The Story Lab

[Nyhetsbrev] Lyssna, nischa, segmentera – lär känna era målgrupper bättre

Mon, 01 Mar 2010 17:33:36 GMT

Så här ett par månader in i det nya decenniet är det intressant att fråga sig vad 2010 - 2020 ägnas åt. Vad kommer vara viktigt under denna period? Vad kommer förändras? Som rådgivare frågade vi oss vad vårt bästa råd är? Vi lever ju i en tid när kommunikationsformer förändras snabbt. En tid när massmedia och sociala medier samverkar och utvecklas. Som specialist vill man veta mer om varje specifik utmaning – men om tiden blir mer och mer knapp, vad ska vi ge för råd då?

Efter lite diskussioner visade sig att vi var helt eniga om ett viktigt råd: att lära känna sin målgrupp väl.

Vad berättar era målgrupper om er nu?
Vilka i er målgrupp är opionsbildare och styr besluten resten av gruppen tar?
Var, när och hur når ni era målgrupper bäst?

Varje projekt blir bättre när målgruppsanalysen görs ordentligt. Därför börjar alltid vår arbetsprocess med en genomarbetad diagnosfas.

Vi har också sammanfattat detta i en film som ni kan se nedan.

Hälsningar The Story Lab.

Tre viktiga frågeställningar för bättre kommunikation

Mon, 01 Mar 2010 16:41:49 GMT

Här har vi på kontoret gått loss ordentligt och gjort en film med de, enligt oss, tre viktigaste frågorna att tänka på när man ska lära känna sin målgrupp. Se och njut.

Tidningsbranschen anpassar sig – äntligen

Mon, 01 Mar 2010 16:10:13 GMT

För en dryg vecka sedan utannonserade Wired att de, tillsammans med Adobe, lanserar magasinet i en upplaga speciellt utformad för Apples nykomling iPad. The Story Lab, och då särskilt jag och Nils, är alltid intresserade av vad Wired har för sig, och just detta är särskilt intressant av flera anledningar.

Först en kort sammanfattning av iPad, denna blandning mellan smartphone och bärbar dator. Den visar film, agerar webbläsare precis som iPhone och lanseras med en App store som förhoppningsvis snabbt fylls med intressanta tredjepartsutvecklade applikationer.

Nu är alla dock inte helt övertygade om att iPad har ett givet existensberättigande. Den får kritik, särskilt i teknikintresserade kretsar, för att vara för dåligt utrustad (den saknar till exempel kamera) och framförallt för att den, i alla fall inte vid en första anblick, fyller det av Apple förmodade givna gapet mellan telefon och dator.

Nu presenterar Wired och Adobe hur de ser på saken:

Här gör Wired någonting som inte många förlag eller redaktioner hittills har tagit sig för. För istället för att utforma en digital version av tidningen och publicera denna rakt av mot en ny plattform – likt många magasin och dagstidningar gör idag – använder man de fördelar som (även om många kallar dem marginella) finns hos iPad. Pekskärmen används flitigt, med möjlighet att scrolla både horisontellt och vertikalt, och annonserna görs interaktiva med olika former av möjlig modifiering av läsaren. Ett mervärde skapas, och kunden får en anledning att faktiskt köpa magasinet både i print och digitalt.

Det här är för mig en av de största anledningarna att köpa en iPad, och om Apple lyckas skapa en lika smidig lösning för att handla magasin och böcker som iTunes Store och App Store idag, då kanske tidningsbranschen inte behöver misströsta riktigt ännu.

Varför gör de på detta viset?

Mon, 01 Mar 2010 15:59:36 GMT

Vi lever i en tid då kommunikationslandskapet ständigt förändras. Som kommunikatör suckar jag ibland över att jag knappt hunnit förstå hur de nya medierna fungerar innan de är passé. Men mest fascineras jag av vilka möjligheter till dialog de nya kommunikationsformerna ger. Men hur ska man egentligen bära sig åt för att hänga med i svängarna? Hur når man fram med sitt budskap i mediabruset?

Jag tror att en stor del av lösningen ligger i att lära känna sin målgrupp. Eller snarare målgrupper. För som Nils skriver i sitt blogginlägg så bör det vi tidigare såg som en grupp, idag snarare behandlas som två eller tre. I vilket fall – om vi vet vad personerna i våra målgrupper tänker, känner och hur de agerar är det lättare att förutse vilka nya fenomen de kommer att nappa på och inte samt var de letar information och kommunicerar med varandra. Men hur bär man sig åt för att verkligen förstå sin målgrupp?

Jag lyssnade för ett tag sedan på Owe Ronström, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland. Han pratade om ett kulturvetenskapligt angreppssätt på målgruppsstudier.

”Etnologer upptäcker hur världen är ordnad och varför, vänder upp och ner på det självklara och normala, ifrågasätter fördomar, söker förstå varför det blir missförstånd och konflikter.”
Källa: Högskolan på Gotland

Visst borde vi kunna lära oss en del av detta? Owe Ronström konstaterade att Astrid Lindgrens rumpnissar har tagit den kulturvetenskapliga metodiken till sin spets. Oavsett vad de råkar ut för är frågan densamma – ”Voffö gör di på detta viset?”. Och jag tror att det är precis det det handlar om. Varför gör de som de gör? Genom att ställa oss frågan ”varför?” kryper vi bakom föreställningsvärldar och fördomar och kan komma en liten bit närmare sanningen om vad som ligger bakom människans agerande.

”Det blir inte lättare men rättare”, avslutar Owe Ronström. Och precis så är det. I dagens föränderliga kommunikationsvärld måste vi verkligen förstå vilka vi kommunicerar med för att träffa rätt och nå ut med vårt budskap. Och chansen att lyckas ökar betydligt om vi kan svara på frågan :

”Varför gör de på detta viset?”.

Parisian love - Google googlar fram en fin story

Mon, 01 Mar 2010 15:49:09 GMT

Ni är säkert många som sett Google's superbowl-reklamfilm. Om inte – gör det! På ett nästan löjligt enkelt vis berättar Google en söt liten historia om hur det kan gå när man blir kär i Paris.

Hur de gör? De googlar såklart! Relevant och mitt i prick visar man att Google är en del av livet. Det behöver inte vara konstigare än så att berätta en bra story.

[Just nu] Frukostseminarie 12, 18 och 24 mars – vem bestämmer i er målgrupp?

Mon, 01 Mar 2010 15:35:45 GMT

Våra målgrupper är inte en homogen massa utan består av olika individer med olika roller. Idag kan alla ta referenser från sina bekanta, kollegor och vänner innan viktiga beslut avgörs. Det gör att vi inte längre kan behandla målgrupper som grupper av likadana individer, utan måste förstå de sociala roller som påverkar gruppen och gruppens storytelling.

Ur innehållet:

Vad styr storytellingen i en målgrupp?
De vanligaste personligheterna i en grupp
De viktigaste personligheterna: Opinionsbildarna och visionärerna - vad skiljer dem åt, vem lyssnar de på och vad berättar de vidare?
Metodik för att förstå målgruppen och hitta rätt berättelser
De fyra faserna i målgruppsanalys och de vanligaste missarna
Exempel från vår verksamhet

Tillfällen:

Fredag 12 mars
Torsdag 18 mars
Onsdag 24 mars

Tid: 08.15 – 09.15. Frukost serveras från kl 08.00.
Plats: Coffice, Tjärhovsgatan 5. Föranmälan krävs

Anmäl dig redan nu genom att skicka ett mail till info@thestorylab.se. Max 10 deltagare.
Avgift: 200 kr / person. Avgiften faktureras.

Frukostmeny:

Valfritt kaffe / the
Smörgås
Lyxig grekisk yoghurt med valnötter och honung
Färskpressad apelsinjuice

Välkommen!

The Story Lab

[Just nu] Botkyrka Stadsnät – marknadsföring av fiberanslutning

Mon, 01 Mar 2010 15:28:10 GMT

Hur marknadsförs en tjänst som få vet vad den innebär? Just nu hjälper vi Botkyrka Stadsnät att ta fram en kommunikationsstrategi för ge invånarna bättre uppkoppling till nätet via så kallad fiber. En fiberanslutning är snabbare och mer stabil än de flesta av alternativen.

Men samtidigt är det inte så många som har fiberuppkoppling. Computer Sweden berättade i veckan att det är ca 13 % av befolkningen som har fiber. För den som inte har provat kan det vara svårt att förstå skillnaden.

Att sälja något som målgruppen inte har erfarenhet av är en klassisk utmaning för de som erbjuder ny teknologi. Den som ska köpa vet ju inte riktigt vad den får. Situationen är väldigt skild från fallet när en teknologi är etablerad hos målgruppen. Då, när alla vet vad det handlar om, kan en helt annan typ av kommunikationslösningar användas.

Botkyrka Stadsnät har insett att de måste få till en storytelling hos sina målgrupper och att de måste nyttja målgruppens egna storytellers. Det tycker vi så klart är spännande. Samtidigt innebär uppdraget en del utmaningar även för oss. Som att till exempel stå på stan och försöka locka folk att berätta om sin internetuppkoppling. Svettigt, men oj vad bra för projektet!

Lite längre fram ska vi berätta om hur arbetet utvecklar sig.

Målgrupperna blir fler och mer specialiserade

Mon, 01 Mar 2010 14:51:40 GMT

Vad som händer idag är att olika grupper av människor blir mer och mer olika varandra. Orsaken är bland annat att mediakonsumtionen blir allt mer olika. Det gäller alla, både inom B2B och B2C. Bland oss som konsumenter är det färre och färre som tar del av exakt samma media. Långt borta är den tid när alla hade sett samma program på TV kvällen innan.

Inom B2B är det samma sak. Det innebär att viktiga personer i en bransch och med en viss roll hittar allt mer specifika källor för viktig information. Dit hör bloggar, nyhetsbrev, tidningar, mötesplatser, sociala medier, osv, osv.

Ju enklare det blir för oss att kommunicera med varandra, desto enklare blir det att ha nischade skräddarsydda forum för specialister inom olika områden. Det gäller därför att ha god koll på vad som händer med en målgrupp.

För de flesta innebär denna utveckling att det som var en målgrupp för ett par år sedan idag kanske är två eller tre olika målgrupper som behöver behandlas olika i allt från affärsanalys till kommunikationsplaner.

En som intresserar sig mycket kring detta är Mark Penn, Hillary Clinton's kampanjstrateg och författare till boken Microtrends. Läs och begrunda: http://www.microtrending.com/. Några år gammal men lika aktuell idag.

PS. Är någon sugen på att se hur en kampanjstrategi ser ut inför ett amerikanskt presidentval? Mark Penn's strategi för Hillary har läckt ut på internet. Även om Hillary inte vann är hantverket kul att se, kolla på : http://www.theatlantic.com/a/green-penn-10-06.mhtml

[Just nu] Kristina Närman, Praktikant

Mon, 01 Mar 2010 14:45:11 GMT

Jag läser diplomutbildningen i marknadskommunikation på Beghs School of Communication. Förra hösten gick jag kursen Storytelling på Berghs som The Story Lab håller i. Jag tycker det är otroligt spännande med den kraft som finns i berättelsen och när det var dags att söka praktikplats såg jag chansen att få lära mig ännu mer om detta och ringde till The Story Lab. Nu har jag under två veckor hängt med Nils och Eric och lärt mig massor om hur man kan arbeta strategiskt med storytelling, både internt och i reklamsammanhang.

Jag tror att framtidens kommunikation kommer att bygga ännu mer på medskapande och engagemang i målgrupperna. Vi överöses med information varje dag och det är inte konstigt att vi värjer oss mot överflödet. För att verkligen nå fram med vårt budskap tror jag att vi måste bli bättre på att redan från start involvera de vi vill kommunicera med, och där är storytellingen en självklarhet.

Innan Berghs har jag bland annat läst till civilingenjör i Lund, jobbat med försäljning på livsmedelsföretaget Culinar och som brand manager för Kockens kryddor. I maj är jag färdig med min utbildning och jag är riktigt taggad att få omsätta det jag lärt mig i praktiken!

Kristina Närman

Workshops

Sun, 24 Jan 2010 18:17:14 GMT

En workshop är ett effektivt verktyg för att öppna upp människor gentemot varandra, mot arkitekten och inför t.ex. ett ombyggnadsprojekt av en arbetsplats. Workshops innebär en lekfull och experimentell designprocess. Det är ett verktyg som används i många sammanhang, inte bara inom arbetsplatsprojekt. En inredningsarkitekt, en psykolog och en byggnadsarkitekt har i mitt examensarbete berättat om workshops som arbetsmetod med brukare i ombyggnadsprojekt. Det finns inte en workshop, som är den andra lik. Vid varje specifikt projekt, brukargrupp och tidpunkt måste workshopen förändras.

Under min arbetstid på inredningsarkitektbyrån Shape i Göteborg fick jag vara med på flera workshops. Inredningsarkitekt Gunilla Granlund, grundaren av Shape, berättade för mig under en intervju i samband med examensarbetet om sin syn på en workshop. Ni kan läsa mer om intervjun i mitt examensarbete (Brukarmedverkan – exempel på verktyg för arkitekter i dialog med brukare).

Enligt Gunilla går den första workshopen ut på att gruppen ska känna sig bekväma med varandra och med arkitekten, som leder processen. Då chefer och medarbetare är i en gemensam grupp, är det viktigt att skala bort positionerna. En workshop ska hållas på lika villkor. Till en början är ofta de anställda tveksamma och lite inbundna inför den nya, oroväckande förändringsprocessen. Plötsligt är de inte på ett vanligt möte, där var och en kan inta sin roll och i många fall vara en aning passiva i processen. De flesta deltagare ändrar dock sin inställning under designprocessens gång.

Fördelar med workshops

* Alla kommer till tals, på samma villkor

* Bra sammanfattning av verksamheten

* Deltagarna känner sig delaktiga i arbetet och stolta när de ser det färdiga resultatet.

I mitt examensarbete ville jag pröva att genomföra en workshop. Inför workshopen om Drömbostaden har jag utgått från mina erfarenheter hos Shape, från intervjusamtalen och från arkitekten och forskaren på Chalmers, Saddek Rehals metod ”Concepto – en metod och verktyg för dialog och förändring”.

Concepto ”är en metod för dialog, dels ett stödjande verktyg med vars hjälp en grupp kan utveckla, undersöka, förstå, diskutera, artikulera och kommunicera komplexa företeelser mellan varandra inom gruppen och till personer utanför gruppen.”

Concepto består av flera tusen bilder på landskap, människor, djur, städer, saker, natur m.m. I min workshop spred jag ut alla dessa bilder på ett bord och lät workshop deltagarna välja 6 bilder som symboliserade vad en drömbostad var för dem. En av de intressanta faktorerna är hur olika människor tolkar bilder och hur bilder kan öppna upp för nya tankesätt. Mer information om Concepto finns hos forskaren Saddek Rehal på Chalmers. Kontakta mig, om ni vill komma i kontakt med honom!

De bifogade bilderna är från min Workshop "Drömbostaden". Några av bilderna är från Concepto-metoden, andra från en post-it övning.

/Ida

idadimberg@hotmail.com

http://futureida.blogspot.com/

Brukarmedverkan

Wed, 13 Jan 2010 17:35:10 GMT

Varför brukarmedverkan?

Under min arkitektutbildning har jag känt en saknad efter att arbeta mot en kund eller en brukare. Det var först när jag tog ett uppehåll från studierna, för att arbeta på inredningsbyrån SHAPE i Göteborg, som jag kom i kontakt med nya inspirerande arbetssätt för designprocessen. Arbetssättet innebär en serie workshops som fokuserar på medarbetarsamverkan i förändringsprocesser av arbetsmiljöer.

Jag har deltagit i dessa workshops och sett vilket effektivt verktyg det kan vara i många sammanhang, när t.ex. en arbetsplats ska omorganiseras. Mitt intresse som arkitekt finns i de tidiga skeden i designprocessen, där arbetet med brukaren av byggnaden är viktig för att ge ett bra slutresultat. Mitt mål är långsiktiga lösningar, där brukare (hyresgäst), byggherre och arkitekt blir nöjda med resultatet av ett projekt.

Vad innebär brukarmedverkan inom arkitektur?

I mina egna ord innebär brukarmedverkan att som arkitekt kunna arbeta med kunderna tidigt i designarbetet med en ny byggnad eller i en ombyggnadsprocess. Det är viktigt att brukarna/kunderna känner sig delaktiga i processen, även de som inte har egentlig designkunskap. Istället för att vi, som arkitekter, ser brukaren enbart som användare eller hyresgäst, ska alla (även arkitekten) samarbeta som ett team mot ett gemensamt mål. Brukarmedverkan inom arkitektur handlar om att öka delaktigheten och möjligheten att påverka sin omgivning, för de boende och de anställda i designprocessen.

Problembild

I projekt utan tydligt brukarinflytande sker många ombyggnader efter inflyttning. Det är därför stora fördelar att ha med brukarna tidigt i processen eftersom det reducerar dyra kostnader för sena ändringar efter färdigställandet av en byggnad.

I många fall är kommunikationen mellan arkitekterna och brukare bristfällig. För att undvika missförstånd finns det behov av nya arbetssätt och verktyg för att kommunicera med brukaren i designprocessen.

Mitt examensarbete

I mitt examensarbete Om brukarmedverkan – exempel på verktyg för arkitekter i dialog med brukare, intervjuade jag arkitekter, en psykolog och andra om workshopmetoder i designprocessen. Om ni är intresserade av att läsa arbetet, får ni gärna kontakta mig, så skickar jag en bok eller en pdf!

/ Ida Dimberg, arkitekt

http://futureida.blogspot.com

e-mail: idadimberg@hotmail.com

[Nyhetsbrev] Julhälsning från The Story Lab

Thu, 17 Dec 2009 11:15:49 GMT

Vi önskar er en God Jul! Vi passar också på att berätta lite om vad som hänt hos oss den senaste tiden. Vi har fått en ny webb ( http://www.thestorylab.se ), får fina utvärderingar i upphandlingar och vi fortsätter debatten om organisationers värdegrund.

Högsta betyg för våra strategiska kommunikationsplaner

För ett tag sedan kom resultet av en upphandling som vi var med i. I kategorin att arbeta med strategisk kommunikationsplanering, det vill säga den icke-operativa delen, fick vi följande betyg:

Kompetens: Betyg 5 av 5
Erfarenhet: Betyg 5 av 5
Kreativtet: Betyg 5 av 5
Leveransförmåga: Betyg 5 av 5

Den enda byrån bland de övriga som fick samma betyg var Gullers Grupp och de är 10 gånger så stora och i snitt 10 år äldre konsulter. Jippi säger vi.

Debatt – berättelser krävs för att göra värdegrunder levande

SVT Aktuellt hade i november ett längre inslag om organisationers värdegrunder. På klassiskt retoriskt vis refererade de till tre offentliga verksamheters värdegrunder (Kronofogdemyndigheten, Polisen och militären). Som exempel kan ni läsa om Polisens värdegrund . Motexpert var en professor från Handelshögskolan som sa att värdegrunderna är svåra att styra efter, belöningar och bestraffningar är bättre. I reportaget framstod värdeorden lite som kejsarens nya kläder - och visst kan de vara lite skrattretande. Värdeord blir tomma, intetsägande och säger inte mycket för sig själva. Det som krävs för att göra dem levande är berättelser.... Här »

The Story Lab

The Story Lab är en specialiserad kommunikations- och konceptbyrå. Vi hjälper våra kunder att uppnå mål genom att engagera målgrupper till medskapande. Det gör vi genom storytelling, spelmekanismer och service design.Vi arbetar både i projekt och i lab-former beroende på om behovet är djup analys eller snabba resultat. Alla älskar en bra story!

Storytelling i praktiken

Fri, 27 Nov 2009 13:24:57 GMT

Ira Glass berättar i fyra korta filmer om det praktiska hantverket bakom storytelling. Lyssna och inspireras. En sak som det ofta tar ett tag att förstå är hur mycket arbete det ligger bakom att hitta bra stories, något Ira beskriver engagerat. Han trycker också på vikten av att försöka, försöka, försöka tills det blir riktigt bra.

Project Natal, Motion Controller och spelbranschens framtid

Wed, 25 Nov 2009 17:08:12 GMT

Det var i somras som Microsoft först presenterade Project Natal på spelmässan E3 i Los Angeles. Kort sammanfattat handlar det om en kamera med inbyggd rörelsesensor som fästs ovanpå TV:n i vardagsrummet. Natal fungerar sedan som en mycket avancerad variant av spelmekaniken som används till Nintendo Wii, som har kontroller som du pekar och viftar med för att styra spelet, bortsett från en väldigt utmärkande sak – det är du som är kontrollen.

Vill du spela ett bilspel lägger du händerna i luften framför dig och rattar på, gasa gör du genom att stampa foten i golvet. Vill du spela fotboll sparkar du i luften framför dig, och Natal känner av i vilken riktning och hur hårt. Det låter ganska fantastiskt, eller hur?

Det som ådrog sig störst uppmärksamhet inuti de fuktiga presentationssalarna på LA Convention Center var dock när den sedvanlige storskrävlaren Peter Molyneux från Lionhead Studios presenterade sitt bidrag till hypehysterin, nämligen det lilla Milo.

Här går Microsoft ett steg längre än Nintendo och Sony och gör det möjligt för spelaren, utan några andra hjälpmedel än röst och kroppsspråk, att kommunicera med en pojke som sitter på en gräsmatta inne i TV:n. Lille Milo känner igen ansiktsuttryck, tonläge och meningar, och det går, enligt Molyneux, att på ett faktiskt ganska avancerat plan interagera med personen på andra sidan skärmen. I den här videon presenteras konceptet närmare.

Även om Lionhead definitivt har för vana att prata lite för mycket när deras projekt presenteras verkar det här vara vad det handlar om i spelbranschen just nu. Nintendo satte igång cirkusen med sin Wii, som numera säljer ungefär lika bra som XBOX 360 och Playstation 3 tillsammans, och även Sony har hakat på med en motsvarande idé, kallad Motion Controller. Video återfinns här. Inom mobila plattformar talas det mycket om augmented reality, som Petter skrev om sist här i bloggen.

Självklart är detta väl repeterade och troligen saftigt redigerade presentationer, som i värsta fall inte alls motsvarar den slutgiltiga produkten. Spelbranschen minns till exempel med skräckblandad förtjusning det misslyckade projektet Virtual Boy. Klart är i alla fall att Nintendo har satt standarden för framtidens spelande med sin Wii, och med en teknologi som möjliggör interaktion och närvaro av den här typen kanske spel till slut på allvar kan bli det medium som faktiskt gör oss delaktiga och medskapande på helt andra sätt än film och böcker.

Vi är inte där än, men kanske om ett år. Project Natal är utannonserat till november 2010.

Ghostwire - Mobil spelupplevelse med augmented reality

Mon, 23 Nov 2009 13:27:30 GMT

En av dom riktigt heta trenderna just nu är augmented reality (AR), som rakt översatt till svenska blir “förstärkt verklighet”. Augmented reality har funnits i flera år och det har forskats mycket på ämnet. Bland annan inom forskningsprojekt IPerG (Integrated Project on Pervasive Games) där man fokuserade på spel och bland annat på olika varianter av AR.

Vad som hänt de senaste åren är dock att teknikutveckling nått så långt att vi har många mobila enheter utrustade med både kamera och gps. Det skapar enorma möjligheter för vilken sorts mjukvara man kan göra inom AR. Ett gäng trösklar nu passerats både inom teknikvana och hårdvara och vi börjar se en uppsjö av program. Inom spelområdet är ett av de mest intressanta just nu Ghostwire som utvecklas av svenska A Different Game .

Konceptet med Ghostwire är att gå runt med sin Nintendo DS samtidigt som man har programmet igång. På skärmen ser du då det du filmar men detta blir “förstärkt” genom att spöken dyker upp i rummet på skärmen till din mobila enhet. Sedan måste du på olika sätt interagera med spöket för att lösa problemet exempelvis genom att få spöket att försvinna. Spelet är ännu inte färdigt men har redan vunnit flera priser. Nu senast Guldmobilen 2009 i kategorin " Årets nöjestjänst". Tanken är även att det ska släppas till flera plattformar men det är upp till bevis hur många det blir.

Annat intressant inom augmented reality är t ex Iphone-appen Wikitude och " This is not a cereal box "

Från värdegrund till verklighet, angående SVT Aktuellt måndag den 16 november

Mon, 16 Nov 2009 22:47:50 GMT

SVT Aktuellt hade idag ett längre inslag om organisationers värdegrunder. På klassiskt retoriskt vis refererade de till tre offentliga verksamheters värdegrunder (Kronofogdemyndigheten, Polisen och militären). Som exempel kan ni läsa om Polisens värdegrund . Motexpert var en professor från Handelshögskolan som sa att värdegrunderna är svåra att styra efter, belöningar och bestraffningar är bättre. I reportaget framstod värdeorden lite som kejsarens nya kläder - och visst kan de vara lite skrattretande. Värdeord blir tomma, intetsägande och säger inte mycket för sig själva.

Ska jag sticka ut hakan vill jag hävda att alla har fel i varierande grad, både organisationerna som försvarade sina värdegrunder och professorn som förordade morot och piska.

Belöningar och bestraffningar fungerar empiriskt, men det är väl inte alla som blir bestraffade? För de flesta är det ryktet om bestraffningarna som påverkar dem. Ryktet består av berättelserna i organisationen som talar om vad regler och värderingar innebär i praktiken. Oavsett om en organisation arbetar med värdgrunder, morötter och piskor så kan dessa inte fungera förrens dessa övergår i berättelser från verkligheten och därmed blivit en del av organisationens kultur.

Implementationen kan nämligen inte ske utan storytelling. Abstrakta regler och formuleringar blir inte verkliga innan människor kan förstå vad det innebär i praktiska upplevelser och berättelser. Här är det så klart väldigt viktigt att inse att den bästa förändringen av beteenden inte sker genom seminarier, kurser och föreläsningar utan genom det praktiska ledarstödda arbetet.

Låt mig exemplifiera med Polisens värdeord Engagerade, Effektiva och Tillgängliga. Föreställ er följande scenario:

Lena kommer till Medborgarplatsen en stökig kväll. Ett slagsmål pågår och hon avvärjer slagsmålet. Folk runt henne är upprörda för att de anser att den ena personen i slagsmålet har repat flera bilar på Tjärhovsgatan. På radion hör hon om att det behövs folk ner till City och nya bråk där. Hon kan:

a) Vara Effektiv - ta ID på slagskämparna och be folk anmäla sig som vittnen till Polisstationen. Sen hoppar hon in i bilen, skriver en rapport medan kollegan kör mot city och avstyr fler bråk. Lenas kollegor kommer prata om hur mycket bråkstakar hon klarar av på kvällarna. Berättelserna sprider sig om Lena. - Klart jag prioriterar att avstyra bråk, det är så onödigt om fylleslagsmål leder till allvarlig misshandel . Vi måste avstyra bråk som snabbt som möjligt för då får allmänheten förtroende för oss, säger Lena när hon får medalj av polisledningen.

b) Vara Tillgänglig och Engagerad - Lena tar radion och ber ledningen kalla in mer folk. Hon tar sedan och går runt och tar upp vittnesmål från flera av personerna runt omkring. Hon anropar tekniker som letar fingeravtryck på bilarna. Det visar sig vara bingo. Den utpekade personen har repat bilen och kan därmed sättas fast. Utan Lenas engagemang hade troligen brottet aldrig klarats upp. Lenas insatser belönas av polisledningen och hon får en medalj. Själv säger hon - Jag tror det är viktigt att ta människors upprördhet på allvar när något inträffar. Gör vi poliser det så vinner vi allmänhetens förtroende.

Vilket beteende är rätt? Det kan inte jag svara på, utan det är polisledningens ansvar att sätta ner foten och lyfta fram de rätta berättelserna. Kanske är båda rätt, kanske är ingen rätt? Jag är inte polis så det kan jag inte svara på. Men arbetet med en värdegrund blir innehållslöst utan berättelser. Därför tror jag också att värdegrundsarbeten måste vara mindre omfattande - fokus bör ligga på att sprida rätt berättelser. Intressant är att ingen i inslaget lyfte fram denna aspekt.

Det är med andra ord när värdeorden översätts till handlingar och berättelser som de kan bli verkliga. Det samma gäller förresten i juridiken. Ny lag är ofta osäker för dess styrka visar sig först efter att den prövas i verkliga exempel där båda sidors berättelser vägs mot varandra. Och precis som det i juridiken först behövs lag och sedan rättsfall så behövs det i organisationer först värderingar och sedan berättelser som exemplifierar.

Se gärna reportaget på SVT Play. Mest synd är det så klart om Polisens talesman som försvarade arbetet och sedan inte ens själv kom ihåg deras värdeord...

[Just nu] Framtiden ligger i vårt humankapital sägs det – men hur kan man mäta humankapital?

Fri, 06 Nov 2009 14:02:54 GMT

Höstens tema på bcarena handlar om hur du och din organisation kan börja mäta ert viktigaste kapital - humankapitalet. Vi kan garantera att mötet blir matnyttigt och inspirerande.

Vad finns det för bra nyckeltal för att mäta vårt humankapital?
Hur kan jag på ett enkelt sätt kontinuerligt uppdatera dessa mätningar?
Hur kan dessa mätningar även hjälpa enskilda individer att bättre förstå våra mål och strategier?

Vi är mycket glad över att få presentera Sven Hultin som inspiratör till detta tema. Sven har jobbat i flera år med att integrera 1000-tals medarbetare inom IBM Global Services Norden samtidigt som han var operationellt ansvarig för talent management, workforce management, HR scorecard mm. Han har en unik erfarenhet av att brygga affärsnytta med organisatorisk förmåga. Sven har inom IBM arbetat med och utvecklat nyckeltal inom HR för att kunna anpassa organisationen efter marknadens krav samt styra kompetensutveckling och prestation så att alla individers utveckling och fokus ligger i linje med verksamhetens krav. Sven är även flitigt använd som gästföreläsare på SSE MBA program i samma ämne.

Datumet är onsdagen den 25 november och tiden är som vanligt 08.00 till 08.45 med frukost från 07.30 på Grev Turegatan 30 (konferenslokalen The Summit). Om du inte själv kan gå kanske det finns någon annan i din organisation som är intresserad – skicka bara meddelandet vidare. Medverkan är som vanligt kostnadsfri men meddela gärna om ni efter en anmälan får förhinder.

Anmäl intresse genom maila registrering@bcarena.org. Uppge namn, titel, företag och telefonnummer eller ring Filip Thorsén på telefon 070 – 239 98 52.

Varmt välkommen,

Filip Thorsén och Mathias Gullbrandson

Business Control Arena - www.bcarena.org

Business Control Arena är en öppen mötesplats för personer som är intresserade av verksamhetsstyrning. Syftet är att utbyta erfarenheter med det yttersta målet att alla organisationer skall få en effektiv verksamhetsstyrning som hjälper de anställda att förverkliga sin organisations mål. Business Control Arena administreras av The Information Company och The Story Lab. The Information Company utvecklar och erbjuder tjänster för fokuserad och agerbar målstyrning. The Story Lab erbjuder rådgivning och tjänster kring hur företag kan skapa engagemang och delaktighet bland personal, kunder och andra.

[Just nu] Business games in Japan

Tue, 20 Oct 2009 15:08:43 GMT

Nyligen lanserade NGK, The Story Labs partners i Japan, våra spel Topstone (i samarbete med Johan Eriksson Lassbo och Markus Redvall) och The Honeycumb Map (i samarbete med Engine Service Design) på Human Capital Exhibition 2009 i Tokyo inför 27 000 personer. Närmare 100 företag anmälde sina intressen och nästa steg är möten med dessa. Här på Kungsgatan i Stockholm är vi superglada över det stora intresset och längtar redan efter att få åka till Japan för att hålla fler föreläsningar om storytelling, spelmekanismer och service design i syfte att engagera målgrupper.

Jo, Twitter har ett värde – men också en kostnad (en liten introduktion)

Mon, 19 Oct 2009 12:20:00 GMT

Vi fick häromveckan ett mejl från Nils:

Hello boys,

Det här har inget med webben att göra [dvs arbetet med TSL:s nya webbplats] men jag är lite frustrerad OCH JAG FATTAR INTE POÄNGEN MED TWITTER!

Jag tycker jag får ut lika mycket av Twitter som att gå på ett föreningsmöte i stugföreningen. Tycker ni att ni hittar nya relationer på det där sättet?

Konversationerna blir ju så upphackade och mystiska också.

Spara detta: 1 okt 2009 säger Nils Hannerz “Twitter kommer dö - det är bara en fluga”.

Vad är det jag inte fattar?

/Nils

Hej Nils!

Har funderat på detta. Har fått frågor om Twitter från vänner den här veckan också.

Jag tror Twitter har några olika hinder du behöver ta dig över för att tjänsten ska ha ett värde.

Du postade till Twitter att det är ”en kakofoni av info utan struktur”. Det är ju sant. Till att börja med så är Twitter bara en ström meddelanden från de personer du följer. Det finns ingen inneboende struktur i tjänsten.

Sedan så hanterar folk Twitter på olika sätt. Några postar meddelanden om vad de gör, andra för diskussioner, och vissa kopplar andra tjänster till Twitter så att t ex blogginlägg och artiklar de skrivit själva eller hittat och uppskattat postas.

Tittar du på hela flödet då så blir det rörigt.

Själv skummar jag väldigt mycket. Och jag läser inte så långt bakåt de gånger under dagen jag kollar Twitter. Jag skummar rätt snabbt 1-2 timmar bakåt. Och jag använder en Twitter-klient snarare än själva webbsajten. När jag skummat tillräckligt bakåt så tömmer jag resten.

Men jag skulle inte göra det om det inte gav mig något. Jag får tips om intressanta grejer på nätet. Ibland ställer någon frågor där jag kan hjälpa till. Ibland har jag själv frågor som jag snabbt kan få bra svar på.

Då och då blir det diskussioner men ärligt talat tycker jag inte det är något som Twitter är vasst på. Det blev mer intressanta och givande diskussioner på Jaiku där kommentarer samlas under meddelanden och inte är begränsade till 140 tecken.

Men för att du ska nå dit krävs att du hittar folk som är intressanta för dig att följa, och att dessa följer dig tillbaka.

Och det är en organisk process. Börja med några stycken, Se vilka de följer och lägg till de som verkar intressanta. Rensa bort de som ökar bruset. När du kommenterar intressanta meddelanden och får svar så kommer du få följare. Ibland kommer de svara dig vilket leder till att deras följare upptäcker dig. Osv.

Det är ett av hindren, att bygga upp listan med folk du följer och som följer dig.

Ett annat hinder är att det har uppstått så mycket konventioner, idiom och sedvanor som följd av att Twitter är en så primitiv tjänst. Det är bara en ström med meddelanden. Ett meddelande kan förvisso vara en kommentar och om någon nämner ditt @namn så dyker det upp på din radar, men utöver det så erbjuder inte Twitter mer.

Till att börja med re-tweets. Det är meddelanden som börjar med ”RT @namn” eller slutar med ”(via @namn)”. Man tar helt enkelt ett meddelande som man funnit intressant eller roligt och postar tillbaka med detta prefix eller suffix. Poängen är att man gör sina följare uppmärksamma på något man har gillat. Andra tjänster har speciella funktioner för detta men inte Twitter, så användarna har uppfunnit en egen lösning.

Ställer du t ex en fråga och får ett antal svar är det en god vana att retweeta de svar man tyckte var givande. Alla dina följare ser inte alla svar eftersom de sannolikt inte följer samma människor. Om du retweetar tar du in folk i konversationen. (Vilket ytterligare bidrar till ditt kontaktnäts organiska tillväxt.)

Sedan hashtags. Det är ord med ”#” framför. Det är ytterligare en uppfinning från användarna och här är syftet att skapa kanaler. Man ser dem t ex när det är en konferens som folk twittrar från, eller om något aktuellt fenomen diskuteras. Då kan man klicka på hashtaggen för att få ett realtidsflöde med meddelanden från folk oavsett om man följer dem eller inte. (En funktion som Twitter lade till efter att användarna uppfunnit den; tidigare användes främst tredjepartstjänster och -klienter för att spåra hashtaggar.)

Jag tycker inte du ska ge upp för jag tror du har mycket att få ut av Twitter. Det finns förmodligen massor av folk du skulle tycka var intressanta att följa. Och jag tror det finns spännande möjliga relationer att upptäcka.

Börja med att rensa bort de du tycker ökar bruset.
Och för de du tycker är intressanta, se vilka användare de kommenterar och retweetar och kolla om de verkar intressanta. (Observera bara att Twitter tyvärr ändrat så att du bara ser kommentarer till de du redan följer, så för att se andra kommentarer måste du gå in på dessa personers Twitter-sidor.)
Börja sedan att retweeta de meddelanden du tycker är extra givande.
Och kommentera också meddelanden, varesig de är från någon som följer dig eller inte.

Och som du redan vet så handlar det om att vara relevant och hjälpsam.

Vänligen,

/P.

Enklicksfeedback som verktyg i sociala medier

Wed, 14 Oct 2009 15:33:33 GMT

Vad är enklicksfeeback?

Jag har under hösten skrivit mitt examensarbete. Det har handlat om en interaktionstyp jag kallar enklicksfeedback som är vanligt förekommande i sociala medier.

Enklicksfeedback är feedback som ges med endast ett klick. Det kan vara funktionen ”gilla” på facebook eller att ”digga” något på Digg.com. I mitt arbete har jag främst inriktat mig på funktionen "gilla".

Nyttoeffekter med enklicksfeedback

Jag har gjort en klassificering av 4 olika typer som kan dra nytta av effekterna av enklicksfeedback. Detta för att nyttan ser väldigt olika ut för de olika användartyperna.

Sajtägaren
Ägaren av webbplatsen.
Sajtägaren får mer content på sin webbplats i form av exempelvis gillanden. Kommunikation främjas också vilket gör att besökare stannar kvar på webbplatsen längre.

Att använda enklicksfeedback som enkel metod för rankning är även väldigt kraftfullt. Det kräver otroligt lite av användaren men rankingen kan vara desto mer värdefull.

Jag tror att det tack vare dessa effekter i förlängningen kan skapa goda ekonomiska fördelar för sajtägaren att ha enklicksfeedback på sin sida.

Skaparen
Användare som skapat content.
Den användare som skapat det content som blivit ”gillat” kan uppleva det som mycket glädjande att någon sett dennes inlägg. Gillandet kanske även kan tolkas på flera sätt. Exempelvis att personen är duktig, smart eller rolig.

När det skaparen gjort blir gillat får den uppmärksamhet och därigenom bekräftelse.

Kritikern
Användare som trycker på ”gilla” för att värdera content.
En kritiker som tycker om att välja att klicka ”gilla” några gånger när den exempelvis surfar igenom ett stort album av bilder på Facebook behöver inte känna att man måste skriva en kommentar på varje bild den uppskattar.

Den kan också tycka att det känns kul och bra att kommunicera ett gillande på någons status på Facebook eller digga en nyhet på Digg som man tycker var helt klockren. Man gillar helt enkelt att uttrycka sin åsikt.

Användaren som gillat, får också en relation till innehållet genom att den en gång brytt sig om det.

Konsument
En passiv användare som ej väljer att trycka på ”gilla” men som ändå drar nytta content har blivit ”gillat”/rankat

Det finns i system med enklicksfeedback många användare som inte använder funktionen alls trots funktionens enkla utformning.

Dessa användare drar dock ändå nytta av det, då de kan ha glädje av att ha se rankning, samt att se hur ens nätverk förhåller sig till varandra genom att se vem som gillar vad på Facebook.

Här hittar ni hela arbetet.

Hur ritas den magiska cirkeln om i en postdigital tid?

Sun, 11 Oct 2009 22:22:07 GMT

Söndagsläser Rasmus Fleischers veckofärska debut Det postdigitala manifestet (ink 2009) En aptitligt kort och stringent läsning som går väl i linje med de senaste dagarnas urval-kontra-makt reflektioner; ”Konsten att skapa mening ur överflöd måste förfinas” Precis så.

En av de frågor Fleischer ställer sig är om människans kropp, i och med ljudlandskapets oändliga djup och tillgänglighet, har blivit mer eller mindre påverkansbara för den musikaliska upplevelsen. Och hur reflekteras det i så fall i människans musikbottnade umgängen och gemenskaper? Frågor sprungna ur en grundsynen på musik, inte som multiplicerbara mp3-filer, utan som en social gemenskap lyssnare emellan.

Naturligtvis kan jag inte låta bli att dra paralleller till spelvärlden och dess upplevelsebaserade gemenskaper. För i mångt och mycket går Fleischers diskussion att överföra från en musiklystrande till en spelupplevande kontext. Nog för att CD-skivan möjligen är en något mer utdaterad produkt än vad spel-skivan/filen är, men det lär inte dröja mången tid innan det postdigitala stadiet till fullo definierar även en game-verklighet där vi ser hur spelupplevelsen, liksom musiken, i princip är obegränsat tillgängliga överallt.

Fleischers frågebatteri blir därmed likvärdigt relevant; Om spelet förr var något att samla familj eller vänner kring i ett fysiskt begränsat rum, hur påverkas då spelupplevelsen av att den magiska cirkelns gräns idag kan ritas vid varje busshållplats, i bankomatkön och taxibil. Blir vår kropp då mer eller mindre benägen att låta sig försänkas i det speltillstånd, det flow, som är speldesignerns mest eftersträvansvärda dygd? Och hur förändras speldesignerns utmaning när hon skapar ramverk för upplevelser vars förverkligande hon potentiellt sätt inte har möjlighet att kontrollera eller förutse varken i fysisk, tidsmässig eller sociala kontext räknat.

Vidare; Om spelet är något ständigt närvarande och i obegränsade upplagor och slag tillgängligt, vilka nya metoder kommer spelare då behöva förfina för att veta vad de faktiskt vill spela? Hur hittar spelaren fram till de upplevelser som berör kropp, sinne och handling på ett för henne meningsfullt sätt? Och vilka hjälp/makt -medel kommer spelproducenten behöva raffinera för att fånga människors uppmärksamhet i en omvärld där gränserna mellan verklighet och fiktion är allt mer irrelevanta etiketter på varat?

Aint’t got no answers, men jag snackar gärna vidare med den som har lust.

Och för den som helt old school går och köper Fleischers bok, kan Paragraf 44 med fördel klippas ut och läggas i fickan som ett litet stycke poesi att bära med sig in i rum som bättre behöver röras av de ljudligaste av ord.

Om fredspriset, storytelling och makten att rikta samtidshistorien

Fri, 09 Oct 2009 15:20:47 GMT

När Barack Obama vinner Nobels fredspris hör jag människor upprepa den spontana frågan; But why?

Och Nobelkommittéen svarar; "Väldigt sällan har en person likt Obama fångat världens uppmärksamhet och gett mänskligheten hopp för en bättre framtid".

Jag kan inte låta bli att förundra mig över att denna maktinstans väljer att rikta världens ljus mot en man som allt annat än behöver det och frågar mig om den Norska kommittéen genom utnämningen inte just konfirmerat att prispaletten behöver utökas med ännu en färg; Nobels pris i storytelling.

Pratade i veckan med en vän om hur vi mer än någonsin har möjlighet att vara aktiva medskribenter till vår egen realtidshistoria. För om historieskrivandet ur historiskt perspektiv varit några få uttolkare förunnat, ställer dagens multipla förmedlingsmöjligheter historieskrivaren inför en ny typ av utmaning. Det handlar inte om att finna fram till det rykande slagfält och bara genom det faktum att du fann fram först, ha rätt och möjlighet att skriva händelsens historia. På dagens slagfält finns kampen som utspelar sig redan dokumenterad i form av 100 000 medverkades individuella bloggar, twitterströmmar och mediaupptagningar. För den som vill beskriva samtiden eller historien handlar det inte om att finna den, utan att kontextualisera den. Att ur de oändliga förmedlingsströmmarna välja att belysa de små historier, skeenden och bilder som tillsammans skapar mening och målar upp en bild av skeendet, mångfacetterat och komplext, men utan att förlora argumentationens röda tråd i en ogenomtränglig väv.

På bakgrund av detta samtal har jag funderat vidare. För skulle vi se en grafisk illustration av alla de realtidsberättande trådar som spinner samtidsstory runt världen, har jag en stark känsla av att den väven liksom ett ozonlager, skulle vara betydligt tunnare i vissa regioner. För, may we be digital natives or not, ur globalt perspektiv är teknisk tillgänglighet, en så länge, en klassfråga. Att bli hörd är inte endast en fråga om att ha något att säga, utan att ha möjligheten, kanalerna och språket för att nå ut.

Och det är ungefär här Nobelspriset och dagens utmärkelse blir intressant. För i en samtid där storyfragmenten flödar blir de händelser, avtal eller utmärkelser som förmår sätta en punkt av stor betydelse.

Nobelpriset har makten att för en stund stanna upp flödet, rikta ett ljus, famna ett avgränsat skeende och skriva ett stycke gemensam historia.

Nobelpriset ropar; Här! Titta hit! Här verkar en världsförbättrare, här arbetar en människa med okrökt rygg, en visionär, en doer, a god damn peace warrior.

Nobelpriset har kraft att rikta uppmärksamhet mot de historier och skeenden som inte nödvändigtvis lyckas tvinna sina trådar synliga i den globala förmedlingsväven. Och genom uppmärksamheten, inneslutandet i ett allmänt medvetande, och i vissa fall icke att förringa prispengarna, stärka en företeelse som förtjänar en tyst minut i samtidens överröstande realtidskvitter.

Visst är hopp något av det viktigaste vi har och människor som förmår att genom berättelser om en ljusnande framtid ingjuta det i andra alltid värda att prisa. Men frågan är under vilken rubrik. När årets fredspris går till Barack Obama blir det för mig tydligt att kommittéen är en priskategori kort. Så till nästa år hoppas jag att vi ser det nya priset i storytelling komplettera prispaletten. Därtill att fredspriset 2010 går till en person, ett initiativ eller en struktur som faktiskt stärks av utmärkelsen på ett sådant vis att den tar en ny plats i ett allmän medvetande och förmår inspirera till nya initiativ, adapteringar och projekt.

Och så för själva Nobelkommittéen skull. För visst känns det väl skönare att komma hem efter en lång dag på jobbet och trött viska i sin sovande kärastes öra; Idag, min älskade, har vi gjort verklig skillnad.

Coraline - utmärkt exempel på genomgripande marknadsföring

Wed, 07 Oct 2009 11:24:33 GMT

Reklambyrån Wieden+Kennedy marknadsförde filmen Coraline i en prisbelönad kampanj. Se filmen och känn hur ett genomgående tema kan ta en kampanj riktigt långt.

Ni får förstås inte heller missa den lovordade siten, även om den endast var en komponent i hela det mustiga paketet.

Om kundlojalitet - De som snackar skit gör stor skada

Wed, 30 Sep 2009 09:48:22 GMT

Felaktiga definitioner av lojalitet gör att många organisationer gör fel åtgärder. Genom att lägga till en dimension av storytelling kommer analysen leda till ett annat resultat.

I termer av kundlojalitet är det vanligt att fokusera på de bästa kunderna, de som köper mest, de som köper oftast eller tycker bäst om en organisation. Det är också bland dessa kunder som de riktiga fansen finns, de som är ute dagligen och är ambassadörer. Dessa är frivilliga storytellers på marknaden och därmed guld värda. Å vad vi alla gillar dem!

Tyvärr missar denna traditionella hantering av lojalitet en mycket viktig poäng, nämligen de riktigt illojala kunderna. Bland kunderna finns en del antagonister, de negativa berättarna. Dessa är ute på marknaden och bokstavligen snackar skit om er. Dessa personer är väldigt kostsamma. Bilden ovan visar en mycket frustrerad kund till Verizon, läs hans blogg på http://verizonmath.blogspot.com/. Lyssna gärna på hans inspelade telefonsamtal med kundtjänsten också, det ligger på YouTuve och över 2 miljoner visningar http://www.youtube.com/watch?v=lCJ3Oz5JVKs.

Faktum är att det är balansen mellan positiva storytellers, protagonister, och negativa storytellers antagonister som avgör om er organisation kommer växa eller krypa! (Läs gärna mer om detta i The One Number You Need to Grow i mina länktips tidigare). Det är därför vi vågar lite kaxigt prata om strategisk storytelling.

Låt oss tita på ett verkligt exempel som en klient visade förra veckan. De använde ett lojalitetsindex som var definierat som den andel kunder som topprankat sin nöjdhet. Så här såg det ut:

Enhet	A	B
1. Andel Mycket Nöjda	6	5
2. Andel Nöjda	12	14
3. Andel OK	73	60
4. Andel Missnöjda	7	9
5. Andel Mycket missnöjda	2	12
Lojalitetsindex (1+2 ovan)	18	19

Enheterna fick i deras lojalitetsindex samma index. Men den ena enheten har mycket mer missnöjda kunder och därmed mycket mer negativ storytelling ute på marknaden. Detta visade sig också i resultatet från enheterna. Enhet B har svårare med försäljningen.

När det kommer till åtgärder blir, så klart, handlingsalternativen väldigt olika beroende på om fokus ligger på att skaffa fler postiva storytellers eller om det handlar om att minska den negativa storytellingen. Så min rekommendation är att se till att håll reda på även de som snackar skit! Går det att göra dem nöjdare eller går det att vara tydligare så de inte blir kunder från början? Jag undrar hur mycket felaktiga definitioner av lojalitet kostar svenska organisationer egentligen? Och hur mycket tillväxtpotential utnyttjas inte?

En mycket grov alternativ definition av lojalitet kan vara att minska sitt lojalitetsindex med de som är mycket negativa. Analysen kommer då ge helt andra resultat, se nedan. Givetvis är detta väldigt grovt, en negativa berättelse är i många fall mycket värre än en positiv. Dataföretaget Dell har räknat ut att för dem krävs det 5 positiva berättelser för att väga upp en negativ!

Enhet	A	B
1. Andel Mycket Nöjda	6	5
2. Andel Nöjda	12	14
3. Andel OK	73	60
4. Andel Missnöjda	7	9
5. Andel Mycket missnöjda	2	12
Lojalitetsindex (1+2 ovan)	18	19
Netto lojala storytellers (1+2-4-5)	9	-2

Har ni inte funderat på kundnöjdhet ur ett storytellingperspektiv rekommenderar jag varmt att plocka fram tidigare genomförda kundundersökningar, varumärkesundersökningar etc och titta på dem igen. Det kostar inget och jag lovar att ni kommer se helt nya saker i datatabellerna.

Wiki och storytelling i återuppbyggnaden av krigsdrabbade samhällen i Norra Uganda

Tue, 29 Sep 2009 09:47:07 GMT

BOSCO är en organisation som använder en wiki och teknik för att kunna ge den isolerade och krigsdrabbade befolkningen i norra Uganda en röst i det globala samhället. Bosco-Uganda-2BOSCO grundades för tre år sedan av Gus Zuehlke, en katolsk präst från Indiana, efter att han besökt flera läger i norra Uganda. Dessa personer var avskurna från en alltmer uppkopplad värld, vilket hindrade deras förmåga att bygga en god framtid för sig själva. BOSCO utbildar dem att använda teknik för att berätta sina historier, formulera de problem de ställs inför, för att utforma lösningar för dessa problem, och bjuda globala samarbetspartners hjälp.

Läs mer om BOSCO

Läs mer om wikis och en längre text om BOSCO på wikispaces

Läs berättelser om BOSCO

Bra länkar från den gångna veckan

Tue, 15 Sep 2009 09:38:02 GMT

LOJALITET

Ofta ägnar vi oss åt att mäta och följa upp de kunder och anställda som slutar. Men är det rätt? Borde inte mycket fokus ligga på att följa upp och stötta de som är fans eller potentiella fans? Mycket intressant forskning som jag hänger upp mina tankar på om storytelling på:

The One Number You Need to Grow

En annan artikel i samma bana http://www.businessweek.com/magazine/content/06_05/b3969090.htm?chan=db

DISKUSSION OM NY LOGIK PÅ MARKNADEN OCH SLUTET PÅ “THE FUNNEL”

Är the Funnel slut? Om vägen till marknaden. Intressant läsning men jag tycker The Funnel har en stark pedagogisk uppgift som behöver spridas mycket mycket.

http://gnext.com/?p=8

OM OPINIONSBILDNING 2.0

Dr Spinn funderar lite om hur han skulle lägga upp en valkampanj idag. Jag har inspirerats och skissar på en variant själv.

http://www.doktorspinn.se/2009/09/06/opinionsbildning-2-0/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=rss

DATA OM MEDIEVANOR

Förändringen av medievanor går fort nu. Vissa data pekar på att utvecklingen accelererar snarare än planar ut. Se http://fredrikstromberg.se/2009/09/13/hor-upp-medierevisionister-har-ar-lite-siffror-pa-elandet/. Stämmer detta blir det stålbad för de traditionella kommunikationsbolagen.

OM KOLLABORATIV FINANSIERING

Filmen “The Pact” satsar på förskottsbetalning. De som vill se filmen får betala innan för att lösa finansieringen. Se http://www.filmnyheterna.se/Nyheter/The-Pact-satsar-pa-forskottsbetslning/

Jag älskar den här idén. Minskad risk för alla parter och markandsföringen sker från dag 1. Så borde alla organisationer jobba mer.

ÖVRIGT

Jag har nu jobbat en månad efter semestern och känner att jag är inne i jobbet. Är peppad över att det är så mycket att göra där ute, i princip varje organisation jag träffar verkar lite vilsna över hur de ska ta tag i framtiden.

Gör med mina kollegor ett jobb där vi dyker ner i målgrupperna och kartlägger var dessa befinner sig i verkligheten. Facebook verkar etablera sig mer och mer i befolkningen…

Sen håller vi på att samla våra stryrkor av duktigt folk. Idag vill jag tipsa om Lise Tormod, duktig strategikonsult på Cordial som alltid har ett glatt lynne. På Twitter finns hon under @lisetormod Tack Lise för dina alltid insiktsfulla kommentarer!

Fler typsnitt på webben med Typekit!

Fri, 11 Sep 2009 11:40:03 GMT

Genom åren har man som grafisk formgivare för webben tvingats nöja sig med att använda samma gamla typsnitt :Times, Verdana, Arial, Georgia + några få till, tråkigt! sIFR ( http://www.mikeindustries.com/blog/archive/2004/08/sifr ) har sen ett par år funnits som alternativ, men nu kommer någonting som verkar ännu mer intressant.

Typekit är ett nytt sätt att använda andra typsnitt än de cross-platform säkra typsnitten som används idag, typekit skpar ett sätt att lagligt länka till valfritt typsnitt!

Jeffery Veen säger på sin blogg:

"We’ve been working with foundries to develop a consistent web-only font linking license. We’ve built a technology platform that lets us to host both free and commercial fonts in a way that is incredibly fast, smoothes out differences in how browsers handle type, and offers the level of protection that type designers need without resorting to annoying and ineffective DRM.

As a Typekit user, you’ll have access to our library of high-quality fonts. Just add a line of JavaScript to your markup, tell us what fonts you want to use, and then craft your pages the way you always have. Except now you’ll be able to use real fonts. This really is going to change web design."

På typekits blogg talar de om en lansering i sommar, vid dags datum har ännu inte tjänsten lanserats - men man kan göra en intresseanmälan här: http://typekit.com/ Eller läs hela artikeln om Typekit: http://blog.typekit.com/2009/05/27/introducing-typekit/

[Just nu] Topstone i Sverige och Japan

Tue, 01 Sep 2009 12:49:34 GMT

Vi fick en förfrågan från NGK, en av våra japanska samarbetspartners på att ta fram Business games för att stimulera samarbete och kreativitet på den Japanska marknaden. Topstone är ett kommunikations- och ideagenereringsverktyg för grupper mellan 4 och 10 personer. Topstone hjälper varje deltagare att bidra på ett positivt och konstruktivt sätt och bygger på forskning inom kreativitet och spelteori. Topstone är utvecklat i samarbete med Johan Eriksson Lassbo och Marcus Redvall.

www.topstonefriends.com

[Just nu] Mats Johansson, Verna Ekologi, i vårt lab

Tue, 01 Sep 2009 11:06:29 GMT

I fredags hade vi celebert besök av Mats Johansson, VD på Verna Ekologi och miljö. Mats är en driven entreprenör som i snart 15 år arbetat med hur vi ska skapa ett samhälle som sluter kretsloppen av näringsämnen. Ett av målen är så klart en friskare Östersjö att bada i.

Under en kreativ lunch hjälptes vi åt att visualisera de olika aktörerna inom området för att se möjligheter för öppningar.

Med sin kännedom om aktörerna och våra hjälpmedel för visualisering av spelmekanismer fick vi snabbt fram en fungerande systembild där olika scenarier testades. Vissa scenarier ledde till möjligheter för unga arbetslösa och andra ledde till politiska låsningar. Intressant och nyttigt för oss båda.

Välkommen upp du med om du vill få nya infallsvinklar på ett problem.

Dan Pink underhåller om motivation och engagemang

Tue, 01 Sep 2009 09:20:11 GMT