<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:blogger="http://schemas.google.com/blogger/2008" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720</atom:id><lastBuildDate>Sun, 01 Sep 2024 22:39:43 +0000</lastBuildDate><category>sparande</category><category>fonder</category><category>pension</category><category>balansräkning</category><category>boktips</category><category>bolån</category><category>skatter</category><category>spartips</category><category>budget</category><category>buffertkonto</category><category>lycka</category><category>lån</category><category>skulder</category><title>Spara Dig Rik</title><description>Det är min övertygelse att alla, genom att hålla kolla på sina inkomster och utgifter och ta bra ekonomiska beslut, kan se fram emot en bättre och rikare framtid!</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>27</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-8275433392107914305</guid><pubDate>Mon, 21 Dec 2009 14:49:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-21T15:52:07.412+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">fonder</category><title>Ett slag för indexfonder</title><description>Privata Affärer har &lt;a href=&quot;http://www.privataaffarer.se/fonder/200912/minimera-dina-fondavgifter/index.xml&quot; target?_new?=&quot;&quot;&gt;en artikel om indexfonder&lt;/a&gt; på sin hemsida idag. Den innehåller väl inte så mycket matnyttigt men jag vill ändå tipsa om den för att öka kunskapen om detta alternativ till dyra, aktivt förvaltad, fonder. Göran Robertsson, förre detta biträdande chef för &lt;a href=&quot;http://www.sifr.org/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Institutet för Finansforskning&lt;/a&gt;, och numera strateg på Riksbanken, påpekar att aktivt förvaltade fonder inte slår indexfonder i längden. Vissa år kan en fond slå index men över tiden så vinner indexfonden. Precis som &lt;a href=&quot;http://www.smartmoney.com/spending/rip-offs/10-things-your-casino-wont-tell-you-17277/&quot;&gt;banken alltid vinner i längden på kasinon&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som motvikt intervjuas Peter Rönström på &lt;a href=&quot;http://www.lannebofonder.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Lannebo Fonder&lt;/a&gt; som tycker, föga överaskande, att &lt;a href=&quot;http://www.privataaffarer.se/fonder/200912/index-kan-vara-riskfyllt/index.xml&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;indexfonder är dåliga&lt;/a&gt;. Han har dock i en poäng att om alla investerare skulle välja indexfonder så skulle det bli en mycket konstig marknad, vinster måste ju på något sätt reflekteras i marknadsvärdet. Men än så länge är vi&amp;nbsp;långt ifrån det. Indexfondernas andel av det totala aktiesparandet torde vara mycket liten även om jag inte har några exakta siffror på det.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/ett-slag-for-indexfonder.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-5511838577395730272</guid><pubDate>Fri, 18 Dec 2009 09:26:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-18T10:26:59.532+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">sparande</category><title>Har du ett målsparande?</title><description>Så var då vintern här på riktigt och med den så kommer insikten om&amp;nbsp;värdet med att ha bra vinterdäck på bilen. Vår förra bil hade dubbdäck och fyrhjulsdrift och med den så var det en baggis att ta sig uppför den lilla backen precis utanför vårt hus. Men vår nuvarande bil har tyvärr bara framhjulsdrift och något som kallas &lt;em&gt;kontinentala friktionsdäck&lt;/em&gt;. Som namnet antyder så&amp;nbsp;saknar de dubbar och är främst gjorda för bilägare nere på kontinenten då de fungerar bäst i regn och slask och ganska dåligt på snö och is.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; ps=&quot;true&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZl_jVGfVg8yB4VB4hLR_gpueY2dxuUaJoLy6w2N3tmKreKl9dKbLBIvITG1xxRVAaiAUNG-xDJCqvZ_bkmGFIodMon8WFvCvvT-5UwcIw6F-BBu79-m8lDxjLeYa-HNQWVc3k_4iCQe-4/s320/du_m4.gif&quot; style=&quot;border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-top-style: none; clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot; /&gt;Helst skulle jag vilja köpa köpa nya vinterdäck redan i år men tyvärr är det en ganska dyr historia, speciellt om man kör på lite större dimensioner. Därför har jag öppnat ett nytt konto i banken med namnet &lt;em&gt;vinterdäck&lt;/em&gt;. Till det kontot överför jag 500:- i månaden och till nästa säsong bör jag kunna köpa en ny uppsättning vinterdäck utan att det gör alltför stora hål i våra andra konton. Visserligen gör det att jag inte kan spara lika mycket på andra ställen men å andra sidan blir det inte så dramatiskt när jag väl köper nya däck, då har jag redan öronmärkta pengar för det. Vi har även ett semesterkonto för våra semesterutgifter och ett bilkonto där vi sätter över 2.000:- i&amp;nbsp;månaden i syfte att täcka värdeminskning och eventuella större reparationer.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Det här är typiska exempel på &lt;em&gt;målsparande&lt;/em&gt;, d.v.s sparande till ett specifikt syfte. Sparhorisonten för ett målsparande kan vara allt från några månader till många år. Den största fördelen med ett målsparande tycker jag är att du får en mycket större kontroll över din ekonomi eftersom det synliggör dina större kostnader på ett bra sätt. Du blir inte överaskad när pannan måste bytas eftersom du har satt av pengar för det under en lång tid. Du slipper också besvikelsen över att tvingas sälja av fonder eller aktier för att täcka en sån tråkig utgift.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/har-du-ett-malsparande.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZl_jVGfVg8yB4VB4hLR_gpueY2dxuUaJoLy6w2N3tmKreKl9dKbLBIvITG1xxRVAaiAUNG-xDJCqvZ_bkmGFIodMon8WFvCvvT-5UwcIw6F-BBu79-m8lDxjLeYa-HNQWVc3k_4iCQe-4/s72-c/du_m4.gif" height="72" width="72"/><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-2312071942650757865</guid><pubDate>Wed, 16 Dec 2009 11:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-16T17:37:13.990+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">pension</category><title>Pensionsflytt lönar sig trots hutlösa flyttavgifter</title><description>Många människor är inte så insatta i sin tjänstepensionslösning.&amp;nbsp;Om de ens känner till att deras arbetsgivare sätter av pengar för deras pension varje månad så kanske de inte vet hur pensionen förvaltas eller vilka avgifter de betalar. Avgifterna uttrycks ofta i procent av kapitalet och verkar ofta försumbara.&amp;nbsp;0,65% är ju inte så mycket, eller hur?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men faktum är att om du skulle slippa avgifterna, eller sänka dem,&amp;nbsp;så skulle istället de pengarna ligga kvar i din pensionsförsäkring och ge avkastning år efter år. Om du har många år kvar till pensionen så kan skillnaden, om du väljer en pensionsförvaltare med lägre avgifter, bli hundratusentals kronor när du väl går i pension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/fri-flyttratt-en-illusion.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;tidigare berättat&lt;/a&gt; om mina planer på att flytta mina, ej kollektivavtalade, tjänstepensionsförsäkringar. Sedan en tid tillbaka råder viss flytträtt för tjänstepensionsförsäkringar, dock så tar pensionsbolagen ofta ut en avgift för detta.&amp;nbsp;I Skandia, där jag har mina försäkringar, är den avgiften snudd på &lt;a href=&quot;http://web.skandia.se/hem/Global/pdf/privat/pension/Pension/1121_forkopsinfo_fond.pdf&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;hutlös&lt;/a&gt;. För en av mina försäkringar, som tecknades för drygt ett år sedan, skulle jag vara tvungen att betala&amp;nbsp;en fast avgift på 800:- samt 4% på det förvaltade beloppet som i mitt fall uppgår till 135.000:-. Det skulle ge en total flyttavgift på 6.200:-, en summa som är stor nog att avskräcka de flesta människor från att flytta sin försäkring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Kalkyl&lt;/h3&gt;Först tänkte jag &quot;Aldrig att jag betalar 6.200:- för att flytta, det är det inte värt&quot;. Men en mer noggrann kalkyl &lt;br /&gt;
visade att det faktiskt gjorde det! Jag gjorde ett kalkylark i Google Docs och matade in följande antaganden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;table&gt;&lt;tbody&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Avkastning per år&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;7%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Inflation&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Startkapital&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;135.000:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;År kvar till pension&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;33&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Avgifter hos Skandia&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;360:- + 0,65% (fast avgift på kapitalet) + 1,54% (snittavgift för fonder)&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Avgifter hos Avanza&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0,5% (snittavgift för fonder)&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;
Med dessa förutsättningar så skulle jag gå i pension med&amp;nbsp;664.033:- i kapital om jag stannar kvar i Skandia. Om jag däremot skulle byta till Avanza skulle jag ha 1.078.626:-, en reell skillnad på nästan &lt;strong&gt;300.000:-&lt;/strong&gt;! Det får en flyttavgift på 6.200:- att te sig ganska futtig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu har jag inte räknat med några månatliga insättningar men om vi antar att det sätts in 3.000:- i månaden så kommer du tjäna &lt;strong&gt;1.085.181:-&lt;/strong&gt; i reala termer på att göra en flytt! Gå i pension några år tidigare? Ferrari? Resor? Du väljer själv&amp;nbsp;vad du vill göra med de extra pengarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är &lt;a href=&quot;https://spreadsheets.google.com/ccc?key=0Au2HOm8uKsi8dHZZWjlkczlBRWd4Q2M0U2ZtN0ZtbEE&amp;amp;hl=en&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;kalkylarket&lt;/a&gt;, ladda gärna ner en kopia och lek med siffrorna.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gå till &lt;i&gt;Fil&lt;/i&gt; - &lt;i&gt;Ladda ned som&lt;/i&gt; - [välj format].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutsats av detta? Se över avgifterna du betalar&amp;nbsp;på dina pensionsförsäkringar,&amp;nbsp;det kan ge en besparing på hundratusentals kronor!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Flyttlänkar&lt;/h3&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Om du omfattas av ITPK kan du se vilka avgifter du får betala på &lt;a href=&quot;http://www.collectum.se/templates/Page____13893.aspx&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Collectums hemsida&lt;/a&gt;, där kan du även flytta din tjänstepension.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Söderberg&amp;nbsp;och Partners har utvecklat en sida, &lt;a href=&quot;http://www.flyttaforsakringar.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;flyttaforsakringar.se&lt;/a&gt;, där du kan räkna ut flyttavgiften för just din försäkring.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Konsumenternas försäkringsbyrå har en sida där du kan &lt;a href=&quot;http://www.konsumenternasforsakringsbyra.se/jamfor/jamfor_forsakring.asp?_ci_insurance_type_id=112&amp;amp;menu=JAMFOR&amp;amp;avd=JAMFOR&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;jämföra flytträtt och avgifter hos olika förvaltare&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/pensionsflytt-lonar-sig-ofta-trots.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>3</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-5055183472432845116</guid><pubDate>Thu, 10 Dec 2009 21:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-10T22:12:39.096+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">fonder</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">pension</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">sparande</category><title>Att vända en atlantångare</title><description>Så känns det ibland när jag vill byta fonder i mitt och min frus sparande och&amp;nbsp;pensioner&amp;nbsp;eller när jag bara vill titta på vilka fonder vi faktiskt äger. För det involverar nämligen en hel del inloggningar på diverse internetbanker och mycket klickande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; ps=&quot;true&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_Jfzs76DU5r97xKzho3VmPLPt5QfIm1mC-I-EHGu-wh9lGXCilNqwDKOZ3yYn1VVoU1N56h9GXnYPxpEWjQB7xLFVsU1HklSBEROGO6i1VffjwJRfOXVgXgvkNd8Syvm2chEf1EOsjYFC/s320/big_boat_fichera.jpg&quot; style=&quot;border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-top-style: none; clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot; /&gt;Mina fonder liggar utspridda på följande ställen:&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;IPS i Avanza&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Fondförsäkring 1 i&amp;nbsp;Skandia&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Fondförsäkring 2 i Skandia&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Fondförsäkring 3 i Skandia&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Fondförsäkring i Moderna Liv &amp;amp; Pension&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;PPM&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Min fru har fonder hos:&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;IPS i SHB&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Fondförsäkring 1 i SEB&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Fondförsäkring 2 i SEB&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;PPM&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Sen har vi även:&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Gemensamt fondsparande i Avanza&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Fondsparande för barnen i SHB&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Snälla, kan någon utveckla ett verktyg som möjliggör fondbyte hos många aktörer och fondförsäkringar på en och samma gång. Det skulle jag vara beredd att betala för.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ikväll fick jag dock ändan ur och gick in på SEBs internetbank och allokerade om min frus pensionssparande till fonder med lägre avgifter. Jag ska även undersöka möjligheten att flytta en eller båda till Avanza för att slippa de fasta procentuella avgifterna på kapitalet.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/att-vanda-en-atlantangare.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_Jfzs76DU5r97xKzho3VmPLPt5QfIm1mC-I-EHGu-wh9lGXCilNqwDKOZ3yYn1VVoU1N56h9GXnYPxpEWjQB7xLFVsU1HklSBEROGO6i1VffjwJRfOXVgXgvkNd8Syvm2chEf1EOsjYFC/s72-c/big_boat_fichera.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-7315290377218214283</guid><pubDate>Thu, 10 Dec 2009 11:05:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-10T12:05:50.620+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">fonder</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">pension</category><title>Fri flytträtt av pension - en illusion?</title><description>För några veckor skrev jag om att &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/att-flytta-sitt-pensionssparande-en.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;jag har flyttat min IPS&lt;/a&gt; från Skandia till Avanza och att jag hade inlett en process att flytta min gamla tjänstepensionsförsäkring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det har visat sig att den fria flytträtten inte är så fri och i den mån den är det så kan det vara en mycket dyr historia att flytta sin pension. Som jag berättade i det första inlägget så ville jag flytta en tjänstepensionsförsäkring som ligger hos Skandia och som tecknades av min förra arbetsgivare. För att göra det &lt;a href=&quot;https://www.avanza.se/aza/ap/tjanstepension/information.jsp?id=3&quot;&gt;kräver Avanza&lt;/a&gt; att min gamla arbetsgivare tecknar ett planavtal med dem. Trots att jag alltså inte är anställd&amp;nbsp;längre&amp;nbsp;av min gamla arbetsgivare så krävs insatser från deras sida för att flytta pensionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter några veckor får jag ett svar från min gamla arbetsgivare och de skriver som följer: &lt;br /&gt;
&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;Max Matthiessen hanterar alla våra pensionsärenden och jag har pratat med dem. De/Vi tycker att det är lite fräckt av Avanza att be oss fixa till överföringen genom att ingå ett avtal med dem. Om de vill ha dig som kund så får de (deras rådgivare) hjälpa dig med flytten. Vi skall inte behöva göra något. Men tydligen så jobbar de inte med rådgivare utan lägger ut ”jobbet” på företagen eller i det här fallet MaxM som är försäkringsrådgivare till oss....&lt;br /&gt;
&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;
Jag har vidarebefordrat detta till Avanza men jag&amp;nbsp;har fått något svar från dem ännu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har även en tjänstepensionsförsäkring i Skandia hos min nuvarande arbetsgivare som jag vill flytta. Där har jag haft en lång diskussion med&amp;nbsp;vår&amp;nbsp;pensionsrådgivare (ej Max Matthiessen) om huruvida en flytt lönar sig eller inte och jag har stött på en del motstånd mot en flytt till Avanza. De tycker att det är irrelevant att jämföra fondavgifter mellan olika pensionsförvaltare eftersom fondutbudet oftast är olika. Ett väldigt konstigt argument tycker jag, jag struntar väl i vem som förvaltar mina aktiefond bara exponeringen är som jag vill ha den och avgiften är&amp;nbsp;låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom rekommenderar de mig&amp;nbsp;att inte välja indexfonder, trots den lägre avgiften,&amp;nbsp;eftersom aktivt förvaltade fonder ger, enligt dem,&amp;nbsp;högre avkastning. &quot;Man får vad man betalar för&quot; tycker de. Något som enligt mig är &lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/blog/2009/12/09/index-funds-why-choose-anything-else/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;helt osant&lt;/a&gt;. Man undrar hur pengarna flödar mellan olika aktörer i pensionssystemet och vad pensionsrådgivarnas mål är; att hjälpa sina kunder till den bästa pensionslösningen eller att tjäna så mycket provision som möjligt genom att leda sina kunder till dyra alternativ medelst osanning och myter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Någonting är ruttet.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/fri-flyttratt-en-illusion.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-2843216057812715325</guid><pubDate>Tue, 08 Dec 2009 09:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-08T10:33:47.783+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">skatter</category><title>Lev det goda livet i Solna</title><description>DN tar upp det faktum att det finns &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/ekonomi/darfor-har-solna-lagst-kommunalskatt-1.1007962&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;stora pengar att tjäna på att flytta till en annan kommun&lt;/a&gt;. Nu tycker inte jag att kommunalskatten ska vara det enda som avgör var man bor, men om man står i valet och kvalet mellan att flytta till Solna och Värmdö så kan man ju betänka att man i Solna kommer att betala &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/ekonomi/sa-mycket-tjanar-varmdobon-pa-att-flytta-till-solna-1.1007958&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;6.612:- mindre i skatt per år&lt;/a&gt; om man tjänar 25.000:- i månaden. Det är inga småpengar, i alla fall inte i mina ögon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I glesbygden,&amp;nbsp;där kommunerna ofta upptar ganska stor yta,&amp;nbsp;kanske man inte kan välja kommun lika fritt. Men i storstadsområdena tycker jag nog att man ska ta sig en titt på skattetabellerna om man står i stånd att flytta.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/lev-det-goda-livet-i-solna.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>1</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-4425367847931796566</guid><pubDate>Mon, 07 Dec 2009 20:31:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-07T21:43:26.028+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">boktips</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">fonder</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">sparande</category><title>Så här tror Per H Börjesson att du kan bli miljonär</title><description>&lt;div align=&quot;justify&quot;&gt;Hittade en hög med böcker i köket på företaget där jag just nu konsultar. Det visade sig&amp;nbsp;att Per H Börjesson, vars Spiltan-fonder är&amp;nbsp;stor aktieägare i företaget,&amp;nbsp;gav bort sin bok&amp;nbsp;&lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9789189212329.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Så här kan alla svenskar bli miljonärer&lt;/a&gt;. En titt på baksidan avslöjade&amp;nbsp;författarens spar- och investeringsprinciper:&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div align=&quot;justify&quot;&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Börja varje månad med att &lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/blog/2008/06/16/personal-finance-made-easy-pay-yourself-first/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;spara 10% till dig själv&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ha &lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/blog/2009/10/12/to-build-wealth-you-must-spend-less-than-you-earn/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;lägre kostnader än intäkter&lt;/a&gt; varje månad.&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Köp aktier eller aktiefonder.&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Buy_and_hold&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Behåll innehaven&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Var försiktig när du lyssnar på mäklare och rådgivare.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9789189212329.html&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-top-style: none; clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; er=&quot;true&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRelDGeVxSWRwsYj7XD4SQNacMmTmzfWMh1BSNCem7HaeenAMZN7ZFJp8y9bJZ_Y7rIrabnKHA6e1SEDVfL-hpabKfU1ArWIdhFYMYNEb_MAR-pk4mepT39fh25AZ1Pc2DOeIIIqqMiRxY/s320/9789189212329_small.gif&quot; style=&quot;border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-top-style: none;&quot; /&gt;&lt;/a&gt;De två första principerna handlar om hur man får pengar över varje månad och de tre sista om hur man ska investera detta överskott. Jag står bakom&amp;nbsp;alla dessa principer fullt ut. Aktiemarknaden kommer gå upp och ner i perioder och jag tror att det bästa sättet att på lång sikt få en bra avkastning är vara tålamodig i sina placeringar och att man lägger pengarna i en bred portfölj av tillgångar. &lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
Min egen spar- och placeringsfilosofi inkluderar även följande grundsatser:&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/lagre-risk-med-bibehallen-avkastning.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Diversifiera din portfölj&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Om fonder är din grej,&amp;nbsp;investera i&amp;nbsp;&lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/jag-kliver-in-pa-toppen.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;indexfonder&lt;/a&gt;. Betala inte extra för aktivt placerande&amp;nbsp;fonder som inte slår index.&lt;br /&gt;
&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Stockman kör &lt;a href=&quot;http://cristofferstockman.blogspot.com/2009/12/lever-spiltan-som-man-lar.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;detta inlägg&lt;/a&gt; idag om huruvida Spiltan och Per H verkligen lever som han lär.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs även &lt;a href=&quot;http://financialhighway.com/6-investing-myths/&quot;&gt;6 Investing Myths&lt;/a&gt;&amp;nbsp;från &lt;a href=&quot;http://financialhighway.com/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Financial Highway&lt;/a&gt;. Det behandlar market timing&amp;nbsp;(som är ett kontroversiellt ämne men där jag tar ställning för att man inte ska ge sig på det), diversifiering, indexfonder, med mera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag återkommer kanske med en recension&amp;nbsp;när jag har läst klart boken. Om jag inte har blivit miljonär innan.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/sa-har-tror-per-h-borjesson-att-du-kan.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRelDGeVxSWRwsYj7XD4SQNacMmTmzfWMh1BSNCem7HaeenAMZN7ZFJp8y9bJZ_Y7rIrabnKHA6e1SEDVfL-hpabKfU1ArWIdhFYMYNEb_MAR-pk4mepT39fh25AZ1Pc2DOeIIIqqMiRxY/s72-c/9789189212329_small.gif" height="72" width="72"/><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-5493801589497593180</guid><pubDate>Sun, 06 Dec 2009 19:16:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-06T20:16:26.853+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">budget</category><title>Ta kontrollen del 2: Budgeten</title><description>Det här är det andra inlägget jag skriver på temat om att ta kontrollen över sin privatekonomi. Det första handlade om att &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/ta-kontrollen-del-1-balansrakningen.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;upprätta sin personliga balansräkning&lt;/a&gt;. Om balansräkningen är en ögonblicksbild av din ekonomiska situation så är budgeten en indikator över vart din ekonomi är på väg, hur mycket pengar som flödar in och ut och om ditt egna kapital urholkas eller växer. Att göra och följa upp en budget kan vara fördelaktigt på många sätt, t.ex.:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Du ser vart dina pengar tar vägen och möjliggör för dig att skära ner de kostnader som du tycker är onödigt stora.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Genom att sätta budgetmål gör du inte av med pengar lika lättvindigt eftersom de flesta av oss tycker om att prestera bra givet ett visst mål.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Om ni är fler än en person i hushållet är budgeten ett effektivt och konkret sätt att kommunicera kring er ekonomi.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgupwwOixixxivWAIPefOgD69Tp9Lku8m6VoKFrGNW3aZnYU0i4xrPuL3oe7Q8-erIddyWzWfkHeOBcmY4X8JIG1OfAjThKnRTJ_wcCC6IIadAEnaVYszgi9H4HtFauBbE5GuqEEr-l183b/s1600-h/andersborg2.JPG&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; er=&quot;true&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgupwwOixixxivWAIPefOgD69Tp9Lku8m6VoKFrGNW3aZnYU0i4xrPuL3oe7Q8-erIddyWzWfkHeOBcmY4X8JIG1OfAjThKnRTJ_wcCC6IIadAEnaVYszgi9H4HtFauBbE5GuqEEr-l183b/s320/andersborg2.JPG&quot; /&gt;&lt;/a&gt;En budget kan vara mer eller mindre detaljerad. Där en mer översiktligt budget innehåller en post för mat kanske en väldigt detaljerad budget har separata poster för lunch ute på stan, mat från mataffären, godis, vin och öl, et.c. Hur du gör är upp till dig men ett tips är att börja enkelt och gör det mer detaljerat sen om du känner för det. Om du gör det för komplicerat i början är risken stor att du tappar lusten och slutar.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Om du tycker att det verkar väldigt jobbigt att göra och följa upp en budget kan en &lt;i&gt;kassaflödesanalys &lt;/i&gt;vara ett bra första steg. Namnet till trots är detta enklare att göra än en budget. Det handlar helt enkelt om att, i efterhand, analysera en månads inkomster och utgifter och placera de i olika kategorier (lön, bidrag, mat, försäkring). Som uppföljningssteget i en budget kan man säga.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Efter varje månad gör jag en kassaflödesanalys för vår familj och använder då ett verktyg som heter &lt;a href=&quot;http://www.overblick.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Överblick&lt;/a&gt;. Det&amp;nbsp;som jag gillar med det verktyget är att du kan logga in på din internetbank och kopiera ditt kontoutdrag och sen klistra in det i en importfunktion i Överblick. Raderna i ditt kontoutdrag importeras då och tilldelas en kategori baserat på tidigare importer. Du kan även registrera kassaposter manuellt&amp;nbsp;om du använder mycket kontanter till vardags.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.hemekonomi.com/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Hemekonomi.com&lt;/a&gt; är ett annat verktyg med liknande inriktning som jag dock inte har provat. Vore kul att få höra åsikter om denna tjänst.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Se även:&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/ta-kontrollen-del-1-balansrakningen.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Ta kontrollen del 1: Balansräkningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://www.konsumentverket.se/sv/privatekonomi/Budget/budgetkalkylen/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Budgetkalkylen&lt;/a&gt;&amp;nbsp;på Konsumentverkets hemsida.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/blog/category/budgeting/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Budget-inlägg&lt;/a&gt; på &lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;GetRichSlowly&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/ta-kontrollen-del-2-budgeten.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgupwwOixixxivWAIPefOgD69Tp9Lku8m6VoKFrGNW3aZnYU0i4xrPuL3oe7Q8-erIddyWzWfkHeOBcmY4X8JIG1OfAjThKnRTJ_wcCC6IIadAEnaVYszgi9H4HtFauBbE5GuqEEr-l183b/s72-c/andersborg2.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>3</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-779066112163155448</guid><pubDate>Thu, 03 Dec 2009 21:17:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-03T22:17:27.847+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">lån</category><title>Hårdare krav på SMS-lån på gång</title><description>Läste med glädje och förhoppning ikväll om att &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/ekonomi/hardare-krav-pa-gang-for-sms-lan-1.1007346&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;regeringen vill höja kraven vad gäller kreditupplysning och information i samband&amp;nbsp;med&amp;nbsp;SMS-lån&lt;/a&gt;. Dessa lån är klassiska skuldfällor som har satt många människor i ekonomisk knipa och företagen som erbjuder dem är riktiga utsugare utan skam i kroppen. Jag gillar också Kronofogdens förslag om att utbetalningen inte ska ske direkt utan med en dags fördröjning. Det kan säkert sätta stopp för många förhastande och ogenomtänkta SMS-lån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi får se mer exakt vad regeringen föreslår när propositionen läggs fram nästa år.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/hardare-krav-pa-sms-lan-pa-gang.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-6866995570271802282</guid><pubDate>Wed, 02 Dec 2009 21:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-02T22:55:58.656+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">skatter</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">spartips</category><title>Kyrkoavgiften - den onödiga skatten</title><description>Många svenskar är medlemmar i Svenska Kyrkan utan att riktigt tänka på det. Det beror på att innan 1996 så anslöts barn automatiskt som medlemmar om föräldrarna var det. Följden blev ett slags slentrianmedlemskap där stora delar av befolkningen var medlemmar bara för att deras föräldrar var det. När man sen fick barn förde man i sin tur vidare sitt medlemskap utan att tänka på eller reflektera över det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag på vägen hem från jobbet läste jag i DN att &lt;a target=&quot;_new&quot; href=&quot;http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-kyrkan-krymper-snabbare-1.1005178&quot;&gt;medlemskapet i Svenska Kyrkan krymper allt snabbare&lt;/a&gt;&amp;nbsp;och att Svenska Kyrkan själv spekulerar i att det kan ha ekonomiska orsaker. Det är en inte helt orimlig tanke då det kan handla om hundratals kronor i månaden som man betalar i kyrkoavgift. Om man då inte är kristen eller av andra anledningar inte vill stödja Svenska Kyrkan ekonomiskt så ter det sig ganska konstigt att fortsätta betala denna avgift år ut och år in.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;img style=&quot;border-style: none; clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot; border=&quot;0&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbquc-9YvSrLcRm1B7YlAjZold8yDoCJCxbvpJfjlVk2sKBeyrEnfpApDvbAsq1EHnrmIr0oR7ia_1w7raJK4zyyaRjBfl2IPtpUNCs5vRme-fU_Ca9FYXsfgMaapQu5b9iQGayFhL-grl/s320/kollekt.jpg&quot; /&gt;Själv gick jag ur Svenska Kyrkan för många år sedan, inte bara av ekonomiska skäl utan även den ideologiska aspekten spelade in. Min fru dock är fortfarande medlem men ikväll diskuterade vi saken och kom fram till att hon ska begära utträde, vilket skulle spara oss 300 kronor i månaden. Det finns faktiskt &lt;a href=&quot;http://www.uturkyrkan.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;en hemsida&lt;/a&gt; vars enda syfte är att förenkla för människor som vill gå ur Svenska Kyrkan. Du fyller i lite uppgifter om dig själv och sen genererar den ett utträdesbrev i pdf-format samt hjälper dig hitta adressen till din församling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att se hur stor andel av din lön som går till Svenska Kyrkan, gå in på &lt;a href=&quot;http://www.skatteverket.se/skatter/skattetabeller/09/skattesatserdetaljniva.4.69ef368911e1304a6258000217.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;denna sida&lt;/a&gt; på Skatteverkets och fyll i ditt län och din kommun. Det kan löna sig.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/kyrkoavgiften-den-onodiga-skatten.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbquc-9YvSrLcRm1B7YlAjZold8yDoCJCxbvpJfjlVk2sKBeyrEnfpApDvbAsq1EHnrmIr0oR7ia_1w7raJK4zyyaRjBfl2IPtpUNCs5vRme-fU_Ca9FYXsfgMaapQu5b9iQGayFhL-grl/s72-c/kollekt.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>4</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-4160637660330717748</guid><pubDate>Tue, 01 Dec 2009 13:32:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-01T14:33:15.845+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">balansräkning</category><title>Balansräkning, november 2009</title><description>Månaden i korthet:&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Eget kapital har ökat med 6.873:-.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Bilen har minskat 3.000:-(!)&amp;nbsp; i värde enligt &lt;a href=&quot;http://www.bilpriser.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;bilpriser.se&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;I måndags var bilen inne på service vilket kostade nästan 4.000:-&amp;nbsp;och idag var min fru hos tandläkaren vilket gick på 4.500:-&amp;nbsp;så vi får se om&amp;nbsp;klarar&amp;nbsp;oss i december utan att behöva ta från&amp;nbsp;buffertkontot, det ser inte lovande ut med tanke på alla utgifter som kommer med julen.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Balansräkningen ser ut som följer:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;table&gt;&lt;tbody&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Fasta tillgångar &lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;4.742.040:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Skulder&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;4.551.787:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Likvida medel&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;447.809:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Eget Kapital&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;638.062:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;5.189.849:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;5.189.849:-&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;Se även &lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/balansrakning-oktober-2010.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Balansräkning, oktober 2009&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/ta-kontrollen-del-1-balansrakningen.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Ta kontrollen del 1: Balansräkningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/12/balansrakning-november-2009.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-7114592168809686550</guid><pubDate>Mon, 30 Nov 2009 20:55:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-30T21:59:03.927+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">lycka</category><title>Vad är det vi strävar efter?</title><description>Många ekonomibloggare, inklusive undertecknad, har ett starkt fokus på förmögenhetsbyggande i sina inlägg. Vi vill bli rikare, vi har olika idéer om hur det ska gå till, och blir vi lite rikare så berättar vi det gärna i olika blogginlägg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5oRCW-_XpZkXqD9qNYcQskHv766xsIWqA7o_EDJB4q6rkLtrSJUcHe1bNgScSrlM7oy_MkvvEIx3Bh2mm9OmtylP1fITav8Cy2GEZiE51lpS2yaoAqdFj1k0kHJdiJb9D1tcK8ylO5lUq/s320/rainmoney.jpg&quot; style=&quot;border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-top-style: none; clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot; yr=&quot;true&quot; /&gt;Är det ett vettigt fokus? I en artikeln från TT, publicerad bl.a &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/ekonomi/vi-drommer-om-ekonomisk-frihet-1.1004934&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;här på DN.se&lt;/a&gt;, redovisas resultatet av en undersökning gjord av Svenska Spel om vad vi svenskar drömmer om. 20% av svenskarna (&quot;inte mer?&quot; tänker ytliga jag) drömmer om att vara ekonomiskt oberoende. I artikeln citeras Johan Norberg, författare till boken &lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9789127188990.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Den eviga matchen om lyckan&lt;/a&gt;, som pekar på det ironiska i att trots att vi&amp;nbsp;drömmer om miljonerna så är de som når sitt mål att bli ekonomiskt oberoende faktiskt inte så mycket lyckligare än vi andra.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
Sambandet mellan pengar och lycka är komplext. &lt;a href=&quot;http://www.newsweek.com/id/43884&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;En åsikt&lt;/a&gt;, som delas av många, är att en ökning av en persons inkomst är positivt korrelaterat till dennes&amp;nbsp;lycka när man är fattig men att när man väl har nått medelklassen så spelar pengar mindre roll. Det är kanske inte så konstigt rent intuitivt. Att få ytterligare 200:- i månaden när man är fattig för att kunna ge sina barn rejäl mat gör nog mer för välbefinnandet än att, som&amp;nbsp;medelinkomsttagare, kunna&amp;nbsp;beställa Canal+-paketet hos Boxer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är det då som gör en människa lycklig? Enligt &lt;a href=&quot;http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/happiness_formula/4783836.stm&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;ett program på BBC&lt;/a&gt; kan du pröva följande saker:&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Utveckla dina relationer med familj och vänner.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Gift dig.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Bli religiös.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Jobba mot ett långsiktigt mål i livet.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Personligen tycker jag att det främsta målet för vårt sparande är den frihet som pengar ger. Att inte behöva oroa sig för oförutsedda utgifter, att kunna unna sig saker då och då, att kanske kunna gå ner i arbetstid några år innan den riktiga pensionen. Hur känner ni? Har ni gjort en &quot;penga-resa&quot; åt det ena eller det andra hållet och har ni då upplevt en skillnad i lycka?</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/vad-ar-det-vi-stravar-efter.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5oRCW-_XpZkXqD9qNYcQskHv766xsIWqA7o_EDJB4q6rkLtrSJUcHe1bNgScSrlM7oy_MkvvEIx3Bh2mm9OmtylP1fITav8Cy2GEZiE51lpS2yaoAqdFj1k0kHJdiJb9D1tcK8ylO5lUq/s72-c/rainmoney.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>5</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-636909760665301129</guid><pubDate>Fri, 27 Nov 2009 20:20:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-27T21:26:27.947+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">pension</category><title>Att flytta sitt pensionssparande - en rapport från verkligheten</title><description>Mitt engagemang hos Skandia har alltid varit ganska stort. Även efter att jag bytte till Handelsbanken har jag haft IPS, tjänstepension, fondsparande, och lite försäkringar kvar där. Jag gillar Skandia(banken) väldigt mycket, deras användargränssnitt på internetbanken är suveränt och de har generellt sett väldigt låga avgifter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiktfYGJ-Exjzyb7FR-9HNxlA2qle31sFsnmzDR2LUkJ5p6HUvpIdc7fpnxhuuTEzuljX2sC6zhUXLUqd9ydvrmL6LDn1kQbnhyphenhyphenuFf-dB_DqlS4oyQjHR2YRXdPlKusiYVAWedzaH9M4BJI/s1600/pension.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-top-style: none; clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiktfYGJ-Exjzyb7FR-9HNxlA2qle31sFsnmzDR2LUkJ5p6HUvpIdc7fpnxhuuTEzuljX2sC6zhUXLUqd9ydvrmL6LDn1kQbnhyphenhyphenuFf-dB_DqlS4oyQjHR2YRXdPlKusiYVAWedzaH9M4BJI/s320/pension.jpg&quot; yr=&quot;true&quot; /&gt;&lt;/a&gt;Men de är inte billigast. Häromdagen började jag tänka på avgifterna för dels min IPS och&amp;nbsp;dels min tjänstepension, både för min nuvarande anställning och den innan det. Jag har inga aktier i vare sig min IPS eller tjänstepension så courtage et.c.&amp;nbsp;är inte relevant för mig utan det är eventuella fasta avgifter samt avgifter på kapitalet som intresserar mig. För IPS &lt;a href=&quot;http://web.skandia.se/hem/Pension/IPS/Priser/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;har Skandia inga&amp;nbsp;sådana avgifter&lt;/a&gt; men&amp;nbsp;för min tjänstepension tar Skandia ut en fast &lt;a href=&quot;http://web.skandia.se/hem/Pension/Pensionsforsakring/Priser/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;avgift&lt;/a&gt; om 360:-/år samt en rörlig avgift på 0,65% av fondvärdet. För ett sparkapital på 200.000:- kommer avgifterna under 30 år att uppgå till 49.800:-, om avkastningen på kapitalet kompenserar avgifter varje år. Det är mycket pengar. Det skulle man kunna göra &lt;a href=&quot;http://www.porsche.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;något roligare&lt;/a&gt; för.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Varför betalar jag dessa avgifter? Vad får jag för pengarna? I princip ingenting. Det är ju ändå jag som gör allt jobb med att välja fonder och Skandia behöver inte ta något ansvar om avkastningen blir dålig. Man tycker nästan att de borde betala mig, de får ju provision från förvaltarna av de fonder jag väljer.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;h3&gt;Men flytta då!&lt;/h3&gt;Det borde väl vara en enkel sak att flytta tjänstepensionen för mitt gamla jobb från Skandia till Avanza tyckte jag, jag jobbar ju inte där längre. Men det visar sig att min gamla arbetsgivare måste skriva på ett så kallat &lt;a href=&quot;https://www.avanza.se/aza/ap/tjanstepension/information.jsp?id=3&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;planavtal&lt;/a&gt;&amp;nbsp;med Avanza för att flytten ska kunna ske. Jag har kontaktat dem om detta men vi får se hur det går, de har säkert bättre saker för sig än att hjälpa mig flytta min pension.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Min IPS gick dock väldigt smidigt att flytta, det tog en dryg vecka och Avanza betalade den modesta flyttavgiften på 150:-. Anledningen till att jag flyttade min IPS var inte p.g.a avgifter utan för att fondutbudet på Avanza är mycket bättre.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
Om du har en IPS, se över vilka avgifter du betalar och fråga dig själv om du inte hellre vill behålla pengarna själv istället. Om du ska välja tjänstepensionsförvaltare, titta på avgifter och fondutbud (om fonder är din grej). På &lt;a href=&quot;http://www.konsumenternasforsakringsbyra.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Konsumenternas Försäkringsbyrå&lt;/a&gt; finns bra verktyg för att jämföra avgifter för privata pensionslösningar samt avtalspension, dock ej tjänstepension som inte är kollektivavtalad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DN har även &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/byta-bolag-ger-hogre-pension-1.560786&quot;&gt;en artikel om flytträtt&lt;/a&gt; på sin hemsida.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/att-flytta-sitt-pensionssparande-en.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiktfYGJ-Exjzyb7FR-9HNxlA2qle31sFsnmzDR2LUkJ5p6HUvpIdc7fpnxhuuTEzuljX2sC6zhUXLUqd9ydvrmL6LDn1kQbnhyphenhyphenuFf-dB_DqlS4oyQjHR2YRXdPlKusiYVAWedzaH9M4BJI/s72-c/pension.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-3447856020941325382</guid><pubDate>Mon, 23 Nov 2009 20:04:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-23T21:04:10.013+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">fonder</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">sparande</category><title>Jag kliver in på toppen</title><description>Efter att ha läst &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/bokrecension-random-walk-down-wall.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;A Random Walk Down Wall Street&lt;/a&gt; blev jag övertygad om att familjen måste ha en exponering mot aktiemarknaden. Och eftersom jag inte är intresserad av stock-picking så ville jag ha fonder och de fonder som nyss nämnda bok rekommenderar är indexfonder. Indexfonder har inget annat mål än att följa ett givet index och eftersom detta inte kräver lika mycket analys som en vanlig aktiefond så har indexfonder ofta en lägre avgift.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijxwtTtsRANbqhCKC_t5DUDgoR5aHRFoc-6_gG-F8KmsgLZhVFdZ6C3sYuJSmGJBJ0NSARYSa5aXWxRdcAZfZ4K8RI2-UAt6oqajLRHuBjEFwPC6elADzUAnJCN7Z1KbY_y9b-0jCcdhUo/s1600/20080530_index_fund_chart_335831_18.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: right; cssfloat: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijxwtTtsRANbqhCKC_t5DUDgoR5aHRFoc-6_gG-F8KmsgLZhVFdZ6C3sYuJSmGJBJ0NSARYSa5aXWxRdcAZfZ4K8RI2-UAt6oqajLRHuBjEFwPC6elADzUAnJCN7Z1KbY_y9b-0jCcdhUo/s320/20080530_index_fund_chart_335831_18.jpg&quot; yr=&quot;true&quot; /&gt;&lt;/a&gt;Utbudet att indexfonder är inte jättestort, kanske för att fondförvaltarna inte tjänar så värst mycket på dem och att vi fondsparare kanske inte har efterfrågat dem i någon större omfattning. Handelsbanken, vår husbank, har bl.a. &lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000GBP&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Mega Sverige Index&lt;/a&gt; (Målindex: SIX Return Index, &lt;a href=&quot;http://www.fondspara.se/Ordlista/T/TKA-totalkostnadsandel/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;TKA&lt;/a&gt;: 0,6%), &lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000F81&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Sverigefond Index&lt;/a&gt; (OMXSBCAP, 0,7%) och &lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000F87&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Europafond Index&lt;/a&gt; (MSCI Europa, 0,9%).&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Men det fanns en fond som jag suktade efter: &lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00005U1J&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Avanza ZERO&lt;/a&gt;. Målindexet för denna fond,&amp;nbsp;OMXS30GI, är visserligen inte så brett men en fond utan avgift är svårt att stå emot.&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;&quot;&gt;Sagt och gjort, efter att ha blivit kund hos Avanza förde jag över 80.000:- kronor och fördelade detta på följande sätt:&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;table&gt;&lt;tbody&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;Namn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;Andel&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;Förvaltningsavgift&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00005U1J&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Avanza ZERO&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;40%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000KAV&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Danske Invest Global Index&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;40%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0,44%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000F91&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Lannebo Småbolag&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;10%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1,6%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;a href=&quot;http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P00000K7U&amp;amp;programid=0000000000&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Danske Invest Global Emerging Markets&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;10%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1,6%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;
Känns bra att ha klivit in på marknaden, må så vara att det är på toppen av detta race. Men dessa pengar är tänkta att vara investerade i aktiemarknaden på minst tio års sikt. Så jag hoppas att det blir en bra affär i slutändan i alla fall.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/jag-kliver-in-pa-toppen.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijxwtTtsRANbqhCKC_t5DUDgoR5aHRFoc-6_gG-F8KmsgLZhVFdZ6C3sYuJSmGJBJ0NSARYSa5aXWxRdcAZfZ4K8RI2-UAt6oqajLRHuBjEFwPC6elADzUAnJCN7Z1KbY_y9b-0jCcdhUo/s72-c/20080530_index_fund_chart_335831_18.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-1522232568162816325</guid><pubDate>Sat, 21 Nov 2009 20:40:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-21T22:06:51.417+01:00</atom:updated><title>HoistSpar släpper ledningen</title><description>Såg ikväll på &lt;a href=&quot;http://www.hoistspar.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;HoistSpars&lt;/a&gt; hemsida att de fr.o.m. den 3:e december sänker sin inlåningsränta från 2,65% till 2,4%. Det innebär, om inget annat förändras, att det då kommer bli &lt;a href=&quot;http://www.sparkontoplus.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;SparkontoPlus&lt;/a&gt; som med 2,65% kommer att erbjuda den högsta&lt;span style=&quot;font-size: 0.8em; line-height: 80%;&quot;&gt;&lt;sup&gt;*&lt;/sup&gt;&lt;/span&gt; inlåningsräntan. Då med villkoret att du inte gör några uttag på ett år, annars blir räntan 2,50%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Full lista hittar du hos &lt;a href=&quot;http://www.compricer.se/sparande/result.php?amount=50000&amp;amp;time=0&amp;amp;timetype=exact&amp;amp;activeform=simpleform&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Compricer.se&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har en del sparande hos HoistSpar men jag får se huruvida jag orkar flytta detta sparande. Om jag flyttar till SparkontoPlus skulle vi tjäna 0,25% * 315.500:- = 789:- på ett år på det, 552:- efter 30% skatt. En femhundralapp ska man visserligen inte skratta åt men en del av dessa sparpengar ska vi använda inom ett år så förtjänsten blir nog inte fullt så stor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag avvaktar tills vidare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span style=&quot;font-size: 0.8em; line-height: 80%;&quot;&gt;* Av konton med insättningsgaranti&lt;/span&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/hoist-sanker-rantan.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-6670351419629612122</guid><pubDate>Thu, 19 Nov 2009 20:40:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-02T22:43:40.220+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">spartips</category><title>Spartips</title><description>Det är dags att göra skäl för den här bloggens namn nu tycker jag .Så här kommer lite spartips!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Försök hitta billigare:&lt;/li&gt;

&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;https://www.insplanet.com/index-test3.aspx&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Försäkring&lt;/a&gt;. Många försäkringsbolag erbjuder mängdrabatt om du samlar många försäkringar hos samma bolag.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://www.elskling.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;El&lt;/a&gt;. Det är busenkelt att byta elleverantör och du kan spara mycket pengar på det, speciellt om du bor i villa.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://lan.compricer.se/ploan.php&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Lån&lt;/a&gt;. Om du har många och dyra smålån, försök att gå till din bank för att få ett större och billigare lån för att kunna eliminera småkrediterna.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://lan.compricer.se/loan.php&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Bolån&lt;/a&gt;. Det börjar bli tjatigt att säga det men du kan faktiskt tjäna tusentals kronor på detta! Ta kontakt med din bank och var hård, men trevlig. Hota inte uttryckligen&amp;nbsp;med att byta bank men låt de förstå på ett diskret sätt att du inte är rädd för att göra detta. Det är inte svårt att &lt;a href=&quot;http://www.konsumentbankbyran.se/artikel/document/byta%20bank.pdf&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;byta bank&lt;/a&gt;!&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Se över dina&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;tidningsprenumerationer&lt;/strong&gt;, jag sa nyligen upp min prenumeration på Gör Det Själv då jag inte har så mycket tid att läsa den nuförtiden.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Betalar du för &lt;strong&gt;TV-kanaler&lt;/strong&gt; du inte tittar på? Kan du välja en billigare lösning?&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Sälj saker&lt;/strong&gt; du inte använder längre.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Gå igenom ditt kontoutdrag&lt;/strong&gt; för de senaste månaderna. Identifiera vilka återkommande kostnader du har och se om du kan reducera eller eliminera några.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Sluta röka och snusa&lt;/strong&gt;. Detta är ofta en stor och väldigt&amp;nbsp;onödig&amp;nbsp;post i budgeten. Tips: när du slutar köpa tobak, skapa ett nytt konto där du varje månad sätter in de pengar som du annars skulle ha kastat bort på tobak. Det är väldigt motiverande att se saldot på detta konto öka månad efter månad.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;Det var allt för&amp;nbsp;tillfället,&amp;nbsp;trevlig kväll!</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/spartips.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-1725166995078199710</guid><pubDate>Wed, 18 Nov 2009 18:16:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-18T19:16:16.452+01:00</atom:updated><title>Studielånet är bättre än bolånet, trots högre ränta</title><description>För några veckor sedan satt jag och funderade huruvida vi skulle försöka betala av min frus studielån på c.a. 100.000:- lite snabbare. Det som jag tyckte talade för det var dels att räntan på studielånet&amp;nbsp;är&amp;nbsp;mycket högre än på vårt bolån, och dels den psykologiska effekten av att, genom att satsa på en mindre skuld, kanske kunna få bort en skuld från skuldlistan inom en inte alltför avlägsen framtid. Detta är det centrala i &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Debt-snowball_method&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Debt Snowball&lt;/a&gt;-strategin, något som förespråkas av bl.a. &lt;a href=&quot;http://www.daveramsey.com/article/get-out-of-debt-with-the-debt-snowball-plan/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Dave Ramsey&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det slutade dock istället med att jag ökade vårt månatliga sparande till sparkontot i syfte att, när räntan på mitt bolån stiger över räntan på sparkontot, göra en stor engångsamortering på bolånet. Räntan på studielånet stiger mycket långsammare än andra räntor och väntas gå ner nästa år, till skillnad från bolåneräntorna som väntas gå upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ikväll läste jag på di.se en artikel där de konstaterar ungefär samma sak: &lt;a href=&quot;http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2009%255c11%255c18%255c362431%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan;Huvudnyheter&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;betala av andra skulder i första hand&lt;/a&gt; säger de. En ytterligare anledning som artikeln tar upp är att studielån skrivs av om, gud förbjude, låntagaren avlider. Familjeekonomen som intervjuas rekommenderar, som så många andra, istället att man sätter av pengar i en räntebuffert som man kan använda för att landa mjukt om räntan skulle gå upp kraftigt.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/studielanet-ar-battre-bolanet-trots.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-5685683939945247742</guid><pubDate>Tue, 17 Nov 2009 13:35:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-17T18:24:50.614+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">boktips</category><title>Bokrecension: A Random Walk Down Wall Street</title><description>&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9780393330335.html&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://image.bokus.com/images/9780393330335&quot; yr=&quot;true&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;Jag har läst &lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9780393330335.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;A Random Walk Down Wall Street&lt;/a&gt; av Burton G Malkiel, en bok som anses vara en klassiker bland böcker om investeringar och privatekonomi. Boken är indelad i fyra sektioner och i den första så får vi läsare en kurs i olika värderingsteorier för aktier, hur dessa har varierat i popularitet från 1960-talet och framåt, samt exempel på olika bubblor som har förekommit i historien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Värderingsmetoder&lt;/h3&gt;Malkiel presenterar två teorier för att värdera aktier där den första, &lt;a href=&quot;http://finance.wikia.com/wiki/Firm_Foundation_Theory&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Firm Foundation&lt;/a&gt;-teorin, består i att en aktie har en faktiskt värde och att detta värde kan beräknas utifrån de hårda ekonomiska fakta som föreligger kring bolaget och marknaden i stort. När aktiekursen sjunker under detta värde är det köpläge och vice-versa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den andra teorin kallar han &lt;a href=&quot;http://finance.wikia.com/wiki/Castle-in-the-Air_Theory&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Castle-in-the-Air&lt;/a&gt;-teorin och den bryr sig mindre om företaget och ekonomiska fakta men desto mer om andra investerare och deras beteende. Enligt denna teori är en aktie köpvärd helt enkelt om du tror att du kan sälja den med vinst i framtiden. Namnet härrör från de luftslott som en grupp av investerar ibland bygger kring en aktie eller bransch (tänk IT-bubblan) och att man som investerare bör bygga positioner i dessa aktier innan någon annan hinner göra det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Teknisk och fundamental analys&lt;/h3&gt;I den andra sektion av boken beskriver han vilka analysmetoder olika professionella aktörer använder sig av. Han går igenom, och massakrerar, &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Technical_analysis&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;teknisk analys&lt;/a&gt; som han anser vara en lika väl fungerande metod som astrologi. Han beskriver också &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Fundamental_analysis&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;fundamental analys&lt;/a&gt;, en metod som använder bolagets olika finansiella nyckeltal för att avgöra det &quot;sanna&quot; värdet på en aktie. Malkiels tes är att en akties rörelse i det korta loppet är helt slumpmässig (en s.k. &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Random_walk_hypothesis&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;random walk&lt;/a&gt;) och inte kan förutses av vare sig teknisk eller fundamental analys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den tredje sektionen av boken tyckte jag var en av de mer intressanta. I den beskriver han &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Modern_portfolio_theory&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Modern Portfolio Theory&lt;/a&gt; (MPT) och hur man kan &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/lagre-risk-med-bibehallen-avkastning.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;balansera risk och avkastning&lt;/a&gt; genom att diversifiera sin portfölj. Kortfattat kan man säga att MPT är en matematisk modell som visar att man kan reducera sin portföljrisk, utan att ge avkall på avkastningen, genom att äga olika tillgångar vars risk inte är perfekt korrelerad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I bokens sista sektion får vi som läsare privatekonomiska råd om hur vi bör bete oss på aktiemarknaden, &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/att-skapa-en-buffert.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;betydelsen av att ha en buffert&lt;/a&gt;, vilka försäkringar du bör ha et.c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Bokens teser i korthet&lt;/h3&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Avkastning och risk hänger ihop, ju riskigare investering destor högre avkastning.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Risken associerad med en investering sjunker ju längre du äger den.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Genom att diversifiera din portfölj kan du &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/lagre-risk-med-bibehallen-avkastning.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;minska risken med bibehållen avkastning&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Marknaden är i stort sett &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Efficient-market_hypothesis&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;effektiv&lt;/a&gt;, d.v.s aktier är i regel prissatta korrekt och det är mycket vanskligt att investera i en aktie i tron att du vet något som ingen annan vet.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Historiska avkastning är ingen bra indikator på framtida avkastning. Detta gäller såväl enskilda aktier som fonder.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Försök inte att slå marknaden, chansen att du lyckas är väldigt liten. Satsa istället på: &lt;br /&gt;
&lt;/li&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Diversifiering.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Vikta investeringar efter din ålder och riskaptit.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Behåll dina investeringar länge och undvik att vara väldigt aktiv på marknaden. Du drar bara på dig transaktionskostnader.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Satsa på indexfonder om du vill investera i aktier. Aktivt förvaltade fonder har ofta höga avgifter och mindre än hälften slår index (och de fonder som slår index varierar över tiden!).&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/ul&gt;&lt;h3&gt;Slutsats&lt;/h3&gt;Sammantaget är detta en bra bok och en som är värd att läsa om man vill få en introduktion till olika värderingsmodeller inom finansmarknaden. Jag gillar den vetenskapliga metoden och därför gillar jag också resonemangen i denna bok, de är underbyggda av forskning och är inte författarens personliga åsikter. Ibland blir boken lite väl teknisk men på det stora hela rekommenderar jag den.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/bokrecension-random-walk-down-wall.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-1522071275265436288</guid><pubDate>Wed, 11 Nov 2009 20:00:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-11T21:02:36.413+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">bolån</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">sparande</category><title>Amortera eller Investera?</title><description>När väl räntan på vårt bolån blir högre än räntan på vårt sparkonto, bör man då ha pengar i aktiefonder eller ska man sälja fonderna och amortera så mycket man kan? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är en fråga som jag inte har något bra svar på. Jag misstänker att på lång sikt,&amp;nbsp;&amp;gt; 10 år, så är avkastningen på aktiemarknaden högre än snitträntan på vårt bolån under samma period. Samtidigt är jag lite konservativ, den som är satt i skuld är icke fri och så vidare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Just nu är jag ju garanterad högre avkastning på sparkontot, därför finns det ingen anledning att amortera nu. Dock kvarstår ju frågan huruvida sparandet ska läggas på sparkonto eller aktiefonder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tänker&amp;nbsp;ni?</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/amortera-eller-investera.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>5</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-2126995233619744425</guid><pubDate>Tue, 10 Nov 2009 20:34:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-10T22:01:05.744+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">sparande</category><title>Lägre risk med bibehållen avkastning</title><description>Jag håller på att läsa &lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9780393330335.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;A Random Walk Down Wall Street&lt;/a&gt; av Burton G. Malkiel och läste ett mycket intressant kapitel på bussen hem från jobbet. Det handlar om &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Financial_risk&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;risk&lt;/a&gt;, hur den mäts, och hur man genom att sprida sina investeringar i olika tillgångsslag kan minska sin portföljrisk men samtidigt behålla eller t.o.m. öka avkastningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Vad är risk?&lt;/h3&gt;Finansiell risk på en investering definieras som standardavvikelsen från den genomsnittliga avkastningen. Betrakta följande exempel på årlig värdeutveckling på två aktier, Trygga Famnen AB och Nya Tider AB.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;table&gt;&lt;tbody&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;Nya Tider AB&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;Trygga Famnen AB&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;År 1&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;10%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;4%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;År 2&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;15%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;7%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;År 3&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;-15%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;2%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;År 4&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;30%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;3%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;År 5&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;-20%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;4%&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;
Efter år 5 har de båda aktierna stigit med ungefär lika mycket (11,4% respektivt 11,8%) men som man kan se i tabellen är svängningarna mycket större för Nya Tider AB, risken är alltså högre för denna aktie. Generellt sett är avkastningen högre för mer riskabla instrument eftersom investerare föredrar en stabil avkastning vilket drar ner efterfrågan, och därmed priset, på riskabla investeringar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;Minska risken&lt;/h3&gt;Det intressanta som boken tar upp är hur du genom att diversifiera din portfölj kan minska risken men behålla avkastningen. Ett exempel som boken tar upp är en ö som har två bolag: ett hotell vid stranden och en paraplytillverkare. Ett soligt år stiger hotellets aktier med 50% medans paraplytillverkaren får se sina aktier sjunka med 25%. Efter ett regnigt år är siffrorna de omvända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du investerar i ett av dessa bolag får du en snittavkastning på 12,5% men du har en&amp;nbsp;hög portföljrisk eftersom avkastningen ett år antingen är 50% eller -25%, en ganska stor skillnad! Om du däremot investerar i båda bolagen blir avkastningen alltid 12,5% per år, risken är helt eliminerad!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyckeln till att minska risken med bibehållen avkastningen är att man investerar i tillgångar vars värdeutveckling uppvisar negativ &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Covariance&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;kovarians&lt;/a&gt;. Kovarians är ett tal mellan -1.0 och 1.0 som talar om hur två talserier förändras tillsammans. Om kovariansen är 1 betyder det att talserien är positivt &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Correlation&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;korrelerade&lt;/a&gt;, d.v.s att de rör sig tillsammans hand i hand. En kovarians på 0 betyder att serierna inte har något med varandra att göra medans -1 betyder att serierna går helt olika håll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du äger aktier i General Motors är det därför inte bra att i riskspridningssyfte köpa aktier i Ford eftersom värdeutvecklingen på dessa två aktier är starkt positivt korrelerade. Om den ena aktien går upp går den andra sannolikt upp och vice versa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Författaren tar upp ett exempel där man genom att diversifiera och minska risken t.o.m. har kunnat öka sina avkastning. Om du från 1970 till 2006 hade ägt en portfölj av enbart amerikanska aktier (S&amp;amp;P 500) så hade du erhållit en genomsnittlig årlig avkastning på c:a 8,3% och haft en volatilitet på 0,17. Om du hade haft 25% europeiska aktier (Morgan Stanley EAFE) så hade din avkastning istället varit 8,6% och haft en volatilitet på 0,16. En portfölj bestående av enbart europeiska aktier uppvisade en tillväxt på 9,6% och en volatilitet på 0,21.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Författaren listar vissa exempel på tillgångsslag som visar negativ, eller måttligt svagt positiv, korrelation med amerikanska aktier såsom statsobligationer, aktier på tillväxtmarknader, samt fastigheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett intressant kapitel som sagt som nog kommer få mig att tänka lite på vår riskspridning. Idag äger vi endast mindre summor i europiska och svenska indexfonder men jag kanske får utöka med en tillväxtfond. Tiden får utvisa det.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/lagre-risk-med-bibehallen-avkastning.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-3296828863679078198</guid><pubDate>Mon, 09 Nov 2009 20:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-09T22:05:45.374+01:00</atom:updated><title>Minska ditt lager och dra in pengar</title><description>&lt;img id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5402204892640826482&quot; style=&quot;BORDER-RIGHT: medium none; BORDER-TOP: medium none; FLOAT: right; MARGIN: 10px 0px; BORDER-LEFT: medium none; WIDTH: 192px; CURSOR: hand; BORDER-BOTTOM: medium none; HEIGHT: 144px&quot; alt=&quot;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmr6VSTcVP_RHpgc8gGA_huG2ki9YaLcb8ztFrKwDy3MWRacc9Rwt6LLw5MWtwoiFBpeppCEYIfAORGL-1WYAuyByLNky-Tn2-Pon_twMhzSQYpgYHB5H8ugzQT_okQcqFLcKgliygAClV/s320/warehouse.jpg&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;br /&gt;Jag fick ett Lyxfällan-ryck igår och samlade ihop lite grejor som jag inte tyckte vi använde längre och därför kunde sälja på Blocket. Jag fick väl igenom ungefär hälften av sakerna genom min fru, bl.a. lite babysaker och vår gamla tjock-TV. En sak, en liggdel för vår Urban Jungle syskonvagn, såldes redan idag för 800:-! Får se hur det går med resten av sakerna, misstänker att tjocka TV-apparater inte är så heta i dessa dagar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De pengarna, tillsammans med de från skåpet &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/hundringar-i-koksskapet.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;igår&lt;/a&gt;, går in på &lt;a href=&quot;http://www.hoistspar.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Hoist Spar&lt;/a&gt;. Eller ska jag sätta in dem på våra fonder (Svenska och europeiska indexfonder)? Hmm.. knepigt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Har du saker hemma som du inte använder? Kom ihåg att det du inte längre vill ha kanske någon annan vill ha, och betala för dessutom! När det gäller företag brukar lager i allmänhet, och stora sådana i synnerhet, anses vara något dåligt eftersom det binder kapital. Detsamma gäller för dig och dina saker, du har väl bättre nytta av dina pengar än att binda upp det i gamla prylar som står och samlar damm?</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/minska-ditt-lager-och-dra-in-pengar.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmr6VSTcVP_RHpgc8gGA_huG2ki9YaLcb8ztFrKwDy3MWRacc9Rwt6LLw5MWtwoiFBpeppCEYIfAORGL-1WYAuyByLNky-Tn2-Pon_twMhzSQYpgYHB5H8ugzQT_okQcqFLcKgliygAClV/s72-c/warehouse.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-4324344206274664415</guid><pubDate>Sun, 08 Nov 2009 14:59:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-08T18:08:21.280+01:00</atom:updated><title>Hundringar i köksskåpet</title><description>Vi sålde en babysitter (i betydelsen &#39;baby-stol&#39;, d.v.s inte en livs levande barnvakt) nu i eftermiddags för 200 kronor. Då kom jag på att jag i förmiddags hade sett en hundring ligga och skräpa i ett av våra köksskåp. Så jag började samla ihop alla pengar vi hade liggande hemma och efter att ha rotat i köksskåp, tittat i sparade födelsedagskort, et.c., så hade jag fått ihop 800 kronor. Inte illa! &lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Jag får gå till banken imorgon och sätta in pengarna. Just insättningar är ju en av få saker som jag går till ett bankkontor för att göra, nästan allt annat går ju att göra på nätet. Det är lite nostalgiskt att stå där inne på bankkontoret och fylla i en insättningsblankett.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;För övrigt kan jag tipsa om &lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/blog/2006/10/19/how-to-manage-a-windfall-successfully/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;den här artikeln&lt;/a&gt; från &lt;a href=&quot;http://www.getrichslowly.org/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Get Rich Slowly&lt;/a&gt; som just tar upp hur man ska agera om man helt plötsligt har fått en större summa pengar någonstans ifrån.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Om du har dyra lån så är mitt råd att betala av dessa först! Möjligtvis efter att först ha satt undan lite pengar till &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/att-skapa-en-buffert.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;en buffert&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Fortsatt trevlig helg!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/hundringar-i-koksskapet.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-5265332702588805060</guid><pubDate>Sat, 07 Nov 2009 07:59:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-09T11:41:55.368+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">bolån</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">skulder</category><title>När blir du skuldfri (och hur mycket kostar det)?</title><description>&lt;img id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5400718885416041458&quot; style=&quot;BORDER-RIGHT: medium none; BORDER-TOP: medium none; FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; BORDER-LEFT: medium none; WIDTH: 96px; CURSOR: hand; BORDER-BOTTOM: medium none; HEIGHT: 92px&quot; alt=&quot;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZaatXw3kwOoPVuTPc109BAIZ4KUR9w1on2s6Uu6203ksXdX9tkSesYsZV76q9ga6GJZjfJvfsAv0QCehBZ1D1DyqWpTEHhDFuC570lKnKaETJm_fXctAEfzrVkK5NmB1jb6jmespKTK6o/s320/mortgage.jpg&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;Häromdagen undrade jag när vi egentligen kommer ha betalat av vårt huslån. Det är egentligen enkelt att räkna ut, vi har cirka &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/balansrakning-oktober-2010.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;4,2 miljoner i lån&lt;/a&gt; och vi amorterar 1.500:- i månaden och det är bara enkel division som krävs. Jag började snickra på ett Excel-ark och det visar sig att vi blir skuldfria i december 2244! Om amorteringen går upp i samma takt som inflationen så firar vi vår första skuldfria jul år 2097. Det blir fina julklappar det året.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den genomsnittliga amorteringstiden för en villa är 64 år enligt &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/ekonomi/laga-priser-da-vaxer-skulderna-1.990322&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;denna artikel&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ganska deprimerande siffror men än mer deprimerad blir man när man räknar ut hur mycket ränta man totalt kommer ha betalat till banken när man väl har blivit skuldfri. Hur mycket detta blir beror på dessa faktorer:&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Hur stor din skuld är idag.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Hur mycket du amorterar i månaden.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Hur hög räntan är under lånets livslängd.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Inflationen.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Vilken roll spelar inflationen i denna process? Ingen alls om man bara bryr sig om det &lt;em&gt;nominella&lt;/em&gt; räntebeloppet man kommer betala till banken. Men det nominella beloppet menar jag den siffra man får om man helt enkelt summerar ihop alla räntebetalningar man kommer göra. Men det är inte en helt relevant siffra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det vi är ute efter är det &lt;em&gt;reella&lt;/em&gt; beloppet vi kommer betala, alltså summan av alla räntebetalningar i &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Time_value_of_money&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;dagens penningvärde&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En hög inflation innebär att nuvärdet på framtida ränteinbetalningar blir lägre än om inflationen var låg, givet samma ränta. Tyvärr åtföljs ofta hög inflation av hög ränta eftersom långivare vill ha en reell avkastning.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3&gt;Exempel&lt;/h3&gt;&lt;img id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5400719650644404370&quot; style=&quot;BORDER-RIGHT: medium none; BORDER-TOP: medium none; FLOAT: right; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; BORDER-LEFT: medium none; WIDTH: 120px; CURSOR: hand; BORDER-BOTTOM: medium none; HEIGHT: 120px&quot; alt=&quot;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji-39BOmP6OAYmbXqbyttktNDh3eEUTPei2Oh0wb0w-TwByVxDa2Dsd8nWxecpNpCZd05bJPr-iTK9LBgjRQbUuwkVDPLB1wLrYd5SQ6BLl9Q3jJy6SUtL4XrB_Se9IZjTBn5ghVn8A0Mp/s320/mortgage2.jpg&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;Men nog med teori. Tabellen nedan visar de totala reella räntekostnaderna för ett lån på 3 miljoner och där inflationen ligger på konstant 1,5%. Kolumnen längst till vänster är snitträntan under lånets livslängd och i raden längst upp har jag listat lite olika amorteringsbelopp per månad och antagit att detta belopp stiger med inflationen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;table&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;1.000:-&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;3.000:-&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;5.000:-&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;3%&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3,5 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2,1 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1,5 milj&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;4%&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4,6 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2,8 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2,0 milj&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;5%&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5,8 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3,5 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2,5 milj&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;6%&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;6,9 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4,2 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3,1 milj&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;strong&gt;7%&lt;/strong&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;8,1 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4,9 milj&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3,6 milj&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Räntekänsligheten minskar ju mer du amorterar. För varje procent som snitträntan går upp så ökar de totala räntekostnaderna med 500.000:- om du amorterar 5.000:- i månaden. Amorterar du bara 1.000:- i månaden innebär varje procent 1,1 miljoner istället. Det är en stor skillnad!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om du vill mata in siffror för ditt eget lån har jag gjort kalkylarket tillgängligt via Google Docs. Du kan inte editera kalkylarket direkt utan du måste spara en egen kopia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://spreadsheets.google.com/ccc?key=0Au2HOm8uKsi8dG84SUVSSTBzVWdvNHB6NndKNVNlNVE&amp;amp;hl=en&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Klicka här för att öppna kalkylarket&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3&gt;Slutsats&lt;/h3&gt;Ja vad är slutsatsen av dessa resonemang? För mig var det intressant och lite skrämmande att se att man som bolånetagare i många fall kommer att betala lika mycket i ränta som lånets belopp. Annars kommer nog denna räkneövning inte att förändra mitt sätt att fördela pengarna i framtiden. Om jag har ett bolån med 5% ränta så är det för mig självklart att amortera på detta. Det är mycket möjligt att man på längre sikt kan få bättre avkastning än så på aktiemarknaden men det är inget jag skulle chansa på. Jag tar hellre mina 5% här och nu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur tänker du?</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/nar-blir-du-skuldfri-och-hur-mycket.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZaatXw3kwOoPVuTPc109BAIZ4KUR9w1on2s6Uu6203ksXdX9tkSesYsZV76q9ga6GJZjfJvfsAv0QCehBZ1D1DyqWpTEHhDFuC570lKnKaETJm_fXctAEfzrVkK5NmB1jb6jmespKTK6o/s72-c/mortgage.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>6</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-1731920856216166947</guid><pubDate>Thu, 05 Nov 2009 11:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-05T20:38:18.750+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">balansräkning</category><title>Ta kontrollen del 1: Balansräkningen</title><description>&lt;img id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5400216031433268802&quot; style=&quot;BORDER-RIGHT: medium none; BORDER-TOP: medium none; FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; BORDER-LEFT: medium none; WIDTH: 105px; CURSOR: hand; BORDER-BOTTOM: medium none; HEIGHT: 125px; style: none&quot; alt=&quot;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIV8DMojP-qURKMCgMmVm42YweHONKJU4xWdF5VcAUS-d4XUQljsv6CWzb5n37E3BDkok8xTGl5g0kAdIvH5XSAAWYKQWH2UbSEwcUW7dN7rR2m5ZIsN4dhpfeVqNaKZyJQ81AEBUuH1tP/s320/balance.jpg&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;Jag tycker att det är en jättebra idé att några gånger per år se över sin finansiella ställning och göra en så kallad balansräkning. Det ger dig en ögonblicksbild över din ekonomiska ställning och är tillsammans med budgeten ett av dina viktigaste verktyg för att få den information du behöver för att förbättra din ekonomi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h3&gt;Grunderna&lt;/h3&gt;En balansräkning är enkelt uttryckt en lista över dina tillgånger och skulder vid ett givet tillfälle. Exempel på tillgångar är:&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Kontanta medel, t.ex. ett &lt;a href=&quot;http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/att-skapa-en-buffert.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;buffertkonto&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Aktier och fonder.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Fastigheter, t.ex. huset eller bostadsrätten du äger.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Bilar och båtar.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Möbler och smycken.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Skatt som Skatteverket är skyldig dig, t.ex om du har underskott av kapital och inte jämkar eller har angett ett för litet underskott i din jämkning.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Exempel på skulder är:&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Bolån.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Billån.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Studieskulder.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Konsumtionslån.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Skatt som du är skyldig Skatteverket, t.ex. om du betalar mindre i ränta i vad du har. jämkat för.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Uppskjuten reavinstskatt från bostadsförsäljning.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Summa av alla tillgångar minus summan av alla skulder är din &lt;i&gt;nettoförmögenhet&lt;/i&gt; eller, som man säger i företagsvärlden, &lt;i&gt;eget kapital.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Balansräkningen består av två sidor med tillgångarna på den vänstra sidan och skulderna och det egna kapitalet på den högra sidan. De båda sidorna är alltid i balans (tillgångarna är alltid lika mycket som summan av skulderna och det egna kapitalet), därav namnet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h3&gt;Så här gör du&lt;/h3&gt;&lt;h3&gt;&lt;/h3&gt;Värdet på de flesta av din tillgångar är enkla att ta reda på, t.ex. bankkonton, aktier och fonder. Andra tillgångar kan vara svårare att värdera.&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Bilar&lt;/b&gt;. Dessa är inte så svåra att värdera som man kanske kan tro. På utmärkta &lt;a href=&quot;http://www.bilpriser.se/&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;bilpriser.se&lt;/a&gt; kan du enkelt värdera din bil. I vår balansräkning har jag värderat vår bil till 90% av den lägsta intervallgränsen om jag skulle sälja bilen privat, ett ganska konservativt estimat alltså.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Båtar&lt;/b&gt;. Svåra att värdera, kolla på blocket.se eller ring ett företag som köper och säljer båtar.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Lösöre&lt;/b&gt;. Huruvida man vill ta upp sitt lösöre som en tillgång i balansräkningen beror lite på hur mycket värdefullt lösöre man har och hur konservativ man är när man räknar värdet på sina tillgångar. Har man dyra smycken, värdefull konst, eller andra dyra saker, så kanske man vill ta upp värdet på dessa. Själva har vi inte så mycket värdefullt hemma så jag har valt att inte ta upp något värde för dessa. För de saker man vill ta upp balansräkningen får man göra sitt bästa för att värdera dessa. Titta på blocket.se eller ring en handlare som är specialiserad på den vara du vill värdera.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Hus och bostadsrätter. &lt;/b&gt;Om ni någon gång har velat värdera ert hus eller lägenhet så vet ni hur svårt det är att få en exakt siffra. När vi har haft mäklare hemma hos oss så har de gett oss ett värderingsintervall på flera hundra tusen kronor. Jag har valt att värdera vårt hus ganska konservativt enligt de värderingsförslag vi har fått. Men huspriserna i Stockholm fluktuerar väl ganska mycket? Ja, och därför har jag bundit värderingen till ett &quot;index&quot;. Jag har angett vårt hus värde som 30% högre än snittpriset för en villa i Stockholms län. Detta snittpris kan du antingen ta från &lt;a href=&quot;http://www.scb.se/Pages/Product____10954.aspx&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Småhusbarometern&lt;/a&gt; eller &lt;a href=&quot;http://www.maklarstatistik.se/maeklarstatistik/laen.aspx?LK=1&amp;amp;Typ=Villor&amp;amp;srt=asc&amp;amp;tab=Namn&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Mäklarstatistik&lt;/a&gt;. Det gör det mycket enkelt att uppdatera värdet på sitt hus när man ska förnya sin balansräkning.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Skulder är oftast enklare att värdera. Leta upp all dokumentation kring dina olika typer av lån, glöm inte studieskulder och uppskjuten reavinstskatt på fastigheter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h3&gt;Ett exempel&lt;/h3&gt;Så här ser vår familjs balansräkning ut i skrivande stund.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;table&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;b&gt;Tillgångar&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;b&gt;Skulder&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Likvida medel&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;430.759:-&lt;/td&gt;&lt;td&gt;CSN&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;103.095:-&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Fonder&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;10.174:-&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Huslån&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;4.220.750:-&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Hus&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;4.599.840:-&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Obetald skatt&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;137.500:-&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Bil&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;144.900:-&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Skatteuppskov&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;93.139:-&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Summa skulder&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;&lt;b&gt;4.554.484:-&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Eget kapital&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;631.189:-&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Tillgångar&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;&lt;b&gt;5.185.673:-&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Skulder och eget kapital&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;right&quot;&gt;&lt;b&gt;5.185.673:-&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;Detta är en lite underlig balansräkning i det avseendet att vi har så mycket kontanta medel. Vi är dock i den ovanliga situationen att vi har högre ränta på vårt sparkonto (2,9%) än på vårt bolån (1,25%).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h3&gt;Följ dina framsteg!&lt;/h3&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5400344787073087154&quot; style=&quot;border: none; FLOAT: right; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 170px; CURSOR: hand; HEIGHT: 114px; style: none&quot; alt=&quot;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyexeaZUJ6otiQ4bCrU8DsP7T3PZVzeoIgGLQLiBGIr2n1R35PJGEyg7GM-xnXYgVz1Ne86-tY8lNGZ5SUxdb8qHscpTk__GJpROVCozkkYDU9g3W3-w2HY_wM3m3HDzR2xK8E82RoJcGb/s320/chart.jpg&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;När du har gjort det stora jobbet att göra din balansräkning för första gången kan du sen uppdatera den så ofta du känner för det, jag uppdaterar vår varje månad. Om du sköter din ekonomi rätt så blir det en härlig morot att se din ekonomiska hälsa förbättras och din förmögenhet öka varje gång du uppdaterar din balansräkning.</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/ta-kontrollen-del-1-balansrakningen.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIV8DMojP-qURKMCgMmVm42YweHONKJU4xWdF5VcAUS-d4XUQljsv6CWzb5n37E3BDkok8xTGl5g0kAdIvH5XSAAWYKQWH2UbSEwcUW7dN7rR2m5ZIsN4dhpfeVqNaKZyJQ81AEBUuH1tP/s72-c/balance.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-3917431637644150720.post-5106845110094423097</guid><pubDate>Wed, 04 Nov 2009 12:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-05T10:42:24.310+01:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">boktips</category><title>Boktips - Richest Man in Babylon</title><description>&lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9780451205360.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;&lt;img id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5400228489946909922&quot; style=&quot;FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 95px; CURSOR: hand; BORDER-TOP-STYLE: none; BORDER-RIGHT-STYLE: none; BORDER-LEFT-STYLE: none; HEIGHT: 153px; BORDER-BOTTOM-STYLE: none&quot; alt=&quot;&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXkJLZTKSKM_Z1i5mlpU13tMIMvVK6-6q5M_sZHs7YOIEHdVy-Z1WqAAyI2QzZ8YhwdZ5NEbOFjdqbKGLGEak9eMItmSdSN1iHxxY1slsMz-HFWLTGCFrWrI7CHsk1UHp_iJMzxuztMgo-/s320/9780451205360.jpg&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt; På 1920-talet, när denna bok skrevs, så fanns inte aktiefonder. Det fanns inget IPS, inga kapitalförsäkringar, och ville man köpa aktier fick man snällt spänna för sin oxe på sin vagn och åka ner till börsen och lämna över sin köporder till mäklaren. Trots att denna bok alltså nästan känns antik så har den fortfarande otroligt mycket att säga till den person som vill bygga upp ett sparande och öka sin nettoförmögenhet. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;Boken är bara 160 sidor lång men innehåller ändå många saker som för många skulle kunna vara livsförändrande. I elva kapitel får läsaren lära sig en mängd sunda ekonomisk principer genom små berättelser som utspelar sig i det antika Babylon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De grundlägganden reglerna som boken tar upp är:&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Sätt undan pengar varje månad, d.v.s dina kostnader ska vara lägre in dina inkomster.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Låt dina pengar jobba åt dig. Investera och ha en långsiktig vy!&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Äg ditt hem.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Pensionsspara.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Skaffa en bra utbildning så att du kan tjäna bra.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div&gt;Det som jag gillar är att råden är väldigt enkla och praktiska. Det viktiga är inte huruvida man köper aktier eller fonder, om man köper ETF:er eller indexfonder. Utan det är att man sparar överhuvudtaget! Och att om man håller sig till dessa enkla råd så är man definitivt på väg mot en rikare framtid! &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href=&quot;http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&amp;amp;a=1737073&amp;amp;g=17415644&amp;amp;url=http://www.bokus.com/b/9780451205360.html&quot; target=&quot;_new&quot;&gt;Köp den på Bokus&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://sparadigrik.blogspot.com/2009/11/boktips-richest-man-in-babylon.html</link><author>noreply@blogger.com (Spara Dig Rik)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXkJLZTKSKM_Z1i5mlpU13tMIMvVK6-6q5M_sZHs7YOIEHdVy-Z1WqAAyI2QzZ8YhwdZ5NEbOFjdqbKGLGEak9eMItmSdSN1iHxxY1slsMz-HFWLTGCFrWrI7CHsk1UHp_iJMzxuztMgo-/s72-c/9780451205360.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>1</thr:total></item></channel></rss>