. . TIMMER & MASONITE . .

Rubus arcticus

noreply@blogger.com (Viola_T) — Sun, 07 Jun 2026 08:23:09 +0000

Åkerbärsblommorna visar sitt cerisa inre i mängd!

Piskställning för mattor

noreply@blogger.com (Viola_T) — Mon, 01 Jun 2026 15:01:08 +0000

En piskställning måste man ju ha!!! Den här kom fram ur gömmorna idag. Perfekt. En galvad rörställning lätt att flytta fram och lätt att ställa undan. Mattpiskan av rotting köpte jag på Nordmalings marknad en gång i tiden. Bra att ha även den.

Framöver tänker jag mig en annan piskställning, helt i grovt grånat trä, en typ som var vanlig på gårdarna runt om här i Västerbotten. Har sett två av dem i verkliga livet men nu är de borta.

Vad mera? Jo idag anlände tornseglarna hit idag. Hur trevligt är inte det... De trivs under tegelpannorna.

Älskart´t

noreply@blogger.com (Viola_T) — Sat, 16 May 2026 08:35:00 +0000

Broderi av Lotta Sjöberg. Svensk illustratör, serieskapare och textilkonstnär född 1974.

Här syns ett annat broderi av hennes hand.

Kulturkonsumtion i form av teater och opera

noreply@blogger.com (Viola_T) — Tue, 12 May 2026 07:03:00 +0000

Teaterintresset har varit stort och listor är kul att ha. Med en del besvär har jag gjort en förhållandevis heltäckande sammanställning av teaterföreställningar jag sett. Allt har inte kommit med, särskilt inte de senaste åren.

M I N K U L T U R K O N S U M T I O N I F O R M A V T E A T E R O C H O P E R A

Svea Hund	Hasse & Tage	Göta Lejon	1977
Dr Semmelweis	Av Jens Björneboe. Håkan Serner m fl	Stadsteaterns stora scen (Barnhusgatan)	1978-10-05
Ett dockhem	Henrik Ibsen		1978-12-01
Josef		Operan	1979?
Jävla tur LM finns		Vår Teater, Tensta C	1979-01-20
Fröken Julie	A Strindberg	Strinbergmusset, Blå tornet, Drottningg.	1979-12-15
Vem är rädd för Virginia Wolf		Dramaten	1980-02-22
Coppelia		Operan	1980-03-06
Hoppla, vi lever!		Stadsteatern	1981-01-17
Charta-77		Scalateratern	1981-01-19
Ett Drömspel	August Strindberg	Teater 9, S:t Eriksplan	1981-01-31
Kallocain 1984		Teater Narren	1981-02-08
Varieté Kanalj		Forum, Nybrogatan 18	1981-02-09
Evergreen		Dramaten	1981-02-12
Under tre kungar	Mikael Segerström, Björn Granath	Fågel Blå	1981-02-13
Påsk	August Strindberg	Dramatens stora scen	1981-03-21
Fadren	August Strindberg. Keve Hjelm	Stadsteatern	1981-05-09
Sista sommaren		Dramaten	1981-08-29
Lejon i övergångsåldern	Komedi av E. Josephson	Dramaens lilla scen	1981-09-11
Oidipus		Dramaten, tält på Armémuseets gård	1981-09-16
Orestes		Dramaten trol Fyran	1981-09-18
Mistero Buffo	Av Dario Fo med Björn Granath bl.a.	Tidningsteatern / Fågel Blå	1981-09-19
Kameliadamens kärlek och död		Stadsteatern	1981-09-25
Den gråtande polisen		Klarateatern	1981-10-01
Skärvor	Alexander Weiss	Nybropaviljongen, Dramaten	1981-11-27
Heliga Johanna från slakthusen	Berthold Brecht. Ewa Fröling, Gunnel Fred	Dramaten	1981
Moderskärlek och Leka med elden	August Strindberg. Barbro Hjort av Ornäs, Anita Wall, Hans Klinga m fl	Dramaten	1981
Minspiration	Povel Ramel	Berns salonger	1982-01-15
Utan hyfs och fason	Ögonblicksteatern	Kägelbanan	1982-01-24
Amerika	Franz Kafka	Dramaten, Fyran	1982-02-11
Från regnormarnas liv	PO Enqvist	Dramaten	1982-02-28
Hjälten på den gröna ön		Turteatern, Kärrtorp	1982-03-02
Fröken Fleggmans mustasch	Hasse & Tage	Berns salonger	1982-03-25
Matteusevangeliet	Jarl Kulle	Oscarskyrkan	1982-03-24
Amadeus	Av Peter Shaffer. Philip Zandén, FrejLindqvist	Stadsteatern	1982
Den blomstertid nu kommer...	Fria Proteatern	Scalateatern	1982-05-13
Brunnsförgifterskan	Av Elvi Sinervos	Medborgarhuset, Södermalm	1982-05-20
Svinstian	med Thommy Berggren	Dramatens lilla scen	1982-06-10
Jorden runt på 80 dagar	Parkteatern	Långholmsparken	1982-06-15
Poppeas kröning	Monteverdi	Operan	1982-09-30
Animalen	Lars Johan Werle, musik, Tage Danielsson, text	Oscarsteatern, Kungsg	1982-10-29
Kag...	japansk no-teater	Operan, Rotundan ovanför Celsings tillbyggnad	1982-10-30
Mästaren och Margerita	M Bulgakov	Dramatens stora scen	1981 och 1983-10-13
Teater om kärnkraft och kapprustning		Någonstans i Farsta	1982-10-17
Colombine eller Dufvan från Skåne	C J L Almqvist	Dramaten	1982-11-12
Brott och straff	F. Dostojevski	Stadsteatern	1982-11-30
Carmen	Georges Bizet	Folkoperan,, på Roslagsgatan	1983-01-29
Pirater	Lars Forssell	Bristol, Friteatern, Stureg 39, Sumpan	1983-02-12
Tigern	Av Dario Fo, med Björn Granath	Fågel Blå, Skeppargatan	1983-02-19
Sköna Helena		Fria Pro, Scalateatern	1983
Romeo & Juliet		Klarateatern	1983-03-26
Fri kärlek	Kim Andersson m.fl	Pistolteatern	1983-03-26
I drömmarnas garn	Mikael Segerström bl.a	Tidningsteatern, Rosenlundsgatan	1983-04-14
Mörkret ger glädjen djup	Märta Tikkanen		1983
Måsen	Anton Tjechov		1983-06-01
Jacquers Brel lever än		Göteborgs stadsteater	1983-06-03
Stridshästen		Oktoberteatern på Stadsmuseets gård	1983-06-17
En slags gisslan		Statens scenskola	1983-04-24
Pierrot i parken		Lövteatern, Dottning.holm	1983-05-29
Tvillingarna - en förvandlingskomedi	W. Shakespeare	Parkteatern	1983-85
Fordringsägare	August Strindberg	Strindbergmuseet	1983-08-14
Madame Butterfly		Komishe Oper, Östberlin	1983-09-16
Kontrabasen	Henrik Holmberg	Riksteatern, Gamla Filmstaden, Råsunda	1983-09-26
Zero	Robert, Robban Broberg	Komediteatern, Gröna Lund	1983-85
Jacques och hans husbonde	Milan Kundera	Elisabetanen på Klarateatern	1983-85
Väntarna	Werner Aspenström	Näckrosen	1983-10-31
Dödsdansen	August Strindberg. Margareta Krook, Keve Hjelm	Dramaten	1983-11-18
Hans nåds testamente	Hjalmar Bergman	Dramaten	1983-12-17
Tre systrar	Anton Tjechov	Stadsteatern, Barnhusgatan	1983-12-18
Top girls		Dramaten	1984-01-20
Skrattmänniskan	Victor Hugo	Orionteatern (som var ny scen vid tillfället)	1984-01-21
Examensbal		Balett på Riddarfjärdsteatern	1984-02-17
Lärda fruntimmer	Molière	Pistolteatern	1984-03-10
Tone	Suzanne Brøgger	Turteatern	1984?
Döden i Venedig	Stockholms musikdramatiska ensemble	Göta Lejon	1984-03-27
Tannhäuser	Richard Wagner	Operan
Figaros bröllop	Mozart. Philip Zandén bl.a.	Stadsteatern, Barnhusgatan	1984-04-08
Master Harold		Dramaten	1984-05-01
När man har känslor	Stina Ekblad, Birgitta Ulfsson	Intiman (Stadsteatern)	1984-05-02
Mäster Olof	Strindberg	Riksteatern, Näckrosen	1984-05-14
Den fantastska räddningen		Lilla Operan	1984-09-02
Höga berg och låga kullar	Werner Aspenström	Dramatens lilla scen	1984-09-22
Kung Lear	Shakespeare	Dramaten	1984-11-02
Min modiga mor	Georg Tabori	Orionteatern	1984-11-03
Gonatt mor	Av Marsha Norman. Betty Tuvén, Liselotte Nilsson	Stadsteaterns lilla scen	1984-11
Den ofullbordade flugsmällan	Werner Aspenström
Julius Caesar	Händel	Stockholms Opera	1985
Gustav Vasa	A Strindberg	Turteatern Kärrtorp	1985-01-12
Fodringsägare	A Strindberg	Intima teatern, Norra Bantorget	1985-01-19
Intima blad, Våroffer	Cullbergbaletten, koreograf Per Jonsson	Dramatens stora scen	1985-01-26
Mahagonny	Berthold Brecht	Berns salonger, SMDE	1985-02-02
Aida	Verdi	Folkoperan	1985-03-15
La strada	Stockholms Mimensemble	Wasahof, Odengatan vid Vasaparken	1985-03-22
Cosi fan tutte	Mozart		1985-04-19
Bakom lykta dörrar	Jean Paul Sartre	Moderna museets gård	1985-05-29
Friluftsteater	Parkteatern	Rålambshovsparken	1985-06-26
Fröken Julie	August Strindberg	Strindbergmuseet	1985-07-01
Guys & Dolls		Parkteatern
Macbeth	W. Shakespeare	Sommarteatern på Torekällberget, Södertälje	1985-08-14
Kärleksbrev på blått papper	Arnold Wester	Dramaten	1985-08-20
Frun från havet	Henrik Ibsen	Dramaten	1985-08-21
Pygmalion	regi Lars Rudolfsson	Orionteatern	1985-09-21
Leka med elden	August Strindberg	Källarteatern, Strindbergmuseet	1985-09-27
Odysseus		Friteatern Bristol, Sundbyberg	1985-11-22
Fröken Rosita	F. Garcia Lorca. Agneta Ekmanner m.fl.	Klarateatern	1986-02-04
Medea	Lena Nyman, P.Mattsson. Regi Tomas Bolme.	Dramatens lilla scen	1986-02-28
Affären Danton	Regi Suzanne Osten	Lagret, Klarateatern	1986-03-21
Cyklar		Intiman, Odengatan	1986-03-22
Bakom lykta dörrar	Jean Paul Sartre	Moderna museets gård	1985-05-29
Fröken Julie	August Strindberg. Marie Göransson, Peter Stormare, Gertie Kulle, regi I. Bergman	Dramatens lilla scen	1986-04-11
Figaro		Parkteatern	1986-06-18
Gubbsjuka och käringkval	Mikael Segerström m.fl.	Boulevardteatern	1986-10-?
Cyrano de Bergerac	Sven Wollter, Viveca Sehldahl	Stadsteatern	1986-11-06
Soweto bl a	Cullbergbaletten		1986-11-10
I väntan på Godot	Samuel Beckett	Klarateatern Kulturh.	1986-11-18
Antingen - eller	S. Kirkegaard	Teater Aurora	1986-11-22
Trollflöjten	Mozart	Folkoperan	1986-12-10
Napoli	A.Bournonville	Balett, Sth Opera	1987-01-15
Fällan		Boulevardteatern	1987-01-29
Hamlet	W. Shakespeare. Peter Stormare	Dramatens stora scen	1987-02-24
Gräl, kärlek, längtan	Molière, Tjechov, Shakespeare	Teaterhögskolan	1987-03-19
Miraklet	Synge	Turteatern, Kärrtorp	1987-03-20
Möss och människor	Steinbeck	Stadsteaterns stora scen	1987-05-02
Guds djärvaste ängel	Teatergruppen Oktober	Castor på Stadsteatern	1987-05-26
Kyss mej, katta	Cole Porter, W. Shakespeare	Parkteatern	1987
Lysistrate	Aristofanes	Mäster Olof gårdens utegård, G:la stan	1987-07-11
Slaget vid Stikklestad		Friluftsteater i Stikklestad, Norge	1987-07-28
Thorsten Fiskare	Stagnelius	Dramaten, Lejonkulan	1987-09-01
Till Damaskus	August Strindberg	Orionteatern	1987-11-14
Misantropen	Molière	Lilla Klara	1988-01-09
Chang Eng	Göran Tunström	Lagret, Klarateatern	1988-01-20
Bernarda Albas hus	F. Garcia Lorca. Lena Granhagen, Clarie Wikholm Inga Sarri m fl	Stadsteatern	1988-02-14
Cats	Andrew Lloyd Webber	Kinateatern	1988-03-23
Kronbruden	August Strindberg	Eva Fröling, Claes Månsson	1988-04-08
Oda! - saatans kvinna!!	Dag Norgård manus och regi. Chatarina Larsson	Stadsteatern	1988-04-27
Christian! - jävla kaarl!!	Dag Norgård manus och regi. Sven Wollter	Stadsteatern	1988-04-28
Turandot	Giacomo Puccini	Folkoperan	1988-04-30
Lionardo	Lars Johan Werle		1988-05-04
Körsbärsträdgården	Anton Tjechov	Teaterhögskolan	1988-05-13
Stridshästen		Falköping, utomhusteater	cykelsemester 1988-08-08
Den allvarsamma leken	Hj Söderberg	Fri scen, Skeppsholmen	1988-09-09
Kung Oidious	Allan Edwall	Teater Brunnsgatan 4	1988-10-22
Fotosession	Sam Shephard	Teaterhögskolan	1988-11-18
Demoner	Lars Norén, elever fr Teaterhögskolan	Filmstaden, Solna	1988-11-25
Lång dags färd mot natt	O'Neill	Dramaten	1988-11-27
Linje Lusta	Tennesse Williams. Helena Kallenbäck, Ulf Brunnberg	Folkan	1988-11-29
Caligula		Galeasen, Fri scen, Skeppsholmen	1988-12-03
Efter föreställningen		Teaterhögskolan	1988-12-11
Mästaren & Margerita	M Bulgakov	Dramaten	1988-12-20
Kvinnornas Decamerone	Av Julija Voznesenskaja	Orionteatern	1989-02-24
I lusthuset	regi Suzanne Osten	Lagret, Unga Klara, Kulturhuset	1989-03-04
Shirley Valentine	Av Willy Russel med Gunilla Nyroos	Södra teatern, Kägelbanan	1989-03-23
Maratondansen	Av Horace McCoy	Teaterhögskolan	1989-04-?
Hjälten på den gröna ön	Av John Millington Synge	Parkteatern, Rålambshovsparken	1989-06
G:a Uppsala spelet		Friluft G:a Upsala	1989-06-17
Fordringsägare	August Strindberg	Teater Luntan	1989-08-12
Donna	Dario Fo med Kyllike Forssell	Reginateatern	1989-08-22
Doktor Glas	Allan Edwall	Teater Brunnsgatan 4	1989-10-06
Maria Stuart	Bibi Andersson	Dramaten	1989-11-01
Sex roller söker en författare	Pirandelli med Helena Bergström bl.a.	Stora Klara, Stadsteatern	1989-11-03
Stora landsvägen	August Strindberg	Studioensemblen, Strindbergsmuseet	1989-11-04
Ett dockhem	Av Henrik Ibsen. Pernilla Östergren bl.a, regi I. Bergman	Dramaten	1989-11-21
Brand	Henrik Ibsen. Philip Zandén, Gunilla Röör		1989-11-22
Barberaren i Sevilla	G. Rossini	Folkoperan	1989-11-25
Från lem till lever	Av Rolf Börjlind	Skånska teatern / Off side	1989-12-16
En dåres anteckningar	N. Gogol med Tomas Widman	Teater Brunnsgatan 4	1990-02-01
Bättre utan hund	Allan Edwall	Teater Brunnsgatan 4	1990-03-11
Sommargäster	Maxim Gorkij	Teatearahögskolan	1990-04-21
Revisorn	Nikolaj Gogol	Boulevardteatern	1990-05-12
Tosca	Giacomo Puccini	Roms Opera	1991-01-05
Aida	Giuseppe Verdi	Caracallas termer, Rom	1991-07-06
Gilgamesh	Ur-eposet som teaterföreställning.	Kronobergsteatern, Teaterhögskolan	1991-11-29
Ett drömspel	August Strindberg	Teaterhögskolan	1992-05-08
Topolino	Vis à vis, holländsk mimgrupp	Tillfällig utescen vid Eriksdalshallen	1992-08-09
Samlaren	Anna Maria Samuelsson & Mats Helin	Teaterhögskolan, ett krypin för 25 personer	1992-11-19
Klass mot klass	Stig Larsson	Teaterhögskolan	1992-12-02
Den sista karnevalen	Derek Walcott		1992-12-?
Tiden är vårt hem	Lars Norén	Dramaten	1993-01-14
Verkligheten	av o med Mikael Segerström m fl	Boulevardteatern, Götgatan	1993-01-22
Gin & Bitter Lemon	Alan Aycksbourn		1993-01-30
Tre systrar	Anton Tjechov	Teaterhögskolan	1993-04-21
Två gentlemän från Verona	W. Shakespeare	Roma klosterruin, Gotland	1993-07-15
Svansjön		Nya Operan i Helsingfors	1993-12-10
Timmarna med Rita	Willy Russel Lillemor Hjelm, Sten Ljunggren	Teaterhögskolan	1994-01-27
Se dig om i vrede	Stefan Roos, Per Grytt, Ellen B Pettersson m fl	Teaterhögskolan	1994-03-06
Ta stryk	Regi Thorsten Flinck.	Elverket, Dramaten	1994-06-01
Stormen	W. Shakespeare	Roma klosterruin, Gotland	1994-07-22
Mister Ernest	Oscar Wilde (1895?)		1994-10-?
Kärsbärsträdgården	Anton Tjechov. JanOlof Strandberg	Stadsteatern	1994-11-09
Den milda och Krokodilen	Dostojevski, två enaktare med Allan Edwall	Teater Brunnsgatan 4	1994-11-27
Resor med moster Augusta	Av Graham Greene med Jan Olof Strandberg, Ernst-Hugo Järegård, Tomas Bolme	Dramatens stora scen	1995-03-16
Ringaren i Notre Dame	Per Westberg	Teater Pero, Sveavägen	1995-03-16
En midsommar-nattsdröm	W. Shakespeare. regi Peter Oskarsson & Ma Ke (Pekingoperan), Teaterhögskoleelever	Orionteatern	1995-05-12
En dåres försvarstal	August Strindberg med Max Lundqvist	Glashuset, Wollmar Yxkullsgatan	1995-05-14
Misantropen	Av Moliére med Lena Endre, Thorsten Flinck m.fl	Dramaten	1995-05-24
Barberaren i Sevilla	G Rossini.	Folkoperan i S:t Nicolai, Visby	1995-07-05
Lika för lika	W. Shakespeare, Teaterensemblen Gotland	Roma klosterruin, Gotland	1995-08-01
Dido och Aeneas	Av H. Purcell.	Drottningholmsteatern	1995-08-30
Vigseln	Gombrowich		1995-10-11
Balkongen	Jean Genet	Teaterhögskolan	1996-01-12
Don Giovanni	regi Peter Stormare	Folkoperan	1996-01-31
Carmen Carlsson	EwaMaria Björkström Roos	Klara soppteater	1996-04-03
Mistral 463	mim-tal-musik	Teaterhögskolan	1997-01-25
Master Class	Margareta Krook	Dramatens stora scen	1997-02-21
Älskog med Malin och Lotta	Efter Märta Tikkanens texter	Teaterhögskolan	1997-02-27
Körsbärsträdgården	Anton Tjechov	Dramatens stora scen	1997-09-30
Verket	Magnus Dahlström	Orionteatern	1997-12-05
En uppstoppad hund	Staffan Göthe	Teaterhögskolan	1998-01-20
Människor i solen	Jonas Gardell	Dramatens lilla scen	1998-02-27
Linje Lusta	Tennessee Williams. Viveca Seldahl, Ulf Friberg, Cecilia Ljung m fl	Stadsteatern, Klarascenen	1998-05-12
Hamlet	W. Shakespeare	Teaterhögskolan	1999-02-18
Ett lysande elände	Staffan Göthe	Elverket, Dramaten	1999-02-27
Det går an	C J L Almqvist. Med Christina Schollin	Teaterladan, Eskilstuna	1999-09-05
Stjärndamm	Tua Forsström, libretto; Kerstin Nerbe, musik. Peter Räning, Kerstin Alvemo, Karl Dyall m.fl.	Lokomotivet, Munktellarenan	2000-05-06
Påsk	A Strindberg	Dramatens Målarsal	2001-11-03
Jesus Christ Superstar	E-tuna lokala	Lokomotivet, Munktellarenan	2002-04-05
Doktor Glas	H. Söderberg. C Hiltunen, Teater Paria	Teaterladan, E-tuna	2003-08-
Leka med elden	A Strindberg. Regi Staffan Valdemar Holm. Jonas Bergström, Basia Frydman, Mikael Persbrandt m fl	Dramatens lilla scen	2003-11-01
Om Victoria Benedictsson	Mari Chantal-Long skåd.	Teaterladan, E-tuna	2004-08-01
99 % unknown	Cirkus Cirkör	Dansens hus, Barnhusg. Stockholm	2004-12-04
Den goda människan från Sezuan	Berthold Brecht. Teatersällskapet S:t Eskil	Teatern, E-tuna	2005-04-01
Änkeman Jarl	V. Moberg. Björn Gustafson, Berit Cullberg, Inger Nilsson m fl	Riksteatern	2009-03-14
Rena rama verkligheten	Av Kristina Lugn. Anita Wall	Teater Brunnsgatan 4	2009-10-30
Scener ur ett äktenskap	Av I.Bergman. Jonas Karlsson, Livia Millhagen	Dramaten	2010-01-28
Mitt namn var Jan Fridegård	Av Therese Söderberg. jan Boholm, Marika Lagercrantz, Johan Jansson m fl	Sommarteater på Biskops-Arnö	2010-07-08
Rickard III	Shakespeare. Jonas Karlsson, Rebecka Hemse, Ingela Olsson, Gunilla Nyroos m fl	Dramatens stora scen	2014-09-20
Tjärdalen	Sara Lidman	Riksteatern	2016-11-25
Kärlek är. På rimmets purpurhav.	Litterär och musikalisk salong med tema C.J. Love Almqvist	Börssalen, Börshuset, vid Stortorget Sthlm	2016-11-26
Bra människor	Ing-Marie Carlsson m fl	Riksteatern	2017-02-05
KvinnORKAn	Av o med Matilda Kjellmor	Västerbottensteatern i Rundviks FH	2019-10-11
Landsbygdsupproret	Samantha Ohlanders m fl	Riksteatern på Oasen N-ling	2022-10-16
Ingmarsspelen	Rune Lindström, Selma Lagerlöf	Nås	2023-07-03
Kulturbärarna	Andreas T. Olsson	Riksteatern	2024-10-15
Sotpackan	Friluftsteater av Robert Rosendrake	Teaterföreningen Sigurd på Djurgården, E-tuna	2025-06-07
Dödsdansen	August Strindberg. Pia Johansson, Claes Malmberg, Mats Blomberg	Riksteatern	2026-03-15

I anteboken står även antecknat vem eller vilka jag såg föreställningen med eller om jag avnjöt den ensam. En liten notis om vad jag tyckte om det upplevda förekommer också. Många av programbladen är sparade.

Det syns hur det minskade utbudet på landsorten gör att kulturkonsumtion i form av teater minskar. MEN i stället ökar kulturproduktion i form av hantverksarbete som t ex byggnadsvård och restaurering. Hands on. Mycket tid har lagts ner på de egna fastigheterna. Det är ett sätt att få utlopp för kultur som jag också uppskattar.

I stället för TV

noreply@blogger.com (Viola_T) — Thu, 07 May 2026 06:33:00 +0000

Jag har haft nöje i att gå på teater. Man kan väl säga att det gjorde jag under många år istället för att se på tv. Det har verkligen gett mig mycket. Fantasi, magi, insikt, katharsis...

En period sprang jag så ofta på så många teaterföreställningar att min meste teaterkompis menade att jag såg lika många föreställningar som den flitigaste recensent. Det var verkligen livet i stan med närhet till det mesta.

Många scener fanns det att välja på i Stockholm: Dramatens olika scener, Stadsteatern (först på Barnhusgatan sedan i Kulturhuset vid Sergels torg), Unga Klara, Pistolteatern, Turteatern i Kärrtorp, Strindbergmuseet på Drottninggatan, Boulevardteatern, Kägelbanan på Mosebacke, Orionteatern på Katarina Bangata, Mäster Olofsgården i Gamla stan, Fågel Blå på Skeppargatan, Scalateatern på Wallingatan, Vasateatern, Oscarsteatern, Folkan vid Östermalmstorg, Teaterhögskolan vid Helgalunden, Teater Brunnsgatan 4... Somrarnas Parkteater inte att förglömma. Privatteatrarna frekventerades minst, förvecklingar och krystade lustigheter är inte "my cup of tea"

Operaföreställningar på Kungliga Operan och Folkoperan (först på Roslagsgatan 1976-1984 och sedan dess på Hornsgatan).

Åsså då alla musikställen som finns och fanns. Klassiskt, punk, rock, visor, jazz, blues...

*

Min första riktiga kontakt med tv-mediet i mitt eget boende fick jag som 40-åring. Saknat tv hade jag sannerligen inte gjort med det stora utbud av andra kulturevenemang som fanns i min omgivning innan jag flyttade ut på landsorten. Eller landet som "stockholmarna" benämner det. Betalat tv-licens har jag aldrig gjort. Visst fick jag besök av kontrollanter helt apropå inne i stenstan men aldrig fanns en teveapparat i mitt hem. Träffade en man med tv men inte förrän licensen blev public-service avgift den 1 januari 2019 och började dras på skatten, har jag betalat. Innan dess räckte det ju att en person i hushållet erlade tv-licens. Vi har enklaste möjliga programutbud och det är mer än tillräckligt. Lekprogram med kändisar går bort.

Saknar ett stort närliggande teaterutbud det gör jag mer och mer ju längre tiden på landsorten pågår. Kultur är en viktig del av livet. Måste jag flytta tillbaks till storstan för att få det kulturutbud jag önskar mej utan att behöva åka långt?

Biofilmer har aldrig fascinerat mig lika mycket som levande teater men efter flytten till landsorten/landsbygden har jag gått med i Filmstudion och ser emellanåt kvalitetsfilm.

Om teven igen

noreply@blogger.com (Viola_T) — Tue, 05 May 2026 08:57:00 +0000

Nu när varje individ väljer att titta på film och tv oberoende av tablåerna är det svårt att komma ihåg hur man såg på televisionen i dess barndom. Den introducerades med reguljära sändningar här i landet 1956. Då var sändningarna svartvita och bara en kanal fanns. TV2 kom 1969 och färg-tv ett år senare.

Någon gång in på 60-talet införskaffades de första tv-apparaterna här i byn. Men inte i vår familj. Vi fortsatte med högläsning och berättande på kvällarna. Det var mamma som stretade emot. Ibland tittade jag på tv hos lekkamrater. Men minns inte att jag saknade att vi inte hade egen tv-apparat.

Jag minns en gång att ett par yngre skolkamrater försökte reta mig när de insåg att vi inte hade en tv hemma, men jag var sådan att jag inte tog åt mig av mobben. Inser att jag måste ha varit en ganska stark liten flicka som kunde stå emot grupptryck. Det är ju som bekant särskilt på små orter och i byar som likriktning och gruppnormen är särdeles stor.

När en tv-apparat slutligen inhandlades hade det blivit juli 1971. Jordbruket hade lagts ner den våren och jag skulle i augusti flytta till stan för att gå på gymnasiet. Naturligtvis blev det som mamma anat. Varje kväll bänkade sig pappa framför tv:n och såg i princip allt som sändes. Så hade nya vanor skapats, familjegemenskapen förändrades. Själv var hon mån om att planera sitt tittande hela sitt liv. Hon var ingen slötittande soffpotatis precis.

I svarta vaxböcker finns räkenskaper från 1950- till 1990-tal. Här kan man se att i juli 1971 finns en TV mottagare för 1100 och en antenn för 295 kronor upptagna.

Någon tv ägde jag inte de fyra första decennierna av mitt liv och det var inget jag saknade på något sätt. Det gick så bra utan. Då "alla" snackade om Dallas på 80-talet frågade jag grannen i lägenheten intill om jag kunde komma in och se ett avsnitt. Bodde i Sthlm då. Javisst gick det bra. Så då fick jag en bild av vad det handlade om - JR, Sue Ellen och de där typerna. Men det räckte med detta enda avsnitt för min del.

I kulturkretsar har tv ansetts lite lågstatus och gör väl så fortfarande. Inte för inte kallas apparaten för dumburken, ett sätt att hålla befolkningen i schack. Att skaffa sig egna upplevelser och få egna intryck genom teaterföreställningar, konserter, på konstgallerier och museibesök har lockat mig mer och har under mängder med år varit lättåtkomligt genom boende i storstan. Det handlar kanske om att inte vilja låta sig pådyvlas andras åsikter via rörliga bilder med prat. Fast idag, då tablå-tv är ur spel, kan vi sakna den tid då gemensamma samtalsämnen serverades oss via tv.

Där jag tittar som mest på tv är här i norr där pappas tjock-tv byttes till den minsta platt-tvn när det markbundna nätet uppgraderades i oktober 2021 och tjock-tvn inte fungerade längre.

Tid för vår

noreply@blogger.com (Viola_T) — Fri, 01 May 2026 11:05:00 +0000

De mångtaliga backsipporna på gravfältet har väl snart blommat över, jag besökte platsen förra veckan.

Vitsipporna blommar fortfarande vid hembygdsgården.

Dödligheten

noreply@blogger.com (Viola_T) — Tue, 28 Apr 2026 07:45:00 +0000

Jag brukar titta på en del statistik som intresserar mej. Om klasskillnader till exempel, något som man inte fick tala om säg från 1970-talet och framåt, Sverige var då världens mest jämställda land och klasser påstods inte finnas längre. Det var och är inte sant. Vi är inte ens lika inför döden för ända in i döden finns det klasskillnader, det är vetenskapligt belagt. Kan människan någonsin sluta att jämföra sig med andra och på så sätt placera in sig själv och andra i en hierarki - nej tror inte det.

Fakta: Yrkesgrupperna med högst respektive lägst dödlighet (statistik från 2023)

Av de 148 undersökta yrkesgrupperna i rapporten har tio säkerställt lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:

personal och HR-chefer
ekonomi- och finanschefer
arkitekter och lantmätare
universitets- och högskolelärare
gymnasielärare
civilingenjörsyrken
organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
poliser
ingenjörer och tekniker
försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.

Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet för kvinnor, män och totalt:

tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
skogsarbetare
resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl.
vårdbiträden
skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.
undersköterskor

I analysen ingår personer som var folkbokförda i Sverige och i åldrarna 35–64 år i slutet av 2017.
Läs mer HÄR.

Strömming

noreply@blogger.com (Viola_T) — Sun, 26 Apr 2026 07:45:00 +0000

Strömmingsbilen kom körande lite oregelbundet under somrarna en gång i tiden. Så snart duetten eller PVn kom farande stoppade mamma den och köpte 3 kg nyfångad strömming direkt från fiskaren från Långroudden.

Var jag hemma, och så var det många gånger på sommaren, hjälptes vi åt att rensa strömmingen. Oftast gjorde vi det utomhus. Av med huvudet och när man drog bort det hängde inälvorna med. Handgreppet är enkelt och effektivt. Fenor och stjärt lämnades kvar, de togs bort då strömmingen låg på tallriken.

Sen blev det fest innan resten av strömmingarna packades in i portionspåsar och frystes in. "Strömmingsfest" var något som vi två hölls med eftersom ingen annan i familjen hade samma böjelse för strömming som mamma och jag. Pappa påstod sig ha en idiosynkratisk motvilja mot fisk. Syrran föredrog väl annan tillagning av strömming än den kokta.

Vi ansåg nämligen att kokt strömming med vit sås (béchamel) och mandelpotatis kokt med skalet på var allra godast, gärna med rommen kvar. Och kanske gräslök till om det fanns i kökslandet. Jag har inte ätit detta på många långa år nu. Strömming säljs oftast filead i butikerna och på restaurangerna serveras den vanligtvis stekt eller rullad OM de över huvud taget finns på menyn.

Jag hittar ett enda recept på kokt strömming när jag letar på internet. Det är från 1900-talets början:

Recept från: Rälsläggare M Nilsson, Malmberget, Gällivare, Lappland.
Upptecknat: Den 14 augusti 1906 av Sonja Bosaeus (Uppsala 29403:10)

Färsk strömming med sås och potatis från Gällivare

Ingredienser

½ kg strömming
Vatten

Sås:
1 msk smör
1½ msk mjöl
3 kkp fiskspad
1 msk klippt gräslök
Salt

Potatis:
4 stora potatisar
Vatten
Salt

Beredning

Strömmingen rensas och sköljes, lägges ned i en gryta med vatten och får koka tills den blir mjuk. Smöret och mjölet fräses tillsammans och fiskspadet slås på, såsen får koka en stund. Den afsmakas med salt. Gräslöken lägges i. Potatisen kokas och serveras jämte såsen till strömmingen.

Hittat på MATKULT.se

Det fångas inte lika mycket strömming som förr eftersom den blivit utfiskad i Östersjön och dessutom är den giftig om man äter i stor mängd. Aldrig att vi funderade över att ett förgiftat Bottenhav skulle bli resultatet av människans levnadssätt med miljögifter och övergödning. Med giftig matfisk som följd.

Utflyktskorg

noreply@blogger.com (Viola_T) — Sat, 18 Apr 2026 05:59:00 +0000

Detta är en vacker utflyktskorg. Det hände att den användes vid kaffepauserna under slåttannan.

Ett tygöverdrag har sytts till en enkel spånkorg. Handtaget har till stor del dessutom täckts av 50-talsplast som vikts runt och sytts ihop undertill. Allt för att greppet inte ska smutsas ner så lätt.

I ena kortänden har tre fack sytts - kanske för en glasflaska med kaffegrädde, för sockerbitar och varför inte för kaffeskedar eller andra småprylar.

Det formsydda bomullstyget fästs på var sida med tre knappar.

Undertill är en kanal sydd och tyget stramas åt med ett tvåfärgat tvinnat snöre trätt genom kanalen som sen dragits åt. Spånkorgen är av det enklare slaget. Mamma förskönade den. En eloge till henne!

Ett fint minne som bör få en användning istället för att stuvas undan. Får se vad det kan tänkas bli. Korgen ska absolut inte slängas. Bevare mig väl. Bevare den väl.

Dåtidens samtid

noreply@blogger.com (Viola_T) — Tue, 14 Apr 2026 08:40:00 +0000

Köksinteriör på Tomtebogatan 48, Vasastan i Stockholm 1973. Foto Stefan Hasselberg. Stockholmskällan.

Så här såg en köksinredning ut fortfarande på 1970-talet. En vedeldad järnspis under en murkåpa med imkanal som utsug, alltså ingen fläkt. Men vedspisen användes knappt eftersom det på den står en bänkspis med två elektriska järnplattor och en liten ugn. På sidan om ännu en elspis utan ugn. En jättestor kaffepetter står på elspisen, antagligen för att koka vatten till disk och eventuellt för hygien. Varmvatten var antagligen inte indraget. SÅ mycket kaffe som rymdes i den kaffepannan dracks nog inte på en och samma gång. En spisstång är monterad under spiskåpan och bredvid den hänger ett pannunderlägg i form av ett luffararbete.

Här finns mer att identifiera: en kötthacka och bakredskap hänger på väggen - mjukkakeform, en tunn rund träskiva som jag kallar brödfjal men med kort skaft för just mjuka bröd och en kruskavel med bygelhandtag. Matbordet som även används som arbetsbänk, täcks av en vaxduk. Köksstolen är "modern", inte en pinnstol som innan var köksstolen nummer ett under lång tid.

I hörnet mot ytterväggen finns ett skafferi med en ramverksdörr. Där inne kan finnas ett litet öppningsbart fönster och väderstrecket är mot norr eller åtminstone inte mot varmt söderläge, allt från husets byggtid. Övrig fast inredning är senare tillkommen, funkisinspirerad med lådhurts och överfalsade luckor samt en rostfri diskbänk. Fönstret är utåtgående och kopplat med spanjoletthandtag.

Sådana här köksinteriörer fanns fortfarande då jag flyttade till Stockholm. Sen har renoveringshysterin gjort att de försvunnit. Idag ses de här interiörerna som pittoreska då de minner om en annan tid.

Hur kommer vår samtid att teckna sig när den gått oss förbi?

Kvällsljus

noreply@blogger.com (Viola_T) — Fri, 10 Apr 2026 08:47:00 +0000

Det är ju nästan så man längtar till sommar när en så´n här återblick dyker upp...

"Gungstolar", kvällssol, finsk textil med mönster som finländarna är så bra på och ett glas vin. Det är tillräckligt för en fin stund.

April 2026

noreply@blogger.com (Viola_T) — Wed, 08 Apr 2026 16:02:00 +0000

I ett inlägg på Truth Social på söndagen hotar presidenten med nya attacker mot Irans kraftverk och broar på tisdag – ”som saknar motstycke”.

”Öppna det förbannade sundet, era galna jävlar. Annars kommer ni leva i helvetet”, skriver presidenten.

I en intervju med Fox News säger Trump dock att han tror att USA och Iran kan enas om ett avtal senast på måndag. Enligt presidenten pågår förhandlingar i detta nu.

– Om de inte gör en överenskommelse och det snabbt, överväger jag att spränga allting i luften och ta deras olja, säger Trump till kanalen.

– Vi ska slå extremt hårt mot dem de närmsta två–tre veckorna. Vi ska föra dem tillbaka till stenåldern där de hör hemma, säger Trump i tv-talet – en bild han tidigare även gett på Truth Social.

”En hel civilisation kommer att dö i natt, för att aldrig kunna återuppstå. Jag vill inte att det ska hända, men det kommer förmodligen att göra det”, skriver han på sin plattform Truth Social.

Vill västvärlden verkligen ha en världsledare som yttrar sig på detta vis? Även om han kanske gör en TACO senare. Är skrämsel hans förhandlingstaktik eller...

Påskveckan

noreply@blogger.com (Viola_T) — Mon, 06 Apr 2026 19:17:00 +0000

Det är så lätt att tro att påsken är över nu för detta år. Men så är det inte, åtminstone kallas veckan som ligger framför oss Påskveckan. Förra veckan var Stilla veckan. Fast i år var det inte så stilla utan stormbyar, snö och regn. Härligt inomhusväder med mat, böcker och vacker musik.

Glasskål med ägg, Greta Gerell (1898 - 1982)

Påskkäringar

noreply@blogger.com (Viola_T) — Sat, 04 Apr 2026 06:27:00 +0000

Det var länge sedan påskkäringar kom gående i byn. Med kvast och kaffepetter, fräkniga och med röda kinder. Att gå påskkärring är vanligt över hela Sverige och förekommer både på skärtorsdag och påskafton.

Påskkäringar i det offentliga hör en gången tid till, finns de nuförti`n är det i mindre familjesammanhang och inte går de omkring till byns olika hus för att lämna en påskteckning för att önska Glad Påsk och i gengäld få godis, kakor eller frukt. Omkring år 2000 var senast jag såg påskkäringar. Fotot är från 1998.

Den här folkliga traditionen är på utdöende och hör forskning i etnologi till. Men kul hade vi som var med om att resa till Blåkulla.

Kalabriska skådebröd till påsk

noreply@blogger.com (Viola_T) — Fri, 03 Apr 2026 06:52:00 +0000

Under en påskresa i Kalabrien på italienska stövelns tåspets kunde jag inte låta bli att köpa med mig påskbröd i figurativa former. Att jag lyckade ta med dem hela utan skador till hemlandet förvånar mig något, jag flög inte utan åkte tåg. För mig är de värdefulla och de hör påsken till.

Bagaren har arbetat rejält med den här lurviga hunden. Jag föll som en fura för den! Ett vackert skådebröd enligt min mening, mitt första köp.

Hjärtat är mer traditionellt och den här typen återfinner man i de katolska kyrkorna som votivgåvor men i mycket mindre format och i "försilvrad" plåt. Det brinnande hjärtat symboliserar den helige Ande och förknippas ofta med Pingsten.

En enkel fisk, även den ett katolsk skådebröd.

Här ligger bröden vilande och väntande i sin låda. Kakorna förvaras i en av ritningshurtsarnas lådor. Lådans längd är 92 cm så ni anar kanske att det här är rejäla doningar, inget för kafferepets kakfat.

Under samma inbjudan till Kalabrien under påsken genomfördes det traditionella påskspelet där Jesus korsfästes. Snacka om livfullhet trots döden som tema. Det var en fin teaterupplevelse och en etnologisk begivenhet av rang.

Kulturvanor

noreply@blogger.com (Viola_T) — Tue, 31 Mar 2026 08:17:00 +0000

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS
Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys
Rapport 2015:3

Sidorna 18-19:

Kulturvanor påverkas av ekonomi, utbildning och tillgång

Våra kulturvanor påverkas inte enbart av den tekniska utvecklingen. Det finns en rad andra variabler som inverkar på hur människor utövar kulturaktiviteter. Tidigare undersökningar visar att det i Sverige finns stora skillnader i kulturvanor mellan män och kvinnor, unga och äldre, infödda svenskar och utrikes födda, arbetare och tjänstemän respektive storstadsbor och glesbygdsbor.

En europeisk undersökning från 2007 belyser även andra variabler som påverkar hur människor deltar i kulturlivet. Av denna undersökning framgår att några av de vanligaste hindren för att ta del av kulturlivet i Europa är brist på pengar, tillgång, tid och intresse. När det gäller de ungas kulturutövande är det i första hand brist på pengar och tid som hindrar dem från att delta i kulturlivet. Undersökningen visar också vikten av att genom familj, skola och annan social omgivning bli introducerad och uppmuntrad till kulturella aktiviteter.

Motsvarande resultat framförs i en amerikansk kulturvaneundersökning av hur människor tar del av scenkonst. Några av de vanligaste hindren för att uppleva scenkonst är att det kostar för mycket pengar, att man saknar tillgång till ett kulturutbud eller att man saknar någon att dela kulturupplevelsen med. Samma studie visar också att faktorer som ålder, etnisk bakgrund och socioekonomisk bakgrund spelar roll.

Vidare framgår det av andra amerikanska undersökningar att människor söker sig till olika kulturella uttryck av skilda skäl. Exempelvis tycks det vara vanligare att människor väljer att gå på museum för att öka sin kunskap medan ett motiv för att gå på konserter och teateruppsättningar är att umgås med familj och vänner.

(...)

Identitet, umgänge och grupptillhörighet

Inom den sociologiska forskningstraditionen har forskare i den franske sociologen Pierre Bourdieus anda argumenterat för att individer söker status genom att tillskansa sig ett kulturellt kapital. Forskningen pekar på att individers socioekonomiska status är nära sammankopplad med det kulturella kapital som de besitter; mycket förenklat kan kulturellt kapital förstås som människors bildnings nivå samt den tillgång till konst och kultur som de har. Kulturvanor är således nära kopplade till individers och gruppers identitetsskapande, makt och position i samhället. Att ta del av kulturlivet handlar därmed i hög grad om att uttrycka identitet och markera sin särart. Hur vi konsumerar och utövar kultur säger något om vilka grupper vi vill eller inte vill identifiera oss med.

Studier av kulturvanor i USA visar att ett av de primära skälen till att människor tar del av scenkonst är att kunna använda detta deltagande som en identitetsmarkör samt att det är ett sätt att umgås med vänner och familj. Att uppleva och utöva kultur kan därmed förstås som olika sätt att uttrycka identitet och att visa på tillhörigheten med en viss grupp.

Upplevelsen och utövandet av kultur kan också jämföras med konsumtion av andra varor och tjänster. Inom konsumtionsforskning är det klarlagt att människors konsumtion inte enbart styrs av rationella beslut utan i hög grad även handlar om identitetsskapande. Det är därmed inte själva produkten som sådan som konsumeras utan i lika stor utsträckning produktens eller tjänstens symboliska mening; något som exempelvis har konstaterats i studier av modekonsumtion, hållbar design och designhotell. Hur och varför människor deltar i kulturlivet kan därmed inte enbart förklaras av deras tekniska, ekonomiska, geografiska och tidsmässiga resurser utan måste också förstås utifrån hur de vill uppfattas och vem eller vilka de vill identifiera sig med.

Hela rapporten finns HÄR med noter samt litteraturförteckning.

Kulturvanor 2024:
Befolkningens kulturaktiviteter genomförda minst någon gång de senaste 12 månaderna.

Järnjärn ska det vara

noreply@blogger.com (Viola_T) — Fri, 27 Mar 2026 13:25:00 +0000

Lite sent, eftersom våffeldagen var i onsdags (25/3) , men detta är husets våffeljärn. På det har gräddats många frasvåfflor genom åren.

Våffeljärn, elektriskt. Märkskylt i botten: Elpar ESKILSTUNA. Rund. Utvändigt i stål, våffelytorna i gjutjärn. Står på 4 fötter i bakelit. Två vågräta handtag i bakelit på underdelen, ett uppåt lutande dito på överdelen. Uttag för stickpropp på baksidan. Maxbredd inkl handtag: 29 cm, höjd=14,5 cm.

I vår ägo finns även ett stiligare 60-tals-våffeljärn från Åviken.

När jag flyttat hemifrån köpte jag så småningom ett våffeljärn med en hel del plast i och utrustat med termostat. Det var ett av de sämre köpen jag gjort och nu är det borta med vinden. Tacka vet jag tunga rejäla järnprodukter!

Järnspikar

noreply@blogger.com (Viola_T) — Thu, 26 Mar 2026 15:58:00 +0000

Den här spiken
har jag hittat
Den är gammal
och krokig
och den är
rostig och dålig
Men en gång
var den blank
och ny
glänsande som
silver
och rak
Ja,
som en spik.

Ur Gröngölingen är på väg av Barbro Lindgren

Ja handsmidd spik och klippt spik går mycket väl att räta ut och återanvända. Inga problem.
Här i huset (från 1910-talet) har vi nog inte dragit ut och rätat ut den sista klippspiken än.
Använd trådspik från den renovering som gjordes vid 1970-talets början får gå till metallåtervinningen.

Generationsklyftor

noreply@blogger.com (Viola_T) — Fri, 20 Mar 2026 12:27:00 +0000

Ett gammalt tidningsurklipp från 1972 som då var lätt att förstå men som många yngre idag inte alls fattar det lustiga med - om det nu var kul. Humor är verkligen inte generell och allenarådande utan precis som här en tidskapsel...

Om indelta soldater och bönder

noreply@blogger.com (Viola_T) — Mon, 16 Mar 2026 07:49:00 +0000

Jag har nyss läst ut "Om indelta soldater och rotebönder" av Elfrid Kumm, en bok som gavs ut 1949. Det är den bästa och mest levnadsgörande om indelningsverkets militärer jag läst. Har under åren lyssnat till föredrag, besökt det flyttade soldattorpet vid Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen utanför Strängnäs med ett bra litet specifikt museum för indelningsverket och läst lite ur torr litteratur. Den är boken tar upp alla möjliga aspekter ur indelningsverkets från Karl XI:s tid till avvecklingen 1901.

Raskens av Vilhelm Moberg från 1927 är förstås en roman som ger en jättebra insikt i en indelt soldats liv och leverne.

Boken hittade jag i pappas bokhylla, hans namn och årtalet 1953 står det med blå reservoarpenna på försättsbladet.

På pärmens framsida finns en illustration av fyra olika militära huvudbonader. Som okunnig i ämnet, inga förklaringar ges i boken, tänker jag att de som visas kan vara tschakåer, käppi, husarmössa? I boken har jag läst och lärt vad livmundering innebär samt släpklädnad eller släpmundering. Vet ni?

Illustrationen på baksidespärmen är kongenial anser jag. Där blandas musköt (mynningsladdat handeldvapen), plog, bajonett, skära, trumma, kanonkula, signalhorn och huggare. Samtliga föremål väl kända för en indelt soldat.

Formgivaren av bokomslaget är okänd. I boken finns en hel del samtida teckningar och målningar som levandegör berättelsen.

I Västerbotten fanns förstås även indelningsverkets män men de i största numerär var båtsmän och de behandlas inte i boken. Det fanns dock drygt 500 fältjägare i Västerbotten med övningsplatsen Gumboda hed och från 1898 Vännäs läger.

Nu vet jag besked om den indelte soldatens mönstring, tjänst, avsked, regementsmöten, lön, soldattorp, kokgropar, hur tält restes, förändrad storlek på dessa, hur många mannar som rymdes i ett tält, uniformsförvaring, roteböndernas plikter, trossbodar, kommenderingar under fredstid... you name it!

En traderad berättelse om hur uppsamlingsheatet och marschen till regementsmötet gick till har jag hört av min far som i sin tur hört från någon äldre, hur musikern som skulle hålla orken och humöret uppe på soldaterna åkte hästvagn i första ledet. Det var många mil till fots som gällde för soldaterna/knektarna. De kom för övrigt med nyheter till byborna som normalt reste ytterst lite.

Avslutning på det här inlägget får bli ett shillingtryck som min pappa brukade sjunga för oss, något som för mej är oförglömligt.

I LÅGA RYTTARTORPET
av Wilhelm von Braun

I låga ryttartorpet vid höga Hunneberg
där satt en ensam kvinna. Som snö var kindens färg,
och tåren föll på linet på vilket tungt hon spann
när långsamt uti spisen den råa veden brann.

Med förklädsnibben trasig hon emot ögat tog.
Visst är det tio år sen min Ola från mig drog
uti den polska fejden, men ej ett enda ord
jag hört av honom sedan, visst ligger han i jord.

Visst är han från mig tagen med kulor eller järn
och borta är min glädje, min stolthet och mitt värn,
och gossen som vi hade när han for hemifrå',
den haver Herren tagit, ack jag väl gråta må.

Att sitta övergiven år ut och in som jag
det är att långsamt krossas av ödets hårda slag.
Jag redan är förgråten och bruten är min kraft
och liten är den glädje som jag av livet haft.

Ett år vi levat samman, blott ett när kriget kom
och uti evig ängslan min glädje byttes om.
Var natt i mina drömmar han blodig för mig stod,
och sedan dog den lille, rå svek mig allt mitt mod.

Dock höll mig hoppet uppe i flera vintrar än.
Jag trodde att jag skulle få återse min vän.
Det talades om segrar som unge kungen vann,
att freden skulle komma, så tänkte jag ibland.

Men freden kom dock aldrig, ej hälsning eller bud.
Kanhända att han lever och har mig glömt. O Gud!
Den tanken var mig bitter och outhärdelig,
om bergen ville rasa och falla över mig.

Så kvad den arma Elin en bister vinterkväll
och såg sig om bedrövad uti sitt lugna tjäll.
Då hördes steg därute. Hon knappt sig resa hann
förrän i stugan träder en ståtlig riddersman.

Godafton, så han sade, godafton och Guds fred!
Jag kommit har i skogen ifrån den rätta led,
och tröttnat har min gångare. I lånar mig väl hus
och låter mig få sova hos er till dagens ljus.

Förvånad hörde Elin den granne herrens ord.
Jag är en fattig kvinna och ensam på vår jord.
Har ingenting att bjuda en så förnämer gäst.
Behöves inte heller, blott foder åt min häst.

Jag foder har tillräckligt sen vargen rev min ko.
En sådan ståtlig herre man ej om ont kan tro.
Jag vågar därför bjuda ers nåd att sitta ner
men jag går ut en vändning och efter hästen ser.

Bliv kvar min goda kvinna, det har jag redan gjort,
ty utan lov en krigsman tar för sig på var ort.
Ni kommer då från kriget, bröt Elin häftigt ut.
Det gör jag raka vägen, nu är det äntligt slut.

Om annat låt oss tala, jag är på kriget mätt,
här har ni ganska trevligt, här är så fint och nätt.
Och själv i bästa åren, det synes att ni är,
hur kommer det sig då att ni ensam sitter här?

Det är väl Herrens vilja, hans lag men icke min,
ty hårt jag blivit prövad och sorgset är mitt sinn.
Min man gått ut i kriget och säkert är han död.
Jag har ej hört det minsta av honom i min nöd.

Man bör ej tro det värsta, var riddersmannens svar,
och har han även fallit så finns det männer kvar.
En kvinna som en krigsman bör taga sig för sed
att för det första gifta sig och göra klart besked.

För Guds skull, käre herre, ack tala inte så.
Min Ola vill jag trogen igenom livet gå.
Men om sin egen trohet mot eder Ola bröt?
Då vill jag dö min herre, och rösten Elin tröt.

Gråt ej, sa riddersmannen med en förändrad ton
vad tjänster han förrättat vid Liljehöks skvadron.
Som ryttare benämndes han ävenledes Lod,
den karlen vill jag minnas, det var en man med mod.

På mina knän jag beder, välsignade ers nåd,
vet ni om honom mera. Ack ja, ett tappert dåd,
som uti Sveriges hävder kanhända får ett rum.
Han räddade sin konung i träffningen vid Stumm.

Förvissad jag mig känner och vet att det är så.
En blixt därvid sågs lysa ur Elins ögon blå.
Ja, har han räddat kungen då behöves mig ej gråt,
han har mig varit trogen, min Ola mig förlåt.

Det gör han av allt hjärta, skrek riddersmannen båld
och slöt den arma kvinnan intill sitt bröst av stål.
Du är en ärlig kvinna och åt mig allt för god
fast av din Ola blivit ryttmästar Silverlod.

Texten finns i August Bondesons Visbok, 1903, Visbok, 1923 och Den gamla visboken, 1954.

Västerbotten och Österbotten

noreply@blogger.com (Viola_T) — Fri, 13 Mar 2026 07:16:00 +0000

Apropå freden med Ryssland 1809 då Sverige tvingades lämna ifrån sig Finland.

Sverige förlorade en tredjedel av sin befolkning. En av sina viktigaste städer i form av Åbo. Man förlorade officerare och präster. Soldater och bönder. Längs hela den svenska Östersjökusten förändrades ekonomiska och kulturella förutsättningar. I det svenska dialektområde som ryms vid kustområdet upplysningsfilosofen Anders Chydenius Gamlakarleby i norr och Kristinestad i söder påminns vi om det som en gång varit. Det är del av det dialektområde som forskarna kallar östsvenska dialekter. Men påverkan är ofta tydligt norrländsk, exempelvis genom "förmjukning". "Dittje" kan man i flera delar av Norrland säga i stället för diket. "Mysche" kan man i flera delar av Norrland säga i stället för "mycket". Orsakerna till det syns tydligt vid regionerna kring Norra Kvarken. Mycket hastigt kapades de månghundraåriga banden mellan Umeå och Vasa.1800-talets fokus på nationen försvagade minnet ytterligare. När järnvägen slutligen fixerade den vertikala rörelsen i respektive land till Stockholm och Helsingfors föll de horisontella historiska linjerna i glömska.

Detta läser jag i "HISTORIEN OM NORRLAND. Del 1 Dimmornas land" av Robin Olovsson, 2024.

Till höger ses Finland med Österbotten markerat med rött. Kvarken är smalaste delen av Bottenviken.

Genast när jag läser detta lilla avsnitt om dialekter minns jag pappas vokabulär, hur han sa mysche eller mytche, han som rätt troget höll fast vid många av de dialektala ord han hörde på 20-talet då han växte upp och som han gärna förmedlade till andra. Han skämdes inte för sin dialekt, utan insåg att det var utdöende kulturhistoria. Han hade hört sin gammelmorfar, född 1837, prata och tog efter. Gammelmorfar Jacob bodde i storfamiljen med sina barnbarnsbarn till sin död 1927. Då var pappa 10 år, en ålder då man lär sig snabbt och snappar upp ord och betydelser.

Min generation blev i skolan itutade att vi skulle tala rikssvenska för det var fint. Många föräldrar på landsbygden ville få barnen att tala så för de ansåg sig kanske finare än andra (trots de nästan obefintliga klasskillnaderna) eller trodde att barnen skulle lyckas bättre i livet, komma längre på karriärstegen än föräldrarna om de talade rikssvenska.

Det ovan citerade var ett brottstycke, en kort dialektparentes ur boken, som jag verkligen vill rekommendera. Plötsligt blir Norrland med sin långa historia något annat än en avkrok till övriga Sverige, landshalvan får en sammanhängande faktaberättelse från stenåldern till 1860-talet, där centralmakten inte upphöjs till det enda normgivande, vilket är befriande. Del 2 tänker jag vänta med att läsa tills vi i litteraturgänget/bokcirkeln har diskuterat del 1. För mig blir det intressant att höra vad den som är född Skåne och de i Stockholm kommer att säga i den här frågan.

Stockholm kommer om 100 mil
Stockholm kommer om 100 mil
Stockholm kommer men här är ditt liv

Mattias Alkberg, "Stockholm"

"Områden som Jämtland eller Tornedalen
är lika mycket sina egna centrum
som någon annans periferi."

En kvinnlig förkämpe

noreply@blogger.com (Viola_T) — Sun, 08 Mar 2026 07:13:00 +0000

Bild från Fredrika Bremer-sällskapets instagramkonto

Idag är det den 8 mars och den Internationella kvinnodagen.

Den 19 september har Fredrika namnsdag. Förra året söndagen därefter, den 21 september 2025, hade Fredrika Bremer-sällskapet öppet hus på Årsta slott i Haninge kommun. Jag åkte dit eftersom jag ville se denna kvinnas barndomshem och den miljö hon trivdes i och där hon dog den 31 december 1865. Inte mycket av interiörerna från hennes tid fanns kvar men själva slottet med sin volym på höjden var givande att se. Dessutom var där ett samtal mellan journalisten Barbro Hedwall författaren Fatima Bremmer om den senares bok Ligan: Klarakvarterens blodsystrar eller “en märklig explosion av kvinnlig intelligens” som jag ville lyssna till.

Kryssvalven i trapphuset torde ha sett likadana ut under Bremers tid.

Carina Burmans gedigna biografi över den radikala societetsdamen Fredrika Bremer (1801-1865) läste jag under förra årsslutet.

Amerika var det stora föregångslandet på 1800-talet och dit reste Bremer ensam 1849-1854 varifrån hon tecknade ner sina upplevelser i brev hem till sin syster, brev som hon sedan gav ut i bokform - Hemmen i den Nya Världen.

I reseskildringen Livet i Gamla Världen (1862) beskrev Bremer sin långa resa till Schweiz, Belgien, Frankrike, Italien, Palestina och Grekland. Hon var då i 60-årsåldern.

Hennes gravvård finns på Österhaninge kyrkogård som också fick ett besök.

Med romanen Hertha (1856) bildade Bremer opinion för den lag som 1858 som gav ogifta kvinnor rätt att ansöka om att myndighetsförklaras vid 25 år ålder.

Detta påverkade en av mina ogifta kvinnliga släktingar boende här i byn som efter ansökan blev myndigförklarad år 1862 och hade då ensam rådighet över sin egendom utan manlig förmyndare. Ulrika var då 54 år fyllda.

Hennes moster Ewa hade råkat illa ut då hon blev änka utan bröstarvingar (den vuxne sonen dog strax före modern) och med ett hemman i sin ägo. Ulrikas föräldrar ville skydda dottern från att utsättas för samma grymhet när de gått bort och den hemmavarande ogifta dottern ensam skulle bli stor hemmansägare.

Gifta kvinnor i Sverige blev myndiga först genom 1921 års lag, samma år som kvinnorna fick rösta för första gången i historien.

Listan ovan hämtad här: https://www.europeana.eu/sv/stories/votes-for-women

Nedanstående framsynta kvinnor i denna socknen (kommun) lämnade sin underskrifter 1914 med begäran om kvinnlig rösträtt. De flesta är yrkesarbetande och boende i municipalsamhället, i det progressiva sågverkssamhället eller likaledes progressiva järnvägssamhället. Bondbyarnas outbildade kvinnor fick insamlarna inte att underteckna uppropet.

Så här ser en av sidorna som jag gått igenom ut i original:

https://morfarshus.blogspot.com/2023/10/kv-medb.html

Tankar om kvinnokönet på 1700-talet

noreply@blogger.com (Viola_T) — Thu, 05 Mar 2026 07:36:00 +0000

Jag fann ett urklipp i min gamla tankebok:

Jag har alltid avskytt hyckleri på det skarpaste och jag är fortfarande så öppenhjärtig att man förebrår mig det. Det finns till och med de som menar att jag i mina skrifter smickrar det andra könet. Men om de undersökte vad jag skrivit till könets fördel, skulle det stå klart att jag icke har uppträtt som smickrare, utan som rättfärdig domare och försvarare.

Jag har slagit fast att de flesta fel som anses utmärkande för detta kön icke kommer av naturen, utan av inlärning, och att natur ofta blandas samman med uppfostran. Jag har slagit fast att vi skulle se manliga dygder stråla hos de flesta kvinnor om de från barnsben hade uppfostrats som män. Jag har slagit fast att de flesta rättigheter som män tillägger sig mera bygger på skick och bruk än på naturlig rätt. Jag har påpekat att man snarare bör ta hänsyn till anlag än till namn, och att kvinnorna icke allenast på grund av sin födsel bör uteslutas från alla de värv som kräver huvud, då vi av exempel lär att deras begåvning är så smidig att de icke saknar förmåga att omhänderta såväl sina egna som det offentligas angelägenheter.

Jag smickrar alltså inte kvinnokönet, men mäter bägge kön med samma aln utan hänsyn till namn eller födsel .(---) När man opartisk ger envar sitt, smickrar man inte någon.

Ludvig Holberg

Ur ”Tredje Levnedsbrev”, 1743.

Norsk-dansk författare och historiker född 3 december 1684 i Bergen, död 28 januari 1754 i Köpenhamn. En tidig feminist. Inte ens idag, år 2026, verkar alla tänka som han.

Ansiktsbyte

noreply@blogger.com (Viola_T) — Tue, 03 Mar 2026 07:39:00 +0000

Här är två reservansikten till min favoritdocka. De har olika storlek och det är det vänstra som passar Kicki-Maja som jag fick i julklapp när jag var tre.

Ansiktena är gjorda av något formpressat och målat tyg med papier mâché på baksidan. Kicki-Maja var länge min favoritdocka och som hon släpats runt och pussats var det inte underligt att hon blev smutsigare och smutsigare. Till sist föreslog mamma att ansiktet skulle bytas ut till ett nytt och jag tyckte alldeles tvärtom - Kicki-Maja blir inte densamma om ansiktet blir nytt och bytt. (Tydligen hade min mor förutsett att dockan skulle smutsats ner och hade köpt flera reservansikten.)

Men så blev operationen genomförd. Jag var sur men fann till sist att förändringen inte var alldeles av ondo, det var ju ingen förändrande skönhetsoperation, det såg ju bara ut som en rejäl "rengöring". Lukten var lite annorlunda då jag snusade på henne men även det vande jag mig med. Resten av den stoppade Kicki-Maja var förståeligt nog svår att tvätta.

Min första docka var nästa lika lång som jag själv då hon blev min. Jag minns en kväll när jag inte kunde sova och tassade upp och fann mamma nere hos mormor och morfar vid mormors trampsymaskin där hon snabbt täckte över sitt pågående projekt med ett tyg för att den lilla nyfikna treåringen inte skulle se vad som höll på att formas. Så fick hon mej i säng där jag somnade denna decemberkväll för länge sen.

Av de dockor jag lekt med är nog hemgjorda Kicki-Maja den som jag numera är gladast över. Hon har patina, hon är unik och har en berättelse i sig, hon är min :-)