Stockholmsmyrans'

Ajabaja Försäkringskassan

2016-10-07T17:42:00.001+02:00

Det var det där med lagen. Det måste ju vara lite extra viktigt att följa lagen om man jobbar som verksjurist. Jag antar att det är den högsta ansvariga juristen på Försäkringskassan.

Den personen fick ett brev från mitt juridiska ombud i somras där vi frågade varför de inte följer förvaltningslagen och godtar kommunikation via e-post.

Inget svar. Dödstyst.

En jurist längre ner i hirerkien på Försäkringskassan skickar istället ut ett raljant brev till mig där det står att

-Om Sofia nu har ett läskvitto borde det ju inte vara något problem att visa upp det!

Svar NEJ. Det är inte svårt för mig att visa upp det. Det ligger hos Verksjuristen! Varför hon har valt att ignorera det får jag förhoppningsvis svar på såsmåningom.

Mitt ärende om sjukpenning som hela den här härvan egentligen handlar om ligger nu hos förvaltningsrätten.

Märkligt nog har juristerna i förvaltningsrätten GODTAGIT läskvittot!

Eeeeehhhh...

Skattepengarna rullar och historien blir alltmer pinsam för Försäkringskassan.

Ändå mer pinsam tycker jag eftersom samma verksjurist bad mig om ursäkt för lång handläggning!

Hon skrev i svaret till JO att de haft hög arbetsbelastning, men att det inte är någon ursäkt. Nåväl hon kanske hade hög arbetsbelastning när just mitt ärende dök upp på skrivbordet. Trist för henne eftersom hon är högsta ansvariga jurist och borde veta att hon är skyldig enligt lag att svara. Ärendet kommer att anmälas till JO. Mitt juridiska ombud har redan varit i kontakt med JO som häpnade när hon berättade om Försäkringskassans agerande!

För alla er som tror att det är hopplöst att kriga mot Försäkringskassan och att även om man vinner blir man bara en siffra i statistiken. Till er kan jag säga att journalister skriver om trender. Trender baseras på statistik. Skriver många om samma sak hamnar det ganska snabbt i nån motion någonstans i systemet och rätt var det är har vi nya lagar.

I vilket fall är en av siffrorna min siffra, och just den siffran betyder att Försäkringskassan har gjort bort sig och tvingats be om ursäkt! Kanske, kanske till och med betala ut skadestånd!

Det hade varit billigare för Sveriges skattebetalare om Försäkringskassan betalat ut sjukpenning när jag var sjuk. Den här processen är minst sagt absurd!

Bin och Humlor i Snösätra

2016-07-03T18:02:00.001+02:00

Jag älskar blommor. Att fota blommor, titta på blommor och omge mig med blommor. När man kryper omkring där bland buskarna för att få den där perfekta bilden på blommorna så upptäcker man ju allt möjligt spännande som går att fota. Humlor och bin tex och då kan man ju följa det spåret och helt enkelt byta fokus.

Om man kan prata om humlor med karaktär så är det nog det jag försöker fånga på mina bilder. Jag eftersträvar ett djup och att skapa en känsla hos betraktaren. Allra roligast är naturligtvis att fånga humlorna och bina när de flyger. Det är en kul utmaning att fånga ljuset, vinkeln, och rörelsen i en perfekt avvägd harmoni. Dessutom är de ju så söta med sina små spröt och vingarna som skimrar i den sena eftermiddagens motljus.

De här bilderna är tagna i Snösätra norra koloniområde i Rågsved. Har ni inte varit där kan jag verkligen rekommendera ett besök! Det är en otroligt vacker och underbar oas bara ett stenkast från tågspåren där x-2000 dundrar fram i expressfart på sin väg genom landet.

Den 27:e augusti 2016 har de "öppet hus" för allmänheten. Gör en utflykt och köp med er en burk nyslungad honung hem. Det är utöver en ren njutningsfull dagsutflykt en investering i mänskligheten på både kort och lång sikt, eftersom mänskligheten inte överlever utan dessa outtröttliga gratisarbetare.

http://www.snosatranorra.se// klicka på länken så kan ni läsa mer om Snösätra.. Jag har ingen fungerande hemsida ännu så om ni vill läsa mer om mig så kan ni besöka min andra blogg på adressen: www.myckeavallt.blogspot.com.

Upp till kamp!

2015-09-21T21:27:00.000+02:00

Förra året firade jag 20års jubileum som aktiv Socialdemokrat. Jag blev inbjuden på valvaka valet 1994 och sen har det bara rullat på.

Den här hösten känns det viktigare än någonsin förut att prata om hur vi vill att vårt samhälle ska fungera. Jag är helt och fullt fast övertygad om att resurserna räcker till alla. Det är en farlig väg att gå om vi börjar tänka vi och de, istället för att tänka att vi tillsammans måste skapa ett bättre samhälle för oss alla.

En annan diskussion är om vi verkligen kan "ta hand om" alla flyktingar som kommer hit. Det är en ickefråga i mitt tycke. Det går inte att fundera över det när människor flyr för sina liv och barn dör och lemlästas varje dag. Ett samhälle är inte statiskt. Det drivs framåt av oss som bor här och det går inte att veta på förhand vart alla ska bo, gå i skola eller vad de ska jobba med.

Romerna åker över hela Europa och försöker tigga ihop pengar till ett drägligt liv för sig själva och sina barn. Genom att göra det har de tvingat Europa att öppna ögonen och börja jobba för att även Romerna ska få samma rättigheter som alla andra människor i Europa.

Just därför är jag så oerhört stolt över att vara medlem i ett parti som jobbar för solidaritet och alla människors lika värde! Ingen kan göra allt men alla kan göra lite.

Första Maj är arbetarrörelsens högtidsdag och det här är mina bilder från årets tåg.

Vallmo

2015-09-04T23:31:00.001+02:00

Det är ju nåt särskilt med Vallmoblommor. Jag gillar att de skira så att solen kan lysa igenom, jag gillar också att de är så o-perfekta (om det nu finns ett sånt ord).

Spiraler

2015-09-04T23:11:00.000+02:00

Jag facineras av sniglarnas skal. Jag tycker det är spännande med spiralformen. Jag är ingen arkitekturfotograf så jag har ingen koll på hur man tänkt och vad man inspirerats av genom tiderna, men jag är ändå rätt säker på att man hämtat mycket inspirerad av natuens former.

Jag tycker det är spännande när man plötslig ser former går igen på ett helt annat ställe... Som den här kvinnan med knuten i håret som jag hittade i Kungsträdgården i våras.

Påfågelöga

2015-08-11T20:58:00.000+02:00

Visst är den vacker!

Dessa skönheter hittade jag på en obrukad kolonilott där det nu bara växer tistlar. Påfågelögat gillar områden med många tistlar koncentrerat på liten yta, och det var det ju verkligen här.
Utan att jag ens förstod hur det gick till har jag nu blivit ett fjärilsfan!

Det började på semestern och har bara fortsatt. Det finns så många arter och de är så vackra.
Dessutom är det så spännande med själva "jakten" det är inte helt lätt att smyga sig så nära så att man får riktigt bra bilder utan att de flyger iväg. Jag har upptäckt att vissa arter är "harigare" än andra och därför blir de ju extra spännande att fota.

Dessa var ganska orädda. Jag stod ungefär 50cm ifrån.

Svensk Orkidé

2015-08-11T20:35:00.000+02:00

Det är ju något alldeles speciellt att hitta orkiéer ute i den svenska naturen. Det finns nästan 50 olika arter, och vissa är mer sällsynta än andra. Likväl är det en sån otroligt häftig upplevelse att se dem tycker jag.

Just den här sorten heter Jungfru Maries nycklar och är ganska "vanlig", och känns särskilt igen på de flikiga bladen med gråbruna prickar på. Den växer ofta på fuktig 'ängs och skogsmark. Den blir ca 40cm hög och blommorna bildar som antingen växer i bredd eller i mer spetsig utformning, Den kan vara både rosa och vit.

Jag råkade dyka på ett helt hav av orkidéer på Gotland för några år sen och efter det var intresset väckt på allvar. Jag hoppas nu att kunna fota fler orkidér framöver.

Alla svenska orkidér är fridlysta och man får inte gräva upp dem och flytta på dem eller plocka dem. Det är ett artskyddsbrott och är straffbart! Orkidéer är starkt bundna till den plats de växer på både genom att vara beroende av jordmån, men även att de är beroende av en viss sorts svamp. (Källa: www.naturvardsverket.se) därför är det ingen poäng att gräva upp dem och försöka få dem att trivas i den egna trädgården tex.

Tyvärr finns det vissa människor som tycker det är ok att gräva upp, samla in och sälja våra vackra orkiéer ev till utlandet. Hoppas att vi med gemensamma krafter kan motverka det. Annars riskerar dem att utrotas.

Jag har rapporterat in mina fynd till länsstyrelsen i Västmanlands län där jag hittade denna vackra blomma och jag tänker också rapportera in den till Artportalen som finansieras av naturvårdsverket. Det känna bra att vara med och skydda vår svenska natur tycker jag.

Mer naturfoto

2015-07-04T16:16:00.000+02:00

Naturfoto behöver ju inte vara vackra blommor i solnedgång. Det kan ju också vara stilistiska bilder. Den översta bilden är samma bild i två versioner. Jag kunde helt enskelt inte bestämma mig för vilken som var bäst. Jag Photoshoppar inte ihop mina bilder utan jag söker efter det som finns. Jag låg mitt i en djungel av hundkex som jag fotade underifrån när jag plötsligt såg strecket i bilden som är övert. Det är en elkabel! uppe i luften fanns det en elkabel som på ett perfekt sätt kunde rama in min bild och bara höja kvalitén ett snäpp!

Den undre är Kråkvicker. Ni vet de där fina lila blommorna. Jag isolerade en reva och fotade i motljus, sen gjorde jag om den till svartvitt i datorn. Jag gillar båda supermycket!

Blommor vid Hellasgården

2015-07-04T15:51:00.000+02:00

Häromdagen gjorde jag en fotoutflykt med två fotovänner. Vi åkte till Hellasgården i Nacka och skulle fota långa tider med stativ, men det var tråkigt eftersom solnen nästan gått ner och det var absolut vindstilla. Då kan man ju fota på en kortare tid och få fina bilder som ser likadana ut ändå. Så vi bytte till blommor istället. Jag älskar blommor. Att fota dem är jättekul, men eftersom jag vill ha lite nyskapande bilder gäller det att tänka till.

Motljus är alltid snyggt. Ett citat från min pappa som jag följt många gånger. Även en annan fotovän som är duktig naturfotograf har tipsat mig om motljus. Det passar dessutom perfekt när det inte är så starkt ljus.

Jag har givit mig själv utmaningen att plåta mycket siluetter den här sommaren, så ni lär få se mer siluettbilder:-)

Stockholm i solnedgång

2015-07-04T15:37:00.001+02:00

Det här är Slussen i siluett. Jag älskar plottret i bilden, det ÄR liksom Stockholm. Massor av saker om pågår hela tiden. :-)

Äntligen hade jag kameran med mig och var på rätt plats vid rätt tillfälle! Stockholms siluett är så otroligt vacker!! Jag älskar min stad och allt vatten som förbinder alla öarna som Stockholm är byggt på. Hoppas ni njuter av mina vackra bilder!

Körsbärsblommor i Kungsan

2015-04-11T20:06:00.000+02:00

Plötsligt händer det! Jag var i Kungsan och skulle fota de vackra körsbärsträden när de blommar. Jag tog några bilder men kände inte att det "lyfte". Plötsligt ser jag den här kvinnan med sina väninnor som fotade varandra.

Jag frågade om jag fick ta en bild. Hon pratade inte engelska, men budskapet gick uppenbarligen fram ändå! Ljuset var precis perfekt. Solen höll precis på att försvinna ner bakom hustaken så hon fick det där fina kvällsljuset i ansiktet. Hon höll ner kvisten med blommorna så blommorna hamnade precis bredvid hennes ansikte, men det som gör bilden är färgerna på hennes kläder som så perfekt stämmer överens med färgskalan på blommorna och på parasollet bakom.

Det är såna här tillfällen som man blir smått euforisk över!

Mera Blåsippor

2015-04-10T22:41:00.000+02:00

Blåsipporna sticker upp sina små knoppar varje år precis i skarven mellan vinter och vår och varje år är det lika kul att fota dem. Man kanske tänker att en Blåsippa är ju en Blåsippa och att har man väl fotat dem en gång så är det "klart" men så är det absolut inte!

Jag och min kompis Siss tog en fotopromenad här i Älta och fann massor med sippor.

Det är verkligen lika kul varje gång. De är ju så smååå- Bara typ 5cm över marken, och jag vill ju gärna fota dem sådär lite snyggt från sidan... Det betyder att det är bara att knöla sig ner platt på mage på marken, sån tur är växer Blåsippor oftast inte i leriga diken så man slipper jättelerig, men vårjord är ju per definition lerig så det är ju bara att stoppa allting i tvättmaskinen när man kommer ju hem.

Den här gången blev det 272 bilder som jag nu har bantat ner till 13. Jag brukar titta igenom och göra ett första urval ganska snabbt men sen kan det behöva gå en dag till eller två innan jag kan hårdsålla. Man måste ju välja bort allt som inte är tipptopp vilket ju naturligtvis blir svårare ju fler bra bilder man tar.

Jag har fotat med mitt macroobjektiv och använta största bländaren för att få det korta skärpedjupet. Det är lite extra utmanande att fota så små saker eftersom man inte alltid ser i kameran om man missat med skärpan. Ett macroobjektiv har ett plant skärpedjup viljekt betyder att allt som är på samma skärpelan i bilden blir skarpt, och att det verkligen gäller att sätta skärpan på rätt plats för att bilden ska bli behaglig att titta på.

Här är mina 13 bästa.

Det är spännande att testa ett nytt perspektiv. Uppifrån är nytt.

De här var ju så otroligt söta! Så tätt omslingrade som att de söker skydd hos varandra mot isande vårvindar och hagel.

Jag tröttnar aldrig på att fota det som är så vackert!

En Blåsippa med em ovanlig f'ärg.

I år såg jag lila blåsippor för första gången

Vita Blåsippor, precis där jag bor! Tänk att jag har sån tur!

Så skirt ljusblå sippor.

Rosa sippor!!! Vilda!!

De är ju så söta där de står bland alla vissna löv.

Vanliga blåa Blåsippor

Tulpanfrossa!

2015-02-25T22:52:00.000+01:00

Jag älskar tulpaner!
Jag älskar mångfalden av sorter och hur de växer, slår ut och sen vissnar. Det finns alltid en spännande utmaning i att skildra något oerhört vardagligt på ett sätt som gör att det känns vackert och inspirerande att titta på på bild.

För mig är det viktigt att bilden är balanserad på ett sätt som gör att man kan titta länge utan att tröttna och att man kan följa linjerna i bilden på ett sätt som känns vilsamt för ögat. Ljuset är jätteviktigt. Mina tulpaner som jag har fotat står hemma på mitt vardagsrumsbord och ljuset föll så vackert in genom altandörrens fönster.

Vädret ute spelade stor roll den här gången. Det var helt igengrått kompakt molnigt ute ena dagen och sol den andra dagen. Molnen gav ett väldigt mjukt ljus inne, dvs ett ljus som inte ger några skarpa kontraster utan ger ett jämt ljus över hela blomman, solen gav ett vackert motljus.

Nu har dessa tulpaner vissnat så mycket att det är dags att köpa nya att fota!

Istappar i Älta

2015-02-11T20:11:00.000+01:00

Som en trollskog

Ser ni droppen?!

Is är sååå häftigt att fotografera!!!

Jag och min kompis Siss gav oss ut med våra kameror och fotade en isvägg som finns här i Älta. Just i stunden ser man allt det vackra och förstår inte HUR man ska kunna fånga allt det vackra på bild, men sen när man "värmt upp" en stund så kommer liksom bilderna av sig själva. Jag använde mitt macro för att få med alla detaljer, och sen har jag "fixat till" dem i datorn.

Jag är ingen klassisk naturfotograf eftersom jag sällan tycker att mina bilder blir tillräckligt spännande när jag tankat in dem i datorn. Då passar jag på att använda min konstnärliga frihet att faktiskt våga ta ut svängarna ordentligt. Ungefär som en konstnär som gillar att måla med mycket färg och stora penslar.

Jag sökte en ny utmaning och det här var absolut perfekt. Isen bryter ljuset på så många olika sätt och vart man än går finns det alltid mer att fotografera. Det är som naturens eget konstverk. Jag tycker man får en känsla av trollskog i bilderna, av stora pelarsalar som bara väntar på sina invånare.

Jag fick för mig att försöka fånga en vattendroppe precis när den faller från istappen. SJUKT svårt! Sjukt svårt! Hur fort faller egentligen en vattendroppe till marken? Dvs vilken slutartid behöver jag ha på kameran för att den ska synas? Sen är ju grejen att man måste ta själva bilden när droppen faller... jag tog säkert hundra bilder på samma istapp, och fick med droppen på kanske 5 bilder.

Det var otroligt kul och jag längtar redan till nästa gång jag kan ge mig ut med min kamera.

Speglingar

2014-09-10T21:30:00.000+02:00

De här bilderna är speglingar i vattnet utanför Djurgården i Stockholm. Just nu är jag väldigt inne på speglingar. Jag fotar bilderna och går sen hem och fixar till dem i datorn. Jag drar upp mättnaden i bilderna och även mellantonskontrasten. Sen justerar jag lite svärta och lite övrig kontrast.
Jag tycker att bilderna blev superhäftiga och de påminner mig om oljemålningar.

adressen till fototrissen är: www.fototriss.blogspot.com

Matisse har ordet igen.

2014-08-31T19:49:00.000+02:00

Hej på er allihop. Nu har jag fått låna lite utrymme här på min mattes blogg. Jag har varit på landet över sommaren. Sjukt skönt att slippa alla jobbiga inkräktare på mitt revir. Här har jag bara sällskap av div hästar som går på gården. Jag jagar allt möjligt här. Allt som jag kan springa ikapp. Matte är inte överförtjust när jag fångar harpaltar eller fåglar, men jag har bett henne att tagga ner. Det finns ju så många. Annars fångar jag mycket sorkar, eller möss. Då får jag beröm, det tycker min matte är bra.
Fast det inte finns några andra katter på landet så måste jag ändå vara på min vakt. Jag måste tänka på min säkerhet. Det finns varg i området, men de har jag inte träffat ännu.

De här bilderna tog matte på mig, jag gillar dem. Jag tycker jag ser fräsch ut för min ålder. Jag är ju 17år, och vissa små hälsoproblem har smugit sig på. Jag gillar inte riktigt att min mage hänger så mycket på bilderna. När jag kommer hem ska jag undersöka möjligheterna för att fixa till det där hänget på nåt enkelt sätt. Jag orkar inte göra nåt större ingrepp. Förra året var jag tvungen att operera min urinblåsa eftersom jag hade nåt där som skulle tas bort. Efteråt tvingade matte mig att ha nån fånig tratt runt huvudet. Det var hemskt, så den var jag tvungen att knöla av mig så fort det gick.

Snart kommer jag hem till Älta igen. Det ska bli skönt att kura ihop sig i soffan när höstvindarna viner runt knuten.

Gotlandslängtan

2014-06-26T21:43:00.000+02:00

Ser ni hur de står där; nästan provocerande vackra i all sin enkelhet. De riktigt ropar på mig att jag ska komma dit och fotografera mer, mera, mera! Jag var på Gotland förra sommaren med min familj. Vi var i Bunge på norra Gotland i en vecka. Jag kom hem med hundratals vackra bilder. Hur ska jag kunna välja? Det är mitt eviga dilemma. Hur ska jag sortera mina bilder så att jag kan presentera dem? Det är nog lite som att skriva en bok i flera kapitel tänker jag. Fast det här med bilderna är ju så mycket enklare. ;-)

Gotland, särskilt norra Gotland (tror jag) har ett alldeles speciellt ljus. Det är som att vara utomlands, fast man är kvar i samma land. och vart man än vänder sig så står Vallmoblommorna där i all sin prakt. Det är bara att håva in; bilderna alltså.

De står där, så tätt omslingrande som ett älskande par. Den ena lite äldre och mer erfaren än den andra. Som att den ena vill skydda den andra från livets hårdheter. De existerar inte just där, just då, i den Gotländska sommarens solljus.

Det här är en av mina favoriter.

Kanske undrar ni hur jag tänker när jag lägger upp två bilder med så helt olika sorters ljus samtidigt? Den första är ju tagen i skymningen och den andra i ett mer sent eftermiddagsljus.

Det är just det som det är det kluriga. Sorteringen. Just nu valde jag att sortera efter vallmoblommorna, för jag tycker ändå de hör ihop. De är så fantastiskt vackra!

Ändå fler Vallmoblommor, nu i ett ytterligare annat ljus. Molnigt, ganska platt, men ändå så vackert!

Visst vill man släppa allt man har för händer och åka dit just nu!

De växer ju överallt Vallmoblommorna. Förr ansågs de bringa tur om de växte i fälten. Kanske är det så fortfarande? De bringar i allafall skönhet till landskapet där de står på åkrar och i vägkanter.

Ellen leker på min gård

2014-04-20T18:31:00.000+02:00

Ellen, denna ljuvliga lilla människa. Min älskade lilla systerdotter. Här är hon i svartvitt. Jag brukar inte normalt lägga ut bilder i svartvitt, men jag tänkte variera mig lite.
Jag älskar att fotografera barn. Farten fläkten och att det väldigt sällan går att styra "modellen" det är liksom bara att haka på. Med en lyckad kombination av tur och skicklighet så blir det så här fint.

Blåsippor

2014-03-31T17:51:00.000+02:00

Alla vet ju hur en blåsippa ser ut. Många vill fånga de vackra små sipporna som med sina sköra stjälkar sticker upp sina knoppar ur jorden tidigt, tidigt på våren.

Jag utmanade mig själv att fota Blåsipporna på ett sätt som sticker ut lite. Som får mig att känna "the wow factor" framför datorn, lite mer konstnärligt.

Jag fotade mina blåsippor underifrån, överifrån, från sidan, i motljus, sidoljus, i moln och sol. Jag kröp på mage runt i skogen och letade efter blommor att fotografera. Jag har ett macroobjektiv, 105mm i fullformat, och jag använde en stor bländare, typ 2,8- 3,2. Ett inslag av experimenterande finns ju också med i bilden; fota utvärdera, fota utvärdera, aha blev det såhär, då kan jag pröva på ett liknande sätt för att få andra effekter...

Det jag som gör en bild harmonisk är skärpan, som måste ligga på rätt ställe, bakrunden måste vara harmonisk, ljuset precis rätt, linjerna måste bli bra, bilden ska vara vacker att titta på... Komihåg att en blåsippa ju är max 5cm hög. Det är det som gör det så roligt! Allt det där ska klaffa i ögonblicket jag trycker på knappen. I ärlighetens namn ska väl erkännas att en och annan blomma blev mosad under mina äventyr där i skogsbacken, men jag hoppas att de repar sig.

Det ska också tilläggas att jag inte "photoshoppar" mina bilder. Knappt ens alls. Jag föredrar att sätta bilden i kameran.

Såhär blev det.

Bar Brasil Carnaval 2014

2014-03-17T00:47:00.000+01:00

Nu var det återigen dags för Bar Brasils årliga Carneval. Jag är sjukskriven just för utmattningsdepression. Jag valde iallafall att gå den här kvällen eftersom jag får göra det jag älskar mest- dvs fotografera.

I år var det sjukt mycket folk! Carnevalen firade 20år och många ville vara med och fira, så många att Johan som driver Bar Brasil var tvungen att skjuta fram "öppningen" av Carnevalen 40! minuter för att alla skulle hinna in.

Jag älskar Samba och att fota de skickliga dansöserna och dansarna. Iår var jag inte riktigt på topp och jag tycker att det märktes när jag kom hem. Av 1000bilder var det några få som var riktigt bra.

Jag valde att fota med lång tid och blixt för att få till rörelsen i bilderna. SVÅRT!!! Blixtljus avtar snabbt och träffar det som står närmast först givetvis. Jag valde att fota några från "höften", några ovanifrån, och några när jag faktiskt tittade i sökaren.

Jag hade svårt att ta mig fram och få de där riktigt bra bilderna.

Stämningen var iallafall på topp med massor av danssugna människor och skickliga dansöser och dansare. Frågan jag ställer mig varje år är HUR de kan dansa i decimeterhöga klackar och dansa så bra som de gör! Imponerande!

Först var det workshop, animação & moves med Gilmar Dance. Alla som ville fick dansa med! Jag vill också lära mig för det verkar så himla roligt! Det var mer som aerobics än Samba.

Sen kom Carnevalståget. Här är en av dansöserna.

En dansös får hjälp upp på scenen. Trappan var väldigt brant.

En kvinna ur publiken.

Carnevalens drottning 2014. Hon var även drottning av Rio-karnevalen 2013!

Samspelet mellan musiken och dansöserna är givetvis jätteviktigt!

Den här kvinnan och hennes vän hittade jag i publiken! Lika häftiga, och maffiga som de som stod på scenen!

Den häftiga vännen!

Jag fick kontaktuppgifter till kvinnorna så jag kan skicka bilder.

Tyvärr förlorar alla bilder väldigt mycket i kvalitet i komprimeringen för att kunna läggas ut här vilket är väldigt tråkigt, men det allra bästa är ju givetvis att uppleva det på plats!
Jag längtar redan till nästa år- då jag förhoppningsvis har bättre koll på både måendet och tekniken!

Ellen och jag testar blixten

2014-03-03T23:34:00.000+01:00

Ellen har fotat mig.

Ellen har varit facinerad av blixten ända sen hon var liten. Det ÄÄÄÄRRR ju så spännande varje gång det blixtrar. Jag hämtade ellen på fsk och vi gick hem till henne och åt middag. MYYYYSSS!!!

Jag tog fram kameran och blixten och jag började fota henne lite. Sen ville ju hon fota mig naturligtvis. Fördelen med en så pass stor och tung kamera är ju också att den inte ramlar i golvet lika lätt som en mindre kamera gör. Därför kan Ellen får testa hur mycket hon vill.

Hon tog massor av bilder på mig, men det är ju knepigt med skärpan, de flesta blev oskarpa. Vi fick justera lite sen blev det bra. Jag "råkade" vrida på huvudet åt tvn och fick genast ett

- Nej du måste titta på mig! från Ellen.

Vi lade upp kameran på en stol och lade fjärrkontrollerna under objektivet så att vi kunde turas om framför kameran. Hon var också väldigt tydlig med när hon ville bli fotad och inte. Därför poserar hon själv framför kameran på sista bilden. På hennes villkor.

Jag tycker det är så viktigt att visa förtroende för barn, att de kan. Låta dem pröva, med en vuxens stöd. Ellens mamma Emma är konstnär, moster är fotograf, morfar är filmfotograf och en annan av mostrarna är också konstnär, farmor är silverkonstnär och gör jättevackra smycken. Tänk vad fantastiskt att Ellen får möta/testa på så många olika sätt att utöva sin kreativitet.

Ellen!

2014-03-03T22:56:00.002+01:00

Precis när inspirationen tryter och allt känns botten, när det känns som man inte kan ta några spännande bilder längre... DÅ får man till den där bilden som gör att hoppet tänds igen. Jag lekte med mina små systerdöttrar och hade därför kameran på golvet. Därför fick jag skjuta lite "från höften". Bilden är ju suddig, "misslyckad" kan man tycka, men det är just det som gör känslan för mig. Det operfekta. Jag tar ju inga såna där perfekta barnbilder där alla tittar in i kameran och ler- helt enkelt för att de är tråkiga. Dessutom blir det tillslut en reflex så fort barnet ser en kamera så sätter de på dig ett "kameransikte". Nä det här är jag och Ellen i samma bild. :-)
Ljuset kommer från fönstret och jag hade ingen blixt.

Bara väldigt vackert!

2014-01-17T20:30:00.000+01:00

En till bild från duschen med mina vänner. Så vansinnigt vackert!

Fine Art Nude

2014-01-17T20:21:00.000+01:00

Det är nåt speciellt med naket, något extra spännande sensuellt och vackert. Om det också är två människor som älskar varandra blir det ju ändå vackrare.

Jag fotade mina vänner i dushen, med ett stearinljus som enda ljuskälla egentligen. Imman från vattenångan, blev som ett naturligt filter på kameralinsen, och ihop med bruset så blir det extra sensuellt och vackert.

Jag är inte så intresserad av att fotografera människor så att "allt syns". Så fruktansvärt ospännande.
Fine art nude är just en genre där man fotograferar människor nakna men där det är vackert och spännande. Det gillar jag. Ryggar också betydligt mer spännande än framsidor. Kanske att någon vänder sig om, men det behöver inte alltid vara så.

När jag fotograferar människor nakna så kommer jag ju väldigt nära, och det blir ju lätt sårbart. Jag är därför oerhört noga med att det ska kännas bra för alla som är inblandade! Respekt är ledordet!

The Moonjacks 50år!

2014-01-17T19:30:00.000+01:00

Min pappa Dan Myhrman spelade i ett band när han var tonåring. Nu hade de återförening. 50 år har gått och de var heeeelt grymma!
Jag fotade först med blixt, men det är svårt att få till tycker jag. Blixten studsar i alla möjliga ytor och ljuset avtar snabbt, därför vred jag upp isot istället och körde utan blixt. Jag ville också ha lite längre slutartider för att få känslan när de spelade.

1/30s, när det är så lång tid är det svårt att hålla still så jag lutade mig mot pianot som stod i studion där de spelade.

"Classe"

"Isse"

pappa Dan är basist

pappa Dan

Göran är trummis

Lägg till bildtext