Spanska blomman♥

Blomman finns kvar!

2013-11-28T13:14:00.001+01:00

Jag googlade på Spanska Blomman och fick till min förvåning se min gamla blogg. Och jag blev faktiskt glad. Jag har ju inte raderat den på något vis bara helt och hållet glömt bort den.
Tror det var över ett år sen jag skrev här sist. Och det senaste inlägget var ju ruskigt djupt. Men det var också en riktigt trasig tjej som skrev det. Idag är det annorlunda. Åtminstone i själen.

Det är slutet av november 2013 och solen strålar och det är 6 plusgrader ute. Viktigaste mötet idag ska strax äga rum, den med mina barn. Oj vad mycket som har hänt. Och OJ vad roligt det var att skriva här igen.

Det här sysslar jag med så fort tillfälle ges.
http://www.konstgalleri.se/madeleine

LOVE

I Used to be Me.

2012-04-19T21:13:00.000+02:00

En dikt är fri att tolka hur man vill. Det är det som är poängen.
Den här dikten handlar om en kvinna och sättet hon ser på sig själv i spegeln...

Du tittade på mig med en bortglömd blick. Du dömde mig direkt och gick. Förut kände du mig utan och innan nu längtar du bort till den andre kvinnan.
Kärleksfulla ord och handling är inte längre aktuellt, det som kommer fram är allt annat än snällt.
Sårad och känslig med längtan efter facit. Hur kunde jag låta detta ske? Låta det gå så långt utan att inse. Du är jag och min blick är hård och orättvis och spegelbilden slår tillbaka, hårdare troligtvis. Mår illa. Bilden är spöklik, frustrerad, får fullkomlig panik.
Vem är du? Varför tillät jag mig gå mitt itu? Släpp ut mig. Ge tillbaka mitt liv.

Liten sårad flicka längtar ut till frihet utan bojor. Utan ångest och nojor.
Stunder av lycka är det enda som räknas. Jag andas djupt och hoppar. Hoppar långt in i framtiden.

Finner en kvinna med stark självkänsla och karaktär. Fylld av trygghet, och det henne klär. Hon fångar dagen med stadiga ben. Fast på jorden och med solsken. Blickar mot spegeln möts av en vän. Stannar här. Känslan densamma som att vara kär.
Framgångsrik i det lilla, nöjd med livet och med en glädje som flyttat in för gott. Tar inget för givet. Lyckan är min lott.
Älskar de sina och blir älskad tillbaks, varje dag, varje timme, varje minut.
Värd kärlek. Värd frihet tillslut.

Såg i backspegeln den lilla flickan lämnas bakom. Med en stor säck av ångest står hon kvar, smutsig och kall. Trampad på för en sista gång. Med hennes tillåtelse, i alla fall. Övergiven i ensamhet.
Färdig med skådespel, klar med förödmjukelse och förnekande. Bilden av någon annan sakta bleknade.
Lycka till kära barn. Det lär du behöva. För resan du kommer göra tar aldrig slut. Du kommer tveka du kommer sparka bakut. Det är nu vi skiljs åt. Och jag kan höra ditt tysta stilla gråt.

Det var länge sen..

2012-03-19T10:08:00.000+01:00

Dammar av Blomman för ett numera sällan inlägg. Den prioriteras helt enkelt inte.
Otroligt mycket händer utanför cybervärlden och det är där jag lägger mitt fokus nu. Allt är inte jätte kul. Som nu, förbannar jag influensan. Vidriga sjukdom. Länge sedan det bodde 40 graders feber och segt tjockt slem i kroppen och där varenda led i kroppen gör ont. Sjukt otacksamt.

Jag har hunnit fylla 35, sedan jag uppdaterade här. Och börjat en resa jag för länge sedan borde tagit tag i. Allt händer vid 35?! Men, det är min resa och den börjar och slutar med mig.

Jag hade en fantastisk födelsedag som jag lyckligt nog fick fira ihop med nitton underbara tjejer. (Blev väckt på morgonen med sång, bubbel, frukost på sängen och paket av pojkarna i mitt liv, min familj. Bästa starten på dagen! )
Det kändes riktigt fint att få dela min dag i glädje, skratt, vänskap, sång och dans. Hela natten lång. Faktiskt precis vad jag behövde. Otroliga presenter och med ett varmt hjärta sparar jag den 9 mars 2012 i minnesbanken, för alltid. Tack snälla familj och vänner för att ni gjorde min dag.
Tack snälla Anne för din otroliga insats. Du gjorde att jag kunde slappna av hela kvällen. Värdefullt. PUSS!

Så näst på tur, förutom att varje dag vara i dagtäta rum, ska jag äntligen ta körkort. Det är sant. Nyper mig i armen flera gånger, det är sant. Oj vad det kommer underlätta i våra liv. Dessutom ska jag gå en kurs i oljemålning (tror jag har bestämt mig!) Innerligt tack!

Jag räknar kallt med att en vacker dag kunna tänka tillbaka på den här perioden i mitt liv och känna att jag aldrig skulle vilja vara utan den. Jag hoppas att den dagen kommer snart.

Vi ses.

M

Det blir aldrig som man tänkt sig, och det är ok..

2012-03-04T14:24:00.001+01:00

Trots dramatik några timmar innan firadet av våra födelsedagar och hela familjen samlad så hann vi ändå tanka väldigt mycket kärlek. Pappas plötsliga insjuknande igår eftermiddag och som sedan slutade med akut operation, skapade naturligtvis vågor av oro. Tur i oturen var familjen samlad och tillsammans är vi starka. Hur skulle mamma klara sig själv i all oro. Och det kändes fint att kunna trösta på noll centimeters avstånd. Vilka underbara syskon jag har. Jag älskar min familj!
När någon i ens närhet plötsligt blir sjuk känns allting annat som tynger en, väldigt lätt.

Nu kommer pappa bli bra, tack och lov. Men fy sjutton vad jobbigt. Tar aldrig något för givet och är otroligt tacksam för min familj.
Oerhört tungt att åka 60 långa mil ifrån honom idag med bilden av honom i sjukhussängen på näthinnan. Orättvist. Folk på tåget tror väl jag är en idiot som låter tårar rinna fritt. Jag kan inte bry mig mindre.

Vi ses snart igen.

.Vårkänslor.

2012-02-26T21:09:00.002+01:00

Tog ett break i en vecka och kunde ladda ihop lite energi. Det har gjort nytta. De utspridda pusselbitarna verkar hitta tillbaka till sin plats. De magiska med att bekänna färg och berätta hur man faktiskt mår, gör livet mycket lättare. Jag vågar vara mig själv. Det är ok att inte alltid vara på topp. Det är också ok att sätta ner foten och berätta för sig själv att nu räcker det. Det är svårare att acceptera det. Men så har det nu blivit. Jag har accepterat. Jag lyssnar på min kropp och dess signaler. Slår ner på tempot. Och mår bra av det. Jag gillar en dag i taget.

En klok vän sa, det finns tre bubblor, familj/vänner - jobb och - jag. När det tar för mycket tid åt någon av bubblorna får man helt enkelt kompensera de andra. Bubblorna behöver vara jämt fördelade för att man ska må bra. Eftersom jag nu (typiskt) har rört runt alldeles för mycket och befunnit mig i en total förvirring. I ett mörker. Då var det faktiskt skönt att få ett uppvaknande (säg.. käftsmäll!) och en välförtjänt paus för att inse åtminstone vad som är viktigast i mitt liv. Min familj. Ingen konkurens. Såklart. Jobb är viktigt men inte viktigast. Jag är superviktig och det är oftast jag som prioriteras sist. Då blir familj och vänner också lidande. Även om det är dem som får den mesta av min tid. Jag har mycket att kompensera. Och det känns tydligt och faktiskt mycket bättre.

Flera dagar med sol och plusgrader har gjort att varenda cell i kroppen reagerat på vår. Och vårkänslorna har tagit vid. Överlycklig över det. Snön är så gott som borta, åtminstone där vi bor. Typiskt när det är sportlov. Men vi gråter inte över det. Jag och Felix åker ner till Skåne och mormor och morfar på torsdag morgon (där var det 11 plusgrader och sol häromdagen) och vi längtar massor. Får dessutom äntligen träffa syster och bror och hela stora härliga familjen. Evigheter sen. Vi ska fira min 35 årsdag. 35!!. Det blir toppen. Och dessutom tanka massor av efterlängtad kärlek.

Helgen efter, på självaste dagen, står det tjejfest i kalendern. Det blir bra. Hur bra som helst.

Våren är på gång och det verkar som om jag också är det. Jag fångar det. Fångar dagen.

Grattis kära Daniel och Victoria till er lilla prinsessa, Estelle.

M.

Lyckost.

2012-02-18T15:10:00.000+01:00

Idag fick jag lyxen att gå till frisören. Har gått till samma ställe i snart åtta år. Och jag tröttnar aldrig. Mina frisörer har bytt ansikte några gånger. Alla med fantastisk koll. Min senaste, Sofia, är fantastisk. Jag är alltid nöjd med dem. De är moderna och utvecklas hela tiden, har superfina lokaler precis vid Humlegården och mycket bra service. Dessutom har de stort utbud på produkter och säljer även sina grejer på nätet. Vad mer kan man begära? Det är toppen! Bangerhead, säger jag bara. Prova. Nu är luggen tillbaka. Varmt välkommen.

Just nu väntar jag på att min fina vän ska bli klar hos sin frisör. Sedan checkar vi in på Scandic Anglais för att lämna våra väskor. Middag, tjejsnack och en god natts sömn färgar vår lördag i guld. Otroligt tacksam.
Jag är världens lyckost.

Kände idag en enormt kraft. Och fylldes med massa positiv energi. Jag tar det. Jag tar vad som helst. Men framför allt tar jag en dag i taget.
Måste tipsa om en bok jag läser nu. Maken kom hem med den häromdagen, De 7 goda vanorna, av Stephen R Covey. Otroligt bra med många tips som verkligen passar i alla lägen. Speciellt nu. Den hjälper massor.

Jag i stunden.

M.

Go Jörgen!

2012-02-16T09:39:00.000+01:00

http://www.billboard.com/charts/hot-100#/charts/hot-100

Förstår att min svägerska är stolt över sin man. Att min man är stolt över sin bror. Jag över min svåger. Pratar naturligtvis om Jörgen. Igen. Men om man har sin låt på Billboardlistan, på plats nr 1, så bara måste det nämnas. Kelly Clarkson med Stronger (What doesn´t kill you), trivs bra på plats nummer 1, före Rihanna, Adele och you name it.. Heja dig Jörgen, du är världsbäst!

Här kommer låten ifall du har missat den.

Love ConQueRs All

2012-02-14T21:35:00.001+01:00

Det må vara kärlekens dag i kalendern. Men i rättvisans namn tycker jag att det är kärlekens dag varje dag.
Den har bara visat sig extra mycket idag. Det har spirat överallt. Facebook var bombat med massa mysiga kärleksord. Log för mig själv när jag gick förbi några blomsteraffärer på vägen hem från jobbet i eftermiddags, där köerna ringlade sig långa med både unga och gamla människor. För att köpa en blomma till den de håller kär.
För mig har den visats i andra gester. I kramar, i ord, med semlor, i tårar, i mail, i sms och andra fina handlingar. Jag har världens finaste vänner! Alltså, verkligen. Och jag har världens finaste familj. Och det har jag, varje dag.

Jag är inte särskilt stark just nu. Faktiskt precis tvärtom. Jag har dragit i handbromsen. Jag fattar.
Jag lyssnar på min kropp och alla otroligt jobbiga signaler (och på oroliga vänner och familj) att jag behöver ta hand om den. Jag gör det.

Det känns oerhört skönt och veta att om jag faller, finns det många underbara armar som är beredda att fånga mig. Det uppskattar jag enormt mycket. För det, är mitt hjärta fullt av kärlek. Och kärleken övervinner allt.

M.

.Mina hjärtan.

2012-02-14T07:49:00.000+01:00

Utan er. Ingen alla hjärtans dag.
Älskar er till stjärnorna och hem igen.

Why do I feel so sad?

2012-02-13T20:25:00.001+01:00

Spricka i glashus ger sakta tusen bitar eget liv. Liten skråma lämnar avtryck som växer enorma. Svåra att tillslut hantera eller forma. Mitt hjärta gråter och min själ bara tillåter. Det gör ont. Från alla håll.
Tappar livslust och allt dess innehåll. Varje dag räknas. Även de dåliga. De tomma alldeles ihåliga.

M.

En stjärna till i himlen

2012-02-12T19:57:00.000+01:00

Visst, jag har gråtit mycket den sista tiden. Men dagens tårar har mest handlat om det sorgliga besked vi fick om en av vår tids största stjärnors död, Whitney Houston. Det är ofattbart (egentligen inte) och otroligt sorgligt. Min idol sedan så länge jag kan minnas. Hennes musik och röst har varit terapi genom många lyckliga och olyckliga år i tonåren. Även nu. Så många gånger jag stått med en sprayflaska som mikrofon framför spegeln i mitt flickrum och önskat att jag var hon. Kunde varenda låt och kunde gråta miljoner tårar till hennes texter, ja herregud. Hon var äkta och en talang långt över mycket annat.

En stor röst har tystnat men hennes musik och hennes minne kommer för alltid leva kvar.
Jävla förbannade droger.

R.I.P älskade Whitney. I Will always love you!

M.

Fortsatt iskallt Stockholm

2012-02-02T20:56:00.000+01:00

Vackra Kungsträdgården med snöflingor som yr..

Helt galet kallt. Och det är bara början. Det är ju bra att det är vinter när det är vinter. Ljusa dagar med strålande sol och gnistrande snö. För att sedan bytas ut mot snöyra. Från en minut till en annan. Fint.

Vårt huvudkontor har fördelen att dela huskropp med Berns och har utsikt över Kungsträdgården. Superlyxigt och en helt fantastisk plats på jorden. Extra roligt är det när det är Stockholm Fashion week som håller till just på Berns och i Kungsan. Fullt av vackra (vissa med småknepiga stilar) människor i rörelse. Designers och modeller. TV, fotografer, journalister och gud vet vad, samlas runt "vår gata." Igår mötte jag Odd Molly skaparen, Per Holknekt, på vägen tillbaka från lunch. Det är så kittlande. Älskar kläder och mode. Men jag är långt ifrån en slav. Jag vet inte ens vilken stil jag har. Men det är
fantastisk kul att se dessa människor och de trender som skapas. Inte live då rå.. Ännu.

Längtar tills jag känner mig frisk och stark. Förstår ju att jag måste ge tid i tiden (som min käre pappa alltid säger) och behålla mitt tålamod. Men vid någon gång under eftermiddagen kändes det som om jag skulle kunna somna ståendes och hade en sprängande huvudvärk och feberkänning. Redan då ville jag ge upp. Noll tålamod! Men har jag kunnat stå ut med detta så länge kan jag väl hålla ut lite till. Det vänder snart.

Fortfarande galet trött. Och prioriterar sömn. Typiskt tråkig fru..
Ses.

M.

Idag har jag träffat Gud..

2012-02-01T21:21:00.000+01:00

...i form av en läkare på drygt 70. En lungspecialist som befinner sig på en fin adress mitt i Stockholm. I ett rum där tiden stått stilla sedan sjuttiotalet. Men med en kunskap långt över allt annat. Och som har berättat för mig hur min kropp fungerar och hur dåligt jag faktiskt mår. (Han var förvånad att jag orkat ha det så här så länge. Det har jag inte, jag har varit på väg att ge upp i evigheter. Vem vill jämt gå omkring och känna sig sjuk?) Men att han nu kommer att ändra på det. Jag kommer att känna mig frisk och kunna ha samma förutsättningar som en person utan astma och allergiproblematik. Förstå min känsla. Jag är så otroligt lycklig. Min gud. Äntligen. Ny medicin är utskriven och ett återbesök om några månader är bokat. Hej nya liv!

Skulle egentligen kunna skiva hur mycket som helst. Jag bubblar. Men orkar inte ikväll. Jag prioriterar sömn.

Grattis älskade Jonna på 35 årsdagen!! Fira stort!

Sov gott och amen.

.Fin helg.

2012-01-29T22:09:00.000+01:00

Har jag lovat mina barn skridsko och snowracer. Då får man hålla det. Och det har jag gjort. Fet parantes kring opigg kropp och har istället njutit i sällskap med världens finaste små barn. Heldag med skridskor igår där vi började i ishallen och sedan fortsatte på iskalla Kottlasjön. Max provade åka skridskor för första gången och det gick bra, men bara en kort stund. Jag och Felix däremot, vi är numera Isprinsen och prinsessan. Vi kände oss supertrötta efteråt, men väldigt nöjda. Otroligt roligt.

Imorse åkte vi till Sats. Barnen fick leka av sig på minisats och jag och Christian fick ett fantastisk skönt träningspass. Svårt att träna lugnt. När jag är där vill jag känna att jag verkligen får ut något av träningen. Inget slöa, det går bort. Benen kommer svära åt mig hela veckan..Värt!
Sen packade vi ihop lite varm choklad och lite fika och drog till pulkabacken. Snowracern och stjärtlappen glödde i backen med mig och Felix på. Och vilken fantastisk dag sen. Solen har strålat och snön har gnistrat vackert på marken. Ljuvligt! Max har haft gymnastikdebut och hängt med sin käre pappa.

Vi är rörande överens om att helgen inte riktigt räcker till. Vi har inte hunnit med allt som vi planerat. Storhandling bl a, det har hamnat långt ner på vår todo list. Nåväl. Helgen har handlat om barnen så allt annat kan egentligen kvitta.
Ikväll fick vi sällskap av finaste Anna på lite fika. Hjärta av guld och otroligt uppskattad av oss. Dessutom är hon polis. Förstå hur cool hon är i barnens ögon. Lycka.

Kryper ner i sängen med ett leende. Fin helg till ända. Vill alltid ha det så här.

Sov gott.

Kom igen.

2012-01-27T13:20:00.001+01:00

Noll glamour. Bara jag, på bättringsväg..

Hade inte bokat in sjukdom i en redan full kalender precis. Typsikt.
Men jag sänker garden en stund och rider ut det som tydligen ska passera. Svårdefinierbart, men magis kombinerat med halsont och feber. Typ.

Trots att jag kände mig halvbra i onsdags bet jag ihop och träffade Frippe en stund. Ville inte missa det för allt i världen. Belgobaren var fullsatt så vi fick dela bord med andra. Två briljanta karlar med näsa för affärer och med en brutal ärlighet, som åtminstone inte jag är van vid. Det begränsade våra galna skratt och vår vanliga jargong vi har när vi brukar ses och som istället tog en helt annan vändning. Djupa diskussioner inleddes med herrarna och där både jag och Frippe fick tänka till en aning. Frågor som "Vad gör man för pengar?" "Hur långt kan man gå för just, pengar?" "Vad hade du valt, ditt eget liv eller rädda 100 000 oskyldiga människors?" Hur vi nu kunde dras in i de här samtalen.. Det var väldigt intressant och jag är förvånad hur lätt en okänd människa kan läsa av mig. Skrämmande, faktiskt. Men, det var deras jobb. Och svaren på deras hypotetiska frågor har jag inte. Jag vet bara att pengar är långt ifrån allt. Och att jag väldigt lätt blir placerad i ett fack, tills motsatsen är bevisad. Vilket jag gjorde. Igen.
Kul med människor som passerar ens liv och som faktiskt lämnar ett avtryck.

Fredag igen. Jag längtar efter mina barn. Och så fort de kommer hem tänker jag byta sängen mot soffan för kel med världens finaste små hjärtan.

M.

Så var det med det.

2012-01-24T21:41:00.000+01:00

Lungstatus? Same shit! Efter spirometrikoll imorse konstaterade läkaren att min lungkapacitet är ungefär lika dålig som förra gången. Något lite bättre. Men doktorn är inte nöjd med resultatet (inte jag heller) och har nu kopplat in en lungspecialist. Trista kroppjävel! Skit att gå omkring och känna sig halvbra. Men det kommer bli bra. Visst?

Jag gör allt för att träna upp det jag kan. Bygga upp med både muskler och kondition. Och herregud vad bra det känns. Känner mig stark i gymmet. Axlar och armar fick massa kärlek idag. Och så magen såklart. Dessutom är all inneboende stress som bortblåst för en kort stund. Älskart.

AW med efterlängtad vän imorgon. Längtar.

Sov gott.

Bubbel.

2012-01-24T21:01:00.002+01:00

Bakom varje person bor en historia. Bakom varje lögn en sanning. Bakom varje tår döljs en sorg. Bakom varje skratt ett hjärta.
Bakom stängda dörrar bor ensamhet. I varje dröm en längtan.
Två sidor inte alltid klara. Att någon gång bara få vara. Mittemellan.

Många år i parallella universum. Stiltje med hopp och längtan. Kärleken förändrad, världsdelar ifrån. Bor jag på ett moln?
Om jag faller fångar du mig då? Eller är jag blind och ska stanna kvar i det blå?

M.

Älskade styrketräning.

2012-01-22T18:45:00.001+01:00

Varenda gång jag kliver innanför Sats lokaler och startar ett efterlängtat styrkepass, njuter jag. Varenda kroppsdel bara ler. Jag älskar att styrketräna och känna kontakten med musklerna. Idag kände jag mig stark trots att det var ett tag sedan jag lyfte vikter. Och det ger ju mersmak. Om jag kunde, skulle jag gärna träna varje dag. Bara för att få den där rushen. Jag hoppas ändå pricka in tre pass i veckan och känna mig nöjd med det.

Helgen går fort, så även denna. Gårdagen kunde varit roligare. Men envisa orosmoln och sura miner tenderade att styra stora delar av dagen. Men det är inget inte en söndag som denna kunde styra upp. Idag är vi gladare. Man får väl helt enkelt ta de dåliga dagarna för att kunna uppskatta de riktigt bra.

Ny vecka framför oss. Dessutom vintervitt utanför fönstret. Höjdpunkt mitten av veckan då det står AW i kalendern med världens bästa Frippe. Belgobaren i vanlig ordning och (garanterat) skratt är beställt.
Can´t wait!

M.

Njuter i stunden

2012-01-21T13:01:00.000+01:00

Det enda stället, där jag känner mig som starkast, är precis här. Tillsammans med mina små underbara barn. Felix sa precis, - "mamma, du är bara bäst!" Finns det något bättre, jag undrar?

Det är lördag och en lång vecka har lämnats bakom. Mycket jobb. Mycket roligt jobb. Där filminspelning för internt bruk på vårt företag varit i fokus. Otroligt kul och så fantastiska människor man får lära känna och vara tillsammans med. Har dessutom börjat lite smått som assistent åt en av våra avdelningsdirektörer. Tacksam!

Full av kärlek. Stannar i känslan och njuter.

Vad vore livet utan vänner?

2012-01-15T09:59:00.002+01:00

Känner mig otroligt lyckligt lottad som får ha så fina vänner i mitt liv. En varm och mysig känsla. Att kunna ta av sig masken och blotta det innersta, som man skyddar så heligt, är svårt och oerhört känsligt. Men med nära vänner faktiskt kunna göra det utan att bli dömd, är en enorm trygghet. Och något jag uppskattar högt. Och att få dela glädje och skratt, byta erfarenheter och få tips och råd är rena grädden på moset. Lisa för själen.
Tack för att ni finns! Kärlek.

Fredagen vart ljuvlig. Turdag, som jag sa. Den avslutades med fina vänner, middag på Patricia, gott vin, många härliga skratt som avlöste varandra. Och dans, så kroppen fick vad den tålde. Lyckliga jag.

Igår firade vi svåger som fyllde 50. Herregud vad åren går. Grattis Jörgen och grattis älskade Felix på namnsdagen.

Söndag och sol. Vinter utanför dörren. Det blir en bra dag.

M.

Bild lånad här.

.Fredagen den trettonde.

2012-01-13T08:32:00.000+01:00

Fredag igen. Huvudet fullt av funderingar. Mycket som är på gång. In good and bad.
Tankar som barnuppfostran, rätt och fel, jobb, döden, lycka, hälsa och kärlek är något som färgar min vardag. Och något jag drömmer oroligt om på natten. Livets stora frågor som ömsom är fantastiska och ömsom läskiga. Berg och dalbana?
Vem har sagt att det ska vara lätt? Men jag är i alla fall öppen och bidrar med min klokskap, så gott det går. Och försöker sudda bort tankar som gör mig ledsen och som får mig att skämmas för att ens tänka dem. Jag borde vara mer tacksam. Verkligen.

Har ett efterlängtat möte idag. Hoppas kunna ändra eller åtminstone lägga till en jobbtitel till min CV. Återkommer i ämnet.
Något mer som är överraskande positivt är att jag har fått ett fotouppdrag. Ett bröllop! Känns otroligt ärofullt, men väldigt läskigt samtidigt. Jag är ju bara en amatör. Tänk om de inte blir nöjda, deras viktigaste dag. Men har lovat att sova på saken och sedan återkomma med besked. Vad ska jag göra?

Min äldste farbror i Spanien är sjuk. Jätte sjuk. Det känns väldigt sorgligt, helst när jag vet att min pappa är ledsen och som befinner sig 240 mil ifrån honom. Det är tur att det finns telefon. Syskonkärlek!
Vi har sagt att vi åker ner till Barcelona om några månader. Tar hand om vår familj. Kramar om riktigt hårt.

Det är fredagen den trettonde och det brukar vara min turdag. Varför ändra på det?
Middag med kära kollegor ikväll är absolut en av dagens höjdpunkter.

Helg, Bring it!

.Äntligen hemma.

2012-01-08T19:14:00.000+01:00

Oj vad en veckas paus kan göra susen. Vi har alla hunnit få längta ordentligt efter varandra. Kärt återseende när våra älsklingar kom hem strax efter 18 igår kväll, bubblande om allt de har varit med om. Felix åker gärna på skidresa igen. Väldigt snart.
Barnen pussade och kramade varandra länge länge. Middag och sedan Gladiatorerna blev en härlig avslutning på en mysig lördag. Älskade barn. Jag och Christian kröp ner i sängen och tittade på Kronjuvelerna tillsammans (andra gången för mig) och njöt av en otroligt välgjort serie. Sjukt bra och så otroligt vacker. Djup och innerlig. Briljant, helt enkelt! Måste se om du inte redan gjort det.

Skönaste söndagen har snart gjort sitt, där mycket skratt, benträning (sjukt bra pass på Sats tillsammans med Annica, Hej träningsvärk i en evighet framåt!! ) oxfilé och sista glöggen har varit huvudnummer. Och så lite vin, Megamind, brinnande ljus, bad och lek såklart. Känner inte riktigt för att plocka bort julen ännu. Granen står kvar och stjärnorna lyser i fönstren. Visst är det tjugonde knut dansar julen ut? Då får vi njuta ett litet tag till.

Nu är allt som det ska vara. Imorgon är det måndag och alltså slut på ledigheten, på riktigt. Nu kickar vi igång en ny termin och ett nytt kapitel. Redo.

Ses.

Trettondagen och s n ö!

2012-01-06T10:54:00.000+01:00

Pudrad backe med snö! Lycka.

I natt fick jag sällskap av en gosig Max i min annars stora tomma säng. Vi båda sov till 9.30. Ljuvlig sovmorgon. Att dessutom få vakna upp till ett vitt, soligt Lidingö, gör ju inte saken sämre.

Det kom ett par centimeters snö igår och faktiskt så ligger det kvar. Fyra minus, en varm sol, gör det ljust och fint. Jag begär inte mer och är tacksam för det lilla.

Gårdagen var bra. Att jag valde bryta semestern blev en win win. Toppenmöte på jobbet och Max hade haft det mysigt på dagis med både film, hembakade kakor och lek med några kompisar. Kände mig så lycklig igår (övertrött och bara så glad) att jag inte kunde sluta le. Underbart när man har sådana dagar. Fler tack!

Fredag idag, trettondagen. Den kommer vi spendera med Annica och Theo. Dessutom laddar vi inför morgondagen då resten av våra familjer kommer hem från fjällen. Efterlängtade.

Trevlig helg!

Max igår lycklig i snön på väg hem från dagis

2012-01-05T08:22:00.002+01:00

Bryter semestern för en dags jobb och ett möte jag absolut inte vill missa.
Snoozade i 45 minuter, för vänder på dygnet gör jag direkt vid ledighet, gårdagen inget undantag innan jag orkade kliva upp.
Max är på ett ganska barntomt dagis men var ändå glad för det.
Vi längtar massor efter Christian och Felix som blir borta i ytterligare två dagar. Undrar om jag ens får hem Felix från fjällen till ett alldeles snöfritt Lidingö. Han älskar snö och att åka skidor! Nåväl, det dröjer nog inte länge innan både han och vi är i en skidbacke igen. Kärleksfis!

Trettondagsafton. Jaha ja. Men då kör vi väl igång den.

God morgon världen!

Låt kreativiteten ta över din hand

2012-01-03T23:29:00.000+01:00

Samlar några av mina porträtt här också. Det är ren terapi och njutning att bara sitta och teckna. Försöker hitta inspiration själv men tycker fortfarande att det är lättare att titta på en redan tecknat bild, men ändå lyckas göra den till min egen. Har hört av någon att varje tecknad kvinna liknar mig. Så är inte fallet, inte en enda är jag. Har provat göra självporträtt. Den åkte rätt i papperskorgen.

Nåväl, livet är gott och jag njuter av att vara ledig med min lille gosse. Max har sovit sedan flera timmar, så det är alldeles tyst i hemmet. Bara jag och mina tankar. Och stormen utanför fönstret som låter.

Snart dags att säga god natt åt 3 januari och istället välkomna en ny oskriven dag. Med glädje. Imorgon blir det badhuset.

Puss