• Realtidsökning – sociala medier förändrar sättet vi söker information på
• 3D i mobile – med 3D visualisering i realtid i mobiltelefonerna kan gränssnitten förändras radikalt
• Konstruerade stamceller – genom att skapa stamceller i laboratorier kan läkemedelsforskningen revolutioneras
• Solbränsle – mikroorganismer som kan omvandla solljus och koldioxid till etanol eller diesel
• Light-Trapping Photovoltaics – effektivare, tunnare och billigare solceller av kisel
• Social TV – deltagande TV där tittarna förvandlas till aktiva deltagare
• Grön betong – en process för att producera betong som genererar dramatiskt mindre koldioxid
• Inopererbar elektronik – elektronik som är biologiskt nedbrytbar och därmed lättare och billigare att operera in kroppen
• Dubbelverkande antikroppar – antikroppar med dubbla funktioner sänker kostnader för besvärliga behandlingar
• Programutveckling i molnet – programspråk och miljö för att utveckla programvara i molnet

Den sammanfattande artikeln kan ni se här.

Nu finns Espresso Book Machine installerad på Blackwells Charing Cross i London, maskinen som trycker din bok medan du väntar. Jag har själv inte känt på kvaliteten men bara det faktum att man kan snabbat kan trycka upp böcker som inte längre finns i tryck kommer att få viss effekt.

– I sommar kommer vi att ha en miljon titlar i databasen, lika mycket som femtio butiker, säger platschefen Marcus Gibbs.

[From Fiket trycker din bok – på fem minuter | Ledig | Wendela | Aftonbladet ]

Man kan även ladda upp sin egen bok och få den tryckt…

Hur relationen till den, prisade men högt prissatta Amazon Kindle, kommer att bli får vi se, men man kan redan nu se att den framtida kampen mellan medierna i framtiden inte kommer att stå mellan en bok tryckt i massupplaga och att läsa direkt på skärmen på sin laptop eller smartphone som idag.

•   A novel idea: The machine that can print off any book for you in minutes | Mail Online

Man kan även kika på en beskrivande film om tekniken:

Bilen är ett utmärkt exempel på en sådan artefakt, telefonen och sedermera mobiltelefonen är två andra. Det behöver inte heller vara tekniska innovationer vi pratar om. Affärer där vi köper många olika varor och aktier är ett par exempel på innovationer inom vårt ekonomiska system

Karaktäristiskt för dessa innovationer är att de först har haft en nisch-funktion, men sedan med ökande popularitet sipprat in i våra liv och blivit signifikanta och oundgängliga hjälpmedel för en stor och viktig grupp och steg för steg på ett till synes oförklarligt och obemärkt förändrat våra samhällen.

Kan iPhone vara en sådan innovation? För de flesta låter detta lite märkligt eftersom iPhone är ytterligare en pryl som egentligen inte har så många nya egenskaper än många andra mobila enheter.

Några tecken på att det är något speciellt med iPhone är:

• Google insåg tidigt att sökningarna från just iPhones plötsligt exploderade i antal. Ständig uppkoppling och rätt sorts gränssnitt verkade skapa en en förändring i beteende.
• Amerikanska militären bygger applikationer för sina soldater i fält ovanpå iPhone/iTouch eftersom den uppvisar egenskaper som tålighet, konnektivitet och anpassningsbarhet som de annars skulle få specialbeställa till en betydligt högre kostnad.
• Även på företag som Volvo siktar man på att använda iPhone eller iTouch som plattform för ett generellt arbetsverktyg för montörer som behöver få tillgång till information i sitt dagliga arbete.

Om man tittar lite mer noggrant på iPhone så är den faktiskt en ganska unik artefakt som möjliggör en lång rad små och till synes oviktiga funktioner i en och samma estetiskt och taktilt attraktiva artefakt. Dessutom har den tre egenskaper som de allra flesta andra artefakter inte har:

1. en enorm emotionell/symbolisk attraktionskraft
2. den är en enkel och kraftfull utvecklingsplattform med mycket funktionalitet med extremt generellt gränssnitt
3. den är alltid påslagen/uppkopplad

Och kanske den viktigaste, men mest underskattade egenskapen bland tekniska artefakter: den fungerar!!

En effekt av detta är som Bruce Sterling noterade en artikel i The Atlantic i november 2008: iPhone är dagens moderna leatherman som ”äter andra prylar till frukost”:

…but iPhones devour other tools, digesting them into virtualized application services: phone, camera, e-mail, Web browser, text-messaging, music and video players, whole planet-girdling sets of urban Google maps, house keys, pedometer, TV remote, seismometer, Breathalyzer, alarm clock, video games, radio, bar-code scanner … the target list grows by the day.

Stackars framtidens poliser — vilket jobb när man anar att informationen om ett brott faktiskt finns i drivorna av digitala bilder, det gäller bara att veta var man ska hitta den. Med möjligheten att veta följer skyldigheten att veta, som Dennett och andra filosofer har konstaterat.

Police Slog Through 40,000 Insipid Party Pics To Find Cause Of Dorm Fire

Signalerna om att det nu håller på att hända inom knarkindustrin är tydliga. Hierarkiska och auktoritetsberoende kunskapsprocesser samt legala strukturer uppvisar alltför stor tröghet för att kunna hantera de förändringar som sker.

I GP idag kom ett nytt exempel då polisen inte kan åtala en person som ertappats med 1 kg amfetamin.

Analyserna från SKL har visat att det rört sig om 4-fluoramfetamin. Det är en drog med exakt samma påverkan på missbrukaren som amfetamin.

Enda skillnaden – en liten väteatom har ersatts med en fluoratom.

- Detta är tredje gången efter nyår som vi blir tvungna att släppa folk i narkotikamål, där vi har medgivanden och mycket god bevisning. Det känns inte alls bra, suckar kommissarie Erik Blomstrand.

[Från Polisen kommer inte åt lagligt knark - Göteborg - Göteborgs-Posten]

Trots ansträngningar från myndigheterna finns det inget som tyder på att samhällets förändringshastighet kan matcha den hastighet som knarkbranschen utvecklas utan man ligger ständigt efter. Att lagarna är tröga är bara en del av problemet. De fria och mer pragmatiska kunskapsprocesserna accelererar mycket snabbare än vad samhället kan hantera.

Det är dock inte bara negativt. Teknikutvecklingen och kunskapsspridningen för även med sig positiva effekter. I nästa steg kommer nämligen samhällets krig med knarkligorna troligen att ta slut. Inom några år kommer det att vara lika lätt att producera en myriad olika typer av droger i garaget som det är att bränna sin egen sprit. Man kan helt enkelt använda Open Innovation processen och ladda ner recept på nya varianter på Internet som man sedan kan producera i den lilla maskin man köpte begagnad på eBay. Ingen av dessa komponenter kommer var för sig att vara olagliga då de kan användas till mycket annat än drogtillverkning.

Då kommer de internationella knarkligor, som idag anstränger sig för att smuggla knark över gränserna, att upptäcka att botten går ur knarkmarknaden och tvingas över till andra mer lukrativa områden. Närmast till hands ligger olika typer av människosmuggling – slavhandel 2.0.

Tyvärr kommer inte droger att försvinna från samhället, utan snarare tvärt om öka både i volym och varianter. Dock kommer droger inte alls att vara kopplad till grov brottslighet på samma sätt som idag.

Det som är intressant är att dagens drogpolitik och droglagstiftning till viss del är knuten till resonemanget om att det finns en stark koppling mellan grov och organiserad brottslighet och drogmissbruk. I morgon kommer drogpolitiken att handla betydligt mer om drogernas direkta negativa effekter och kommer att harmonieras med annat missbruk som t ex alkohol- och spelmissbruk.