Tankar, funderingar och vardagligt prat

En riktigt tidig premiär

2016-04-11T20:46:00.001+02:00

Bland snöhögar och isblock. Trippla sockar och värmande byxor. Isen har släppt och solen skiner allt oftare på dagarna. Redan förra helgen såg jag den första bäcksländan och längtade ut. Så igår, äntligen, blev det tillfälle!

Jag fick en sjunklina av Linus i julklapp som han spolat på hans gamla rulle. Otroligt smidigt att slippa spola om linor och att bara byta rulle. Så den här våren gör jag ett hederligt försök att komma ner djupt till de stora fiskarna.

Om jag skulle ha nerver nog att få upp en stor en? Det vettetusan...

Jag älskar våren

2016-04-01T18:30:00.001+02:00

Det är sällan jag har så mycket energi som på våren. Till och med nu, efter dyngförkylningen from hell som aldrig verkar vilja släppa (först 3 dygn med 39 graders feber, sedan tokförkylning med hosta, snuva, täta bihålor, huvudvärk och ont i kroppen), känner jag den. Så fort solen börjar visa sig liiite längre och värma liiite mer. Då är det som att jag vaknar upp på nytt! Jag längtar efter ännu varmare dagar men vill samtidigt vara kvar precis nu, i all längtan av allt våren och sommaren för med sig. Isen har släppt i Skellefteälven och snart kommer jag stå i trippla byxor innanför vadarna för att påbörja flugfiskesäsongen på riktigt. Det börjar vara torrt överallt på vägarna och mina nya Saucony Kinvara 7 löparskor ska invigas inför Blodomloppet så fort jag känner mig tillräckligt kry för att träna. Jag vill rensa och få ordning och till och med att vårstäda hemma känns kul - för det blir ju så himla fint när solstrålarna letar sig in och det inte är miljarder ton damm överallt. Jag vill plantera om blommor och längtar tills vi tar ner utemöblerna och ska dessutom försöka få liv i vår sommardahlia som jag provade förvara över vintern på vinden. Och fort kommer det gå så är vi mitt i sommaren och allt jag kommer vilja är att stanna tiden. Så det jag ska försöka göra mycket av framöver är helt enkelt att njuta!

Målfokuserad träning

2015-06-01T11:53:00.001+02:00

Är verkligen kul och utvecklande!

Jag satte upp ett mål. 5 km på cirka 25 minuter med barfotaskor och anmälan till mitt första lopp. Jag gjorde en seriös planering på 7 veckor. Sen gjorde jag mitt bästa!

En hel massa backintervaller har jag sprungit. Kanske till och med för många. Jag gissar att jag övertränade en aning då jag började tappa puls (enligt pulsklockan) fastän jag sprang på som vanligt. Men då lyssnade jag på kroppen och vilade en hel vecka. Veckan efter sprang jag mitt snabbaste hittills.

I onsdags var det dags för Blodomloppet i Umeå. Måldagen. Jag kände mig pigg, stark och nervös! Men framförallt nöjd med min utveckling hittills. Och att jag, klokt nog, ändrade målbilden längs vägen eftersom jag lyssnar på kroppen. Den nya måltiden var 26 minuter. Och i mål kom jag på 26:19!
Jag är så otroligt glad och nöjd över min prestation! Det är det snabbaste jag sprungit. Men framförallt är jag glad för att jag springer. Att jag utvecklas. Att jag vill. Att jag har mål och att jag jobbar för att nå dem.

Nästa mål är att springa längre. Kanske milen närmare 50 minuter? Vi får se!

4 veckor senare

2015-04-29T10:56:00.001+02:00

Så kan man väl säga att jag har sprungit in mina barfotaskor. Det har gått långt över förväntan, med tanke på den träningsvärk jag fick i fötter, fotled och vader.

Jag har också köpt en pulsklocka och vet numera hur snabbt mitt hjärta kan slå. Och jag har ett pannben. Bland det värsta jag vet är att springa i backar. Och detta har gjort nu vid 4 olika tillfällen plus andra intervaller och ökande distanspass. I princip vartenda löppass har tagit emot och inte alls varit särskilt kul - tills i fredags. Då kändes intervallerna på plan mark överkomliga och inte bara en pina. Då blev det kul! Jag kände att jag får ut någonting av den energi jag faktiskt lägger ner på mig själv. Det går bättre och bättre.

Och tur är väl det, för om 4 veckor springer jag mitt första lopp!

Running girl

2015-03-26T15:46:00.001+01:00

Jag har bestämt mig för att lägga extra fokus på löpningen i min träning under 2015. Innan jag blev helt förälskad i styrketräningen sprang jag ganska mycket och (i mitt tycke) ganska fort. Då sprang jag 5 km på 26 minuter. Jag skulle inte säga att jag har dålig kondition idag, mitt hjärta jobbar mer än gärna hårt utan problem, men man blir också duktig på det man fokuserar på. Idag är jag duktigare på att lyfta eller böja tungt, eller att jobba hårt och intensivt en kortare period, jämfört med att springa fort eller långt. Som jag ser det har jag stor utvecklingspotential i min uthållighetsträning, vilket passar perfekt vid löpning. Det ska bli väldigt intressant att se hur jag lyckas bibehålla min styrka och, kanske ännu bättre, hur min bål (främst nedre delen) utvecklas.

Häromdagen fick jag hem mina första barfotaskor, ett par Merrel Bare Access Arc 3. Jag har hunnit springa lätt i dem någon enstaka kilometer, vilket då kändes ovant men bra, men vilket också känns i vaderna ett par dagar efter. Mina tankar kring skorna är inte att jag förkastar skor med dämpning, utan jag är nyfiken på vad en annorlunda löpstil kan göra med min kropp. Jag har nämligen lätt för att tappa nedre delen av bålen och svanka, vilket gör att jag får ont i ländryggen. Med framfotalöpning springer jag mer upprätt, vilket jag tänker ger en bättre hållning och ett bättre utgångsläge för ett bra bålstöd under löpningen. Så, jag ska försöka introducera de här skorna långsamt. Kanske gör de susen för min teknik, kanske inte. Hur som helst tänker jag att känslan av att springa med dom i skogen i sommar måste vara helt fantastisk.

Vad springer du i för skor?

Bilförsäljning

2015-03-16T12:45:00.001+01:00

Efter någon veckas velande fram och tillbaka bestämde vi oss för att byta ut Audin mot något bättre och som har lite mer värde i sig, så att inte alla pengar hamnar i sjön när något måste lagas. Därför ägnades hela den vackra lördagen åt att städa ur, putsa och tvätta upp bilen för att sedan ta kort på den och lägga ut en annons.

Lagom till att hockeyn skulle börja var vi och hämtade pizza till middag, vilket kanske var 30 minuter efter att annonsen kom ut, och redan då började folk höra av sig. Vilket resulterade i att vi igår lämnade över nyckeln till en ny ägare. Som om inte en smidig bilförsäljning var nog för att göra en dag, så kom Linus föräldrar lite senare på eftermiddagen med bilen vi ska få låna tills vi hittat oss en ny.

Dessutom kom familjen Wass-Jaktlund förbi på fika, vilket var premiär för Manne på Uppfinnarvägen. Det var en sådan fin dag! Fylld med tacksamhet. Jag är verkligen omgiven av stjärnor!

Jag älskar att våren gör mig mer levande

2015-03-13T09:51:00.003+01:00

Jag vaknar innan klockan ringer på morgonen, kanske av solen som letar sig in. Jag känner mig gladare och mer energifylld. Längtan efter uteaktiviteter växer. Och jag ger mig på sådant som egentligen tar emot, men som helt plötsligt känns som att jag klarar av. Igår sprang jag tre lååånga, totalt uttömmande backintervaller och fick känna hjärtat jobba hårt i bröstet. Sen for jag till biblioteket. Satt och läste och njöt i tystnaden. Och fick med mig några pedagogiska böcker om flugbindning hem innan det var dags för kvällsjobb. Våren alltså!

Låt oss prata skälvande ångest, eller PMS

2015-03-10T12:52:00.001+01:00

Den som får en att skaka av att andetaget du tar blir för djupt och hamnar i magen. Som att andetaget går förbi en gräns, en spärr - hit men inte längre, då droppar tårarna som regnet. Den förtvivlan du anade i maggropen växer till en hopplös hjälplöshet. Litenhet, ensamhet och ynklighet. Det som följer är en gråt/hyperventileringsattack. Den, den skälvande ångesten, den kommer ibland. Ytterst sällan numera, men den finns. Som en del av mig.

Min skälvande ångest får mig att känna mig liten. Rädd. Dödlig. Men också melankolisk. Som att allting tappar mening. Att all livsenergi som brukar finnas i mig, plötsligt runnit ut av misstag. Jag kan tänka att allt som händer en i livet egentligen inte spelar någon roll, eftersom vi alla ändå kommer att dö. Jag vet att det kan låta ytterst deppigt och svart, vilket det också är på sätt och vis. Men jag identifierar mig inte med den synen på världen när jag inte är skör och har de här tankarna. Det är inte så jag ser på mig själv. Det är dock därför det blir en sådan oerhört stor konflikt inom mig när de här känslorna uppstår. Tårarna droppar. Oron och ångesten finns där. Och meningslösheten. Det är som att när de här dagarna dyker upp, är det någon annan som tar över rodret och styr mig - den jag är, mina tankar, mina känslor. Jag motsätter mig allt, stretar emot, men får inte bort den som styr. Konflikten i mig lyder: det här är inte jag - ändå känner jag och tänker jag såhär.

Det är otroligt påfrestande och uttröttande. Att vakna upp och inte känna sig som sig själv. Att dessutom vara otroligt ledsen, ångestfylld och deppig - över allt eller ingenting. Utan någon som helst vettig orsak.

Eller, så är det helt vanlig, jävlig PMS. Och inte blir det mindre frustrerande för det.

Kroppen alltså...

It's not the prettiest world
The prettiest world
The prettiest world you'll see
It's not the prettiest world on the most part
but it's pretty enough for me

Well you may think I look sad
Like a rusty old car
Broke down by the side off the road
But I'm just resting my head
Upon God's green grass bed
And I play my car stood as low

Inner peace

2015-01-27T15:27:00.000+01:00

Förkyld och hängig. Men solen. Solen sken idag med och lyfte mig. Så jag gick på en kort promenad - och bara log. För värmen. För livet. För energin som alltid kommer åter efter den mörka vintern. För allt jag längtar efter - vårvinterns underbara dagar. Våren. Sommaren. Vattnet. Fisket. Fjällen. Betald semester. Och för nuet. För att jag, just idag, älskar mig själv och mitt liv helhjärtat inifrån och ut. Jag grabbar tag i känslan och plintar ner det för att bevara det.

Topprepskurs

2014-11-17T22:27:00.001+01:00

Så roligt det var!

Ikväll var jag och Linus på vår första träff av tre på en topprepskurs för inomhusklättring här i stan. Först började vi med att lära oss åtta-knuten, alltså den knut man gör för att fästa repet i selen. Sen tränade vi på att säkra varandra med karbin och broms och vilka kommandon man ska använda sig av innan man ger sig upp, som "säkring klar", "jag klättrar". Tre gånger hann jag sedan med att klättra och alla gånger kom jag mig alla 14 meter upp. Den sista gången försökte jag följa gul färg och bara använda de greppen, vilket var betydligt jobbigare men det gick det med!

Glada ansikten och med starka men lite ömma muskler cyklade vi hemåt, och jag tycker det känns väldigt länge kvar att behöva vänta till måndag nästa gång vi ska upp igen... :D

I längtans grepp

2014-08-16T13:57:00.001+02:00

Skrev ut en enkel karta över området. 11 km av Vindelälven i Kraddsele, strax nedanför Ammarnäs. Där minst 5 sträckor ser lovande ut enligt årets och förra årets fångstrapporter av harr och öring. Vi åker upp onsdag kväll och stannar till söndag. 4 dygn tillsammans att andas fjäll och natur och njuta av tillvaron. Och att hinna fiska utan tidspress.

Jag längtar, längtar, längtar. Är det där jag kommer få min första stora öring? Eller storharren?

Yinyoga

2014-03-24T07:55:00.001+01:00

Acceptans. Att våga stanna i känslan. Utan att motarbeta, försöka styra om eller skynda förbi. Bara vara i den. Lika användbart för bindväv, som för sinnet i vanliga livet.

Något jag behöver träna på.

Igår, när sinne och kropp var i olag, övade jag på min acceptans i 75 minuter. Det var obekvämt. Lustigt. Stundvis gjorde det ont. Efteråt kände jag mig stel och gammal. Sinnet var likadant som innan. Dagen blev fortsatt grå.

Idag känns höfterna lätta. Jag andas djupare i magen. Tankarna vill mig väl. Jag är tacksam. För alla de som älskar mig, även de där dagarna som igår, då jag inte har kraft nog att älska mig själv. För solen som skiner klockan 6, värmer mina kinder och alltid, alltid fyller mig med ny energi. För påminnelsen att förändring sällan betyder något dåligt. Att den ofta är befriande. Som idag, jämfört med gårdagen.

För att jag idag har kraft att tänka rätt: jag duger som jag är, jag är värd att älskas, alla dagar.

Jag borde gå på yinyoga igen.

Vår, vår du härliga

2014-02-28T21:01:00.001+01:00

Den där energin som får mig att bubbla från magen. Le med hela hjärtat och inte bara ansiktet av att äta frukost med solstrålar som letar sig in. Cykla fort, fort, fortare i luft som är varmare för jag far mot ljuset. Varje vår, lyser jag också upp som solen. Av saknad efter en lång vinter. Och längtan efter sommaren. Längtan efter vattnet. Energin blir plötsligt så, enorm. Jag njuter och skuttar av glädjen i allt. Som 2 chins efter varandra. 1 strikt pull-up. Bra skrivflyt i c-uppsatsbubblan. Att vi imorgon ska vara hundvakt och fara till Stenbacken (stugan).

Eller Fly-junta. Hur underbart är inte det? Att sammanstråla med goa fiskesjälar och dela kunskap. Det gjorde vi i lördags. Då band jag min andra fluga.

GRIT-märkt

2014-02-18T19:59:00.001+01:00

Andra gången jag testade GRIT-strength. Det är verkligen roligt! Denna gång lastade jag på 2,5 kg till på stången vilket blev drygt 33% av min kroppsvikt. TUNGT men härligt! När jag sedan skulle hoppa in i duschen visade det sig att jag hade begynnande blåmärken på låren. Reflekterade inte ens under passet över det, men jag måste ha tagit emot stången rejält.

Tiden, min vän

2014-02-13T12:02:00.000+01:00

Att kapsla in och gömma undan.

Alltid blicka åt motsatt håll.
För stor, är rädslan.

Att bevara och titta tillbaka.

Med ögon som lärt sig använda fler nyanser.

Kapitulera, resa sig åter.

Acceptans, förståelse och mening.
Ett livslångt sökande.

Det finns inget rätt.

Det finns inget fel.

Bara liv.

Död.

Och tid.

Mitt 2013, part two

2014-01-05T10:09:00.003+01:00

Juli: Vi packade lådor och levde i ett organiserat flyttkaos. Andades ut och njöt av lugnet i Stenbacken när helst vi kunde. Var på Lucas fina namngivning. Jag var uppe alldeles för mycket på journätterna och var trött ganska ofta. Gick in vandringskängorna och började gå med packning. En dag gick vi till mitt favoritställe i älven och fiskade och jag testade flugspöt, både jag och Linus fick varsin liten harr. Linus pappa fyllde år och firades av hela familjen i Stenbacken. God mat, bad i badtunna och sjö, bärplockning, fiske och löptur upp och nedför ett berg bestod den helgen av. Vi fick nyckeln till Uppfinnarvägen och mitt i min längsta jobbvecka flyttade vi med hjälp av lillebror. Och Linus föräldrar som kom med påfyllning i form av smörgåstårta. Dagen kom då jag och Linus träffades för första gången, det firade vi med en god matbit och glass på Ainas där vi log mot varandra allra först. Vi ville utforska omtalade fiskeställen och åkte till Svartbäcksträsket och Lilla Klintträsket i Jörn. Fångsten blev endast abborrar, men det var en vacker kväll och vi fick se renar och en hare. Och Tirre rullade i bajs... Mormor och morfar bjöd på grillat i stekande sol. Vi flyttstädade. Och vi tog farväl av Fältjägarvägen och jag 2 fina år där. Jag åt en väldans massa jordgubbar. Njöt av sommarsol. Jag tekniktränade och fick in lite tabata, spinning och combat emellanåt.

Augusti: Vi hämtade Linus möbler och lådor som inte rymdes på Fältis. Jag köpte Lundhagsbyxor. Vi åkte till Pieljekaise (Arjeplogsfjällen) på vår första resa tillsammans och hade en fantastisk helg. Det var första gången jag besökte fjällen på sommaren. Vi vandrade, besteg Pieljekaises topp, sov i tält, drack vatten ur jokkar och jag fick en fin, fin öring på fluga. Det var också för att fira vår årsdag som är den 3:e. Jag och Tobias introducerade våra sambosar i en annan av våra traditioner - att klättra uppför Skuleberget. Jag och Linus tog oss uppför röda leden. Lillebror flyttade ihop med Vickan och vi hjälpte till en dag. Jag fokuserade på styrketräningen. Och tackade röntgen för den här sommaren. Fiskade en hel del. Fick fisketips av en god vän inför nästa fjällresa som bar av till Hemavan med Linus, Tobias och Mirjam. Vi sov i lyxig stuga, vandrade uppför Dalåives topp, åt lunch mitt på fjället, såg många, många renar, åt underbart laxpaket och grillade banan med choklad. Och njöt av vyer och fiskevatten.

September: Jag började termin 5. Och PT-träning i grupp. Fick kärlek på posten en dag av min syster. Jobbade extra ganska mycket. Tog PB i benböj på 80 kg. Och tränade hårdare än aldrig förr med gruppen. Vi lagade trerätters hemma hos mormor och morfar vilket var vår julklapp. Vi njöt av hösten i Stenbacken. Jag la ganska mycket pengar på höst/vinterkläder och rejäla stövlar. Tirrebubben blev sjuk.

Oktober. Fina Tirre blev inte bättre och fick somna in... Vi gjorde vinter i Stenbacken. Jag piffade hemma med nya gardiner och blommor. Körde helt galna crossfitrundor. Blev Umebo på vardagarna igen då höstens praktik började. Den första snön föll 17:e oktober. Som senare skulle visa sig vara ganska frånvarande ännu i januari. Linus mamma fyllde år och vi hade en fin helg i Vindeln. Jag tog PB i marklyft och drog upp 100 kg. Dagen efter hade vi avslutning med PT-gruppen och jag förbättrade mina resultat i alla tester. Jag sprang nån gång längs Umeås gator. Och lagade en hel massa mat som släpades med till Umeå varje vecka.

November: Vi beställde kort, fyllde en fotoram och satte upp i hallen. Farsdag firades. Jag försökte få ihop praktik, plugg och träning så gott det gick och blev överlycklig de onsdagar jag kunde vara med på combat. Redan den 14:e november gjorde jag jul hemma. Och vi bjöd Tobias och Mirjam på tidigt adventsfika. För att hinna njuta hemma innan jag åkte iväg på praktik till Östersund.

December: Jag hade en riktigt häftig praktik i Östersund. Tränade ganska mycket. Och blev missnöjd med vandrarhemmet Ledkrysset som bjöd på vägglöss... Avslutade ännu en 9 veckors lång praktikperiod och fick äntligen åka hem. Och fick besök av Anticimex. Var på den årliga julgröten och hade det mysigt. Skickade julkort, även till min vän i Nederländerna i år. Fick äntligen träffa Lucas igen som blivit så charmig. Vi firade julafton i Vindeln som blev väldigt, väldigt fin. Och några dagar senare jul hos mormor och morfar. Jag jobbade extra på röntgen. Och fick träffa kusin Malins nyfödda gosse bara några timmar efter nedkomst för att jag lyckades springa ihop med Ola på sjukhuset. Jag lärde mig stå på händer mot en vägg. Och avslutade året på det absolut bästa sättet. Med en combatrelease på dagen, fantastisk mat och firande långt in på natta fyllt med kärlek, vänskap, glädje och skratt.

Mitt 2013, part one

2014-01-04T23:33:00.000+01:00

Januari. Jullovsmys och fullt hus på Fältis (33 kvm) då Tirre bodde hos oss över lovet. Vi köpte en skrana, hade en underbar eftermiddag i backen och grillade korv. Pappa fyllde 50 och storebror 30 år. Jag njöt av många fina vinterdagar. Och fick sommarjobb på röntgen. Linus fyllde 25 år och fick PT-träning i grupp för att toppa cykelformen inför Vätternrundan 2014. Istället fastnade han helt för crossfit och lade om träningen och ändrade sina mål under året efter det. Jag träffade pinglorna Sandra och Pia med barn på Leos en dag. Och tränade allt från spinning, tabata och combat till rena styrketräningspass för ben och rygg. Böj 12:or kring 50 kg och marklyft 4:or på 70 kg låg vikterna kring.

Februari. Vi gjorde efterlängtad slalompremiär i Storklinta en lördag. Dagen efter firade vi 6 månader tillsammans och jag bjöd på hotellfrukost på Scandic. Lillbror fyllde år, kom och hälsade på och fick fika. Någon hade lite att göra och stal Linus cykel. Denna någon blev inte nöjd över sitt val dock, vi hittade den 2 hus bort. Jag och Linus följdes på Friskvårdsfesten. Och beställde möbler från Ikea och fixade smartare förvaring hemma för att kunna bo på Fältis länge. En fredag åkte vi till Skelleftehamn och gick på fiskebio, Only the river knows med Frontsidefly-killarna. Vi åkte till Stenbacken och kollade läget och grillade korv. En annan dag kollade vi in vintersimmet. Jag tog PB i marklyft på 80 kg. Blev crossfitinspirerad och provade några rundor. Och la in mer styrketräning än cardio.

Mars. Jag och Tobias fyndade på stan med hjälp av Wrap-gåvor. Min operationspraktik började och jag trodde inte att jag skulle ta mig igenom den... Det gjorde jag. Blev dock dyngsjuk under perioden. Linus och jag var med i en pimpeltävling som hölls på Varuträsket, vilket också var första gången jag pimplade. Senare fick jag hemsk tandvärk. Vilket blev en dyr historia med rotfyllning. Sen kom påsken som var den finaste jag minns och inleddes på långfredagen i Stenbacken med Linus familj och lyckliga hundar. Även då pimplade vi, och alla fick fisk. Syster med mage var hemma och syskonen träffades hos mormor och morfar och grillade. William som fyllt 5 år firades och fick en bilbana som han tyckte var kul. Roligast var det kanske för pappan och farbror Jonathan dock. Jag tog 65 kg i benböj. Och inledde löpsäsongen en solig morgon tillsammans med Tirre under påskledigheten.

April. Praktiken övergick till röntgen och jag blev Umebo på vardagarna i 6 veckor och tränade på Medley. SAIK tog SM-guld och vi firade med resten av Skellefteå på torget. En söndag var vi på visning på en lägenhet på Uppfinnarvägen och torsdagen efter fick vi veta att den skulle bli vår. Med andra ord blev Ikea-inköpen i februari lite onödiga. Vi gick på teater med Tobias och Mirjam. Och jag var på klassåterträff då det var 10 år sedan jag gick ut 9:an.

Maj. Tirre bodde hos oss över valborgshelgen och under en promenad såg jag de första ryggfenorna i Skellefteälven. Vi valde tapeter, golv, köksluckor och handtag till vår nya lägenhet. Storebror lyckades slita av hälsenan. Jag blev klar med 9 veckors praktik. Och var på fest med underbara kollegor två gånger. Min älskade systerson Lucas föddes den 13:e maj och Elin och Micke blev föräldrar. Tobias och Mirjam åkte till New York och vi var kattvakt. En solig fredag var det dags för fiskepremiären i älven. Den 18:e maj var vi till Stenbacken med Linus föräldrar och fick njuta av 25 grader och sol. Vi var på Cykel- och fiskecenters demodag på Rovön och provade spön. Och jag fick ett kastspö i tidig födelsedagspresent av Linus. Som vevade in en fin gädda första kvällen jag provade det. Jag drog upp 95 kg i marklyft. Och fixade min första pull-up.

Juni. Jag fyllde 26 år och sa adjö till ungdomsrabatter. Fick sommarlov och avslutade terminen med middag med klasskamraterna. Tirre fick flytta hem till oss. Vi åkte till Stenbacken och njöt av underbart väder och grillat på nationaldagen. Och fick se en ivrig hund hoppa i sjön efter en gädda. Dagen efter började jag sommarjobba. Jag sprang min första mil och blev oerhört nöjd över att tiden hamnade under timmen. Tobias Mirjam sa också adjö till ungdomsrabatter. Vi var till Umeå och hälsade på hos Linus bror, sov över och fick träffa deras katt Myra. Jag fortsatte med marklyft och benböj. Tränade mycket teknik och att komma ner djupare i böjen. Numera enligt tradition så hyrde jag och Tobias båt i Varuträsket och fiskade på midsommarafton. Och som vanligt glömde jag solskydd och brände mig. Jag och Linus planerade fjällvandring. Och jag köpte mina första vadare. Vi myste i Stenbacken med Linus föräldrar. Jag gick på Stadsfesten med underbara kollegor. Tobias och jag var och simmade i Falkträsket. Jag fick träffa finaste Lucas för första gången. Och köpte en hel massa friluftsutrustning inför fjällen. Mitt första egna flugfiskeset, vandringskängor, vandringssockar och en skaljacka. Jag började öva att vandra i terräng och gick Vitbergsleden.

Julgröten 2013

2013-12-14T20:23:00.001+01:00

Med fjädrar i öronen, nya favoritkappan och Linus underbara, orangea mössa. Årets julgröt med pappas sida av släkten. En livsglad Hjalmar och ett nytt tickande hjärta som väntas på julafton. Tjuvsmak av julmat och surr med fina, varma människor. God lördag.

Födelsedagsfirande, Linus hemort Vindeln, hundmys, sista spåren av höst

2013-10-20T20:59:00.001+02:00

Se. Känn. Förundras. Njut. Var nära. Var ärlig. Skratta. Älska med hela hjärtat. Var lycklig. Spring. Hoppa. Böj. Lyft. Dra. Utmana. Andas. Lev.

PCI, percutan coronar intervention

2013-10-14T19:03:00.001+02:00

Där har jag min första placering på höstens praktik. Så många intryck och mycket nytt att lära sig! Och så himla häftigt och fantastiskt - vilken teknik och hjälp för människor. Idag har jag sett en kardiolog vidga ett förkalkat kärl i hjärtat med en ballong via en kateter som går in i armen. Hur häftigt!? Stort känns det. Och samtidigt skitläskigt. Men mest häftigt. Det ska bli spännande att se hur häftigt det känns när man är lite mer varm i kläderna om någon vecka.

Nu är jag också Umebo på deltid igen och bor denna gång på Umedalen hos min snälla klasskamrat Linda. Ikväll nöter vi soffan och smälter dagens intryck. Glad så-trött-i-huvudet måndag på er!

Det första jag tänkte på när jag vaknade

2013-09-28T16:13:00.001+02:00

10 dagar utan någon som helst fysisk aktivitet. Imorse kände jag äntligen att det var dags att bryta vilan!

Glädjen i att åter få ta på sig färgglada träningskläder. Knyta åt skorna. Ta på gymhandskarna. Att känna muskel efter muskel jobba och bli varmare. De där första svettdropparna som letar sig fram. Pulsen öka. Andningsfrekvensen likaså. Fullt fokuserad på det kroppen aktiverar sig med. Och inuti - ett bekant välbehag.

Lättare vikter och fler repetitioner än vanligt blev dagens recept. 2 övningar/muskelgrupp. Till exempel 2 varv med 12 st benböj (40kg) följt av 12 st kliv upp på hög låda. Det gjorde du bra kroppen!

Fångar höstens vackra färger

2013-09-23T11:36:00.001+02:00

Jag åkte på höstförkylningen igen. Tredje året i rad vid skolstart. Efter 2 dagar hemma med vila, vila, vila och en växande rastlöshet i kroppen nästan bönade och bad jag om att få följa med när sambon sa att han tänkte fara till stugan på lördagen. Så dit for vi och hade det bra med Linus föräldrar.

Frisk höstluft. Två gäddor på kroken som fick sig loss innan jag fick upp dem. God mat och gott fika. Trädfällning, träd som fastnar och grenar som nästan tog med Linus i fallet. Spelet Uno. Glada jägare och ivriga hundar i skogen på fågeljakt en söndagmorgon. Krypa ner i sängen igen efter frukost med Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann i mina händer. Mer vila, i en annan miljö. En mysig hösthelg gör gott för själen.

Personlig träning i grupp

2013-09-09T07:09:00.001+02:00

Förra veckan började jag äntligen, efter att ha längtat sen i vintras! Crossfitinspirerad träning där man går igenom mycket teknik och kör en hel massa styrka kombinerat med cardio. Vi träffas 2 gånger/vecka i 7 veckor. Första träffen gjorde vi 3 olika tester som vi också kommer att göra sista träffen - som ett mått på hur mycket vi utvecklats. Det är SKITKUL! Jag älskar att utmana mig själv och samtidigt bli inspirerad och peppad av andra. Det kommer att bli grymma veckor.

Hur viktig är sömnen för dig?

2013-08-14T22:01:00.000+02:00

För mig är den så viktig. Precis lika viktig som maten och träningen. Igår gick jag upp tidigt och tog en promenad med Linus hund. Lite senare for jag till gymmet och körde igenom kroppen med superset. Varje muskel som jag brukar träna, fick sig en omgång. På eftermiddagen var det dags för kvällsjobb. 15-22 och beredskap mellan 22-07:15. Jag sov 3 h inatt. Dessutom har jag jobbat dag, 7-16:15 efter det. Jepp, det var tungt... Helt mossig i huvudet och det känns som att hjärnan bjöd på kognitiv svikt lite nu och då.

Så istället för att skynda till gymmet och köra premiärcombat med min favoritinstruktör som just kommit tillbaka från sin semester (som dessutom serverade ett mixpass, mixpassen är AWESOME!), cyklade jag hem. Och kraschade i sängen 1,5 h. Jag lyssnade på kroppen. Och när jag vaknade efter den tuppluren, DÅ först kom träningsvärken från gårdagen.

Glöm inte hur viktigt det är att sova tillräckligt hörrni.

Utrustning: för flugfisket

2013-08-06T11:59:00.001+02:00

Vision Keeper vadare, Guideline vadarskor med filtsulor.

Ett 4-delat Guideline Exceed 9' #6 spö, rulle och lina också från Guideline.