning till yrkesutbildningarna inom hotell- och restaurang från politiskt håll. Än idag domineras yrkesutbildningarna av industrisektorns behov, men med en stark och expanderande besöksnäring är det hög tid att lägga om resurser.

Vi har förstått att Sverige är en gastronomisk destination och vill så förbli. För att kunna fortsätta att expandera måste vi få både elever och politiker att komma till samma insikt. Endast tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att branschen ska kunna fortsätta att blomstra.

Lotta Boman, VD, Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Camilla Zedendahl, VD, Destination Sigtuna

Kalle Eriksson, F&B, Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Björn Jonzon, VD, Stora Brännbo Hotell & konferens

Sylvia Nylin, VD, Svenska Möten

Maria Holm, Kokboksförfattare

Charlotte Bode, VD, Gällöfsta konferens

Magnus Eriksson, VD/Ägare, Nova Park & Steningevik

Gunilla Runsten, VD, Rönneberga Kursgård

Helmer Hellklint, Engsholms slott

Jens Johansson, U&We

Anna Rune, Runö Meetings & Events

Pontus Frithiof, Pontus group

Malin Söderström, Moderna Museets restaurang

Dan Wikström, Kökschef, Engsholms slott

Henrik Kadikk, Kock, Rönneberga

Bilder

Huvudbild:

Debatt: "Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Puffbild topp:

Debatt: "Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Puffbild vänster:

Debatt: "Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

"Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Karin Greijus — Tue, 09 Aug 2016 09:02:46 +0000

Vi lider av en kockbrist, vilket hämmar tillväxten i branschen.

Lotta Boman, VD, Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Camilla Zedendahl, VD, Destination Sigtuna

Kalle Eriksson, F&B, Sigtunahöjden Hotell & Konferens

Björn Jonzon, VD, Stora Brännbo Hotell & konferens

Sylvia Nylin, VD, Svenska Möten

Bilder

Huvudbild:

Debatt: "Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Puffbild topp:

Debatt: "Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Puffbild vänster:

Debatt: "Vi måste lösa kockbristen tillsammans!"

Skärpning kockar och krögare! Sluta kritisera skolan – och bidra till bättring

Karin Greijus — Thu, 16 Jun 2016 05:36:20 +0000

Vi tar del av debatten kring utbildningen och vill nu ge vår syn utifrån skolans perspektiv eftersom vi jobbar med Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) på gymnasiet.

Ofta ser vi tyvärr att kända kockar och krögare riktar kritik mot gymnasieutbildningen i media. Dessa kockar och krögare kanske tänker att det inte spelar någon stor roll att de uttalar viss kritik, men det tror vi att det gör.

När kända branschföreträdare klagar på att utbildningen underkänner man inte bara vårt arbete i skolan. Man kritiserar samtidigt de kollegor som varit handledare på elevernas arbetsplatsförlagda lärande (APL), där eleverna fått sin mesta yrkesträning under utbildningen. Och vad ska den 15-åring som tycker det är roligt att laga mat tänka om sin framtid när hen hör kändiskocken dissa RL-programmet?

Det är tufft att vara 15 år och vilja gå ett yrkesprogram när föräldrarna vill något annat och man saknar bra argument för att välja det program som verkar roligast. Hur ni i branschen talar om utbildningen och yrket är också grundläggande för yrkets status. Vi läser ibland att branschen kan anställa vem som helst som är glad, positiv och kommer i tid, men är det inte ännu bättre om de också har en grundläggande utbildning med sig? Vi kan förstå att ni har höga förväntningar på elever med yrkesexamen, det är bra och det har vi med! Vi möter en elevgrupp med stor spridning på förmåga och intresse, och vi utbildar dem mot en bred bransch med allt från arbete i livsmedelsbutiker till kökschef på fine dining-restauranger (för att ge två olika exempel).

Som rektor eller lärare gläds man med såväl den elev som mot alla odds faktiskt fått en fast tjänst på Hemköp, likväl som de elever som går direkt in i Juniorkocklandslaget!

Det vi önskar är att ni som företräder branschen istället för att kritisera utbildningen bidrar till att den blir ännu bättre! Välkomna eleverna till er, både under utbildningen och efter. Och säg för all del att för den som vill bli riktigt framgångsrik väntar ett livslångt lärande!

Om ni vill påverka utbildningen så ta emot elever på APL på er restaurang! För att bli handledare ska man gå Skolverkets webbaserade utbildning, det tar cirka 3-5 timmar att göra denna utmärkta och faktiskt prisbelönta[1] Skolverket erbjuder en webbaserad handledarutbildning för handledare som tar emot elever i arbetsplatsförlagt lärande. Syftet med utbildningen är att öka kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet. Utbildningen vann pris för bästa E-learning i Swedish Learning Awards 2015. utbildning. Kontakta sedan närmsta restaurangskola och inled ett samarbete med oss i skolan. Förutom att vara handledare kan ni ta emot elever på studiebesök, vara med på ett undervisningspass eller gå med i skolans programråd där vi diskuterar utbildningsfrågor tillsammans.

Om vi gemensamt från skola och bransch kan uttala oss positivt om restaurang- och livsmedelsutbildningen så tror vi att det är ett steg för att få fler elever att söka utbildningen. Och kanske är det även ett steg att öka yrkets status?

Med förhoppning om ett fortsatt gott samarbete mellan bransch och skola!

Kersti Wittén, yrkeslärare på Sågbäcksgymnasiet

Anna Hoffsten, rektor på Stockholms hotell- och restaurangskola

[1] Skolverket erbjuder en webbaserad handledarutbildning för handledare som tar emot elever i arbetsplatsförlagt lärande. Syftet med utbildningen är att öka kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet. Utbildningen vann pris för bästa E-learning i Swedish Learning Awards 2015.

Bilder

Huvudbild:

Skärpning kockar och krögare!

Puffbild topp:

Skärpning kockar och krögare!

Puffbild vänster:

Skärpning kockar och krögare!

Varför motarbetas företagare inom besöksnäringen?

Karin Greijus — Tue, 07 Jun 2016 13:33:27 +0000

Vi driver ett företag inom besöksnäringen, andra generationen nu, på en mindre ort i närheten av Göteborg. Varje dag kommer 24 medarbetare till jobbet. Vi skickade in 70 kontrolluppgifter till Skatteverket för 2015. Vårt bidrag till att skapa välfärd i Sverige.

Jag satt nyss och läste inlägg på en Facebook-grupp ”Stoppa Strandhälls sjukförslag” och blev så illa till mods över kommentarer om företagare.

Varför är det så fult att vara företagare? Varför utgår många ifrån att vi kör slut på våra anställda och inte tar ansvar för vår verksamhet? Jag kan inte förstå hur man resonerar, vem man istället vill ska skapa arbetstillfällen, bygga hus och bilar, producera, transportera och laga mat, tillverka möbler, iPhones, appar och annat man vill ha om inte företagare??

Till oss kommer företag och organisationer från hela landet för att mötas och kompetensutveckla sin personal. Huvudsyftet med möten utanför egna arbetsplatsen är synnerligen tydligt och medvetet. Bakom ligger ett kostnadsmedvetet och strategiskt beslut där målet är att utveckla för att överleva på en konkurrensutsatt marknad.

Vårt företag tjänar inga stora pengar. Den tiden är förbi. Vi sysselsätter däremot alltjämt många medarbetare. De flesta har varit hos oss i många, många år och eftersom vi får goda betyg i vår årliga medarbetarundersökning vågar jag tro att det inte bara är för att man är nödd och tvungen utan för att man faktiskt är stolt över sitt arbete och för företaget man jobbar med – ja, inte för, utan faktiskt med!

Besöksnäringen är på frammarsch och sanerad tack vare seriösa företagare. Vi äter ute som aldrig förr, turistar i vårt eget land och bor gärna på hotell. Turister strömmar hit från nya destinationer, företagen bjuder in sina utländska kollegor och kunder för att stolt visa upp våra industrier. Kongresser, seminarier, konserter och idrottsevenemang lockar besökare från hela världen till våra städer. Besökare som konsumerar och bidrar med momsintäkter till staten.

Näringen växer så det knakar. Men. Akut brist på personal råder. Själva letar vi ständigt.

Även om näringen tillsammans med regeringen har sett till att vi fått igång ett snabbspår för bland andra kockar – en klockren lösning där vi hjälper nyanlända in i arbete snabbt. Vi kan fylla på med personal i våra kök för att lätta på arbetsbördan för dem som idag jobbar hårt för att leverera service till våra gäster.

Snabbspåret är en bra lösning men det räcker inte. För bristen på medarbetare finns överallt. Så, vad gör då branschen mer för att lätta på trycket för befintlig personal? Jo, vi lockar in ungdomar på arbetsplatserna – unga, oerfarna som är villiga att ta ett jobb för att slippa gå arbetslösa. Vi lär upp dem och ser till att de får i alla fall en referens i sitt CV. Under tiden löser vi några akuta personalproblem. Här får vi dock veta av samma regering att den insatsen inte är värd att belönas. Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar är en dyr subvention som ska bort.

Jag hoppas ungdomarna inte ger upp även om vi i en trängd situation nu prioriterar om och istället anställer medarbetare med arbetslivserfarenhet. Det ekonomiska utrymmet att ha en extra resurs för att utbilda finns tyvärr inte så valet är enkelt.

Då kommer nästa nådastöt, regeringens förslag om att lägga en del av sjuklönekostnaderna på företagen.

Vi har inte en enda som blivit långtidssjukskriven under tiden de jobbat hos oss. Vi har däremot anställt redan sjukskrivna som är på god väg att komma tillbaka till arbetslivet. Vi ser detta som en win-win – vi löser den tidigare nämnda akuta bristen på kompentent personal i branschen och får in medarbetare som kanske inte går för fullt men som ändå gör ett bra jobb när de är här. Medarbetaren känner ett stöd och får komma tillbaka i sin egen takt tack vare en arbetsplats med glada gäster och trevliga kollegor.

Om vi nu väljer att ta in två deltidssjukskrivna istället för en frisk heltidare, ska vi belastas med en del av sjukskrivningen? För en kompensation på futtiga 0,16% i reducerad arbetsgivaravgift? Den kompensationen när man räknar på det är ett hån och inte en eftergift.

Vårt företag betalade in 2.084 tkr till staten i arbetsgivaravgift 2015 där ungdomar ingår. I år ger motsvarande lönesumma 2.356 tkr i arbetsgivaravgift när den nu blir 31,42% för samtliga anställda upp till 65 år.

En kostnadsökning på 272 tkr. Med den utlovade reduktionen på 0,16% för samtliga anställda ger det vårt företag en sänkt avgift med svindlande 12 tkr netto. Jag hoppas ni förstår att man som företagare inte jublar i det läget och gärna stöttar en Facebook-grupp som försöker stoppa Strandhälls förslag.

Jag ville med dessa rader bara ge en inblick i hur det är att idag driva ett företag inom besöksnäringen – en bransch på frammarsch som skapar många jobb och gör Sverige till ett attraktivt besöksmål. Och samtidigt skriva av mig lite av den frustration och uppgivenhet jag känner.

Sen uppmuntrar jag också alla som är arbetslösa eller inte trivs på sina nuvarande jobb att starta egna företag. För om fler som vågar satsa och skapa jobb, då skulle Sverige blomstra och det skulle dessutom strömma in pengar till vård, skola och omsorg. Och då kanske färre skulle få anledning att kritisera företagandet!

Suzanne Parenius är vd för Hjortviken Konferens utanför Göteborg.

Bilder

Huvudbild:

Suzanne Parenius

Puffbild topp:

Suzanne Parenius

Puffbild höger:

Suzanne Parenius

Erik Videgård: "Johan Jureskogs gästspel är inget att skämmas över!"

Karin Greijus — Mon, 18 Apr 2016 17:05:51 +0000

Jag har funderat rätt mycket på Sebastien Boudets utspel angående Johan Jureskogs ”gästspel” på McDonald's. Det pratas rätt mycket om kredibilitet i olika branscher: skådespelare, musiker, matlagare – ja, överhuvudtaget alla som jobbar med kreativa och kulturella arbeten förväntas av någon anledning att ha en moralisk kompass som vida överträffar alla andra. Varför är det så?

Antagligen för att de på något sätt influerar ”vanliga” människor och påverkar deras dagliga beteende vilket gör de mer framstående inom kategorin ”mediapersonligheter” ett hett byte för företag att marknadsföra och associera sig med. Personligen har jag försökt att hålla kredd-fanan högt men visst har jag gjort liknande jobb som Johan. Åt SJ, Coca Cola, Arla, Spendrups och massor av andra. Gör det då mig till en dålig människa? Möjligt, men dessa gig (som ofta är hyfsat välbetalda) har också gett mig en möjlighet att utveckla min egen verksamhet.

Jag har kunnat resa till fjärran länder för att förkovra mig i mat som jag annars inte skulle kunna prova, jag har kunnat köpa böcker och råvaror. Jag har kunnat vara ledig och i lugn och ro fundera på nästa krog. Dessa gig har gett mig en möjlighet att bli bättre och på detta sätt vara kreativ, något som förhoppningsvis gagnat mina gäster och gett dem en ny upplevelse.

Varför gör stora artister ”företagsgig”? Varför ser vi skådespelare i reklamfilmer? Antagligen för att det är bra betalt men det är bevisligen så att ett engagemang av den typen också ger dem möjlighet att göra ”pro bono”-uppträdanden och roller i lågbudgetfilmer som annars aldrig skulle bli av eller framförallt synas.

Tillbaka till debaclet Boudet och Jureskog. Jag är fullständigt övertygad om att Johan har gjort sitt yttersta för att få till tre bra burgare åt Mc Donald’s. Att sedan produktionslinjer och råvarukostnader begränsar är ju tråkigt men det är ju en verklighet han måste anpassa sig till. Huvudsaken i den här röran är ju att Johan på det här sättet har en möjlighet att förändra.

Mc Donald’s når ut till oändligt många fler människor än Facebooksidor och Instagramkonton. Möjligheten finns att så ett frö och om fler gäster kommer att efterfråga högre kvalitet så finns det inget seriöst företag i världen som kommer att låta bli att lyssna. Nästa steg är att Mc Donald’s serverar en burgare medium-rare eller ett bröd utan e-nummer – men då krävs det engagemang. Ett engagemang som aldrig kommer att nå ut stort genom smädande över Facebook eller påhopp i kvällspressen.

Jag är övertygad om att Mc Donald’s (eller någon annan kedja) gladeligen skulle plocka upp stafettpinnen och presentera Sebastiens bröd till sin profilburgare och då skulle det börja hända saker. Då skulle gäster som aldrig funderat över vad frukostbrödet innehåller och som aldrig hört talas om eller inte är ett dugg intresserade av Eldrimner/enkorn/spelt att höja på ögonbrynen och kanske ställa frågan nästa gång de går till sin lokala butik eller bagare. Baby steps.

Jag tror inte att man ska vara så ängslig över sin kredibilitet och ta till brösttoner mot andra. Det kommer kanske ett tillfälle när man själv sitter där och måste sälja sin själ till mammon för att kunna köpa en ny ugn eller, varför inte, betala hyran. Så länge det dagliga värvet är att ta hand om sina gäster och göra sitt yttersta för att de ska vara nöjda så helgar faktiskt ändamålen medlen, i min milda mening.

/Erik Videgård.

Restaurangprofil, kokboksförfattare (senast med Facing Heaven: Välkommen till Sichuanköket) och grundare av flera restauranger, däribland Tasty Thai.

Bilder

Huvudbild:

Erik Videgård

Puffbild topp:

Erik Videgård

Puffbild höger:

Erik Videgård

Lallerstedt: Dags att göra upp med branschens dåliga rykte!

Karin Greijus — Tue, 09 Feb 2016 13:28:28 +0000

Inom restaurangbranschen står vi inför en utmaning. Den utmaningen är att öka statusen för våra anställda och för branschen. Då allt färre unga söker sig till våra verksamheter behöver vi finna vägar för att göra oss mer attraktiva för framtida medarbetare, ungdomar, föräldrar men också befintliga anställda. Och: Vi kan inte göra det själva, vi måste göra det tillsammans!

Ett dåligt rykte har hängt över vår bransch, men det är dags nu att vi arbetar bort de fördomar som finns om restaurangbranschen. Till exempel: Givetvis går det att kombinera familjeliv och yrkesliv inom restaurangbranschen precis som det gör inom andra yrken med obekväma arbetstider som exempelvis sjukvård, polis, brandkåren.

Vi skapar framtidsyrken med en stor potential att göra en lysande karriär! Trots det står vi inför stora rekryteringsproblem. Det är nästan ironiskt att vi har så svårt att få tag på kompetent personal, samtidigt som det finns så många arbetslösa.

Problemet grundar sig redan i yrkesutbildningarna. Det är för få som söker sig till dem. De utbildningar som finns har ofta svårt att matcha kompetensen med det vi i branschen söker. Tillsammans med gymnasie- och yrkesskolorna behöver vi kompetensutvecklas för att enklare lösa den befintliga matchningsproblematik som finns.

Förhoppningsvis kan vi då attrahera flera att söka till utbildningarna. Vi måste ta vårt ansvar och visa att vår bransch är en framtidsbransch. En bransch att växa och utvecklas i!

Därför har vi börjat med gesällbrev i vår koncern. Som en av Sveriges första validerare inom servering har nämligen Eriks Restaurangers vd, Linus Forsberg, befogenheten att utfärda gesällbrev som möjliggör för personer med kompetens men som saknar formell utbildning att få papper på sina kunskaper.

Vi tror på att gesällbrev är en bra väg för många. Möjligheten att bli certifierad höjer statusen för både individen såväl som branschen.

Du får ett bevis på din kompetens och din kunskap, och det blir en legitimering som du kan visa upp. Höjd kompetens och höjd status kommer ge restaurangbranschen en skjuts i rätt riktning.

Jag uppmanar mina kollegor och er inom näringslivet: Åk ut till skolorna, prata med elever och lärare. Hjälp oss att attrahera, förvalta och höja statusen inom branschen!

Anna Lallerstedt

Ägare och styrelseordförande, Eriks Restauranger

Bilder

Huvudbild:

Anna Lallerstedt.

Puffbild topp:

Anna Lallerstedt.

Puffbild höger:

Anna Lallerstedt.

Nidal Kersh om personalliggaren: "Tänk om igen, Skatteverket!"

Karin Greijus — Tue, 08 Sep 2015 16:31:20 +0000

Tänk scenariot. Det råder full lunchrusning på en sedan två veckor nyöppnad restaurang på Södermalm i Stockholm när två kontrollanter från Skatteverket kliver in tillsammans med fyra poliser. De stänger ner restaurangen, de tvingar bara anställda med utländsk bakgrund att visa legitimation och kräver att restaurangens digitala personalliggare ska
skrivas ut på en gång.

På A4-papper. Det räckte absolut inte med att se den på kassaskärmen.

Kontrollanterna sätter igång ett tidtagarur och ägarna får springa till kontoret för att ordna fram en skrivare. De lyckas på en kvart skriva ut personalliggaren.

Men. Enligt kontrollanterna fick det ta max nio minuter. Straffet blev 10 000 kronor i böter. Det här beteendet kallar
Skatteverket för övernitiskt. Jag kallar det maktmissbruk.

Krögarna till restaurangen överklagade till Skatteverkets kassaregister-avdelning som sitter i Göteborg. De gav
dem rätt i sak och menade på att restaurangen inte begått något misstag. Skatteverket i Stockholm valde dock att ignorera detta och avslog deras överklagan och gav dem böter ändå. Detta kallar Skatteverket för rättssäkert. Jag kallar det för rättsvidrigt.

Skatteverket skriver i sitt svar till mig att man direkt kunde skönja en positiv effekt av införandet av personalliggaren i form av det kom in motsvarande 4 000 jobb i skatteintäkter under första året. Jag har försökt hitta någon statistik som bevisar detta men det finns inte.

Den statistik som finns visar tydligt att den positiva trenden med fler jobb inom restaurangbranschen pågått ända sedan 2000-talets början. Antalet jobb ökade mellan 2003 och 2013 från 55 000 till 102 000 enligt SCB.

År 2007 infördes dessutom en sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år. Den tros ha gett mellan 6 000-10 000 jobb. År 2012 infördes också en momssänkning vilket har skapat mellan 4 000-10 000 jobb.

Restaurangbranschen anställer rekordmånga personer i Sverige och växer snabbare än någon annan bransch inom tjänstesektorn. Enligt SCB stod restaurangbranschen 2012 för 5 procent av alla förvärvsarbetare inom den privata tjänstenäringen. Över hälften är kvinnor och nästan hälften av alla män är utrikesfödda. Den har dessutom trotsat konjunkturnedgångarna och haft en positiv trend i över tio år. Allt det här är siffror på en bransch som går bra, som sköter sig och som växer.

Skatteverket försöker svartmåla en hel bransch som fuskare trots all statistik visar på motsatsen.

Och: Huruvida en enda enkätundersökning på snart tio år ger ett rättvist underlag för hur välförankrad personalliggaren är får stå för Skatteverket.

Det Skatteverket borde svara på är hur femton – istället för nio minuters – tidsåtgång av en utskrift av den digitala personalliggaren är bevis på svart arbetskraft? Hur kan det kosta 10 000 i böter?

Skatteverket har bestämt att vi ska ha ett system där möjligheten att göra misstag är många och möjligheten att dela ut
godtyckliga böter är ännu fler. Det är svårt att se det på ett annat sätt än att Skatteverket finansierar sin kontrollverksamhet via böterna.

Skatteverket är också mycket noga i sin replik med att utelämna att personalliggaren inte haft någon som helst effekt på antalet anställda inom tvätteri- och frisörbranschen. Två av tre branscher som omfattas av kravet har alltså inte kunnat påvisa någon som helst effekt på antalet nya jobb. Ändå väljer Skatteverket att tolka de senaste 10 årens ökning av antalet anställda inom restaurangbranschen som en effekt av personalliggaren. Det skulle i så fall vara ett verktyg för jobbskapande som saknar motstycke i världshistorien. Det är det naturligtvis inte, men Skatteverket vill nu införa den i flera branscher.

Det är direkt skrämmande.

Att verka i en bransch på rättvisa villkor ligger i allas intresse. Personalliggaren har inget med det att göra. Restaurangbranschen är unik på många sätt, men att utmåla just restaurangbranschen som en bransch som kräver andra kontroller än andra företag är direkt missvisande. Idag är alla restauranger redan tvingade att ha ett godkänt kassaregister. Allt fler av betalningarna görs med kort vilket i princip omöjliggör svarta pengar.

Om Skatteverket misstänker en restaurang för fusk föreslår jag att de gör som med andra branscher de kontrollerar: ber om att få titta på bokföringen.

Nidal Kersh är krögare och grundare till Street Food Stockholm.

Bilder

Huvudbild:

Replik till Skattverker om personalligggare

Puffbild topp:

Replik till Skattverker om personalligggare

Puffbild höger:

Replik till Skattverker om personalligggare

Skatteverket: "Svar på debattinlägg om personalliggarna"

Karin Greijus — Fri, 04 Sep 2015 14:56:37 +0000

Krögaren Nidal Kersh kritiserar i ett debattinlägg Skatteverkets kontroller av personalliggare inom restaurangbranschen.

Kritiken kan sammanfattas i två huvudspår. Det ena är att, den av riksdagen beslutade, lagstiftningen om personaliggare är svår att förstå samt att Skatteverket, den myndighet som kontollerar efterlevnaden, arbetar övernitiskt.

Det andra är åsikten att lagen om personalliggare i restaurangbranschen inte har haft någon effekt på svartjobbandet.

Låt oss börja med det senare.

Lagen om personalliggare tillkom 2007, med det uttalade syftet att minska svartjobben. Först ut var just restaurangbranschen och frisörer. Redan under första året ökade de redovisade lönerna i restaurangbranschen med cirka en miljard kronor, vilket motsvarade 4 000 ”vita” heltidsjobb.

Lagen har senare utökats till att bland annat omfatta fler branscher. Från 1 januari 2016 införs även personalliggare i byggbranschen

Inom alla berörda branscher har samverkan och förankring skett med såväl arbetsgivar- som löntagarorganisationer, både före och efter införande. Vi har ett bra samarbete med branschorganisationerna. Vårt gemensamma, övergripande mål är att främja ärlig konkurrens, där de som gör rätt för sig inte missgynnas och, i värsta fall, konkurreras ut av dem som fuskar och trixar.

En enkätundersökning visar att branschen är positiv till Skatteverkets oannonserade kontroller.

Skatteverket har nyligen ytterligare analyserat effekterna av personalliggar-kontroller i restaurangbranschen. Analysen visar att både redovisad omsättning och utbetalda löner ökar i samband med och efter kontrollerna. Det är ett tydligt tecken på att svarta pengar blivit vita.

Nidal Kersh anser att personalliggarna blivit överflödiga sedan krav på certifierade kassaregister infördes. Det stämmer inte. Dessa två verktyg mot fusk kompletterar varandra. Personalliggaren används för att hålla koll på företagarens utgifter, det vill säga kostnader för arbetskraften.

Kassaregistret kontrollerar inflödet av pengar. Vi vet sedan länge att inkomster och utgifter hänger ihop. Företagare vill inte betala svarta löner med vita pengar. Därför är det till stor hjälp att vi kan kontrollera båda dessa flöden av pengar.

På en punkt håller jag med Nidal Kersh. Vi stämmer ofta av antalet rapporterade timmar i personalliggaren med omsättningen enligt kassaregistret. Men det vore ännu bättre om företagen rapporterade kontrolluppgifter per individ varje månad.

Hur är det då med den påstådda nitiskheten? Delar vi ut böter i tid och otid för oväsentliga småsaker?

Som myndighet måste vi arbeta rättssäkert. I det ingår att behandla alla skattebetalare lika samt säkra att alla betalar rätt skatt. Tyvärr finns det ett antal, vanliga metoder att fuska på som gör att vi måste vara extra observanta. Ett bra sådant exempel är frågan om pennor.

I lagen står det att personalliggaren ska föras med beständigt bläck. Det finns numera bläckpennor med en raderingsfunktion att köpa. Det går då att fylla i det korrekta antalet arbetade timmar för en medarbetare. Blir det ingen kontroll från oss går det att i efterhand ändra klockslag och därigenom minska antalet timmar.

Vi kan dock se dessa förändringar med hjälp av ultraviolett ljus.

Det här är bara ett av exemplen på hur det kan se ut. Det finns tyvärr fortfarande företagare som inte vill göra rätt för sig. Det tvingar oss att vara på tå och arbeta på sätt som ibland kanske kan uppfattas som petiga eller nitiska.

Det gör vi för att skydda de ärliga företagarna som betalar korrekta skatter och avgifter.

Vi tar vårt ansvar för att skapa konkurrens på lika villkor på stort allvar.

Conny Svensson, Skatteverkets rikssamordnare för kontanthandel

Bilder

Huvudbild:

Skatteverket Conny Svensson

Puffbild topp:

Skatteverket Conny Svensson

Puffbild vänster:

Skatteverket Conny Svensson

Nidal Kersh: ”Skrota personalliggaren – den fyller inte sin funktion!”

Karin Greijus — Mon, 24 Aug 2015 16:37:34 +0000

Företag som omfattas av kravet om personalliggare lever i ständig skräck. Ett litet fel leder till böter om minst 10 000 kronor.

Anledningen till att personalliggaren finns är enligt Skatteverket för att motarbeta den svarta arbetskraften och förhindra osund konkurrens. Men så fungerar det inte i praktiken.

Det finns till dags dato inte en enda rapport som visar att personalliggaren är ett verktyg mot svart arbetskraft. Det har istället utvecklats till ett system för godtycklig bestraffning av näringsidkare.

Varför? Jo, böterna som delas ut baseras på fel som omöjligt kan ha med företagens skatteinbetalningar att göra. Som exempel på misstag som ger böter är färgen på pennan, den kronologiska följden på inskrivningen, slarvig handstil (högst subjektivt), ofullständiga namn, tiden det tar att skriva ut en digital personalliggare eller fel datum.

Skatteverket skriver dessutom explicit att de inte tar hänsyn till uppenbara misstag som beror på ren mänsklig faktor. Skatteverket kontrollerar heller inte om de tider som är uppskrivna i liggaren stämmer överens med de tider som personalen senare får utbetalt. Detta eftersom arbetare i Sverige får betalt i efterskott.

Det betyder att alla kan vara uppskrivna i personalliggaren men likväl få betalt svart. De som står inskrivna kan även vara inhyrd personal som i sin tur får betalt svart eller löner under existensminimum. Lagen om personalliggaren kräver dessutom att alla som befinner sig i lokalen egentligen ska vara inskrivna i liggaren.

Det här ledde till att en restaurang fick 12 000 i böter då en bekant till ägaren hade ätit sin lunch på restaurangen och eftersom det var så mycket att göra tänkte hon hjälpa sin vän genom att ta in sin egen tallrik till disken. Oturligt satt det två personer från Skatteverket som direkt bötfällde näringsidkaren då personen som hjälpte till med sin tallrik enligt Skatteverket arbetade och inte var inskriven i liggaren.

En foodtruck hade oturen att åka på två kontroller på en vecka. Vid båda tillfällena hade en av de anställda glömt att skriva in sig. Det kostade totalt 24 000 kronor i böter. Personalen var anställda heltid och företaget kunde bevisa att de betalat ut vit lön till dem alla månader de varit anställda men det räckte inte för Skatteverket.   

Personal kan glömma att skriva in sig. Det är mänskligt. Det tar dock inte Skatteverket hänsyn till. Istället är det upp till näringsidkaren att hela tiden påminna, hota, tigga och be om att personalen ska komma ihåg att skriva in sig och ut sig. Lagen är utformad så att näringsidkaren alltid är ansvarig för vad som sker med personalliggaren. Det omöjliggör i praktiken att man överhuvudtaget kan vara ledig.   

De branscher som omfattas av kravet har traditionellt haft en hög kontanthantering. Så är det inte idag. Över 90 % av betalningarna görs med kort. Den svarta lådan som infördes i samband med personalliggaren omöjliggör manipulering av dagskassor.

De som omfattas av kravet för personalliggare är företag som är mycket personalintensiva. De anställer en stor mängd av de ungdomar som tar sitt första steg in i arbetslivet liksom många invandrare som inte kan språket än. Trösklarna är låga och det går att göra sig en karriär genom att jobba hårt.   Seriösa och oseriösa aktörer finns inom alla branscher. Svarta pengar finns även i branscher där kontanthantering inte finns. Kreativ bokföring och räntesnurror verkar existera exklusivt inom företag som omsätter hundratals miljoner och inte betalar någon eller väldigt lite bolagsskatt.

Så, gör om gör rätt! Om politikerna och Skatteverket är seriösa med att förhindra svart arbetskraft och osund konkurrens så måste de inse att färgen på pennan man använder vid inskrivning inte kan spela någon roll.

Nidal Kersh är krögare och grundare till Street Food Stockholm.

Bilder

Huvudbild:

Personliggaren

Puffbild topp:

Personalliggaren 2

Puffbild vänster:

Personalliggaren 2

Ola Carlson: "Bättre villkor för branschen ger en bättre barkultur"

Karin Greijus — Sat, 18 Jul 2015 13:59:54 +0000

Nu i helgen delas utmärkelserna ut vid Tales of The Cocktail, här prisas sedan 2007 världens bästa barer och bartenders. Men trots att vi har bartenders av världsklass så lyser Sverige med sin frånvaro bland de cirka 50 nominerade i 10 kategorier. Varför?

Vårt geografiska läge påverkar, de flesta som röstar har inte vart i Sverige och provat våra barer – och även om Sverige och framförallt Stockholm börjar bli ett trendigt resmål så är det såklart fler som besöker till exempel Paris och London varje år.

Men vi får inte glömma att Sverige som cocktailland fortfarande är ungt, och vi har fortfarande väldigt få renodlade cocktailbarer. Det är såklart ett resultat av att svenskens intresse för cocktailkulturen precis blommat upp – men också ett resultat av Alkohollagen som säger att vi inte får servera starksprit utan att tillhandahålla lagad mat.

Att öppna en bar idag kräver alltså en, ofta miljoninvestering, i kök, utrustning, kökspersonal med mera. För att få ekonomi i det hela krävs ett omfattande engagemang kring matsalen – och vips! helt plötsligt blev baren en del av en restaurang istället – istället för den där härliga lilla undangömda baren.

Den typen av bar du älskar att upptäcka när du är utomlands. Den där baren där alla dricker cocktails, där det är fullsatt men du får ändå en sittplats och bordsservering. Där du till och med blir välkomnad i dörren och skulle det vara fullsatt så lovar denne att ringa dig så fort det finns ett ledigt bord till ert sällskap.

Men att bemanna och ge den typen av service är i stort sett omöjligt att uppnå eftersom personalkostnader i Sverige ligger ju på en helt annan nivå.

Det gör att vi trots stark passion och spetskunskap hos bartenders hamnar lite efter, vi kan helt enkelt inte erbjuda samma typ av bar i Sverige som ute på kontinenten. Vi hamnar i kölvattnet, trots vår höga kvalité, i de stora barpriserna, så som Tales.

En bar i Sverige är nästan alltid sekundär en restaurang.

För att det måste vara så. Det är synd.

I framtiden hoppas jag på bättre villkor för restaurangbranschen så att även vi kan få renodlade barer och därmed bredda vår kultur och konkurrera internationellt.

Ola Carlson, Bar Hommage, Stockholm.

Om debattören: Ola har startat och drivit flera barer under 15 års tid och arbetat som bartender i 7 olika länder.

Bilder

Huvudbild:

Debatt Ola Carlson

Puffbild topp:

Debatt Ola Carlson

Puffbild höger:

Debatt Ola Carlson