The Blog of Irrelevance

Tentaplugg likvärdigt med obehagligt?

2013-01-13T16:46:00.001+01:00

Ska man tro på vad min telefon så är tentaplugg likvärdigt med obehag. Detta upptäckte jag då jag komponerade ett meddelande och det inbyggda stavningsprogrammet ändrade "tentaplugg" till just obehagligt. På ett sett är det svårt att inte hålla med, ty att plugga matte dag in och natt ut är inte det allra roligaste att göra i längden.

Nu är det bara en veckas obehag kvar innan det är över för denna gången. Jag räknar dagar, timmar, sekunder och minuter!

I väntan på snille och smak

2012-11-26T15:49:00.001+01:00

Ibland tror jag att T9 skämtar. Gäckfullt behagar narras litet, utan att för den skull hysa onda avsikter. Naturligtvis finns orden här, tycks det viska, jag bara gömmer dem, luras ömt; men snart dyker de leende fram och ursäktar sprattet. Jag vill tro -- och lyckas. Ibland.

Carpe Diem

2012-11-26T15:34:00.003+01:00

Idag var en bra dag, jag fann ett tuggummi under skon.
Det smakade inte fy skam.
Dagen är räddad.

Carpe Diem

Vinter, kan det likställas med galenskap?

2012-02-04T14:28:00.002+01:00

När termometern har visat mellan -25 och -40 i för många dagar börjar man undra vissa saker. För det första, har jag nog bestämt konstaterat att det är vinter nu. En dryg meter snö, kylan och isbildningen på "mustaschen" när man är ute talar för sig självt. Den andra funderingen är varför man frivilligt bor på en plats där molekylerna näst intill står still.

Snön och kylan är nog lite charmig på sitt sätt ändå, snö är inget jag vill vara utan. På vintern ska det vara snö, lagom kallt och solsken. Det blir nog inte bättre än så, kanske en fika mitt i en skidbacke efter en dags puderåkning. Att drömma sig bort i sina fantasier är nog allt annat än svårt. Så lätt det är att simma ner i dagdrömmandet, något händer i vardagen, det skapar en känsla, som därmed skapar en dagdröm. Till slut blir det lite svårt att skilja på drömmar och hopp från sanningen, att kunna skilja tankar från verklighet. Vissa gånger vill man bara leva i den där drömmen, allt är oftast inte perfekt, men man har det lilla som förgyller vardagen där. Den lilla grejen eller personen som får en att le och se allt från ett annat, ett bättre, perspektiv. Känslan är sann, men upplevelsen falsk.

När man sitter i sin ensamhet, då det är för kallt för att vara ute utan att dra på sig förfrysningsskador, då tänker man. Personligen tror jag det är bra att ibland bara släppa omvärlden och gå in i sig själv, känna efter på dom ställena som man oftast låter vara. Att krypa in i hjärnans alla hörn ta reda på hur man känner och tänker. Vanligtvis händer det för sällan, tankarna är så världsliga. Provstress, inlämningsstress, städning, diskning, vänner, vänskap, kärlek, relationer, ja allt sånt äter upp en vanligtvis. Dessa känslor äter upp en inifrån utan att man hinner fundera över vad man egentligen vill, eller var ens egna, de äkta, känslorna står i förhållande till omvärlden. Kalla mig galen, men man måste känna sig själv. Gör man inte det är det omöjligt att göra reklam till omvärlden om vem man är och vad man vill.

Solens strålar mot snöfyllda grenar är en vacker syn, det liksom gnistrar och tindrar. Ljuset får allt att se lite positivare ut, mörkrets hemligheter är snart borta. Snart nog finns det inget mörker man kan gömma sig bakom. Bara ljus. Att gömma sig i ljus är inte lätt. Snart är det sommar. Efter sommaren kommer allt vara ändrat, till det bättre eller sämre får vi se då. Vänner kommer troligtvis gå förlorade, samtidigt som nya inträder. Livets gång.

Hjärnan, speciellt min hjärna, är inte alltid sund. Det märks nog oftast av här. Den behöver ventileras och vädra, det här är min plats för det. Här sprider jag mina galenskaper till en ytterst liten skara, vissa har jag aldrig ens träffat, andra träffar jag var och varannan dag. Oavsett vem som läser eller inte läser det här är det skönt och välbehövligt att rensa hjärnan på väsentliga och väsentliga tankar och idéer. På grund av tidsbrist sker det inte så ofta som det borde. Ingen är perfekt är nog förklaringen till det.

På återseende i en främmande framtid.

Oscar

En sista sak: det är otroligt kallt, men väldigt vackert. Norrland har sina stunder.

Hej?

2011-12-05T17:15:00.002+01:00

Varje gång jag ska skriva här får jag någonstans ner att det var ett tag sen sist jag skrev och att det kanske är dags att få ner några dåligt valda bokstäver här också. Det gör jag även denna gång som nyss kunde läsas. Jag tror nästan det är därför det går så lång tid mellan inläggen. Har man inte skrivit något på e vecka känns det som om man måste förklara sig, men sen kommer man inte på något sätt att skriva ner det lite fint, så då tar det ännu längre tid innan jag låter fantasin flöda än en gång! Sen finns det en liten oväsentlig detalj; Vad ska jag skriva?

Det finns inte en chans i världen att ni vill läsa om min dag och se mig göra någon ful pose, men även om ni ville det skulle jag nog inte göra det i första taget. Dock har jag ett pris, så det är bara att komma med skamlösa förslag! Har du tur kanske även du kommer få ta del av min tråkiga vardag! Missa den möjligheten om du kan, jag lovar dig att det är bäst för alla!

Och avslutningen för att citera en kär vän: "Intet nytt på soffan"

Over and ut!

Say whAAAAAt?

2011-11-03T22:21:00.003+01:00

Jaha, då var det kanske dags att peta ner några ord här också. Vad har hänt sedan sist? Vad hände sist egentligen? Vad var det för svamlande som slank ur mig då? Ptja, jag vet inte jag, det är sedan länge glömt och ersatt med nytt nonsens! Härligt eller hur?!

Det som är nytt som jag vet på rak arm är att jag numera "bara" har fem teoriämnen kvar att tenta av innan jag gjort ALL CPL-teori, DET är en härligt känsla! Något annat värt att nämna är att jag kommer att fylla hela tjugo år när jag tentar av den allra sista flygteorin, underbart att veta! Hoppas bara att dom proven som skrivs då går lika bra som det har gått hittills och om möjligt skulle jag självklart vilja göra bättre ifrån mig, men det kan bli svårt.. På tal om flyg, så har det blivit lite mer luftburen tid då vädret har varit bra i några dagar nu, tyvärr verkar det som om mörkret och molnen åter har sjunkit ner och stabiliserat sig på låg höjd med massa regn som faller.. NÄR ska det vara bra väder nog så att jag kan lyckas ta igen alla timmar jag saknar? WHEN?

Nog om massa rabblande som ingen vill veta av (inte ens jag). Det flyger bara ur mig, mina fingrar bra knappar och "flyger" fram över tangentbordet och jag ser bara en massa bokstäver bilda ord och meningar framför mina ögon, samtidigt som jag tittar på How I Met Your Mother i periferiseendet! Multi-tasking is the only whay to go!

Nej, nu har jag nog skrivit tillräckligt för att tråka ut någon ett litet tag i alla fall, precis som jag ville! En sak innan detta eviga skrivandet tar slut, besök denna Facebook "fan-page" (Dirtymustasch) gilla sidan, bara för att den är awesome! Sedan bläddrar ni ner till bilden på mig och gillar den, denna gången för att jag är som jag är! (För lata kommer jag att länka bilden på mig här). Ja det vore dagens goda gärning om ni kunde göra detta, jag är er evigt tacksamma ett litet tag för det i alla fall! Nog med reklam, låt oss avsluta detta hemska skrivande och göra något roligare!

Sköt om er nu kära "läsare" (tror fortfarande inte någon är denna blogg trogen)
Vi ses snar tnog igen, men tills dess,
gör inget jag inte hade gjort!

Á revoir! (Eller hur det nu stavas)

Allas eder lilla gosse
Oscar!

Ps. Tvåorna kommer snart ikapp mig när det gäller flygtimmar, det är jobbigt!? Den första gick EK idag (Congrats till det förresten!) nu är det inte långt kvar tills dom är om mig?! Soon, SOON!! Ds.

Är vintern redan här?

2011-09-18T15:54:00.002+02:00

Jag tror bestämt vintern har anlänt till Norrland! Först var det sommar, sen kom regnet, efter regnet kom inget solsken som det sägs att det gör. Det var en stor besvikelse! För på grund av detta väldigt väldigt dåliga vädret så blir det knappt något flyg. Och flyget är ju den anledningen att man är här i den norrländska ödemarken. Det är lite Jägarna känsla över samhället här.

Som sagt, hösten är nog förbi. Björkarna har knapert med gröna löv kvar på grenarna, de som ännu inte fallit ner till marken är antingen gula eller röda. Visst ser det vackert ut, men är det inte lite tidigt? Sedan i natt kom pricken över i:t, det var minusgrader! Det är nog dags att passa sig, snart kommer snön, kylan och det extrema mörkret, också känt som vintertid.

En sak som har brytt min hjärna ett tag är det här med tidsuppfattningen. Jag har nu varit här i lite drygt en månad, själv känns det som om jag har varit här sjukt mycket längre än så. Säger man då att tiden går fort? Eller att tiden går långsamt? Det känns inte som om tiden går långsamt, utan allt bara flyger fram hela tiden, men samtidigt har jag hunnit göra så mycket på samma tid att det känns som jag varit här mycket längre!? Man kan nog bli galen av att tänka för mycket på saken, det kanske är bäst att sluta? Eller så fortsätter jag att låta tankarna vandra in djupare i ämnet och ser vart det i slutändan leder. Oavsett vad mitt val blir så önskar jag mig själ ett lycka till!

Det känns som att denna blogg blir knäppare och luddigare ju längre tid jag har den. Underbart I say, för att skriva av sig lättar på trycket där uppe!

Tills nästa underliga inlägg får ni få "trogna" läsare simma lugnt och värdigt,
Oscar.

Ett inlägg om mycket, inget, lite mindre och allt!

2011-08-30T20:07:00.002+02:00

Förkylningen verkar numera ha flytt min kropp, rösten är så gott som återställd till det normala, tre avklarade prov hittills. Ja, vad ska man säga? Livet leker ju!
Mot slutet av sommaren stred jag mot motgångar och förvånande saker, då var jag förstörd, nu känns det bra igen. Det känns som om denna termin är en nystart, en chans att försöka på nytt, göra om och göra rätt!

Har inga tankar om att skriva mycket, men tja, något kände jag för att skriva. Jag ville uppdatera den lilla skara som trots allt hittar hit och ge dem valuta för deras tidsslöseri! För inte finns det något som är vidare värst relevant här..

Om jag inte missminner mig helt har jag nämnt något företag och dess hemsida som jag är delägare av. Det är faktiskt så att denna sida är under uppdatering med ny design etc, än så länge ser det ut såhär (Dirtymustasch.se), men snart nog är nog allt som det ska vara och det finns information på alla olika flikar. Jag måste säga att jag lite halvt börjar få till det där med att koda.

Nej, nu ska jag inte uppehålla er längre! Så återgå nu till vad ni gjorde innan ni manipulerades in hit, men glöm icke att någon gång i framtiden återvända för att se om det har hänt något nytt!
Au Revoir!
Hasta la vista!
På återseende!
Vi höres och synes!
Eder, om något virrige,
Oscar

Home at last?

2011-08-07T00:59:00.002+02:00

Som nyanländ gosse i de Norrländska skogarna vet jag inte riktigt vad jag ska säga eller tycka.. Det är en del blandade känslor som jag förknippar med livet här. En sak som jag vet säkert är att det inte var ett trevligt välkomnande landskapet här gav mig. Skillnaden från ett soligt och varmt Mälardalen till ett kyligt och regnigt Norrland är stor. När jag klev av tåget, ut i regnet och kylan, kände jag för att plocka fram mössa och vinterjacka! Så kallt kändes det som om det var! Efter två dagar här faller regnet fortfarande, det varma välkomnandet jag fick för exakt ett år sen är bortblåst. Början på den här terminen känns inte så ljus. Jag får väl hoppas att det ändras så småningom, det behövs för att uthärda här i ensamheten!

När allt känns så kallt och ensamt kan man verkligen fråga sig om detta verkligen är att komma hem. Det är trots allt här jag bor, det är här jag har mina saker, men går det att kalla något så dystert för sitt hem? Ska man inte känna sig varm och trygg i sitt hem?
Turligt nog har man klasskompisar som lättar upp stämningen! Nu ska planer smidas inför vad vi ska göra med de nya tvåorna. Dessutom ska det bli skönt att komma igång med plugget igen, så man någon dag kanske slipper det.

On another note, så börjar företaget som jag har med min bror ta sig! Det är kul att det börjat hända saker, även om det innebär en hel del extra jobb för mig.. Fast, det löser sig i slutändan! (Hoppas jag i alla fall) Ni få som ändå läser det här kan ju gå in och kika på vår hemsida så länge, det är bara att klicka sig in på DirtyMustasch och kika runt lite!

The journey has begun!

2011-07-14T23:50:00.001+02:00

Resan mot Spanien har börjat för min del och imorgon bär det av till Arlanda för att flyga ner till Alicante, via Madrid! Den sista natten/kvällen i Sverige är fylld av längtan till att fly detta kalla och regniga land för att bege sig i kamp mot solen och hettan på Spaniene östkust! Nu kampas man mot klockan, ska man ge med sig och sova elelr ska man försöka hålla sig vaken med datorns hjälp? För mig börjar tiden bli knapp, sömnen och dess drömmar drar i mig, lockar till mig. Destu fler slag som klockan slår, destu svårare blir det att stå emot! Att ens reskamrat sitter och, av någon anledning, debbaterar om droger intill gör det inte lättare att hålla sig vaken. De långa meddelandena som skickas till och från min kamrat ser så jobbiga ut, även om jag vill läsa vad som sägs tröttnar huvudet så fort jag försöker. Kanske är det dags att ge vika och låta John Blund föra mig till drömmarnas land? Eller ska jag fortsätta kämpa, försöka vara stark och motverka ögonlocken som hänger tungt? Min vän försöker dra in mig i diskussionen han för på Facebook-chatten, han får bara ett mumlande svar från mig, jag orkar inte ta ställning. Inte nu. Det är bäst att bara hålla med, så slipper man anstränga sig med att komma på smarta argument och meningar för att i slutändan ändå visa att man inte har den blekaste om vad man snackar om. Nu känns det som om denna text också har kommit in på den banan då jag inte ahr den blekaste om vcad jag vill föra fram. På senare tid har det blivit så. Jag har inte haft dig nära. Jag saknar dig. Ta hand om dig. Sov gott. God. Natt.

Flyg! Fast nej...

2011-05-29T21:29:00.003+02:00

Veckan såg lovande ut, flyg var planerat alla dagar förutom måndagen. Äntligen! Nu ska man få in några flygtimmar, det var ett tag sen sist. Fast nu blev det ju inte riktigt så.. Vad hände månntro? Jo, ni förstår, denna vecka har varit fyllt av skit väder, front på front har rullat in varje dag, dessutom har vinden legat rakt i sidan nästan alla dagar och blåst på tok för mycket! Värdelöst!! Veckan har då istället tillbringats inne, sittandes på flygplatsen, väntat på bättre tider, bättre tider som aldrig lyckades komma...

Jag skyller allt på Island, de hittar alltid på en massa sattyg med deras vulkaner som alltid ska bråka!

Idioti.

2011-05-18T10:34:00.002+02:00

Jag vill inte klanka ner på någon nu, men jag blir så sjukligt irriterad när människor klagar på saker de vetat om från första början. De har vetat om en sak hela tiden, men sen när det väl kommer till kritan och det är över, nästa steg väntar, ja vad händer då? Jo, klagomål och extrem hybris! Varför kan folk inte bara acceptera vissa saker? Speciellt när läget varit självklart sen valet gjordes, varför ska man då börja klaga och ha sig? Kan det vara för att de tror att de är så mycket bättre än alla andra? Eller varför sker detta? Om de nu ska klaga, gör det inbördes mellan varandra, skit i att låta alla andra ta del av era "problem" (ja, inte fan är det något problem, utan mer skryt om hur mycket mer de gjort eller hur mycket bättre de är). HÅLL SKITEN FÖR ER SJÄLVA!! För vi andra bryr oss inte ett SKIT!

Ni som vet vad detta handlar om och är berörda får gärna förklara för mig varför det är så här, det välkomnas!

Våren är kommen!

2011-04-09T20:59:00.003+02:00

Vem hade kunnat tro att våren skulle nå oss boende i Sveriges norra delar? Jag trodde i alla fall inte att den skulle vara här redan i början av april, men dra på trissor våren är kommen! Inte för att låta som någon pensionär som bara pratar om väder och vind, men, solen står numera högt å himlen och värmer på stadigt, här om dagen var det hela 15 positiva grader celsius! Det finns bara en sak att lägga till det här, SOMMAREN ÄR SNART HÄR! :D

Hela veckan har vädret varit stadigt varmt och snön har börjat smälta från vägarna. Då har tankarna farit mot longboarden och den underbara känslan av att bara surfa runt på gatorna, men det gick en hel vecka innan orken slog mig och jag tog brädan under armen och gick ut.

Det slutade med att jag och en skolkamrat övade på att slajda (en otroligt bra försvenskning av ordet "slide") på väggruset. Förmågan att lyckas med en snygg slide har jag inte funnit än, men det känns som jag i alla fall är en bit på vägen dit, eller vad säger ni? (Haha, jag lever visst fortfarande i tron av att någon bryr sig och kanske till och med läser det jag skriver, good one boy!)

Från ett glassigt Norrland,

Das only

Oskkan!

Något nytt?

2011-03-27T19:48:00.005+02:00

Tiden går och går men itne orkar man skriva något här för det. Jag vet knappt vad som hänt sen mitt senaste inlägg. Säkert inget värt att notera, så då hoppar jag raskt över det och går in på det som händer i nuet istället.

Jo det är faktiskt så att jag har blivit företagsägare i dagarna. Holy moses! kan man tänka då!? :O men faktum är att jag redan har lärt mig något på grund av det. Det är nämligen så att min bror, aka företagsdelägaren, bad (läs tvingade) mig att göra en hemsida efter designen han gjort i Photoshop. Sagt och gjort så började jag läsa på och börja koda. Till en början hade jag hjälp av två klasskompisar som kodat lite sen innan.

Trots de nästintill omöjliga uppdrag brorsan gav mig måste jag allt säga att jag är nöjd med resultat och hoppas att jag kan förbättra sidan så småningom.

Eller vad tycker ni?

www.dirtymustasch.se

Vad ska man ta sig till?

2011-02-26T15:35:00.002+01:00

Ja, vad ska man ta sig till när man känner att man omedvetet faktiskt lever i en egen liten bubbla? De vanliga rutinerna följs, samma gamla filmer ses, samma gamla musik spelas i högtalarna, inget nytt sker förrän man får besök av livet. DÅ, då inser man själv att man borde expandera tillvaron, man kanske borde hänga med lite i de nyheter som finns tillgängliga, vad hette den där nya filmen? Vem är det där artisten alla lyssnar på? Hur går den där låten alla går runt och lyssnar/sjunger på?

För mig är det omöjligt att veta då jag inte hänger med alls, jag är instängd med mina "gamla klassiker" och mina "oldies". Jag kanske behöver den där sporren som inviger mig i nyheterna? En sån som jag hade för flera år sen och en som jag nu har fått igen. Visst det är kul att hänga med lite igen, men jobbigt att inse hur lite man egentligen vet om allt det nya som händer.

Finns det då något som jag ändå har koll på och som är en ljuspunkt i tillvaron? Självklart har jag det! Den här veckan har sannerligen varit perfekt! Förra veckan avslutades med fyra avklarade prov och sen fick jag besök av en fantastisk tjej som förgyllt mitt liv i en vecka! Och inte nog med det, efter veckan som kommer så beger jag mig söderut, ifrån "ingemansland" till civilisationen för att få tillbringa en hel vecka med den fantastiska person som sitter i min soffa just nu! Ett smärre problem är dock de fyra prov som hägrar, förhoppningsvis går de toppen och med några flygtimmar på det kan inte livet bli bättre!

But still, jag tvivlar på att någon bryr sig särskilt mycket.. Men who gives a shit när allt känns bra?

Out and over,

the one and only,

Oskkan

Say whaat!?

2011-02-10T17:39:00.003+01:00

Hello Everybody!

So what's new since the last post? Oh, let me think... Nada, nill, finito! I don't get it. You might think that something has happened during the past week worth writing about (without "dirty" details). But as it seems my life is pretty dull (well of course the time spent with my little darling is excluded).

The one thing there is to complain about is SJ AB (Swedish speaking fellows out there: read it backwords) because because of them I missed a whole day extra of school!? Really I can't complain about that, 'cause the time was spent in beautiful company. So what should I then write about?

Are you interessted in that I now can watch the simpsons and family guy on "kanal 6"? Or that the, supposed, electricion couldn't set the tv--chanals om my Bang & Olufsen tv so he wrote me a cute note? Or that I just got a text messege on my Nokia n8? Or pherhaps that I am thinking of replacing my Acer computer screen with a better one? Or maybe, that my oxford textbooks are very interesting and that Scandinavian Aviation Acadamy is a facinating school to attend? Pherhaps you are wondering why I'm writing all these brand names?

Oh, get over yourself oskkan; nobody cares about your life!

Fredag på Flygplatsen i Norr

2011-02-04T13:23:00.003+01:00

Nu var det fredag igen, veckan har flugit på i samma extrema hastighet som vanligt. Dock så har denna vecka varit lite annorlunda. Detta beror på att vi, här uppe på SAA, har börjat flyga igen! Så det blev allt två timmar i trafikvarvet för mig den här veckan. Det fick motivationen att orka med allt lite större igen. Något som kommer bidra ännu mer till att motivationen höjs är att jag denna helg flyr söderöver för att bara slappna av och ta det lugnt med min underbara tjej. Det är verkligen något man längtat efter sen terminen började!

Något som skulle fullborda den här veckan och dra den till nästa nivå är om man klarar båda flygproven denna vecka, det ena är gjort, men just i denna stund sitter jag i väntan på resultat.. Hoppas kan man, känslan talar emot mig, sanningen smyger förhoppningsvis snart på mig.

På en annan not (ja det är en dålig översättning från Engelskans "on an other note") vad är det med alla dessa tyskar som ockuperar alla ytor tillgängliga på gator och torg? Inte nog med att de skriker som galningar när lokalbefolkningen driftar lite på de snöfyllda vägarna, utan de skall dessutom springa runt med stora mustascher, glasögon och med en cigarr i mungipan.. De förpester den ljuvliga kalla och friska luft som vanligtvis är närvarande. Det positiva/roliga med alla dessa tyskar är att de verkligen älskar allt som har med älgar och göra, samt att de har dragit med sig en hel del fina bilar hit. Till exempel står det några nya porche och audi bilar på parkeringen här på flygplatsen, även en del maskerade bilar, sådana som ingen kan avgöra vilken modell det är (OMFG! vad "koolt" det är alltså!?)

Över och ut för nu!

Oskkan

Varje dag, i evighet

2011-02-01T21:12:00.004+01:00

Ärade läsare, ni har säkerligen märkt, att vi tvenne, mycket disparata, författare åter gör ett försök att ge oss in i den blogosfäriska leken; och detta med stringens och bravur! Redan har ni fått taga del av min väns kaotiska betraktelser, tillika en reflektion a propos ett av våra allra käraste element å min sida strömmen. Men, frågar sig den skarpsinnige, huru ter sig då en vardag för denna irrelevansens frontfigurer? I enighet med min dioskur i norr, skall jag kort återge en typisk vardagsafton i mitt gemak.

Efter en kort tur till skolan, där jag åt en mycket torr fisk i kombination med smaklös potatis,
begav jag mig till en pittoresk boutique, emedan min litteratursamling befann sig i stort behov av förnyelse (nota bene: detta är en grov lögn; jag har inte läst en bråkdel av böckerna, som fyller min bokhylla liksom ett stort antal skåp). Glädjetårar rann utmed mina kinder, när jag fann, att denna lilla affär på en hylla hade Viktor Rydbergs Skrifter (dvs, hans fullständiga ouvre). I ett vilt utfall av självsvåldigt handlande, och som i feber, köpte jag en hel volym av hans verk (där även Faust var inkluderad).

Då yran lagt sig, vandrade jag hemåt, med ett helt batteri dikter i en påse - rent intellektuellt sprängstoft.

Väl hemma bryggde jag litet gott kaffe och såg på några avsnitt av QI. Emellertid krävde mitt sinne litet vila, under kaffets påverkan, varför jag situerade mig i en behaglig position på min säng, och försvann i dåsiga drömmerier. Fantasien var mycket levande; kaffets drog beblandade sig med tonerna av Bach, Mozarts Requiem och Tchaikovsky --

Jag befann mig plötsligt på ett hav. På horisonten drog svarta moln bort - resterna av ett oväder.
Kring mig var stora vattenmassor, som rörde sig mjukt och smekte sidorna av den båt, vari jag låg.
Ett stort lugn föll över mitt sinne, och jag lade mig behagligt dåsig tillrätta på båtens botten;
havet vaggade mig till sömns och nynnade hult i mitt öra.

Efter avslutad resa, och lyckligt hemkommen, beslöt jag mig för att pliktskyldigt och samvetsgrannt nedteckna mina upplevelser.

PS. Jag har exkluderat alla partier patiens, som jag har spelat under kvällen, ur hänsyn för den känslige läsaren.

PPS. Jag gör mitt bästa för att garantera fullständig stupiditet i mina inlägg; språket försöker jag likaså göra så odrägligt som möjligt, för att spegla den kultursnobbiga attityd och image jag har. Når inte detta inlägg upp till dina krav, kan du höra av dig med alla klagomål så snart som möjligt.

Isvatten, isit?

2011-01-28T20:03:00.004+01:00

Is är förunderligt.

Isets, den stelnade vätskans, återsken är ljuvligt i vattnets spegel.

Is är kallt. --

Brrr!

Veckorna kommer, veckorna går, var tar tiden vägen?

2011-01-28T19:26:00.002+01:00

Nu var det visst fredag igen. Ännu en vecka har passerat fort och utan att stanna upp och säga "Hallå!". Jag tycker faktiskt det vore snäll om tiden stannade upp ett tag, lät oss alla få lite andrum lite då och då, få njuta lite av situationen. Men icke, istället flyger tiden förbi och man vet knappt vad som hänt och var man är längre. Svaret på frågan varför man är där man är har för länge sedan försvunnit, borta tillsvidare. Förhoppningsvis hinner man tänka igenom allt på de få lov som skolan utlovar, det är nog bara då man har tid att ta sig an livets tankar och gåtor. Ack och ve, det är väl bara att vänta och se..

Fredag? Lördag? Söndag? Vad har denna helg att bjuda på? Blir det som vanligt att man sitter vid datorn och tittar på film långt in i nätterna, eller kommer jag göra det som är inplanerat? Kommer disken bli diskad, kommer tvätten bli tvättat och kommer lägenheten bli städad? Och kanske viktigast av allt, kommer jag att plugga som jag lovar mig själv att göra varenda helg, men aldrig kommer för mig att göra?

"WHAT!?"

Hur kan tiden gå så fort? Det har tagit mig minst en halvtimme att skriva den här ynka texten! Det borde ju ta max tio minuter egentligen. Kan inte tiden någonsin ta ett break, en siesta, semester, eller vad som helst bara man får undgå den en ynka minut!? Just idag har tiden lurat mig rejält! Jag känner en fem-sex personer som fyller år idag, och då känns det som om det inte är långt kvar tills jag själv fyller, är det ålderskrisen som kommit till mig tidigt? Är den här för att stanna?

Nej usch, nu ska jag sluta tänka på tiden, den går för fort, den gör så att man inser allt man inte hinner med att göra.

Tills nästa gång (om tiden tillåter)

Oskkan, over and out!

En blogg?

2011-01-26T21:55:00.003+01:00

Halloj!

Long time no see, som man säger här i Norrland.

Det var ju ett tag sist som man skrev någon helt oväsentligt i den här bloggen jag och Guttaperka har gemensamt, kan det vara dags att ta tag i det igen kanske?

Jag tänkte i alla fall ge det ett försök.

Vad är det då som skett under den passiva tid som flugit förbi?

Själv har jag flytt och ändrat inställning till livet (eller något liknande) allt känns numera mycket positivare än det gjort tidigare. Det är faktiskt så att jag flytt upp till ingenmansland(!?) och studerar för att bli pilot. Inte illa om jag får säga det själv! Dock har det sina nackdelar. Vad vore livet utan för och nackdelar? Väldigt trist! Till saken då, under det dryga året som passerat förbi o märkt har som sagt mycket hänt, en av dom är att både jag och mina kära "blogg-kompanjon" har lyckats få till det med det motsatta könet (Jag VET att det låter för bra för att vara sant, men det är det inte) så vi har numera partners, dock så ligger det en sisådär 100mil (och för er internationella läsare är det 621 miles) mellan mig och min underbara tjej. Surt sa räven, och så även jag. Så hur det är och känns att verkligen längta, sakna och älska någon har jag fått erfara en hel del nu!?

Jahopp, det var då sammanfattningen (the conclusion) av det senaste året i korthet. Om ni (haha, om någon någonsin kommer läsa detta) undrar varför jag slänger in lite engelska här och var är av den enkla anledningen att man aldrig vet när någon internationell person råkar hamna här och läser utan att förstå, då kanske dessa små och korta engelska fraserna får dem att inte ge upp hoppet allt för mycket och kanske kika in lite senare med! För visst är det väl så att man alltid ska tänka positivt?

Tills vidare (for now) så önskar jag er alla all lycka och välgång (hoppas kan ni allt göra)

Er käraste

Åskkan

aka oskkan

Wonderings of a naive writer

2009-09-27T20:43:00.005+02:00

Sometimes I sit and wonder why I even bother believing that what I want will be. These wonderings occur when I should be doing totaly different things, for instance, right now I really should be writing some swedish thing that I couldn't bother less about. The thing about these things are that I don't think they are unreachable, they could without any doubt be accomplished if I weren't so shy and careful, even if I want to I often don't have the guts to do it!

For some reason these wants mostly involve girls in some way, either I don't have what it takes to "go to the next level" or just taking the first step, like start talking or continue talking when the conversation has started. Most of the times it's that I can't come up with something interesting to say or do. My tongue and brain always get tied up when they shouldn't be. Everytime I regret that I didn't do anything when I had the chance...

"Some people cause happiness wherever they go; others, whenever they go" - Slackware
This is a quote from my companions computer's operative system, I feel that I am one of those who make people happy whenever I go, I ask you now: why? WHY!?

Written by me, Mr. Oskkan,
not at his finest

A hideous follow-up

2009-09-22T23:40:00.003+02:00

What-ho, gentlemen! (and the nasty rest of you!)

Now, we better start explaining things, like why we haven't updated this blog, lest some of you start itching for pressing the trigger aimed at our heads at point-blanc range. Well, we are IB students, and therefore have less time to spare than the rest of you lot; I, for instance, have been *cough*studying*cough* quite hard, wherefore my time for writing witty, crappy, and utterly useless blogposts has decreased.

One of the things I actually have done is a study on the subject of speed wobbles with a longboard - utmost fascinating, I say! It seems if your legs aren't relaxed, and your body weight isn't close to the ground, you nicely end up soaring through the air - just like an eagle - which was what I did, all to get a detailed view on the phenomenon. I was quite content with my scientific piece of research until I unveiled the fact that it actually hurts, and that it keeps hurting; this experiment hinders my running business, can you believe it!

Anyway, I should now go back to reading that cheery 1984, and write that stuff on the amiable Holden fellow, may the luck smile upon him. And hey, look at the time! And I'm supposed to actually get up on the morrow! Well, then...

Pip-pip, says your

Always humble and

somewhat fatuous, aff

companion and

fellow Guttaperka.

Horrendous start

2009-08-21T13:18:00.004+02:00

At last, it is over! Dear readers, you who wonder what I mean: the first schoolday is finally over. I feel I have over-strained myself, but my reward is grand. However, I met new people and refreshed my mind by talking to all old chaps I once met yonder.

Now I have reached my refuge and will spend the afternoon reading about David Copperfield, my one and only real friend. Shame on all you others, you Uriah Heeps! And... hey you, don't you dare look fishy when I'm talking to you! Anyway, Copperfield and maybe a bit of math - no not the math, just the book.

This could possibly, after all is considered and so on, prove a nice school year. At least we got rid of a few nuisances (such as those horrible 'teachers') and gained some pretty new faces.

Although it is nice to write and publish rubbish, and to do it only to remind people you are alive and still going strong, joy has it limits; I will go back reading and therefore say:
Ta-ta! (for this time)

New Design!

2009-08-19T11:06:00.002+02:00

As you dear regular readers might have seen, we have a new design on our little blog!

This I think the new "outfit" fits our writing better then the last, it is also much sexier in my opinion, don't you agree?