<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2enclosuresfull.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0"><channel><title>Hal lo te a tual kan lenna </title><link>http://www.tuivar.com/</link><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" type="application/rss+xml" href="http://feeds.feedburner.com/TuivarKhua" /><description></description><language>en</language><managingEditor>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</managingEditor><lastBuildDate>Sun, 19 May 2013 16:56:16 PDT</lastBuildDate><generator>Blogger http://www.blogger.com</generator><openSearch:totalResults xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearch/1.1/">696</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearch/1.1/">1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearch/1.1/">25</openSearch:itemsPerPage><feedburner:info uri="tuivarkhua" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><itunes:owner><itunes:email>noreply@blogger.com</itunes:email></itunes:owner><itunes:explicit>no</itunes:explicit><itunes:subtitle></itunes:subtitle><feedburner:emailServiceId>TuivarKhua</feedburner:emailServiceId><feedburner:feedburnerHostname>http://feedburner.google.com</feedburner:feedburnerHostname><item><title>US Indo lawngpui USS Nimitz vangin North Korea lungawi lo</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/H8Z2oqWIDaA/us-indo-lawngpui-uss-nimitz-vangin.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Mon, 13 May 2013 07:34:22 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-3367092513061365850</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;span style="font-family: Times,&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,serif;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-pKLwgbx3WCo/UZD15zXO2gI/AAAAAAAADio/rkxw-qMZvCk/s1600/Tuivar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="132" src="http://1.bp.blogspot.com/-pKLwgbx3WCo/UZD15zXO2gI/AAAAAAAADio/rkxw-qMZvCk/s200/Tuivar.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Times,&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;US Naval lawngpui lian ber nuclear missile phur USS Nimitz chu May 11 Inrin khan South Korea Busan a rawn thleng a, tun kar chho hian US leh South Korea sipaite chuan indo nunzirna an hmang leh dawn a ni.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Times,&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;He USS Namitz hi khawvela indo lawng lian ber niin tonne 97,000 a ni a, Korean Peninsula-ah an hung ang a, North Korea va&lt;span style="font-size: large;"&gt;u&lt;/span&gt;na pawh a bengdai ngei ang tih rin a ni.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Times,&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;US leh South Korea sipaite thawhhona hi tun kar maia tan tur a nih thu South Korea Defense minister chuan a sawi a, hemi chungchangah h&lt;span style="font-size: large;"&gt;ian&lt;/span&gt; North Korea chu a lungawi lo hle a, Peaceful Reunification of Korea dinhmun atanga thlirin South leh North inkarah remna a awm theih loh phah dawn niin North Korea Committee chuan a sawi a.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Times,&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;Hetianga US leh South Korea ten lungrualna lian tak an neih hi North Korea tan chuan thik loh chi rual a ni lova, North Korea tana dinhmun hlauawm tak thleng thei anih avangin an sawisel hi an tih tur reng chu a ni. Amaherawhchu North Korea hian South Korea leh a thiantha US sipai awmna hmun thenkhat chu nuclear missile hmanga tihchhiat mai a duhna lantirin kum kal ta December leh kumin February khan nuclear missile-te a kap a, heng thil avang hian Korea Peninsula-ah remna a awm thei tak tak lo a ni.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Times,&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;Kar kal ta khan South Korea President Park Geun-hye chu US ah a zin a, US President Barack Obama nen North Korea chungah an sawi dun a, chubakah Park-i pawhin US Congress hmaah North Korea chungchanga US nen thawhho a tulzia leh hnungtawlh mai lova, a tul ang ang a, hmachhhawn zel a tulzia a sawi a, North Korea hian Nuclear ralthuam tihban a tum hma loh chu theihtawp chhuaha hma la zel turin US Congress te a fuih bawk a ni. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-05-13T07:34:22.723-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-pKLwgbx3WCo/UZD15zXO2gI/AAAAAAAADio/rkxw-qMZvCk/s72-c/Tuivar.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/05/us-indo-lawngpui-uss-nimitz-vangin.html</feedburner:origLink></item><item><title>Singer Madonna chu Billboard Music Award-in Top Touring Artiste Award hlan dawn</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/8QloYnXJyn0/singer-madonna-chu-billboard-music.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Fri, 10 May 2013 03:40:00 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-7175520508948085143</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-3H1DvbszLn4/UYzOLbTeAMI/AAAAAAAADiM/tnQM8EKIeLA/s1600/Madonna.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-3H1DvbszLn4/UYzOLbTeAMI/AAAAAAAADiM/tnQM8EKIeLA/s1600/Madonna.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Singer Madonna chuan&amp;nbsp; kum 2012-a MDNA World Tours khan US $ maktaduai 305 a hmangral a, World tour hmang tawhte zinga a seng tam ber a ni. Performance 88 atanga a show chi hrang hrang chu thlirtu maktaduai 22 te hnena hralhchhuah a ni a, World Tour hlawhtling bera chhiar a ni. MDNA 2012 World Tour hi Billboard Music Award top 1-a dah a ni a, Madonna hian May 19 hian Las Vegas, MGM Grand Garden Arena-ah Top Touring Artiste lawmman dawng tura list thun fel tawh a ni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-05-10T03:40:00.595-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-3H1DvbszLn4/UYzOLbTeAMI/AAAAAAAADiM/tnQM8EKIeLA/s72-c/Madonna.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/05/singer-madonna-chu-billboard-music.html</feedburner:origLink></item><item><title>Pentagon chuan Cyber Attack China a puh</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/UnJ1wzu9nqE/pentagon-cyber-attack-china-puh.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Fri, 10 May 2013 03:19:09 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-6504591034654868545</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-I5BC9UBcV8c/UYpGFzwMZ9I/AAAAAAAADh8/lI5yqgdcBfY/s1600/Cyber+Attack.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="213" src="http://1.bp.blogspot.com/-I5BC9UBcV8c/UYpGFzwMZ9I/AAAAAAAADh8/lI5yqgdcBfY/s320/Cyber+Attack.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;US sipai hmunpui rorelna Pentagon chuan Cyber Attack chungchangah China a puh a, heng thil hian US leh China indawrna a tichhe thei a, inrintawnlohna pawh a hringchhuak thei a ni tiin US chuan a sawi a. China ralthuam hmasawnna chhuitu US sipaite chuan kumtinin Congress-ah report an thehlut thin a, tun tum report-ah pawh China atanga Cyber Attack vawi tam tak an tawk thu report leh a ni.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Chutianga report-na mak tak mai avang chuan Academy of Military Science of the Chinese People's Liberation Army leh thu finfiahtu (Researcher) Wang Xinjun-a chuan, "hetianga Petagon-in Cyber Attack chungchanga rinthu maia China sawrkar leh a sipaite a puh mai hi thu dik a ni lo. Cyber Attack reng reng chu IP Adress atang chauhva hriattheih a ni lo tih hi an hre lova, Petagon-a mithenkhat chuan China tho tho a ni ang tiin an ring a, an ring sual hle&amp;nbsp; a ni, " an ti.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Wang-a chuan, " hetianga US in China a puh tlat chuan US leh China inkarah inrintawnna a awm thei dawn lova, tun hma atangin Cyber Attack chungchangah chuan US leh China te hi a tuartu ber an lo ni tawh thin a, heng buaina hi pakhat leh pakhat inpuh mai lova, finfiaha thawhtlan thiam a pawimawh hle&amp;nbsp; a ni," tih a sawi bawk. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Ref:&lt;span style="font-size: large;"&gt; The Times.co.uk&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;The Star&lt;span style="font-size: large;"&gt;.com.my&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-05-10T03:19:09.506-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-I5BC9UBcV8c/UYpGFzwMZ9I/AAAAAAAADh8/lI5yqgdcBfY/s72-c/Cyber+Attack.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/05/pentagon-cyber-attack-china-puh.html</feedburner:origLink></item><item><title>Cleveland, Ohio, US-a hmeichhe naupang 2 leh tleirawl 1 rukbo te chu kum 10 hnua hmuhchhuah leh an ni</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/AhGX-eUSO0I/cleveland-ohio-us-hmeichhe-naupang-2.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Wed, 08 May 2013 05:06:11 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-1115307346363335016</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-XTXG0uKLFfw/UYo-YdBTpFI/AAAAAAAADhg/oR7YALJOqdg/s1600/Missing.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="138" src="http://3.bp.blogspot.com/-XTXG0uKLFfw/UYo-YdBTpFI/AAAAAAAADhg/oR7YALJOqdg/s200/Missing.png" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Cleveland,&lt;span style="font-size: large;"&gt; Ohio, &lt;/span&gt;US-a hmeichhe naupang 2 leh tleirawl 1 rukbote chu vawiin khan hmuhchhuah leh an ni a, an chanchin chuan US mipuite a thawngin chu chanchin mak tak chuan khawvel pum a nghawr a ni. Kum 10 chhung rukbova an awm lai hian engang harsatnate nge an thawh tih hriat a la ni lova, an zinga mi 1 chuan fa 1 a lo nei hman tawh tih hriat a ni. Heng rukbote zinga Amanda Berry-i an tih chu kum 10 chhung khungbet a ni a, rukbo a nih laiin kum 16 mi chauh&amp;nbsp; a la ni. Berry hi an chenna Ohio-a restaurant-a hnathawk&amp;nbsp; a ni a, April 21, 2003 tlai lam dar 7:40pm-a a hawn kawnga rukbo&amp;nbsp; a ni. “A nu Louwanna Miller-i pawh a fanu chunga vanduiana avangin kum 2006 khan rilru na em em in a boral tawh a,” tiin a thiannu Dona Brady-i CNN a hrilh a. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gina Dejesus-i pawh April 2, 2004 khan a sikul hawn kawngah rukbo a ni a, rukbo&amp;nbsp; anih hian kum 14 chauh a la ni. Knight-i pawh August 23, 2003 khan a unaute hnenah a leng a, chuta tang chuan hmuhchhuah zawh rual a ni tahw lo. Michelle Knight-i pawh rukbo a nihin kum 20 chauh a la ni tiin Cleveland Plain Dealer chuan a sawi. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hemi chungchangah hian Cleveland police-te chuan rinhlelh mi 3 an man a, hmeichhiate an hrenbehna building thenawm pa chu Charles Ramsey-a chu CNN-in zawhna a siam a, Ramsey-a chuan, “Authawm mak tak mai..motor-in naupang a su a, a au ang mai hian chu building chhung atanga mangang authawm mak tak mai chu ka hria a, naupang nu chuan kawngka khi awng atang chuan a ban a rawn tichhuak a, he naupang hi pawn chhuah a duh a ni ang tiin ka va pan a, tichuan chu naupang chuan, ‘ka pu, khawngaih takin mi pui rawh, he hmun atanga ka chhuah theihna turin min tanpui rawh. He hmunah hian kum tam tak hrenbeh ka ni tawh a,’ tiin mi lo au va. Tichuan keipawh chuan kawngka chu hawn mai ka tum a, mahse awlsam tak chuan ka hawng mai thei lova, kawngka chu na taka ka chhuh hnuin a hnuaiah mihring leng vel chu a inhawng thei a, chutah tang chuan chu hmeichhe tleirawl te chu ka lachhuak ta a ni, tiin CNN a hrilh a ni. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;An zinga Berry-&lt;span style="font-size: large;"&gt;i&lt;/span&gt; chuan police emergency kohna 919 hmangin, “&lt;span style="font-size: large;"&gt;H&lt;/span&gt;ello, Berry ka ni. Kum 10 kal taa rukbo Berry dik tak ka ni. Tunah hetah ka awm a, min tanpui rawh u,” tiin a kova. Police-te chu rang takin an rawn thleng nghal a, tichuan a thian 2 te pawh chu an la chhuak a.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-m6G_TgSC8-A/UYo_eYUnzNI/AAAAAAAADhs/wOHte0KgsQA/s1600/Misualho+hi.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="90" src="http://4.bp.blogspot.com/-m6G_TgSC8-A/UYo_eYUnzNI/AAAAAAAADhs/wOHte0KgsQA/s200/Misualho+hi.png" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Berry sawi dan chuan amah rukbotu chu Ariel Castro-a niin a sawi a, mahse Castro tih hi tu nge a nih chiang taka hriat a la ni lo. Thenawmte sawi dan chuan Castro-a chu sikul bus driver a ni a, mi nelawm tak music ngaina em em a ni. A fate leh a tute pawh holiday an neih chuan an pu Castro-a hnenah an lo leng fova, mahse hetiang thil thleng a awm ta thut hi a mak a ni tiin a thenawmte chuan an sawi ve bawk. &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-05-08T05:06:11.444-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-XTXG0uKLFfw/UYo-YdBTpFI/AAAAAAAADhg/oR7YALJOqdg/s72-c/Missing.png" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/05/cleveland-ohio-us-hmeichhe-naupang-2.html</feedburner:origLink></item><item><title>Burma rama FEC hman theih a ni tawh lo</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/Pm96G1K-pZ0/burma-rama-fec-hman-theih-ni-tawh-lo.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Fri, 03 May 2013 04:17:37 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-5673710128391674870</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-Dg39ffItofY/UYOcuRuX6NI/AAAAAAAADhQ/JEzN8qmy-R0/s1600/Tuivar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-Dg39ffItofY/UYOcuRuX6NI/AAAAAAAADhQ/JEzN8qmy-R0/s1600/Tuivar.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;Burma ram chuan a ram chhunga currency kyat leh dollar aia a lo hman thin FEC (Foreign Exchange Certificate) chu hman a ni tawh dawn lo tiin April thla khan thuchhuah a siam fel tawh a, he FEC hi kyat-in emaw dollar in emaw thla 3 chhunga thleng fel vek tur a ni tih mipuite a chah bawk. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;FEC hmantuten kyat emaw dollar emawa an thleng dawn chuan Ministry of Finance &amp;amp; Revenue office counter-ah englai pawhin a thleng theih reng a ni tih a sawi a. He FEC hi April 1 atanga June 30 thleng chiah thleng theih a ni dawn a, chumi hnu chuan ram chhungah hmantheih a ni tawh dawn lo a ni. FEC nena bank account hawng an awm chuan an A/C chhunga FEC awm zat chu current exchange rate-in dollar leh Kyata chanti&amp;nbsp; theih a ni tih a sawi bawk. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;Hetianga sawkar thuneituten FEC hmantheih a nih tawh loh tur thu an puangzar thut hi sumdawng mite tan chuan a hrilhhai thlak hle a, Central Bank lama chiang zawka zawhna tam tak a luh avangin he FEC hmantheih chhung hi July 1, 2013 atanga March 31, 2014 thleng hun pawhsei leh a ni tiin thuneitute chuan thuchhuah an siam leh ta zawk a. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;Tunah hian FEC chu sawrkar thila bill hrang hrang pek nan leh ram pawn atanga ram chhung bank MFTB leh MICB bank-a cheng rawn thawntuten zalen takin an la hmang thei a. Thuneitute chuan hetianga FEC hman a ni tawh dawn loh avanga ram chhung sumdawnna a tlakchhiah phah loh tur thu mipuite hnenah an puang nghal bawk. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-05-03T04:17:37.256-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-Dg39ffItofY/UYOcuRuX6NI/AAAAAAAADhQ/JEzN8qmy-R0/s72-c/Tuivar.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/05/burma-rama-fec-hman-theih-ni-tawh-lo.html</feedburner:origLink></item><item><title>Burma rama Buddhist mi firfiakte leh Muslim-te buaina kal zel</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/9S5ziODGglU/burma-rama-buddhist-mi-firfiakte-leh.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Thu, 02 May 2013 05:48:20 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-7663509441315527024</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-mm1ReeNoYDM/UYJggcSjraI/AAAAAAAADhA/UrmN-wo-sW4/s1600/MYANMAR.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="133" src="http://3.bp.blogspot.com/-mm1ReeNoYDM/UYJggcSjraI/AAAAAAAADhA/UrmN-wo-sW4/s320/MYANMAR.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Myanmar ram Sagaing Division chhunga khaw pakhat Okkan-ah Burma Buddhist mi firfiakte leh Muslim-te inkarah buaina a chhuak a, tunah hian buaina tihreh tumin police ten ngawrh takin hma an la mek a ni.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;Tun tum buaina hi Muslim-te buaina hnuhnung ber a ni a, he buainaah hian mi 1 a thi a, mi 9 in hliam an tuar. Buddhist mi firfiakte chuan Muslim in 157 lai an halkang a, Muslim biak in 2 leh Muslim dawr enge maw zat an hal bawk tiin deputy commissioner U Thet Lwin-a chuan a sawi. &lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;He buaina hi khawia tanga intan nge a ni tih chhui mek a ni a, hetianga sakhaw buaina hi kan hnung March thla pawh khan Meikthila-ah a chhuak tawh a, mi 43 lai an thih phah tawh a ni. Thlirtute chuan President Thein Sein-a hian a mawhphurna a zo lo niin an sawi a, hetianga mi tlem zawkte nuai chimit mai duhna a neihi mak an ti hle a ni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Kan hnung kar kal ta khan New York-based Human Rights Watch-te chuan Rakhine state-a thil thlengte leh Meikthila-a thil thil thlengte chuangchangah sawkar hruaitute leh police-te an mawhchhiah nasa hle a, Burma sawkarin engmah a tih loh avangin mi 100 chuang zet an thi a, mi 125,000 ten in leh lo an chan phah a ni tiin a sawi bawk. &lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Kan hnunga Rakhine buaina avang khan Sawkar lam chuan security pawh a leta tama dah turin leh Muslim chhungkaw tinte tana an sahimna tur leh ei leh bar chungchanga an dinchhuah theihna tura ngaihtuah pawl (commission) pawh fel taken a din tawh a ni. &lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Burma ramah hian polulation maktaduai 60 an awm a, chumi zingah chuan Muslim hi 4% vel an ni. Ram polulation hmuh thuma then hmunkhat vel chu hnam chi peng te te an ni a, chung hnam te naute chuan mahni zalenna sualin kum tam tak sawrkar an bei tawh a, tuna dinglai sawrkar nen pawh hand vawi duai lo an indo tawh thin a ni. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ref: &lt;span style="font-size: large;"&gt;H&lt;/span&gt;uffingtonpost, AP&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-05-02T05:48:20.947-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-mm1ReeNoYDM/UYJggcSjraI/AAAAAAAADhA/UrmN-wo-sW4/s72-c/MYANMAR.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/05/burma-rama-buddhist-mi-firfiakte-leh.html</feedburner:origLink></item><item><title>Burma-in SEA Games ropui a thleng dawn ta</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/54VR--rTK_8/burma-in-sea-games-ropui-thleng-dawn-ta.html</link><category>Sports</category><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sat, 13 Apr 2013 00:16:53 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-3420132656370324822</guid><description>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-64B0qPWM9uc/UWbaJMteOPI/AAAAAAAADec/6X-uqdgTxDk/s1600/OCM-warn-athletes-s63.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="138" src="http://1.bp.blogspot.com/-64B0qPWM9uc/UWbaJMteOPI/AAAAAAAADec/6X-uqdgTxDk/s200/OCM-warn-athletes-s63.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
Kumin December 11-22 thleng hian Burma ram chuan SEA Games tia an koh thin ram 27 atanga infiamna ropui tak chu a thleng dawn a, tun atang hian theih tawp chhuahin a inbuatsaih mek a ni.&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
He Games ropui tak hi Burma ramin kum 44 chhunga a thlen hmasak ber tur tum a ni a, he Game ropui tak hi Yangon khawpuiah leh Burma ram capital Nyipyidaw-ah a thleng dawn a ni. &lt;br /&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;Tuntuma SEA Games turah hian Olympic Council member hruaitute chuan thlaphan rukna lian tak an nei a, a chhan chu Burma ram capital city Naypyidaw-ah hian Direct Fligh a awm loh avangin leh Naypyidaw khawpui hi transit motor leh bus-a kal a tul dawn a, infiam mit leh official mi 4,00 vel tana bus-a kal chu thil na mai lo tak a nih thu an sawi. Yangon leh Naypyidaw chu Bus-a kal dawn chuan darkar 5 lai mai a tul a, kawng dinhmunah duh thu a sam tawk loh avangin mikhual kal turte tan a him tawk lova, infiam mite pawh hun tiamah an thleng thei lo tih kan hlau hle a ni tih Olympic Council of Malaysia secretary general 
Datuk Sieh Kok Chi-a chuan a sawi bawk. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
SEA Games-ah hian infiamna chi hrang hrang 33 tan gold medals 460 meuh buatsaih a ni dawn a, infiam mite tan chuan hun ropui leh nghahhlel awm tak a ni.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Burma chuan kum 1968 khan Yangon khawpuiah SEAP Games vawikhat a thleng tawh a, tun tum hi international huapa a thlen vawi 2-na&amp;nbsp; a ni leh ang.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-04-13T00:16:53.664-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-64B0qPWM9uc/UWbaJMteOPI/AAAAAAAADec/6X-uqdgTxDk/s72-c/OCM-warn-athletes-s63.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/04/burma-in-sea-games-ropui-thleng-dawn-ta.html</feedburner:origLink></item><item><title>London-ah G8 ten ro an rel leh ta!!!</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/UZWkAL7N9ug/london-ah-g8-ten-ro-rel-leh-ta.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sat, 13 Apr 2013 00:17:30 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-6210909801829869188</guid><description>&lt;div class="group" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-j7FV13nawq4/UWbTCR8RxxI/AAAAAAAADeM/MhjvgzdwLfc/s1600/G8.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="112" src="http://2.bp.blogspot.com/-j7FV13nawq4/UWbTCR8RxxI/AAAAAAAADeM/MhjvgzdwLfc/s200/G8.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
G8 kan tih mai Britain, Canada, France, Germany, Italy, Japan, Russia leh U.S.A ram atanga foreign minister te chu vawin khan London khawpuiah North Korea chungchang ngaihtuahin an thukhawm leh a. Tuntumah zet chuan G8 te zinga North Korea thiantha ber Russia meuh pawhin North Korea thil tum rapthlak tak chu a dem na sa hle a, G8 te hian tun aia na sa zawka hrekbetna pawh pek an tum leh a ni. Tuntuma G8 te agenda lian ber 2 chu North Korea leh Syria rama tualchhung buaina a ni.&lt;br /&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
February thla khan UN Security Council-in North Korea chungah na zawka hrekbehna a siamsak avangin leh March thla atanga South Korea leh US sipaite ralbeih dan an zir avangin North Korea a lungawi lo hle a, chuvang chuan North Korea pawhin kum 2007-a a khar tawh Yongbyon nuclear plant chu siamthar lehin nuclear ralthuam hlauhawm siam nan hman a tum leh a, he a thiltih avang hian khawvela hruaitute pawhin North Korea chu nasa takin an dem a. North Korea-in tunah hian UN Security Council dan pali zet chu a bawhchhe tawh a, hengtianga thil a tih leh zel chuan tun aia nasa zawka hrekbetna pek an tum thu G8 rorel khawl chuan a sawi bawk.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
South Korea chanchin puangtu Yonhap News Agency sawi dan chuan North Korea in khawchhak lama nuclear mobile luncher 5 zet a huang chhuak tawh a, North Korea hi englai pawhin chhe thut thei dinhmunah a ding reng tawh a ni tih a sawi. &lt;/div&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="intro" style="text-align: justify;"&gt;
Ref: AFP, Reuters
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-04-13T00:17:30.975-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/-j7FV13nawq4/UWbTCR8RxxI/AAAAAAAADeM/MhjvgzdwLfc/s72-c/G8.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/04/london-ah-g8-ten-ro-rel-leh-ta.html</feedburner:origLink></item><item><title>Kan Khawvel Part- IV</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/jfi2Owz8ykI/kan-khawvel-part-iv.html</link><category>Hriatzauna</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sat, 13 Apr 2013 00:15:11 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-1079251323516552412</guid><description>&lt;div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-IyuupfLvvfk/UWkF0whUWMI/AAAAAAAADgo/ll6-Xb8tZtw/s1600/images.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="105" src="http://4.bp.blogspot.com/-IyuupfLvvfk/UWkF0whUWMI/AAAAAAAADgo/ll6-Xb8tZtw/s200/images.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Khawvel khawmual zau berte&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
1. Asia - (44,579,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
2. Africa - (30,065,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
3. North America - (24,256,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
4. South America - (17,819,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
5. Antarctica - (13,209,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
6. Europe - (9,938,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
7. Australia/Oceania - (7,687,000 sq km) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Khawvel mihring cheng zat&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
1. Asia - (3,879,000,000) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
2. Africa - (877,500,000) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
3. Europe - (727,000,000) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
4. North America - (501,500,000) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
5. South America - (379,500,000) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
6. Australia/Oceania - (32,000,000) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
7. Antarctica - (0) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;Khawvel ram awm zat&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
1. Africa - (53) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
2. Europe - (46) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
3. Asia - (44) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
4. North America - (23) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
5. Oceania - (14) &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
6. South America - (12)&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-04-13T00:15:11.488-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-IyuupfLvvfk/UWkF0whUWMI/AAAAAAAADgo/ll6-Xb8tZtw/s72-c/images.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/kan-khawvel-part-iv.html</feedburner:origLink></item><item><title>Ka Rilru Vakvel Part-II</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/E5gxPDHo7_Y/ka-rilru-vakvel-part-ii.html</link><category>Hriatzauna</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sat, 13 Apr 2013 00:11:06 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-6968467678844245223</guid><description>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-b7nJBmDjMI8/UVfU3foLMJI/AAAAAAAADdA/SkzvsF8N7ws/s1600/keimah.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-b7nJBmDjMI8/UVfU3foLMJI/AAAAAAAADdA/SkzvsF8N7ws/s1600/keimah.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
Zan dar 11:00 a ni a, Malaysia lama thianpa Himte-an, “Sipai bang putar i va ang ve a,” tia Facebook lama comment mawihnai tawk tak min pek ka han chhiar zawh hnu chuan Geneva khawpui lama kan hotu nu nen human rights leh civil rights chuangchang te, human trafficking chungchangte leh chutiang tana tawngtai tur a nih thute kan sawi melh melh hnu chuan ka thinlung vak vel chuan tlang tin mual tin a fang kual a, khawvel histawri-a hnam ropui kan tihte hmasawnna leh tlakhniamna te chu a va ngaihtuah a, chuta ka rilru vak velin thil pawimawh tak mai pakhat a va hmuhchhuah chu hei hi a ni: “Mimal, society, kohhran leh khawtlang, ram leh hnam tinten nitina kan thiltih leh tawn, a chhia emaw a tha emaw reng reng hi kan stawri mai an ni lova, kan histawti an ni vek zawk dawn a ni,” tih hi a ni.&lt;br /&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=7339749425252735278" name="more"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Hemi zan hian thil engmah fim takin ka ngaihtuah thei lova, mut mu ka han tuah meng mang pawhin nghate rep ro ang maiin ka meng ker mai a, ding leh vei thlaka ka letkual vel sek chu ka mutna khum chik ret tet leh ka AC hlui tawh tak ri hrek hrekte chuan, “Kan pu lenglenga hi, a rilru a vakvai leh tawh a nih hi, han hnem ve teh ang aw!” tih ni awm tak mai hian a khat tawkin an rawn ri/chik leh thin a, mahse anni mi hnem zawh rual ka ni mawlh si lo.&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Ka rilru vak vel chuan Mount Evarest a han chuan a, chuta tang chuan kan Zoram khawvel a zuk thlir a, a thlirna durbin dawt (zoom) a tawi em avangin lungngaihna leh manganna romei zam chiai bak lo chu a hmu thei lova, a dawt sei ber hmanga a thlir pawhin kan Zoram khawvel chu “thlan pawn lama rawng hnawih var, a chhunga mithi ruangtawih’ ang maiin a hmu leh pek a, hmuhchian tuma tan a han lak pawhin ‘cancer, drug, sex leh corruption’ avanga gold medal (4) a dawn bak chu hmuntheih dang reng a nei lo.&lt;br /&gt;
Chutianga rilru insuala ka tal vat vat hnu chuan kan rilru vak vel chuan Khawchhak Zofate dinhmun a han thlir leh a, ka rilru vak vel chuan Khawchhak zofate dinhmun pawh chu a hmuphir leh tlat mai a, a hmuhphir dan chu hetiang hi a ni. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Khawchhak Zofate chu lal rawng tak Pharoah-a kuthnuaia Israel fate ang mai khan hnam dangte awpbehna hnuaiah hrehawm takin an awm a, Tuipuisen ral la thleng thei lo te, thlalera vakvai mekte leh ram nuam Kanan thleng tawhte kan awm bawk. Khawchhak Zofate zingah pawh mahni nihna (Identity) hmuhalh tum an awm mek laiin thenkhatin mahni nihna an hloh mek bawk a, sum leh pai avanga hloh ta an awm ang bawkin dinhmunin a zir ngang loh avanga hloh ta te pawh an awm bawk. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Thenkhat Syria salah an tang a, thenkhat Babylon salah an tang bawk a, hnam dang karah an boral tak ngial dawn ni awm tak chuan a hmu bawk a, ka rilru vak vel chuan engkim hi a hmufiah thei mawlh lo. Ka rilru vak vel chuan kalvari lam pawh thlir hlei thei lovin Thuthlung hlui ram a va fang nawm leh a, zawlnei Jeremia ang maiin lungngaihna leh mangannain ka rilru chu a khatliam a, chu rilru mangang chuan tihtheih engmah nei lo mah se la, “Hawh u, sawichhiat kan nih tawh loh nan kan Zofate khawvel tluchhe tur hi humhalh tlat tumin kan bante i tichak ang u,” tiin manganna ruam atang chuan a auchhuak ta a. &lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;
Chutianga ka rilru vak velin tlang tin mual tin a han fang hnu chuan ka rilru pawh a lo chuah ta hle mai a, Sanihai-i pawh ngaihtuah hlei thei lovin a mutna khum chik ret retah chuan thlamuang takin chawlh zai a rel ve ta a.&lt;a class="addthis_button_facebook" href="http://www.blogger.com/post-create.do"&gt;&lt;/a&gt;Read more: &lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-04-13T00:11:06.499-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-b7nJBmDjMI8/UVfU3foLMJI/AAAAAAAADdA/SkzvsF8N7ws/s72-c/keimah.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/ka-rilru-vakvel-part-ii.html</feedburner:origLink></item><item><title>Thawhlehna ni ropui chu</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/gwFMFX5gb3g/thawhlehna-ni-ropui-chu.html</link><category>Pathian Thu</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sat, 13 Apr 2013 00:09:21 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-3045302858269295623</guid><description>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
By: Saya A. Khama (USA)&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-IhhFoZeKYMA/UVfOddxq6yI/AAAAAAAADcw/nScS1frlBMw/s1600/He+is+risen.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="116" src="http://1.bp.blogspot.com/-IhhFoZeKYMA/UVfOddxq6yI/AAAAAAAADcw/nScS1frlBMw/s200/He+is+risen.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Khawvelah hian sawkhaw 11 chuang a awm a, Chu mi zingah sakhaw lian pali an awm. Chung te chu Christianity 2.1 billion ,Islam 1.5 billion, Hinduism 900 million leh Buddhism 397 million te an ni. Sakhaw reng reng hian thil tha titur in a zirtir vek a. A dintu anmahni ngei pawh (mihring miihringna)ah an thianghlim in an in vong nung khawp mai. Amaherawh chu khawvel mite sualna atanga chhandam turin eng sakhaw mahin a zirtir ngai lo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hi mi sawkhaw lian pali te zingah hian Buhhhism leh Hunduism a in hnai a, tin Isalem leh christian te hi ain hnaihna a awm bawk. Moslim ho chuan lal Isua hi pathian zawlnei pakhat ah ngaiin, Lal Isua thil tihmakte, mithi kaihthawh te leh Nula Thianghlim Mari pawh an pawm. Mahse pathian fapa leh mithi zing ata a tho leh tih erawh chu an pawm thei lo. Malaysia Malayu-ho calendar-ah Good Friday a awm a, mahse Easter Sunday chu a awm ta lo. Pathian thlarau hriat tirna tel lo chuan khawvel mi te chuan hria thiamin an pawm thei lo reng ang. Tin Mosoman ho chuan Lal Isua kha thihna tem lovin Pathian in Vanah ala chho deih ani an ti. Nikin ni ah chuan Damascus ah rong kal lehin khenbetin a awm ang tiin an pawm.Thlarau bengah hriat tir loh chuan pathian thu hi a hmuh thei lo tih hi a chiang khawp mai.&lt;br /&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guatama Buddha chu kum 29 anihin lal fapa ni a,nuam chengna chu hnawl ngamin pathian nih tumin ram a chhuak a.Kum 35 anih zingkhawvar hmain mihring hmalam tur hriat theina te,mihring rilru leh ngaihtuahna hriat theih na te a nei a,Ti chuan amah leh amah pathian ah in charin Buhha tih ah koh alo ni ta.Buhha chu mimal hming nilovin title zawk ani.Buddha kha adam laikhan thilmak (super nature ) ati nasa khawp mai.Mahse athia a,atho leh tih a awm lo.A bo vang vang mai.Chu angbawkin Mohamed a leh Hindu pathian Kahsina te pawh an thi a,an thamral vang vang mai.An tho leh hriat ani ngai lo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tin Thisena tlanna tel lo chuan sual ngaihdamna,Chhandamna famkim a awm thei lo.Buddhist zirtrna ah chuan thil tha tih chuan thltha kan dawn ang a,thil sual tih chuan thil tha lo kan dawng bawk ang tih hi ani.Mahni tih angzelin arah kan seng dawn ani. (Karma).Chu vangin sual ngaihdamna kha a awm thei lo.Buddha ngei pawh kha Bawng no anih lain anu tuiin aphal loh avangin anu chu tuihalin athi ani an ti.Chu vangin pathian anih hnu athih dawn khan tui anin tir a,mahse aka chhungah alut thei lo an ti.CHu vangin tuihal bawkin athi ta.Buddist leh hinduah chuan reincarnation hi an thurin ber ani.Chu mi recycle a pumpelh tur chuan Nirvana thlen a ngai a ni an ti.Nirvana tih chu awm tawh lohna,thamralna hi akhawk ber.Nirvana thlen tur chuan Buddha a khan khawng akhawh hmuh thei a,Mahse a hruai thlen thei lo ani.Amah pawh a thlen nge thlen lo hriat ani lo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lal Isua rintu te tan chuan Chatuan nunna tui ape thei bak ah a mah ngeiin a hruai thlen bawk ani.Chatuan nunna khawng zawhdan tur akhawh hmuhbak ah amah ngei kha chatuana nunna ani nghal bawk.Buddha khan atih dawn khan atho leh tur thu asawi ngai lo bakah Buddha dang deih Ayimidiyah Paya a lo chhuah dawn thu chuah a sawi a,Lal Isua ve thung chuan athi ang a,ni thumni ah athawh leh dawn thu huaitakin apuang .Goutama Buddha chuan apiang hma deih in chhiar sen loh Buddha an piang tawh thu sawin ahnu ah pawh an la piang tur thu a sawi.Kan Isua chuan Amah kal lo chu tumah pa hneah an kal thei loh thu apuang.Buddha leh sawkhaw dang hruaitu te chu an pianni leh an thih nite hi sawi nawn sawi nawn ani ngai lo,A CHHAN chu siam chawp ( created being ) an nih vang ani.Lal ISUA piang cham ,thihni leh thawhlehni te chu ahun alo thlen apiangin hunserh hmangin sawi nawn sawinawn ani .Chhan chu awm lo ata siam tu (Creator ) anih vang ani.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lal ISUA thisen tlana hian kan sual zawng zawng asilfai vek ani.Kan sual te chu tam hleiin raptlak viau mahse kan sim chuan vur angin a tih var leh dawn ani.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ref: Zonun Mailing Group &lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-04-13T00:09:21.315-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-IhhFoZeKYMA/UVfOddxq6yI/AAAAAAAADcw/nScS1frlBMw/s72-c/He+is+risen.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/thawhlehna-ni-ropui-chu.html</feedburner:origLink></item><item><title>Thingkung leh Thlai Humhalh</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/cnLz3N8ov50/thingkung-leh-thlai-humhalh.html</link><category>Hriatzauna</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 26 Mar 2013 04:59:24 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-4514018507617319813</guid><description>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
By: Jubili pa&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-eBImzSjJjOc/UVGNer2OtfI/AAAAAAAADcg/XqQP_QI6FjA/s1600/images.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-eBImzSjJjOc/UVGNer2OtfI/AAAAAAAADcg/XqQP_QI6FjA/s1600/images.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Kan chhehvela Thingkung leh Thlai chhungchang chhui mi&amp;nbsp; (Environmentalist)te chuan Mihringte leh Thingkungte lo inkungkaih dan chu ngaipawimawh em em in research-na nasa tak an neia, Thingkung leh Thlaite hi Mihringte tana chakna tha hrui petu pawimawh em em an lo nih thu chu hmuchhuakin, humhalh hna thawh a tul thu an sawi. Thingkung leh Thlaite hi Ni(Sun) atanga Solar Energy tha hrui lo la khawmtu pawimawh ber an ni a, rah an chhuah theihna tura pawimawh ber pawh Solar Energy hi a ni. An nunna ber pawh kan ti thei hial ang. Kan chhehvela Ni hmulo Thingkung leh Thlai reng reng an hrisel theilo mai bakah rah tha an chhuah theilo thin, a chhan chu Ni atanga Solar Energy khamkhawp an hmuh thin loh vang a ni. Solar Energy lovin Thingkung leh Thlaite hian Synthesing&amp;nbsp; Carbon-based Food siam theihna an neilo. Chutiangchuan Ni atangin Carbon-Dioxide leh tui lain an taksa inrelbawlna(Mentabolism) a tana pawimawh ber Carbon-hydrate chu a siam saka, chu carbo-hydrate chuan rah an chhuah theihna turin tha hrui pein rah an lo chhuah thei ta a ni.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
CHHUNZAWM ATAN&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-03-26T04:59:24.070-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-eBImzSjJjOc/UVGNer2OtfI/AAAAAAAADcg/XqQP_QI6FjA/s72-c/images.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/thingkung-leh-thlai-humhalh.html</feedburner:origLink></item><item><title>Google chuan a Product zinga RSS Service titawp dawn</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/QsHYU0E4I1E/google-chuan-product-zinga-rss-service.html</link><category>News</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sat, 13 Apr 2013 00:19:27 PDT</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-2534586811751587984</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-OUT6GFZP1qo/UUMXhaFmVlI/AAAAAAAADcQ/1-gUGmFj0mo/s1600/images.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="145" src="http://1.bp.blogspot.com/-OUT6GFZP1qo/UUMXhaFmVlI/AAAAAAAADcQ/1-gUGmFj0mo/s200/images.jpg" width="200" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
Google chuan kum 2005-a a siam&amp;nbsp; (Blogger-te chuan RSS Service) kan tih mai Google Reader Feeds chu hmangtu an tlem avangin leh a enkawl hna a hautak em avangin khar a ni dawn tih Goolge Blogspot chuan a puang a, mahse Google Product hmangtu tam tak chuan pawi an tihtu sawiin http://www.change.org ah khar lo turin RSS hmangtu mi 15,000 chuan hming delhkilhin dilna lehkha an thehlut a, hemi chungchang hi http://www.savegooglereader.org ah pawh duhlohna lantirin kawngzawh hial an tum thu tarlan a ni.&lt;br /&gt;
&lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Chumai a la ni lo. Google chuan Google Voice App for Blackberry a khar bawk ang a, amaherawhchu HTLM5 App hmangin security tha zawk leh update zawka pekchhuah leh tho chu a tum a ni. Blackberry hmangte chuan Google Voice hman chungchangah harsatna an tawk mai thei a, amaherawhchu Blackberry version 6 chung lam chuan awlsam zawkin an hmang thei tho dawn niin a sawi bawk..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Chhiar zau duh tan a hnuaia link-ah te hian a chhiar theih e...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hindustantimes.com/technology/Chunk-HT-UI-Technology-OtherStories/Google-Reader-death-brings-online-outcry/SP-Article1-1026909.aspx&lt;br /&gt;
http://www.guardian.co.uk/technology/2013/mar/14/google-reader-rss-retired&lt;br /&gt;
http://googleblog.blogspot.ca/2013/03/a-second-spring-of-cleaning.html&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-04-13T00:19:27.554-07:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-OUT6GFZP1qo/UUMXhaFmVlI/AAAAAAAADcQ/1-gUGmFj0mo/s72-c/images.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/google-chuan-product-zinga-rss-service.html</feedburner:origLink></item><item><title>Mi hausa pa leh Pu Hlima</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/pBHNVNs3l6I/mi-hausa-pa-leh-pu-hlima_7.html</link><category>Hriatzauna</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Thu, 07 Mar 2013 07:40:48 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-8455210914998678915</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-iB_Q1PJyppI/UTXhnY5sNlI/AAAAAAAADbw/zb_Zh1l5uig/s1600/zpage060.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="294" src="http://2.bp.blogspot.com/-iB_Q1PJyppI/UTXhnY5sNlI/AAAAAAAADbw/zb_Zh1l5uig/s320/zpage060.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
Khaw pakhatah hian mi hausa tak a awm a, a building ropui tak kawtah chuan pheikhawk thui mi rethei tak a awm bawk a. Pheikhawk thui pa chu mi rethei tak a nih avangin zing atanga Ni thlak thlengin a hna chu taima takin a thawk a, hah hle thin mah se a hlim em em mai a, nitin hian a zai a, a faifuk hlerh hlerh thin a. A thenawmte leh veng hnaiten an hmuhin mak an ti a, a nun an awt em em mai a, a pheikhawk thuinaah chuan naupang puilting leh pitar pitarte pawh rawn kalin a thil siamte en in leh a hlasakte ngaithla turin an rawn kal thin a, a hmingah “Pu Hlima” an phuahsak nghe nghe a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pu Hlima pheikhawk thuina hmuna lo kalte chuan, “Pu Hlim, engmah nei der si lo, engtin nge maw nitin mai hlim taka hna i thawh a, i zai reng theih bik ni?” tiin an zawt a, mahse Pu Hlima chuan nui chungin, “Zaite chu a nuam alawm zai ve rawh u!” tiin awlsam deuh chuan a chhang mai zel a, faifuk hlerh hlerh chuan a hlate chu a han sa leh a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pu Hlima kawta awm mi hausa erawh chuan building ropui leh mawi tak a nei a, thawhhnaw tha tha a inbel a, a duh tinreng a lei thei a, amaherawhchu mi rethei leh chanhaite erawh vawikhat mah a la tanpui ngai hauh lo. &lt;br /&gt;
Mi hausa pa chuan engkim mai nei mah se la, rilru leh ngaihtuahna tam tak a sen thin avangin a hlim thei ngai reng reng lova, zanah pawh tui taken a mu thei ngai lo. Zan khua maiin a neih rosumte chu a han sungtuah a, hma lam huna a awm dan turte a ngaihtuahna chuan a rilru a tibuai a, zan khat te mah hi tui takin a mu thei lo a ni ber mai. Zing lam thlenga a mut theih loh chang phei chuan Pu Hlima zing tho zaite chu a hre thin a, a rilruin, “Muttuina hi chenga lei theih ni se ka va ti teh lul em!” tiin a ngaihtuah fo thin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nikhat chu hetiang hian a ngaihtuah ta a. He ka thenawm rethei tak hi pheikhawk thuia nitin ei zawng a nih avangin a nupui fanauten ei leh bar, silh leh fen thlachham lova an neih ve theih nan ka han tanpui ve teh ang tiin a ngaihtuah a. Tichuan Pu Hlima lo leng tur chuan mi a tir ta a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pu Hlima chu a lo kal a, mi hausa pa chuan, Pu Hlim, I pheikhawk thuina atang hian kumkhatah cheng engzatte nge I khawl ve theih?” tiin a zawt a. Pu Hlima chuan lu hiat pahin, “Ah....ka pu, chutiang zawng pawh chuan ka lo chhut ngai ve hauh lo mai a, ka hlawh ve te chu a bei tham em a, ka hmuh rual rualin a zo nghal zel a ni ber mai, mahse nitin hlim taka ka thawk thei hi ka lawm a ni,” tiin a chhang a.&lt;br /&gt;
Mi hausa pa chuan, “Anih leh nikhatah engzat nge I hmuh theih thin ni?” tiin a zawt leh a. Pu Hlima chuan, “Ah…ka pu, nitina ka hlawh zat chu a inang vek ngai lo. A chang chuan a tam ve a, a chang chuan engmah hlawh loh changte pawh a awm thin. A bik takin sawrkar hnathawh nite hian hnathawh tur ka nei ngai lova, heng nite hi tlem deuh se, ka tan chuan chhungkaw chawm nana sum zawn hi a har teh mai asin, ka pu!” tiin a chang leh a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mi hausa pa chuan, “Sum zawn a harsa I ti si a, I hlim thei em em mai hi mak ka ti a, hlim taka I awm anga awm ve hi ka chak thin a, tun aia I hlim leh zual theih nan hei te hi la ve rawh!” tih pah chuan a kutah dollar 500 chu a humtir ta lawih mai a. “Kal ta la, tichuan heng cheng hi rem hre takin I va hmang dawn nia, he cheng hian ni tak tak a chawk zangkai dawn che nia” a ti a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pu Hlima chuan hetiang zat zata cheng tam neih hi a inring ngai lova, vawikhat mah a la nei ngai hek lo. Heng zat cheng hi chuan ka dam chhung a daih ngei ang tiin a ngaihtuah a, tichuan cheng chu a in ah a hawn a, tichuan a inchhunga a thulkhung bawmah chuan a thukru ta a.&lt;br /&gt;
Zan a lo thleng a, a sum tam tak neih chu a han suangtuah vel a, duhthute a han sam vel a, amaherawhchu rukru an awn kal ang a, zanah min rawn suam mai ang tih hlauhnain a khat a, a in sir vela ui thawm ri vel leh a inchhunga zawhte thawm tak ngial pawh rukru thawm emaw a ti zo vek a, a muhil thei reng reng lo. A tuk zing khawvar hnuah pawh tun hmaa hlim taka a lo sak thin hla te pawh a sa thei tawh lova, a faikuk ri re re te pawh hriat tur a awm tawh meuh lo. Zinga a hla sak leh a faikuk mai mai nghaithla tura lo kalte pawh a lo lawm thei tawh lova, a thil neihte chu an hria ang a, eng emaw an dil ang tih hlauhnain a khat a, a hlimna chu a lo kiam deuh deuh bawk a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Chutianga hlimna reng a neih theih tawh loh avang chuan Pu Hlima chu a beidawng hle mai a, engvanga hlim thei ta lo nge ka ni tih a inngaihtuah ta a. A tawpah chuan, “Min tihlim lo bertu chu he ka cheng neih hi a ni e,” tih a hmuchhuak ta a. Chuveleh mi hausa pa hnenah chuan a cheng dawnte chu kengin, “Ka pu, I cheng min pek avangin ka lawm e. Amaherawhchu he I cheng hian ka hlimna leh muttuina zawng zawng min rukbo sak vek a, chuvang chuan I cheng min pek zawng zawng hi min pawmsak leh la, ka hlimna thin ka hla leh ka faifukte kha min pelet leh ang che. Thil pawi tak ka lo ti a, ka inchhir tak zet a ni,” a va ti a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mi hausa pa chuan Pu Hlima thusawi chu ngun takin a lo ngaithla a, “Unau pa, I hlimna tur ka siam emaw ka lo ti a, mahse I lungngaihna ka lo siam zawk a ni maw!! Ka sum neih ka pek hnu che atang khan vawin thleng hian tui takin ka lo mu thei a, mahse I hlimna chu I hawn leh dawn nia,” tiin a lo chhang a, tichuan Pu Hlima pawh chu a inlamah a tlang haw nghal a, chumi ni atang chuan hlim takin a zai a, a faifuk leh hlerh hlerh thei ta a. &lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-03-07T07:40:48.387-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/-iB_Q1PJyppI/UTXhnY5sNlI/AAAAAAAADbw/zb_Zh1l5uig/s72-c/zpage060.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/mi-hausa-pa-leh-pu-hlima_7.html</feedburner:origLink></item><item><title>Hming Chungchang</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/3attiDlEa00/hming-chungchang.html</link><category>Hriatzauna</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 05 Mar 2013 04:19:49 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-4765238206668304959</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-xdr2RRz2TH0/UTXijFDa2LI/AAAAAAAADb8/qKN2DOm_M0A/s1600/images.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-xdr2RRz2TH0/UTXijFDa2LI/AAAAAAAADb8/qKN2DOm_M0A/s1600/images.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By: Biakchhunga Bochung (USA)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hming chungchang hi sawi tham fe a awm a. Kan rawn chhuahna Burma leh Mizoram ram angah te kha chuan hming khat kha kan neih ngawk a ni mai a. Sawrkar lam thilah official taka hming pek a ngaih chuan kan hming tawpah pate hming dah belh a ngai a (abikin Burma ram tan), tichuan hming inang a lo awm paw’n pate hming a lo hran tak thin avangin buaina awm hran lovin a la kal theih (work) zel a. ’Marawhchu sap ramte han thlen chuan chutiangin a lo chet theih ta awzawng lo mai a, a lo berah hming hnih, hming hmasa leh hming hnuhnung neih ngei ngei a lo ngai ta a ni. Tichuan kan hming chu dan tlangpuiin kan phel ta ringawt mai a, kei pawh Biak tih hi hming hmasaah ka hmang a, Chhunga tih hi hming hnuhnungah ka hmang. Hei hi a nih dan tur tak chu a ni lo. Hming hi phel chi a ni lo va, abikin hming hnuhnung hi phel chi a ni thlawt lo. Hming hmasa erawh hi chu a putuin a duh dan danin a siam danglam thei. A duh leh a phel chauhvin a pu thei a, a duh leh koh duatna (nickname) ang zawng pawhin a pu thei bawk. Mahse official taka ziah dawn chuan nickname ni lovin, a phel pawh ni lovin a puma ziah a ngai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi tam tak chuan sapin hming hnuhnung an neih hi an hnam hmingah ngaiin kan hnam hming chu hming hnuhnungah kan dah thin. Dikna chin thui tak a nei a, mahse a dik vek chuang lo. Hming hnuhnung, chhungkaw hming tia hriat lar bawk hi hnam hming a ni lo. A rawn chhuah tan dan han sawi ila. Entir nan, khaw khatah hming inang an lo tam ta a, an hriat hran nan an hmel lan dana zir te, an hnathawha zir te, an pa hming te, an awmna hmuna zir te, an rawn pemna khuaa zir te, etc.-in an ko va, tichuan John Brown (John Hanga), John White (John Vara), John Smith (John Thirdenga), John Carpenter (John Mittiri-a), John Richardson (Richard-a fapa John-a), John River (luipui kama awm John-a), John Hill (mual chunga awm John-a), John London (London khaw chhuak John-a) te an lo ni ta nuk a. Tichuan Brown, White, Smith, Carpenter, Richardson, River, Hill, London te chu an hming hnuhnung, chhungkaw hming a lo ni hlen ta mai a ni. Smith (Thirdeng) hming an put avang ringawtin khaw khata Smith leh khaw danga Smith kha an inlaichin (hnam inang) tihna a ni chuang lo. Khaw dangah pawh thirdeng dang an lo awm ve a ni mai. Mizovin Zar habala, Zar thauva, Zar chalngalha, Zar sanga, Zar patea, Zar kebaia te kan tih ang hi a ni deuh ber mai. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amaherawhchu sapin hming hnuhnung, chhungkaw hming an tih chu hnam hming ni lo mahse keini tan chuan kan lo neihsa hnam hming or chibing hming (entir nan Bochung) nen hian a inhen thuak tih theih a ni. Hnam zawnga kan inhlawm dawn chuan Mizo pumpui hi hming hnuhung/chhungkaw hming tlem teah chauh kan chhuah theih dawn avangin (chu chuan awmzia nei em em pawhin ka hre lo), kei chuan chibing or hnam peng hrang lehchhawng hming zawnga chhungkaw hming insem darh hi tha ka tih dan a ni. Entir nan Biakchhunga Chhakchhuak emaw Biakchhunga Hualngo tih aiin Biakchhung Bochung tih angin. Hming hnuhnung atan hnam hming dah pawh a sualna phei chu a awm hran lo, a huap zau lutuk tih mai a ni. Hengte han thlir hian Burma atanga rawn kalten USA leh ram dang kan thlenin kan hming kan han phel ringawt a, a hnuhnung zawk or hnuhnung ber kha hming hnuhnung/chhungkaw hmingah kan han dah ringawt hi chu a dik lo hle a ni. Obama hi Oba (hming hmasa) leh Ma (hming hnuhnung) tia then tum ang kan ni. Hming hi (abikin chhungkaw hming hi) phel theih a ni lo. A phela hming hnuhnung/chhungkaw hming (entir nan Vunga) i lo dah a nih pawhin (dah dan tur dik tak chu ni lo mahse) i hming hnuhnung a ni hlen tawh ang a, i tu leh fate, i thlah chhawng zelte pawhin chu hming chu an rawn rochun a ngai tawh dawn a ni. Chuvangin citizen i dil hunah i duh ang takin hming hnuhnung/chhungkaw hming chu dah tum ang che.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hming hnuhnung, chhungkaw hming hi a pawimawh hle a, tihdanglam thiang lo tlukah an ngai. Chuvangin hming hnunghnung hmanga an inkoh dawn chuan Mr., Dr., Rev., Mrs., Ms., President, etc. tih hmasak kher a ngai. Chumi tel lova hming hnuhnung lawnga inkoh chu mi mawl, mi ningkhawng pha lovah an ngai. Chutiang bawkin hming hmasaa an inkoh dawn chuan Mr., Dr., Rev., Mrs., Ms.President, etc., te kha telh a tul tawh lo ve thung. Khawimaw hnathawhna hmun thenkhatah chuan lo tel ta pawh an awm tho va, chu chu inzah der entir nan mai a ni a, pawn lamah an hmangzui tawh chuang lo. Hming hmasaa inkohva Mr., Mrs. Dr., Rev., etc. i la telh fo chuan hming hmasaa inkoh dan kalhmang hre lo, mi mawlah an ngai ang che. Thian inkawmna tlangpuiah (puithuna ni lovah) chuan hming hmasa chauhvin an inko thin. Hming hmasa leh hnuhnung koh kawp dawn chuan hming hnuhnung a tel avang khan Mr., Mrs., Dr., Rev., etc. chu telh a ngai. Tin hriat tur pakhat chu hmeichhiain pasal a neihin a pasal hming hnuhnung kha a hming hnuhnungah a lak a ngai. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hming hmasa chu duh chuan phel theih, koh duatna hmang pawha inkoh theih kan ti tawh a. Amaherawhchu a putuin koh a duh dan kha a lal ber zel thung. Hming hmasah Robert ni apiang Bob (koh duatna) va tih vek theih a ni lo. A putuin a duh em tih kha zawh hmasak zel a ngai. Thenkhat chuan Rob tiin min ko rawh an lo ti ang a, a thenin Bert tiin min ko rawh an lo ti ang che. A thenin Bob or Robert min ti rawh pawh an lo ti ang. An duh dan anga i koh loh chuan an thin a ur ang.&lt;br /&gt;Hming hmasa awmzia kha han sawi zawm leh ila. Hei hi chu hming te, hming ve mai mai a ni ti ila a sual lo vang. Sawi tawh ang khan hming hnuhnung/chhungkaw hming chu tih danglam theih loh, thlah chhawng zelte pawhin an rawn putzui zel tur a ni a, hming hmasa erawh hi chu a satuin a duh duh a pe thei a, i duh loh chuan nangmah pawhin i duh angin i thlak thei bawk a ni. Hming hmasaah hian Mizo hming kher lo pawh sap hming, Christian hming, vai hming, kawl hming, French hming, etc., mawi i tih tih i hmang thei. Chumi a nih avang chuan chung hnamte chu nih i va chak ta tihna a ni chuang lo. Sapho zingah pawh an hming hmasa atan hnam dang hming la an tam. Hming te, hming ve mai mai a ni tih kha hre reng rawh. Mizo zinga sap ram rawn kal hmasaten “Naupang te pawhin ka hmingin min ko nawlh nawlh mai, upa zah nachang an hre lo,” tia an sawi ka hre thin. Ko reng ang chu hming hmasa hi chu a zahawm lo em a lawm. A zahawm leh official tak chu i chhungkaw hming, hming hnuhnung kha a ni zel dawn. Hming te, hming ve mai mai kan tih avangin a pawimawh lo tihna chu a ni leh hauh si lo. USA leh ram changkangte system-ah inkhunglut (fit-in) turin hming te, hming hmasa hi a tel a ngai ve tlat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vanlalsailova a lo kal khan thlawhna ticket ka leisak dawn a, “Hming hmasa leh hnuhnung tih ang ka nei lo, Vanlalsailova (ziahzawm tur) hi ka hming a ni tawp,” a ti a. Ticket lei dawn chuan hming hnuhnung hi dah ngei ngei a ngaih avangin ka han dah a, ka han lei dawn a, a theih der loh. A tawpah hminghmasa dahna turah khan FNU (first name unknown-hming hmasa hriat loh tih lam tawi) ka han dah a, ka lei thei ta chauh a ni. Tichuan Vanlalsailova hming hmasa chu FNU a lo ni ta reng mai. Chuvangin USA leh ram dang in rawn kal dawnin in hming hmasa tur leh hnuhnung tur kha fel takin rawn siamsa thei diam ula, in nupui leh fate pawh in hming hnuhnung/chhungkaw hming ang kha rawn belsa thei vek ula, hetah hming chungchangah buaina in tawk lo vang. Chuti lo chuan hming chungchangah in buai in buai mai dawn a ni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A tawp berah chuan IT (information technology) a than chak avangin kan khawvel hi a zim sawt hle a. Hming khat system ringawt hi khawvelah a hman theih (work) tawh lo va, hming hnih neih ngei ngei a ngai tawh a ni. Chu chu Burma leh Mizoramah pawh a la rawn ni ve thuai ang. Chuvangin tih danglam mai mai theih tawh loh tur, i tu leh fate thleng pawha an la rawn rochun tur i hming hnuhnung, chhungkaw hming leh mawi i tih tih hming hmasa kha lo inpe rawh le.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Ref: MSM Mailing Group</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-03-05T04:19:49.169-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-xdr2RRz2TH0/UTXijFDa2LI/AAAAAAAADb8/qKN2DOm_M0A/s72-c/images.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/hming-chungchang.html</feedburner:origLink></item><item><title>Sanghawngsei leh sihal</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/dGo9pgms2SM/sanghawngsei-leh-sihal.html</link><category>Hriatzauna</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 05 Mar 2013 04:12:41 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-2150478436191536966</guid><description>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-K8v-STJjkI0/UTXhDDakLlI/AAAAAAAADbo/unauFDRHxaY/s1600/camel.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-K8v-STJjkI0/UTXhDDakLlI/AAAAAAAADbo/unauFDRHxaY/s1600/camel.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
Sanghawngsei rualte chu thlaler ram zau taka chaw zawng thin an ni a, an chenna thlalerah chuan sihal koham tak tak bak hmelma do tur an nei hran lo. Amaherawhchu sanghawngseiho tan sihal rual han do chu thil ni thei a ni lova, han beihlet theih pawh a ni lo. Chu an dinhmun chu an hriat tlat avangin sanghawngseiho hian ral beih dan tha tak mai pakhat an nei a, chu chu, “Tlan chhiat” hi a ni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sihalho chuan an ral sawngnghawngseiho an hmuh chuan theih tawp chhuaha beih nghal mai an duh thin a, sanghawngseiho erawh chuan sihal rual rawn tlan an hmuh ve leh vawi 2/3 an bu a, an ke an chhir hnuin a chak thei ang berin hmun hran hranah an tlanchhe thin a ni. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sihal rualho chuan ka man theih dah lo maw tiin an chakna zawng zawng nen an um a, sangawngseiho pawh theih tawpin an tlan zel a. Sihal an chauh tawh chuan a hma angin an tlan chak thei tawh lova, chu an chaklohna chu hriain sangawngseiho pawh chu an tlan muang ve zel a, an tlan chak theih loh vang ni lovin sihal dinhmun a zirin an tlan chakin an tlan muang mai zawk a ni. Sihal an chauh tawh hle chuan an ka atangin chilphuan var a rawn thla a, a tawpah chuan tuihal leh chuahvin an thlu a, a tawpah an thit phah hial thin. Chu chu sangawngseihovin sihal an hneh dan thuruk a ni. Sangawnghseiho chuan chakna hmangin a hneh a ni lova, finna leh dawihtheihna hmangin an hneh zawk a ni. Chu hnehna thuruk chu nitin kan nunah kan hmang thei a, mite hnehtheih dan thuruk hi chakna leh thilhtihtheihnaah a innghah vek lova, finna leh dawitheihnaah te, a innghah fo a ni tih hre rengin he thuruk hi a takin I han hmang the ang u.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-03-05T04:12:41.458-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-K8v-STJjkI0/UTXhDDakLlI/AAAAAAAADbo/unauFDRHxaY/s72-c/camel.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/03/sanghawngsei-leh-sihal.html</feedburner:origLink></item><item><title>RALTHUAM THA LEH ZEI - "THE DRONES-PREDATOR"</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/gHO1EWARapA/ralthuam-tha-leh-zei-drones-predator.html</link><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Sun, 17 Feb 2013 14:38:17 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-4170304603502361044</guid><description>&lt;div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpFirst" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div align="center" class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 16.0pt;"&gt;RALTHUAM THA LEH ZEI - "THE DRONES-PREDATOR"&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div align="center" class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 16.0pt;"&gt;(MQ-1 Predator unmanned aircraft an tih bawk chu)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div align="center" class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #00b050; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 14.0pt;"&gt;Ziaktu: Lalrinawma edit ṭhat a ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div align="center" class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #00b050; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 14.0pt;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-vQqVAhPKjmo/USFWmFSXOlI/AAAAAAAADaY/qR7Be1U9yfg/s1600/image-751553.jpeg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5846049003557829202" src="http://3.bp.blogspot.com/-vQqVAhPKjmo/USFWmFSXOlI/AAAAAAAADaY/qR7Be1U9yfg/s320/image-751553.jpeg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;Kum zabi-20na inher liamin kum zabi-21na, kum sangbi  thar (new millennium) alo in her chhuah meuh chuan khawvel hi a danglam nasa  in, mihringte rilru suk thlek a danglam na sa em! Indona hmanrua atana hman  thin- silai, fei, chem, hrei pui leh sakawr thlengin a danglam ta. Scientist  ten Robot tualthat thei, indona hmuna hman tur an duan mek te chuan Human  Rights mit a tikhamin, sawisel a hlawh.GlobalCop-America pawhin he kum sangbi  tharah chuan indona hmanrua a nei chang kangin, mi ram dai leh pal su kher  lovin, robot thlawk thei hmangin a duh duh ram ami a kaphlum ta fo mai!  Ralthuam changkang, tha leh zei (smart weapon) chu a ni chiang. Thiamna a sang  ta hle.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;Tunlaia US sipaite hmanrua changkang tak, U.S leh  khawvel tana terrorist mi hlauhawmte kahhlum nana a hmanrua-sawisel hlawh tak  chu 'DRONE' tia koh niin, kum 10 kaltaah khan Pentagon pawhi 50 bak a nei lo;  tunah Drone thlawhna hi 7,500 a nei. He drone thlawhna hmang hian mi firfiakte  chu an tawmbona hmun leh ramah ava kaphlum mai zel a.&amp;nbsp;Hei hian sawisel, dem a  hlawhin CIA Director atana lakluh thar, U.S counter-terrorism hotupa thin John  Brennan pawhin sawisel a hlawh phah. Drone thlawhna hi pilot ngai lova thunun,  duh lai chu fuh taka kap chat thei hmanrua a ni. Internet i hman chuan i taksa  leh hriatna chuan i rilru a tizau (expands) ang. Net chuan kan rilru leh  ngihtuahna khawvel hmun dangah hruai daihin hmun dnaga awm ve angah a dah thei;  drones erawh chuan kan taksa ngei chu a hmunah ava awm tir ang hi a ni. Kum 20  chhung lekin 3-D printing lo chhuakin, technology lamah inthlak danglamna nasa  tak alo awm a. He kum Sangbi thar, kum Zabi-21na hian hmasawnna a thlen rualin, chhiatna nasa zawk pawh a thlen ngei ang.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;A bikin U.S military ah danglamna a siam na sa.  Tunah chuan ramhnuai pilril leh thlaler ramro a thlan chhuak leh vangvat kaia  chau tak leh fimkhur taka an hmelmate Zawhte Sa zu veh ang taka veh them them a  ngai ta lo. Drones (Predator) thlawhna hmangin a duhte chu ava that tawh mai  thin a ni. Drones hi U.S military te chuan Air Force's fleet leh aircraft-ah,  hmun thuma thena hmun khatah an vuah deuh vek tawh a ni. Nikum 2012 chhungin  Afghanistanah drones hmangin hmelma te vawi 447 an bei a; kum 2011 aiin vawi  294 zetin an hmang tangkai. White House pawh Black house tih hiala siam thei  President Barack Obama'n office a luah tan atangin U.S military te chuan  Pakistan-ah indona puang lo mahse, drones hmangin hel 300 chuang an kaphlum.  Kumin 2013 ah pawh Pakistan ah vawi 5 drones hmangin, Yemen ramah vawi 8 an  hmang tawh bawk. US venhimna hmunpui Pentagon chuan Drone Base hi Africa hmar  thlangah siam tumin, Muslim firfiakte leh helho-al Qaida nena inzawmte beih zel  a tum.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;Indo lawng lian leh thlawhnaten cruise-missile  hmanga an kah tum target kah nan darkar an hman laiin, drones/predator erawh  chuan intelligence thuthawn a dawn rual rualin a tum a kap nghal thei a, hei  hian chhiatna leh midang tam zawk thihna a thlen tlem zawk avangin- drones hman  zel hi US chuan a duhin tha a ti. "The Robotics Revolution and Conflict in  the 21st Century" tih ziaktu Peter Singer chuan "Drones hian tactic  atanga thurin thlengin, he kum zabi 21na hi a thlak danglam a ni" a ti.  Indona chuan atih danglam mek laiin, drones chuan remna siam turin a tidanglam  mek bawk. Helte leh an hotute tan pawh drones hmanga kahhlum an awlsam dawn  avangin, 'tlanbona reng reng a awm lo' tih mai a awl hle dawn niin a lang. Kum  kalta khan President Obama chuan 'mihring khalh ngailo lirthei (unmanned aerial  vihicles) duang turin thupek a siam a, drones erawh boruaka hman chi. Africa rama  a ruka Samak leh Sai that ṭhinte veh nan pawh drones thlawhna hi hman tum mek a  ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;Drones hmu chhuak turin kum 100 zet a her liam. 1898  ah Nikola Tesla chuan remote-controlled hmanga lawng tih kal dan a hmu chhuak  a. Indopui -Ina laiin US chuan mihring khalh ngailo thlawhna a siam chhuak a,  mahse, indona hmunah tirh a ni lo. Indopui-II hun laiin company pakhat  Radioplane chuan, drones ang chi siam tumin an bei a; chu hmunah chuan Marilyn  Monroe pawhin hna alo thawk tawh a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-5uAVdBiswsk/USFWmtZpNuI/AAAAAAAADak/Db_fXkbyPdU/s1600/image-754086.jpeg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5846049014325786338" src="http://3.bp.blogspot.com/-5uAVdBiswsk/USFWmtZpNuI/AAAAAAAADak/Db_fXkbyPdU/s320/image-754086.jpeg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;1944-ah Navy's Project Anvil chuan B-24 Liberators  an tih chu U.K atanga thlawh chhuah tirin mihring thunun a ni a, bombs chak tak  phurin Germany-ah him nana pilot chu parachute hmanga zuangthla tur a nih  laiin, program a hlawhchham avangin a hnua US President ni thei tur unaupa  Joseph Kennedy chuan a thih phah, B-52 chu a hun hmaa a puahdarh avangin.  Vietnam War ah US chuan drones thlawhna hi hmelmate che vel enthlakna hmanrua  (reconnaissance) atan a hmang a, mahse, kum 2001 hma kha chuan "Drone  Age" hi a la in her chhuak tak tak lo. Afghanistan indo tan kum 2001-a lei  lama US military te chet zan aṭang erawh chuan drones-Predator hi indona  hmanraw pawimawh tak a ni chho ta. Afghanistan indonaa hman hmasak ber Predator  (no. 3034) chu National Air and Space Musuem, Washington ah an dah ṭha.  Drones-Predator hmanrua hman zel leh hman dan turah ngaihdan insual a nasa hle  a ni.&amp;nbsp;Washington based- The  New America Foundation pawl chuan, US sipaiten Predator hmangin al-Qaida leh  Taliban hel hruaitu pawimawh (high value) mi 50 zet an that, a hlawhtlin thlak,  tiin an fak. Nikum 2012 khan President Obama chuan "Hetiang drones/ predators  hmanga ral beihna hian civil mite thihna a tih tlem bakah, America tihnat  tumtute awmze nei taka beihna a ni" ati. U.K based The Bureau of  Investigative Journalism chuan, 2004-ah CIA ten Pakistan ah ringawt mi 2,629 -  3,461 an that a, an zinga 475-891 chu civil mi an ni, ati. The New America  Foundation chuan Bureau of Investigative Journalism thusawi hi an sawi uar mah  mah tiin, mi 1,953 - 3279 an ni a, civil thi pawh 261 atanga 305 inkar chauha  ni, an ti thung. CIA erawh chuan engmah an sawi duh lo. US Counter-terrorism  chief (tuna CIA Director thar) chuan, drones-predators hmanga mi thah hi  international law leh ram chhungah, 2001-a dan siam hnuaiah, Sept 11 a US  beitute beih let nan a thiang (legal) a ni, a ti. Kumin Jan 24 khan UN chuan  US-in drones hmanga mi a thahna hi sawiselin, civil mite thihna a thlen nasa ,  a ti.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;Drone/Predator thlawhna enkawltu- Air Force drones  pilot te chuan an tawm kuk hmun him (bunker) air-conditioned ah awmin, zantin  an chhungte an kawm thei mahse, 30% chuan harsatna engemaw (burnout) tawkin,  17% in awm nawmlohna, mawlh riautu (stressed) an tawk ṭhin, an ti. He Kum zabi  21na hian indona hmanraw lamah hmasawna leh changkanna ava hring nasa em! &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;UN Raporter chuan, Hetianga US in a duh a thala mi  ram mi ava thah ṭhin ang hi sorkar dangin ti ve ṭhin sela chuan kan buai zo vek  ang" tiin, UN chuan Jan 24 khan Drone Strike hmanga civilian thihna chhhui  chiang turin thutlukna a siam ta hial a ni. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;- source: Time/ The Cambodia Daily&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 15.0pt; line-height: 150%;"&gt;*********************&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp;**********************&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-02-17T14:38:17.714-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-vQqVAhPKjmo/USFWmFSXOlI/AAAAAAAADaY/qR7Be1U9yfg/s72-c/image-751553.jpeg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/02/ralthuam-tha-leh-zei-drones-predator.html</feedburner:origLink></item><item><title>Pope Benedict-a'n Banna Thu A Sawi Chiang Ta</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/UNIuKs-7guM/pope-benedict-banna-thu-sawi-chiang-ta.html</link><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 12 Feb 2013 14:17:13 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-3396284976390173479</guid><description>&lt;div&gt;&lt;font color="#006600"&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;br&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpFirst" style="text-align:center;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;ROMAM CATHOLIC PATHIAN-IN BANNA  THU A SAWI CHIANG TA:&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpFirst" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-h6vriWNRirs/URq_aVg4S-I/AAAAAAAADZw/JZL3x1es_mw/s1600/image-733186.jpeg"&gt;&lt;img src="http://2.bp.blogspot.com/-h6vriWNRirs/URq_aVg4S-I/AAAAAAAADZw/JZL3x1es_mw/s320/image-733186.jpeg"  border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5844193925639195618" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;Pope  Benedict-XVI (16&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;) chuan a nihna aṭanga ban a tum thu a sawi chiang  ta. Pope Benedict XVI chu February 28/2013 hian a bang dawn a, March thlaral  hmain Pope thar thlan a ni ang. Kum 600 zet chhunga Pope mahnia bang hmasa ber  a ni. Kum-8 chhung teh meuh rinawm tak leh Sexual abuse lakah fihlimin, Roman  Catholic Church tan a hun a hlan a ni.                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;Kum  85 a upa, Pope Benedict XVI chuan a ban chhan nia a sawiah chuan a kum upat  tawh vang leh midangte tan kawng ken a duh vang niin a sawi a. Tunlai khawvel  inthlakthleng nasa lutukah hian in venfimkhur a ngaih thu a sawi.                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;Kum-300  dawn kal ta khan,Pope Gregory XII kha kum 1415 khan a lo in resign tawh a, a  dawta awm leh chhun chu Pope Benedict XVI hi a ni ta a ni. Khawvel hruaitu tam  tak te, Benedict-a bang tur hian a barakhaih hle a,an uiin an lungngai hle a  ni. Tar thih thlenga lalna leh thuneihna neih tum lo Pope pahnih bang ta te hi  mi tam takin an ngaisang hle. Pope ṭang tawh zawng zawngah Gregory leh Benedict-a  te chauh hi 'inresign/Chawl' ( an hun tawp hmaa chawl )awm chhun an ni.. Pope  te hian Pope anga ropui taka vui hi an nghak ṭhin a ni mai thei . Mahse Gregory  leh Benedict te hi chu mihuaisen, mahni inngaitlawm, midangte kawng kiantu,  lalna leh thuneihna ruihchilh lo mihring an nih zia an rawn tar langin ka hria.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;"PAPAL  CONCLAVE"   ( Pope Inthlan Dan)                                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt; Papal conclave hi 'College of Cardinals' ten  Pope thar ('Bishop of Rome' tih a ni bawk) an thlanna a ni. Conclave (Latin  tawng aṭanga lak a ni a, "locked with a key" tihna) hi 'Sistine Chapel' ah neih  ṭhin a ni a, hetah hian Cardinals kum 80 aia naupang ten Pope thar an thlâng ṭhin.  Conclave lai hian Cardinal te chu 'Sistine Chapel' (pic.a ka dah In) ah hian  kalh hnan tlat niin, Pope thar an thlan hma chu hawn a ni ngai lo.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;&lt;br&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;Chhiar a nawm zawk nan point angin  ziak ila:&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#cc0066"&gt;(Pope  thar - Papal Conclave hmanga an thlan dan)&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#00b050"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#00b050"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;1. Pope a thiha phum a nih  hnuah emaw, Pope-in banna a theh &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;luh a, a ban hnuin.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;        &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt; 2. Cardinals te chu Rome-ah an kalkhawmin  conclave hi neih ṭhin a ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;3.  Cardinal kum 80 aia naupang chauh conclave-ah hian awm phal a ni.(Kum 1970,  Pope Paul-VI chuan kum 80 aia naupang chauh Pope thar thlannaah tel phal a nih  thu a lo puang tawh. Tuna dan hman mek erawh hi chu Pope John Paul II khan  apostolic constitution 'University Dominici Gregi' a a thailan leh Pope  Benedict-XVI nain, Ni 11 June 2007 a ama thuneihna hmanga a siam ṭhat leh a ni.  Hetah hian voters two-thirds supermajority vote hmu chu Pope thar a lak luh an ni  dawn ta a ni.)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;4.  Conclave hi Pope thih atanga ni 15-20 hnua neih ṭhin a ni. (Resignation-ah  thung chuan Pope-in a ṭhutthleng a luah loh aṭanga ni 15-20 hnua neih tur a ni.  Tuna kan Pope hi feb 28 a bang tur a nih chuan march thla tawp lamah Pope thar  kan neih hmel tihna nih chu.)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;5.  Cardinals-te hian Pope thar tur an thlannaah hian Thlarau Thianghlim ṭanpuina dilin  an ṭawngṭai phawt ṭhin a ni. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;  6. Vote thlak zawh a nih apiangin ballot te chu chemical hmanga hal ṭhin a ni  a. Ballot special chemical-a hal a nih hian meikhu dum emaw meikhu var emaw a  chhuah ṭhin a.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;(i)  Black smoke(meikhu dum) awmzia chu Pope thar thlan ala nilo tihna ani.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;(ii)White  smoke (meikhu var) awmzia chu Pope thar thlan a ni ta tihna a ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;7.  Cardinals-te chuan Pope thlan thar chu zawhna zawtin a  nihna a pawm leh pawm loh an zawt a, a pawm a  nih chuan Pope a ni ta a ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;8.  Pope thar chuan a Papal name (a hming thar) a thlang a.                                                                                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;9. Khawvel hriat-in Pope  thar chu puan a ni ta ṭhin a ni. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#ff0066"&gt;(Pope  ṭhatak kan neih theih nan i ṭawngṭai ṭheuh ang u.)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:#7030a0"&gt;  &lt;br&gt;  Source:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;1.&lt;a href="http://www.guardian.co.uk/world/2013/feb/11/pope-benedict-shock-resignation-taboo"&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;http://www.guardian.co.uk/world/2013/feb/11/pope-benedict-shock-resignation-taboo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br&gt;      2. &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fen.wikipedia.org%2Fwiki%2FPapal_conclave&amp;amp;h=oAQHFxaWUAQGKVX82mopeRrwBSdDIHRVediO4Fa_mfzMe1g&amp;amp;s=1" target="_blank"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Papal_conclave&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;&lt;br&gt;      3. &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;&lt;a href="http://www.americancatholic.org/Features/JohnPaulII/transition/CNS.asp" target="_blank"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;http://www.americancatholic.org/Features/JohnPaulII/transition/CNS.asp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;&lt;br&gt;      4. &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.catholic-pages.com%2Fpope%2Felection.asp&amp;amp;h=2AQHAd8MnAQF6QgyHYcRmoYT1AlCAAkL-1_Xk21JAldEHkw&amp;amp;s=1" target="_blank"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;www.catholic-pages.com/pope/election.asp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;&lt;br&gt;      5. &lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color:blue"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fupload.wikimedia.org%2Fwikipedia%2Fcommons%2Fe%2Fee%2FSixtina.jpg&amp;amp;h=DAQHw_9GMAQHIbW177ZHVV-H0hfvOO7ieICydotWt_2t38A&amp;amp;s=1" target="_blank"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ee/Sixtina.jpg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:15.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:blue"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;        &lt;p class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;font color="#006600"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15pt;line-height:150%;font-family:Cambria,serif"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="line-height:150%"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:15pt;line-height:150%;font-family:Cambria,serif"&gt;+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;    &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;font color="#006600"&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;br clear="all"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,51)"&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;b&gt;In Unaupa&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;b&gt;..,&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;    &lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;&lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,0)"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;Samuel V.L.Kunga ( Pakunga)&lt;span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,0)"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;Mobile    : &lt;/span&gt;+91- 8943-743-818&lt;/span&gt;&lt;br&gt;    &lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,0)"&gt;+91 - 9567-190-428&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;Contact  : &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0);background-color:rgb(255,255,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="mailto:samuelpakunga@gmail.com" target="_blank"&gt;samuelpakunga@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br&gt;    &lt;span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;                         &lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0);background-color:rgb(255,255,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="mailto:samuelkunga@gmail.com" target="_blank"&gt;samuelkunga@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;br&gt;    &lt;br style="color:rgb(0,0,0);font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;font-size:small"&gt;    &lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="background-color:rgb(51,255,255)"&gt;Facebook: &lt;/span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;background-color:rgb(255,255,0)" size="4"&gt;&lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;font color="#660000"&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;font face="arial black, sans-serif"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/samuel.kunga.7" target="_blank"&gt;http://www.facebook.com/samuel.kunga.7&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;br&gt;    &lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="color:rgb(102,0,0);font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt;&lt;b&gt;      =====&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp; ======&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br&gt;    &lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/div&gt;  </description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-02-12T14:17:13.185-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/-h6vriWNRirs/URq_aVg4S-I/AAAAAAAADZw/JZL3x1es_mw/s72-c/image-733186.jpeg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/02/pope-benedict-banna-thu-sawi-chiang-ta.html</feedburner:origLink></item><item><title>: ARSI TLA (ASTEROID)-IN KHAWVEL A DENG MAI THEI?</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/5mPrGLwsAQE/arsi-tla-asteroid-in-khawvel-deng-mai.html</link><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 12 Feb 2013 14:31:43 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-2827972049164930918</guid><description>&lt;div class="gmail_quote"&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: medium;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: center;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: medium;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue; font-size: 15.0pt;"&gt;ARSI TLA (ASTEROID)-IN KHAWVEL A DENG MAI THEI?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 15.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: center;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: medium;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #00b050; font-size: 15.0pt;"&gt;(Chenna ngai loh Lei (Planet  Earth) an hmu chhuak mek bawk!)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 15.0pt;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: center;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: 14.0pt;"&gt;Ct Lalrinawma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-z1GiMOahjJo/URkcuPvDPRI/AAAAAAAADYc/2gFil_TECOE/s1600/image-748081.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5843733572313365778" src="http://3.bp.blogspot.com/-z1GiMOahjJo/URkcuPvDPRI/AAAAAAAADYc/2gFil_TECOE/s320/image-748081.jpeg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: 14.0pt;"&gt;&lt;br /&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;Kumin February 15 hian Arsi tla (asteroid) "2012 DA14"  tia an vuah chuan kan awmna Lei (Earth) chu 28,000kms vela hnaiah a rawn su  dawn. Hei hi scientist te puan lawk ni mahse, hei aiin a rawn hnaih zual thei,  nasa taka chhiatna emaw pawi khawih thei tura ngaih a ni. He Asteroid hi a laia  tehtlang (diameter) chuan 46 meters niin, a rih zanwg 143,000 tons ni tura  chhut a ni. Chuti lo ni ta sela- vanthlengrenga inbiak pawhna (communication  sattelites) tam tak a su chhe palhin a nghawrchhe palh thei a ngem? Lo deng  chhe ta se- inbiak pawhna buaiin, thlawhna thlawk vel pawhin a tuar mai thei  angem? - zawhna lian tak a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;Chutiang taka ritin kan awmna Lei hi rawn deng palh ta sela-  bomb chak leh thawkna lutuk TNT 2.4 million tons emaw, 2.4 megatons emaw puak  dur ang a ni anga; Hiroshima hmuna Atomb Bomb tla aia let 180 a thawkna a ni  dawn tihna ni. "Hetiang thil lo thleng tur avangin kan khawvel(Lei) hman  lai mek hi chhe vek thei a ni a, kan fimkhur a ngai hle ni" tiin, 'The New  York Times' chuan a ziak. US van lam thiamte fuankhawmna NASA's Jet Propulsion  Lab., chuan, kum 100 dang lo awm turah hetiang ang Arsi tla (asteroid)  maktaduai tel atangin hi dozen hnih vel awm thei turah an ngai a, chung zinga  10% chauh chuan kan chenna Lei hi a rawn hnaih turin an chhut. Asteroid te hi  khawvel hmar lam- Nothern Hamispere ah niin, Southern Hamispere atang chuan mit  lawnga hmuh thei a ni lo.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;Kum 15 liamta chhungin NASA's puihna in hetiang Arsi tla ang chi  in kan awmna Lei a rawn hnaih dan hi arsi chanchin zirmi (astronomers)te chuan  an zir chiang zual a. Chuta an hmuh chhuah chu vanthlengreng (cosmic)a Lei  chuan Ni vela a hel tlat avangin, arteroid- bakset ball tiat lung (rock) te chu  ni tinin Lei lam hnaih boruakah an lo tla a, car (Volkswagen) tiat te pawh thla  tin an lo tla a, mahse lei (ground) an lo thlen hmain boruakah an tham ral hman  tih a ni. Hetiang thil (objects) lian zawk , hawlh tlang (diameter)a 30meters a  lian chu kum za liam ta June 30, 1908-ah Leiah alo tla tawh a; a tlakna hmun  Siberia ram Tunguska-ah chuan bomb puak ring tak anga hria in, 1000 sq.kms a  thingte pawh a sawi nghing.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;Kum maktaduai (million) 65 liam ta, ramsa hlauhawm leh  tihbaiawm, a mit pawh khawfing chat ang ru, a hnara meikhu chhuak thei, a ka  atanga mei alh leh a hmaa tihbaiawmna tualchai reng, thir pawh buh pawl ang lek  ngai, Pasaltha te meuh pawh mahni inhrechang lova a hmaa an dawihzepna -  Pathian siam zinga tu ru ber (Joba 40-41) "DINOSAUR" te vang lai (Gr  tawngin 'deino'= hrawl lian rapthlak; 'sauros' = laiking) khan Leiah alo tla  tawh a, Dinosaur te pawhin an thih mang phah. Hetiang thil thleng thin hi  kum100 million lai hawlah alo awm thina chhut a ni. Chuvangin hetiang thilte  van boruak zau laia lo suchhe/ tikehdarh thei tur buatsaih hi thil tul tak a  ni. Hetiang thil ruahmanna hi kum 2005ah ngaihtuahna a awm a, mahse, a hlam  zuih. Hetiang thiamna-technology hi hmuh chhuah thui a ngai, tiin mithiamte  chuan an ziak chiai chuai a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;April 2010 khan President Barack Obama chuan, Sikeisen (Mars)  han zirchian harsa lutuk buai pui fo aiin, NASA chu asteroid-in Lei a den theih  dan zir chiang turin mihring (human)ngei mission lama tirchhuak turin alo hrilh  tawh a. Sikeisen han enfiah turin mihring nunna awm theihna tur hmanraw siamte  chu a awlsam si lo. Lei atanga Mars-Sikeisen Arsi a thil zir chiang tur hmanrua  han dahte chu hmasawnna ropui tak angin lang thin mahse, eng ang takin nge kum  tluklehdingawn (billion) 4.6 kaltaah khan ni leh a heltu (solar system) atanga  alo awm hran dan erawh hriat fiah a harsa hle a. Chutih laiin Leia nunna lo awm  tan dan erawh an chhut chhuak thei a ni mai thei, mahse, kum tluklehdingawn 3.6  liamta a arsi tla leh simeikhu (comets)ten leia tui leh boruak (carbon-based  material)in nunna an siam tir dan te pawh chu hriatthiam a harsa, an ti. US  company pahnih- Planetery Resources and Deep Space Industries te chuan, nikumah  Asteroids tla te laihchhuah dan leh an hmanrua (resources)atana atangkai theih  dan tur ruahmnna an puang a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;NASA chuan US chhimthlang lam Hawaii bulah vanthlengreng zirna  leh enlenna lian tak (modest telecopes) bunin, Lei lama arsi tla 95% lo hmu  thei thin mahsela- budget an neih tam tawk loh avangin, harsatna alo thleng  thut thei. Siding Spring-Australia hmuna Observatory lahin khawvel chhim lam  (southern hamisphere)a thleng tur chauh a hmu bawk si avangin- nasa zawka  khawvel chu Arsi tlain an sut chhiat loh nan in buatsaih a ngai a ni. Senior Research  Sciencetist leh Manager of Near-Earth Object Program Office-Jet Propulsionof  Lab., of NASA Dr. Donald Yeomans chuan" Enhlatna (telescopes) lian zawk,  changkang leh thiltithei zawk- boruak leh leia lo hmuh fiah zung zungna tur  mamawh a ni. Chuti anih loh chuan- kan hmuh chhuah hma in, Arsi tla te chuan  min rawn zawng hmu mai ang" a ti. Donald Yomans hian lehkhabu ngaihnawm  tak " Near-Earth Objects: Finding Them Before They Find Us" tih a  ziak.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;Hetih lai hian kan chenna khawvel/Lei ang deuh a siam, Thlasik  Kawng (Milky Way) paw chuk thinah khian "M-dwarfs" tia hming vuahin  'Second Planet Earth' hmuh chhuah a ni a, he chanchin hi kan la hre ngailo mai  thei. Mit lawng (naked eyd) a hmuh theih a ni lova; arsi chanchin zirmi  (astronomers) ten ngun tak leh uluk taka an enfiah (scanning) hnuah, arsi  tereuh te te (reddish stars) zingah hmuh chhuah a ni. Harvard University-a  Astronomer David Charbonneau chuan " Ni khi bulb eng tak watt-za awmna ni  ta sela, M-dwarfs chu Krismas Tree-a eng de ve ve awm ang lek a ni ang" a  ti. Heng M-dwarfs arsite hi 248 lai hmuin an chhiar thei a, tuna an enfiah  (anlysis)na thar berah chuan, M-dwarfs zinga pakhatah chuan kan chenna  khawvel-Lei ang maia mihringte khawsak theihna tur awmin an hria a ni.&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Hetiang alo nih chuan mihring ten Pathian thil siam, kut chhuak  ropui tak ala hmu chhuak zel dawn a niin alang. Kum 3,000 liamtaah Lal Davida  chuan "Vante khian Pathian ropuizia chu a hriattir a; Boruak zau tak khian  a kut chhuak chu a lantir thin a "(Sam 19) tiin, "I thil siam-van leh  arsi, i kut chhuak te ka hmuh changin- mihring hi engemaw anih a, i hriat reng  thin le?" tiin, Pathian hmaah a au chhuak hial a nih kha! Havard  University graduate Analyst - Courtney Dressing chuan "Hetiang kan chenna  Lei (planet) ang chi chu alo berah Ni atanga teha eng kum (light years) 13 vela  hlaah an awm a ni" a ti. 1990's chho atangin he Milky Way-thlasik kawng hi  nasa taka zir chiangin, kan awmna Lei (Earth) ang arsi an hmu chhuak ta a ni.  Kum 2009 ah Kepler Mission chuan, Arsi 160,000 zet zir chiangin, chung zingah  chuan M-dwarfs arsi hi a bi tum zui ta a ni. Kum 2018-ah James Webb Space  Telescope lian leh changkang-turu tak chu vanthlengrengah dah a ni anga, chiang  zawkin, kan awmna Lei (Earth) ang maia khawvel dang, kan thenawma awm finfiah  nana hmalakna tak tak chu a in tan dawn a ni... Siamtu Pathian hi ava ropui em!  –&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 15pt;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: blue; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"&gt;Time/The New York Times/The Cambodia Daily&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: 15.0pt;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  ********************&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp;*********************&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-size: medium;"&gt;&lt;span style="color: #006600;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia, Times New Roman, serif; font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-02-12T14:31:43.004-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-z1GiMOahjJo/URkcuPvDPRI/AAAAAAAADYc/2gFil_TECOE/s72-c/image-748081.jpeg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/02/arsi-tla-asteroid-in-khawvel-deng-mai.html</feedburner:origLink></item><item><title>Intithianghlim Rawh U</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/jTkB8VCrrNI/intithianghlim-rawh-u.html</link><category>Pathian Thu</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Fri, 04 Jan 2013 12:08:45 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-5636644074287389738</guid><description>&lt;br /&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Kum thar Sermon&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #002060; font-size: large;"&gt;Thupui: &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: #002060; font-size: 16.0pt;"&gt;“&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #002060; font-size: large;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: #4f6228; font-size: large;"&gt;Intithianghlim Rawh U&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: #002060; font-size: large;"&gt; ’’&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #002060;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #943634; font-size: large;"&gt;Bible Based:
Josua. 3:5; Rom. 12:1-2; 2Kor. 5:17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #943634; mso-themecolor: accent2; mso-themeshade: 191;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-KzRZor3HR7Y/UM4lVpO0FwI/AAAAAAAADVg/EFVNm8cRJWg/s1600/k1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="225" src="http://1.bp.blogspot.com/-KzRZor3HR7Y/UM4lVpO0FwI/AAAAAAAADVg/EFVNm8cRJWg/s320/k1.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle"&gt;
&lt;div style="text-align: center;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="background-color: white; color: #cc0000;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;by, Samuel. V.L.Kunga&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Aw
le, kum thâr lo thlêng tur atan mitinte kan inbuatsaih theih nan leh LALPAN he
kum thâr 2013 chhung ngeia thil mak leh ropui kan nunah tih lana a awm ve theih
ngei nan he sermon tawite hmang hian, mitinte in inbuatsaih ṭheuh ang aw!&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue;"&gt;1. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue;"&gt;Intithianghlim Rawh U:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Lalpan
a mi Israel-te hnenah thil ropui tih a duh a, josua chu puang turin a ti a,
tichuan, Lalpa thu ang chuan, Josuan mipuite hnenah “ Intithianghlim rawh u’’,
naktukah LALPAN in zingah thil mak takte a ti dawn e, a ti a.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Israel
fa ten Lalpa thil mak tih tur chu ringa bei sei chungin, an sualte simin, an intithianghlim
a, lalpa hmaah an intulut a, Lalpan a tiam ang ngeiin, hring dana thil ni thei
lo, Jordan Lui pui chu tih chah sakin an lo awm ta a, Lalpa thil tih mak tak
chu, Israel faten an mit ngeiin an hmu a, mipuiho zawng zawngte chuan Jordan
Lui pui chu an kai fai ta vek a ni.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;*Unau,
nang leh kei pawh hi, Lalpan thil mak leh ropui hmuh tir min duh fo va, mahse,
kan bawlhhlawhna leh sualnate avang hian, LALPA thil tih mak hmu thei lo hian
kan&amp;nbsp; awm fo ṭhin a ni. Lalpa chuan, nang
leh keia hnenah hian thil mak leh thil ropui ti turin a inpeih reng (ready) a,
i hnena thil ropui leh thil mak a tih theih nan, ‘ intithianghlim’ turin a sawm
che a ni. Thianghlimna tel lovin tuman LALPA an hmu thei si lo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aw le, unau duh tak tunah khan, Lalpan i hnenah thil mak leh ropui hmuh tir
che&amp;nbsp; a duh a, mahse, i tih sual tawhnate
leh i lo bawlhhlawh ṭhinnate avang leh i lo thianghlim tawh loh ṭhin avangte
khan, i inthiam lovin, i insit a ni mai thei e. I hun kal tawha i lo tih sual
tawhna zawng zawng chungah thinlung kehchhiain ngaihdam dilin, sual thupha
chawi la, intithianghlim ang che. 1Johana.1:9 ah, “ Kan sualte thupha kan chawi
chuan, kan sualte ngaidam tur leh kan fel lohna zawng zawng tlengfai turin,
amah chu a rinawmin a fel a ni.’’ Lalpa chuan, thinlung taka inchhiara, sualpha
chawia, a hnen pantute&amp;nbsp; chu lawm takin a
lo ngaidam ṭhin a ni.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Lalpan
tunah khan i nunah thil mak leh ropui hmuh tir che a duh a, a ropuizia hmu thei
turin, ‘intithianghlim’ turin a sawm che a ni. Lalpa lamah i thinlung kawngkâ
hawng la, ṭawngṭaia inhlanin, intithianghlim la, LALPAN thil mak leh thil ropui
a hmuh tir dawn che a ni. Israel faten Lalpa thil mak tih an hmu ang khan.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Ka
testimony tlem ka’n zep tel ve lawk ang a, 1996 chho vel khan mahni tawka Lalpa
lama ka inserh thianghlim hunlai a ni a, ṭawngṭaiin nitin, dar-1/2 dawn lai Lalpa
pawlna hun ka hmang ṭhin a, khawvel thil leh sual lam thil lakah ka
intithianghlim bawk a, chutia hun ka hman lai chuan, zan khat chu Bible ka
chhiar a,chanchin ṭha pali bu ka chhiar lai hian, ka Bible chu a êng pup hian
ka hmu a, tichuan, ka chhiar apiang mai kha, a ngaihna leh a chhan hrilh fiahtu
ka nei nghal zel a, mak ka ti ve deuh a, mahse, Thlarau Thianghlimin ka thlarua
mit mi tih var sakin min hrilh fiah sak tih chu ka hrethiam tho va, zan tairek
thlêng thlêng ka chhiar pawh khan, ka ning thei miah lo mai a, hlimnain ka khat
ni ber hian ka in hria. Tin, vawikhat chu, State Bank hlui PHE office pan
thlâkna thingpui dawrah ka chawl a, kawnga kal ka thlir mek lai chuan, Lalpan
ka thlarau mit a hawng ka ti mai a, kawnga kal nuaih nuaih zingah chuan,
piangthâr leh piangthâr lo insutpel zut zut ka hmu chu mak ka ti em em mai a,
piangthâr ho chuan kawrvar sut an ha a, piangthâr lo ho chuan, kawrdum sut an
ha ve thung a, chutia ka en reng laia ka chak em em chu, piangthâr lo ho kha,
va kal a, ṭha taka an la pianthar loh thu hrilh a, Camping Crusade hmasa bera
kal turin hrilh ka chak em em mai a,mahse, duhsak e ti lo chuan, an lo haw tum
hrang ang a, teh hrep che chuan tih hi ka hlawh tawk a ni mai mai ang tih ka
ngaihtuah bawk a, Lalpan ṭul a tih chuan mi tir mai ang nghak rih phawt ang
tiin,ka ṭhu reng a. Ṭul a ti lem lo aniang, a ropuizia min hmuh tir duhna ni
berin ka ring ta zawk a.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Aw
le, ka sawi duh chhan tak chu, LALPA thil mak tih leh thil ropui tih hmu tur
chuan mahni lam kan intihthianghlim a ngai hmasa tih hi ka sawi&amp;nbsp; duh chu a ni. “ Intithianghlim rawh u,
naktukah LALPAN in zingah thil mak takte a ti dawn e,’’ a ti a ni. ( Josua. 3:5
).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color: blue; font-size: large;"&gt;2. Thil Hluite Chu A Ral Ta A, Ngai Teh A
Lo Thâr Ta&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color: blue; font-size: 14.0pt;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;2Korinth.5:17
thu kan chhiar chuan, “Chu mi avang chuan tupawh Kristaa a awm chuan thil siam
thar a lo ni a, thil hluite chu a ral ta a, ngai teh u, a lo thâr ta.”&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Fapa
ringtu chuan chatuana nunna a nei tawh a, Pathian faa vuahin a awm bawk a, thil
siam thar a ni bawk a ni. Mihring thâr a ni a, mihring thâr a nih avangin a
siamtu anpui anga siam thar zelin a awm bawk tur a ni. Mihring thâr ni tawh
siin, thil hlui, tisa thil leh mihring hlui thil tihte i la ti zel a nih chuan,
thi reng chunga nung hming pu chauh i ni ang! I sermon leh i thusawi a nung
tawh ngai lo ang a, Pathian thiltihtheihnain a chhuah san ang che a, nun
khawhar tak leh tih theih nei lovin i kun reng tawh dawn a ni.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Thil
hlui ( mihring hlui thil tih) zawng zawngte Krista thiltihtheihna leh tawrhna
avangin, hnu chhawn leh mak a lo ngai tawh zawk a, kan nun dan hlui leh thil
chin ṭha lo zawng zawngte leh bawlhhlawh tak tak kan tih ṭhinte leh kan zak zeh
ruk zawng zawngte Krista avangin, kan tih ral ve a ngai a ni. “Thil hluite chu
a ral ta a, ngai teh a lo thâr ta” tih angin, Kristaa mi thâr kan nihna zawk
hriaa mihring thâra kan inthawm a ngai tawh a ni. Kum hluia kan thil chin ṭha
lo leh kan tih sual zawng zawngte Lalpa hmingin vuiliam ila, kum thâr lo thleng
turah hian, rilru thâr, ngaihtuahna thâr, thinlung thâr leh thianghlim, Kirsta
duh zawnga kan in hlan thar a pawimawh hle a ni. Thil hluite chu a ral ta a,
ngai teh a lo thâr ta..ti thei turin Lalpan min sawm mek a ni. Lalpa fakin awm
rawh se!&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color: blue; font-size: large;"&gt;3. In taksa chu inthawina nung leh
thianghlim ni turin hlan rawh u:&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color: blue; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Rom.12:1-2
thuah, “ In taksa chu inthawina nung leh thianghlim leh Pathian lawm tlâk ni
turin Lalpa tan hlan rawh u’’ tiin, Puala’n ringtute min chah a.Hei hi, kan tih
tur leh kan rawngbawlna bul ṭanna tur pawh a ni reng a ni. Mi bawlhhlawh leh
thianghlim lo Lalpan a hmang ngai lo va, thianghlima awm turin leh khawvel
thila in ti bawlhhlawh lo turin min chah mawlh mawlh a ni.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;He
khawvel dan ang hian awm suh ula, Pathian duh zawng , a ṭha leh lawm tlâk leh ṭhatna
famkimin awm rawh u min ti a. Tun lai khawvelah mi tam takin, tun lai hun mil
zela awm tur alawm, khawvel ania, zalen takin a hun leh hmun ang zelin awm mai
tur an ti tih i lo hre tawh ṭhin ngei ang. Mahse, Bible chuan he khawvel dan
ang leh khawvel mite tih ang leh awm dan anga awm ve zel hi a rem ti lam lam lo
va, in taksa chu Pathian Biak-In ( temple) a ni a, ( 1Kor. 16:3) in ti
bawlhhlawh tur a ni lo va, inthawina nung leh thianghlim tak leh Pathian lawm
tlâk ni turin in vawng thianghlimin LALPA tân in hlan tur a ni..tih hi Bible
min zir tir dan a ni tlat mai.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;“Do
not be conformed to this world, but be transformed by the renewing of your
mind.’’ &lt;br /&gt;
Bible chuan he khawvel dan ang leh changkanna dan ang ang zawm zel hi a phal
awzawng lo mai a, he khawvel changkanna bawlhhlawh tak mai leh sualna khawvel
laka inthiarfihlim turin min chah a ni.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Pathian
thu chuan, “in rilru athâra awmin lo danglam zawk rawh u’’ min ti a, i
ngaihtuahna leh suangtuahna thinlung leh rilru put hmang zawng zawng kha Krista
sala intutut turin leh a duh zawng leh lawm tlâk ni turin i thlâk thleng tur a
ni. I ngaihtuahna bawlhhlawh tak te, suangtuahna thianghlim lo te, i rilru put
hmang hrim hrim kha, Krista lawm tlâk ni turin he kum thâr lo thleng tur hian,
i nun pumpui hi her danglam pui se, Lalpa lawm tlâk taksa, rilru leh thlaruaa
inthawina nung leh tianghlim leh Pathian lawm tlâk a nih ngei theih nan, I nun
pumpui kha tihthianghlimin awm rawh se!&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: large;"&gt;Aw
le, kan sawi tak aṭang khian, in enfiah ṭheuh ila, Lalpan I hnenah thil mak tih
a duh a, thil ropui leh inthup puanchhuah hi a peih reng a, nangma lamah khan
tih tur i nei ve a, chu chu ‘intihthianghlim’ a ni. Lalpan thianghlim turin min
ko ṭheuh va, kan ngaihtuahna leh suangtuahna ram leh rilru put dan zawng zawng
hi Krista duh dana thlâk thleng hi a thil tum a ni a, tichuan, kan taksa hi
thianghlim taka inthawina nung leh thianghlim taka ama tana hlan turin min duh
bawk a ni. Lalpan thil mak leh thil ropui kan nun ṭheuhva a tih theih nan “
intihthianghlim” kan ngai a, chutah, Lalpan keimahni nun kal tlangin mite hmaah
thil mak leh thil ropui a ti dawn a ni. Amen! A thu kan sawi tak zawng zawngte
malsawin in nuna a takin thlen tir hram rawh se!&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #215868; font-size: 13.0pt; mso-themecolor: accent5; mso-themeshade: 128;"&gt;“ Intithianghlim rawh u, naktukah LALPAN in zingah thil mak takte a ti
dawn e.’’&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="color: #215868; font-size: 13.0pt; mso-themecolor: accent5; mso-themeshade: 128;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #76923c; mso-themecolor: accent3; mso-themeshade: 191;"&gt;May
the good God bless you all&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #76923c; mso-themecolor: accent3; mso-themeshade: 191;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;span style="color: #00b050;"&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;***************&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp;****************&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;o:p&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-01-04T12:08:45.270-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-KzRZor3HR7Y/UM4lVpO0FwI/AAAAAAAADVg/EFVNm8cRJWg/s72-c/k1.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/01/intithianghlim-rawh-u.html</feedburner:origLink></item><item><title>Hna zawn dan tha</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/obftxDms4YU/hna-zawn-dan-tha.html</link><category>Hriatzauna</category><category>Article</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Thu, 03 Jan 2013 05:00:06 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-2321546461136452848</guid><description>&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;
 &lt;o:OfficeDocumentSettings&gt;
  &lt;o:RelyOnVML/&gt;
  &lt;o:AllowPNG/&gt;
 &lt;/o:OfficeDocumentSettings&gt;
&lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;

&lt;br /&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-E8JGjO4aaAo/UOV_cah7CrI/AAAAAAAADXo/RY7rnu4yG0U/s1600/How+to+find+a+good+job.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="142" src="http://4.bp.blogspot.com/-E8JGjO4aaAo/UOV_cah7CrI/AAAAAAAADXo/RY7rnu4yG0U/s320/How+to+find+a+good+job.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Buatsaihtu: Josephsaia&lt;span style="mso-tab-count: 5;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 5;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Sap thufing chuan, &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;“Work
is not disgrace, but idleness is.”&lt;/i&gt; a ti a, a awmzia chu, “Hna sang emaw hna
hnuaihnung emaw, hna lian emaw hna te emaw I thawk a nih chuan zahpui tur
engmah a awm lo. Hnathawk lo leh awm awl mai mai hi thil zahthlak ber zawk a
ni.” a tihna a ni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Tungchhova kal mihringte hian tul leh mamawh kan nei theuh
va, chu kan tul leh mamawhte phuhru tur chuan hna kan thawh a ngai a, kan
hnathawh chu a lian emaw a te emaw kan theih ang anga kan thawh a tul a ni. Hna
hi a hlu a, a zahawm bawk a, loh theih lohva kan thawh tur khuanu rel sa a ni.
Amaherawhchu eng ang hna nge thawk ila tha ang, eng hnate nge ka tan tha ang
tih erawh rilru fim taka kan nghaihtuah thiam a pawimawh hle thung. Hna tha leh
hna nghialnghet thawk tur chuan keimahni lam kan pawimawh fova, hna kan thlan
hmain hriat tur tam tak a awm a, chung zianga a pawimawh zualte tarlang ila.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;1. Hna hi kan peih
vanga thawk kan ni kher lo&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Hna hi kan peih vang leh tui zawng anih vang chauhva thawk
tur kan ni lova, a tul vang zawka thawk tur kan nih tih hria ila. Keini khawte
lamah chuan hna hian hun bi a nei zel a, Fur-ah chuan buhphun a tul a,
Thlasikah chuan buhseng a tul a, Thal-ah chuan khen siam a tul a, chutiang
chuan hna hian hun bi an nei zel a ni. Furah chuan buhphun chu hna awm chhun
leh hna hlawk ber a ni a, chu hna awm chhun chu thawk lovin, “ka tui zawng a ni
lo, ka peih zawng a ni lo,” ti ta ila, ka tan hna a awm ve lo tihna a ni.
Chutiang zelin Thal khawlum em em a, khen siam hi ka tui zawng a ni ve lo, ti
ta ila, ka tan chuan hnathawha tur a awm lova, thenawmte in-hnuai vela dawt
sawi kual bak chu ka tan tih tur a awm lo tihna a ni. Khawvela mi hlawhtling
leh mi ropui kan tih zawng zawngte hian an tui zawng leh chemkal zawng hna an
thawk vek kher lova, an hnathawhna zawnah taima tak leh chel takin an thawk a,
hlawhtlinna an chang tih kan hmu thei ang. Chuvang chuan hna kan thawh dawn
chuan mahni rilru siam hmasa ila, kan tui zawng hna kan lo thawk lo a nih
pawhin kan tuar hram hram thei ang a, keimahniah nun puiltingna a lo
piangchhuak thei dawn a ni.&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;2. Hnathawh Dan (Labor
Law) &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Hnathawh Dan tih hi ram tinin a nei vek a, ram khat leh ram
khat a inang vek thei lo. America ram te, Europe ramte leh Asia ramte hman dan
a inan loh ang bawkin Asia ram chhungah pawh ram khat leh ram khat a inang vek lova,
eng hna pawh lo thawk dawn ila, kan thawhna tur ramin a hman mek Hnatawh Dan
(Labor Law) hi a zavaia kan hre vek lo a nih pawhin tlem a zawng tal kan hriat
a tul a ni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Keini khawchhak Zofate hi hnathawk nasa em em kan ni a,
amaherawhchu company lian tak tak hnuaia thawk kan la tam loh avangin hnathawh
Dan kalhmang kan hriat dan pawh a la beitham hle a, Kawlram atangin Malaysia-ah
kan rawn lut ve rawi a, chutahzet chuan loh theih lohva hnathawh a lo tul ta a,
dan leh hrai engmah hre hauh lovin a awm awm kan thawk ta mai chu a ni a, chu
kan hriatlohna chuan kawng tam takah harsatna min thlen a. Malaysia ramah hi
chuan Refugee ang leka khawsa kan nih avangin company lian tak takah hna kan
thawk thei lova, mantheitute laka kan sahimna tur a nih phawt chuan kan hna
hmuh hmuh, a tha emaw tha lo emaw kan thawk zel mai a, a lo fuh vak loh leh kan
insawn kual ve leh mai a, eng Dan mah a awm loh avangin mahni kum zat pu neite
pawh sawi tur kan kat ta nut zawng a nih ber mai hi!!!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;3. Eng hna nge I thawh
dawn? &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;He zawhna hi zawhna pawimawh tak mai a ni a, a chhan chu kan
thawh tur pawh hre hauh lova, hna kan dil chuan keimahni bawk kan buai thin.
Kum 1999 atang khan Yangon khawpuiah ka lo khawsa ve tawh a, Malaysia-a
hnathawh tur kal thiante pawh ka lo mikhual ve thin a. Chuta ka zawh fo chu,
“Eng hna nge in thawh dawn a?” tih zawhna hi a ni. A tam zawk chuan an thawh
tur an sawi a, mi thenkhat erawh chuan an thawh tur pawh an hre hauh lo.
Chutianga mahni thawh tur hna hre si lova, ram dang han kal ve ringawt chu mak
ka ti a, ka rilru te te chuan, “hetianga ram dang kan kal ve ringawt thin avang
hian alawm kan hlawhtlin theih lo ni!!!’ ka ti reuh reuh va. Nimahsela pu tha
leh mi tha tawk fuhte chuan hlawhtlinna eng emaw chen an rawn hawn ve leh lawi
si a, sawi thiam a har zawng a ni e. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Hna reng reng kan zawn hma atangin eng field ah nge hna ka
thawh duh? eng hnate nge ka tui zawng? tihte hi hre hmasa kilkel ila, kan tan
thil tha tak a ni. Kan tui zawng leh thiam zawng hna thawk lova, a awm awm kan
zawn mai chuan chhiatna rapthlak tak kan tawng thei a, thutlukna kan siam fuh
lo anih chuan a tawpah &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;inchhirna lian
tak kan nei leh thin. Entirnan: Engineering Field han sawi ta ila. Engineer
field-ah pawh hna chi peng tam tak a awm leh a, Plumbing te, Drainage, Electrician
te, Technician te, Surveyor te, Auto-cad lam te, Steel Fixer te, Carpenter te,
Lift lam te, Crane Operator te, Safety Officer te, Driver te, Project Document
Controller te, general worker te ect… an awm a, heng zingah hian a eng hna ber nge
ka thiam zawng, a eng hna nge ka tui zawng tih kan hre hmasa ngei ngei tur a
ni. Mahni thiam zawng leh tui zawng hna a nih loh chuan thutlukna siam nghal
mai loh hi kan tan a him ber tih hriat a tha. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;4. Hriatna kan mamawh &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Hna kan thawh hmain kan thawhna ramin a hman mek Labor Law-te
kan hriat a tul tih kan sawi tawh a. Tunah chuan hnathawh kalhmang leh a
vuakvette thlenga kan hriat a tul dawn a ni. Chung zawng zawng kan hriatthiam
theih nan hetiang hian sawi dawn ta ila. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Kawlram kan awm lai khan Yangon-a Agency/Manpower-te atangin
Malaysia kal kan tum a, heng agency-te hian Malaysia rama Manpower-te emaw
company-te emaw an lo dawr ve a, chutianga hnathawhtu mamawh company te chuan
an company-a mihring an mamawh zat leh an company dan leh dun zawng zawngte chu
Yangon lama Manpower-te hnenah an rawn thawn a, chuta tang chuan Manpower-te
chuan Malaysia-ah hna a awm e, chumi khami thawh tur a awm, hlawh pawh chumi
khami zat a ni ang tiin an tlangau va, tichuan Sub agent-te chuan keini khawte
lam thleng rawn fangin hna awm thu an rawn tlangau va, an sawi zawng zawng chu
ihelova lo zawm tawk la bo lo. Neihsa engmah awm lo pawhin Malaysia rama
hnathawh chu kan chak a, kan hmuh ngai loh Yangon khawpui te, Kuala Lumpur
khawpuite han hmuh tur chu kan nghakhlel ve a, thenawm pa ten cheng nuai 4/5 an
rawn thawn tih thawm han hriat ngat phei chuan a zan zana thlawhchhuah kan chak
zek zek mai a ni e. Chu ka ngaihtuahna rang tak chuan min tihuaisen a,
thenawmte cheng chu a puang engzat pawh nise kan puk ngam tawh mai a, chu
ngaihtuahna mawl tak chuan chhungkua tam tak a tichhe tawh tih hi kan hriat a
tha. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Hetah tak mai hian mi tam zawk chuan hriatna kan tlachham em
em mai a, Company-a hnathawk tur hian Agency-ten cheng min dil zat kan pek
theih chuan a tha vek mai niin kan ngai a, hei hi thil pawi tak mai a ni. A dik
tak chuan Manpower-ten, “Malaysia-ah hnathawh tur a awm e.” tia an tlangau lai
khan engang hna nge awm? Engang contract agreement-te nge an neih tihte hriat
kan tum lova, keini aia thil hrezau zawka ngaiin an sawi ang ang chu lu-bu
nghauh nghauhvin kan amen a, kan tan thil pawi tur leh pawi lo tur thlir na
chang reng reng kan hre thin lo.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;5. Hna chungchanga
thutlukna kan siam fel hnuah&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Kan tui zawng leh thiam zawng hna kan thlan fel hnua kan
hriat ngei ngei tur chu &lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Employment&lt;/span&gt; &lt;span style="color: red;"&gt;Contract Agreement&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt; &lt;/span&gt;kan tih hi a ni. Hna kan zawng anih chuan kan thawh
tur hna mai ni lovin Employment Contract Agreement hi keimahni ngeiin kan en
ang a, kan chhiar tur a ni. He Contract agreement hi kum tam tak hna kan thawh
chhunga min vawnghimtu tur leh kan awm dan tur zawng zawng hrilhfiahna a ni a,
chuvang chuan Contract Agreement hi felfai takin kan hre tur a ni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;6. Contract Agreement
chu engnge ni?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Contract Agreement kan tih chu kan hnathawhna tur Company atanga
an siam dan leh dun a ni ber mai a, hnathawktute an lak dan leh an thawh dan
tur, an thawh hun chhung, hlawh leh awm hmun, transportation leh travelling,
holiday, bonus leh Return ticket tihte&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;a
ni ber mai. Heng bakah hian tam tak a la awm a, mahse kan tarlang vek tawh
lovang. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;He Agreement hi a tlangpuiin Party tia an koh mai Party 3-a
siam a ni thin. First Party an tih chu Manpower/Agency kan tihte hi an ni a,
Second Party kan tih chu Employment Contractor/Employer&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;te an ni. Keini hnathawhtu tur (employee) te
hi Third Party tiin an ko mai zel a, heng Party 3 te hian lungrualna leh
inremna kan siam tihna a nih chu!!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;A tawi zawngin sawi ta ila. Heng Employment contract
agreement hi a hmasa ber chuan first party leh second party-ten an siam hmasa
a, tichuan keini hnathawhtu turten kan hna duh zawng a nih a, a hlawh tura kan
lungawi chuan remtihna kan siam a, chu remtihna chu hming ziak mai ni lovin
kutzungpui thlengin kan nem thin a ni. Chutianga kutzungpui kan nem tawh a nih
chuan inchhir leh theih a ni tawh lo. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Entirnan, Company 1-ah hna ka lo dil a, company-chuan hetiang
hian Dan (Contract Agreement) a rawn siam ta a. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;1. Hming&lt;span style="mso-tab-count: 5;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
Josephsaia&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;2. Pian ni leh thla&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt; &lt;/span&gt;(DOB)&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
1/1/1978&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;3. Pianna ram (country
of Origin)&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Myanmar&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;4. Hna (Position)&lt;span style="mso-tab-count: 4;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: General Worker&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;5. Hlawh (Salary)&lt;span style="mso-tab-count: 4;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: thlakhatah Rm. 700
(Basic Pay)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;6. Awmna
(Accommondation)&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
Company in a pe ang. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;7. Hnathawh hun (Contract
Periods)&amp;nbsp;&amp;nbsp; : Kum 2&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;8. Hnathawh darkar
(Working hours)&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Nikhatah dar 8,
karkhatah darkar 48&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;9. Transportation&lt;span style="mso-tab-count: 4;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Company-in a tum
ang.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;10. Medical&lt;span style="mso-tab-count: 5;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
Company-in a tum ang. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;11. Holiday&lt;span style="mso-tab-count: 5;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Sawrkar
dan ang a ni ang.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;12. Return Ticket&lt;span style="mso-tab-count: 4;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Kum (2) a thawh
hnuah company-in Return Ticket a pe ang. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;A chunga dan leh hrai zawng zawngte hi kei Josephsaia hian
rem ka ti a, chu ka&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;remtihna chu ka
hmingziak leh kutzungpui nemin ka delhkilh e. (Kutzungpui chu ka nem ta ngei
mai) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;He ka remtihna hi ka nun kawng hruaitu tur a ni a, company-in
dan lo anga min lo chhawr anih pawhin he Agreement hmang hian Sawkar Labor
Department-ah buaina ka siam ve thei tihna a ni. (Malaysia ramah chuan eng
Agreement mah kan siam lova, Boss ten Public holiday-a min chhawr pawhin hlawh
min pe tam chuang lo, public holiday-ah chuan double-in min pe rawh u, va ti
mah ila, va sawi theih a ni lo tlat. A chhan chu thutiam kan siam loh vang a
ni.) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;7. Engmah hre chiang lova
thutlukna siam pawizia &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Ka thil tawhharh tlem ka han tarlang ang e. Kum 2006 khan
Agency pakhatah hna ka va zawt a, tichuan Malaysia, UAE (Dubai), Qatar, Saudi
leh Maldive ramahte hna a awm thu min lo hrilh a. Chanchin ka lo chhiar ve tawh
atangin Qatar ram hi ram hausa leh thangchho mek a nih avangin Qatar ram ka
thlang ta a. Tichuan Agent hnenah chuan kal man te, hna thawh dan tur te, awmna
turte ka zawt ve a, ka agent chuan, “Lungngai reng reng suh!! Qatar chu ram
hausa a ni a, Air-con hnuaia in thawk loh vek chuan Fan hnuaiah in thawk dawn,
hlawh pawh inthawh that dan a zirin in boss ten an pun nghal dawn che u,” min
ti a. Chu tawngkam chuan ka rilru a hneh em em mai a, “A kal man la, a tam
lova, taima takin hna ka thawk ang a, Boss te ka tihlawm chuan hlawh pawh a
ziaawm ang,” tiin ka ngaihdan chu kal puiin thutlukna ka siam ta a. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Agent hnenah chuan US $ 550 ka pe a, mahse hna kan thawh
dawnin Contract Agreement an siam thin tih reng ka lo hre lo. Kar 2 hnuah chuan
agent hnen atangin, “karlehah inchhuak dawn,” tih phone ka dawng a, chu aw mawi
tak chuan min tilawm hle a, tichuan a tul tul ka inbuatsaih ve ta a. Kar leh
chu a lo tleng ta ngei mai. A tuak thei ang berin ka induang a, ka thawnhnaw
neih zinga a tha ber ka ha bawk a, tichuan zing dar 10 velah Yangon
International Airport chu kan pan ta a, Flight Ticket Confirm-na Counter kan
thlen chuan ka Agent-in a rawntirh nula fel leh chhe lo zet mai hian lehkha
pawimawh a rawn phurh teuh mai a, chu lehkhaah chuan ka hmaa intlar ka thiamte
chu kutzungpui a nemtir zel a, eng tak ni ang imaw tiin a hnung lam atang chuan
ka lo thlir reng a, ka hun a thlen chuan ka han en a, Employment Agreement tih
lehkha hi a lo ni a, chhiar pawh chhiar zo hman lo chuan nula fel zeti chuan ka
kut zungpui chu a rawn ban a, tichuan, “Pen tuiah I kutzungpui kha chiah la,
nem rawh,” min ti a. Chutah zet chuan, “Ka duh lo, ngawiteh, ka han belchiang
leh ang e,” tihtheih a ni tawh lo. Lehkha phek pathuamah chuan min nemtir a,
tichuan lehkhaphek pakhat chu amahin a la a, pahnih chu tha takin envelop-ah a
thun a, “hei hi in thlen ve leh, in Passport-nen in Boss in pe dawn nia,” min
ti a, ngaihtha tak chuan kan ipah kan khung dial ta a. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Mi rama General Worker hnathawh tur mah ni ila, thlawhna
chhungah chuan sumdawng pa thutin ka thu ve vang mai a, amaherawhchu kutzutpui
min nemtir dan ka ngaihtuahin ka rilru a hlim thei reng reng lo. Mahse se bo
hnua se kawngkhar an tih angin thlawhna chunga chuang tawh ka nih avangin rilru
nuam lo taka awm hian awmzia a nei lo tiin ka rilru chu ka hnem ta zel a.
Tichuan August 14, 2006 khan Qatar International Airport chu ka thleng ve ta a.
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Keimahni min lam tur chuan company driver pakhat chu
Airport-ah a rawn kal a, kan hming kan lo awrh avangin min hrethiam ve vat a.
Tichuan Car chhungah chuan kan chuang ta a. Tluang takin kan Camp tur chu kan
thleng a. Kan zinna kawng a thui avangin leh hnathawh thawmhnawte a lo awm sa
loh avangin a tuk chu engmah thawk lovin min awmtir a, kan bungbel turte pawh a
thar diak min leisak a, hahdam takin zankhat chu kan riak a. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;A tukah chuan hnathawk zawng zawng kal hun zing dar 6 ah
chuan kan tho va, kan insiam ve a, kan hnathawhna hmun kan thleng chu kan hotu
(Forman)-in, “Heta Cement-hi sawn vek rawh u,” min han ti chu mak ka ti em em
mai a. Kan hnathawhna hmun chu Construction Project zau zet mai hi a ni a, thingkung
leh daihlim reng reng a awm lo. Ni sat dan la chu mihring tawngkama hrilhfiah
zawh rual a ni lo!!!! Dar 10 a rawn rik meuh chuan ka chau chhe der mai a, chaw
pawh ei thei lova, ka tluk lai chuan ka rilru hi a tap a ni ber mai!! Chutih
lai tak chuan kan agent-in a sawi, “Air-con emaw Fan hnuaiah inthawk ang a tih
lai hmelte kha mitthlaah a rawn lang a, a thusawi leh a tak ram chu lei leh van
ang mai a ni a, mahse inchhir theih a ni tawh lo. Ka kutzungpui nem khan ka awm
dan tur zawng zawng a lo hril vek tawh a ni si a.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Kar 2 ka thawh hnu chuan ka tlin tawh lova, ka beidawng chu
kan General Manager hnenah ka va kal a, “ Ka pu, kan hna hi ka thawk thei tawh
lo, haw leh ka duh a, khawngaih takin min hawtir leh mai rawh,” tiin khawingaih
ka va dil a, ngawi reng chuan file a rawn phawrh a,&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;“hei hi en rawh, nangma nem ngei a ni a,
chuvang chuan hawna ticket ka pe thei lo che, kum 2 i thawh zawh hma chuan I
haw thei lo,” min lo ti a, ka beidawng lutuk chu thih daih mai hi ka nap a ni.
Mahse thutlukna siamtu leh kutzungpui nemtu kha keimah ngei ka ni si a,
thiamthu sawithei ka ni lova, thiamthu sawi tur pawh engmah ka nei lo. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Chuvang chuan ka thian, engmah hre si lo chuan thutlukna hi
siam mai mai suh ang che. I thutlukna chuan I tawp a thlen dawn si a. (Qatar
ram chanchin erawh Zokhawtchhuah lamah kan thlirho leh ang.)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;8. Hna kan zawn dawn chuan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;Official taka hna kan zawn dawn chuan “Vacancy”
tih intar satliah mai ai chuan Official News Paper-a an chhuah “Job
Advertisement” te hi chhiarin eng hnate nge awm tih hi zawng ila, a tha ber fo.
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;Nikhat chu nula fel zet mai, Baibul lama Master
hial lo ni ve tawh hian, “Sir, hei hna ka dil ve dawn a, CV min dil tlat mai a,
CV tih chu ka hre si lo, CV chu engnge ni a, engtia ziah tur nge ni? tiin phone
atangin min rawn zawt a, kei la chuan sam et-in, “Nangma Chanchin” a ni mai
alawm! ka lo ti a. Mahse a aw atang khan a hre lo tak tak a ni tih ka hriat
avangin CV awmzia leh a kalhmangte ka hrilh ta a, ka CV ziah tawhte pawh ka lo pe
a, a hna dil pawh a hlawhtling nghe nghe a. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;Keini Malaysia rama Zofa tam zawkte chu Shopping
Center leh Mall lian deuhva hna kan thawk deuh ber a, hna ka neih loh pawhin
“Job Vacancy” tih sign post en-in hna kan zawng deuh ber a, mihring an lo
mamawh viau chuan hna kan hmu ve leh mai zel a, a chang chuan Malaysia-a hna
zawn hi awlsam tak a ni. Mahse Company lian deuh leh Sawrkar nena inzawm
company-te erawh chuan official takin hna an neih thu an tarlang thin a,
chutiang hnate kan dil dawn a nih chuan CV/ Resume kan ziah ngei ngei a tul a,
chumi tel lo chuan hna kan dil thei lo a ni. CV/ Resume kan tihte hi a kalhmang
inang tak ni mah se keini tan chuan CV tih hi a pawizawh a, chuvang chuan
Resume tih hi sawi lovin CV tih hi kan sawifiah zawk ang. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;9. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;CV (Curriculum Vitae) chu ennge ni?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;Def: The most noticeable difference between most CVs and most resumes is
the length, whereas&lt;span style="color: red;"&gt; the goal of a resume is to
construct a professional identity&lt;/span&gt;, &lt;span style="color: #002060;"&gt;the goal
of a CV is quite specifically to construct a scholarly identity.&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;CV kan tih chua
a thlangpui thuin:-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;1. Ka hming
tarlanna&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;2. Ka pian leh
murna tarlanna&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;3. Ka zirna
dinhmun tarlanna&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;4. Ka hna chelh
tawhte leh thawhtawhte tarlanna&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;5. Kohhran leh
khawtlang thila ka hna lo chelh tawhte tarlanna&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;6. License &lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;leh Degree &lt;/span&gt;ka neihte tarlanna &lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;7. Lawmman leh
chawimawina ka dawn tawhte tarlanna&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt; te
an&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;ni. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 4; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-font-kerning: 0pt;"&gt;Not&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;e: Heng zawng zawngah hian (a
Ni leh T&lt;/span&gt;hla) telh vek theih ngei tum tur a ni. &lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;A hnuaiah hian CV ka lo ziah ve tawh ka rawn tarlang a, hei
hi chu keima duh dan mai a ni a, International tana kan hmang a nih chuan Vista
Status te, Marital Status te, Fa kan neih zat leh an hmingte lam ziah tel a tul
a, a ziah dan erawh a dang tam tak a awm tih hria ila:-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Name: &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Joseph Saia&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Address&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-style: italic;"&gt;: Kalay Township, Sagaing Division&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; tab-stops: list .5in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;Email:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-style: italic;"&gt;
josephsaia2007@gmail.com/josephsaia@tuivar.com&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="border-bottom: double windowtext 2.25pt; border: none; mso-element: para-border-div; padding: 0in 0in 1.0pt 0in;"&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="border: none; line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; mso-border-bottom-alt: double windowtext 2.25pt; mso-padding-alt: 0in 0in 1.0pt 0in; padding: 0in; tab-stops: list .5in left 125.55pt; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;Mobile No: +60126338795&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-style: italic; mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; tab-stops: list .5in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; tab-stops: list .5in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;POSITION DESIRED:&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-style: italic;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Project Document Controller/
Storekeeper/Office Staff/ IT Sale Assistant, Assistant Supervisor&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; tab-stops: list .5in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;JOB&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt; OBJECTIVE&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; margin-left: .25in; margin-right: 0in; margin-top: 0in; mso-list: l1 level3 lfo1; tab-stops: list .25in 3.0in; text-align: justify; text-indent: -12.0pt;"&gt;
&lt;span style="font-family: Wingdings; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Wingdings; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: Wingdings;"&gt;&lt;span style="mso-list: Ignore;"&gt;§&lt;span style="font: 7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;To be able to use my knowledge, skills, and abilities
in promoting setting up of documents, procedures and precautions covering all
aspects of the Company’s activities and system&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Century Gothic&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Tahoma;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;through information and supervision.&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; margin-left: .25in; margin-right: 0in; margin-top: 0in; mso-list: l1 level3 lfo1; tab-stops: list .25in 3.0in; text-align: justify; text-indent: -12.0pt;"&gt;
&lt;span style="font-family: Wingdings; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Wingdings; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: Wingdings;"&gt;&lt;span style="mso-list: Ignore;"&gt;§&lt;span style="font: 7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;To help maintain effectively all the company
procedures &amp;amp; norms in order to increase work productivity.&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; margin-left: .25in; margin-right: 0in; margin-top: 0in; mso-list: l1 level3 lfo1; tab-stops: list .25in 3.0in; text-align: justify; text-indent: -12.0pt;"&gt;
&lt;span style="font-family: Wingdings; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Wingdings; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: Wingdings;"&gt;&lt;span style="mso-list: Ignore;"&gt;§&lt;span style="font: 7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;Perform other related duties as may be assigned.&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; margin-left: 1.25in; margin-right: 0in; margin-top: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;EMPLOYMENT
BACKGROUND&lt;span style="mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;More than 4 years of
work experience in Construction, Storekeeper, Gas and Oil Project in Ras Lafan,
Qatar Gas Field, Project Document Controller, office helper, Assistant
Secretary&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;WORK PROFILE&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Document Controller&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Shannon Engineering
Company&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Project: Al-Naquee Hotel&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Location: Airport Road&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Doha, Qatar&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;SKILLED AND OTHER INTEREST&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNoSpacing" style="margin-left: .75in; mso-list: l0 level1 lfo2; text-align: justify; text-indent: -.25in;"&gt;
&lt;span lang="EN-PH" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span style="mso-list: Ignore;"&gt;1.&lt;span style="font: 7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-PH" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;Fluent in oral and written communication.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNoSpacing" style="margin-left: .75in; mso-list: l0 level1 lfo2; text-align: justify; text-indent: -.25in;"&gt;
&lt;span lang="EN-PH" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;span style="mso-list: Ignore;"&gt;2.&lt;span style="font: 7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-PH" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;Computer skills (Basic Operating System, Microsoft Word 2010, Microsoft
Excel 2010, Microsoft PowerPoint 2010, Adobe PageMaker 7.0, Software installations
and others)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNoSpacing" style="margin-left: .5in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span lang="EN-PH" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold;"&gt;3.&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Flexible, hardworking and can work with
minimum supervision.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNoSpacing" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;EDUCATIONAL
BACKGROUND&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;College Level&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Holiness Theological Seminary (2000-2004)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Course&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Bachelor of Theology (B.Th.)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;College Level&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Reformed Theological Seminary (2004-2006)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Course&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Master of Arts (M.A. in Theology)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Major Subject&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Philosophy &amp;amp; Reformed Theology&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;PERSONAL DATA&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;1. Name&lt;span style="mso-tab-count: 3;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Joseph Saia
&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;2. Address&lt;span style="mso-tab-count: 3;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Yangon&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;3. Contact Number&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
+0126338795&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;3. Provincial address&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
Kalay-Tahan&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;4. Date of birth&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Jan 1, 1978&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;5. Birth place&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Kalay Township&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;6. Civil status&lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
Single&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;7. Citizenship &lt;span style="mso-tab-count: 2;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;:
Myanmar&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;8. Religion &lt;span style="mso-tab-count: 3;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Christian&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;9. Sex&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 3;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;: Male&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"&gt;Note: Personal
Information hi mi thenkhat chuan lehkha phekkhatah a hrangin an ziak thin bawk.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;10. Mahni Inrintawkna
kan mamawh&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Hna tha thawk tur chuan kan zirna, kan tawnharh thilte a
pawimawh em em a, chumai abakah mahni inrintawkna hi a pawi hle tih hriat a
tha. Entirnan han sawi ila: Thangi chu Mizo nula fel tak Sap tawng pawh thiam
ve nel nual a ni a, tichuan Malaysia-ah UN beiseiin a rawn kal a, a thiante nen
Alor-a khawsa an ni. Nikhat chu Sungei Wong Shopping Center-ah hna zawngin an
chhuak ve a, Sungei Wong 6&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; Floor-ah chuan thawmhnaw dawr pakhatah
Vacancy a lo awm hlauh mai a, dawr neitu chuan, “Sap tawng I thiam em?” “Tunge
I hming?” tiin a lo zawt a, Thangi chuan a zawhna pawh chu a hrethiam vek a,
mahse a zawhna han chhan chu a zak tlat mai a, a hming han sawi tur tak ngial
pawh chu a tlin lova, chutah a thianten, “Sap tawng thiam e, tirawh, I hmingte
kha sawi rawh,” an ti a, mahse Thangi chu a zak tlat mai a, a zahkhuh nan chuan
a nui kual vel a, a hnathawh dan tur leh a hlawh lam chu sawi loh a hming sawi
ringawt pawh chu a tlin lo a ni ber mai a, dawr neitu tan chuan a beidawnthlak
ngawt ang le. Hnathaw tura mi an duh chu rinchhan thlak, costomer-ten an duh
dan tura thusawi thiam, ngaihdam dil a tul pawha thiam taka ngaihdam dil thiam
mi, mi zahderthiamna nei mi, mi taima leh zam thate hi an ni deuh ber mai a,
mahse hming pawh sawi tha ngam mang lo tan chuan hna zawn dawn tha sawi vak
hian awmzia a nei tam lo mai thei a ni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;Aw le, a chunga kan tarlan ang deuh hian mi tam tak chu kan
tawngthiamin a daih loh vangte pawh a ni thei a, zahlohna turah kan zak chiam
pawh a ni thei. Engpawhnise hna kan dilin, kan boss ten “Interview” min siam
mai thei a, chulai tak chu kan tana “hun pawimawh ber” a ni tih hriat tlat tur
a ni. He hunah hi chuan kan zam mai mai tur a ni lo. Min zawh apiang chhang
theih kan tum tur a ni. Min zawhna mai abakah keimahni pawhin zawhna kan zawt
ngam tur a ni. Entirnan: Boss chuan hlawh engzat nge I beisei a tih chuan Rm.
1,200 aia tlem lo kan ti ngam tur a ni.&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;Thlakhatah Offday engzat nge ka neih ang? Nikhatah darkar engzat nge hna
ka thawh dawn? Overtime ka nei dawn em? Offday-a ka thawh chuan double pay-in
ka dawng thei dawn em? Kumkhatah Leave ni engzat nge ka lak theih ang? etc…..
heng thu pawimawh tak takte hi kan zawt ngam ve tur a ni. Hetianga zawhna
pawimawh tak takte kan zawh ngam loh chuan an duh duhin min ti thei a, keimahni
bawkin kan tuar leh thei a ni. Chuvang chuan hna kan dilna reng rengah keimahni
kan inring ngam tur a ni.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: 16.0pt; line-height: 115%;"&gt;Sawiho turte: &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;1. Hna zawnna kawngah zirna leh thiamna hi a pawimawh ber em?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;2. Hna tha leh hna nghialnghet chelh turin engte nge kan
mamawh?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;3. Hna zawngtu ni ta ila, engang mi nge I duh?&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Hna zawngtu dinhmuna indintir zel ta ila, hna
tha kan hmu thei zawk ang em? &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;4. Kohhran leh khawtlang hian Hna chungchang inzirtirna hi
tun aiin uar ta ila, kan kohhran leh hnam hian hma a sawn phah ang em? &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;5. Malaysia Mizote aiin hnam dang unaute zingah hna sang
chelh an tam zawk tih Malaysia Zofate dinhmun zirchianna atanga hriat a ni a,
Mizoten hna nghialnghet kan chelh thei lo hi engvang nge ni? Kan hna tui zawng
thlang thei lova kan hna hmuh hmuh thawh a tul vang zawk? Kan mizia renga rilru
nghet lo nge kan nih chhelna leh rinawmna kan tlakchham vang zawk? Nge kan
hmanhmawh lutuk thin lutuk?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"&gt;&lt;span style="font-size: x-large;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Monotype Corsiva&amp;quot;;"&gt;&lt;b&gt;Hna zawn dan tha tih thupui hi kum 2012&lt;span style="font-size: x-large;"&gt;, Malaysia MCYF&lt;span style="font-size: x-large;"&gt;-te Seminar &lt;span style="font-size: x-large;"&gt;tuma ka buaisaih a ni e.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;
 &lt;w:WordDocument&gt;
  &lt;w:View&gt;Normal&lt;/w:View&gt;
  &lt;w:Zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;
  &lt;w:TrackMoves/&gt;
  &lt;w:TrackFormatting/&gt;
  &lt;w:PunctuationKerning/&gt;
  &lt;w:ValidateAgainstSchemas/&gt;
  &lt;w:SaveIfXMLInvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;
  &lt;w:IgnoreMixedContent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;
  &lt;w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;
  &lt;w:DoNotPromoteQF/&gt;
  &lt;w:LidThemeOther&gt;EN-US&lt;/w:LidThemeOther&gt;
  &lt;w:LidThemeAsian&gt;X-NONE&lt;/w:LidThemeAsian&gt;
  &lt;w:LidThemeComplexScript&gt;X-NONE&lt;/w:LidThemeComplexScript&gt;
  &lt;w:Compatibility&gt;
   &lt;w:BreakWrappedTables/&gt;
   &lt;w:SnapToGridInCell/&gt;
   &lt;w:WrapTextWithPunct/&gt;
   &lt;w:UseAsianBreakRules/&gt;
   &lt;w:DontGrowAutofit/&gt;
   &lt;w:SplitPgBreakAndParaMark/&gt;
   &lt;w:EnableOpenTypeKerning/&gt;
   &lt;w:DontFlipMirrorIndents/&gt;
   &lt;w:OverrideTableStyleHps/&gt;
  &lt;/w:Compatibility&gt;
  &lt;m:mathPr&gt;
   &lt;m:mathFont m:val="Cambria Math"/&gt;
   &lt;m:brkBin m:val="before"/&gt;
   &lt;m:brkBinSub m:val="&amp;#45;-"/&gt;
   &lt;m:smallFrac m:val="off"/&gt;
   &lt;m:dispDef/&gt;
   &lt;m:lMargin m:val="0"/&gt;
   &lt;m:rMargin m:val="0"/&gt;
   &lt;m:defJc m:val="centerGroup"/&gt;
   &lt;m:wrapIndent m:val="1440"/&gt;
   &lt;m:intLim m:val="subSup"/&gt;
   &lt;m:naryLim m:val="undOvr"/&gt;
  &lt;/m:mathPr&gt;&lt;/w:WordDocument&gt;
&lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;
 &lt;w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
  DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
  LatentStyleCount="267"&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" SemiHidden="false" UnhideWhenUsed="false"
   QFormat="true" Name="No Spacing"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/&gt;
  &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/&gt;
 &lt;/w:LatentStyles&gt;
&lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if !mso]&gt;&lt;img src="//img2.blogblog.com/img/video_object.png" style="background-color: #b2b2b2; " class="BLOGGER-object-element tr_noresize tr_placeholder" id="ieooui" data-original-id="ieooui" /&gt;
&lt;style&gt;
st1\:*{behavior:url(#ieooui) }
&lt;/style&gt;
&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt;
&lt;style&gt;
 /* Style Definitions */
 table.MsoNormalTable
	{mso-style-name:"Table Normal";
	mso-tstyle-rowband-size:0;
	mso-tstyle-colband-size:0;
	mso-style-noshow:yes;
	mso-style-priority:99;
	mso-style-parent:"";
	mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt;
	mso-para-margin-top:0in;
	mso-para-margin-right:0in;
	mso-para-margin-bottom:10.0pt;
	mso-para-margin-left:0in;
	line-height:115%;
	mso-pagination:widow-orphan;
	font-size:18.0pt;
	font-family:"Times New Roman","serif";
	mso-font-kerning:18.0pt;}
&lt;/style&gt;
&lt;![endif]--&gt;</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-01-03T05:00:06.056-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-E8JGjO4aaAo/UOV_cah7CrI/AAAAAAAADXo/RY7rnu4yG0U/s72-c/How+to+find+a+good+job.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2013/01/hna-zawn-dan-tha.html</feedburner:origLink></item><item><title>Middle East: HA AIAH HA, MIT AIAH MIT!</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/nEDiTo3Ubqw/middle-east-ha-aiah-ha-mit-aiah-mit.html</link><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 18 Dec 2012 03:10:46 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-7224972089396582214</guid><description>&lt;b&gt;&lt;font color="#006600"&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;br&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;br clear="all"&gt;    &lt;/b&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:center;background:white" align="center"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:blue"&gt;Middle East: HA AIAH HA, MIT AIAH MIT!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:center;background:white" align="center"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#943634"&gt;by, Lalrinawma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#7030a0"&gt;&lt;br&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;Israel leh Palestinian te inkarah khuan UN  chuan theihtawp chhuahin &amp;#39;Remna leh Muanna&amp;#39; siam tumin bei mahsela, a awm  khumkhua dawnin alang lo! Israel sorkar lahin West Bank leh East Jerusalem-a In  3,000 sak a tum chu UN-US-EU ten tilo turin ngen chamchi, thulh erawh an tum  bau si lo. Ava hahthlak em!&lt;span style&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:blue"&gt;Palestinian&lt;span style&gt;                                                                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; HAMAS hotupa Khaled Mashaal chuan Dec. 8 khan Gaza Strip chu a  raltlan (exile) na atanga a vawi 1 nan tlawhin hnehna kawng zawh &amp;#39;Victory  Rally&amp;#39; an neihah, &amp;quot;PALESTINE hi kan ram a ni a, hei lo ram dang kan nei  lo. Lui pui leh tuipui atanga chhim leh hmar thlengin kan ram a ni. Israel te  tan ram pek (concession) tur inch khat pawh a awm lo&amp;quot; a ti hmiah. Amah lo  hmuaktu mipui 500,000 te hmaah &amp;quot;Kan ram min luah luih saktu Israel-te chu  kan hnawhchhuah hma chuan, kan bei tang2 tur a tur a ni. Israel ram piang hi  kan pawm ngai dawn lo. Hnehna chang turin engtia rei nge kan beih dawn ka hre  lo, engtia rei pawh nisela- beidawng lovin kan bei zel tur a ni&amp;quot; tiin, mipuiten  kut an beng ring hle. He &amp;#39;Victory Rally&amp;#39; an tih chhan hi Ni 8 chhung tunhnaia  Israel nena an inbeihnaah khan Egypt-US hmalaknain remna siam a ni a, khatah  khan hnehtuah inngai in; Hamas pawl din cham kum 25na an lawm nghal bawk.&lt;span style&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span style&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;Hamas-te hian Palestinian chenna Gaza Strip-ah thuneihna changin de  facto- Prime Minister Ismail Haniyeh hovin ro an rel a; West Bank lama  Palestinian-ho President Mahmoud Abbas-a hruai &amp;#39;Fatah Movement&amp;#39; te erawh chuan  Israel ram chu pawm in, UN Gen.Assembly chuan Nov 29 khan UN &amp;quot;non-state  member&amp;quot;ah a pawmpui a nih kha. Hamas ho hnehna kawngzawhah hian Fatah  thlawptute tam tak an tel, an pawl flag eng (yellow) pawh an vai phe nasa. Ram  hmangaihna hla (patriotic songs) sa in, naupang pitar putar thlengin sipai uniform  ha in, loud speakers lian tawkin Hamas hotu Khaled Mashaal thusawi an puandarh.  Hamas te chuan Israel ram duh lai lai kan kap thei tih entirnan, an missile  siam M-75 le lian taka siamin, an rally-ah an tar kulh.&lt;span style&gt;     &lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;&lt;span style&gt;                                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;Khaled Meshaal (56) hi kum 45 zet ram dangah raltlana awmin, West  Bank-ah piangin Israel-Arab &amp;quot;Six Days War&amp;quot; 1967 ah khan kum 11 mi ni  in Israel ram atangin an tlanchhia a, kha Indonaah khan Israel chuan Gaza, West  Bank leh East Jerusalem te an la a, vawiin thlengin an awp hlen ta a ni.  Meshaal hi 1997 khan Israel Commando ten thah tumin an bei a, a dam chhuak  hlauh; an hotupa Sheikh Ahmed Yassin chu 2004-a Israel-in thlawhna atanga an  kahhlum hnuin, Hamas hruaituah a awm chho ta a ni.&lt;span style&gt;  &lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;&lt;span style&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span style&gt;                    &lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;    &lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;Hamas leh Israel inremna (cease-fire) ang chuan Israel-ten Gaza tundinna  turah Israel military hmangin bual beh loh tur tih telin, hei hi hnehnaah an  ngai. Hamas sorkar thupuangtu Taher al-Nounou chuan &amp;quot;Military a hnehna a  ni lo, kan duh leh tum kawnga hnehna a ni. A tawp a tawpah Israel chuan kan  thil phut an pawm ta&amp;quot; a ti. Hamas hi US-EU chuan &amp;#39;terrorist&amp;#39; pawlah  puangin, Fatah pawl erawh an pawm thung. Tunhnaiah Hamas hi Turkey, Egypt, leh  Qater leh Arab ram thenkhat- US thiantha ten an thlawp tlat avangin US-EU tan  pawh tih vak ngaihna a awm lo. Hamas hian Israel chu a theih ang anga tharum  hmanga beih zel an duh a. Israel tan ina awm an mi leh sate tlanchhuah nan  Israel sipai leh civilian te ru bovin, hmanraw an hman theih2 hmangin Israel an  tibuai hle thin a ni.&lt;span style&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;    &lt;/p&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;Meshaal chuan &amp;quot;Kan mite jail bang zut mekte thlengna turin leh tih  zalen nan, mi rukbo pawh kan chawlhsan mai lo vang. Hun kal tawha kan hmalakna  angin kan kal zel ang&amp;quot; a ti. Hamas hian Israel sipai la naupang tak Gilad  Shalit chu kum 5 chhung ru bo vin, October 2011 khan Palestinian tang 1,027 nen  Israel sorkar chuan alo thleng pui tawh a ni. Mipui nuai tam tak pungkhawm  hmaah Israel bei tura tharum thawhtu pawl hrang2 leh Missile hmanga Tel Aviv  leh Jerusalem kaptute chu fak in, &amp;quot;Juda ho kan that a ni lo. Kan thah zawk  chu Zionists hote an ni. Chung Zionists te chu kan ram min chhuha min  luahsaktute an ni. Kan ram leh hmun thianghlim min luahsak tute chu kan thisen  far tawp thlengin kan bei anga, kan that zel tur a ni...Jerusalem chu inche  khat te te in, lung pakhat te te in kan chhuh anga, kan zalen tir tur a ni&amp;quot;  a ti. &amp;quot;Palestinian raltlan (refugee)te chu kan tan mi thianghlim an ni,  kan phatsan thei lo&amp;quot; tiin, President Mahmoud Abbas-a pianna Safed khua,  Israel rama awma thirhling neia hung te chu sawi langin, &amp;quot;Abbas angin Israel  nen inrem siam kan duh lo&amp;quot; a ti.&lt;span style&gt;&lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;&lt;span style&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;Hamas military wings hotupa Izzudin al-Qassam chuan &amp;quot;Min beitute  lama tang te chu an kut kan tan zel ang&amp;quot; a ti. Ni 8 chhung Israel nena an  inbeih khan Israel tanpuitua puh chu Ui thi hnuh ang maiin, kawtthlerah Hamas  helten motor-bike-in a kut leh keah hlingin an hnuk kual hrep. Ni 8 indonaah  khan Israel chuan Palestinian 160 thatin, hliam 1,000 chuang an awm. Israel  lamah mi 6 thiin, hliam an awm nual. Hamas te hian June 2007 atangin Gaza  Strip-ah thuneihna changin, a theih ang anga Israel te beih zel an tum a ni.  Dec 8-a Victory Rally-ah hian mi 1,000 chuang Qater, Egypt, Turkey, Bahrain leh  Malaysia atangin Gaza City tlawhtu an awm. Hetiang anih avang hian Ui leh Kel  thlun pawlh ang maia in ngeihlo Israel-&lt;span style&gt;  &lt;/span&gt;alestinian  te inkarah &amp;quot; remna leh muanna&amp;quot; tia an zawna an au reng laiin,&amp;quot;Ha  aia Ha, Mit aiah Mit&amp;quot; tih hi a thleng zel zawk dawn niin alang. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;    &lt;/p&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#632423"&gt;&lt;span style&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color:rgb(204,51,204)"&gt;(Source: The Observer/ The  Guardian/ CNN)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;background:white"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#7030a0"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#7030a0"&gt;&lt;span style&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="background-color:rgb(51,0,51)"&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#7030a0"&gt;***********************&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp;************************&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;    &lt;br&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#7030a0"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b&gt;&lt;i style&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:#7030a0"&gt;&lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;b&gt;    &lt;/b&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,51)"&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;In Unaupa&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;..,&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;br&gt;    &lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;&lt;br&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,0)"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;Samuel V.L.Kunga ( Pakunga)&lt;span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,0)"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;Mobile    : &lt;/span&gt;+91- 8943-743-818&lt;/span&gt;&lt;br&gt;    &lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,0)"&gt;+91 - 9567-190-428&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;span style="background-color:rgb(102,255,255)"&gt;Contact  : &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0);background-color:rgb(255,255,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;a href="mailto:samuelpakunga@gmail.com" target="_blank"&gt;samuelpakunga@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br&gt;    &lt;span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;                         &lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0);background-color:rgb(255,255,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;a href="mailto:samuelkunga@gmail.com" target="_blank"&gt;samuelkunga@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;br&gt;    &lt;br style="color:rgb(0,0,0);font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;font-size:small"&gt;    &lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="font-family:arial;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;color:rgb(102,0,0)" size="4"&gt;&lt;i style="font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(51,255,255)"&gt;Facebook: &lt;/span&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;font style="text-align:-webkit-auto;text-indent:0px;background-color:rgb(255,255,0)" size="4"&gt;&lt;i&gt;&lt;font color="#660000"&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;font face="arial black, sans-serif"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/samuel.kunga.7" target="_blank"&gt;http://www.facebook.com/samuel.kunga.7&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;br&gt;    &lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;span style="color:rgb(102,0,0);font-family:&amp;#39;arial black&amp;#39;,sans-serif;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;letter-spacing:normal;line-height:normal;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px"&gt;&lt;span style="background-color:rgb(255,255,255)"&gt;      =====&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp; ======&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br&gt;    &lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;  &lt;/b&gt;  </description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2012-12-18T03:10:46.509-08:00</app:edited><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2012/12/middle-east-ha-aiah-ha-mit-aiah-mit.html</feedburner:origLink></item><item><title> I ngaihtuahna kha thlak danglam a tul</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/7fxEpnhQRy4/i-ngaihtuahna-kha-thlak-danglam-tul-i.html</link><category>Article</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Tue, 12 Feb 2013 14:55:47 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-2341753847849816239</guid><description>&lt;div style="text-align: center;"&gt;
&lt;b style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size: 14pt;"&gt;•&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size: 16pt; text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=0"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: blue;"&gt;I NGAIHTUAHNA KHA THLÂK DANGLAM A ṬUL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: center;"&gt;
&lt;span style="color: #cc0000; font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;By: Samuel.V.L.Kunga&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: red; font-size: 19px; font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-6xh6vU-Cf4Q/UM4-Ak7MLMI/AAAAAAAADWg/tRuFuEXqUMQ/s1600/Good.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="222" src="http://4.bp.blogspot.com/-6xh6vU-Cf4Q/UM4-Ak7MLMI/AAAAAAAADWg/tRuFuEXqUMQ/s400/Good.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 5; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 5; text-align: center;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;I rilruah eng nge awm se
i tih? I buaina I thlir em? A chhe lam hlirah i la awm zel em? I thlir dan
chuan I khawvel nun chu a siam danglam ngei ang. He hringnun khavelah hian
buaina chi hrang hrangte hi kan hnawl ngawt thei lo vang.Thil ṭha lo thlêng
ngai reng reng lo turah kan ngai tur a ni hek lo. Mi sualte chungah thil ṭha a
thlêng ang bawkin,mi ṭha leh fel takte chungah pawh thil ṭha lo a thlêng ṭhin.Chu
tah tak chuan lo mangan lawk sa vak kha kan tih tur chu a ni hauh lo mai.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&amp;nbsp;I dam lo a nih chuan chu chu pawm la, nangmah
tidamtu che chu I thinlungah khan a awm a ni.I taksa a chau va, I thlarau nun a
ngui a nih pawhin chu chu kan hrethiam alawm. A chang chuan I hahchawlh vete
pawh a ngai ṭhin alawm.I ngaihtuahnaah khan thu tiamtu hi hre reng ṭhin ang
che. Ani chuan,’’ LALPA nghâktute erawh chuan an chakna chu an siam ṭha leh
ang,’’á ti a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;Tin, a thîm zawnga thil
ngaihtuah reng chung chuan thil ṭha I hmu thei lo bawk ang. I ngaihtuahna
hluite kha I paihthlâk a, rilru put hmang thâra I inthuam a ngai bawk ang,
kawng leh lamah chuan I ngaihtuahna chu thlâkin, Pathian hnen aṭanga thil ṭhate
chu I thlentir ngei tur a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;A hmasa berah chuan kan
hneh ngei dawn a ni tiin hnehna chu kan rilruah a awm hmasa phawt tur a ni. Hlawhtling
thei lo tura I inngai a nih chuan I hlawhtling thei ngai lo vang. I natna kha a
dam thei tawh lo vang I tih tlat chuan I tih ang chuan a ni bawk ang. Pathian
chuan i dinhmun chu a thlâk danglamsak thei dawn lo che nia I ngaih tlat chuan
a danglam lo kumkhua ang. He Bible thu,’’A suangtuah ang chiah zelin a ni a awm
ni,’’tih hi hre reng rawh. Hlawhchhamna I ngaihtuah chuan I hlawhchham ang a,
hmasawn lova ngai awh reng tura I inngaihtuah chuan a vantlang tawk vel chiah
leh indaih ṭawk ṭawk chauh zelin I nung ang.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&amp;nbsp;Nimahsela, ṭhian duh tak, Pathian thutiama I
chen a, a hnehna ngaihtuahnaa I awm zel chuan a hnehna te, a chakna te,a
thiltihtheihnate leh a duhsaknate chu I chang ang a, chumi ata chu engmahin an
dal thei lo vang che. Thil ropui leh thil mak ti tura siamtu che chuan, nangmah
kal tlang lo chuan khawvelah engmah tih a tum lo tih hi lo hre nawn fo vang
che!&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #7030a0; font-size: 14.0pt; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; ################&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp;##############&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="MsoNormal"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: #984806; font-size: 15pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormal" style="text-indent: 0.5in;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2013-02-12T14:55:47.767-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/-6xh6vU-Cf4Q/UM4-Ak7MLMI/AAAAAAAADWg/tRuFuEXqUMQ/s72-c/Good.JPG" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2012/12/i-ngaihtuahna-kha-thlak-danglam-tul-i.html</feedburner:origLink></item><item><title>DECEMBER 21, 2012 AH KHAWVEL A TAWP DAWN EM???</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/AtUGgWtkM8s/december-21-2012-ah-khawvel-tawp-dawn-em.html</link><category>News</category><category>Article</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Mon, 17 Dec 2012 05:05:22 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-642663503131784592</guid><description>&lt;div style="text-align: left;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpFirst" style="text-align: left;"&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;DOOMSDAY/KHAWVEL TAWP HUN:&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpFirst" style="text-align: left;"&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;DECEMBER 21,  2012 AH KHAWVEL A TAWP DAWN EM!&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpFirst" style="text-align: left;"&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;(Nibiru, Planet-X, Mayan Calender, thla thisena chang Vs Bible)&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;"&gt;&lt;b&gt;By:&amp;nbsp; &lt;/b&gt;BigDaddy Hmahmatea&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpFirst" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-7mjzxixzJsw/UMzo8p_yUNI/AAAAAAAADU8/12PUxB15TSc/s1600/image-758300.jpeg"&gt;&lt;img alt="" border="0" height="200" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5822284547046396114" src="http://3.bp.blogspot.com/-7mjzxixzJsw/UMzo8p_yUNI/AAAAAAAADU8/12PUxB15TSc/s200/image-758300.jpeg" width="168" /&gt;&lt;/a&gt;  &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;  &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;* December ni 21, 2012 a hnai ta viau mai a, nibiru leh Mayan calendar  chungchag te post a rawn awm ve leh ta zauh zauh a. Chiang lehzual a kan hriat  theih nan hei hi a chhiar peih tan thui tawkin kan post ve anga, phone atanga  lut next page tih hawng theilo tan a picture ah hian click ula a vain a in  hawng mai ang.Hman deuh atang tawh khan NIBIRU chungchang hi sawi a awm fo tawh  thin a. Local TV lamah lamah te tih chhuah a niin mi tamtakin an mangan puiin  an hlau a, mut mawh hnar mawh a lo hmang tawk lah bo lo. Tunlai thleng hian kan  thuhriltu lar tak tak te pawn biak in chhungah te leh cable TV lam ah te leh  camping crusade na ah te an thu sawina ah te khawvel tawp insawithaih nan tak  an la hmang fo mai a. Hei tunah, heng planet panga Mercury, Venus, Mars,  Jupiter leh Saturn-te hi an intlar (align) dawn avanga khawvelah hian chhiatna  nasa tak thleng tura hrilhlawk a lo awm chho leh a. Chutiang anih avang chuan  thu diktak hi puan chhuah a tha in ka hre ve a, chuvangin a tawi kim thei ang  berin rawn sawi chhoh ve ka rawn tum dawn a. He thu hi hman deuh ah NIBIRU tih  in ka post tawh a mahse kimchang zawkin tuntumah hian rawn sawi ka rawn tum  ange.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;NIBIRU CHU: 1995 khan internet a web site pakhat Zeta Talk tih  hmuchhuak tu Nancy Leider chuan, amah chu Zeta Reticuli star system atanga  Aliens ho in rawn bepawp in 2003 khan he kan chenna lei hi planet pakhat  NIBIRU, Planet-X an tih bawk kan lei let li vel a lian chuan a rawn su thawi  thuak dawn tih an rawn hrilh tih a puang a. He thu hian khawvel a dengchhuak  nghal a,thin khawvel tawp hun buaipui pawl ho 'Doomsday Group' hrang hrang  chuan an vawrh darh ta nghal chuai chuai mai le. Chutiang khawp a planet lian  kawngbo in kan lei hi a rawn su thawi a nih chuan kan lei hi a vir dan te a  buai vek anga ' Pole Shift" an tih mai chu a thleng anga kan lei chhim tawp leh  hmar tawp te hi a awmna a inthlak vek anga tichuan he kan lei ah hian chhiatna  nasa tak a thleng anga ,thil nung engmah an damchhuak zo dawn lo a, hei hi kan  khawvel tawpna hun tur chu a ni tih an vawrh darh nasa ta mai le. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: left;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Cambria, serif; text-align: justify;"&gt;Mahse he thil hi 2003 khan a thlen leh tak si loh avangin Doomsday  Group hrang hrang ho chan a hun tur chu December 2012 ah an sawn leh ta a. Hemi  hun a an sawn nachhan pakhat pawh hi khawvel tawp hun chhui pawl hrang hrang in  Mayan ho calendar a an hun tawp ( Baktun) an tih nen a inmil vang ani. Heng  laiah hian thil hriatsual a awm ve a ,Mayan ho hian khawvel tawp hun tur lam an  sawina nilovin an hun chhut dan a 'Time Cycle' tawp hun an sawina mai a ni a.  Time cycle hi a hrang hrang an nei thin a, Baktun time cycle hi 2012 December  ah a tawp daw e tihna zawk a ni. NIBIRU tih hrim hrim hming hi lehkhaziak tu  pakhat Zecharia Sitchin in 'Ancient Astronaut' tih a ziah a Babylonaian ho leh  Sumerian ho thawnthu Mythology atanga a lak chumai atanga lak leh chhawn chu a  ni a, Sitchin-a phei hi chuan heng an NIBIRU buaipui luai luai nen hian  inzawmna pakhatmah a neilo tih a sawi nghe nghe ani. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;NIBIRU emaw Planet-X chungchang rawn lar chhuah tan na ber chu 1997 kum  a mithiam te Hale-Bopp,s comet in kan lei a rawn su thawi maithei ti a an sawi  kha Nancy Leider-I chuan vantlang bumna dawt mai mai a ni, Planet-X, NIBIRU  hian kan lei hi a rawn su dawn a,chu chu,khawvel mithiam te hian lo dan ngaihna  an hre si lo a,chuvangin vantlang bum nan Hale-Bopp,s comet hi awm angin an saw  ta mai mai ani tiin internet lam ah a vawrh darh ta chiam mai a. A sawi dan  chuan 27 May 2003 khan Planet –X chuan kan lei hi a rawn su thawi thuak anga,he  planet-x hi a len em avangin kan lei let li vel lai a ni a , a hipna nasa lutuk  avang chuan kan lei chhim tawp leh hmar tawp te hi an awmna a in sawn danglam  vek anga,tichuan tui fawn nasatak te, tlangkang leh lirnghing nasa tak te a  rawn chhuak anga chu chuaqn he khawvela thilnung awm zawng zawng deuthaw chu a  ti hlum dawn a ni a ti a.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;He a thil sawi hi New York times vel ah chhuah a ni a tichuan khawvel a  Doomsday Group hrang hrang ten an lo vawrh darh ve bawk nen khawvel in a  buaipui ta a ni. Leider-I Naihdan hi a lo darhzau em em nachhan pakhat chu an  mahni Zeta Talk Community a member pakhat Mark Hazlewood an a lehkhabu pakhat '  Blindsided; Planet-x passeses in 2003 ' tih a ziah a a tih chhuah vang leh  internet web site hrang hrang leh Google lam thlenga Doomsday Group hrang hrang  ten an vawrh darh vang pakhat a ni a. 2003 ah engmah a thleng ta si lo a, tin  Hale-Bopp's comet chuan tun kumzabi a simeikhu eng ber ni tur a he kan lei hi  engmah harsatna thlen lova a rawn thlawh pelh leh tak si avangin Leider-i vek  chuan 27 May 2003 ah NIBIRU, Planet-X in khawvel a rawn su thawi dawn a tih chu  dawt mai mai a nih thu leh a hun tak chu 2012 December ah a nih zawk thu chu a  sawi&amp;nbsp; leh ta thung a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;Sawi tak ang khan NIBIRU tih hming hi Zecharia Sitchin an a thil chhui  vel na a Babylonian ho mythology a an thawnthu pakhat, an sakhaw thil deuhhlek  chungchan a chhui na atanga a hriat, A lehkhabu pakhat Hmanlai hun a van lam  atanga he khawvel tlawh tu Ancient Asrronomera ho chungchang a ziah na ' The  12th Planet ' tih atanga lak a ni a . Zacharia sawi dan chuan hmanlai  Babylonian ho khan planet lian tak pakhat Marduk ( Nibiru) chuan kan khawvel hi  kum 3600 dan zelah a rawn thlawh pel thin in an ngai a ,chu planet Marduk a  cheng ho chu he khawvel a mihring ten en hian an rawn in thlahpawlh ta thin  niin an ngai a ni a ti a. Tin chu planet Marduk a mi cheng ho te chu Sumerian  ho thawnthu a mihring te pathian hmasaber Annauki an tih ho tho kha niin a sawi  bawk a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;NIBIRU HI A AWM TAK TAK EM? Khawvel in a an buaipui huai huai NIBIRU  chu a awm tak tak reng em tih chu khawvel scientist te leh Astronomer ho te  chuan an han chhui ta tak tak a , an thu tluk na ah chau a lo awm reng reng lo  tih hi a ni ta tlat mai. Scientist ho ngaihdan chuan hetiang khawpa planet lian  lei bulhnai mai ami chu mitlawng pawhin a hmuh theih tur a ni tlat mai. Saturn  leh Jupiter pawh mitlawng in a hmuh theih a ni a. Hei hi a sawi sel tu te chuan  NIBIRU hi nip hen a a awm tlat avangin a hmuh theih loh a ni an ti a mahse hei  hi geomrtrically in thil ni thei a ni lo thung. Tin NIBIRU thlalak anga an rawn  tih chhuah tamtak Google ah te pawh hmuh tur awm tamtak hi thlalakna lense ni  in a emkhalh atanga lo awm ' Sun Flares' an tih ang chi hi an ni tlangpui bawk. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;NIBIRU chungchang ah hian NASA leh US sawrkar chuan thil thup an nei  ani ti pawl ho chuan an tan chhan ah chuan1983 a IRAS ( Infrared Space  observatory satellite) an kah chhuah kha engemaw thil lian tak in a signal a  tibuai a chumi chu NIBIRU hi a ni e an ti a mahse hei pawh hi a nihna tak ah chuan  kan solar system ami pawh nilo Galaxy dang daih ami thil ani tih an sawi  bawk.Tin NIBIRU a awm ringtu ten a an tanchhan pakhat leh SPT telescope South  Pole ami in a thla a la an tih pawh hi he telescope hi radio telescope a ni a  ,thlalak pangngai ang ' optical image" hi a thlalak a siam chhuak ve thei lo  bawk a ni. YouTube a an post chuai chuai Hubble Telescppe in NIBIRU tla a lak a  ni e an tih pawh hi Star V838 vel ami 'Light echo' (Eng thangkhawk) thlalak mai  mai a ni bawk. Tin Google Sky tih a Orion constellation a data kimlo awm,  NIBIRU awmna thup tumna anga sawi pawh hi an software a chianglo a awm vang mai  mai niin an sawi bawk, tin Google Sky ami tho NIBIRU &amp;nbsp;hlalak anga an sawi thin  pawh hi Carbon Star an tih CWLeonis &amp;nbsp; hlalak a ni bawk. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;Mayan-ho calendar an tih a huna n chhut dan hi thla khat ah ni 20  (sawmhnih) zel awm in kumkhat ah thla 18 (sawmpariat) an awm tir a, ni 5 (nga)  kut ni HAAB an tih atan an belh a, tichuan 360 awm calendar hi an lo nei thlap  tawh a. Mayan ho hian ni 11,960 chhung in thla hi vawi 405 a bial hman tih te  an chawk chhuak a, tunlai thiamna a an han chhut in ni 11.959.888 ani tih an  hmu chhuak a, Mayan ho chhut chhuah chu kum 292 zel ah nikhat in a diklo ve  anih chu. Venus in Ni hi ni 584 ah a hel chhuak tih te an chawk chhuak thlap.  Tunlai thiamna a chhut in 583.92 ani. Tichuan thla khat ah minute 6 vel in an  chut diklo ve ani. An hunlai hmanraw engmah neihloh lai chuan pui tak ani a  mahse heng an hunbi chutna hi 2012 bak ahunan chhut thei tawh lo tih lam  nilovin, an kum chhiar dan hi hunbi hrang hrang in an then ve a, tichuan a  hunbi then pakhat chu 2012 hian a tawp dawn tihna a ni zawk. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;Arsi dang thenkhat te NIBIRU anga an chhui zawn chawp ho te chu tarlang  tawh lo mai ila. KAN HRIAT TLAN ATANA KA DUH CHU he NIBIRU chungchang hi Nancy  Leider-in dawt phuahchawp internet a ama web site, arsi dang ah mihring an awm  ve ring ho awmkhawmna Zeta Talk an tih a a sawi darh atang a khawvel tawp hun  atchilh pawl ho Doomsdayer group hrang hrang ten internet lam atanga an vawrh  darh avanga hetia khawvelin a buaipui ta hluai hi a ni tih lo hria ila ka duh  a. Tin heng Doomsdayer group ho hian an thu vawrh darh behchhan nan hian Mayan  calendar ah pawh 2012 bak a awm lo tih hi an tanchhan fo thin a. Heti anih  avang hian Mayan Calender chungchang hi chiangkuang deuh hlekin lo sawi ila a tha awm e. &amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif; font-size: large;"&gt;December ni 8, 2006 a Mel Gibson-a film siam 'Apocalypto' an tihchhuah  atang khan Mayan Calendar hian ngaihven a hlawh thar leh viau mai a. Heng mite  hian khawvel tawp hun chu an buaipui ber a ni.'Apocalypto' tih hi Greek tawng a  ni a, a awmzia chu 'Thil inthup khuh hawnna leh bul tan tharna' tihna ang a ni  a. Hei hi Mayan hovin 'Fin de los Tiempos' an tih, khawvel tawp hun tur an sawi  nen a inrem hle a, hei vang hian an ngaihven phah lehzual a ni. Mayan Long  Count Calendar ah chuan 'End Date' hi 13.0.0.0.0. ah tihlan a ni a. Hetah hian  an Calendar pawh a tawp chiah a, hemi ni hi 'Winter Solstice' chiah a nih bakah  December ni 21, 2012 chiah a ni bawk a. Hei vang hian he ni ngei hi khawvel tawp  ni a nih ngei an ring tlat hlawm a ni. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="text-align: left;"&gt;
&lt;ol&gt;
&lt;li style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Cambria, serif; font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Cambria, serif; font-size: large; text-align: justify;"&gt;Mayan ho hian 3113 BC khan Calendar hi an siam tan a. Calendar chithum  an nei a, pakhat chu 'Tzolkin' an ti a, hei hi an Calendar serh ber a ni a. Hei  lo hi agricultural calendar an tih mai 'Haab' a awm leh a. A pathumna leh  khawvel tawp chungchang tarlangtu bera an sawi 'The Long Count' a awm leh a  ni.A hnuhnung ber 'The Long Count' bik hian khawvel tawp hun tur chu a tarlang  a. He calendar hi kum 5000 apiangin a intan thar leh ziah a, tuna a hun kalpui  mek hi BC 3114 vel atanga intan kha a ni a. Mayan ho rin dan chuan hun hmasa  ber chu Pathianin kan chenna khawvel leh a chhunga chengte a siam lai kha a ni  a. Hun hnihna leh hun thumna ah chuan Pathianin hlum hmangin mihring a siam  bakah thing leh hnim te a siam a. Tuna kan hun hman mek hi hun lina a ni a, hun  tawpna niin an ngai bawk a ni. Mayan calendar ah chuan khawvel tawp hun tur hi  tarlan tawh angin December ni 21, 2012 a ni a, hetiang deuh hian calendar hrang  hrang pawhin tawp hun tur an nei ve nual bawk a. Khawi ber hi nge rin ber tur  hriat thiam a ni chiah lo a, Mayan ho calendar hi a dik ber tih theih a ni tlat  lo. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ol&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Tin,&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt; &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;tunhnai mai khan Guatemela a Mayan ho khaw hlui, Xultun ruins an  tih a thil hlui laichhuak tu ho chuan Mayan ho astronomical table calendar hlui  ber mai ni a an ngaih chu an hmuchhuak ta hlauh mai. Mak deuh mai chu he an  calendar hmuhchhuah ah hian 2012 ah khawvel a tawp dawn, hun a tawp dawn tih  lam reng reng a lo lang lo tlat mai. Heta a lan danah chuan an time cycle hi  2012 hnu lamah pawh kum 7000 chuan a la in chunzawm zel dawn niin an lo chhut  daih zawk mai a. Tin chumi hnuah pawh chuan an time cycle hi a lo la tawp dawn  lo nasa niin an lo ngai daih bawk ani. He hmunah vek hian Mayan ho paintings  bang vela an ziah hmasaber an hmuchhuak bawk ani.( Ngaihtha deuhin kum 7000 chu  in lo la awm leh phawt thei tihna anih chu...wehehehe) Mayan ho tak phei hi  chuan khawvel hi a tawp mai an ring lo khawp ani awm e. &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;Hindu ho chuan 2003 khan an pathian Krishna chu khawvela lo kal turin  an ring daih tawh a, tun thlengin an la beisei chhuak lo a. Muslim calendar chu  2076 a tawp tur a nih laiin Jewish calendar chu 2240 ah daih a tawp dawn bawk a  ni. Carl Johan Calleman chuan Mayan calendar hi uluk takin a zir a, ani chuan  'The Great Cycle' hi October ni 28, 2011 a tawp tur angin a zirchhuak thung a.  A zir dan chuan September ni 8, 2040 ah planet te chu an insiamtha leh dawn  chauh a ni. Kan Pathianthu ngei pawh in Pa chauh in a hria Fapa pawh in a hre  lo a tih khawiah Mayan hovin an lo hriat bik ngawt thu a awm lo reng reng  ringawt mai a ni. Enganga Pathianthu sawi thiam lar mi te ngaihsan pawhin  NIBIRU in khawvel a rawn su dawn, chuti khati, khawvel tawpna tur ani , 2012  December mai hi a ni tawh an ti a nih chuan chu thusawi tu chuan a chhiar zau  vak lo a, mi thusawi engemaw mai mai ring chi a ni tih in lo hre mai dawn nia.  Buaina tur a awm love.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;BIBLE LAM ATANG VE THUNG IN AW: Kan Bible ah hian Chanchintha lamah te  amah Lal Isua ngeiinni hnuhnung a thil thleng tur a sawi te leh lo inrin hun a  sawi te tehkhinthu ang te in kan hmu a. Tin tirhkoh Paula te ho ten lehkhathawn  lamah te ni hnuhnung ami te an lo sawilawk bawk a. Tin a Thupuan bu ah hian  Hmangaih Johana hnena Pathian inlarna kan hmu a. Bung 6 hnu lam atang phei hi  chuan a tawp thleng hian khawvel tawp dawn a thil thleng tur chungchang te,  hremna lo awm tur te, sakawlh lo chhuah tur thu te, a hnungzui t6u chhinchhiah  an nih tur thu te, Setana kum 1000 chhhung phuar a nih tur thu te, kum 1000  rorel te, chumi hnuah Setana chhuah zalen a nih leh phawt tur thu te, chutah  chatuan atan a meidila hrem anih tur thu te, he lei a chhiatna chihrang hrang  thlen tur thu te an ni hlawm a.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;Tin arsi them a rawn sur anga chu chuan mi tamtak a tih hlum tur thu  te, ni thim tur thu te leh thla thisen ang mai a a sen tur thu te a rawn sawi  a. Mitamtakin thla ah thisen an hmu te an ti a, mahse kan Bible hian thla  thisenah a changang a ti reng reng lova, thla chu thisen ang mai a a sen tur  thu a sawi zawk ani. Mahni a enna neilo ni atanga enna nei ve ringawt a ennachhan  ber ni a thim chuan engvanginnge a sen rum loh reng ang . Tin rannung tur  hlauhawm tak tak nei puan tur thu te tin Israel mi 1,44,000 chhinchiah bik an  nih tur thu te, mithianghlim kal tawh te lo thawh leh tur thu te, lei thar leh  van thar te, tin vanram awmdan zawng awng te leh Lal Isua lo kal leh tur thu te  thlengin chiang takin a sawi vek mai a. Heng ka tawn sawi bak pawh hi  chiangkuang takin a sawi vek a ni.Thupuan bu hi amah Pathian ngei Johana hnena  a inlarna ani a, kan Bible a awm ngei a ni bawk a. Heng atang hian hun hnuhnung  a thil awm tur chu a langchiang viau a. Kan Bible hian NIBIRU lam te, Planet-X  tih vel lam te leh Mayan Calender te hi a sawi lang hauh lo mai a. Mahse mak  tak maiin keini Kristian 'inti' te hian kan Bible thu ai hian khawi internet  vel ami emaw, eng local TV report vel ami emaw, eng chan- chinbu vel ami mai  mai emaw hi kan ring a kan hlau em em zel mai hi chu thil mak ve tak chu a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;Khawvel tawp hun te, Lal Isua lo kal leh hun te hetiang ang vel hi chu  kan Bible ah khan han en ula Fapa pawhin a hrelo a Pa chauh in a hria tih a nih  kha.Chuvanngin bum in I awm lo hram ang u. Khawvel tawp hun tur hi tunhma deuh  atang tawhin mi tam tak chuan an buaipui nasa hle a, mahse tun thleng chuan a  la tawp lo zel chu a ni a. Hetiang sawi sep hi awlsam taka lo ring ve zung zung  chi hi khawvel hmun hrang hrangah an awm zel lehnghal a. A chunga ka'n tarlan  takte pawh khi miin lo ring se tih vanga ziah a ni lo a, kan rilru sen zau  zawkna atan leh hetianga sawi hluai hi a dik kher lo tih lantirna atan a ni  zawk a. Miin an sawi nasat deuh avanga ni ngei tura lo ngaih ve ngawt chu a fel  lo thei viau a, keimahni leh Pathian inkar hi tifel hmasa phawt zawk ila, heng  thuthang mai mai hi chu kan buaipui hauh lo ang a. Eng hunah pawh khawvel tawp dawn  se ringtu tak tak tan chuan engmah buaina tur a awm lo a ni.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;A PAWIMAWH BER ZAWK AH CHUAN, khawvel hi la tawp lo mahse, Lal Isua hi  lo la kal lo mahse nang leh kei hi enghun ah pawh thi thut thei reng kan ni a,  chutih hun ah chuan lei leh van Lalber hmaah hian ding mai thei turin keimahni,  kan thlarau hi a inpeih em tih lam hi a pawimawh fe zawk a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpMiddle" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class="MsoNormalCxSpLast" style="text-align: justify;"&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;Khawvel  tawp hun tur chungchang hi mi tam takin an buaipui nasa hle a. Hetianga sawi a  tam tak viau chhan hi chu Mayan Calendar ah December ni 21, 2012 hi khawvel  tawp hun tur angin a lang nia an sawi vang a ni. Mayan ho, Nostradamus,  Thuthlung Hlui hunlaia zawlneite, Isua zirtirte bakah tunlai scientist te chuan  kan solar system ah planet thar 'Nibiru' a pian tur thu an sawi lawk a, he  planet thar hi '12th Planet' emaw 'Red Planet' emaw 'Planet X' tiin emaw an ko  a. He planet thar hian kan chenna khawvel hi a rawn su chhe dawn niin Mayan ho  chuan an ngai ni a sawi a ni.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt; text-align: justify;"&gt;
    &lt;/h5&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt;"&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight: normal;"&gt;Source: &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h5&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt;"&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight: normal;"&gt;BigDaddy Hmahmatea&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight: normal;"&gt;&lt;br /&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h5&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt; text-align: justify;"&gt;
&lt;/h5&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt;"&gt;
    &lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight: normal;"&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;{ R.Lalhmangaiha }&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h5&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt;"&gt;
    &lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight: normal;"&gt;&lt;span class="usercontent"&gt;THU NGAIHNAWM HUANG&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h5&gt;
&lt;h5 style="background: none repeat scroll 0% 0% white; margin: 0in 0in 2.45pt;"&gt;
&lt;span style="font-size: large;"&gt;
&lt;span class="usercontent"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight: normal;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h5&gt;
&lt;span class="usercontent" style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;"&gt;************&amp;amp;&amp;amp;&amp;amp;************&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;      </description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2012-12-17T05:05:22.163-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/-7mjzxixzJsw/UMzo8p_yUNI/AAAAAAAADU8/12PUxB15TSc/s72-c/image-758300.jpeg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2012/12/december-21-2012-ah-khawvel-tawp-dawn-em.html</feedburner:origLink></item><item><title>Mi Tumruh Israel Hnam</title><link>http://feedproxy.google.com/~r/TuivarKhua/~3/n5UvyIQ_EnI/mi-tumruh-israel-hnam.html</link><category>Article</category><author>noreply@blogger.com (Tuivar Khua)</author><pubDate>Mon, 17 Dec 2012 05:06:24 PST</pubDate><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-7339749425252735278.post-7254603861135659113</guid><description>&lt;div style="background-color: white; color: black; font-family: times new roman, new york, times, serif; font-size: 10pt;"&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 10pt;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 10pt;"&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 10pt;"&gt;
&amp;nbsp;&lt;span style="font-size: 12pt; line-height: 15.855555534362793px; text-align: justify;"&gt;By&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="font-family: Cambria, serif;"&gt;:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Isua Thian,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; line-height: 15.855555534362793px; text-align: justify;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif;"&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif;"&gt;
&lt;div id="yiv1266079476"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div id="yiv1266079476ygrp-mlmsg"&gt;
&lt;div id="yiv1266079476ygrp-msg"&gt;
&lt;div id="yiv1266079476ygrp-text"&gt;
&lt;span style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 12pt;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;        &lt;br /&gt;
&lt;div id="yiv1266079476ygrp-text"&gt;
&lt;div class="yiv1266079476separator" style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 12pt; text-align: center;"&gt;
&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-oGX7-czmqvQ/UMRloW5qq9I/AAAAAAAAB7I/JGDS3eFaCV0/s1600/images.jpg" rel="nofollow" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;" target="_blank"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-oGX7-czmqvQ/UMRloW5qq9I/AAAAAAAAB7I/JGDS3eFaCV0/s1600/images.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 12pt; text-align: justify;"&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div style="font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 12pt; text-align: justify;"&gt;
Khawvel hnam zawng zawng zingah hian Israel hnam hi huaisen, indo thiam leh hnam tumruh ber tih theih an ni hialin a rin theih awm e. Thuthlung hlui atang khan an chanchin tam ber chu indo a la ni ber a. Pathian lakah pawh an hel ngun ber bawk. Nimahsela, Pathianin a thlahthlam mai mai chuang lo, a chhan chu an rilru tumruhna leh huaisenna hi a hriat tlat vang a ni. Tunah pawh hian an chanchin tam tak sawi tur awm mah se, AD 72-73 hun laia Israel mi tlemte te tumruhna vanga Rome sipai manganna chanchin tlem tarlan ka rawn tum ve dawn a ni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; AD 72 khan Israel hnam Rome kut hnuaia awm duh lo, naupang leh hmeichhia nen pawha mi sang khat emaw chauh khan MASADA hmunah chuan tan an khawh tlat mai a.   Judea tiaupho laia thingkung mal din ngawk ang mai hian tlang pakhat hi a ding chhuak ngut mai a ni. Chu tlangchhip zawl chu acre sawm bial vel hian a zau nghe nghe awm e. Tlangchhipah chuan bawmrang tiat tiat lung hian kulh an siam bawk a. Chu kulh ropui tak hming chu MASADA a ni. Baibula Rom Lal Heroda (Herod The Great) an tih khan he kulh hi a lo siam a ni. Heroda hi Edom mi anih vangin Israel hnam hian an haw em em mai a, he hmunah hian a biru thin a ni. Nulate nena nuam chena a chawlhhahdamna hmun a ni bawk. He tlang hi feet 1450-a sang a ni a, tlang dang pakhat mah nen inzawmna an nei lo.Tlangchhip atanga nichhuah lamah Jerusalem khua chu fiah takin a lang a, chu lam hawi chuan ' Aw! Jerusalem nungdamin kan in hmu leh thei ang em?' tiin an tawngtai thin a ni. Nitlak lamah chuan tuna Jordan ram ni ta, Baibul hun laia Israel nena indo reng Edom hnam chenna ram Sadom leh Gomora awmna kha a ni. Tuipui thi (Dead Sea) kha a hnuai lawkah a awm bawk a.   Dead Sea hi khawvela hmun hniam ber a ni a, sea level aiin a hniam fe zawk a ni. A tui hi a al lutuk a, a chhungah eng rannung mah an dam zo lo. Thing leh thira siam lawngleng reng reng pawh dah theih a ni lo bawk. MASADA hi Rom sipai kut hnuaia awm a ni a, AD 66, khan heng Israel mi tumruhho hian an chhuhsak thei ta a ni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Tlang chunga awm ho chuan ngun takin ralven hna tha takin an thawk a, an hnuaia kulh tlattu Rom sipai 15,000 hotu General Flavius Silva pawh chuan a sipaite chu an thawh ngaiin hna an thawhtir tih pawh an hmu thei bawk a. Thla sarih lai a lo rei chuan Rom sipai ho leivung chuan an awmna tlang chhip chu rawn hnaih ta hlein an hmu bawk a ni. Israel naupangho chu engmah hre chuang lovin zanah chuan thla engpawl riai hnuaiah chuan an pawnto ngaiin zantin an infiam thin a. Upaho chuan khap an tum lo, heng zalenna duh hian a lawm helai hmuna kan awm ti chungin an rilru erawh a hah hle thung. A chhan chu hun reiloteah   chuan Rom sipaiho hi an awmna tlang chhipah an rawn thleng mai dawn tih an hriat vang a ni. Rom sipaite chuan an hmeichhiate chu nawmchen nan an hmang ang a, nausente pawh an that ang a, mipa ho erawh sal atan an hruai dawn tih an hai lo a ni. An mit hmuh ngeiah Rom sipai ten an nupui fanaute nunrawng tak leh diriam zeta an sawisa lai hmuh chu an ngai ngam lo a ni. Heng Israel mi huaisente tan hian duhthlan tur a tlem hle a ni. Van an ena a sang si, an han kun lahin a ping tlat bawk nen, an Pathian Yahweh chuan van atangin rawn thlir reng angin an inhria a. An Baibul chu an kut dinglama vuanin van lamah an khai a " Aw! MASADA i tlu leh ngai tawh lovang, Pathian hmingin thu kan intiam e" tiin an au rual thup thup mai a ni. Rom sipaiho lah chuan tlangchhip chu thlen thuai tumin chhun leh zanin an thawk tluk tluk bawk a. Hun reilote hnuah thil a lo danglam ta a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Naupang tualchai pawh an reh ta a, an hotu pa ber Ekazar Ben-Yair chuan   hmun khatah a ko khawm a. Hun rei tak ngawi renga an awm hnu chuan " Israel hnam hmangaih tute leh sipai huaisente u, zaninah hian thu sawi duh ka nei a, ngun takin lo ngaithla ula, zalen dinhmuna kan din lai hian duhthlanna pawh kan la nei a ni" tiin a thusawi tur chu a tan phawt a. Sipai huaisenho chuan tawng lo leh che miah lovin an hotu thusawi chu an ngaithla khiau a. A chhunzawmnaah chuan ti hian a sawi leh a ni. "Tun atanga reiloteah chuan Rom sipaiho hi kan awmna tlangchhip an rawn thleng mai tawh dawn a, mipa ho hi chu an salah min hruai dawn a ni. Kan thlah ten sala min hruai thu pawh hi an hriat ka duh lo a, chung aia zahthlak pawh a awm lo. Kan nupuite leh kan hmeichhiate kan mit hmuh lai ngeia an awmpui lai pawh hmuh ka duh chuang lo a, kan naupangte an chemhriam tak leh fei zuma rawng tak leh lainatna tel miah lova an nghaisa tur pawh hi tha ka ti lo hulhual a ni " tiin a thusawi chu a chhunzawm a. Israel mi huaisen rual hmelah chuan zamna   leh hlauhna a awm lo tih a hmuh chuan a rilru a nuam hle a ni. Ralvengtute lah chuan Rom sipaite rawn thlen chin an enthla reng bawk a. An hotu pa thusawi lai tibuai theitu pawh awm lo turin an phi ruai mai a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Nakin hnu deuhah chuan ti hian thu tawp a sawi ta a ni. " Zaninah hian kan neih bungrua leh sumpai zawng zawng rallak theih chi chu kan hal kang vek ang a, kan chhek-ina buh leh ei tur erawh him takin kan dah tur a ni. Chuti chuan Rom hovin an rawn hmu ang a, ei tur neih loh vanga inthat kan nih loh zia an rawn hmu ang a, an rilruah nasa takin hna a thawk zawk ang. Chuti chuan keini pawh hi zalen chunga mitthi kan ni ang a, dam chunga sal tang nih ai chuan nasa takin a ropui zawk a ni. Tunah hian kan zinga pasal tha mi sawm kan thlang chhuak ang a, chung mite chuan mi pakhat mah hmaih lovin min sathlum vek ang. Felfai taka kan thih leh thih loh an endik vek hnuah mi sawmte khan mi pakhat an thlang leh ang. Chu chuan mi   pakuate chu a sathlum vek ang a, a mah leh a mah a in that ve ang" tia a han sawi pawhin tumah hlau leh zam hmel pu reng reng an awm lo. An hotu pa thusawi zawng zawng chu an zawm thei mit meng an pu vek a ni. An hotu thusawi anga, ti tur chuan an rilru zawng zawng an siam fel hnu chuan an hmangaih nupui fanaute chu an fawp a. Naupang engmah la hrelote pawhin an nu thu chu an ngaithla a, an mit an chhing a, vanvadakin an mutlar put mai a. Pasaltha filawr sawm an thlante chuan chung mutlar putte chu an hmatiam hmiah hmiah mai a, an zavai chuan chiang taka an thih leh thih loh an endik hnuah an zinga pakhat chu thum vawrin an thlang chhuak leh a. Chu an mithlan chuan midang pakuate chu a thah hnuah amah leh amah a intihlum ve ta a ni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Zing vartian a lo thlen chuan Rome siapiho chu tlangchhip an rawn thleng a, inring em em mai hian an ralthuam nen an rawn chho rup mai le. Mahse, thawmvang riva leh savahram ri tak ngial pawh hriat tur   a awm lo. Israel ho hi an biru ang a, thawklehkhatah min bei thut ang tih hlau reng reng chung chuan hmun zawl lam chu an pan zela, mi tumah reng reng an hmu chuang lo. A tawpah chuan hmun zawl pakhat an va thleng a, mitthi ruang hlir mai an va hmuh chuan Flavius chuan inchhung lam chu a va en a. A chhek-ina Israel ten thla tamtak an la ei theih tur buh chu a va hmuh chuan ei tur neihloh vanga inthat an nih loh zia chu a hrechiang hle bawk. A rilru na lutuk chu van lamah a chem a vilik chho a " Mitthi-in mi nung min hneh ta " tiin a au ruah ruah mai a ni. Rome sipaite pawh chuan mi tumruhho hmaa kan hneh tih lantir an chakna pawh a chuai zo ta. An tisa chakna tana an hmeichhiate hman an tumna te, rawng taka an sawisak chakna zawng zawng chu thli ang mai a ni ta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Heng Israel Mi Tumruh-te rilru hi ka fak a ni. Nungdam chunga dam chhung mi sala awm ai chuan zalen an nih lai hun ngeia mitthi-a a chang hi an huaisenna leh an tumruhna   chu a ni. Heng mi sangkhat emaw lek helai hmuna lo pungkhawmte hian hnam dang kut hnuaia awm an tum lo va, sala tan ngat phei chu an tum lo hulhual a ni. He an thiltih vang hian Rome sipai General meuh pawhin 'ral do hneh loh ka la nei ngai lo a, heng mi huaisen leh tumruh mitthi-te chauh hian min la hneh a ni' tia a lo au chhuahpui ni. Vawiin thleng hian Israel hnam hi khawvelin a hlauh khawpa huaisen leh tumruh chu an la ni e.&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
Source: www.&lt;span style="font-family: times new roman, new york, times, serif; font-size: small;"&gt;&lt;span style="line-height: 19.511110305786133px;"&gt;zokawtchhuah.com&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!--~-|**|PrettyHtmlStart|**|-~--&gt;         &lt;br /&gt;
&lt;div style="color: white; font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 12pt; height: 0px;"&gt;
_&lt;/div&gt;
&lt;div style="color: white; font-family: 'times new roman', 'new york', times, serif; font-size: 12pt; height: 0px;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;style type="text/css"&gt; &lt;!-- #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp { border:1px solid #d8d8d8;font-family:Arial;margin:10px 0;padding:0 10px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp hr { border:1px solid #d8d8d8;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp #yiv1266079476hd { color:#628c2a;font-size:85%;font-weight:700;line-height:122%;margin:10px 0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp #yiv1266079476ads { margin-bottom:10px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp .yiv1266079476ad { padding:0 0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp .yiv1266079476ad p { margin:0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mkp .yiv1266079476ad a { color:#0000ff;text-decoration:none;} #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-sponsor #yiv1266079476ygrp-lc { font-family:Arial;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-sponsor #yiv1266079476ygrp-lc #yiv1266079476hd { margin:10px 0px;font-weight:700;font-size:78%;line-height:122%;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-sponsor #yiv1266079476ygrp-lc .yiv1266079476ad { margin-bottom:10px;padding:0 0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476actions { font-family:Verdana;font-size:11px;padding:10px 0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476activity { background-color:#e0ecee;float:left;font-family:Verdana;font-size:10px;padding:10px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476activity span { font-weight:700;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476activity span:first-child { text-transform:uppercase;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476activity span a { color:#5085b6;text-decoration:none;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476activity span span { color:#ff7900;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476activity span .yiv1266079476underline { text-decoration:underline;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476attach { clear:both;display:table;font-family:Arial;font-size:12px;padding:10px 0;width:400px;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476attach div a { text-decoration:none;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476attach img { border:none;padding-right:5px;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476attach label { display:block;margin-bottom:5px;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476attach label a { text-decoration:none;}  #yiv1266079476 blockquote { margin:0 0 0 4px;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476bold { font-family:Arial;font-size:13px;font-weight:700;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476bold a { text-decoration:none;}  #yiv1266079476 dd.yiv1266079476last p a { font-family:Verdana;font-weight:700;}  #yiv1266079476 dd.yiv1266079476last p span { margin-right:10px;font-family:Verdana;font-weight:700;}  #yiv1266079476 dd.yiv1266079476last p span.yiv1266079476yshortcuts { margin-right:0;}  #yiv1266079476 div.yiv1266079476attach-table div div a { text-decoration:none;}  #yiv1266079476 div.yiv1266079476attach-table { width:400px;}  #yiv1266079476 div.yiv1266079476file-title a, #yiv1266079476 div.yiv1266079476file-title a:active, #yiv1266079476 div.yiv1266079476file-title a:hover, #yiv1266079476 div.yiv1266079476file-title a:visited { text-decoration:none;}  #yiv1266079476 div.yiv1266079476photo-title a, #yiv1266079476 div.yiv1266079476photo-title a:active, #yiv1266079476 div.yiv1266079476photo-title a:hover, #yiv1266079476 div.yiv1266079476photo-title a:visited { text-decoration:none;}  #yiv1266079476 div#yiv1266079476ygrp-mlmsg #yiv1266079476ygrp-msg p a span.yiv1266079476yshortcuts { font-family:Verdana;font-size:10px;font-weight:normal;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476green { color:#628c2a;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476MsoNormal { margin:0 0 0 0;}  #yiv1266079476 o { font-size:0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476photos div { float:left;width:72px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476photos div div { border:1px solid #666666;height:62px;overflow:hidden;width:62px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476photos div label { color:#666666;font-size:10px;overflow:hidden;text-align:center;white-space:nowrap;width:64px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476reco-category { font-size:77%;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476reco-desc { font-size:77%;}  #yiv1266079476 .yiv1266079476replbq { margin:4px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-actbar div a:first-child { margin-right:2px;padding-right:5px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mlmsg { font-size:13px;font-family:Arial, helvetica, clean, sans-serif;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mlmsg table { font-size:inherit;font:100%;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mlmsg select, #yiv1266079476 input, #yiv1266079476 textarea { font:99% Arial, Helvetica, clean, sans-serif;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mlmsg pre, #yiv1266079476 code { font:115% monospace;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mlmsg * { line-height:1.22em;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-mlmsg #yiv1266079476logo { padding-bottom:10px;}   #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-msg p a { font-family:Verdana;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-msg p#yiv1266079476attach-count span { color:#1E66AE;font-weight:700;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-reco #yiv1266079476reco-head { color:#ff7900;font-weight:700;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-reco { margin-bottom:20px;padding:0px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-sponsor #yiv1266079476ov li a { font-size:130%;text-decoration:none;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-sponsor #yiv1266079476ov li { font-size:77%;list-style-type:square;padding:6px 0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-sponsor #yiv1266079476ov ul { margin:0;padding:0 0 0 8px;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-text { font-family:Georgia;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-text p { margin:0 0 1em 0;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-text tt { font-size:120%;}  #yiv1266079476 #yiv1266079476ygrp-vital ul li:last-child { border-right:none !important; } &lt;/style&gt; &lt;/div&gt;
--&amp;gt;</description><app:edited xmlns:app="http://www.w3.org/2007/app">2012-12-17T05:06:24.154-08:00</app:edited><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/-oGX7-czmqvQ/UMRloW5qq9I/AAAAAAAAB7I/JGDS3eFaCV0/s72-c/images.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total><feedburner:origLink>http://www.tuivar.com/2012/12/mi-tumruh-israel-hnam.html</feedburner:origLink></item></channel></rss>
