Många spelar på Lotto, Tipset och V75 i hopp om att någon gång kamma hem storvinsten, trots att chansen för detta är mycket liten. Att bli miljonär genom att spara pengar är det däremot inte många som tror på. Endast 87 procent av svenskarna tror att det är svårt eller omöjligt att spara ihop en miljon kronor visar den SIFO-undersökning som Folksam har beställt. Men om de ca 450 kronor som svensken i genomsnitt lägger på spel per månad istället skulle sparas i en pensionsförsäkring i 45 år, så kan man faktiskt bli miljonär lagom till pensionen.

Folksams undersökning visar dock att det är få av dem som spelar som kan tänka sig att använda sin spelinsats till sparande. 65 procent kan inte tänka sig att istället lägga sina spelpengar i ett pensionssparande. Den svenska spelmarknaden omsatte 42 miljarder förra året. Det privata pensionssparandet uppgår till ca 11 miljarder kronor. Sannolikheten att vinna den högsta direktvinsten på Triss är 1 på 2 miljoner och chansen att få 7 rätt på Lotto är 1 på 6,7 miljoner. Det är alltstå betydligt säkrare sätt att bli miljonär och att trygga sin ålderdom än att sätta sitt hopp till en Triss-vinst.

Håkan Svärdman

Enligt skatteverkets hemsida så har redan 2 900 000 personer e-deklarerat. Tillhör du dem som får tillbaka pengar på skatten? Då är mitt tips att du ska anmäla ett konto för skatteåterbäringen.  Många kommer säkert missa att skatteverket inte betalar ut belopp under 2000 kronor på avi i år. Läs mer om det på skatteverkets hemsida.  

• Är du nöjd med året som gått?
• Vart tog lönen vägen?
• Betalar du extra för förvaltningen av din premiepension?
• Hur mycket kostar ditt boende?
• Har du bra och prisvärda försäkringar?
• Hur kommer din framtida inkomst se ut?

Ett bra tips inför framtiden är att amortera på lånen och spara långsiktigt till din pension. Kolla vilka rabatter och förmåner du kan få som medlem i ett fackförbund. Att samla sina försäkringar i ett bolag brukar löna sig.

Tycker du att det är tråkigt med ekonomiöversikt och pappersarbete. Gör som många andra – boka en tid hos en rådgivare. Jag är ganska säker på att du kommer bli nöjd med resultatet.

Lena Wallin

”Syftet är att ge skydd mot tillfälligt bortfall av inkomst. Vad gäller ersättningsnivåerna finns en rätt svår och i högsta grad politisk avvägning mellan å ena sidan trygghet, alltså ersättning vid inkomstbortfall, och å andra sidan drivkraften till arbete”.  

Givetvis ska inte incitamentsfaktorn negligeras, men jag tycker att dess förklaringsvärde och betydelse för utformningen av socialförsäkringssystemet överskattas. Visst finns det många studier som visar på ett starkt samband mellan höga ersättningsnivåer och långa ersättningsperioder, men sambandet kan också förklaras av andra orsaker än att det skulle vara mer lönsamt att vara sjuk eller arbetslös än att arbeta. Vi har flera länder i vår omgivning som har motsvarande eller till och med högre ersättningar men där frånvaron är lägre och ersättningsperioderna kortare. Kännetecknade för dessa länder är att de ställer högre krav på villkorstillämpning, kontroll, service och rehabilitering, det vill säga att man ägnar tid och kraft åt att vårda försäkringsidén.

Och för den som är en hängiven anhängare av incitamentsfaktorn måste slipa på sina argument om hon eller han ska övertyga mig om att det är just bristen på drivkrafter som förklarar varför 389 000 personer, varav två tredjedelar saknar ersättning från a-kassan och övriga har en ersättning som ligger långt under en normal lön, trots allt är arbetslösa.

Håkan Svärdman

• Mars 1991 sänks sjukpenningen från 90 till 65 procent de första tre sjukdagarna.
• Januari 1992 införs sjuklöneansvaret för arbetsgivaren under de första 14 sjukdagarna.
• April 1993 återinförs en karensdag för sjukpenning och sjuklön.
• Januari 1994 införs lagen om assistansersättning (LSS).
• Augusti 1995 slopas kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldraförsäkringen.
• Januari 1996 sänks rehabiliteringspenningen från 95 till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
• Januari 1997 förlängs sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar.
• Januari 1998 höjs sjukpenningen och andra inkomstbaserade ersättningar från 75 till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
• Januari 1999 införs den nya allmänna pensionen, som ersätter ATP och folkpension.
• Januari 2000 införs nya regler för vilande förtidspension för att pröva arbete.
• Januari 2001 höjs barnbidraget från 850 till 950 kronor i månaden.   

Och under de följande tio åren genomförs minst 20 förändringar årligen inom socialförsäkringssystemet.

Håkan Svärdman

Förra året, liksom flera år dessförinnan, har Försäkringskassan varit noga med att meddela regeringen sin principiella syn på hur socialförsäkringarna bör finansieras, det vill säga att socialförsäkringsavgifterna i huvudsak ska hanteras som försäkringsavgifter och inte som skatter. I året budgetunderlag saknas motsvarande ställningstagande från myndigheten. Varför? Vill man inte stöta sig med Finansdepartementets pragmatiska syn på statens inkomstkällor?   

Håkan Svärdman

Vi inom försäkringsbranschen använder oss av ett språk som ibland gör tillvaron dunkel. Ordet avkastningen är i vanligt språkbruk likvärdigt med utdelning, överskott, förräntning, vinst eller intäkter minus kostnader. Men inom min bransch kan ordet märkligt nog ha motsatt betydelse, eller vad sägs om beskedet som ges i en rapport från Collectum:  

 Enligt statistik som Collectum beställt från Morningstar har de fonder som Collectum upphandlat avkastat -2,5 procent under perioden 1 juli 2010 till den 31 december 2011. Utvecklingen på ett jämförtbart fondindex har under samma period varit -5 procent.

Visst, vi inom branschen har blivit mycket bättre på att använda ett begripligt språk, men fortfarande har vi en bit kvar tills vi uttrycker oss på klockren svenska.

Håkan Svärdman

• Försäkringarna saknar en så kallad garantiregel, som tillförsäkrar att den anställda omfattas av försäkringsskyddet även om arbetsgivaren har upphört att betala försäkringspremien.
• Villkoren i försäkringarna kan begränsa ersättningsrätten till personer som är tillsvidareanställda och är fullt arbetsföra. Inskränkningar till full ersättning för flera typer av sjukdomar eller riskfyllda aktiviteter förekommer också.
• Tjänstepensionslösningarna i de arbetsgivarbetalda försäkringspaketen kan dessutom ha högre avgifter för den anställde och tillämpa köndifferentierade livstidsantaganden, vilket innebär att pensionen blir högre för män än för kvinnor.

Jag vet inte hur noggrant Arbetsförmedlingen granskar arbetsgivarnas försäkringspaket innan de godkänner en lönebidragsanställning, men det krävs att det finstilta i försäkringsvillkoren nagelfars i detalj både innan och under tiden anställningen pågår. Särskilt med tanke på att försäkringsavtalen ofta löper under 12 månader.  Annars kommer vi ser fler fall där människor som Martin, Per och Kurt faller igenom det skyddsnät som de flesta av oss tar för givet.

Håkan Svärdman

Folksam är ett ömsesidigt bolag – ägt av försäkringstagarna – så kundfokus är en självklarhet. Mina kollegor som arbetar direkt mot kunderna försöker alltid ha en dialog med de kunder som vill flytta sitt kapital till eller från Folksam, för att ge ett så bra underlag som möjligt för att de ska känna sig trygga i sina beslut. Kvittot på att rådgivningen uppskattas är den kraftiga tillströmningen av ”flyttare”. Rådgivningens roll är och bör förbli central, särskilt när flytträtten för pensionskapital inom en snar framtid utvidgas.  

Håkan Svärdman

Risk hanterar vi med försäkringar medan spel använder vi för att fördela vinster som chansen ger. Och vi är beredda att lägga stora pengar på både förskring och spel. Totalt köpte vi riskförsäkringar för 63 miljarder kronor och spelade för 42 miljarder kronor förra året.  

 Genom försäkringen skaffar vi oss en liten men säker kostnad för att undvika risken för en stor finansiell förlust. Historiskt har försäkringar varit reserverade för bättre bemedlade grupper i samhället, som tecknade dessa på frivillig basis.

Nytt för vår tid är emellertid de obligatoriska försäkringarna som dök upp under förra seklet, såsom socialförsäkringar, trafikförsäkring och byggfelsförsäkring. Om nu byggfel är försäkringspliktigt är det märkligt att inte det färdigbyggda huset lyder under motsvarande plikt. Att förlora ett halvfärdigt hus borde rimligen vara en mindre ekonomisk katastrof än att förlora ett helt. Dagens ordning kan därför inte ses som ett resultat av rationalitet. Snarare är det slumpen som har spelat oss ett spratt.

 Håkan Svärdman

Bakom dessa siffror döljer sig diametralt olika arbetsmiljöer. Lågutbildade hamnar ofta i fysiskt tunga jobb där det är svårt att fortsätta när ålderskrämporna sätter in. Medan forskarnas jobb snarare kan liknas vid hyggligt betald hobbyverksamhet där den analytiska förmågan snarare stärks med tiden. Vad är då en rättvis pensionsålder? Flexibel som idag, men där pensionsnivån blir låg ifall man vill eller är tvungen att gå i pension vid 61 år? Eller ska pensionsåldern höjas successivt med stigande medelålder som i Danmark? Eller ska vi koppla pensionen till utbildningsnivå och antal arbetsår (intjänandeår)? Något givet svar är svårt att ge.

Håkan Svärdman