<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:blogger="http://schemas.google.com/blogger/2008" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011</atom:id><lastBuildDate>Fri, 01 Nov 2024 10:37:34 +0000</lastBuildDate><category>Sejarah Negeri Sarawak</category><category>Benak</category><category>Pembangunan Sri Aman</category><category>Kisah Bujang Senang</category><category>Geografi</category><category>Pelancongan di Sarawak</category><category>Sejarah Malaysia</category><category>Asal usul Nama Sri Aman</category><category>Makanan istimewa</category><category>Mercu Tanda Di Sri Aman</category><category>Rajah Brooke</category><title>Sejarah Sri Aman</title><description></description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>48</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-7301854909832883790</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 08:27:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:35:47.305-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Malaysia</category><title>Batu Bersurat Di Malaysia</title><description>&lt;img src=&quot;http://rds.yahoo.com/_ylt=A0S020ysEFVHiXMBJQmjzbkF/SIG=11tr9hps5/EXP=1196843564/**http%3A//portalpangkor.com/batubersurat.jpg&quot; /&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/batubersurat-di-malaysia.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-456435617138773880</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:34:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:37:41.251-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title></title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Geografi Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;Sarawak terletak di Timur &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Malaysia&quot; title=&quot;Malaysia&quot;&gt;Malaysia&lt;/a&gt; di kepulauan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Borneo&quot; title=&quot;Borneo&quot;&gt;Borneo&lt;/a&gt;, dan merupakan satu daripada dua negeri yang mendirikan timur Malaysia. Dengan keluasannya 124,449.51 kilometer persegi, Sarawak menjadi negeri yang terbesar dan meliputi 37.5 peratus daripada seluruh Malaysia. &lt;p&gt;Sarawak adalah kawasan tropika dengan iklim &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Khatulistiwa&quot; title=&quot;Khatulistiwa&quot;&gt;khatulistiwa&lt;/a&gt;. Ia panas dan lembap sepanjang tahun dengan min suhu dari 23 celsius sehingga 32 celsius. Hutan Sarawak adalah sumber dan asset yang paling penting.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hutan khatulistiwa ini menyumbangkan bilangan kayu balak dan produk hutan yang banyak. Hutan hujan tropika ini juga merupakan habitat bagi 8,000 spesis pokok bunga dan melebihi 20,000 spesis binatang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/2002&quot; title=&quot;2002&quot;&gt;2002&lt;/a&gt;, bahagian di Sarawak telah ditambah, iaitu bahagian Mukah dan Betong. Setakat ini, Sarawak mempunyai 11 bahagian keseluruhannya. Setiap bahagian pentadbiran dipimpin oleh seorang Residen dan dibahagikan kepada dua ke empat kawasan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kuching adalah kawasan pertama dan seterusnya adalah Sri Aman, Sibu, Miri, Limbang, Sarikei, Kapit, Kota Samarahan, Bintulu, Mukah dan Betong. Bandar-bandar utama di negeri Sarawak adalah Bandaraya Kuching, Bau, Bandaraya Miri, Mukah, Sibu, Bintulu, Sri Aman dan Limbang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Terletak tepat pada utara Ekuator di antara latitud 0°50° dan 5°N dan longitud 109°36&#39; dan 115°40&#39; E, Sarawak merenggan sepanjang 800km barat daya pinggir laut pulau Borneo. Sarawak terasing daripada Semenanjung Malaysia ke barat dengan Laut Cina Selatan yang kira-kira 600km dan dicantum ke negeri Sabah secara langsung ke timur laut di mana kesultanan Brunei di tengah-tengahnya. Atas tanah, negeri ini bersempadanan dengan Kalimantan, Indonesia.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/geografi-sarawak-sarawak-terletak-di.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-9121213611034818141</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:31:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:39:12.621-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Bahagian Di Sarawak</title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Bahagian di Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Pada tahun 2002, bahagian di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; telah ditambah kepada dua bahagian, iaitu bahagian &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Mukah&quot; title=&quot;Mukah&quot;&gt;Mukah&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Betong&quot; title=&quot;Betong&quot;&gt;Betong&lt;/a&gt;. Setakat ini, Sarawak telah mempunyai 11 bahagian keseluruhannya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak terdiri daripada 11 bahagian (&lt;i&gt;division&lt;/i&gt;) iaitu (angka menunjukkan keluasan dalam kilometer persegi):-&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kapit&quot; title=&quot;Kapit&quot;&gt;Kapit&lt;/a&gt; 38,933.98&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Miri&quot; title=&quot;Miri&quot;&gt;Miri&lt;/a&gt; 26,777.07&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bintulu&quot; title=&quot;Bintulu&quot;&gt;Bintulu&lt;/a&gt; 12,166.21&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sibu&quot; title=&quot;Sibu&quot;&gt;Sibu&lt;/a&gt; 8,278.29&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Limbang&quot; title=&quot;Limbang&quot;&gt;Limbang&lt;/a&gt; 7,790.01&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Mukah&quot; title=&quot;Mukah&quot;&gt;Mukah&lt;/a&gt; 6,997.61&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sri_Aman&quot; title=&quot;Sri Aman&quot;&gt;Sri Aman&lt;/a&gt; 5,466.25&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Samarahan&quot; title=&quot;Samarahan&quot;&gt;Samarahan&lt;/a&gt; 4,967.45&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt; 4,559.55&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarikei&quot; title=&quot;Sarikei&quot;&gt;Sarikei&lt;/a&gt; 4,332.35&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Betong&quot; title=&quot;Betong&quot;&gt;Betong&lt;/a&gt; 4,180.74&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p&gt;Setiap jajahan diketuai oleh seorang Residen, dan setiap jajahan dibahagikan kepada 2 - 4 daerah. Setiap daerah diketuai oleh seorang pegawai daerah.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/bahagian-di-sarawak-pada-tahun-2002.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-7419342536985719096</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:24:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:41:25.904-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Asal usul nama Sarawak.</title><description>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Sejarah Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Latar belakang&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Asal nama sebenar &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; tidak dapat dibuktikan secara saintifik dan mutlak. Bagaimanapun menurut beberapa pendapat nama Sarawak asal seperti berikut:-&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;Nama Sarawak berasal daripada nama Batang Sarawak atau Sungai Sarawak. Batang Sarawak meliputi kawasan di sekitar Kuching hingga ke seluruh Sarawak.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;        &lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Nama Sungai Sarawak adalah diambil dari nama sejenis galian batu bijih iaitu &quot;serawak&quot; yang mengandungi belerang dan antimoni.Ini bertepatan sekali dengan sejarahnya iaitu semasa Sarawak di bawah pemerintahan Kesultanan Brunai, wilayah Sarawak ketika itu kaya dengan antimoni.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Sejarah purba&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;Sarawak ialah salah satu negeri di Asia Tenggara yang diduduki oleh manusia. Ia berlaku kira-kira 40 000 tahun dahulu. Penemuan arkeologi seperti tulang manusia, tembikar, dan bekas perkuburan membuktikan bahawa manusia telah mendiami Sarawak sejak sebelum Masihi lagi.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Kurun-10 hingga kurun 19&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;Sarawak dikatakan berada di bawah kekuasaan kerajaan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Srivijaya&quot; title=&quot;Srivijaya&quot;&gt;Srivijaya&lt;/a&gt; pada kurun-10 hingga kurun-13. Penguasaan kerajaan Srivijaya ke atas wilayah pesisiran Sarawak telah membolehkan orang-orang &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Melayu&quot; title=&quot;Melayu&quot;&gt;Melayu&lt;/a&gt; dari &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sumatera&quot; title=&quot;Sumatera&quot;&gt;Sumatera&lt;/a&gt; berhijrah dan menetap di kawasan pesisiran Sarawak. Orang Melayu telah membuka penempatan mereka di Santubong yang merupakan antara pelabuhan entrepot terpenting di Nusantara. Ini telah dibuktikan dengan dengan penemuan bahan artifak seperti pasu zaman dinasti Han Cina di Santubong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Setelah kejatuhan kerajaan Srivijaya pada kurun-13, Sarawak dikuasai oleh kerajaan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Majapahit&quot; title=&quot;Majapahit&quot;&gt;Majapahit&lt;/a&gt;. Seorang putera Raja Majapahit iaitu Raden Menteri Dipati Jepang atau Datu Merpati Jepang telah berhijrah ke Sarawak pada kurun ke-15. Baginda telah berkahwin dengan Datu Permaisuri anak perempuan Raja Jarom Jawa di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Johor&quot; title=&quot;Johor&quot;&gt;Johor&lt;/a&gt; sebelum berhijrah ke Sarawak. Daripada keturunan Datu Merpati Jepang, muncullah golongan bangsawan Melayu Sarawak yang bergelar Abang. Golongan Melayu perabangan Sarawak telah memegang jawatan terpenting seperti Datu Patinggi, Datu Temenggong, Datu Bentara pada zaman pemerintahan Brooke di Sarawak.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Penglibatan Inggeris&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;Apa yang diketahui secara pasti, Sarawak terletak di bawah penguasaan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kesultanan_Brunei&quot; title=&quot;Kesultanan Brunei&quot;&gt;Kesultanan Brunei&lt;/a&gt; pada awal abad ke-19.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak merupakan sebuah wilayah yang dikawal secara tidak rapi oleh Kesultanan Brunei pada awal abad ke-19. Kemudian pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1839&quot; title=&quot;1839&quot;&gt;1839&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/James_Brooke&quot; title=&quot;James Brooke&quot;&gt;James Brooke&lt;/a&gt; datang untuk menghantar surat pada Gabenor Sarawak, Rajah Muda Hasim. Beliau meminta bantuan James Brooke untuk membantu menenangkan keadaan Sarawak yang kacau bilau. Pejuangan Dayak menentang penjajah Brunei terbukti hebat manakala James Brooke yang mempunyai angkatan perang yang lengkap dan beberapa kali cuba menenangkan pejuang Dayak. Sebagai balasan, James Brooke dilantik menjadi gabenor Sarawak pada 24 September &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1841&quot; title=&quot;1841&quot;&gt;1841&lt;/a&gt;, dan seterusnya &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Rajah&lt;/a&gt; pada 18 Ogos tahun berikutnya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pada asalnya, wilayah ini cuma merupakan hujung barat Sarawak yang kemudian, yakni kawasan di sekitar Kuching. Sewaktu kematiannya pada 1868, anak saudara Charles Anthoni Johnson Brooke menjadi Raja. Beliau pula diwaris oleh anakandanya, Charles Vyner Brooke.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Wilayah Brooke diperluaskan dengan pantas di bawah ketiga-tiga raja itu, kebanyakannya melalui penjejasan kawasan yang pada nama sahaja di bawah kawalan Brunei. Sebenarnya, Brunei cuma mengawal kubu-kubu sungai dan pantai di kebanyakan wilayah yang telah lenyap. Oleh sebab itu, kebanyakan keuntungan yang dicapai adalah melalui penjejasan pembesar &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Islam&quot; title=&quot;Islam&quot;&gt;Islam&lt;/a&gt; dan puak tempatan yang hilang kemerdekaan de factonya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dinasti Brooke memerintah Sarawak selama seratus tahun dan mencapai kemasyhuran sebagai “Raja Putih” (&quot;White Rajahs&quot;), dan diberi taraf yang serupa dengan raja-raja India dalam Empayar British.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Berbanding dengan banyak kawasan empayar yang lain, keluarga Brooke bermaksud pengamalan dasar paternalisme untuk melindungi penduduk tempatan daripada eksploitasi oleh empayar Brunei dan pendatang asing. Mereka memerintah dengan bantuan pemimpin tempatan dan menggaji pahlawan Dayak sebagai askarnya. Mereka juga menggalakkan imigrasi kelas perdagangan Cina.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a name=&quot;Sejarah_moden&quot; id=&quot;Sejarah_moden&quot;&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;editsection&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Sejarah moden&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Jepun&quot; title=&quot;Jepun&quot;&gt;Jepun&lt;/a&gt; menyerang Sarawak pada 1941 dan menguasainya sepanjang &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Perang_Dunia_II&quot; title=&quot;Perang Dunia II&quot;&gt;Perang Dunia II&lt;/a&gt; sehingga kawasan itu diperoleh oleh tentera &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Australia&quot; title=&quot;Australia&quot;&gt;Australia&lt;/a&gt; pada 1945. Di bawah tekanan isterinya, Raja Sarawak menyerahkan kedaulatan kepada takhta kerajaan British pada 1946. Anthony, anak saudaranya, berlanjut penuntutan kedaulatan sebagai Raja Sarawak. Khususnya, orang Dayak menentang penyerahan kedaulatan kepada Britain dan membunuh gabernor British yang pertama.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak merupakan salah satu daripada punca utama Konfrontasi &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Indonesia&quot; title=&quot;Indonesia&quot;&gt;Indonesia&lt;/a&gt; pada antara 1962 dan 1966. Ia menjadi sebuah negara merdeka dan kemudian menjadi negeri autonomi Persekutuan Malaysia pada 16 September 1963 sungguhpun pada awalnya, ia mengalami penentangan daripada sebahagian penduduknya kerana tidak mahu Sarawak diperintah oleh Kerajaan Malaya.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/sejarah-sarawak-latar-belakang-asal.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>5</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-5527411336669936452</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:22:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T23:23:39.987-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Pelancongan di Sarawak</category><title></title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Pengangkutan di Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Struktur geografi &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; yang landai serta berbukit bukau diselangi dengan jaringan sungai-sungai yang berselirat menjadi faktor mengapa pengangkutan paling utama di negeri ini adalah melalui &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sungai&quot; title=&quot;Sungai&quot;&gt;sungai&lt;/a&gt; dan juga &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Udara&quot; title=&quot;Udara&quot;&gt;udara&lt;/a&gt;. Tambahan pula negeri Sarawak ialah negeri terbesar di Malaysia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Walau bagaimanapun kini pengangkutan darat melalui jalan raya semakin penting dengan terbinanya laluan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Pan-Borneo&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Pan-Borneo&quot;&gt;Pan-Borneo&lt;/a&gt; yang menghubungkan ibu negeri &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt; dengan bandar-bandar utama yang lain seperti &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sri_Aman&quot; title=&quot;Sri Aman&quot;&gt;Sri Aman&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sibu&quot; title=&quot;Sibu&quot;&gt;Sibu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarikei&quot; title=&quot;Sarikei&quot;&gt;Sarikei&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bintangor&quot; title=&quot;Bintangor&quot;&gt;Bintangor&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bintulu&quot; title=&quot;Bintulu&quot;&gt;Bintulu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Mukah&quot; title=&quot;Mukah&quot;&gt;Mukah&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Miri&quot; title=&quot;Miri&quot;&gt;Miri&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Limbang&quot; title=&quot;Limbang&quot;&gt;Limbang&lt;/a&gt;. Bandar &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sibu&quot; title=&quot;Sibu&quot;&gt;Sibu&lt;/a&gt; juga boleh dihubungi melalui pengangkutan sungai dan amat sinonim dengan bot-bot expres yang menjadikan bandar Sibu sebagai pusat utama untuk pemunggahan barang dagangan yang datangnya dari bandar dan pekan-pekan sekitar seperti &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarikei&quot; title=&quot;Sarikei&quot;&gt;Sarikei&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Kanowit&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Kanowit&quot;&gt;Kanowit&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Song&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Song&quot;&gt;Song&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kapit&quot; title=&quot;Kapit&quot;&gt;Kapit&lt;/a&gt;. Terdapat bas yang menghubungkan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Pontianak%2C_Indonesia&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Pontianak, Indonesia&quot;&gt;Pontianak, Indonesia&lt;/a&gt; dengan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bandar_Seri_Begawan&quot; title=&quot;Bandar Seri Begawan&quot;&gt;Bandar Seri Begawan&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Brunei&quot; title=&quot;Brunei&quot;&gt;Brunei&lt;/a&gt; dengan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Miri&quot; title=&quot;Miri&quot;&gt;Miri&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bandar &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sibu&quot; title=&quot;Sibu&quot;&gt;Sibu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Miri&quot; title=&quot;Miri&quot;&gt;Miri&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bintulu&quot; title=&quot;Bintulu&quot;&gt;Bintulu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Mukah&quot; title=&quot;Mukah&quot;&gt;Mukah&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Limbang&quot; title=&quot;Limbang&quot;&gt;Limbang&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Lawas&quot; title=&quot;Lawas&quot;&gt;Lawas&lt;/a&gt; juga boleh dihubungi melalui pengangkutan udara. Pekan-pekan kecil di kawasan pendalaman seperti &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Bario&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Bario&quot;&gt;Bario&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Ba%27kelalan&quot; title=&quot;Ba&#39;kelalan&quot;&gt;Ba&#39;kelalan&lt;/a&gt; juga boleh dihubungi melalui laluan udara.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/pengangkutan-di-sarawak-struktur.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-5508512602951184148</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:15:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T23:18:21.898-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Pelancongan di Sarawak</category><title></title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Pelancongan di Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sarawak Bumi Kenyalang merupakan negeri terbesar di Malaysia yang terkenal sebagai rumah kepada beribu-ribu Burung Kenyalang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak bukan sahaja negeri yang terbesar di Malaysia. Ia juga merupakan negeri yang terbahagi kepada terbanyak kawasan dan mengandungi sungai terpanjang di Malaysia, bunga yang terbesar di dunia, serta rama-rama yang terbesar di dunia. Gua yang terluas di dunia, hutan hujan tropika yang tertua, dan orang yang pertama muncul di Asia tenggara boleh didapati di Sarawak. Ini telah menunjukkan Sarawak yang unik dan tersendiri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kawasan pelancongan di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; terdiri daripada kawasan semula jadi dan pusat budaya seperti &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Kampung_Budaya_Sarawak&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Kampung Budaya Sarawak&quot;&gt;Kampung Budaya Sarawak&lt;/a&gt;. Kawasan semula jadi yang popular di kalangan pelancong tempatan dan juga luarnegara yang terletak di bahagian Kuching termasuklah &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Gua_Angin&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Gua Angin&quot;&gt;Gua Angin&lt;/a&gt;, dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Gua_Pari&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Gua Pari&quot;&gt;Gua Pari&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Taman_Ranchan&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Taman Ranchan&quot;&gt;Taman Ranchan&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Sungai_Cina&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Sungai Cina&quot;&gt;Sungai Cina&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Taman_Kubah&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Taman Kubah&quot;&gt;Taman Kubah&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Taman_Hidupan_Liar_Matang&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Taman Hidupan Liar Matang&quot;&gt;Taman Hidupan Liar Matang&lt;/a&gt;, dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Pusat_Pemuliharaan_Orang_Utan_Semenggoh&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Pusat Pemuliharaan Orang Utan Semenggoh&quot;&gt;Pusat Pemuliharaan Orang Utan Semenggoh&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pusat membeli belah yang popular adalah &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Lebuh_India&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Lebuh India&quot;&gt;Lebuh India&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Lebuh_Carpenter&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Lebuh Carpenter&quot;&gt;Lebuh Carpenterdan&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Lebuh_Gambier&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Lebuh Gambier&quot;&gt;Lebuh Gambier&lt;/a&gt; yang terletak tidak jauh dari &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Tebingan_Sungai_Kuching&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Tebingan Sungai Kuching&quot;&gt;Tebingan Sungai Kuching&lt;/a&gt;. Selain daripada itu terdapat juga pusat-pusat kraftangan termasuk Kraftangan Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bandaraya &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt; juga mempunyai beberapa jenis &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Muzium&quot; title=&quot;Muzium&quot;&gt;muzium&lt;/a&gt; seperti &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Muzium_Sarawak&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Muzium Sarawak&quot;&gt;Muzium Sarawak&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Muzium_Tamadun_Islam&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Muzium Tamadun Islam&quot;&gt;Muzium Tamadun Islam&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Muzium_Masyarakat_Cina&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Muzium Masyarakat Cina&quot;&gt;Muzium Masyarakat Cina&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Muzium_Masyarakat_Iban&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Muzium Masyarakat Iban&quot;&gt;Muzium Masyarakat Iban&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Muzium_Tekstil&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Muzium Tekstil&quot;&gt;Muzium Tekstil&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Muzium_Kucing&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Muzium Kucing&quot;&gt;Muzium Kucing&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/pelancongan-di-sarawak-sarawak-bumi.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-2756670808946620916</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T23:13:55.028-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Ekonomi Sarawak</title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Ekonomi Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; adalah negeri kedua terkaya dalam hasil sumber &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Ekonomi&quot; title=&quot;Ekonomi&quot;&gt;ekonominya&lt;/a&gt; di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Malaysia&quot; title=&quot;Malaysia&quot;&gt;Malaysia&lt;/a&gt; dengan hasil sumber &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Gas_asli&quot; title=&quot;Gas asli&quot;&gt;gas asli&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Petroleum&quot; title=&quot;Petroleum&quot;&gt;petroleum&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Balak&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Balak&quot;&gt;balak&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kelapa_sawit&quot; title=&quot;Kelapa sawit&quot;&gt;kelapa sawit&lt;/a&gt;. Selain itu,terdapat juga sumber ekonomi yang baru seperti sektor perkilangan elektronik dan bioteknologi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Dengan kawasan yang luas terbentang, Sarawak mempunyai banyak kawasan yang sesuai untuk perkembangan pertanian, Lebih kurang 32% atau kira-kira 40,000 km² luas kawasan telah dikenalpasti sesuai untuk pertanian. Walau bagaimanapun, tidak sampai 9% yang ditanam dengan tanaman kekal, manakala selebihnya masih dalam proses penanaman &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Padi&quot; title=&quot;Padi&quot;&gt;padi&lt;/a&gt; huma iaitu seluas 16,000 km² lebih. Selain kelapa sawit, tanaman komersil lain adalah &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sagu&quot; title=&quot;Sagu&quot;&gt;sagu&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Lada_hitam&quot; title=&quot;Lada hitam&quot;&gt;lada hitam&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sejak 1980-an, Sarawak telah mula mempelbagai dan mengubah ekonominya kepada bentuk industri. Taktik ini telah berjaya, dan kini industri perkilangan dan teknologi memainkan peranan penting dalam membentuk pengembangan ekonomi negeri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Walaupun merupakan negeri yang terbesar di Malaysia, Sarawak mampu untuk membangunkan semua bahagian dan daerah negeri tersebut untuk mengejar status negeri maju pada tahun &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/2020&quot; title=&quot;2020&quot;&gt;2020&lt;/a&gt;. Sarawak bersamaan dengan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Selangor&quot; title=&quot;Selangor&quot;&gt;Selangor&lt;/a&gt; mempunyai dua bandar raya iaitu &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bandaraya_Kuching&quot; title=&quot;Bandaraya Kuching&quot;&gt;Bandaraya Kuching&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Miri&quot; title=&quot;Miri&quot;&gt;Miri&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dengan adanya kawasan yang luas dan kaya dengan sumber alam, Sarawak telah menjadi antara pilihan menarik bagi para pelabur.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/ekonomi-sarawak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-3134942800340565639</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:06:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:50:00.136-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Yang di-Pertua Negeri</title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Yang di-Pertua Negeri&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Tuan Yang Terutama (TYT) &lt;b&gt;Yang di-Pertua Negeri&lt;/b&gt; ataupun dahulunya dikenali sebagai &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Gabenor&quot; title=&quot;Gabenor&quot;&gt;Gabenor&lt;/a&gt; merupakan ketua negeri di 4 &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Negeri&quot; title=&quot;Negeri&quot;&gt;negeri&lt;/a&gt; di Malaysia iaitu &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Melaka&quot; title=&quot;Melaka&quot;&gt;Melaka&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sabah&quot; title=&quot;Sabah&quot;&gt;Sabah&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Pulau_Pinang&quot; title=&quot;Pulau Pinang&quot;&gt;Pulau Pinang&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yang di-Pertua Negeri dilantik oleh &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Yang_di-Pertuan_Agong&quot; title=&quot;Yang di-Pertuan Agong&quot;&gt;Yang di-Pertuan Agong&lt;/a&gt; setelah berunding dengan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Ketua_Menteri&quot; title=&quot;Ketua Menteri&quot;&gt;Ketua Menteri&lt;/a&gt; kerana negeri-negeri ini tidak mempunyai &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sultan&quot; title=&quot;Sultan&quot;&gt;Sultan&lt;/a&gt;. Yang di-Pertua Negeri dilantik selama sepenggal atau empat (4) tahun dan boleh dipanjangkan mengikut kesesuaian. Beliau tidak dibenarkan memiliki perniagaan atau keuntungan dan tidak dibenarkan juga bergiat aktif didalam mana-mana aktiviti komersial.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yang di-Pertua Negeri merupakan komponen &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Dewan_Undangan_Negeri&quot; title=&quot;Dewan Undangan Negeri&quot;&gt;Dewan Undangan Negeri&lt;/a&gt; (DUN) dan mempunyai kuasa untuk mengadakan perhimpunan atau pembubaran Dewan Undangan Negeri. Persetujuan beliau adalah diperlukan bagi meluluskan Dewan Undangan Negeri.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yang di-Pertua Negeri juga merupakan Ahli &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Majlis_Raja-Raja&quot; title=&quot;Majlis Raja-Raja&quot;&gt;Majlis Raja-Raja&lt;/a&gt; yang dipengerusikan oleh Yang di-Pertuan Agong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kuasa mentadbir negeri dipikul oleh Yang di-Pertua Negeri tetapi fungsi-fungsi pentadbiran boleh diserahkan kepada pihak lain dari segi undang-undang. Gabenor akan melantik ahli Exco bagi menasihati beliau dalam menjalankan peranannya.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Fungsi dan Peranan&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Fungsi dan peranan Yang di-Pertua Negeri meliputi perkara-perkara berikut:&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;Ketua Kerajaan Negeri&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Fungsi Kehakiman&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Fungsi Pertadbiran&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Kuasa Pengampunan&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Sumber Kehormatan dan Daulat.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Senarai TYT Yang di-Pertua Negeri Sarawak&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;table cellpadding=&quot;2&quot; cellspacing=&quot;2&quot;&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;&lt;th&gt;Nama&lt;/th&gt; &lt;th&gt;Tarikh mula&lt;/th&gt; &lt;th&gt;Tarikh tamat&lt;/th&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr bgcolor=&quot;#ccffcc&quot;&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Abang_Haji_Openg&quot; title=&quot;Abang Haji Openg&quot;&gt;Tun Abang Haji Openg&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1963&quot; title=&quot;1963&quot;&gt;1963&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1969&quot; title=&quot;1969&quot;&gt;1969&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr bgcolor=&quot;#ccffcc&quot;&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Tuanku_Bujang_Tuanku_Othman&quot; title=&quot;Tuanku Bujang Tuanku Othman&quot;&gt;Tun Tuanku Bujang Tuanku Othman&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1969&quot; title=&quot;1969&quot;&gt;1969&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1977&quot; title=&quot;1977&quot;&gt;1977&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr bgcolor=&quot;#ccffcc&quot;&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Abang_Muhammad_Salahuddin&quot; title=&quot;Abang Muhammad Salahuddin&quot;&gt;Tun Abang Muhammad Salahuddin&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1977&quot; title=&quot;1977&quot;&gt;1977&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1981&quot; title=&quot;1981&quot;&gt;1981&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr bgcolor=&quot;#ccffcc&quot;&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Abdul_Rahman_Ya%27kub&quot; title=&quot;Abdul Rahman Ya&#39;kub&quot;&gt;Tun Abdul Rahman Ya&#39;kub&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1981&quot; title=&quot;1981&quot;&gt;1981&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1985&quot; title=&quot;1985&quot;&gt;1985&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr bgcolor=&quot;#ccffcc&quot;&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Ahmad_Zaidi_Adruce&quot; title=&quot;Ahmad Zaidi Adruce&quot;&gt;Tun Ahmad Zaidi Adruce&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1985&quot; title=&quot;1985&quot;&gt;1985&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/2000&quot; title=&quot;2000&quot;&gt;2000&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr bgcolor=&quot;#ccffcc&quot;&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Abang_Muhammad_Salahuddin&quot; title=&quot;Abang Muhammad Salahuddin&quot;&gt;Tun Abang Muhammad Salahuddin&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/2001&quot; title=&quot;2001&quot;&gt;2001&lt;/a&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;sekarang&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/yang-di-pertua-negeri.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-7974408867503165933</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 07:00:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T23:04:48.956-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Pentadbiran Kerajaan Negeri</title><description>&lt;p&gt;Negeri Sarawak ditadbir oleh &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Dewan_Undangan_Negeri&quot; title=&quot;Dewan Undangan Negeri&quot;&gt;Dewan Undangan Negeri&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Majlis_Mesyuarat_Kerajaan_Negeri&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Majlis Mesyuarat Kerajaan Negeri&quot;&gt;Majlis Mesyuarat Kerajaan Negeri&lt;/a&gt; sendiri. Dewan Undangan Negeri merupakan kuasa tertinggi dalam menetapkan polisi di dalam negeri. Ahli Dewan Undangan Negeri bertanggungjawab kepada Dewan Undangan Negeri yang diwakili oleh pelbagai orang yang dilantik setiap lima tahun. Ia diketuai oleh &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Yang_di-Pertua_Negeri&quot; title=&quot;Yang di-Pertua Negeri&quot;&gt;Yang di-Pertua Negeri&lt;/a&gt; yang dilantik oleh &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Yang_di-Pertuan_Agong&quot; title=&quot;Yang di-Pertuan Agong&quot;&gt;Yang di-Pertuan Agong&lt;/a&gt; Malaysia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Jabatan_Ketua_Menteri&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Jabatan Ketua Menteri&quot;&gt;Jabatan Ketua Menteri&lt;/a&gt; adalah tiang pentadbiran negeri yang meletakkan pejabat &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Ketua_Menteri&quot; title=&quot;Ketua Menteri&quot;&gt;Ketua Menteri&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Pejabat_Setiausaha_Kerajaan_Negeri&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Pejabat Setiausaha Kerajaan Negeri&quot;&gt;Pejabat Setiausaha Kerajaan Negeri&lt;/a&gt; serta lain-lain jabatan.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Dewan Undangan Negeri Sarawak&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Dewan Undangan Negeri Sarawak kini mempunyai 62 orang Ahli yang dipilih. Seorang Ahli bagi setiap kawasan pilihanraya negeri. Luas kawasan pilihanraya adalah berbeza-beza dengan jumlah pengundi paling ramai daripada kawasan-kawasan bandar manakala kawasan luar bandar yang luas mempunyai jumlah pengundi yang kecil disebabkan masalah perhubungan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selepas pilihanraya umum di adakan, seseorang Ahli yang dipilih akan menjadi Ahli Dewan Undangan Negeri untuk tempoh lima tahun atau sehingga pilihanraya umum baru di adakan. Perlembagaan Negeri memperuntukkan bahawa Dewan Undangan Negeri mesti mengadakan persidangan sekurang-kurangnya sekali dalam setahun. Persidangan mesti diadakan kerana tiada sebarang cukai atau perbelanjaan boleh dikenakan ke atas Dana Tergabung Negeri melainkan setelah diluluskan oleh Dewan Undangan Negeri. Belanjawan tahunan negeri biasanya dibentangkan oleh Kerajaan Eksekutif.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Sejarah&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Dewan Undangan Negeri Sarawak&lt;/b&gt; adalah dewan perundangan yang tertua di Malaysia. Ia ditubuhkan oleh Raja Muda Charles Brooke, atas arahan Raja &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/James_Brooke&quot; title=&quot;James Brooke&quot;&gt;James Brooke&lt;/a&gt;, melalui mesyuarat yang diadakan disebuah perkampungan nelayan kecil di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bintulu&quot; title=&quot;Bintulu&quot;&gt;Bintulu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/8_September&quot; title=&quot;8 September&quot;&gt;8 September&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1867&quot; title=&quot;1867&quot;&gt;1867&lt;/a&gt;. Dewan Undangan Negeri Sarawak mula dikenali sebagai &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Majlis_Umum&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Majlis Umum&quot;&gt;Majlis Umum&lt;/a&gt; (General Council) dengan jumlah Ahli dipilih seramai 21 orang. Ahli-Ahli dipilih dari kalangan ketua-ketua kaum tempatan yang difikirkan dapat membantu dalam mentadbir wilayah-wilayah di bawah jajahan Brooke yang pada masa itu hanya meliputi kawasan-kawasan persisiran.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;b&gt;Council Negri&lt;/b&gt;, kini dikenali dengan &lt;i&gt;Dewan Undangan Negeri&lt;/i&gt; merupakan Dewan Undangan Negeri yang tertua dan terulung sekali di dalam Malaysia.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Keahlian&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;Keahlian Dewan juga mengalami perubahan. Bermula dengan hanya wakil daripada kaum Bumiputra sahaja yang dilantik menjadi ahli kemudian barulah wakil-wakil kaum cina.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;span class=&quot;mw-headline&quot;&gt;Fungsi&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Selain daripada fungsi perundangan, Dewan Undangan Negeri mempunyai fungsi-fungsi penting yang lain seperti berikut:&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;Menjaga kedaulatan perlembagaan dan hak berperlembagaan Negeri Sarawak dan rakyat sepertimana yang dijelaskan di dalam perlembagaan.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Memberi khidmat kepada Kerajaan Eksekutif dan menjadi arena tumpuan bagi memeriksa dan mengeritik dasar-dasar dan pelaksanaan rancangan-rancangan kerajaan. Ahli-Ahli Dewan Undangan Negeri dan mereka bertanggungjawab secara kolektif kepada Dewan Undangan Negeri. Ini dapat disaksikan dalam prosiding Dewan semasa perbahasaan terhadap Usul Diraja, usul tidak percaya dan perbahasan terhadap dasar-dasar am kerajaan.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Meluluskan perbekalan. Tiada cukai atau perbelanjaan boleh dikenakan terhadap Dana Tergabung (Consolidated Fund) melainkan dibenarkan oleh undang-undang yang diluluskan oleh Dewan Undangan Negeri.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Mewakili rakyat. Dewan Undangan Negeri menyediakan forum kepada wakil-wakil rakyat untuk menyuarakan pendapat dan berbincang secara terbuka melalui keistimewaan berparlimen di bawah peruntukan Ordinan Dewan Undangan Negeri (Privileges, Immunities and Powers), 1963. Perkara-perkara yang disuarakan meliputi isu-isu yang menjadi tumpuan, rungutan atau masalah rakyat. Ini boleh dilakukan melalui perbahasaan biasa, rayuan-rayuan dan membangkitkan perkara-perkara yang mempunyai kepentingan awam dan sebagainya.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Mempertimbangan jenis dan kebaikan perundangan yang dibawa kepada Dewan Undangan Negeri serta mencadangkan pindaan bersesuaian sebagaimana yang difikirkan perlu.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Memeriksa akaun awam untuk mempastikan wang awam dibelanja mengikut kelulusan parlimen dan mengikut kepentingan pembayar cukai.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Menjadi arena perbincangan kritis terhadap kerajaan dan pelaksanaan dasar-dasar kerajaan.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Mengawasi tindak-tanduk pihak pemerintah sebagaimana yang ditunjukkan semasa perbahasan am.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Melindungi dan mempertingkatkan kepentingan yang terbaik untuk rakyat dan negeri dengan membangkitkan isu-isu tertentu, dan meredakan rungutan semasa prosiding atau melalui cara lain yang ditetapkan oleh peraturan Dewan Undangan Negeri.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Melantik Jawatankuasa-Jawatankuasa Pilihan untuk tujuan siasatan melalui perbicaraan awam dan laporan-laporan.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Memperkembang dan memperguna keistimewaan dan prosedur berparlimen untuk membolehkan Dewan Undangan Negeri menjalankan fungsi-fungsi berperlembagaan dan perundangan dengan lebih berkesan&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/pentadbiran-kerajaan-negeri.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-5645813636915453960</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 06:57:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T22:58:33.580-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Kerajaan Awal di Sarawak</title><description>&lt;p&gt;Sarawak dikatakan berada di bawah kekuasaan kerajaan Srivijaya pada kurun-10 hingga kurun-13, Penguasaan kerajaan Srivijaya ke atas wilayah pesisiran Sarawak telah membolehkan orang-orang Melayu dari Sumatera berhijrah dan menetap di kawasan pesisiran Sarawak. Orang melayu telah membuka penempatan mereka di Santubong yang merupakan antara pelabuhan entrepot terpenting di Nusantara. Ini telah dibuktikan dengan dengan penemuan bahan artifak seperti pasu zaman dinasti Han Cina di Santubong.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Setelah kejatuhan kerajaan Srivijaya pada kurun-13, Sarawak dikuasai oleh kerajaan Majapahit. Seorang putera Raja Majapahit iaitu Raden Menteri Dipati Jepang atau Datu Merpati Jepang telah berhijrah ke Sarawak pada kurun ke-15. Baginda telah berkahwin dengan Datu Permaisuri anak perempuan Raja Jarom Jawa di Johor sebelum berhijrah ke Sarawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Daripada keturunan Datu Merpati Jepang, muncullah golongan bangsawan Sarawak yang bergelar Abang. Golongan tersebut atau perabangan Sarawak telah memegang jawatan terpenting seperti Datu Patinggi, Datu Temenggong, Datu Bentara pada zaman pemerintahan Brooke di Sarawak. Kehadiran keluarga Brooke sedikit sebanyak menstabilkan keadaan di Sarawak kerana tetangan hebat dari penduduk asal Dayak terhadap pencerobohan tersebut di mana petempuran di antara pejuang Dayak dengan golongan pendatang tercatit dalam &#39;Papan Turai&#39;.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/kerajaan-awal-di-sarawak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-1666280748786080081</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 05:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T22:55:44.927-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Sejarah Negeri</title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Sarawak&lt;/h1&gt;Fakta Am&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Negeri &lt;b&gt;Sarawak&lt;/b&gt; atau juga dikenali sebagai &lt;i&gt;Sarawak Bumi Kenyalang&lt;/i&gt; merupakan salah satu daripada 14 negeri (termasuk &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Wilayah_Persekutuan&quot; title=&quot;Wilayah Persekutuan&quot;&gt;Wilayah Persekutuan&lt;/a&gt; yang membentuk &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Malaysia&quot; title=&quot;Malaysia&quot;&gt;Persekutuan Malaysia&lt;/a&gt;. Sarawak merupakan negeri yang terbesar di Malaysia. Kedua-dua Sarawak dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sabah&quot; title=&quot;Sabah&quot;&gt;Sabah&lt;/a&gt; yang terletak di pulau &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Borneo&quot; title=&quot;Borneo&quot;&gt;Borneo&lt;/a&gt; biasanya digolongkan bersama sebagai &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Malaysia_Timur&quot; title=&quot;Malaysia Timur&quot;&gt;Malaysia Timur&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Sarawak merupakan satu daripada dua negeri yang mendirikan timur Malaysia. Sarawak adalah &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Negeri&quot; title=&quot;Negeri&quot;&gt;negeri&lt;/a&gt; yang terbesar di Malaysia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak adalah kawasan tropika dengan iklim khatulistiwa yang panas dan lembap sepanjang tahun. Hutan Sarawak adalah sumber dan asset yang paling penting.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak mempunyai 11 bahagian keseluruhannya (Kuching, Sri Aman, Sibu, Miri, Limbang, Sarikei, Kapit, Kota Samarahan, Bintulu, Mukah dan Betong. Setiap bahagian pentadbiran dipimpin oleh seorang Residen dan dibahagikan kepada dua ke empat kawasan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sarawak terasing daripada Semenanjung Malaysia ke barat dengan Laut Cina Selatan yang kira-kira 600 km dan dicantum ke negeri Sabah secara langsung ke timur laut di mana kesultanan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Brunei&quot; title=&quot;Brunei&quot;&gt;Brunei&lt;/a&gt; di tengah-tengahnya. Atas tanah, negeri ini bersempadanan dengan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kalimantan&quot; title=&quot;Kalimantan&quot;&gt;Kalimantan&lt;/a&gt;, Indonesia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bandar-bandar utama di negeri Sarawak adalah &lt;b&gt;&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt;&lt;/b&gt; (ibu negeri), &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Miri&quot; title=&quot;Miri&quot;&gt;Miri&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sibu&quot; title=&quot;Sibu&quot;&gt;Sibu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Bintulu&quot; title=&quot;Bintulu&quot;&gt;Bintulu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarikei&quot; title=&quot;Sarikei&quot;&gt;Sarikei&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sri_Aman&quot; title=&quot;Sri Aman&quot;&gt;Sri Aman&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Limbang&quot; title=&quot;Limbang&quot;&gt;Limbang&lt;/a&gt;. Kini, Sarawak mempunyai dua buah bandar raya utama, iaitu Kuching dan Miri. Kuching telah diisytiharkan sebagai bandar raya pada 1 Ogos 1988 manakala Miri mendapat status bandar raya pada 20 Mei 2005.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/sejarah-negeri.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>1</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-270294854655427548</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 05:00:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:57:50.629-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Pembangunan Sri Aman</category><title>Pasar Sri Aman</title><description>&lt;img alt=&quot;http://www.sriamandc.sarawak.gov.my/galery/2/b/Pasar%20Sri%20Aman2.jpg&quot; src=&quot;http://www.sriamandc.sarawak.gov.my/galery/2/b/Pasar%20Sri%20Aman2.jpg&quot; /&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/pasar-sri-aman.html</link><author>noreply@blogger.com (Anonymous)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-8478347967373901813</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 04:42:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:47:54.176-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Malaysia</category><title>Konfrantasi Malaysia-Indonesia</title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Konfrontasi Indonesia-Malaysia&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Konfrontasi Indonesia-Malaysia&lt;/b&gt; merupakan satu penentangan Indonesia terhadap pembentukan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Malaysia&quot; title=&quot;Malaysia&quot;&gt;Malaysia&lt;/a&gt; yang bermula dari tahun 1962 hingga 1966. Penentangan ini telah dilakukan oleh &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sukarno&quot; title=&quot;Sukarno&quot;&gt;Presiden Sukarno&lt;/a&gt; kerana cita-cita tingginya untuk menubuhkan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Indonesia_Raya&quot; title=&quot;Indonesia Raya&quot;&gt;Indonesia Raya&lt;/a&gt; yang mencantumkan Tanah Melayu dengan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Indonesia&quot; title=&quot;Indonesia&quot;&gt;Indonesia&lt;/a&gt; terhalang akibat daripada pengisytiharan penubuhan Malaysia pada 16 September 1963.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam usaha Sukarno yang menentang penubuhan Negara Malaysia, beliau juga telah memulaukan Laporan Suruhanjaya Cobbold yang ditugaskan pada tahun 1962 yang bertujuan untuk meninjau pandangan rakyat &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sabah&quot; title=&quot;Sabah&quot;&gt;Sabah&lt;/a&gt; dan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; terhadap penubuhan Malaysia. Sukarno telah melancarkan kempen ‘Ganyang Malaysia’pada akhir 1963. Konfrantasi Sukarno telah berubah dari sekadar perang kata-kata menjadi konfrantasi ketenteraan, hal ini berlaku selepas Suruhanjaya khusus PBB yang dibentuk untuk mengumpul pendapat rakyat setempat tentang pembentukan Malaysia. Sukarno menjadi semakin tersinggung apabila &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Tunku&quot; title=&quot;Tunku&quot;&gt;Tunku&lt;/a&gt; mengumumkan terbentuknya Malaysia sebelum Komisi PBB itu mengumumkan hasil siasatannya.</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/konfrontasi-indonesia-malaysia.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-3666215420260632197</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 04:36:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-07T00:03:59.739-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Rajah Putih Sarawak Ketiga</title><description>&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Charles Vyner Brooke&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Sir Charles Vyner deWindt Brooke&lt;/b&gt; (&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/30_September&quot; title=&quot;30 September&quot;&gt;30 September&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1874&quot; title=&quot;1874&quot;&gt;1874&lt;/a&gt; – &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/9_Mei&quot; title=&quot;9 Mei&quot;&gt;9 Mei&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1963&quot; title=&quot;1963&quot;&gt;1963&lt;/a&gt;) ialah &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Raja Putih&lt;/a&gt; ketiga dan terakhir &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Brooke menghabiskan masa mudanya didalam perkhidmatan awam Sarawak sebelum belayar ke &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/England&quot; title=&quot;England&quot;&gt;England&lt;/a&gt; dan berjumpa dan seterusnya mengahwini Sylvia Brett anak kepada Lord Esher pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/21_Februari&quot; title=&quot;21 Februari&quot;&gt;21 Februari&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1911&quot; title=&quot;1911&quot;&gt;1911&lt;/a&gt; dan kemudiannya kembali ke Sarawak bersama-sama dengannya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selepas kematian &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Raja Putih&lt;/a&gt; kedua Sarawak, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Charles_Brooke&quot; title=&quot;Charles Brooke&quot;&gt;Charles Brooke&lt;/a&gt;, Brooke kemudiannya ditabalkan sebagai Raja Putih Sarawak ketiga pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/24_Mei&quot; title=&quot;24 Mei&quot;&gt;24 Mei&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1917&quot; title=&quot;1917&quot;&gt;1917&lt;/a&gt;. Perkembangan Sarawak semasa pemerintahan awal Brooke menyaksikan Sarawak menjadi antara maju kerana pengeluaran getah dan minyak mentah. Hal ini membolehkan Brooke memodenkan institusi-institusi di Sarawak termasuklah perkhidmatan awamnya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dasar Brooke menjadikannya popular apabila ada antara dasar tersebut seperti pengharaman mubaligh Kristian disukai ramai. Namun demikian Sarawak menjadi serangan tentera &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Jepun&quot; title=&quot;Jepun&quot;&gt;Jepun&lt;/a&gt; pada 25 Disember 1941. Brooke melarikan diri bersama-sama keluarganya ke &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sydney&quot; title=&quot;Sydney&quot;&gt;Sydney&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Australia&quot; title=&quot;Australia&quot;&gt;Australia&lt;/a&gt; di mana dia berada di situ sehinggalah tamatnya peperangan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Brooke kembali ke Sarawak pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/15_April&quot; title=&quot;15 April&quot;&gt;15 April&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1946&quot; title=&quot;1946&quot;&gt;1946&lt;/a&gt; dan kembali menjadi raja sehinggalah pada &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1_Julai&quot; title=&quot;1 Julai&quot;&gt;1 Julai&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1946&quot; title=&quot;1946&quot;&gt;1946&lt;/a&gt; apabila Brooke menyerahkan Sarawak kepada kerajaan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/British&quot; title=&quot;British&quot;&gt;British&lt;/a&gt;. Hal ini menyebabkan berakhirnya pemerintahan raja putih di Sarawak.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/rajah-putih-sarawak-ketiga.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-3805214250820404645</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 04:31:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-07T00:03:25.565-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Charles Brooke: Rajah Putih Sarawak Kedua</title><description>&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU6FiZ2Kf3pzTQLFHdiI5mAmop_bhEx1lrR4g6l3KbnjGfZdguNNxHHjATNsSjR8NItf73Sl9dig-hmmjniYku0pPBff4_q4FwP1nhOQzVVN8IImtjU3wV-HJX6V5ICO49YR3x_cDw65c/s1600-r/CharlesBrooke.png&quot;&gt;&lt;img style=&quot;margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6CM3xCLZsfO-QDyejmuBnYG8FP-iPkZLmuSSVfzU1996BFIZevglhu8W7wva39ZwC4cqaSynjZiY8v2LtWluy4YZUnZgjurwjXzuASPAs_EwpHKGX9CkwaPRiHvVXjoqDtiWNbGZoeDI/s320/CharlesBrooke.png&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5139971506698831938&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;Charles Brooke&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Charles Anthony Johnson&lt;/b&gt; (&lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/3_Jun&quot; title=&quot;3 Jun&quot;&gt;3 Jun&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1829&quot; title=&quot;1829&quot;&gt;1829&lt;/a&gt; - &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/17_Mei&quot; title=&quot;17 Mei&quot;&gt;17 Mei&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/1917&quot; title=&quot;1917&quot;&gt;1917&lt;/a&gt;), kemudiannya dikenali sebagai &lt;b&gt;Charles Brooke&lt;/b&gt; memerintah &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt; sebagai &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Raja Putih&lt;/a&gt; kedua dari 3 Ogos 1868 hingga dia meninggal dunia. Dia menggantikan pakciknya, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/James_Brooke&quot; title=&quot;James Brooke&quot;&gt;James Brooke&lt;/a&gt; sebagai raja.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Charles Brooke dilahirkan di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Somerset&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Somerset&quot;&gt;Somerset&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/England&quot; title=&quot;England&quot;&gt;England&lt;/a&gt; dan merupakan anak kepada Francis Charles dan Emma Frances Johnson (adik James Brooke).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Francis dan Emma mempunyai beberapa anak yang lain iaitu Kapten John Brooke Johnson-Brooke (lebih tua daripada Charles), Kapten William Frederic Johnson, Henry Stuart Johnson Brooke, Mary Anna, Harriet Helena, and Emma (semuanya lebih muda daripada Charles).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Memandangkan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/James_Brooke&quot; title=&quot;James Brooke&quot;&gt;James Brooke&lt;/a&gt; tidak mempunyai sebarang anak, dia melantik anak saudaranya sebagai raja. Pada tahun 1861, dia menamakan Kapten John Brooke Johnson-Brooke, anak adiknya yang paling tua sebagai penggantinya. Dua tahun kemudian semasa Kapten John berada di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/England&quot; title=&quot;England&quot;&gt;England&lt;/a&gt;, James menggugurkan dan menegah Kapten John daripada menjadi raja dan memasuki Sarawak disebabkan Kapten John mengkritiknya. Pada tahun 1865, James Brooke menamakan Charles sebagai penggantinya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Charles kemudiannya menukarkan namanya menjadi Charles Brooke dan menjadi Residen Lundu pada tahun 1852. Pada 28 Oktober 1869 dia mengahwini Margaret Alice Lili de Windt.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Charles menyambung kembali segala macam perkara yang pakciknya usahakan seperti menghalang lanun, memansuhkan penghambaan dan melarang aktiviti pemburuan kepala oleh kaum-kaum di Sarawak. Selepas kematiannya kerajaan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/British&quot; title=&quot;British&quot;&gt;British&lt;/a&gt; telah membenarkan Sarawak membina parlimen dan laluan kereta api dan terjumpanya telaga minyak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Charles Brooke digantikan oleh anaknya &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Charles_Vyner_Brooke&quot; title=&quot;Charles Vyner Brooke&quot;&gt;Charles Vyner Brooke&lt;/a&gt; selepas kematiannya.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/charles-brooke-rajah-putih-sarawak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6CM3xCLZsfO-QDyejmuBnYG8FP-iPkZLmuSSVfzU1996BFIZevglhu8W7wva39ZwC4cqaSynjZiY8v2LtWluy4YZUnZgjurwjXzuASPAs_EwpHKGX9CkwaPRiHvVXjoqDtiWNbGZoeDI/s72-c/CharlesBrooke.png" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-6595351742719275513</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 04:25:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-07T00:02:54.733-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>James Brooke: Rajah Putih Sarawak yang Pertama</title><description>&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-naevVPelHWllfcciXX013yDf6Gp85lHsUicbYw47uEXusocEQQxx4H5d-H5A5UQ_OR4371WHhUBi9iiNPQ91YhR-_9XgBCfM0lmL4xbZoAYYcwjAIoc42Lfvn5inbRZlaTz5xIWhL38/s1600-r/James_Brooke.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCkERxUr3AM2M447ei_AzlmYdogd8USHm4KPzLrSaoaEUSSk0NwpwKZiLbGadtbFqQUjclMurI8ot431UzGKK8EbOMRm-KX83J3muxaldvStHF6JI4rAxY5c2Ujru2J4VFIKLidntlNWM/s320/James_Brooke.jpg&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5139970050704918578&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;h1 class=&quot;firstHeading&quot;&gt;James Brooke&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Sir James Brooke&lt;/b&gt; (29 April 1803 - 11 Jun 1868) dilahirkan di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Coombe_Groove&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Coombe Groove&quot;&gt;Coombe Groove&lt;/a&gt; dekat &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Bath&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Bath&quot;&gt;Bath&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/England&quot; title=&quot;England&quot;&gt;England&lt;/a&gt; dan menjadi &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Raja Putih&lt;/a&gt; pertama &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Sarawak&quot; title=&quot;Sarawak&quot;&gt;Sarawak&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Brooke mengembara ke &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Burma&quot; title=&quot;Burma&quot;&gt;Burma&lt;/a&gt; bersama-sama dengan sepasukan askar &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Syarikat_Hindia_Timur_Inggeris&quot; title=&quot;Syarikat Hindia Timur Inggeris&quot;&gt;Syarikat Hindia Timur Inggeris&lt;/a&gt; pada tahun 1825. Dia tercedera dan dihantar kembali ke England untuk dirawat. Pada tahun 1830, dia kembali ke &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Madras&quot; title=&quot;Madras&quot;&gt;Madras&lt;/a&gt; tetapi telah terlewat untuk dihantar berperang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia mencuba untuk berdagang di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Timur_Jauh&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Timur Jauh&quot;&gt;Timur Jauh&lt;/a&gt; tetapi tidak begitu berjaya. Pada tahun 1835, ayahnya meninggal dunia dan meninggalkan harta berjumlah £30,000, di mana dia menggunakan duit itu untuk membeli sebuah kapal bernama &lt;i&gt;the Royalist&lt;/i&gt;. Selepas belayar ke &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Borneo&quot; title=&quot;Borneo&quot;&gt;Borneo&lt;/a&gt; pada tahun 1838, dia tiba di &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kuching&quot; title=&quot;Kuching&quot;&gt;Kuching&lt;/a&gt; pada bulan Ogos tahun yang sama di mana dia mendapati perkampungan itu menghadapi pemberontakan kaum &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/w/index.php?title=Dayak&amp;amp;action=edit&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Dayak&quot;&gt;Dayak&lt;/a&gt; menentang &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Kesultanan_Brunei&quot; title=&quot;Kesultanan Brunei&quot;&gt;Kesultanan Brunei&lt;/a&gt;. Dia membantu Sultan Brunei menghadapi ancaman itu dan diberi gelaran &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Raja Putih&lt;/a&gt; Sarawak dengan mengugut Sultan Brunei.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;James Brooke kemudiannya membuat segala macam persiapan bagi mengukuhkan kedudukannya di Sarawak seperti mengubah corak pentadbiran dan sebagainya. Brooke kembali ke England apabila dia dilantik menjadi gabenor dan komander &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Labuan&quot; title=&quot;Labuan&quot;&gt;Labuan&lt;/a&gt; dan menjadi Konsul Jeneral British di Borneo.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Brooke menjadi tumpuan selepas kontroversi mengenai dirinya timbul. Selepas satu penyiasatan dijalankan Brooke didapati tidak bersalah dan dibebaskan daripada tuduhan tersebut. namun demikian perkara ini tetap menghantui Brooke.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia memerintah Sarawak sehinggalah kematiannya pada tahun 1868, selepas tiga kali serangan &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Strok&quot; title=&quot;Strok&quot;&gt;strok&lt;/a&gt; dalam tempoh 10 tahun. Dia diganti oleh anak saudaranya iaitu &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Charles_Brooke&quot; title=&quot;Charles Brooke&quot;&gt;Charles Brooke&lt;/a&gt; untuk menjadi &lt;a href=&quot;http://ms.wikipedia.org/wiki/Raja_Putih&quot; title=&quot;Raja Putih&quot;&gt;Raja Putih&lt;/a&gt; kedua Sarawak.&lt;/p&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/james-brooke-rajah-putih-sarawak-yang.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCkERxUr3AM2M447ei_AzlmYdogd8USHm4KPzLrSaoaEUSSk0NwpwKZiLbGadtbFqQUjclMurI8ot431UzGKK8EbOMRm-KX83J3muxaldvStHF6JI4rAxY5c2Ujru2J4VFIKLidntlNWM/s72-c/James_Brooke.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-3219859762811495290</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 03:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:58:39.550-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Pembangunan Sri Aman</category><title>Pembangunan Negeri</title><description>MAJOR  INDUSTRIES                                        &lt;strong&gt;1. Timber-based Industries &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt; Sarawak is one of the world&#39;s largest exporters of tropical hardwood timber. Sawn timber, Sawn logs, veneer and plywood form a major portion of the timber exported. Although timber and timber-products have traditionally been one of the most important exports, the potentials for timber processing activities have not been fully tapped. Under sustainable management programmes, Sarawak&#39;s forests can produce around 9-10 million cubic metres of logs annually, and the state aims to utilise much of this for value-added timber processing activities.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;To promote higher value-added timber processing activities, the government has taken the following measures: &lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt; introduce a Log Export Restriction Policy to reduce log export and ensure an adequate supply of raw material for local processing.&lt;/li&gt;&lt;li&gt; eveloped  several industrial areas primarily designed to meet the requirements  of integrated timber-based operations.  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; Products: Great potential exists in the manufacturing of such items as knock-down, high quality furniture, laminated boards, specialised moulding and joineries and the manufacture of prefabricated housing or building materials for the export market. &lt;p&gt; &lt;strong&gt;2. Petroleum and Petrochemicals &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;The rapid development of the petrochemical industry in Sarawak has been due to not only the availability of large amounts of reserves, but also the government&#39;s efforts towards promoting private sector participation and interest, including designating an industrial area at Tanjung Kidurong, Bintulu, with well-developed industrial facilities to cater for the establishment of petrochemical projects. The ABF (ASEAN Bintulu Fertiliser) plant, MLNG-1(Malaysia Liquefied Natural Gas), Shell MDS (Middle Distillate Synthesis) and MLNG-2 are all located in this industrial zone. Another LNG plant is being planned in the area, making Bintulu the biggest LNG complex in the region.&lt;br /&gt;Products: Given the availability of feedstock and potential demands, the list of other petrochemical projects that could be established include: polypropylene, copralactam, ammonia, melamine, compound fertiliser, MTBE, nitric acid, LPG extraction, acetic, methanol and urea formaldehyde. &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;strong&gt;3. Commercial Agriculture &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Sarawak has large tracts of land suitable for commercial agricultural development. Intensive research is being undertaken by the Department of Agriculture, Sarawak and other agencies on peat land to study its potential.&lt;br /&gt;The state government actively encourages development of commercial agriculture projects by the private sector. The large tracts of land and suitable agro-culture climate in Sarawak could be tapped for large-scale plantation of oil palm, rubber, pepper, coconut, sago, pineapple and fruits as well as livestock and aquaculture development.&lt;br /&gt;Under the 8th Malaysia Plan (2001-2005), agriculture was allocated RM79 billion. Under the 7th Malaysia Plan, the agricultural sector recorded an improvement in real value added and proved to be a resilient sector during the economic downturn. Under the 8th Malaysian Plan, this sector is expected to increase its contribution to the National economy (saving foreign exchange) by import substitution production and increasing exports of agricultural products and processed foods. &lt;/p&gt; &lt;strong&gt;Land Development for Agriculture&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;The state government encourages the development of plantation agriculture with the view to develop idle or under-utilised land, especially Native Customary Lands. By transforming these lands into profitable plantations, the government aims to increase the income and standard of living of the rural land-owners.&lt;br /&gt;Large-scale land development, apart from increasing the contribution by the agricultural sector to the State&#39;s economy, will bring about: &lt;ul&gt;&lt;li&gt;  provision of basic infrastructure and social amenities to rural  communities&lt;br /&gt;expansion of agricultural employment opportunities   &lt;/li&gt;&lt;li&gt;  gradual reduction  of areas normally utilised for shifting cultivation   &lt;/li&gt;&lt;li&gt;  better  standards of living for the rural population  &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p&gt; The following agencies and authorities are involved in promoting and facilitating large-scale land development for agriculture: &lt;/p&gt; &lt;blockquote&gt;  &lt;p&gt;  &lt;em&gt;i. Sarawak  Land Development Board (SLDB) &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;SLDB was established in 1972 to develop State Land for agriculture and resettlement. It has developed land for oil palm, rubber and cocoa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;ii. Sarawak  Land Consolidation and Rehabilitation Authority (SALCRA) &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Established in 1976, SALCRA is entrusted with the responsibility of developing any land, with special emphasis on Native Customary Rights Land. It has developed land for oil palm, cocoa, rubber and tea. SALCRA&#39;s approach in undertaking Native Customary Land development is essentially one of in-situ or community development.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;iii. Land  Custody and Development Authority (LCDA) &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;LCDA was formed in 1981. It&#39;s task is to promote plantation agriculture by offering opportunities for joint-venture between landowners and private entrepreneurs. It is also involved in urban development. &lt;/p&gt; &lt;/blockquote&gt; &lt;p&gt; &lt;strong&gt;New Concepts in Native Customary Land (NCL) Development&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;The State Government of Sarawak aims to transform the rural sector into a vibrant and modernised economy through the development of large-scale agricultural plantations. To achieve this goal, the government has formulated new strategies for the development of Native Customary Lands (NCL) which are mostly under utilized. The new strategy of NCL development is based on the premise that the vast tracts of fragmented native lands can be consolidated into &quot;land banks&quot; to enable it to be developed on a large-scale and commercial basis. The strategy promises to bring together native landowners (with their land) and the private sector (with its capital and expertise) to develop the land for agriculture, with the government acting as &quot;managing agent&quot; or trustee to manage the interests of the landowners. The native landowners retain their ownership of the land throughout, but leasing the land to the plantation with options to become shareholders or owners of the plantation that is developed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Crops&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a. Oil Palm&lt;br /&gt;Sarawak has ideal climatic and soil conditions for large-scale oil palm plantation. Planting of the crop on an estate basis started in 1969. Since then the areas under oil palm has increased tremendously. To date, over 146,000 hectares have been developed for oil palm estates and plantations. By the year 2000, it is targeted that about 300,000 ha would be planted with oil palm. The production of crude palm oil in Sarawak has increased steadily from 49,100 tonnes in 1985 to an estimated 248,900 tonnes in 1995. &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0.17in;&quot;&gt; b. Sago&lt;br /&gt;Sago, a crop which grows well on Sarawak&#39;s peat soil, has been identified as having great potential for commercial plantation and value-added processing development. Over 1 million hectares of peat soil is available in Sarawak, giving sago cultivation on a large, commercial scale much room for expansion.&lt;br /&gt;The area under sago cultivation in wild and semi-wild condition is estimated at 19,720 hectares. In addition, commercial cultivation of sago using estate management techniques has been initiated by Sarawak&#39;s Land Custody and Development Authority (LCDA). Today, the total area planted with sago is over 28,000 hectares. A research unit of the LCDA, known as Crop and Research Application Unit (CRAUN) has been set up to conduct research and development on sago planting and crop commercialization among others. Sago starch is a valuable source of carbohydrate and is widely used in the food industries.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;c. Pepper&lt;br /&gt;The tropical climate and fertile hill slopes of Sarawak are ideal for pepper cultivation, making the state the main producer of pepper in Malaysia, accounting for 95% of the country&#39;s pepper production. Pepper (Piper Nigrum L.) is grown in Sarawak by smallholders on an estimated 10,332 hectares. The annual production is in the region of 20,000 tonnes and over 90% of this is exported. Traditionally, up to 80% of the crop is processed into black pepper with the remainder being turned into white pepper. Currently, the Sarawak Pepper Marketing Board is also going into the production of Specialty Pepper and a number of innovative pepper-based products. With effect from 1997, the Department of Agriculture will also promote the production of pepper products (processed from fresh green pepper) for sale to the general and niche markets internationally as well as locally. These products include green pepper in brine, creamy white pepper, naturally clean black pepper, individually frozen green pepper.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;d. Rubber&lt;br /&gt;Sarawak is also encouraging the large-scale commercial plantation of rubber, both for latex production as well as a source of rubberwood for downstream timber-based manufacturing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e. Other Agriculture Sectors  &lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;Fisheries&lt;br /&gt;The fisheries sub-sector will focus on commercial exploitation of deep-sea fisheries resources and commercial aquaculture. Deep-sea fishery resources which extend up to the limit of EEZ remain largely untapped. &lt;/li&gt;&lt;li&gt;Livestock&lt;br /&gt;The fisheries sub-sector will focus on commercial exploitation of deep-sea fisheries resources and commercial aquaculture. Deep-sea fishery resources which extend up to the limit of EEZ remain largely untapped. Sarawak is one of the few states in ASEAN free of the Foot and Mouth Disease, Rabies, African Swine Fever, Rinderpest, BSE, Blue Tongue and other major epizootics. It&#39;s strict quarantine procedures give Sarawak a good environment for livestock investments. Annually, Sarawakians consume 2kg of beef, 16 kg of poultry, 130 kg of egg and 14 kg of pork per capita. At the moment, Sarawak is self-sufficient in poultry and pork. There is ample opportunities for cattle and dairy farming. In the poultry sector, the Department of Agriculture is encouraging grand parent stock farm establishment, as currently Sarawak imports all its parent stocks from overseas Downstream packaging and processing for value-added products is also being promoted. In the swine sector, the Department of Agriculture is also encouraging the establishment of a parent stock to supply the demand for 10,000 or so replacement breeding gilts per year, as well as the downstream processing of pork products. Waste treatment technology is also in great demand. &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;strong&gt;4. Agro-tourism&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Government Strategies for the development of this sector are: &lt;ul&gt;&lt;li&gt; Open up more land, including Native Customary Rights land, for commercial agriculture and land development with oil palm, sago, rubber and other cash crops. &lt;/li&gt;&lt;li&gt; Promote spatial development through the implementation of Integrated Agriculture Development Programmes, Regional Development Authorisation and Regional Growth Centres. &lt;/li&gt;&lt;li&gt;  Facilitate private  sector participation in commercial agriculture and land development.  &lt;/li&gt;&lt;li&gt;  Intensify the  development of other activities like deep sea fishing, aquaculture  and inland fisheries.   &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/pembangunan-negeri.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>3</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-2004314231250990238</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 02:56:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:43:53.062-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sejarah Negeri Sarawak</category><title>Simbol Kebesaran Negeri</title><description>&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKeySsBR48crBggmwZpCmJn3F5gLsJ99SibwD4pm6LbzxgZG46rco6EhMwPxzbMwfYbEGbuyNolSDXiUmedQ2p8FFXO9GJS4b38y60lDirE0MpVvMdrafTo8PYtOkrXl-WVT90C3zYYGQ/s1600-r/srk_flag.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5qc98JccLIrzU50uBXOd1VqtqcRQlDg67vHZg9yK-tS9dFd_sh2hMf3s0IlGOsK4mF7HGRnGHfPxenxxv-a-omlW5EUXsinOL5mob05gGO_aL2pvIxPcgns7XJQPQiJ19NnyXmuc9HFw/s320/srk_flag.jpg&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5139949108444383218&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;   SYMBOLS&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Red symbolizes the courage, determination and sacrifices of the people in their tireless pursuit to attain and maintain progress and esteem in the course of creating a model State. Yellow signifies the supremacy of law and order, unity and stability in diversity. Black represents the rich natural resources of Sarawak such as petroleum and timber which provide the foundation for the advancement of the people. The yellow, nine-pointed star embodies the nine divisions which made up the state of Sarawak at the time (now, there are eleven divisions). The star symbol also embodies the aspirations of the people of Sarawak in their quest to improve their quality of life.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This flag was first hoisted at the Kuching State Stadium on 31 August 1988 in celebration of Sarawak&#39;s 25th Anniversary of Independence.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Red symbolizes the courage, determination and sacrifices of the people in their tireless pursuit to attain and maintain progress and esteem in the course of creating a model State. Yellow signifies the supremacy of law and order, unity and stability in diversity. Black represents the rich natural resources of Sarawak such as petroleum and timber which provide the foundation for the advancement of the people. The yellow, nine-pointed star embodies the nine divisions which made up the state of Sarawak at the time (now, there are eleven divisions). The star symbol also embodies the aspirations of the people of Sarawak in their quest to improve their quality of life.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This flag was first hoisted at the Kuching State Stadium on 31 August 1988 in celebration of Sarawak&#39;s 25th Anniversary of Independence.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;The State Crest&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;The State&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjzcveIxpV0vvUB9zUojitokmlkvMNCsJvSOpMkPAihoLORTr3Hc2kitODiMqO08-1XCmjMEv4anWX79mDJaB7p_5F7ZiCAcHDQIp4Rltsp9iajCcXQgjsXIx9DBew71VOIj8SZY4u3ss/s1600-r/general-info_crest.gif&quot;&gt;&lt;img style=&quot;margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg876UDitZHpOhicSH0-pxzGQSicvL4AlkWR0PkFTSiAngZuEPFopfISvzbJlkzRMoqu0lxtcvhhoFNpRTxYgMrLrn9v5UVbAJhTJKJGA83FwsZElgphrDPo9OfvZ4nrw3YPziaRCbXImI/s320/general-info_crest.gif&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5139957487925577746&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt; Crest is represented by a symbolic figure of a wing-spread Kenyalang (hornbill) - the State Bird - with a shield bearing the state flag on its chest. The hornbill&#39;s tail and wings are comprised of thirteen feathers or strips that represent the thirteen states in Malaysia. The Bunga Raya (Hibiscus) - the national flower - appears on the right and left sides of the bird&#39;s legs. The hornbill is perched on a ribbon bearing the words &quot;Bersatu, Berusaha, Berbakti&quot; (United, Industrious, Dedicated) . The State Crest became official on the same day as the current State Flag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt; &lt;strong&gt;Sarawak State Anthem&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt; Composed by Wan Othman Hamid (b.1931) and with lyrics by Ismail Hassan (1922-1991). The &lt;u&gt;&lt;a href=&quot;http://www.sarawak.gov.my/content/view/56/75/&quot;&gt;State Anthem&lt;/a&gt;&lt;/u&gt;  of Sarawak entitled Ibu Pertiwi Ku was adopted in 1988.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;bu Pertiwi Ku&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sarawak Tanah Air Ku&lt;br /&gt;Negeri Ku Tanah Air Ku Sarawak&lt;br /&gt;Engkaulah Tanah Pusaka Ku&lt;br /&gt;Tanah Tumpah Darah Ku&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Ibu Pertiwi Ku&lt;br /&gt;Rakyat Hidup Mesra dan Bahagia&lt;br /&gt;Damai Muhibbah Sentiasa&lt;br /&gt;Bersatu Berusaha Berbakti&lt;br /&gt;Untuk Sarawak Ku Cintai&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarawak Dalam Malaysia&lt;br /&gt;Aman Makmur Rahmat Tuhan Maha Esa&lt;br /&gt;Kekallah Sarawak Bertuah&lt;br /&gt;Teras Perjuangan Rakyat&lt;br /&gt;Berjaya Berdaulat&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;The State Bird&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Our State Bird is the majestic Rhinoceros Hornbill, the inspiration for the state crest. Because there are many species of hornbill in Sarawak, the state is also known as the &quot;Land of the Hornbills&quot; or &quot;Bumi Kenyalang&quot;.&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmIFTTU6I2_6Ej1Sfh5H1rHlScJLdinEUy8OLRRxGG6PzvQbjRIN8Gj13u5pd0FMtNqo-TLIuZfjyjpxhJc2b7npA0R7oSyHUNpO4byDPqxvw1LiwfgZRkRbIhhINHL7xf7AdCZnuJDsQ/s1600-r/general-info_hornbill.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDKWwRldVO2QicCu0XGHdHE9tJxKc0YdfKEczfH0p2L1WkI4fhVqoZvN0nNadS5hyphenhyphenKmsU36o6FJRmFdUqwSyyk0tU-cSRCq8E78qhSbmaireU0qvKeD8g1-wch5WcRsnIpWylw4_ljDQ4/s320/general-info_hornbill.jpg&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5139959296106809378&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;The rhinoceros hornbill, with its upswept phallic casque, represents one of the most powerful Dayak gods, Singalang Burong, who plays an important part in Iban religious festivals, especially Gawai Kenyalang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hornbills like to eat figs and play a great role in the &quot;dispersal of figs&quot;- a process which leads to the regeneration of Sarawak&#39;s forest ecosystem.</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/symbols-of-state.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5qc98JccLIrzU50uBXOd1VqtqcRQlDg67vHZg9yK-tS9dFd_sh2hMf3s0IlGOsK4mF7HGRnGHfPxenxxv-a-omlW5EUXsinOL5mob05gGO_aL2pvIxPcgns7XJQPQiJ19NnyXmuc9HFw/s72-c/srk_flag.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>1</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-9189779232530276612</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 01:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-06T23:55:36.312-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Pembangunan Sri Aman</category><title>Kawasan Parlimen dan Dewan Undangan Negeri di Sri Aman</title><description>Kawasan Parlimen di Sri Aman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P.176 Sri Aman&lt;br /&gt;Ahli Parlimen-YB Encik Jimmy Donald&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P.177 Lubok Antu&lt;br /&gt;Ahli Parlimen-YB Encik Jawah Gerang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kawasan Dewan Undangan Negeri&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.22 Sebuyau&lt;br /&gt;ADUN-YB Tuan Haji Julaihi Narawi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.23 Lingga&lt;br /&gt;ADUN-YB Puan Hajah Simoi Peri&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.25 Balai Ringin&lt;br /&gt;ADUN-YB Encik Snowdan Lawan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.26 Bukit Begunan&lt;br /&gt;ADUN-YB Encik Mong anak Dagang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.27 Simanggang&lt;br /&gt;ADUN-YB Encik Francis Harden anak Hollis&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.28 Engkilili&lt;br /&gt;ADUN-YB Dr Johnical Rayong Ngipa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.29 Lubok Antu&lt;br /&gt;ADUN-YB Encik Dublin Unting anak Ingkot</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/kawasan-parlimen-di-sri-aman.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-4163861936598568740</guid><pubDate>Tue, 04 Dec 2007 01:29:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T17:31:43.303-08:00</atom:updated><title>Kira-kira bagi Pembangunan Di Sri Aman</title><description>&lt;table class=&quot;font11&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot;&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;td class=&quot;font11&quot; width=&quot;598&quot;&gt;&lt;div align=&quot;justify&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;color:#990000;&quot;&gt;&lt;b&gt;                      Development&lt;/b&gt;                     &lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;                 &lt;td rowspan=&quot;4&quot; width=&quot;8&quot;&gt;&lt;img src=&quot;http://www.sriaman.net.my/images/blank.gif&quot; height=&quot;10&quot; width=&quot;15&quot; /&gt;&lt;/td&gt;               &lt;/tr&gt;               &lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;                  &lt;td class=&quot;font11&quot;&gt;&lt;hr /&gt;&lt;/td&gt;               &lt;/tr&gt;               &lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;                 &lt;td class=&quot;font11&quot; align=&quot;justify&quot;&gt;&lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 15pt; color: rgb(67, 67, 67); font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;State Government Projects&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;a) Districts Projects and Allocation &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt; &lt;table style=&quot;width: 366px; height: 112px;&quot; align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;1&quot; width=&quot;366&quot;&gt; &lt;tbody&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Lubok Antu&lt;span style=&quot;&quot;&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;42 projects&lt;span style=&quot;&quot;&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 37,399,000&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Sri Aman &lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;107 projects &lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 175,574,680&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;br /&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;background-color: rgb(255, 255, 255);&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Total:&lt;span style=&quot;&quot;&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 212,973,680&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;b) Sectors Allocation&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt; &lt;table style=&quot;width: 334px; height: 317px;&quot; align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;1&quot; width=&quot;334&quot;&gt; &lt;tbody&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Statutory Fund &lt;span style=&quot;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 9,000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Public Facilities     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 22,150,000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;General Administration      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 54,097,000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Social &amp;amp; Human Resource Development        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 52,533,000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Industrial &amp;amp; Commerce             &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 5,360,000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Agriculture and Land Development        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 38,92l,670&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Transportation &amp;amp; Communication &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 39,303,000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p align=&quot;right&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Total:  &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;  &lt;u&gt;RM212,973,680&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:130%;&quot;&gt;&lt;sub&gt;&lt;sup&gt;&lt;strong&gt;Federal Government Allocation&lt;/strong&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;a) District Projects &amp;amp; Allocation&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt 1in; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-indent: 0.5in;&quot; align=&quot;left&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;  &lt;span style=&quot;&quot;&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt; &lt;table style=&quot;width: 366px; height: 112px;&quot; align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;1&quot; width=&quot;366&quot;&gt; &lt;tbody&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Lubok Antu&lt;span style=&quot;&quot;&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;10 projects&lt;span style=&quot;&quot;&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 30,475,000&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Sri Aman &lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;107 projects &lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 53,687,000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;br /&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;background-color: rgb(255, 255, 255);&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Total:&lt;span style=&quot;&quot;&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;u&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;strong&gt;RM 84,162,000&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;b) Sectors Allocation&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt; &lt;table style=&quot;width: 348px; height: 175px;&quot; align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;1&quot; width=&quot;348&quot;&gt; &lt;tbody&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Public Facilities &lt;span style=&quot;&quot;&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 25,309,930&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Industraial &amp;amp; Commerce&lt;span style=&quot;&quot;&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;&quot;&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 1,500,000&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Agriculture &amp;amp; Land Development             &lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 20,450,000&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;General Administration                          &lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 32,194,070&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;Social &amp;amp; Human Resouce &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-size:78%;&quot;&gt;Development&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 4,708,000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p align=&quot;right&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;Total:  &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;RM 84,162,000&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;&quot;&gt;Small Rural Projects (2002)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;strong&gt; &lt;table style=&quot;width: 349px; height: 122px;&quot; align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;1&quot; width=&quot;349&quot;&gt; &lt;tbody&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 11pt; color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;Allocated By&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 11pt; color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;Number&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 11pt; color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;Allocation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 11pt; color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;(RM)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;a. Federal&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;2,185,300&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;b. State&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;1,634,860&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;c. Parliament Level Small Projects&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt; &lt;td&gt; &lt;p class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0in 0in 0pt; background: white none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Arial, Helvetica, sans-serif;font-size:78%;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-family: Arial;&quot;&gt;16,372,950&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%;&quot;&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style=&quot;color:#333333;&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/kira-kira-bagi-pembangunan-di-sri-aman.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-8067465679662979496</guid><pubDate>Mon, 03 Dec 2007 09:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T01:42:27.640-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Benak</category><title>GAMBAR BENAK</title><description>&lt;img alt=&quot;http://www.tidalbore.info/malaysia/Photos/lupar1.jpg&quot; src=&quot;http://www.tidalbore.info/malaysia/Photos/lupar1.jpg&quot; /&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/gambar-benak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-7443996229741866339</guid><pubDate>Mon, 03 Dec 2007 09:37:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T01:38:15.250-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Benak</category><title>Bot 6 kuasa kuda</title><description>&lt;object width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/LTLD11xwXZ8&amp;rel=1&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;wmode&quot; value=&quot;transparent&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/LTLD11xwXZ8&amp;rel=1&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; wmode=&quot;transparent&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/bot-6-kuasa-kuda.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-9109769526624569741</guid><pubDate>Mon, 03 Dec 2007 09:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T01:33:54.652-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Benak</category><title>PERLUMBAAN SEMASA BENAK</title><description>&lt;object width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/lLti4YsjAQE&amp;rel=1&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;wmode&quot; value=&quot;transparent&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/lLti4YsjAQE&amp;rel=1&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; wmode=&quot;transparent&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/perlumbaan-semasa-benak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-2906026140040092535</guid><pubDate>Mon, 03 Dec 2007 09:31:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T01:31:57.047-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Benak</category><title>MELAYARI BENAK</title><description>&lt;object width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/B6z3DVZmsnU&amp;rel=1&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;wmode&quot; value=&quot;transparent&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/B6z3DVZmsnU&amp;rel=1&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; wmode=&quot;transparent&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/melayari-benak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7546578737895353011.post-893415417975581473</guid><pubDate>Mon, 03 Dec 2007 09:29:00 +0000</pubDate><atom:updated>2007-12-03T01:30:21.076-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Benak</category><title>DILANGGAR BENAK</title><description>&lt;object width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/QSEzzJfIKas&amp;rel=1&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name=&quot;wmode&quot; value=&quot;transparent&quot;&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/QSEzzJfIKas&amp;rel=1&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; wmode=&quot;transparent&quot; width=&quot;425&quot; height=&quot;355&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;</description><link>http://sejarahsriaman.blogspot.com/2007/12/dilanggar-benak.html</link><author>noreply@blogger.com (raynoldhardy)</author><thr:total>0</thr:total></item></channel></rss>