Thomas Tvivlaren - Med tvivlet som insats

Även sortin görs via en "Sven Otto"?

2010-07-08T14:03:00.002+02:00

Arbetsmarknadsminister Totto har som bekant gjort politisk sorti. Jag är en smula förvånad att han satt nästan hela mandatperioden med tanke på att han rätt omgående hamnade i blåsväder då han påträffades ha romantiserat sin CV. Nu verkar det som att även sortin tycks vara präglad av ännu en "Sven Otto", dvs en romantisering av verkligheten för att tjäna egennyttan.

Aftonbladet har på förmiddagen rapporterat om att det verkliga skälet till Littorins avgång var något annat än det Littorin själv hävdade under gårdagen. Enligt AB skall Littorin ha utfrågats om ett påstått brott men vägrat svara på detta. 16 timmar senare avgår Littorin.

Visst är det något som luktar skunk här? Det finns dessutom flera odörkällor.

Stanken från Aftonbladet

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin avslutar sin text om Littorinavgången på följande sätt:

En berättigad fråga är varför Aftonbladet inte nu publicerar de nya uppgifterna om Sven Otto Littorin. Skälet är enkelt. Sedan i går morse är han inte längre en offentlig person.

Han valde att hoppa av – i stället för att bli intervjuad.

Men vänta lite nu? Aftonbladet slår på stort och gör en tokfet etta av att en av vårt lands inflytelserikaste politiker och ledare utpekats för ett brott och att pressens upptäckt av detta är det egentliga skälet till Littorins avgång. Ändå inser man inte vikten av att lägga korten på bordet för detta påstående?

Det man de facto gör genom att på det här sättet säga A men inte B är ju egentligen potentiellt värre än att gå ut med de uppgifter man har. Man lägger en solid grund för spekulationer och ryktesspridning som definitivt kommer att angripa den numera icke-officiella Littorin på ett högst icke-officiellt och personligt plan. Inte minst mot bakgrund av att han ligger i vårdnadstvist och skulle må bra av en hyfsat fläckfri vandel. Inte minst mot bakgrund av att Littorin är av hankön.

Detta andas feghet från Aftonbladet. Det som står på spel här är verkligen inte försumbart och sträcker sig dessutom bortom Littorins privata sfär.

Om Littorin, svensk minister och därmed ledare med underförstådd roll som folkligt föredöme, utpekats för ett brott så har det givetvis ett allmänintresse och bör behandlas därefter.

Om brottsutpekandet är den verkliga orsaken till Littorins avgång så är allmänintresset än större och då föreligger tvärtom ett demokratiskt och samhälleligt krav på en grundlig journalistisk redovisning.

Stanken från Littorin och Alliansen

Om det nu är så att Littorins huvudsakliga skäl till avgång inte alls var det han igår hävdade, dvs omtanke om barnen och sitt privatliv, så innebär det ju faktiskt något anmärkningsvärt.

Littorin har då inte bara ljugit utan dessutom gjort det på mest bedrägliga vis genom att spela ut "onda hemska journalister"-kortet. Som om inte detta räckte så har han nyttjat detta för att - medvetet eller omedvetet - slå mot en av demokratins pelare, dvs pressfriheten.

Under gårdagkvällen var nämligen en hoper framstående politiker från de flesta politiska läger upptagna med att på bästa sändningstid diskutera att det är dags för pressen att ägna sig åt "självsanering" givetvis underförstått "annars...".

De som följt mig (när det väl finns något att följa då jag är ketchupbloggare) vet att jag verkligen inte håller svensk press under armarna. Svensk press är de facto en skam för vår demokrati. Något att som sann demokrat skämmas för och bespotta. Givetvis finns det en och annan lysande stjärna men som helhet och ur perspektivet makt- och samhällsgranskare är svensk journalistik fullkomligt usel. Att pressen bör ta sitt ansvar och "sanera" sin verksamhet är alltså något jag är den förste att skriva under på. Det bör dock inte ske som en konsekvens av att en minister drar en vals och kommer undan med det utan istället fokusera på att värna det demokrati som är journalistikens grundförutsättning och delvisa förvaltningsansvar. Jag ämnar skriva mycket mera om svensk press framöver så jag lämnar detta sidospår därhän för stunden.

Sist men inte minst så bör det inte råda någon tvekan om att Alliansen och Reinfeldt haft vetskap om de verkliga skälen till avång vilket ger ytterligare en dimension på denna händelse. Med det sätt som Alliansen och dess manipulationsdomptör Schlingmann bedrivit politik under den här regeringstiden så bör informationsflödet vara mycket väl uppstyrt helt enkelt för att åstadkomma mesta och bästa möjliga manipulation. Att då tro att Reinfeldt och Schlingmann skulle sakna information om denna affärs mest intrikata detaljer framstår som en pueril tanke.

Men det är väl som vanligt. Vår käre landsfader Benito Reinfeldt varken ser, hör eller talar. Det fega ledarskapet personifierat. Mannen som tycker debatten mår bäst av att lägga sig...

Stanken från svensk etablissemangspolitik

Avslutningsvis så måste man också reflektera över det faktum att den eventuellt brottsliga händelse som Aftonbladet fått kännedom om skall ha inträffat redan för några år sedan. Visst är det väl en smula lägligt att uppgiften når offentlighetens ljus just nu? Lägligt men inte märkligt.

Valet 2010 skulle visst bli det smutsigaste någonsin och nog verkar den profetian kunna infrias?

Uppdatering (2010-07-08, 13:20): Även Expressen har nu skrivit om orsakerna till Littorins avgång. Nog får åtminstone jag känslan av att den artikeln framstår som en PR-spinn inte minst mot bakgrund av slutfrasen:

Först där lämnades den formella avskedsansökan in. Och därmed blev han en icke-officiell person, konstaterar en uppgiftslämnare.

Vikten att trycka på att Totto numera är en icke-officiell person tycks viktigt. Locket på. Passera! Här finns inget att se. Eller för att ånyo citera svensk demokratis baneman: "Debatten mår bäst av att lägga sig..."

Läsvärt: Du har väl inte missat Pirate Media Groups "TV OlofB"? Ett prima tillfälle att ta dig en titt på alla dessa påstått osnutna snyltare till gratisätare som Piratpartiet huserar. Hoppas fler än OlofB tar efter detta och inser att som riksdagskandidat så är det viktigt att vänja sig med kamerans granskande lins. Vill du konkurrera med OlofB och några till om min personröst så är det dags att göra slag i saken nu och "show me what you got". Om inte annat är det idealiskt att mjuka upp kameravanan under lättsamma och kontrollerade former istället för att börja när Janne Josefsson knackar på dörren.

En annan mycket berömvärd insats är Syrrans Grannes kulturbombning. Kopiera det initiativet och dela sedan med dig av böcker, musikskivor och annat som ligger och samlar damm. Etiketter finns att köpa för den som så önskar.

Magnihasa önskar en lösning på Mysteriet Swift och jag delar den önskningen. Avslutningsvis så är det hög tid att göra något åt den öronbedövande tystnaden kring FRA-lagarna. Just do it! Imorgon kanske det inte går.

Vote 4 Pirate

2010-04-05T19:30:00.002+02:00

Det ryktas att det är val till Riksdagen i höst så nu är det dags att vakna ur slummern, i den mån sådan njutits av, och jobba för att Piratpartiet ska segla in.

En musikalisk rivstart på valkampanjen är därför på sin plats. Musik av Mad Cranium och text av Sagor Från Livbåtens Göran Widham: Vote 4 Pirate!

Läsvärt: Viktualiebrodern om inglasade perronger. XORBOT om Wikileaks och den läckta filmen om Irakkriget. Skivad Lime om piraterna och extremisterna. OlofB tycker svensk politiks egen Ricki Lake, dvs Cecilia "Censilia" Malmström, är snäll men naiv. Slutligen, Emma om gräsrötter som brummar.

Jag går ur Piratpartiet

2010-04-01T20:24:00.002+02:00

Jag trodde aldrig dagen skulle komma då jag skulle få skriva det som nu komma skall.

Jag går härmed ur Piratpartiet!

Piratpartiet har helt enkelt inte längre något existensberättigande. Det enträgna arbetet har äntligen gett resultat och vi kan njuta av den rättssystemiskt perfekta idealstaten.

Inga reella hot finns längre mot demokratiska fundamenta som yttrandefrihet, brevhemlighet, meddelandeskydd och rättssäkerhet. Den demokratiska transparensen är förverkligad.

Ett riktigt stort tack riktas till gammelmedia! Utan er hade den här kampen långtifrån varit över. Tack vare ert tydliga och ovillkorliga ställningstagande mot övervakningssamhället och för Den Nya Tiden så kan vi nu äntligen börja blicka framåt. Ja, helt enkelt nyttja möjligheterna och bygga vår framtid.

Ett stort tack riktas även åt de organisationer som hjälpt oss i kampen mot det Orwellska samhället. Följande har bedrivit partispecifik påverkan:

Tack Centeruppropet för att Centern nu äntligen är helt och fullt integritetscertifierade!

Tack Liberati för att Folkpartiet nu äntligen hittat tillbaka till sina liberala rötter och nu anammar liberalism så som den var tänkt!

Tack Sossar mot storebror för ert enträgna och fruktsamma arbete för att förändra Bodströmspartiet i en riktning som ligger i linje med demokratins grundvärderingar!

Sammanfattningsvis, ett kollektivt tack och grattis till Centeruppropet, Liberati och Sossar mot storebror. Ni hade rätt! Det gick att påverka era moderpartier inifrån!

Ett sista tack går till Vänsterpartiet och Miljöpartiet som klart och tydligt visat sitt ställningstagande i denna historiska kamp!

Demokratin och tron på det fria samhället är återställd! Nu ska jag ta det lugnt ett tag och bara njuta.

Med tanke på höstens val till Riksdagen ska jag istället börja fundera på vilka skattesatser som bör höjas och sänkas några procent för att jag bättre ska kunna ta ställning till vilket riktigt och viktigt parti jag ska lägga min röst på. Kort och gott, vilken partiledare är snyggast och mest förtroendeingivande?

Vad politiken handlar om är nu åter igen fullkomligt oväsentligt.

Skönt att allt äntligen är som vanligt.

Läsvärt: Badlands Hyena tipsar om glädje i koncentrationslägerform. OlofB skriver om vita brev. Svenska Förläggareföreningen noterar att Ipred är en succé. DN noterar att Svenska Förläggareföreningen är en samling pappskallar! DN skriver också om ett nytt integritetsinriktat FN-organ. Slutligen, Henrik Alexandersson som noterar att det är första april...vad han nu menar med det?

Mymlan gör verkligen en Ask

2010-04-01T16:04:00.002+02:00

Ja, jisses vad ett par inlägg av en rättshaverist och konspirationsteoretiker kan ställa till med i form av känslomässiga utspel. Min egen erfarenhet av den typen av nätpersonligheter - troll - är att de inte klarar granskning och därför ofta bara behöver få lite hjälp på traven att hamna i dagsljus för att vara en saga all.

Det kan ju iofs vara så att jag redan spruckit utan att jag märkt det själv. Trollens trollkung typ. Thomas Bergakungen? Nåja, någon måste ju vara det med. Kan någon skicka ett diplom?

Mymlan blev som redan antytt riktigt sur. Nej, jag skulle nog hävda att hon blev riktigt jävla förbannad. Det yttrade sig bl.a. i en kaskad av direkt-twittrande som tyvärr bara påvisar att Mymlan verkligen gör en Ask. Så här yttrade det sig:

Jag håller normalt sett med. Skam till sägandes, gjorde jag i detta fall faktiskt inte ens reflektionen. Jag återkommer till orsaken.

Respekten har varit ömsesidig och bottnat i Mymlans skrivande men även det medmänskliga jag läst in mellan raderna och som jag normalt inte fäster så mycket vikt vid i ett normalt politiskt och bloggosfäriskt sammanhang där ord och handlingar är det som räknas (jo, självklart finns det en social dimension som blir oundviklig med tidens gång men den är inte det primära).

Det var ju tråkigt.

Men här är det något som verkligen inte stämmer. Mymlan är expert inom sociala medier och detta yttrar sig inte bara i att hon driver en av de främsta svenska siterna för detta utan återkommande även hamnar i gammelmediala sammanhang just pga denna insikt.

Mymlan har total koll på nätet och dess förutsättningar så här förstår jag helt enkelt inte hennes resonemang. Det är lite grand som om en justitieminister inte skulle ha koll på oskuldspresumtionen (men sådant händer ju inte!). Häromdagen satt exempelvis Mymlan i soffan hos Malou på TV4 och uttalade följande:

För det första är det ju så att vad man än gör på Internet och var man än gör det så måste man ju vara beredd att kunna stå för det, vem som än läser eller ser vad man gör. Så att publicera ingenting någonstans som du inte är ok med att din chef eller mamma eller bror eller vem det nu än är kan se.

Det finns så klart förmildrande omständigheter men är man som Mymlan en offentlig person som dessutom är i branschen så blir det twittrade resonemanget mot denna bakgrund rena rama tankevurpan.

Jag är till skillnad från Mymlan ingen expert på sociala medier. Däremot så har jag pga rätt intensivt nätverkande på senare tid, exempelvis på Facebook, praktiskt sett hur detta med integritet i sociala mediesammanhang brukar yttra sig. De flesta - med abrovinken att jag på något sätt redan är avlägset bekant ex. genom bloggosfären och därför kanske hanteras annorlunda - fäster inte så stor vikt vid detta vad gäller att acceptera vänskapsförfrågningar. En del anammar dock en mycket strikt syn. Ingenting konstigt med detta så klart och givetvis något jag till fullo respekterar.

Den senare gruppen människor sätter ofta gränsen antingen väldigt strikt som vid den absolut närmaste kretsen som familj och nära vänner. Steget ned är de som sätter gränsen vid afk, dvs de tycker att en vänskap tarvar att man har träffats fysiskt. Vad den här gruppen människor har gemensamt är att de för det mesta har en mycket begränsad skara vänner på Facebook. Ju striktare syn desto färre personer i det vänskapliga FB-nätverket. Det är troligare med något tiotal än ett hundratal, även om det senare förekommer.

I Mymlans fall så var det mig veterligen ingen liten skara i hennes vänskapliga FB-nätverk. Då jag blivit raderad kan jag tyvärr inte kontrollera detta men mellan tummen och pekfingret och om minnet inte sviker mig så var det ett antal hundra personer. (Korrigera/komplettera gärna denna information.)

Kändisskapet inför ytterligare en dimension i detta. Det finns kändisar som jag själv har nöjet att vara FB-vänskaplig med som har fejkade namn på sina konton. Det framgår alltså inte alls vem det är som egentligen ligger bakom och givetvis har förhållningsregler om detta påpekats (även om behovet därav inte funnits i relation till min normala respekt för integritet och förtroenden). Av ren självbevarelsedrift så är det nog med sådan tydlighet man måste agera om man värnar sin integritet och råkar ha ett kändisskap att förvalta.

En privatperson som "är en delvist väldigt offentlig person" var det ju nyss? Att Mymlan inte tillhör löneslaveriet hos Schibsted och Bonnier är iofs hedrande men inte riktigt relevant i sammanhanget.

Aj! Det där var ett slag under bältet Mymlan! Inte minst med tanke på det nyssnämnda där hennes FB-vistelse inte direkt vittnar om en strikt integritetssyn. Mymlan är även en offentlig person vilket än mer ökar behovet att strypa informationsflödet om så önskas. Sedan måste man även väga in plattformen Facebook och hur den alltmer väver in precis allting genom flödesteknik och annat. Blogginlägg, twitterflöden och det ena med det tredje vävs in och komplicerar synen på vad som är privat sfär och vad som inte är det.

Just i detta fall så upplevde jag inte heller att det var en särskilt känslig eller privat situation. Det var som en kommentar till vilket inlägg som helst och inte på något sätt avvikande mot hur jag hade skrivit i en kommentarstråd till Mymlans blogg. Om något så var det känsligt för huvudpersonerna vilket jag påtalade genom att föra upp rättssäkerhetsaspekten och att inte bidra till ryktesspridning.

Framförallt, att hävda att jag inte tar hänsyn till privatliv finner jag anmärkningsvärt just i detta fall. Mymlan - om någon - borde veta att jag respekterar detta då jag tidigare själv försökt agera skademinimerare i ett privat sammanhang där Mymlan var huvudperson. Detta gör att jag uppfattar det sista twittret som ännu ett utfall av bedräglig retorik ovärdig den bild jag tidigare haft av Mymlan.

Den starka emotionella yttring som resulterade tror jag Mymlan bör fråga sig vad den egentligen bottnar i?

Att anspela på personlig integritet i detta fall tycker jag Mymlan borde hålla sig för god för.

Läsvärt: Piratnytt har lyckats få en intervju med vår snart avgående justitieminister. MaGniHaSa skriver bara nästan om Joe Labero. Anna Troberg gör processen kort med den moderate svammelpellen och kappvändaren Henrik von Sydow. Scaber Nestor kräver svar av Mälardalens Högskola. Henrik Alexandersson hävdar att medborgare göre sig icke besvär. Sist men inte minst skriver Opassande om ansvar och yttrandefrihet.

Mymlan gör en Ask

2010-03-31T14:59:00.002+02:00

Det tidigare inlägget om Mymlan och hennes selektiva syn på oskuldspresumtionen ledde till en intressant kommentarstråd till hennes eget blogginlägg. Det förvånande med hennes reaktion är att hon där inte alls bemöter mina argument och det jag skrivit utan istället duckar och istället fortsatt hävdar sig vilja kritisera Newsmills hantering (medelst svajig syn på oskuldspresumtionen och dåligt maskerat skuldbeläggande).

Som jag försökt förmedla i tråden och i mitt tidigare inlägg så kunde det ha gjorts utan att tumma på viktiga demokratiska principer varför Mymlans inlägg och kommentarer ser besvärande ut.

Det som är beklämmande med Mymlans agerande är att hon själv vill framstå som en värnare av oskuldspresumtion men inte ser sin egen bidragande del ur perspektivet pöbelvälde och hämndmentalitet. Så här skrev exempelvis Mymlan i relation till Bjästa-gate:

Varför diskuterar vi inte istället strukturerna i samhället, vad som driver människor, varför diskuteras inte könsmönstren?
Och varför sitter människor ena dagen och tycker att det är förskräckligt med Bjästa och stackars flicka och åh vilket civilkurage hon har den där Amanda, för att nästa dag trilla i samma grop och falla in i samma gamla mönster, eftersom det är så väldigt mycket enklare att haka på, istället för att stå upp för det som är riktigt.

Ja, varför gör "vi" så? Varför spelar "vi" ena dagen på vår rättfärdighet, "vår" vidsynthet och "vår" insikt om människors förmåga till både gott och ont för att nästa dag bete oss precis så som "vi" inte bör eller skall? Varför gör Mymlan så här:

För att avslutningsvis citera Mymlan:

Varför diskuterar vi inte istället strukturerna i samhället, vad som driver människor, varför diskuteras inte könsmönstren?

Läsvärt: Via Lakes Lakonismer finner jag Jakob Heidbrinks eminenta inlägg om Ipred. Den demokratiska styggelsen Ipred fyller 1 år i Sverige och detta firar MaGniHaSa genom Genesis-frossa. Ett mycket viktigt påpekande kommer från Caught In the Act som påminner om att öppen källkod och öppna standarder är under attack. Även Flickus Flackus Flum tar upp detta hot. Henrik Alexandersson påminner med koppling till Ipred-lagen om att Asks groda inte var något misstag. Full Mental Straightjacket gör en skrämmande spaning om att Privatpolisen breder ut sig. Sist, men definitivt inte minst, så finner jag via Lakes Lakonismer Kjell Häglunds inlägg om mästerkommentatören Steelnecks fan-byggda blogg.

Mymlan vs oskuldspresumtionen

2010-03-30T20:47:00.005+02:00

Ett par av de mest uppmärksammade händelserna under senare tid har båda haft temat rättssäkerhet.

Oskuldspresumtion

Oskuldspresumtionen har varit på tapeten sedan Asks gruvliga fadäs häromsistens. Att åsidosätta denna fundamentalt viktiga juridiska princip är något man inte förväntar sig från rättsväsendets främsta representant. Följaktligen har röster med rätta rests för hennes avgång. En sådan fundamental princip bör sitta i ryggmärgen på varje sann demokrat och då i synnerhet på en justitieminister. Punkt.

Bjästa och pöbelvälden

Den likaledes aktuella händelsen i Bjästa har satt fokus på hämndmentalitet och pöbelvälden. Även dessa är starkt relaterade till rättssäkerhet och allmän rättsuppfattning. Pöbelvälden och hämndmentalitet brukar ofta kopplas till misstänkta och inte dömda. Den här typen av aktiviteter brukar också kännetecknas av ett traditionellt och stereotypt svagt offer, ex. en (ung) kvinna eller ännu hellre ett barn.

Detta beror på att pöbelvälden i regel bygger på känslomässigt driv och socialpsykologiska fenomen som deindividuation (Googleöversättning), dvs där man agerar som en grupp och där de mekanismer som normalt dämpar och reglerar på individuell nivå åsidosätts.

Historien är tyvärr ett hemskt facit på vad denna form av primalt beteende kan leda till. Somligt lockar per automatik till pöbelmentalitet:

Det riktigt anmärkningsvärda i fallet Bjästa var att det fanns inte bara en, utan två domar mot samme gärningsman, dvs samma person som pöbeln tog ställning för. Som om inte detta var nog så var den som utsattes för pöbelväldet dessutom en ung kvinna. Ändå tog samhället ställning för den dömde med numera bekant resultat.

Enligt pöbelmentalitetens normala förutsättningar så är det berättigat att tala om upp- och nedvänd värld!

Notera att jag inte tar ställning i relation till pöbelnormen utan bara påpekar att den finns och att den, då den helt trotsats i detta fall, gör Bjästa-gate än mer anmärkningsvärt.

Mymlan vs oskuldspresumtionen

I ljuset av dessa två händelser finner jag därför Mymlans inlägg Kära Newsmill – det luktar lite illa riktigt märkligt.

Inlägget kritiserar Newsmills hantering av Thomas Di Levas inlägg där han ger sin version på den massmediala uppståndelse som följde efter att Di Levas f.d. sambo polisanmält honom för misshandel.

Inledningsvis beskriver Mymlan Newsmill som "en avskrädeshög för rättshaverister och konspirationsteoretiker". Jag finner detta tveksamt och ett utslag av bedräglig retorik där Newsmill skall beslås med negativa attribut helt enligt argumentum ad hominem. Detta är ett tyvärr vanligt sätt att medelst fulargumentation stämpla någon/något och därmed bakvägen försvaga dennes argumentation.

Det är för övrigt inte första gången Mymlan nyttjar detta. Vad som gör detta retoriska grepp än mer tveksamt i just detta fall är att hon strax innan kritiserat kritiska generaliseringar, dvs det hon själv anammar. Denna kritik delar jag dock givetvis.

Mymlan påpekar det felaktiga att lägga skulden på, vad jag tolkar som, nätet:

I rubriken som han knappast konstruerat själv om jag känner Newsmillredaktörerna rätt, står i princip att den ryktesspridning han råkat ut för är det nya medielandskapets baksida.
För det första blir jag sur över att detta skylls på det nya medielandskapet. Nog om det. För det andra funderar jag på vad som händer i kommentarsfältet till artikeln.

Den dåliga vanan att ta varje chans att lägga skulden på det flummigt definierade "nätet", enligt någon slags bedräglig slaskargumentation där man vill framhäva nätet som en homogen plattform med likasinnade - hemska - människor, säger mera om de som framför detta än om nätet.

Mymlans påstådda huvudresonemang bottnar i att Newsmill tycks ha modererat (censurerat) kommentarer. Jag är generellt sett emot detta även om jag har förståelse för att moderering ibland behövs för att troll inte ska förstöra debattklimatet i kommentarstrådar. Har man kommentarsregler och dessa inte respekteras så är det heller inte konstigt om detta efterföljs genom moderering. Din plattform, du bestämmer.

Vidare hävdar sig Mymlan inte ta ställning i skuldfrågan vad gäller Di Leva:

Utan att lägga mig i skuldfrågan – Di Leva är faktiskt inte ens officiellt anklagad för något brott – undrar jag om man inte när man går ut med en sådan text också måste vara beredd på ifrågasättanden? Är det inte det som hela det nya landskapet handlar om? Är det inte det hela Newsmill handlar om?

För det första, med tanke på att Di Leva inte är anklagad (åtalad?) för ett brott så tycker jag att Mymlans ordval "officiellt" känns märkligt. Nej, Di Leva är inte officiellt anklagad men inofficiellt så...

För det andra så ger Mymlan uttryck för att inte ha förstått oskuldspresumtionens och rättssäkerhetens attribut och därmed inte heller dess innebörd och betydelse:

Di Leva är inte frikänd. Utredningen lades ner, på grund av vad jag förstår, brist på bevis. Frikänd kan man bara bli om åtal väcks, och en rättegång genomförs.

Detta tolkar jag först som en terminologisk rättning av det PM Nilsson skriver i Resumé. Kort och gott, det har inte ens lett till rättegång så rent tekniskt har givetvis inte Di Leva frikänts.

För det tredje finner jag det märkligt att Mymlan lyfter ett inlägg av Katerina Janouch trots att hon själv ifrågasätter dess giltighet. Vad inlägget från Janouch däremot innehåller är ett klart skuldbeläggande av Thomas Di Leva (min kursivering):

Jag minns att Linda Skugge fick en massa näthat på Newsmill, då var det ingen som rensade rabatten, men nu när Tomas di Leva skriver en snyftande drapa så städas allt kritiskt bort i ett nafs. Fy fan vad det smakar äckligt. [...] Apropå Bjästa och att vuxna bara tittar bort när något obekvämt sker, jag vägrar vara en sån vuxen och därför tänker jag fortsätta ha synpunkter på den där typen av falska publiceringar som detta är ett praktexempel på.

Vad som övergår mitt förstånd är att om nu Katerina Janouch är så övertygad om Thomas Di Levas skuld varför agerar hon inte? Hon sitter ju uppenbarligen på information som kan vara viktig ur ett juridiskt hänseende. Hennes avslutning gör inlägget helt obegripligt:

Annars, om jag höll käft, vore jag ju lika ryggradslös som Bjästapacket.

Men öppna munnen då människa! Vad är det Janouch vet men inte säger?

För det fjärde, döm om min förvåning när Mymlan spinner vidare på den andra punkten och vederlägger mitt antagande om den terminologiska rättningen (min kursivering):

Det händer varje dag, att polisutredningar läggs ner eller att åtal inte väcks i brist på bevis. Det säger ingenting om skuldfrågan.

Säger det verkligen ingenting om skuldfrågan?

Självklart gör det det! Här är det värt att påminna om den normala rättsprocessen i vår typ av samhälle:

1) En polisanmälan upprättas om misstanke om ett brott.
2) Polisen utreder misstanken i en s.k. förundersökning.
3) Om brottsmisstanken inte styrkts och och brottstypen inte är grov kan polisen själva avskriva ärendet. Vid grövre typer av brott med straffsatsen minst 6 månaders fängelse styrs utredningen dock av åklagare.
4) Om utredningen styrker brottsmisstanken väcker åklagaren åtal.
5) Rätten dömer eller frikänner.
6) Domen/frikännandet äger laga kraft om överklagande uteblir/högsta rättsinstans nåtts.

Ju tidigare i ovanstående rättssystemiska stege ett ärende stannar, desto svagare är normalt brottsmisstankens giltighet och därmed även skuldbeläggandet ur ett juridiskt perspektiv. Detta går stick i stäv med det resonemang Mymlan för som tycks bottna i moralisk skuld.

Konkretiserat, om en brottsanmälan inte leder till åtal så är givetvis den anmälde att betrakta som oskyldig, dvs oskuldspresumtion i praktiken.

Men, protesterar nu vän av ordning, kan det inte vara så att en person gjort sig skyldig till ett brott men att bevisningen helt enkelt saknas/är för svag och därmed går inte brott att styrkas? Givetvis kan det vara så.

Faktum är att rättssäkerhet brukar ofta beskrivas med beaktande av denna aspekt, ä.k. bortom allt rimligt tvivel:

Man brukar säga att det för fällande dom krävs att den åtalades skuld står bortom allt rimligt tvivel och att det är bättre att 99 skyldiga går fria än att en oskyldig blir dömd.

Avslutningsvis, jag vet inte hur det ligger till med Thomas Di Leva och händelsen som detta inlägg indirekt bottnar i. Det jag däremot vet är att i vår typ av samhälle respekterar vi rättssystemet genom att hellre fria än fälla.

Just därför är det också mitt förbannade ansvar att inte elda på någon ryktesspridning utan evidensuppbackning.

Oskuldspresumtionen är inte godtycklig utan måste gälla såväl i teori som i praktik.

Den måste i synnerhet gälla i fall som naturligt anspelar på känslor och därför väcker vår empati och vår avsky.

Förstår vi inte ens detta så har vi ingen rätt alls att klanka ned på en ort i Norrland som skulle behöva vädra ut en helvetes massa unkenhet.

Läsvärt: Henrik Alexandersson gör en dragning om vad Piratpartiet har ägnat sig åt i Europaparlamentet. Opassande skriver om total transparens som vapen i relation till Jardenbergs transparensprojekt. Viktualiebrodern gör en intressant reflektion om mäns dödlighet. MaGniHaSa skriver om social förändring och individuell kompetens.

Den animerade justititeministern

2010-03-28T12:39:00.004+02:00

Justitieminister Beatrice Ask har, mig veterligen, ännu inte avgått. Med tanke på att det tog en knapp vecka att framställa svanstippen på en pudel...eller "pudel" så är det knappast snabba ryck vi ska associera till Bea T-Rex och Benito i detta ärende. Katastrofalt för demokratin och respekten för rättssäkerheten men desto bättre för den kreativa bloggosfären!

Remixkulturellt bidrag

Under tiden justitie- och statsministern sover och/eller tror att stormen är över, har jag agerat remixkulturell och skapat några animationer i varierande storlekar som jag hoppas ni finner klädsamma på era egna hemsidor, bloggar och liknande nätplatser.

OBS! Animationerna får användas som ni behagar utan kommersiellt syfte men snälla, lägg dem på egna webhotell eller egna konton hos bildvärdar! Några exempel på det senare:

BayImg - Free uncensored image hosting
Photobucket - Share your original photos
ImageShack - Online Media Hosting

Jag blir dock mycket glad för wordness i form av LinkLuv eller en kommentar eller dylikt så jag kan följa spridningen av bilderna.

Framförallt skulle jag uppskatta om ni länkar till Facebook-initiativet "Justitieminister Beatrice Ask måste avgå!" då denna grupp är mycket medlemsberoende med tanke på kommande aktiviteter. Har ni inte redan gått med så gör det!

Bild: Tant Gredelin (animerad), bredd 150 pixlar
HTML-mall med länkning till FB-grupp:

<a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=101007566606532"><img src="URL_TILL_EGEN_KOPIA" alt="Den animerade justitieministern Tant Gredelin, bredd 150 pixlar."></a>

Bild: Tant Gredelin (animerad), bredd 200 pixlar
HTML-mall med länkning till FB-grupp:

<a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=101007566606532"><img src="URL_TILL_EGEN_KOPIA" alt="Den animerade justitieministern Tant Gredelin, bredd 200 pixlar."></a>

Bild: Tant Gredelin (animerad), bredd 400 pixlar
HTML-mall med länkning till FB-grupp:

<a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=101007566606532"><img src="URL_TILL_EGEN_KOPIA" alt="Den animerade justitieministern Tant Gredelin, bredd 400 pixlar."></a>

Negativt hedersomnämnande

Via Anne Kekki finner jag Rolf Erikson som i ett blogginlägg gjort ett pinsamt försök att kleta jag-vet-inte-vad på Rick Falkvinge på grund av dennes ställningstagande att justitieminister Beatrice Ask måste avgå. Inlägget är ett platt fall i paritet med Expressen-Marteus' frontalkrock med verkligheten i fredags.

På det av mig startade Facebook-initiativet finns i dagsläget länkat ett knappt 100-tal inlägg och artiklar som mer eller mindre äger samsyn vad gäller det synnerligen olämpliga i att låta Ask sitta kvar på i rollen som rättsväsendets främsta symbol. Med detta menar jag givetvis inte att de som skrivit inläggen per definition representerar någon demokratisk majoritet.

Däremot påvisas en tydlig opinion som inte går att feltolka. Från vänster till höger, gammal och ung, partikollega till Ask såväl som opposition, ja även gammelmedia framför åsikter som mycket väl går i linje med den Falkvinge framfört. Med detta sagt:

Varför kritisera enbart Rick Falkvinge?

Tja, inte minst med tanke på det akuta behovet att polera upp Asks och hennes partis handel och vandel ser somligt ut som en tanke...

Tidigare skrivet om Tant Gredelin:
Är fru Beatrice Justitia grundlagsvidrig?
Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie
Fram med snippan Bea T-Rex Justitia
Barnskötare vs justitieminister
Kulturnyheter från TT - Beatrice Ask
Bea T-Rex Justitia vs rasistpolis

Andra skriver om Tant Gredelin: Aftonbladet, Alltid Rött Alltid Rätt, Anders S Lindbäck, In Your Face, Expressen - Isobel Hadley-Kamptz, Henrik Alexandersson, Liberati

Uppdatering: Missade rätt länk till Mary vilket nu är korrigerat. Har även rättat ett utslag av prepositionsdyslexi.

Läsvärt: Isak Gerson skriver intressant om spotifierade toaletter. Via SvD:s redaktionschefs blogg hittar jag till Anders Mildners fenomenalt bra text om felet med att skilja nätet från verkligheten. Jag lyfter åter mina tidigare tankar om detta med perspektivet afk vs irl. Johan Westerholm skriver mycket bra om ett val. Slutligen, Mary ger ett bra tips i relation till rättssäkerhet och myndigheter.

Bea T-Rex Justitia vs rasistpolis

2010-03-26T18:15:00.006+01:00

När jag redan hade bestämt att runda av gårdagkvällen ur ett blogghänseende så råkade jag glida in på en artikel i DN. Det skedde via en länk till en av de hundratals inlägg och artiklar som skrivits sedan Asks fenomenala klavertramp.

Jämförelsebehov uppstår

I artikeln fanns inget nytt under solen utan det var den s.k. pudeln - som inte var en pudel utan bara ett verbalt bevis på vår justitieministers fantastiska inkompetens och vidriga rättsuppfattning:

Nu skulle kvällen kunnat vara all men jag mitt dumma nöt måste givetvis backa tillbaka till huvudsidan och rulla ned webläsaren för att undersöka delar av övriga nyhetsflödet. Jag följer första nyheten av intresse och finner då följande:

En kort stund pendlar jag mellan skratt och förtvivlan men då timmen var sen nöjde jag mig till slut med likgiltighet. Likgiltighet som idag förvandlats till vanmakt och frustration som kanaliseras ut i detta inlägg.

Häromdagen jämförde jag en barnskötare med vår justitieminister ur ett ansvars- och konsekvensperspektiv. Jag hade inte räknat med att ännu en jämförelse, så snart, skulle uppenbara sig som dessutom är än mer passande och - faktiskt - högaktuell.

Skånes Hornstull Hooligans vs Bea T-Rex Justitia

En skånsk version av Hornstull Hooligans får alltså 5 dagars löneavdrag för ett regelvidrigt och rasistiskt uttalande medan deras främsta yrkesmässiga representant, justitieminister Ask, kommer undan utan vare sig löneavdrag eller avsked. Nej, justitieminister Ask ägnade istället 5 dagar åt att sova sig bort från verkligheten för att sedan återuppstå och glatt kvittra att hon känner ånger. Över vad vet jag inte om någon riktigt förstått än.

För att vara övertydlig, jag hyser ingen som helst respekt för rasistiska poliser utan tycker även deras straff var alldeles för milt.

Ansvar - En utdöende konstform

Något som tycks glömmas bort lite för ofta är att yrkesmässigt ansvar inte bara är ett annat ord för "bättre lön och förmåner". Det betyder inte heller bara "att ha bestämmanderätt över sig själv och delar av sin omgivning". Nej, ansvarsmyntet har en baksida.

När saker går fel innebär nämligen ansvar något helt annat. Det innebär att bära hundhuvudet.

Att vara den som tar emot skit.

Att vara den som tar de negativa konsekvenserna.

Att i värsta fall avgå.

Ansvarshierarki och dess innebörd

Ansvar är alltid kopplat till makt. Ju mer makt, desto mer ansvar.

Ansvaret handlar dock inte bara om möjligheten att bestämma. Makten handlar även om att representera de man bestämmer över. Att faktiskt vara en förebild. Ju mer ansvar desto större blir förtroendeaspekten.

Så vad innebär detta konkret?

Jo i praktiken innebär ett stort ansvar i detta sammanhang att man skapar den norm som de man bestämmer över underförstått skall rätta sig efter.

Ju längre ned i ansvarshierarkin desto mindre allmän normpåverkan. Det specifika normpåverkandet kan dock bli avsevärt i relation till sin egen grupp. Om denna grupp dessutom är en grupp som har delegerats unika befogenheter som sträcker sig utanför gruppen, dvs som polisen, så är det fundamentalt viktigt att tillse att dessa befogenheter inte missbrukas.

Med detta sagt, när den främsta symbolen för rättsväsendet totalt havererar som Beatrice Ask gjorde då hon uttalade sig om att såväl proportionalitetsprincip och principen om oskuldspresumtion skulle avskaffas och skampåle införas blir normpåverkandet enormt negativt. Inte bara poliser, åklagare utan medborgare i allmänhet är då i sin fulla rätt - ur ett strikt normperspektiv - att resonera enligt "kan justitieministern så kan väl jag".

En förtroendekris uppstår och denna får konsekvenser.

Konsekvenser - Problem och lösning?

De resulterande konsekvenserna av Asks utspel och påföljande s.k. "pudel" är inte försumbara på något sätt. I ljuset av Kapten Klänning och Hornstull Hooligans så förstärks konsekvensernas potential genom att synen på och respekten för rättssystemet urholkas .

Så hur kommer man då till rätta med dessa konsekvenser?

Svaret är faktiskt en spegel: Genom konsekvenser.

Konsekvenser för de som förvaltar förtroende och ansvar.

Ju högre upp i ansvarshierarkin desto värre måste konsekvenserna bli och desto striktare bör det regelverk/den chef vara som hanterar konsekvenserna.

Detta hänger samman med förtroendeaspekten och den normskapande funktion som medföljer stort ansvar.

Vi kan inte acceptera ett samhälle där de som sitter på makten ensidigt njuter fördelarna. Vi kan inte acceptera ett samhälle där ansvarstagande innebär frånvaro av negativa konsekvenser.

Justitieminister Beatrice Ask måste ta konsekvenserna av sitt handlande och avgå.

Konsekvenserna blir på lång sikt annars ödesdigra för samhället, demokratin och dess rättssystem.

Negativ hedersutmärkelse

En välförtjänt men negativ hedersutmärkelse går idag till Expressens Ann-Charlotte Marteus. Marteus tycks kombinera boendet på en annan planet med att bära Maud Olofssons s.k. integritetsglasögon. Marteus tycks nämligen anse att yttrandefriheten inte skall nyttjas ens då demokratin står på spel och förtroendet för rättssäkerheten formligen körts i botten. Bloggosfären reduceras av Marteus ned till en pöbel med "blogghatet" som minsta gemensamma nämnare.

Detta evinnerliga tjat om "blogghat" och "näthat" har en sak gemensamt. Det nyttjas väldigt ofta av människor som inte är en aktiv del av vare sig bloggosfären eller nätgemenskapen. I somliga fall stoltserar de även med sitt avståndstagande mot Internet.

Självklart behöver man inte vara en del av den plattform man kritiserar.

Självklart behöver man inte tycka som alla andra.

Att dock inte sätta sig in i det man kritiserar handlar inte om journalistik utan om ren och skär demagogi.

Marteus demagogiska kärna får därför tjäna som passande avslutning och bekräftelse på ett gammelmedialt självmål:

Det finns klokt resonerande, självständiga bloggröster. Antar jag. Fast jag hittade bara pöbelmakare. Blodvittrande, maktberusade pöbelmakare.

Uppdatering: Jag missade länka till Skumrasks inlägg, stavade fel på bekräftelse och kastade om bilderna i inlägget. Men annars var precis allting bra. Förutom att Ask ännu inte avgått, vill säga.

Tidigare skrivet om Beatrice Ask:
Är fru Beatrice Justitia grundlagsvidrig?
Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie
Fram med snippan Bea T-Rex Justitia
Barnskötare vs justitieminister
Kulturnyheter från TT - Beatrice Ask

Tidigare skrivet om Hornstull Hooligans:
Den bananmonarkiska rättsstaten
Hornstull Hooligans kommer ut ur grottan
Hornstull Hooligans - Kampsång
Hornstull Hooligans - Förebilder

Läsvärt: Skumrask sätter fingret på Marteus märkligt förlåtande inställning till Asks blunder. Även MEP Christian Engström kräver Asks avgång. Dexion får till ett fantastiskt bra inlägg som tangerar mycket av mina egna tankar. Farmor Gun skriver bra om bl a den tråkiga (gammelmediala) förekomsten att lägga skuld på Internet. Falkvinge förvånas över Asks korsade fingrar. Missa inte Mikael Nilssons redovisning av besöket hos FRA! Henrik Alexandersson skriver om grus i dementimaskinen.

Ping Unionen

2010-03-25T21:10:00.002+01:00

Responsen på mitt senaste mail har uteblivit från Unionen och dess förbundssekreterare Leif Nicklagård. Av denna anledning har jag under kvällen åter tagit kontakt:

Flera Piratpartister som liksom jag är medlemmar i Unionen har hört av sig och påtalat att de delar min syn. Ni bör söka kontakt med Unionen och försöka få svar på vad det är som händer och sker. Ty att ett samarbete med Nätverket Kulturskaparna är av högst tveksam natur borde numera anses vara ställt utom allt rimligt tvivel:

SvD - Anders Mildner: Kulturskaparna har fått tydligare konturer
Sven Wennerström - Kort om riggade SIFO-undersökningar

Tidigare skrivet om Unionen:
Unionen missbrukar sitt förtroende
Unionen och Kulturskaparna - Uppföljning
Unionen bryter mot egna stadgar

Läsvärt: Dagens kanske roligaste inlägg levererades av Beelzebjörn. Även Anna Troberg fick till det med sin text om att Ask kan ju inte ens pudla. Även Josh snackar hund. SvD hade ett intressant debattinlägg på Brännpunkt angående att lila kuvert inte gör oss tryggare. Även om huvudargumentet var svajigt - Giulianis zero tolerance var allt annat än en frihetlig reform och dels ignorerades slutsatserna i Freakanomics angående liberaliserad abortlagstiftning och dess inverkan - så var de stora dragen bra formulerade. Den retoriskt intresserade får sitt lystmäte hos Sagor Från Livbåten. Scaber Nestor undrar vem fan som bryr sig om färgen? Slutligen, Full Mental Straightjacket som rundar av med mer humor på temat Asks "pudel".

Kulturnyheter från TT - Beatrice Ask

2010-03-24T21:39:00.004+01:00

Det är dags igen för lite kulturella nyheter från TT. Den här gången blir det dock inte så mycket nyheter utan retrospektivt frossande. Temat för denna gång är Beatrice Ask. Ni har nog inga problem att associera de kulturella inslagen till vår fantastiskt odugliga, rättsosäkerhetsvurmande och demokratiföraktande justitieminister.

Har du missat tidigare Kulturnyheter från TT finns dessa här:
Kulturnyheter från TT - Diablo Swing Orchestra m.m.
Kulturnyheter från TT - Alela Diane
Kulturnyheter från TT - Timbukturemixar och live-looping

Skamförsändelse från The Box Tops

Gräll färg från Jimi Hendrix

Gräll färg från Prince

Skambeläggande av Julianne Moore

Skambeläggande av Fats Domino

Skambeläggande av Shirley & Company

Skambeläggande av Izabella Scorupco

Akut handlingsplan från Nils Krogh

Avslutningsvis, du har väl inte missat slacktivismen i relation till Beatrice Ask? Gå med idag:

Facebook - Justitieminister Beatrice Ask måste avgå!
Facebook - Håll Beatrice Ask och hennes snutar borta från våra ungar!

Vi har roliga aktiviteter planerade framöver (under hela valrörelsen om det behövs), så bjud därför in de som anser att Sveriges demokrati och rättssäkerhet förtjänar bättre än det den nu symboliseras med!

Läsvärt: Anders ser Regeringens totala förakt genom Ask. Svensk Myndighetskontroll hävdar att Batong-Johan inte förstår. Tokmoderaten spenderar en kväll med sin idol och en som inte är det. Inslag.se skriver om diskrepanser i relation till en byracka. Mårtensson sonderar jobbterrängen åt Ask. Kulturbloggen efterfrågar ärliga svar från Asks s.k. chef. Pezster vill ha mer. Gammelmediala Expressen verkar tro att bloggosfären är nöjd. Ulrika undrar vad Benito ska göra med Tant Gredelin. Slutligen nekas en moderat kennel färgglad sexreklam i lådan.

Asks motto översatt från batongliberalska

2010-03-24T13:38:00.005+01:00

På Regeringens hemsida finner jag något som jag uppfattar som Beatrice Asks och Justitiedepartementets motto. Det var till en början svårtolkat men jag lyckades till slut översätta texten från batongliberalska till svenska:

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i för alla...

I Övervakningssamhället ska alla känna sig förtryckta...

...oavsett vem man är eller var man bor.

...i synnerhet om man är man, under 15 år, fildelar eller råkar vara med i en bokklubb som skickar ut medlemstidningen i ett gredelint kuvert.

Brottsbekämpningen ska ske ur ett brett och nära medborgarperspektiv.

Brottsbekämpningen utgår från att alla är skyldiga tills motsatsen bevisats och att brottsbekämpningen måste vara en del av medborgarens vardag.

Civilrätten ska vara enkel, tydlig och förutsebar.

Det är enkelt att förstå att civilrätten tydligen är till för juridiskt understödd maffiaverksamhet vilket medborgare nu måste förutse.

Människor ska känna att rättsväsendet finns nära dem och finns till för dem...

Människor måste förstå att ingen plats är fredad och att privatlivet tarvar full insyn av Storebror...

...att lagar och regler är rimliga och relevanta...

...att lagar och regler är otidsenliga, kränkande och helst drakoniska...

...och att rättsväsendet fungerar effektivt och rättssäkert.

...och att rättssväsendets effektivitet och rättssäkerhet för stunden symboliseras av inkompetens, avskaffad oskuldspresumtion, skampåle och gredelina kuvert.

Beatrice Ask, du kan inte nyttja pudeln då den per automatik är avlivad.

Beatrice Ask, du måste avgå!

Avslutningsvis, du har väl inte missat slacktivismen i relation till Beatrice Ask? Gå med idag:

Facebook - Justitieminister Beatrice Ask måste avgå!
Facebook - Håll Beatrice Ask och hennes snutar borta från våra ungar!

Du är viktig! Får grupperna större uppslutning så kan vi starta aktivism som påverkar. Bjud därför in alla vänner av demokratin och dess förutsättningar!

Tidigare skrivet om Beatrice Ask:
Är fru Beatrice Justitia grundlagsvidrig?
Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie
Fram med snippan Bea T-Rex Justitia
Barnskötare vs justitieminister

Andra skriver:
Aftonbladet (I), Aftonbladet (II), Annarkia, Anna Troberg, Badlands Hyena, DN, Expressen, Expressen Debatt, Juridikbloggen, Nemokrati, Peter Andersson, Rick Falkvinge, Sagor från livbåten (I), Sagor från livbåten (II), Scaber Nestor, Sidvind, SvD (I), SvD (II), Svensk Myndighetskontroll, Svensson

Läsvärt: Klara skriver om att bryta ny mark. Henrik Alexandersson anser att Ask gör en ynklig pudel. Via Scaber Nestor finner jag att Den Nya Medborgarrättsrörelsen för fram ett gemensamt upprop från Svart Måndag och Liberati. Stefan förannonserar att snart är rätt man på rätt plats. Emil påtalar ett historiskt steg. Slutligen har Transgenus blivit anmäld för...dataintrång!?

Barnskötare vs justitieminister

2010-03-22T14:51:00.003+01:00

Då jag alltjämt hävdar att det här landets rättsväsende och därmed demokrati står i pausläge så länge inte justitieminister Beatrice Ask avgår, på eget bevåg eller genom regeringens initiativ, så tänker jag förstärka bilden av Asks syn på oskuldspresumtion (och ministerstyre) genom att helt enkelt referera till ett tidigare inlägg:

TT - Madame Beatrix ministerstyre

Tankarna jag presenterade i det inlägget känns nu bekräftade.

Nåväl, vår justitieministers nyliga uttalande om att införa skampåle och avskaffa såväl oskuldspresumtion och proportionalitetsprincip har fått mig att fundera.

Ja, alltså inte bara i termer som "är det en merit att vara imbecill på justitiedepartementet" (vilket det dock inte verkar vara) utan mer jämförande tankegångar för att försöka få en bredare syn på det här med ansvar och krav i relation till yrkesliv.

För ett par månader sedan blev en person sparkad från ett dagis på grundval av stinkande moralism. Sofia Mirjamsdotter skrev en mycket bra text om detta:

10 regler för din nya profilbild

Detta renderade en jämförelse i tabellformat mellan barnskötaren och vår justitieminister:

Jämförelsen bör ses ur perspektivet kompetenskrav samt ansvars- och konsekvenstagande. Att som regeringen Reinfeldt nu agerar, bara låtsas som om inget hänt förstärkar bara bilden av det demokratiförakt som justitieminister Ask visat på.

Det här får inte passera förbi som vore det ett olycksfall i arbetet.

Justitieministern är ett olycksfall i arbete.

Just därför bör justitieminister Beatrice Ask ta konsekvenserna av sitt omdömeslösa agerande och avgå!

Att ännu ingen KU-anmält Beatrice Ask för detta tycker jag är skamligt. Vad är det egentligen för syn på demokratin som landets riksdagsledamöter signalerar då man så oberört agerar medlöpare åt en inkompetent justitieminister?

Avslutningsvis, du har väl inte missat slacktivismen i relation till Beatrice Ask? Gå med idag:

Facebook - Håll Beatrice Ask och hennes snutar borta från våra ungar!
Facebook - Justitieminister Beatrice Ask måste avgå!

Du är viktig! Får grupperna större uppslutning så kan vi starta aktivism som påverkar! Bjud därför in vänner och bekanta.

Källmaterial till jämförelsen:
Nyheter24 - Reinfeldt berömmer Beatrice Asks kreativitet
Statsrådsberedningen - Ersättningar och förmåner till statsråd m.m. (Departementsserien 2004:27)
Lönestatistik - Barnskötare

Tidigare skrivet om Beatrice Ask:
Är fru Beatrice Justitia grundlagsvidrig?
Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie
Fram med snippan Bea T-Rex Justitia

Läsvärt: Terobi skriver om ACTA ur ett nytt och potentiellt negativt perspektiv. Sanna Rayman och Katrine Kielos intervjuar Bodstürm. Göran Widham skriver mycket bra om att Beatrice Asks agerande går över partihänsyn och gamla lojaliteter. Ask måste avgå! La Quadrature du Net skriver om copyright-talibaner. Henrik Alexandersson rapporterar om en konstrande EU-kommission i relation till ACTA. Även Svensson uppmärksammar ACTA. Futuriteter berättar kom lekstugor och kakor på ett sätt som påminner om något... Futuriteter skriver också mycket bra om krig man inte kan vinna. Slutligen, lite humor i eländet levererat av Svensk Myndighetskontroll: Nya Sveriges Rikes Lag.

Fram med snippan Bea T-Rex Justitia!

2010-03-20T13:16:00.003+01:00

När jag häromdagen dödförklarade Madame Beatrix Justitia och istället levandegjorde Bea T-Rex Justitia så kändes det på sätt och vis som the botten was nådd. Glocalnetlågt var redan passerat med ljusår med förslaget om kisseprov på barn utan föräldrars medgivande.

Ack vad fel jag hade!

Detta har hänt

Det moderata vidundret Bea T-Rex har grymtat ur sig en syn på det ämbete hon representerar som hemmahör någonstans kring medeltid alternativt häxprocessernas gyllene era. Har du missat gårdagens händelse där justitieministern uttalar sig om hur man möter brott mot sexköpslagen så titta först på detta:

Transkribering:

Jag skulle kunna tänka mig att ha väldigt grälla färger på kuverten och skicka hem till folk som var misstänkta för detta. För jag tror att det värsta som kan hända många av de som är ute och köper sex, det är att någon i omgivningen får reda på att de har varit ute i detta...

Om frun får reda på det, eller om grannen får reda på det...

Det borde vara... Ja... Gredelint eller vad vi nu ska hitta på för färg.

Men förstår ni alltså, det ska vara tydligt; du är misstänkt faktiskt för att ha varit ute och köpt sex. Det är inte tillåtet.

Det tror jag skulle ge mycket större effektivitet än ett par års fängelse, om jag är riktig ärlig.

Och det är lite grann, egentligen den här, att du får skämmas på torget.

Nu tycker jag vi gemensamt i detta nu tar varandra i händerna och sjunger en sång!

Effektiv über alles

Om jag, som Bea T-Rex Justitia, får vara riktigt ärlig, så är faktiskt också dödsstraff något som ger mycket större effektivitet. I synnerhet redan vid en misstanke om brott. Livstids dödsstraff vore kanske det bästa så är man på den säkra sidan. Vill man verkligen tweaka och optimera effektiviteten så varför inte ångvälta nyfödda? Vi måste ju trimma samhällsapparaten. Kosta vad det kosta vill.

För demokrati, rättssystem och rättssäkerhet handlar ju verkligen om effektivitet?

Nej, demokrati är till sin uppbyggnad allt annat än effektiv. Det ligger i demokratins natur att den varken kan eller ska vara så effektiv när hänsyn måste tas till mänskliga rättigheter och andra demokratiska fundamenta. Sådant trams får man verkligen ta med en nypa salt, tycks dock Bea T-Rex Justitia anse.

Oskuldspresumtion, rättshjälp, åklagares bevisbörda, domstolar, öppenhet, överklaganderätt?

I helvete heller. Skampåle, stupstock, tegelvägg och maskingevär!

Va' e problemet?

Tja, mot bakgrund av att vi trots allt har en skendemokrati i vårt avlånga land med ett bananmonarkiskt styre som under de senaste fyra åren lyckats införa såväl FRA-lag som Ipred och etablerat såväl ett demokratiunderskott som ett politikerförakt av sällan skådat slag så är ovanstående kanske inte så mycket att gnälla om?

Vi är ju trots allt svenskar. Knuten näve i fickan, skitsnack kring fikabordet, Jante och egentligen inte så mycket action. Snacka går ju!

Dans kring midsommarstången, Kalle (och Anna) Anka på julafton, köpa ut helgfriden på Systemet och sedan är svensken nöjd. Ös på med skiten bara! Häll den i våra gap för vi tuggar villigt i oss vad som än bjuds! Självklart ber vi först om lov innan vi börjar tugga.

[Så länge det inte är en nysvensk vill säga för då brukar varken midsommarstång, firande av julafton eller besöka glasbanken vara en option. Familjelivet avklaras ett par timmar på lördagen mellan morgonens och kvällens städpass för en månadslön som medelsvensson festar bort på ett par månader. Någon måste ju jobba i det här landet också. (Jag vet, det här är ett något vinklat stickspår men jag är gruvligt trött på att det slängs så mycket obefogad skit på gruppen invandrare i det allt mer Sverigedemokratiserade Moder Svea.)]

Jag tänker trots allt göra en ansats att spalta upp lite punkter som jag anser minst sagt besvärande med det senaste utspelet från den demokratiglufsande draken vi har till justitieminister och numera med rätta kan referera till som Bea T-Rex Justitia.

No. 1 - Juridisk aspekt

Vi börjar med den juridiska aspekten då denna rimligtvis borde ha störst vikt då den som trampat sönder klaveret är självaste justitieminister Bea T-Rex Justitia själv. Rättsstatens kanske viktigaste person. Åtminstone ur ett symboliskt perspektiv.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 6:2 lyder så här:

Detta är vad som brukar benämnas principen om oskuldspresumtion. Då Bea T-Rex Justitia talade om misstänkta så är denna princip i praktiken slaktad.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 8:1 lyder så här:

Kisstant Ask talade om "grälla färger" och "gredelin" som ett försök att aktivt skuldbelägga medelst skam. Hon åsidosätter då med råge privatlivets helgd som denna punkt talar om. Det blir inte bättre av att hon dessutom yrade om grannar som får antas skall låta sina skuldbeläggande blickar och sitt bakom-ryggen-tissel-tassel få den misstänkte att må extra dåligt. Skammen skall maximeras.

Å andra sidan, sedan när har Alliansen brytt sig om integritet? Inget nytt under solen m.a.o.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 14 talar om diskriminering:

Enligt denna punkt så är det alltså fel att diskriminera baserat på kön. Mig veterligen så talade justitieministern enbart om män och pappor. Ska vi säga att det blir fail även på denna punkt?

En justitieminister som inte tycks ha basal koll på mänskliga rättigheter?

Cirkusdiktator Bea T-Rex Justitia står stadigt i demokratins manége och ömsom grymtar och ömsom piskar. Får jag be om största möjliga tyssssssssstnad?

No. 2 - Humanistisk aspekt

Vad vittnar Bea T-Rex Justitias beteende om för människosyn?

Det vilar något riktigt äcklande över hela hennes uttalande.

Inte nog med att hon helt missat den juridiska aspekten enligt föregående punkt. Hon tycks nämligen också anse att det medeltida skamkulturella samhället hade sin charm. Glöm det humanistiska brottspreventiva perspektivet! Här ska fås resultat om det så måste ske genom att återgå till en tid då häxprocesser och dehumanisering var en naturlig del av samhället. En gång dömd, alltid fördömd.

Jag tror att det som väcker mest äckel är dock synen på barnen som simpel kanonmat i relation till sina pappor. För justitieministerns uttalande handlade uppenbarligen inte om brottslingar - förlåt, brottsmisstänkta - och människor ur ett könlöst perspektiv. Nej, det var en flirt med det numera klassiska "män är djur". Män är djur som inte bara ska sättas i bur, tycks vårt juridiska stjärnämne till demokratiskt stolpskott resonera.

Pappa är ett svin lilla vän. Sluta gråt nu ungjävel! Pappa är ett svin. Ty han är misstänkt för ett skamfyllt brott och då blir han per automatik ett djur som du, lilla vän, per automatik ska hata. Här finns verkligen ingen gråskala och du, lilla vän, mår bäst av att inse att din pappa är genomond. 100% kukförsedd och biologisk ondska. Lilla vän, lyssnar du inte? Jag tror det är dags att tala batongliberalska.

Nu är jag faktiskt trött på ditt bölande, förbannade snorunge!

Det finns andra kroppsvätskor av intresse för Tant Gredelin. Komsi, komsi lilla vän. Kissa lite för tant.

No. 3 - PR-aspekt

Ett etablerat och stort politiskt parti som (M) formligen öser pengar på PR. Precis allt ska PR-stylas. Allt måste PR-poleras. Allt från färg på slipsar till hur man talar och kommunicerar. Den konstlade volkligheten i ett nötskal.

För politiker har det tyvärr blivit viktigare hur man säger saker än vad man säger. Det gäller att alltid kunna ge svar. Även om svaret i själva verket är ett ickesvar och fullkomligt intetsägande. Orsaken till detta kallas mediaträning.

Människor med makt har mediaträning som stående inslag på sin utbildningsagenda. Man måste kunna hantera media. Problemet med detta är att den hantering som åtminstone för några decennier handlade mest om att göra ett så gott intryck som möjligt nu istället blivit ett verktyg för manipulation. Hur många gånger har man inte sett en intervju eller en debatt som skapat mer frågor än de besvarat? Detta är i regel en konsekvens av att man "hanterar" media och i förlängningen demokratin medelst manipulation.

Nåväl, det finns mycket mer att skriva om detta men för att komma till poängen:

Hur i hela fridens namn kan man som dundermediatränad justitieminister gödsla samhällsdebatten med det som föranlett detta inlägg? Hur går det till? Jag finner ingen passande liknelse men tankarna går till att köpa en Ferrari och en månadslång och privat förarkurs med Niki Lauda för att sedan åka hem till sig och sitt och nyttja denna kunskap genom att sätta sig i traktorn och ta en sväng på potatisåkern.

Det är värre banne mig.

Det är som att därefter lämna åkern, slira in i grannens trädgård och köra ihjäl dennes katt och därefter ringa på hos den f.d. husdjursägande familjen och utbrista "Fan vad dum kattskrället såg ut innan den dog... Kan man få sig en jamare förresten? Jag är kat(t)astrofalt muntorr".

Hur lyckas man med något dylikt?

Bea T-Rex Justitia glufsar.

No. 4 - Demokratiaspekt

Jag har tidigare varit inne på hur populism och opportunism numera är de tongivande ismerna inom politikens värld. Detta yttrar sig i att man istället för att bedriva aktiv dialog med de man skall representera låter PR-experter agera massmanipulatörer. Istället för att samtala så låter man detta mellanlager agera känselspröt och lyssna av den rådande opinionen. Eller i varje fall det som kan tolkas som en opinion eller i bästa fall kan lyftas som en opinion.

Demokratin har följaktligen reducerats ned till ett maktspel där man förnedrar inte bara sig själv utan även folket och framförallt demokratin. Denna förnedring bygger som så många gånger annars på det övergripande målet att tillskansa sig makt och dess attribut. Kosta vad det kosta vill! Kort och gott, makten som självändamål.

Denna organiska utveckling tror jag i det långa loppet är fruktansvärt destruktiv. Ty en sådan här utveckling manifesteras till slut i att den politiska kroppen mister den naturliga förmåga att lyssna (av) och förstå egentligen självklara saker. Det är lite grand som en person som dopar sig för att bli större och starkare. Till slut stängs den egna hormonproduktionen av och man blir i värsta fall beroende av livslång och extern tillförsel av de tidigare naturegna endokrina substanserna.

Översatt till den politiska kroppen så mister man basala funktioner. Det man tidigare aktivt och medvetet undvikit, dvs det demokratiska samtalet, går nu helt enkelt inte att föra även fast viljan - peppar, peppar - skulle uppenbara sig. Som ett funktionshindrat kolli sitter man orörlig och tvingas sondmatas med precis alla reaktionsmönster som önskas. Hej Bea T-Rex! Bea sneglar med död blick mot PR-Frasse. PR-Frasse injicerar lite spontan social intelligens och med viss svarstid kommer till slut ett metalliskt och känslobefriat "Hej" ut. En halv sekund senare kompletterat med "...a Sverige!". Fel dos PR-Frasse!

Den demokratiska grunden vilar på samtalet.

Det går inte att samtala när man glufsar.

No. 5 - Förtroendeaspekt

Närbesläktat med föregående punkt är förtroendeaspekten. Ett demokratiskt, fritt och öppet samhälle bygger på förtroenden. Så måste det vara av den enkla anledningen att frihet tarvar ansvar.

Utan förtroenden, inget ansvar. Utan förtroenden, ingen frihet.

Följaktligen så måste vi förstå att även om det finns mycket konkreta och gripbara orsaker till den repressiva utvecklingen (ett ämne för flera kommande inlägg) så bör också demokratiska styggelser som FRA-lagen, Ipred, det nu aktuella datalagringsdirektivet och ökade inslag av batongliberalism à la straff, kontroll, lagstyrning beaktas ur förtroendeperspektivet.

Våra folkvalda representanter har helt enkelt inget förtroende för folket. Tvärtom så misstror man folket. Detta manifesteras kanske bäst genom den stora vurmen för övervakning där födsel blivit en garant för brottsmisstanke. Ty med massövervakning som FRA och datalagringsdirektivet behandlas vi alla som kriminella. Från vaggan till graven. Medborgare, du har väl rent mjöl i påsen?

Förtroenden bygger på ömsesidighet.

Förtroenden kan förtjänas under en livstid men förbrukas på en sekund.

Förtroenden vilar på demokratisk respekt.

Misstanke med batongliberal konsekvens

Av ovanstående bör det klart framgå att något är rejält på sniskan med Bea T-Rex. Det saknas pommes på kebabtallriken. Hur mår Bea T-Rex Justitia egentligen?

Hur står det till med kisstantens pupillers storlek? Jag tycker mig faktiskt ana en muntorrhet som får Sahara att framstå som en prunkande oas.

Här föreligger klar misstanke om drogmissbruk. Detta måste stävjas medelst batongliberalism. Vi måste straffa, kontrollera och övervaka bort ondskan.

Hala ned trosorna kärring.

Achtung bitte! Fram med snippan och pissa!

Benito, den demokratiska sol-och-våraren

Men om vi nu ska beakta det skedda ur ett orsaksperspektiv för en stund. För oavsett om det är så att absolut ingenting kan ursäkta Bea T-Rex Justitias tilltag häromsistens så finns det faktiskt en medveten tanke med det som hänt. Att det bidde ett magplask säger bara att hopptekniken behöver förfinas. Det förklarar dock inte varför hoppet gjordes. Förklaringen är troligtvis helt i linje med den populistiska andan som jag redan snuddat vid i inlägget.

Expressen hade igår en artikel om Alliansens nya strategi för att ro hem valet i höst:

Det där i kombination med Bea T-Rex Justitias utspel ser väl ut som en tanke?

Vidare i inlägget står följande:

Moderaterna måste ta ett särskilt ansvar i alliansen för att vinna fler kvinnliga väljare.

Benito uttrycker det så här:

Jag vill att ordet trygghet ska förknippas med vad nya Moderaterna utvecklas till att bli bra på. Jag kommer att be Beatrice Ask och andra att förbereda en trygghetsreform inför valet.

Nu ska du bli kvinnornas Fredrik?
– Ja, jag hoppas att det vi har gjort och det vi ska visa upp inför valet kan göra mig till kvinnornas Fredrik, eller till stöd för Moderaterna och för alliansen. Det handlar om att se samhällsproblem så att fler kvinnor känner igen sig, och att man sedan gör något åt dem.

Vackra ord Benito! Men i sedvanlig ordning bara ord.

Äckliga populistiska utspel där man går över lik för att få väljare är bara osmakliga.

Något som låter fantastiskt tilltalande, och säkerligen extra mycket så om man är kvinna, är följande fortsättning:

Men jag menar också att trygghet ska finnas i hela samhället. Man ska kunna välja väg att gå hem och man ska få gå klädd som man vill. Det handlar om en allmän uppryckning i samhället.

Vem som helst kan väl skriva under på att det där vore högst trevligt om man det Benito säger kunde uppnås. Vad man dock, som alltid, måste fråga sig är hur något sådant kan uppnås?

Vi vet redan att denna regering infört FRA, Ipred och att datalagringsdirektivet bara ligger och väntar på att sättas i verket.

Så, än en gång, hur kan man garantera att "man ska kunna välja att gå hem och man ska få gå klädd som man vill", givetvis underförstått utan att råka ut för någon missdådare med otrevliga avsikter?

Tja, mot bakgrund av det jag nyss radade upp, samt justitieministerns fullkomligt rättsvidriga uttalande om att inskränka oskuldspresumptionen och införa en slags skampåle så tycker jag det logiska svaret på den frågan bör följa denna inslagna väg:

Medelst införandet av en regelrätt polisstat.

Det är dags att ta ställning

Om just du som läser detta är en representant för stereotypen av svensken som möter all orättfärdighet genom att knyta näven i fickan, muttra lite förstrött och sedan gå vidare med livet som om ingenting skett så är det helt ok.

Det enda jag ber är att du frågar dig vad för slags grundvalar din möjlighet att knyta näven i fickan, muttra lite förstrött och sedan gå vidare med livet vilar på?

Att inte behöva agera på sin åsikt är, tro det eller ej, också en konsekvens av frihet. En frihet som bottnar i det öppna demokratiska samhället.

Frihet innebär inte bara att göra utan även att avstå.

Med detta sagt, det finns stunder då det är en skyldighet att agera. Detta gäller exempelvis när de grundvalar friheten vilar på hotas.

Exempelvis när demokratiska representanter inför massövervakning à la FRA och datalagringsdirektivet.

Exempelvis när demokratiska representanter inför en gräddfil för privata intressen in i rättssystemet à la Ipred.

Exempelvis när den främsta demokratiska representanten för rättssystemet visar sig vara en juridisk analfabet och en fornhistorisk kvarleva.

Det är dags att agera! Det är dags att ta ställning!

Det är dags att slita upp knytnäven ur fickan och resa långfingret mot vårt demokratividriga styre!

Med tanke på den rådande vurmen för s.k. svenska värderingar som de mest värdekonservativa hycklarna till politiska partier nu spinner loss på så passar även jag på att rida på den möjliga framgångsvågen. Jag gör det dock ärligt och med äkthet och låter därför en riktig svensk, med riktigt svenska värderingar postumt tala:

Till skillnad från Jonatan och Skorpan så har vi främst framtiden att frukta. Samhällsutvecklingen till trots så behöver vi ännu inte vara rädda för fysiskt våld och den typen av repressalier som vi normalt förknippar med diktaturer.

Just därför så finns det ingen godtagbar ursäkt att inte nu göra det vi kan för att framtiden inte ska bli ett Törnrosdalen där Tengil styr och Katla dödar.

Det är dags att agera! Det är dags att ta ställning!

Hjälp! Jag vet inte vad jag ska göra?

Lugn bara lugn! Det finns mängder av sätt att ta aktiv ställning.

Word of mouth
Kort och gott, nyttja din yttrandefrihet. Prata och diskutera med vänner och bekanta kring frukostbord, fikabord på middagsbjudningen eller på fikapausen. Ett stort problem är nämligen att många människor lever i okunskap om vad som händer och sker. De vet helt inte vad det är som händer i vårt s.k. öppna och fria samhälle. Prata och uppmärksamma därför alla vansinnigheter som sker. Referera om möjligt till befintliga resurser i form av bloggar och liknande.

Gammelmedia
Skriv insändare, ifrågasätt när du ser något som är felaktigt eller när du tycker granskningen inte står i paritet med det som ska granskas. FRA-lagen är ett mycket gott exempel på detta då gammelmedia vaknade först fem i tolv. Ställ krav och kontakta ledareredaktion och styrelse för mediabolag! Vi klarar inte det här om inte gammelmedia tar det ansvar som följer på pressfriheten och dessutom uppbackas av grundlag. Det duger helt enkelt inte att lägga mer tid på vem Persbrandt slagit på käften än att demokratin är på god väg att misshandlas till döds.

Nya medier
Internet är ett fantastiskt verktyg som möjliggör att vem som helst med en nätuppkoppling, en inmatningsenhet (dator, mobiltelefon etc) och läs- och skrivförmåga blir sin egen lyckas tankesmed, journalist, åsiktscentral och demokratinod. Internet blir dock inte fantastiskare än vad du gör det till. Börja därför utforska de möjligheter och verktyg som står till buds. Utforska och upplev vid behov den vänskap och den kunskapsbank som Internet möjliggör och erbjuder. Starta en blogg!

Organisera dig
Det finns ett antal framträdande alternativ i medborgarrättskampen.

Jag är själv medlem i Piratpartiet och har så varit nästan sedan starten 2006. Jag ser det vi nu brottas med ett ur informationspolitiskt perspektiv där nätets möjligheter är fantastiska och mycket viktiga för en framtid och ett samhälle där integritet, kultur och kunskap uppvärderas. Piratpartiet är som jag ser det, det enda realistiska alternativet för att stoppa den repressiva utvecklingen. Vi har varit drivande i motståndet mot FRA, Ipred och datalagringsdirektivet och står upp för demokratin och dess fundamenta även i Den Nya Tiden.

Känner du trots denna min lovsång att du hellre vill verka inom andra organisationer eller politiska partier så kan du givetvis försöka påverka inifrån de etablerade partierna. Det finns alternativa organisationer som specifikt arbetar för intern förändring inom befintliga partier som förhoppningsvis och framöver kan ge resultat. Vad du än väljer så är det viktiga att du gör något. Bli en del av förändringen istället för att sitta still och på så sätt legitimera vansinnet vi nu upplever:

Centerupproret uppstod som en konsekvens av Centerns svek i FRA-omröstningen och verkar för att integritetscertifiera Centern och dess representanter.

Liberati verkar för en pragmatisk liberalism, dvs en hybrid mellan klassisk liberalism och socialliberalism, och med ett intimt samarbete med Folkpartiet.

Nätverket Svart Måndag är en partipolitiskt obunden organisation som kämpar för demokrati, integritet och frihet.

Sossar Mot Storebror grundades av en kärna FRA-fientliga socialdemokrater och arbetar för att stoppa utvecklingen mot ett storebrorssamhälle.

Ifrågasätt de etablerade politikerna
Det finns bra demokrativerktyg som underlättar direktkontakter med de etablerade politikerna. Gå ihop tillsammans med dina vänner och bekanta och ifrågasätt! Ett bra verktyg för mailkontakt är följande:

Riksdagsadresser - Maila din politiker i Riksdagen

Donera
Piratpartiet är i stort behov av ekonomiska resurser för att kunna driva den här kampen på bästa sätt. I princip alla inom piratrörelsen lägger sin tid och sin energi utan någon ekonomisk kompensation. Det är som det är och för egen del så känner jag att jag inte har något val. Jag vill kunna se min dotter i ögonen utan att skämmas när hon blir större. Däremot så är det oundvikligen så att det behövs pengar för att driva valkampanj. Ett mycket lovvärt initiativ har dragits igång för detta och har du pengar över som du gärna ser använda i ett gott syfte så rekommenderar jag att du börjar med att läsa följande inlägg:

Skivad Lime - Projekt 500 bäckar små

Andra skriver:
Anders Widén, Alliansfritt Sverige, Anna Troberg, Andrea Doria, Arkaismer, Arkaismer, Badlands Hyena, Beelzebjörn, The Cautionary Revelation of the Apocalypse, Deep Edition, DN
Enligt Min Humla, Full Mental Straightjacket, Futuriteter (I), Futuriteter (II), Futuriteter (III), Henrik Alexandersson (I). Henrik Alexandersson (II), HumbleBee.net, Inslag, Juggen, Juridikflickan, Liberal och långsint..., Liberati (I), Liberati (II), MaGniHaSa, Mattias Andersson, Mitt I Steget, No Size Fits All, Per Pettersson, Pezster, På Uppstuds, Sagor Från Livbåten, Satmaran. Scaber Nestor (I), Scaber Nestor (II), Smålandsposten, SvD, Svensk Myndighetskontroll (I), Svensk Myndighetskontroll (II), Svensson, Tomas Sida, Zac's åsikter på ett fat

Läsvärt: Opassande påtalar ett behov av hårstyling. Jag instämmer, lättkammad som jag är, och hoppas bidra på samma ämne inom snar framtid. Kapten TOQigs piratskepp pratar om martyrskap.

Bloggers ordverifikation och SD

2010-03-19T13:13:00.003+01:00

Googles AI sträcker sig till Blogger?

När man på bloggar diskuterar frågor som rasism, främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna så kanske man numera bör förvänta sig att Goggle, medelst sin sedvanliga artificiella intelligens à la Big Brother, anpassar sig därefter? Annonserna är kanske snart även i kommentarsrutan?

Eller sett från det troligtvis - och förhoppningsvis - sanna perspektivet, en ödets nyck i Bloggerformat:

Mer om SD, främlingsfientlighet, värdekonservatism:
TT - Höj abortgränsen från 18 veckor till 18 år!
AB - Debatt: SD:s familjepolitik extremast i Sverige
AB: SD fortfarande över 4%
SVD: Kvinna ber om hjälp att få dö
SVD Brännpunkt - Gösta Gahrton: Patienter har rätt till sin egen död
SVD - Göran Hägglund: Aktiv dödshjälp är oacceptabelt

Läsvärt: Hurra för Mikael Nilsson som blev först med att hoppa på Nej Till Datalagring-kampanjen! Är du riksdagskandidat för Piratpartiet och ännu inte uppmärksammat kampanjen så är det hög tid nu! Jag ber också att ni läser min kommentar till Anna Trobergs inlägg för att höja ribban och om möjligt göra saken än mer till vår. Anders Widén skriver om läkemedelsindustrins stöd till batongliberalismen. Kakbit gör en intressant spaning om spotifieringens konsekvenser. Slutligen, Rick Falkvinge som skriver om framtidsvisioner ingen trodde på.

Tack Nätverket Gallimatiasskaparna!

2010-03-18T14:55:00.004+01:00

Gårdagens inlägg om Smålandsposten och deras förhållningssätt till verkligheten och demokratin renderade på morgonkvisten en kommentar. En anonym sådan.

Den anonyma kommentaren

En kommentar om ett inlägg som rör Nätverket Kulturskaparna borde rimligtvis ha bottnat i det jag skrev om, dvs demokratin, eller det som Nätverket Kulturskaparna, själva hävdar att de står för som kultur, upphovsrätt och ersättningar. Men icke:

När jag till slut lyckats dämpa sviterna av att ha konfronterats med kritik, ty jag är som allom bekant oerhört kritikkänslig (och icke att förglömma rättshaveristisk och konspirationsteoretisk), så började jag fundera. Efter sisådär en halv sekund av detta (möjligtvis mindre) så agerade jag följdriktigt på den tanke som infunnit sig. Jag hamnade än en gång i min statistik- och besökslogg:

Hoppsan vilken överraskning! Det där ger ju intryck av att ha gammelmedial anknytning, tänkte jag. Någon sekund senare så fick jag bekräftelse på mina farhågor:

Härvidlag briserar jag. Det är ostoppbart och återkommande och viralt. Som en filmad lavin på steroider som loopas. Jag blir som en bebis. Dock inte vilken bebis som helst:

Gota Media bekräftar TT

Ok, då har jag etablerat samband mellan den anonyma kommentaren och (någon på) Gota Media, dvs mediakoncernen som av en händelse råkar äga Smålandsposten.

Det är inget konstigt med att surna till över negativ kritik. Vi har alla känslor. Somliga har kanske lite för prioriterad känslokoppling i relation till det logiska tänkandet. Men känslor har vi alla och kritik är inte alltid så lätt att svälja.

Det konstiga är dock det sätt man (någon) bemöter kritiken på. Gota Media anser alltså att det främsta problemet med det tidigare inlägget om Smålandsposten var mitt geografiska kunnande? Mig veterligen ligger dessutom Jönköping och Gnosjö i Småland än so what's the fuzz?

Att inlägget inte ens nämner Småland ur perspektivet geografi utan enbart ur perspektivet Smålandspostens lokala spridning samt den till regionen tillhörande dialekten underlättar verkligen inte hur kommentaren från Gota Media framstår.

Jag tolkar att mitt inlägg bekräftas som giltigt t.o.m. av den mediekoncern som äger Smålandsposten.

Änn tacker, änn tacker...som man väl säger i Småland?

Värna hantverkstanken

Enligt ovan så hävdar Gota Media sig anpassa den publicistiska verksamheten "till de kanaler och former som varje tid kräver".

Jahapp.

Det gör man kanske bäst genom nonsensargumentation som den i kommentaren som hävdar den gammelmediala överlägsenheten vid jämförelse med den bloggande pöbeln?

Eller genom att inte ens nyttja Twitter för en aktiv läsarkommunikation och deltagarkultur för att inte tala marknadsföringskanal?

Eller genom att inte i större utsträckning nyttja nätet för rörliga bilder? 31 sändningar av sisådär kvalitet på Bambuser under nästan två år vilket resulterat i 4 följare varav minst 3 är branschfolk känns lite magert. Å andra sidan ett resultat i paritet med det presterade.

Sportsändningar, glad amatörism i all ära men finns det ingen idé bakom en sådan här satsning? Det andas lite för lite journalistiskt hantverk och lite för mycket tafatt teknikperspektiv. Här är en kamera. Här är ett Internet. Kameran har femtielva megapixels och Internetuppkopplingen är på 100 Megabit. Coolt!

Varför inte göra en återkommande sväng på stan en fredag och prata med "vanligt folk"? Det är ju de som är era kunder och - numera - era medarbetare. Det behöver inte vara mer avancerat än så som en början. Experimentera och låt kreativiteten flöda!

Det bör förtydligas att anpassningen inte enbart får bli en fråga om teknik. Jag skulle tvärtom hävda att det inte alls ska handla om teknik. Det bör istället handla om det verktygsnyttjande och de kommunikationsmöjligheter som tekniken möjliggör. Detta förutsätter förvisso teknisk insikt och förståelse. Detta förutsätter också att man lever som man lär:

Hemsidor, bloggar, Twitter har litet eller inget egenvärde. Det är användandet av dem från ett mänskligt kommunikationsbehov och verktygsperspektiv som renderar nyttan och värdet. Kanske är det för långt drivet att tala om hantverk men jag tycker ändå att det behövs någon slags närmande till hantverkstanken istället för att bara idissla häftiga buzz-words utan mening för någon annan än nätgeeks som undertecknad och ledningsfigurer utan koll men med ett intresse av att signalera detsamma.

Åh ballt, vi slänger in lite Twicker. Ursäkta? Jaha, Kwitter.

Åh ballt, Spotify är die endlösung! Då är det följdriktigt berättigat med lite Ipred.

Internet är inte en ny radiokanal

Den som inte uppfattat att nätet inte handlar om landvinningar ur ett strikt tekniskt perspektiv som ex. maximerad digital kommunikation har givetvis inte heller förstått att Internet är ett paradigmskifte.

Paradigmskiften handlar inte om att erbjuda flera kanaler på radion eller på tv:n. Det handlar inte ens om att gå från svartvit till färg-tv.

Snarare kan paradigmskiften beskrivas som att både radion, tv:n och de etablerade dödas och återuppstår på ett sätt som innebär att alla kan göra allt i radio och tv som tidigare bara var få förunnat. Detta blir sedan bara en del av helhetsförändringen som sker långt bortom radio och tv.

För så är det ju faktiskt med Internet och paradigmskiften. Internet påverkar precis allt och alla.

Allt.

Alla.

Då går det inte längre att utgå från en verklighet som inte längre existerar.

Den Nya Tiden kan varken definieras, beskrivas eller utvecklas genom dåtid och förutsättningar som inte längre är aktuella.

Internet - Maktförändraren

Internet är en fantastisk maktfördelare. Internet bidrar till genomlysning och ifrågasättande på en ny nivå.

Följaktligen påverkar även nätet marknaden och dess aktörer. Behovet av ekonomiska resurser har minskat. Den etablerade ekonomiska makten har försvagats.

Då masskommunikationsvägarna inte längre är få, styrda och kontrollerade påverkas även den politiska makten. Plötsligt är det möjligt att som enkel medborgare själv agera masskommunikatör och informationsspridare. Den etablerade politiska makten har försvagats.

Som en liten passus vill jag här flika in att när både den ekonomiska såväl som den politiska makten försvagats får det konsekvenser. De stora förlorarna attraherar varandra i en gemensam kamp mot det nya hotet. Tecknen på detta är otaliga och det är därför inte så konstigt att staten och kapitalet kanske aldrig suttit så omfamnade i båten som i dagsläget? När slutar folket ro? Båten sjunker ju redan...

Jag konkretiserar genom att ställa frågor istället för att försöka ge svar. Tankefrön att bära med sig under de närmaste åren om man så vill.

Vilken roll får de stora etablerade skivbolagen för musiken?

Vilken roll får de stora etablerade partierna för politiken?

Vilken roll får de stora etablerade mediabolagen för journalistiken?

Givetvis innebär Den Nya Tiden ett hot mot de som levt gott på tidigare system.

Givetvis innebär Den Nya Tiden en möjlighet för de som inte tillhört det tidigare maktetablissemanget.

Givetvis ska vi inte ringakta att den oundvikliga omdaningen kommer innebära en hel del blod, svett och tårar.

Men vi får inte och kan inte möta framtiden genom att inte utgå från Den Nya Tidens villkor.

När man söker stundens sorger glömma...

Till min förvåning och stora glädje så har Smålandsposten idag faktiskt levererat ett riktigt bra ledarinlägg. Man missar iofs marknadens censurerande och utslätande påverkanseffekt men helheten är välskriven och insiktsfull. Då jag tror starkt på att inte bara risa utan även rosa, så rekommenderar jag följande läsning...

Smålandsposten - Marcus Svensson: Litteraturen i barnhage

...i kombination med följande lyssning:

Läsvärt: Johanna sätter ord på mina egna tankar i relation till barnboksmoralismen. Scaber Nestor rapporterar om systemisk korruption inom EU för upphovsrättslobbyns fromma. Svensson skriver om batongliberalismens ytliga syn på skolan. MaGniHaSa skriver tankeväckande om frihet. Via SvD nås jag av ett nytt och lovvärt initiativ i relation till datalagringsdirektivet. Arkaismer skriver om dödshjälp. Futuriteter anammar modebloggandets ädla konst. Slutligen, via Vänstra Stranden hittar jag hederspirat Johan Lundberg.

Nätverket Gallimatiasskaparna

2010-03-17T23:05:00.004+01:00

Ett småländskt stridsrop

Från de småländska skogarna hörs ett stridsrop. Kulturarbetarna till frontlinjen! Budskapet ekar i trakterna av Gnosjö och Jönköping.

Eller kanske inte.

Kanske är det inte mer än en allt annat än interjektiv form av jasägande? Dialektalt förstärkt (eller försvagad) av knarrande gammeldags men ömsint småländska? Det är du och jag Alfred. Stackars griseknoen!

Det må vara hur det vill med den saken. Smålandsposten, Smålands gammelmediala högborg, har tagit ställning.

Ett ställningstagande för Nätverket Kulturskaparna.

Ett ställningstagande för kulturen. I varje fall om Emil, Alfred och griseknoen får beskriva det.

Ett ställningstagande för verklighetsflykt. I varje fall om jag får beskriva det.

Smålands Fox News?

Smålandspostens ledarredaktion beskriver sig själva så här:

Gemütlich! Än en gång känner jag trivsamheten smyga sig på. Emil och griseknoen. Och så Alfred förstås!

Fast trivsamheten vill inte riktigt få fäste. Det andas helt enkelt för mycket värdekonservatism i den där beskrivningen. Kombinationen värdekonservatism och nyhetsmedia gör att jag i tankens värld istället brummar iväg i stridsvagn till Bill O' Reilly och Fox News i USA. Emil och Alfred hamnar under larvfötterna och griseknoen blir del av en texansk barbeque-buffé.

Det småländska Nätverket Gallimatiasskaparna

Likt sin amerikanska förebild så har man ett förhållningssätt till sanningen och verkligheten som är högst diskutabel.

När stora skivbolag ställs mot obemedlade ungdomar uppstår en dynamik som inte direkt gynnar försvaret för immateriella rättigheter. Det gamla ställs mot det nya, de stora mot de små. Sympatierna hamnar vanligen hos David, inte hos Goliat.

Nej, nu blir det snickarboa direkt! Vad har jag sagt om den förbannade "ungdomsgenerationen"? Tja, har du missat det så ska du läsa här:

Thomas Tvivlaren - Nolltolerans mot missbruksproblemen i Rosenbad

Färdigläst? Bra. Då fortsätter vi.

Låt oss först slå fast att fildelningen växte fram ur tekniska möjligheter att ta del av ett enormt kulturutbud utan att betala för det. Musik, film, böcker, kartor har funnits tillgängliga. Till det kan läggas en senfärdighet hos lagstiftaren att möta den tekniska utvecklingens utmaningar, vilket delvis kan förklaras av opinionskänsliga politiker.

Låt oss först slå fast att kulturen växte fram ur människors önskan om att dela med sig, interagera och förmedla känslor och tankar på ett djupare plan. Musik och film placerade på ett säljbart fysiskt media är en parentes i kulturhistorien. Till det kan läggas en senfärdighet hos lagstiftaren att anpassa sig till Den Nya Tiden, vilket delvis kan förklaras av politiker som glömt bort vilka de egentligen representerar samt en upphovsrättsindustri som istället för att tänka nytt tillåtits att mot betalning sova bort de senaste 15 åren.

Ur debatten har det väckts en medvetenhet hos den fildelande generationen. Det uppstod ett behov att bygga ett försvar för gratiskulturen. Det har skett genom att ifrågasätta upphovsrättens utformning.

Då ingen debatt förekommit, ty lobbyister lyssnar per automatik inte, har det väckts en medvetenhet hos den bortskämda upphovsrättsindustrin. Det uppstod ett behov att bygga ett försvar för upphovsrättsprofitörerna. Det har skett genom att ifrågasätta demokratins utformning.

Många går så långt att de inte vill erkänna immateriella rättigheter överhuvudtaget.

Många går så långt att de inte vill erkänna demokratiska rättigheter överhuvudtaget.

Kort handlar det om att upphovsrätten anses vara ett intrång i äganderätten, ett tidsbegränsat monopol. Även integritetsaspekten är stark.

Kort handlar det om att demokratin anses vara ett intrång i upphovsrätten, ett vinstdödande monopol. Även integritetsaspekten är svag.

Om upphovsrätten ska upprätthållas av staten måste det ske med en kontroll och övervakning som inte står i paritet med lagbrottet. De medborgerliga rättigheterna ställs mot ekonomiska intressen.

Om demokratin ska upprätthållas av staten måste det ske med en medborgarrättslig respekt och ett ansvar som inte står i paritet med vinstintressen. De upphovsrättsliga intressena ställs mot demokratiska rättigheter.

Så ser det efterkonstruerade teoretiska försvaret ut.

Så är det.

Under senare tid har debatten emellertid kommit att präglas av kulturarbetarnas bild av utvecklingen. Skapandet av konst, litteratur, musik blir lidande när intäkter uteblir.

Under senare tid har debatten emellertid kommit att präglas av medborgarrättsrörelsens bild av utvecklingen. Skapandet av konst, litteratur, musik blomstrar när Internet bejakas.

Nu har också det nya nätverket Kulturskaparna bildats, som via organisationsanknytningar samlar 50 000 författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister.

Sedan några år finns också medborgarrättsrörelsen och Piratpartiet, som utan organisationsanknytningar samlar minst 50 000 författare, spelutvecklare, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister m.fl.

Även om det är betydelsefullt med lagstiftning, liksom ett branschansvar att möta efterfrågan och anpassa sig till ny teknik, handlar bottnar frågan om värderingar.

Även om det är betydelsefullt med en reformerad lagstiftning, liksom ett branschansvar att möta efterfrågan och anpassa sig till Den Nya Tiden, handlar frågan om demokratiska värderingar.

Ska opinionen vinnas för att bryta med pirataktiviteter är det viktigt att de som berörs lämnar sina berättelser och beskrivning av hur deras verksamheter påverkas.

Ska opinionen vinnas för att bryta med demokratinedrustningen är det viktigt att de som berörs röstar lämnar sina berättelser och beskrivning av hur deras liv påverkas och röstar på ett parti som respekterar demokratin och förstår Den Nya Tiden.

Den enskilde kulturarbetaren är David, som möter Goliat i form av pirater på nätet.

Den enskilde medborgaren är David, som möter Goliat i form av upphovsrättsindustrin och demokratiföraktande ledare som lever i en svunnen tid.

Utgångspunkten är heller inte den sämsta. I en Sifo-mätning nätverket beställt svarar hela 81 procent av de 1 000 tillfrågade att de anser att de som skapat texter, bilder, filmer och musik också bör få ersättning när deras material används via internet.

Utgångspunkten är heller inte den sämsta. I valet till Europaparlamentet 2009 fick Piratpartiet drygt 7% av rösterna och i höstens val finns möjligheter att partiet kommer in i Riksdagen.

Den moraliska frågan kan också vidgas till att handla om respekt för lagstiftningen. Det är en sak att inte erkänna upphovsrätten på ett filosofiskt plan. En annan att gå emot demokratiskt fattade beslut.

Den moraliska frågan kan också vidgas till att handla om respekt för demokratin och väljarna. Det är en sak att inte erkänna demokratin på ett filosofiskt plan. En annan att gå emot demokratiska utfästelser i form av vallöften om att inte jaga en hel "ungdomsgeneration".

Djävulens advokat åt Jesus

Jag tänker nu göra något anmärkningsvärt med tanke på att f.d. Smålandsposten, nuvarande Nätverket Gallimatiasskaparna, vilar på en kristen och värdekonservativ grund som jag inte delar. Jag tänker agera djävulens advokat. Jag tänker göra det för att åtminstone delvis backa upp Herr Kristendom himself.

Jesus är med mig. Jag är med Jesus.

Om Jesus, som jag tolkar honom, skulle komma tillbaka så skulle han aldrig någonsin liera sig med ett gäng värdekonservativa ordbajsare på en blaska i Småland. Jag menar titta på honom! Skulle han mot förmodan ta sig in till redaktionen skulle han skyndsamt bli utslängd därifrån som den skäggige och lakansbeklädda slashas till hippie han troligtvis skulle framstå som. Åtminstone efter att kulturredaktionen konstaterat att det inte var Tomas di Leva som var på besök.

Ut antikrist! Det här är en tidning med kristen värdegrund, inte någon efterfest till Woodstock!

Ta även en titt på de som normalt företräder och anammar religion och värdekonservatism i politiken. Är de inte främlingsfientliga så är de otroligt fokuserade på nymoralistiska regelverk där man inte alls utgår från att förändra sig själv för att bli en bättre människa. Nej, är det något som ska förändras så är det alla andra. Ty själva är de redan, om inte fulländade så i varje fall, ägandes vad fulländningen omfattar.

De som inte tycker, agerar och beter sig som De Rättfärdiga har inte bara fel utan måste aktivt fås att styra in på herrens gudomliga väg.

För övrigt den väg som kantas med lik och asfalterats med brist på hänsyn och acceptans.

My kinda Jesus

Att som undertecknad vara ateist, om än med vissa agnostiska störningar (som jag inte tänker gå in på nu), underlättar inte när man ska prata Jesus. Men om jag får höfta till det lite från ett positivt perspektiv så upplever jag ändå Jesus som en rätt reko snubbe med mycket ansiksbehåring och lite lynnigt humör. Han delar med sig, ogillar girighet, är inte fördomsfull utan frotterar sig med samhällets olycksbarn som sjuka, fattiga och horor. Han tycks, trots sin pappa på molnet, ändå ha ett förakt mot överhet. Det skulle iofs också kunna hänga samman med att envisa rykten gör gällande att Nasarets brevbärare var förvillande lik Jesus och att mamma Maria shoppade mycket på postorder.

Jag lämnar det åt historikerna.

Frånsett inställningen till sponken och avsaknaden av en gura så upplever jag Jesus som en förlaga till Cornelis.

Läs mer relaterat till Nätverket Kulturskaparna:
Unionen missbrukar sitt förtroende
Unionen och Kulturskaparna - Uppföljning
Unionen bryter mot egna stadgar

Andra skriver:
Same Same But Different - Öppet brev till Journalistförbundets Styrelse
Same Same But Different - Svar från förbundsstyrelsen

Skulle du köpa en bil av den här personen?

Klart du skulle! Om du hade råd (och inte kunde ladda ned en).

Du är nog inte ensam. Janne Lindgren är en klippa och en tillgång för vilken verksamhet som helst. Behöver du rekrytera så tycker jag du ska ha Janne i åtanke och även läsa vad Webbhackande och Opassande skriver.

Räcker inte det så tycker jag du ska fundera på när du senast anställde någon som medverkat i ett direktsänt internationellt nyhetsinslag?

Läsvärt: Farmor Gun funderar kring att vara både demokratisk och effektiv. HumbleBee.net poängterar hur och vem som vinner valet. IDG tar upp vad sociogram är kapabla till. Thomas Hartman skriver om varför Piratpartiet behövs. Carl-Johan Rehbinder levererar ett skrattframkallande inlägg med en helt ny vinkel på Alliansens logga. Anna Troberg skriver bra om de strån hon tänker dra till stacken. Jag ska fundera kring mina strån och tycker alla bör göra detsamma.

Unionen bryter mot egna stadgar

2010-03-16T22:42:00.005+01:00

Jag har under dagen haft inofficiell kontakt med en av Unionens kommunikationsstrateger på Facebook men då ditt mitt senaste mailsvar skickades till förbundssekreterare Leif Nicklagård antar jag tills vidare att densamma också är den som fortsatt kommer att stå för svaromål på officiell nivå. Dagens kommunikation har dessutom inte tillfört något nytt. Jag väljer därför att inte återge denna. För den som inte följt den här inläggsserien tidigare finns de tidigare inläggen att läsa här:

Unionen missbrukar sitt förtroende
Unionen och Kulturskaparna - Uppföljning

Jag har däremot grävt fram ny information av vikt i relation till Unionens ställningstagande för Nätverket Kulturskaparna. Denna styrker med råge min tidigare ståndpunkt.

Efter en mycket liten arbetsinsats hittade jag nämligen fram till Unionens nätsida för stadgar. Där hittade jag även en PDF som beskriver såväl stadgar som övergångsregler. Övergångsreglerna har att göra med att Unionen uppstod då Sif och HTF slogs samman för några år sedan.

Nåväl, så vad innehåller stadgarna för matnyttigt?

Direkt finner jag något mycket intressant:

Av detta bör vi kunna dra slutsatsen att det definitivt inte ingår i Unionens intresse att demontera demokratin genom att censurera och filtrera den främsta kommunikationskanalen i vår tid, dvs Internet. Yttrandefrihet, meddelandeskydd etc anses så värdefulla för Unionen att den första punkten i stadgarna garanterar värnande av dessa.

Slutpoängen med att förbundet är partipolitiskt bundet tolkar jag även som att man inte bara vill undvika politisk koppling utan även markera detta ur en självständighetsaspekt.

Unionens deltagande i Nätverket Kulturskaparna har alltså redan torpederats. Eller har det det egentligen? Det är ju trots allt bara tre till Unionen anslutna fackklubbar som gått med i det senaste tillskottet av demokratifientlig upphovsrättslobby. Åtminstone var det så förbundssekretare Leif Nicklagård resonerade.

Den här punkten gav mig lite huvudbry. Skulle möjligtvis "på alla nivåer" kunna implicera att ekonomiska intressen även kan omvandlas till politiskt agerande. Jag väljer dock att tolka detta som omöjligt. Dels kan inte demokrativärnet som antyds inledningsvis ignoreras. Dels bör rimligtvis även det partipolitiska oberoendet tala emot detta.

Nu blir det intressant. Inte nog nog med att det finns en sammanhållningsklausul. Man påpekar även att man må medlemsnivå skall rätta sig efter förbundets stadgar. Detta är givetvis inget konstigt men i sammanhanget tjänar det som ett viktigt förtydligande.

Spänningen stiger. En medlem som grovt bryter mot förbundets värderingar och stadgar, ex. de som rör värnandet om demokratin, kan bli föremål för uteslutning.

Sist punkten av relevans för mina tidigare propåer rör stadgeprioritet. Av ovanstående framstår det klart och tydligt att det är förbundets stadgar som har företräde framför sådana som etableras på klubbnivå.

Efter detta ska det bli mycket intressant att höra Unionens svar på mina senaste frågor.

Läsvärt: Även Sofia Mirjamsdotter har tagit en mycket läsvärd dust med sitt tidigare fackförbund, Journalistförbundet. Till samma inlägg finns en intressant kommentar av Anders Mildner. Anders Mildner har f.ö. tidigare skrivit om Nätverket Kulturskaparna. Arkaismer skriver dagens kanske roligaste men samtidigt insiktsfulla inlägg om trailerparkterrorismen. Anna Troberg har skrivit om gammelmedial bevakning av tuppfäktning. Elin Grelsson får mig att inse att det verkar vara ett elände att vara kvinna. Stefan Flod rapporterar att kampanjen Rösta Demokratiskt fortskrider. Slutligen, Alliansen i barnbokstappning.

Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie

2010-03-16T15:01:00.004+01:00

Madame Beatrix Justitia har i dagarna tagit föraktet för rättssystemet och demokratin till nya rekordnivåer. Regeringens lagförslag innebär nämligen att ungdomar under 15 år skall få drogtestas utan föräldrars medgivande. Av denna anledning så finner jag det inte rimligt att spela vidare på sadoepitetet.

Ursäkta mig sadister!

En människa med sadistisk läggning agerar medvetet och kontrollerat. Dessutom anammar sadisten i regel ett underförstått regelverk som bygger på ömsesidig respekt och stoppkontroller såsom överenskomna ord. När partnern, masochisten, känner att det går för långt så nyttjas ordet som en stoppkontroll och på så sätt avbryts den sexuella leken innan den går överstyr. Det kan givetvis tänkas att Alliansen och Beatrice Ask hade tänkt sig "vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration" som en sådan slags stoppkontroll. Problemet blir ju då att medan hela jämrans folket skriker så fortsätter ändå sadismen.

Jag har insett att det är orättvist mot sadister att associeras med Ask. Detta föranleder för övrigt min initiala slutsats.

Madame Beatrix Justitia är död

Justitieminister Asks beteende ser alltmer ut som det man borde kunna ha förväntat sig av en köttätare av fornhistorisk tid. Som en köttätande best i en charkuteributik glufsar hon i sig inte bara delikatessdiskens innehåll utan även själva disken, en bit av inredningen och 3/4 av personalen. Det ser inte bra ut. Inte minst mot bakgrund av att det bara fanns en anställd. Som dessert inser en och annan kund att dålig timing med mathandlandet bör undvikas. På vägen ut från butiken svänger Ask med den 3-meterslånga och väldiga svansen så att grannbutikerna får en ofrivillig Gevaliastund:

I brist på ursäkt rapar justitieministern irriterat.

Demokratiförakt går nämligen hand i hand med bristande folkvett.

Länge leve Bea T-Rex Justitia!

Madame Beatrix Justitia finns inte mer. Madame Beatrix Justitia byggde nämligen på ansatsen att det fanns medvetenhet och logiskt tänkande bakom den politiska och PR-stylade skruden. Så var inte fallet. Ty även om stödet för FRA-lagen, Ipred, datalagringsdirektivet skulle kunna tolkas som baserat på medvetenhet och logik - ur ett demokratisadistiskt perspektiv - så visar nyliga yttranden på att det istället handlar om impuls och reflex. Där är en människa. Glufsa! Mätt.

Madame Beatrix Justitia är död.

Länge leve Bea T-Rex Justitia!

Bea T-Rex och "alla dömda"

Döm om min stora förvåning för justitieministern hävdar sig kunna lyssna. Hon påtalar nämligen följande som respons på om det är rimligt att drogtesta ungdomar under 15 år utan föräldrars medgivande:

Alla dömda man träffar säger 'varför var det ingen som reagerade tidigare?' Och jag vill att man även utan föräldrarnas tillstånd ska kunna fatta beslut om ett drogtest. Det är det förslaget vi har lagt fram, säger justitieminister Beatrice Ask.

Alltså, "alla dömda" har uttalat sig. "Alla dömda" har lyssnats på. "Alla dömda" undrar varför ingen reagerade?

Jag håller helt med om tanken att det är extra viktigt att snabbt åstadkomma ett orsaks- och verkanssamband för unga brottslingar. Det bör rimligtvis inte få ta år mellan det att ett brott begås, brottet uppklaras och domstolar utmäter straff.

Men bör ungdomar under 15-år behandlas som brottslingar pga bruk av droger? Vilken drogterapeutisk skola stödjer sig justitieministerna på när hon anammar integritetskränkning av underåriga? Vilken människo- och demokratisyn vilar hon sitt resonerande mot?

Den bedrägliga retorik justitieministern använder sig av undviker helt enkelt att föra på tal att den reaktion som "alla dömda" hävdar uteblivit, inte nödvändigtvis innebär selektiva, godtyckliga och integritetskränkande polisingripanden. Retoriken blir inte mindre konstig med tanke på att polisen konstant hävdar sig ha resursbrist. Är det då verkligen lämpligt att överföra mera ansvar på denna, av flera skäl, redan ansträngda samhälleliga funktion?

Hur tänker egentligen Bea T-Rex?

Att döma av retoriken så hävdar jag bestämt att det kan föreligga viss muntorrhet (inte munterhet) hos Bea T-Rex själv.

Bea T-Rex glufsar integritet

Lagrådet har uttalat sig negativt om regeringens lagförslag. Man anser dels att det är integritetskränkande att tvinga någon att kissa medan en främmande människa tittar på. Dels hänvisar man även till proportionalitetsaspekten, dvs att det normala straffet för eget bruk av narkotika brukar stanna vid dagsböter, och följaktligen står integritetskränkningen inte i proportion till brottet.

Detta får vår dinosaurie till justitieminister att göra en regelrätt tankevurpa:

Men jag delar inte den bedömningen, därför att syftet med att kunna ta reda på om en väldigt ung person brukar droger är att kunna ge rätt stöd och behandling. Det handlar ju inte om vilket straff det är för brottet riktigt.

Gör ni samma tolkning som jag så säger alltså justitieministern att ändamålet helgar medlen. Integritetskränkt? Bea T-Rex lyssnar inte på det örat. Polisen som batongförsedd socialassistent? Bea T-Rex lyssnar inte på det örat heller.

Bea T-Rex Justitia är en dinosaurie och dinosaurier lyssnar inte på potentiella munsbitar.

Bea T-Rex Justitia agerar på impuls och glufsar reflexmässigt i sig integritet.

Bea T-Rex hjärta Hornstull Hooligans

Händelsen med hur Jesper Nilsson behandlades av Hornstull Hooligans i det s.k. gategate har väckt stor uppmärksamhet och upprördhet bland gemene man. Jag har skrivit om händelsen i följande inlägg:

Den bananmonarkiska rättsstaten
Hornstull Hooligans kommer ut ur grottan
Hornstull Hooligans - Kampsång
Hornstull Hooligans - Förebilder

Händelsen har gjort att lagar som möjliggör godtycke och oansvarigt agerande av vår poliskår har ifrågasatts. Det är av yttersta vikt att den demokratiska intentionen efterlevs även i praktiken och detta har lett till insikten att lagar som kan nyttjas som svepskäl à la "är du muntorr" ifrågasätts.

Bea T-Rex är dock av en helt annan åsikt och jag tror inte det beror på att hon aldrig nyttjar tunnelbanan. Att lagrådet uttryckligen ifrågasätter det lämpliga i att poliser skall kunna hota yngre 13-14-åringar med drogtester biter inte alls på vår juridiska dinosaurie:

Och skulle det vara så att någon polis använder möjligheten att utföra drogtester när det inte är befogat, då får vi hantera det i särskild ordning. Så det tycker jag inte heller är något argument.

Finns det något argument som biter på en dinosaurie? Det känns som att det precis som för hennes fornhistoriska förebilder krävs en större naturkatastrof för att argumentera med Bea T-Rex.

Det justitieministern säger är ju faktiskt att incidenter som den som drabbade Jesper Nilsson är något som går att rycka på axlarna åt. Skitsamma! Shit happens? För vad menar hon med att "hantera det i särskild ordning"?

Problemet är ju just att ett hanterande, dvs en konsekvens som hindrar fortsatt felaktigt agerande, i princip omöjligörs när polisen har lagunderstödd auktoritet och dessutom kan åberopa "muntorrhet" och storlek på pupiller för ett gripande. Hela historien med Hornstull Hooligans visar på att om inte Jesper Nilsson haft sinnesnärvaro och civilkurage nog att filma det som hänt så hade Nilsson själv suttit illa till i det rättsliga efterspel som ännu inte är avgjort. Hornstull Hooligans motanmälde reflexmässigt (än en gång detta dinosauriebeteende) för att se till att den dagens munsbit, dvs Jesper, skulle förstå hur landet ligger. När dinosaurier är hungriga ska det ätas. Lunchen ska knipa käft!

Även Bea T-Rex är hungrig.

Även demokratin är en munsbit.

Bea T-Rex valfläskar

Om nu någon missat det så vill jag förtydliga att i höst är det val till Riksdagen. Bea T-Rex har definitivt inte missat detta. Ty Alliansens agerande ser alltmer ut som en populistisk anpassning till det parti som de flesta etablissemangspartier nämner med avsky men de facto rullat ut mattan för genom att själva agera populistiskt lite för länge och lite för aktivt. Sverigedemokraternas valkampanj, för det är Sverigedemokraterna jag avser, sponsras därmed indirekt av de etablissemangspartier som gör en travesti av vår demokrati. Följande står att läsa på SD:s hemsida:

Nu vet vi alltså att det är en nationalistisk politik som Bea T-Rex representerar. Åtminstone enligt Sverigedemokraternas definition. Åtminstone enligt Alliansens och Bea T-Rex Justitias agerande.

Populism och opportunism är normalt sett äcklande och visande på demokratiförakt.

Populism och opportunism som bygger på dehumanisering och demokratisk nedmontering är avskyvärd!

Andra skriver: Amanda Brihed, Bloggokrati, Bromma Socialdemokrater, ConnyT, Gerdaus skolblogg,
Hornstull & världen, Humblebee.net, Lars-Erick Forsgren, Liberal och långsint, Lucky, Per Pettersson, Pezster, Svensk Myndighetskontroll, Tango för enbenta, Scaber Nestor, Scaber Nestor, Silvertörne, Svensk Myndighetskontroll, Svensson, Yami och pandorna

Läsvärt: Svensson bankar med rätta på skrämselpropaganda. Jinge är inne på samma spår. Badlands Hyena spinner vidare på kungahusets P-böter och kräver besked från SlösO. Mitt I Steget noterar nysvenska. Anders Widén undrar vem som var terroristen och försöker även samla ihop sitt författande. Henrik Alexandersson meddelar att Obama alltjämt går copyrightlobbyns ärenden. Slutligen skriver Ershag om att straffa kunder.

Unionen och Kulturskaparna - Uppföljning

2010-03-15T21:21:00.002+01:00

Jag har nu fått svar på det mail jag ställde till Unionen angående deras deltagande i Nätverket Kulturskaparna. Förbundssekreterare Leif Nicklagård svarar så här:

På detta svarade jag enligt följande:

Fortsättning följer med allra största sannolikhet.

Läsvärt: Viktualiebrodern skriver intressant om Nätverket Kulturskaparna ur ett arkitektoniskt perspektiv. Klara är helt kukfixerad. Elin skriver bra om Scheike-gate. MaGniHaSa skriver mycket tänkvärt om pengar och våld i sitt inlägg döpt Realism. Futuriteter gör en bra spaning om patienthänsyn. Full Mental Straightjacket skriver om I2P. Slutligen är Badlands Hyena elchockerande.

Med Orwell under huden

2010-03-15T16:55:00.003+01:00

Med tanke på rådande samhällsutveckling mot ett allt omänskligare klimat och en integritetssyn från ledarhåll som är under all kritik så är det inte alls så konstigt att det som hänt och alltjämt händer i form av FRA-övervakning, trakasserier av redan svaga och sjuka, Ipred, datalagringsdirektiv etc också får konsekvenser på ett vardagligt och personligt plan. Små men påtagligt olustiga iakttagelser i min egen vardag kommer jag därför dedikera detta inlägg åt.

Bossens beteende

För ett par år sedan berättade en chef att han bevittnat ett brott. Eller mer korrekt, de som begått ett brott hade förlagt delar av sin flyktväg framför näsan på honom då han befunnit sig ute sent en kväll i Stockholms innerstadsdjungel. Det som lämnade ett bestående intryck var inte händelsen per se utan att chefen inte brytt sig om att ställa sig till polisens förfogande. På den tiden, dvs ca ett par år tillbaka i tiden, så tyckte jag att det var mycket märkligt och nästan lite irriterande. Klart man måste ta sitt ansvar och ställa upp för rättssamhället på det sätt som går och kan, resonerade jag.

Idag så förlikar jag mig allt mer med min dåvarande chefs beteende. Jag vet inte exakt vad hans beslut bottnade i och kanske var det bara ren lättja. För egen del så beror det dock på att mitt förtroende för demokratin, vårt politiska ledarskap och rättsstaten fått sig en rejäl smäll.

Ledarskap är förtroendebaserat

Gott ledarskap bygger förtroenden. Gott ledarskap skapar förtroendefulla människor. Gott ledarskap är positivt och gör att de man leder som minsta gemensamma nämnare har en vilja att vara med i förändring och på ett djupare plan göra vad de kan för att åstadkomma resultat och belöna det förtroende de uppryms av och som de även givit.

Dåligt ledarskap fungerar på motsatt vis. Dåligt ledarskap raserar. Dåligt ledarskap respekterar inte förtroenden. Dåligt ledarskap skapar ingen känsla hos de som leds att göra mer än det absolut nödvändiga. Dåligt ledarskap tarvar tvång och regleringar ty den som inte trivs, inte får förtroenden och inte blir respekterad har ingen anledning att agera på ett sätt som gynnar den kontext man verkar inom och är en del av. Detta gäller på ett litet företag såväl som i samhället i stort.

Dåligt ledarskap är - hårdraget - inget ledarskap.

Dåligt ledarskap lägger grunden för vi och de.

Vi har dåliga ledare

Så vad har vi för tecken på dåligt ledarskap? Finns det speciella milstolpar som tydliggör detta dåliga ledarskap?

Det finns flera men jag tänker bara lyfta ett par av de värsta exemplen.

Milstolpe 1: FRA-lagen

FRA-lagen ledde, efter många om och men, fram till den största aktivt levande demokratiska yttringen i modern tid. Det var en demokratisk yttring som kanaliserades i en motreaktion. Vi gick man ur huse och formligen slet upp de annars så knutna nävarna ur byxfickorna. Ung som gammal, vänster som höger, människa som hund begav sig ut på integritetsbarrikaderna. Nog var nog och då var det nog!

För den som inte var med den där magiska dagen utanför Riksdagshuset så kan ingenting jag skriver ge rättvisa åt den känsla som var snudd på gripbar där och då. Det var demokrati i sin ädlaste och vackraste form. Dock med magert resultat.

Vi, folket, gav uttryck för en sanslös politisk protest.

De, våra ledare, gav uttryck för demokratiförakt.

Milstolpe 2: Privatsnutlagen Ipred

Fredrik "Benito" Reinfeldt gick som så många andra etablissemangspolitiker till val 2006 valfläskandes "vi kan inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration".

Enligt Benito så har ju så heller inte skett. Ty i Benitos värld så är det legitimt, som demokratisk representant, som förtroendevald, som landsfader att bedriva otrohetsretorik med de han är satt att leda och de han har ett förtroende att leva upp till.

Så vad är då otrohetsretorik?

Jo, att helt enkelt tala sanning men på ett bedrägligt vis à la "men lilla gumman, det förstår du väl att jag inte var otrogen med Lisa i fredags?". För så var det ju verkligen inte. Att däremot Lisas köksbord hållbarhetstestades på tisdagen och att lilla gummans och lilla gubbens säng på torsdagen delades av lilla gubben och Lisa förtäljer inte historien. Lilla gumman var då passande nog bortrest på konferensresa. Men otrogen var inte lilla gubben. Åtminstone inte i fredags.

För precis så resonerar Fredrik "Benito" Reinfeldt. I dennes värld är det legitimt att tala sanning medelst godtycklig och bedräglig tolkningsfrihet och utelämnandes både helhetsperspektiv och förtroendeaspekt.

De, våra politiska ledare, jagar inte en hel "ungdomsgeneration".

Någon annan, bl.a. Sonys lobby, har istället fått jaktlicens att agera privatsnutar.

Vi, folket, får snällt gilla läget. Lite smällar får man ta? Det går inte att göra en omelett utan att knäcka några ägg?

Demokratisk respekt

De nyssnämnda milstolparna visar på en demokratisk respekt och en demokratisk förståelse som är långt bortom demokratins intention.

Vad spelar det för roll att vi har allmän och lika rösträtt när storföretag, juridiska personer (som saknar rösträtt), är de enda som lyssnas på?

Vad spelar det för roll att vi officiellt är en demokrati men i praktiken inte ens värnar sådana självklarheter och demokratiska fundamenta som meddelandeskydd, budbärarimmunitet, yttrandefrihet och personlig integritet?

Vad spelar det för roll att lagen skall vara ett formellt eko av folkets informella grundvärderingar när folkets värderingar anses vara fel?

Vad spelar demokratin för roll när den förvandlas till ett tomt ord?

Orwell tränger under huden

Initialt nämnde jag hur mina egna värderingar förändrats i takt med rådande demokratifientliga samhällsutveckling. Jag har på kort tid noterat ett antal händelser som givit uttryck för detta.

No. 1 - Opinionsundersökningen

Ett stort brev damp nyligen ned i brevlådan. Stora brev är spännande. Ty de normala postförsändelserna brukar allt som oftast vara mindre och plånbokstömmande. Men det här var ett stort och spännande brev.

Det stora brevet visade sig relatera till en opinionsundersökning innehållandes en flersidig svarsblankett:

Hade jag fått denna svarsblankett i min hand för bara några år sedan hade jag tagit emot den positivt. Inte för att deltagande i SCB-undersökningar ger vuxenpoäng, för vuxenpoäng räknar i regel inte vuxna.

[En liten passus är på sin plats. Det verkar ha blivit norm att vara kille eller tjej från vaggan till graven. Själv ser jag inget fel i att vara kvinna eller man och jag anser inte att det bör kopplas till ålder utan mognad, dvs förmåga till frihetsnyttjande och ansvarstagande. Det finns många kvinnor och män inom piratrörelsen som ur ett strikt åldersperspektiv kan klassas som kille eller tjej men som ur ett mognadsperspektiv är högst manliga eller kvinnliga. Förväxla för övrigt inte omognad med att behålla och underhålla barnet i sig. Utan detta stagnerar vi och slutar leva. Förväxla inte heller manlighet och kvinnlighet med något naturligt ont eller gott.]

Nej, min positiva inställning hade bottnat i att jag tycker det är kul att vara med i den demokratiska och samhälleliga processen. Just i detta fall så hade jag dessutom en hel del åsikter och synpunkter så intresset borde varit på topp.

Så var dock inte fallet.

Jag litar inte längre på staten. Jag litar inte längre på dess representanter. Jag litar inte längre på vår demokratiska process.

Varför ska jag lita på någon som inte litar på mig?

Varför ska jag ha förtroende för någon som inte har förtroende för mig?

Hur kan jag förväntas ha förtroende för ett samhälle där födsel per automatik leder till brottsmisstanke?

Kort och gott, den här opinionsundersökningen är den första jag inte bara lämnat obesvarad utan noga rivit i bitar.

För övrigt var svarsblanketten inte bara miljömärkt utan även integritetsmärkt. Problemet var dock att i samma andetag som man hänvisade till sekretess och lagskydd så påpekade man att kompletterande uppgifter rörande bl.a. yrkesroll redan inhämtats. Förtroendegivande och integritetsvänligt så det förslår.

Även om man bortser från detta så associerar jag numera alltid den här typen av överslätande integritetssvammel till något specifikt. För att tala i klartext: PKU någon? Känner du inte till PKU-registret och hur det respekterats av våra s.k. integritetsvärnande myndigheter så rekommenderar jag följande läsning:

TT - Sockerfritt integritetsförakt

Jag störde mig också på följande text i svarsblanketten:

Om nu mitt svar är så fantastiskt viktigt så ber jag att få påpeka att opinionsundersökningar kräver etablerade förtroenden hos allmänheten. Det innebär att alltid värna demokratiska fundamenta. Det omfattar inte bara mig utan även Harald och alla andra medborgare.

Framförallt omfattar det vår regering och riksdag.

No. 2 - Julklappen

Den andra händelsen är från dagarna innan julhelgen. Jag hade just kommit ut från Hötorgets t-banestation och var på väg uppför rulltrappan mot Malmskillnadsgatan. En bit därifrån fanns nämligen utlämningsstället som hade det som sedermera skulle paketeras till en julklapp.

Jag står där i rulltrappan och ser plötsligt att vid rulltrappans slut finns en stor övervakningskamera monterad. Utan att egentligen tänka så vänder jag reflexmässigt ned ansiktet. Jag känner obehag. Helt utan någon rationell anledning. Jag menar, jag ska ju bara göra en akutinsats för att få julklappsbestyren ur världen och sedan vända hemåt igen. Men där står jag och känner obehag.

Rulltrappan är lång och jag vänder mig bakåt, än en gång utan någon rationell anledning. Då växer obehaget än mer. För nu inser jag att det rena mjölet i min påse blivit om inte svart så i varje fall grått. Som bekant är det inte jag som avgör mjölets färg utan den som övervakar. Att bete sig som jag gjorde där i rulltrappan ser för den som övervakar potentiellt misstänkt ut. Vad är det jag har att dölja? Att svaret på den frågan är "min oskuld" gör inte saken bättre. Kameran har ju redan etablerat skuldspotential. Jag har "betett mig". Att jag inte hade vett nog att "bete mig normalt"! Smart Thomas! Ditt dumma nöt! Ditt valboskap!

När jag senare på kvällen reflekterade över detta så kändes allt bara pinsamt och präglat av paranoia. Ändå bestod en känsla av gnagande obehag som jag inte kunde förklara eller förstå.

Kanske berodde det på lokus? Att jag befann mig i ett område av visst polisiärt intresse?

Kanske berodde det på att det dagarna innan skrivits om övervakningskameror i relation till kriminalitet i tunnelbanan?

Mina rationaliseringar var överflödiga för självklart förstod jag. Jag var dock inte beredd att acceptera det jag då innerst inne förstod.

För det jag sedermera både förstått och accepterat är att övervakningssamhället inte längre är en fantasi eller något abstrakt som ligger i framtiden. Så där lite om och när och beroende på.

Övervakningssamhället är inte längre något jag bara intellektualiserar eller något jag enbart skriver om och protesterar mot.

Övervakningssamhället är här.

Övervakningssamhället känns!

No. 3 - 1984

Just känslan är viktig att beakta. Det är ofta den som skiljer den som förstår ett skeende på ett logiskt plan från den som upplevt detsamma. Känslan återkommer också i den tredje händelsen.

Filmatiseringen av Orwells 1984 har jag sett flera gånger. När jag nyligen såg om den så hade det passerat några år sedan sist. Det märktes på ett sätt jag inte hade förväntat mig.

Den dystopiska handlingen upplevde jag denna gång på ett djupare plan. Det som började som en smula olust utvecklades under filmens gång till en djup obehagskänsla. I slutscenen när huvudkaraktären Winston Smith kapitulerar för storebror även mentalt så kände jag mig fysiskt illamående. Obehagskänslan höll faktiskt i sig större delen av dagen och även detta kopplar jag till insikten om att övervakningssamhället är här och nu.

Det går inte att distansera sig mot det som ingår i vår vardag.

Det som skrämmer mest är inte dess effekter utan att så många alltjämt är likgiltiga.

No. 4 - Säljare av mobilabonnemang

Jag har större delen av mitt vuxna liv haft en hatkärleksrelation till säljare. De negativa känslorna (hat är ett för starkt ord att använda) bygger, kanske inte helt förvånande, på att säljare kan vara otroligt jobbiga, påträngande och respektlösa. De positiva känslorna bottnar i att säljare ibland erbjuder rejält bra argumentationsmotstånd. Om man som jag är intresserad av argumentation och, som i allt annat jag har ett intresse av, önskar förkovra mig i det så är det inte helt enkelt att hitta sparringpartners som kan bistå i den utvecklingen. Somliga säljare är därför fantastiska kunskapskällor och de är inte bara gratis utan ber i många fall om att få gå en dust.

Jag vill tona ned bilden av en boxningsring och ett par testosteronstinna orangutanger som maskerats till fighters. Min egen erfarenhet av argumentation ansikte-mot-ansikte är nämligen att det alltid gäller att hålla huvudet kallt och hålla känslor i schack. Därmed inte sagt att känslor skall uteslutas för i alla liknande sammanhang finns en styrka i att kunna beakta dem och spela på dem - inom de räjonger som är hederliga. Vi är trots allt människor av kött och blod med både hjärna och - kanske framförallt - hjärta. Egentligen ingen skillnad mot argumentation på nätet utan kanske bara ett förtydligande av att det är viktigt.

För att komma till saken, i större matvaruaffärer och köpcentra är det vanligt med säljare av mobilabonnemang. De här människorna är sällan av intresse ur mitt förkovransperspektiv då de allt som oftast är oerfarna löneslavar. De bygger dessutom sin säljteknik på att ta ett snabbt och rejält kliv in i den potentielle konsumentens privata sfär och sedan spinna vidare på den minimala chock - eller i varje fall kontrollförlust som kan uppstå av detta. Samma psykologi som gatubedragare använder på turistorter världen över fast i något mer rumsren form. Svårt att möta om man inte själv kan knepen. Annars förhållandevis enkelt.

Sättet min reaktion förändrats till dessa säljare under senare tid är till en där jag helt dödar all potential för fortsatt interaktion. Om jag tidigare slösade ett antal meningar med ett försök till ett leende i mitt anlete så har detta numera reducerats ned till one-liners. Den typiska frågan "Ringer du med mobilföretag X idag?" möts därför av fortsatt gång, en halv blick och svar som:

Kanske det.

Vad ringer du själv med?

Vem frågar?

Visst kan man knyta denna reaktion till allmän leda med den här typen av säljaktiviteter. Jag har dock alltmer förlikat mig med att det jag triggas av är det faktum att en utomstående tar sig friheten att jaga personlig information om mig. Det spelar ingen roll att den information man gräver efter är blygsam och för de allra flesta människor ointressant.

Det handlar om principer.

Jag delar gärna med mig av mig och min person men då ska det ske baserat på förtroenden och på mina villkor.

Medborgarens reaktionsförändring

Aktiva reaktionsförändringar
De exempel på händelser jag nämnt i detta inlägg där reaktionsförändringar synliggjorts bygger alla på förändrade aktiva reaktioner. Jag har identifierat dem pga att min aktiva reaktion i en specifik situation förändrats mot tidigare erfarenheter och liknande situationer. Men finns det måhända även passiva reaktionsförändringar? M.a.o. förändringar som dämpat reaktioner?

Jag tror det.

Passiva reaktionsförändringar
Hur har den strida strömmen av integritetskränkande initiativ påverkat oss ur ett vidare perspektiv? Jag hävdar att vi passiviserats.

Vi har redan vant oss vid demokratiföraktet och den tillhörande integritetsmisshandeln. Vi reagerar knappt längre när vi hör talas om nya integritetskränkningar. Med "reagerar" menar jag att det som tidigare möttes med upprördhet och känslostorm har nu anpassats enligt självbevarelsedriftens mekanismer. För det är tyvärr så att om oförrätter begås återkommande och, om inte vardagligen så i varje fall, regelmässigt så blir det nödvändigt att hantera detta genom att dämpa den reaktion de utlöser.

Men avtrubbning, ty det handlar om avtrubbning, är ingen långsiktig lösning. Det är symptombehandling som i sig själv är nedbrytande om den får fortgå.

I värsta fall leder det också till att vi agerar selektivt och tappar våra definitioner och principer. Risken för detta ökar givetvis när det är så starka krafter vi kämpar mot och de attacker vi utsätts för är så många att vi ofta inte har något annat val än att välja våra strider.

Förvridna reaktionsförändringar
Inte nog med att våra reaktionsmönster förändrats såväl aktivt som passivt. Jag tror också att våra reaktioner helt enkelt förvridits. Med detta menar jag något mer specifikt och gripbart, för de aktiva och passiva reaktionsförändringar som redan avhandlats tyder ju redan på ett förvridet reaktionsmönster.

Det jag avser är sådant som intensitet och proportionskoppling i relation till reaktioner.

Det mest nyliga exemplet på detta är hur beskedet mottogs om att ACTA stött på patrull i Europaparlamentet. Applåder och hurrarop!

Ett annat relativt nyligt exempel är att överföringen av SWIFT-data till USA stoppade. Även detta möttes av glädjestormar!

Missförstå mig inte! Självklart ska vi fira delsegrar. Självklart ska vi glädjas åt framgång. Självklart var även jag strålande glad åt detta!

Det jag menar är att denna typ av glädjeämnen måste betraktas ur ett helhetsperspektiv. Gör vi inte det så kommer vi ofelbart att hamna i ett tillstånd av förvriden reaktionsförändring.

För så här är det:

I en annan tid och på en annan plats hade en aktivitet jämvärdig FRA-lagens införande lett till att Riksdagshuset stormats och de antidemokratiska medlöparna giljotinerats.

I en annan tid och på en annan plats hade initiativ som ACTA och överföring av SWIFT-data renderat riksrätt och arkebusering för landsförräderi.

För att ni inte ska svälja tungan av oro så ber jag att få förtydliga att jag självklart och inte på något vis menar att vi ska ta till vapen eller göra revolution. Jag vill bara att vi av respekt för demokratin, framtiden och historien som facit måste kalibrera synen på det krig som nu utkämpas. Gör vi inte det så befarar jag nämligen att framtiden i sitt sköte kommer ha historiska återupprepningar som vi alla helst hade undvikit.

Det är ett mycket högt spel med stora insatser som nu förs. Att våra demokratiska representanter inte tycks inse detta är inte ett giltigt skäl för oss att glömma detta faktum.

När demokratins grundvärderingar inte respekteras och dess representanter inte lyssnar är det istället berättigat att vi vaknar ur slummern och ifrågasätter.

Är det rimligt att låta den fria världens diktatorer slippa ansvar? Bristande ansvar måste få konsekvenser. Hur utkräver vi detta ansvar och vilka konsekvenser ska det få?

Läsvärt: Kapten Josh Blodöga listar punkter. Gårdagens lågvattenmärke står UNT och Lars Nilson för som varken förstått det här med nätet, dess funktion eller remixkultur. Trots Sundsvalls Tidnings anmälan har Transgenus dock redan återuppstått. Även Cybernormer skriver om Transgenus och undrar vad som händer om man smurfar ett kön? Sista inlägget om Transgenus står Opassande för. Jinge visar en Mohammedbild. JörgenL skriver mycket bra om representativ demokrati. Då mitt inlägg behandlar förtroenden lyfter jag även JörgenL:s alltjämt aktuella inlägg om detta. Utan att ta ställning till det som föranlett uppmärksamheten (jag har inte hunnit läsa det) så tycker jag det är fullkomligt underbart att transparensen bibehålls även om det innebär att gräla offentligt. Vi är så jäkla bra! Sist men inte minst ska ungjävlarna sluta knarka medelst repression.

Kulturnyheter från TT - Timbukturemixar och live-looping

2010-03-13T18:12:00.004+01:00

Det är dags för mer kulturnyheter från TT. Denna gång är det Timbuktu och remixkultur samt live-looping som ska avhandlas.

Timbuktu - Remixkultur

År 2005 släppte Timbuktu albumet Alla vill till himmelen men ingen vill dö. För övrigt ett av det årets bättre album. Här är titelspåret:

Efter viss YouTube-zappning hittade jag fram till Frida Appelgrens, f.d. Muranius, softa version av nyssnämnda låt. Skånskan till trots förmedlar hon en helt annan känsla:

Jag är väldigt förtjust i remixkultur och när den dessutom yttrar sig med demoscensattribut så är det lite av julafton för undertecknad. Exakt detta fann jag nämligen i den tredje versionen av Timbuktus låt. Denna gång tolkad av chipmusikern Dubmood:

Live-looping

Live-looping möjliggör för multi-instrumentalister (Googleöversättning) att själva framföra vad som tidigare krävde (minst) ett helt band av musiker. Detta kan yttra sig i smått fantastiskt underhållande framträdanden och jag har tidigare skrivit om Reyn Ouwehands insats på BIT Live 2008:

Live-looping kan också åstadkomma underverk för musiker som kan konsten att använda sin röst och kropp på bästa sätt i kombination med instrument. En god vän tipsade om Theresa Andersson som briljerar i sin Birds fly away:

Mer om Timbuktu: Officiell hemsida, Wikipedia, Last.fm, MySpace, TT - Timbuktu tillrättavisar totalitära, SvD - Konsert på Berns

Mer om Frida Appelgren: MySpace

Mer om Dubmood: Wikipedia, MySpace, Facebook

Mer om Theresa Andersson: MySpace, Wikipedia (Googleöversättning), Expressen

Tidigare Kulturnyheter från TT:
Kulturnyheter från TT - Diablo Swing Orchestra m.m.
Kulturnyheter från TT - Alela Diane

Läsvärt: Chefen över Internet är krasslig. Iväg och tipsa om pick-you-uppers! Bossen hann innan sjukdomen slog till tipsa om en mycket intressant frågeställning och att en gaggig åldring fyller 200 år! Caspian Rehbinder gör en intressant reflektion kring hårdrock, mjuka celler och solkig kärlek. Ershag och Oscar Swartz får mig att fundera på om det inte bara är stavningen som är gammelmodig på Upsala Nya Tidning? Anna Troberg har svar på tal. Slutligen, har du skrivklåda och/eller sitter på en piratrelaterad nyhet eller artikel? Tveka då inte att höra av dig till Piratnytt!

Unionen missbrukar sitt förtroende

2010-03-10T23:20:00.005+01:00

Via Opassande nås jag idag av nyheten att ännu en lobbykampanj med upphovsrättsliga förtecken sjösatts under namnet Nätverket Kulturskaparna.

Språkförbistring och associationsförvridning

I sedvanlig ordning när det gäller sådana här företeelser så är det en ymnig flora av jurister som utgör främsta ansvarsbasen. Juridik var tidigare inte det jag förknippade med skapande, kreativitet och kultur. Under senare åren har dock denna association uppstått och numera så kräks jag nästan när jag hör orden "kreatör", "musiker", "artist", "kulturskapare" etc. Inte alls för att jag avskyr verkliga musiker, artister och kulturskapare ty jag är verkligen en stor älskare av nästan all form av kultur. Nej, anledningen till denna min obehagskänsla beror på att "kulturskapare" m.fl. ord numera associeras till Henrik Ponténs eller Monique Wadsteds nuna och Sonys logotyp.

Sa jag att jag nästan kräks? Bättre illamåendeinducerande medel än Sony och deras lakejer finns faktiskt inte.

Fack me!

Nåväl, så efter att ha skummat igenom detta nya lobbyinitiativs hemsida och funnit de sedvanliga aktörerna (kulturskapare!) som kompositören CopySwede, avantgardeartisten Sami och den store dramatikern STIM så möts jag av det jag aldrig någonsin tidigare förknippat med den här typen av lobbyism. Längst ned på listan över medverkande organisationer finner jag nämligen följande:

Fackförbundet Unionen bedriver alltså upphovsrättspolitisk lobbying!

Fackförbundet Unionen råkar även vara min arbetsrättsliga representant.

Unionen i svarskuld

Jag beslöt att höra av mig till Unionen för att få en förklaring:

Hej Unionen,

Nu vill jag väldigt gärna ha ett svar och det å det skyndsammaste då detta kommer att ligga till grund för min, och troligtvis väldigt många andras, fortsatta medlemskap i Unionen.

Idag lanseras nätverket Kulturskaparna.

Med buller och bång har man (ni?) propagerat för att infrastrukturleverantörer, dvs Internetleverantörer, "ska ta sitt ansvar" och på något sätt medverka till att "kulturskapare" ska få betalt? Betalt för vad och på vilket sätt och under vilka förutsättningar?

Ovanstående frågor är intressanta att få svar på men det viktigaste är dessa:

1) Varför har Unionen så aktivt tagit ställning för denna konstellation "kulturskapare" (hur mycket kultur har ex. Copyswede skapat?)?

2) På vilket sätt är det Unionens uppdrag att ta politisk ställning genom att bedriva lobbying inom detta område?

Jag har full förståelse för att ni värnar era medlemmar och ser till att arbetsrättslagar och liknande anställningsrelaterade regler följs och respekteras.

Jag har dock absolut ingen förståelse för att ni tar politisk ställning och aktivt deltar i ett projekt som nätverket Kulturskaparna.

Som värnare av demokratiska fundamenta och motståndare till de attacker mot Internets grundfunktion och potential som fantastiskt yttrandefrihetsinstrument och allmän frihets- och maktspridare så skulle jag givetvis uppskatta om ni aktivt tog ställning för piratrörelsen, Electronic Frontier Foundation, mänskliga rättigheter, Piratpartiet etc.

Däremot skulle jag som medlem i Unionen motsätta mig något sådant så länge som det inte har relation till er kärnverksamhet.

Jag förväntar mig därför en snar och utvecklande förklaring!

OBS! Denna förfrågan och ert kommande svar kommer även att publiceras på min blogg som ni finner här:

http://www.thomastvivlaren.se

Transparens

Något jag normalt stör mig på i relation till lobbyorganisationer är att man i regel satt i system att motverka genomlysning och verklig debatt. Antipiratbyråns s.k. blogg med ymnig och selektiv censur av kommentarerna är ett sådant mycket konkret exempel.

Nätet möjliggör transparens på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om. Det är inte längre gångbart att luta sig mot någon auktoritet eller stort och respekterat opinionsinstitut som Sifo. Jag vill kunna läsa undersökningar eller annat uppbackningsmaterial själv! Jag är inte intresserad av att någon hävdar si eller så utan jag vill själv kunna läsa, ta till mig, kontrollera, dra slutsatser och vid behov ifrågasätta. Sifo konstaterar si eller så. Jaha? Show me the data or f**k you!

Tolka nu inte detta som att jag ifrågasätter Sifos trovärdighet. Däremot så ifrågasätter jag alla lobbyingorgan och egentligen allt med puls som har en åsikt. Punkt. När lobbyister inte anstränger sig för att maximera transparensen så blir jag ledsen och kinkig. Hallå? The Internets? Hur svårt är det att slänga ut en PDF och länka till denna? LinkLuv?

Därför är det glädjande att det faktiskt finns både en PDF och en länk på Nätverket Kulturskaparnas hemsida. Dock inte, om jag uppfattar det rätt, till själva Sifoundersökningen men i varje fall till en rapport som jag uppfattar som någon slags sammanfattning. Bra så!

Som man frågar får man svar

Frågorna som använts i undersökningen är i många fall intetsägande och tolkningsbara på ett sätt som inte alls ligger i linje med den poäng som Nätverket Kulturskaparna vill göra, dvs att gemene man minsann tycker en bredbandsskatt vore fina fisken.

Det är inte särskilt konstigt att allmänheten upplever att en facil månatlig summa känns trevlig som en slags digital avlat med upphovsrättskyrkorna som frälsande förlåtare. Traditionell beskyddarverksamhet har alltid varit lockande för de som utsatts för den och ställs inför ett otrevligt ultimatum. Eller konkretiserat så är det långt mycket trevligare att hosta upp några hundralappar/månad än att ett gäng Sonylobbyister (kulturskapare!) trampar in över tröskeln och beter sig som de har förstånd till och maktbegäret tarvar.

Vad är det som Nätverket Kulturskaparna för fram i sitt debattinlägg på SvD och vad är det som DN, sin vana trogen, missar?

Nätverket Kulturskaparna lyfter fram följande huvudpoänger i sin rapport under första punkten Resultatet i korthet:

81 procent av svenskarna tycker att kulturskapare ska få betalt när deras verk används och sprids via internet.

Det här tolkar jag som ett skälighetssvar främst kopplat till ett för stort tolkningsutrymme. Eller menar verkligen 81 procent av svenskarna att kulturskapare (CopySwede!) ska få betalt varje gång de lyssnar på hur Per Gessles text kryllar av folk som sitter på en sten och dinglar med sina ben? Ska verkligen all kultur beslås med en kostnad varje gång den sprids? Men den som sprids via Jamendo då? Visst spelar jag dum men jag anammar bara svarsmetod efter frågemetod.

Vad är det egentligen man avser med termen "används"? Att ens nämna ordet i samband med kultur lämnar åtminstone i min mun en mycket fadd smak.

Jag "använder" inte musik. Jag "använder" inte film. Jag får däremot en upplevelse och möjligtvis en känslostimulans men jag tänker aldrig någonsin acceptera att någon s.k. kulturskapare (Sonylobbyn!) reducerar ned detta till ett "användande".

Min relation till kultur är inte den mellan mig och rörmokaren utan möjligtvis som den jag har till mina bästa vänner. Vad har du använt idag då? Tja, jag började använda Beethovens Månskenssonat och en fet mugg svart kaffe men det fungerande inget vidare. Sedan traskade jag över till Knut och använde honom. På eftermiddagen tränade jag och då använde jag Rammsteins Du Hast. På kvällskvisten använde jag Bach och Goldbergvariationerna och därefter dök Sophia upp och då använde jag henne en stund.

Använda? Förbannat trams och vedervärdig kultursyn!

77 procent av de svarande tycker att det vore bra om företag och andra aktörer utvecklade fler och bättre lagliga alternativ till fildelning.

Nähä? Varför passar man inte på att fråga om folk tycker det vore bra med fred på jorden? När man ändå håller på så varför inte fråga om det vore bra om folk fick nuppa lite mera och jobba lite mindre?

71 procent av de svarande tycker att det vore bra om internetleverantörerna tecknade licenser med upphovsrättsinnehavare och erbjöd sina kunder att ta del av texter, bilder, film och musik på internet genom nya abonnemangsformer.

No shit Sherlock! Jag skulle vilja ha en abonnemangsform där varje musik, bild och film jag "tog del av" (använde!) resulterade i att oetablerade artister bereddes möjlighet till att utveckla sitt kulturskapande. Då menar jag inte den typ av kulturskapande som innebär paragrafläsande och lagvrängande à la Sonylobbyismen. Dessvärre ser jag inte riktigt hur detta skulle gå att få till i praktiken. Mig veterligen finns det ingen teknik i världen som kan generera pengaflöden av nätverkstrafik.

Framförallt så vill jag aldrig mera ge en spänn till någon av de stora upphovsrättsprofitörerna, ex. Sony, som agerat vedervärdigt i relation till sina kunder (användare!) och dessutom gjort allt för att demontera ned demokratiska fundamenta som ex. rättssäkerheten.

Precis som när jag köper en ny dator och tvingas betala för det senaste Windozeoperativet trots att jag aldrig nyttjar det så vill jag inte heller hamna i en situation där jag göder människor och företag, ex. som Sony, som jag avskyr och som vill mig illa.

Selektiv sammanfattning

Vad man dock inte anser vara viktigt att föra fram i sin kortfattade resultatssammanfattning är svaren i relation till en statlig Internetavgift:

Bland de svarande tycker majoriteten, 52 procent, att det är vore dåligt om staten införde en avgift på internettrafik. 41 procent tycker att det är ett bra förslag.

Det intressanta med detta svar är att det delvis motsäger den slutsats som Nätverket Kulturskaparna själva dragit och för fram. Den positiva synen på nuvarande upphovsrätt och relaterad betalningsvilja är trots allt inte så stor när man gör avgiften obligatorisk. Ty en skatt går inte att komma ifrån och detta får man trots allt anta att de som svarat insett.

Lobbyism handlar om att få betalt för att propagera för en viss ståndpunkt så vem är egentligen förvånad?

Upphovsrättsligt stöd?

Jag tycker inte heller om hur antaganden förs fram på ett sätt som ger en bedräglig framtoning. I detta fall så drar man stora växlar på att "upphovsrätten ska gälla på Internet". Och? Jag garanterar att det inte finns många som vill ta bort upphovsrätten i detta avlånga land. Däremot anser vi inom Piratpartiet att den måste reformeras för att vara i takt med sin tid och även respektera de värden vi per automatik förknippar med det fria demokratiska samhället.

Missa för övrigt inte Rasmus inlägg: Copyriot - Kulturkreationism

Unni skriver också klokt: Unni Drougge - Ett fritt kulturliv

Läsvärt: En delseger för ACTA-motståndet och transparensen inom EU är uppnådd vilket Henrik Alexandersson sammanfattar. Henrik skriver även bra om rätten att kritisera religioner. Missa inte Olof Bjarnasons beräkning om hur lite frihet kostar! Full Mental Straightjacket gör en intressant reflektion om att gå ur STIM. Scaber Nestor noterar att Israel gör för att Israel kan. Slutligen, Klara Tovhult som tar upp krockande frågor.

Centern valfläskar om integritet

2010-03-07T22:38:00.002+01:00

Centern gjorde häromdagen ett utspel i SvD om datalagringsdirektivet. Med viss förvåning noterade jag att det togs emot positivt av många piratvänner. Själv ser jag det bara som ett utspel som bekräftar att integritetsfrågan och Piratpartiet definitivt är att räkna med i höstens val till Riksdagen.

Det uppenbara

Det som direkt avslöjar detta utspel som valfläsk är följande:

Å andra sidan är det inte, som vissa tror, möjligt att bara sopa problemet under mattan och blankt vägra genomföra direktivet.

Att vägra genomföra direktivet - med vilka medel som helst precis så som värnandet av själva demokratiska systemet borde stipulera - handlar inte om att "sopa problemet under mattan". Tvärtom så är just det verkligt ansvarstagande.

Att acceptera styggelser som FRA-lagen eller datalagringsdirektivet, det är att sopa under mattan!

Centern fuskar med läxläsningen

I synnerhet Centern borde härvidlag förstå att lagförslag och direktiv som inskränker den demokratiska plattformen bör inte, kan inte, får inte hanteras som vilken-fråga-som-helst. I ljuset av FRA-debaclet så borde just Centerpartiet ha lärt sig den läxan.

Min förhoppning är att väljarna genomskådar detta för vad det är: rent och skärt valfläsk!

Det inte fullt så uppenbara

I Centerns utspel finner vi också följande passage som berör hur direktivet stoppas från att genomföras i Sverige:

Ett sätt att uppnå detta på är att förändra direktivet så att det görs frivilligt för länderna att genomföra.

Så vad är problemet med ovanstående? Det låter väl prima om vi i Sverige slipper datalagringsdirektivet?

Absolut.

Men enbart om man inte förstått sociogramanalysens styrka.

Till skillnad från direktriktad avlyssning (inte massavlyssning), dvs som sker mot en specifik person, så är sociogramanalysen inte beroende av exakt och detaljerad personinformation.

Detta innebär att man som enskild individ kan försvåra och begränsa sociogrammens styrka, men det går inte att praktiskt helt skydda sig från dem. Sociogramanalys innebär nämligen att man utgår från rent-mjöl-i-påsen-argumentet fast upphöjt till två, dvs det är någon annan som avgör hur rent mjölet i din påse är och det är dessutom andra som ligger till grund för denna bedömning.

Med sociogramanalysen så kartläggs i praktiken hela ditt nätverk och dina kontakter med syfte att få en bild av dig som individ. Skydda dig bäst du vill men så länge inte hela din vänskapskrets och ditt kontaktnät anammar samma förhållningssätt till kommunikation så kan du glömma att slippa bli kartlagd. Dina vänner är helt plötsligt dina potentiella fiender. Vi skapar ett samhälle där paranoian institutionaliseras i hela samhällsstrukturen. Vem kan jag lita på? Svaret - med rent-mjöl-i-påsen-argumentet i bakhuvudet - är givetvis, ingen förutom dig själv. Detta dessutom under förutsättning att du anonymiserar hela ditt liv och avsäger dig ditt sociala liv.

Har man inte förstått ovanstående så ser man givetvis en frivillighetsklausul i relation till datalagringsdirektivet som en lösning.

På sin höjd är det en form av symptomlindring.

Man kan väl inte begära mera av ett parti som begagnar integritetsglasögon vid principvärnande?

Tack till OlofB för sociogramillustrationen!

Andra skriver: Annie Johansson, Lakes lakonismer, Lena Ek, Linander tycker!, Livskraft och politik, Silvertörne, Svensk Myndighetskontroll

Läsvärt: Viktualiebrodern gör en intressant iakttagelse till ännu ett Centerrelaterat utspel. Dynamic Man konstaterar att Australien censurerar censurnyheter. Full Mental Straightjacket lustifierar över ACTA. Skivad Lime skriver mycket intressant om exemplarförsäljning i en hyperdistribuerande värld. Slutligen Svensson som påminner mig om min olästa boktrave.

Detaljkunskap om transaktioner önskas

2010-03-07T18:56:00.002+01:00

Ett kort inlägg med TT som avsändare och svärmen som mottagare. Hur får man lättast tag i detaljer kring följande transaktioner?

Danowsky & partners advokatbyrå:

MAQS Law Firm:

Ifpi:

Sony Sverige:

Läsvärt: Falkvinge kan tänka sig att rösta för en liten del av datalagringsdirektivet. Jag nickar bifall till Anna Trobergs förslag och Falkvinge hoppar på med en egen tolkning. Lars-Erick gör en kompletterande invändning till nyssnämnda och har även ett intressant inlägg om grundlag och integritet. Ett äldre inlägg tycker jag också är värt att lyfta på nytt. Det är Majestatis Pluralis som uppmärksammar de remissinstanser som regeringen nyttjade för datalagringsdirektivet. Sonys lobbyorgan APB var inte helt oväntat bland dessa.

Kulturnyheter från TT - Alela Diane

2010-03-07T17:33:00.002+01:00

Det är dags för kulturnyheter från TT igen. I årets första Rocky Magasin läser jag om musikern Alela Diane som av artikelförfattaren Oskar Ponnert beskrivs som en äkta artist. Jag är benägen att hålla med. Artikeln och Alela Diane är intressant i allmänhet men också ur ett piratperspektiv.

Internets betydelse

På frågan om Internet förändrat musiken svarar Diane:

Ja. Det är ett annat sätt att upptäcka musiken. Jag vet att Internet har hjälpt min musik att komma fram. Utan Internet hade det gått mycket annorlunda. Fargo Records hittade mig på nätet till exempel.

Inga nyheter för den som har följt musikbranschen ur ett piratperspektiv istället för det von Oben och verklighetsfrånvända som de stora skivbolagen som Sony m.fl. i the big four alltjämt nyttjar sig av och propagerar för.

Konsertens betydelse

På frågan om Diane är beroende av konserter ges svaret:

Det är en bisarr och förvirrande business det här, men man kan bara göra sitt bästa. Jag tjänar mest på att turnera, ja. Trevligt på ett sätt, för det är ju logiskt: man ser att folk är på min konsert. De vill se mig sjunga och jag får betalt för det. Det är bra. Det är inte lika bisarrt som andra inkomster från musik. Man vet att folk lyssnar om de kommer på konserterna.

Inte heller det här är någon nyhet. Däremot är det givetvis skrämmande för de stora skivbolagen som alltjämt lever och agerar i tron att exemplarsförsäljning är det som skall vara primärt ekonomiskt drivande.

The Pirate's Gospel

Sist men inte minst så hittade jag per omgående fram till en av Diane's låtar som även den andas piratism. Den har lite symboliskt titeln The Pirate's Gospel:

Mer Alela Diane:
Alela Diane - Officiell hemsida
MySpace - Alela Diane
Wikipedia - Alela Diane
DN - Po Tidholm: Alela Diane på Södra Teatern

Tidigare Kulturnyheter från TT:
Kulturnyheter från TT - Diablo Swing Orchestra m.m.

Läsvärt: Vänsterteknik undrar om vi ska utesluta kompromisser? Jag tycker självklart att i frågor av binär och principiell natur måste vi göra det. Opassande påpekar att den öppna debatten inte är smutsig per definition. Futuriteter skriver om trovärdighet. Badlands Hyena tar upp problemet med gatpojkar. Slutligen så trycker Henrik Alexandersson plattan i botten.