uddevallabloggen.se

Lennart TL Andersson död

2026-04-17T19:15:00.001+02:00

Lennart TL Andersson har den 11 april stilla somnat in. Han föddes i Uddevalla den 11 oktober 1938.

Han blev instruktörsaspirant vid Bohusläns regemente 1957. Sergeant vid Bohusläns regemente 1963. Fanjunkare 1968. Kapten 1972, vid Göta luftvärnsregemente 1992.

Tillhörig Bohusläns regemente 1957-1992.

Vi var kolleger ofta på stabskompaniet, han på stabspluton och jag på spaningspluton.

Han var en särdeles fin person, omtyckt av alla. Efter avslutad tjänstgöring arbetade han inom försäkringsbranschen.

///

Jordskalvet 1904

2026-04-16T20:47:00.000+02:00

Den 23 oktober 1904 inträffade det som kommit att kallas för Oslofjordskalvet (eller Kosteröskalvet). Det är än idag en av de mest kraftfulla seismiska händelserna i modern tid i Skandinavien och lämnade ett djupt avtryck i folkminnet, inte minst i Uddevalla och längs hela västkusten.

Här är detaljerna om den dramatiska söndagsförmiddagen:

Snabbfakta om skalvet

Datum: Söndagen den 23 oktober 1904.

Tid: Cirka kl. 11:27 på förmiddagen.

Epicentrum: I yttre Oslofjorden, i närheten av Kosteröarna.

Styrka: Beräknad till mellan 5,4 och 6,0 på momentmagnitudskalan (oftast anges 5,4).

Räckvidd: Skalvet kändes från södra Norge och Sverige ner till norra Tyskland, Danmark och ända till Finland och England.

Upplevelsen i Uddevalla och Bohuslän

Eftersom Uddevalla ligger relativt nära epicentrum var skakningarna mycket kraftiga i staden. Vid tidpunkten för skalvet pågick högmässan i många kyrkor, vilket skapade stor dramatik.

Panik i kyrkorna: I Uddevalla (och många andra platser som Strömstad och Göteborg) utbröt panik när kyrkväggarna började skaka och ljuskronorna svängde våldsamt. Människor rusade mot utgångarna i tron att taket skulle rasa in eller att "yttersta domen" var kommen.

Fysiska skador: Det rapporterades om spruckna murar, nedfallna skorstenar och krossade fönster. I Uddevalla lär porslin ha trillat ur skåp och tavlor åkt i golvet.

Naturens reaktion: Fiskare ute till havs i Bohuslän beskrev det som att vattnet började "koka" eller att båten plötsligt stötte mot grund, trots att de var på djupt vatten.

Varför skedde det?

Skandinavien ligger inte på någon plattgräns, men spänningar byggs ändå upp i jordskorpan. Skalvet 1904 orsakades sannolikt av en kombination av:

1. Postglacial landhöjning: Spänningar som frigörs när jordskorpan fortfarande rör sig uppåt efter den senaste istiden.

2. Sorgenfrei-Tornquist-zonen: En geologisk förkastningszon som löper genom området och skapar svagheter i berggrunden.

Efterdyningar och minnen

Trots den stora styrkan och den omfattande rädslan rapporterades inga dödsfall direkt kopplade till skalvet, vilket är anmärkningsvärt med tanke på styrkan.

Uddevalla Hembygdsförenings hedersmedlem Vera Kristiansson (1897 - 1987 ) var sju år då skalvet inträffade. Hon berättade livfullt för mig hur taklamporna i familjens hem gungade och porslin i skåpen skallrade och familjen trodde att deras sista stund var kommen.

Händelsen blev en stor nyhet i dåtidens tidningar (som *Bohusläningen*), och i många hem i Uddevalla-trakten berättades historier om "det stora skalvet" i generationer efteråt. Det fungerar fortfarande som en påminnelse om att även "stabila" Sverige kan drabbas av betydande naturkrafter.

Visste du att? Skalvet var så pass kraftigt att det registrerades av seismografer så långt bort som i Dorpat (Tartu) i Estland och i Tyskland, vilket var ovanligt med den tidens teknik. ///

Fortfarande mycket arbete kvar med omkullblåsta träd

2026-04-15T20:38:00.006+02:00

Den stora eken strax utanför staketet till Villa Ekebacken bröts av och föll med ett brak. Som tur var skadades ingen. Men det var mycket arbete med att få bort den och andra omkullfallna träd.

De gamla och halvdöda fruktträden på den här ytan gav upp. ///

Årsdagen av nedskjutningen av det tyska planet över Uddevalla

2026-04-14T15:32:00.008+02:00

Video Kalle Lidell

Idag är det 86 år sedan det tyska planet sköts ned från Musikberget i Uddevalla.

Jag har avhandlat detta vid flera tillfällen tidigare. Här lägger jag upp ett 16 minuters-klipp där Birger Magnusson med egna ord berättar hur nedskjutningen gick till. Jag lyckades med viss möda få tag i honom, bjöd honom till Uddevalla och upp på Musikberget. ///

Janne Dahl berättade

2026-04-13T22:00:00.000+02:00

Kvällens berättarkafé var välbesökt. Det var Janne Dahl, som berättade om sin Australienresa. Två dar innan han skulle resa hem bröt kriget i Mellanöstern ut och han kom inte iväg. Det kanske ändå var tur för nu var han i gott behåll kvar i Australien. Det förde ändå med sig en del olägenheter som t ex att de mediciner han hade med sig räckte inte utan han fick uppsöka läkare på platsen för att få ut nya mediciner.

Fem veckor försenad kom han så iväg onsdagen den 8 april. Det var flera tomma säten så han kunde vila ordentligt. I torsdags kväll landade han på Landvetter efter att ha varit på väg i 20 timmar.

Janne är en god berättare och han målade upp äventyret på hans vanliga trevliga sätt. ///

Berättarkafé med Janne Dahl måndag den 13 april kl 18.30

2026-04-12T17:28:00.002+02:00

Janne Dahl (och jag) vid ett av våra Facetimesamtal från Australien.

Imorgon måndag den 13 april kl 18.30 kommer Janne Dahl till Wessmanska huset och berättar om sin senaste resa till Australien. Ha skulle ha rest hem den 1 mars men då hade kriget i Mellanöstern brutit ut och mellanlandningen i Doha gick inte att genomföra.

Det här fick ju konsekvenser för Janne. Han hade med sig mediciner från Sverige som skulle räcka hela den tänkta vistelsen. Nu fick han istället uppsöka läkare på plats. Även visumet gick ut och han fick betala extra för en förlängning.

Om detta och mer därtill kommer han att berätta vid berättarkaféet. Han kom hem till Uddevalla sent i torsdags kväll.

ALLA VÄLKOMNA!!! ///

Klocktornet renoveras april 2014

2026-04-11T21:13:00.006+02:00

Inspirerad av Lars Barkmans bild av Klocktornet den 9 april har Ove Kinander skickat dessa bilder från renoveringen 2014. Håll till godo!

Resterna efter 1874 års vattenreservoar.

///

Gustafsbergsstiftelsens födelsedag

2026-04-10T19:01:00.004+02:00

Gustafsbergstiftelsen, som firar sitt 254-årsjubileum idag, har en fascinerande historia.
Den grundades år 1772 av Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina Hegardt genom
ett testamente den 10 april 1772. Syftet var att skapa en stiftelse som skulle ge hem och utbildning åt
studiebegåvade och behövande pojkar från Bohuslän.

Stiftelsen spelade en viktig roll i att etablera Sveriges första internatskola, Gustafsbergs barnhusinrättning, som fick sitt namn efter kung Gustaf III:s godkännande år 1774. Skolan var banbrytande för sin tid och erbjöd ämnen som slöjd, musik och språk, vilket var ovanligt då.

Internatskolan var verksam i sin ursprungliga form fram till 1924, då den lades ned.

En ny form uppstod i Skolhemmet som startade 1949. Nu gavs det ingen undervisning längre på Gustafsberg utan pojkarna fick mat och logi och undervisning i Uddevalla. Buss fram och tillbaka om dagarna. Frukost, middag och kvällsmål serverades i köksbyggnaden. Skolhemmet var verksamt fram till 1976.

Även om internatskolan stängdes 1924, fortsätter stiftelsen att stödja ungdomars utbildning genom stipendier. Idag delar den ut 300 000 kronor årligen till unga studerande från Bohuslän.

Det är rätt imponerande att stiftelsen efter 254 år fortfarande har som sin främsta uppgift att "främja ungdomars utbildning och fostran"! Och att den alls existerar efter så lång tid!

Födelsedagen idag firades genom att stiftelsens förvaltande direktör Claes Burman Barkebo bjöd personalen på gofika från Einars konditori. ///

Klocktornet idag

2026-04-09T20:39:00.000+02:00

Foto Lars Barkman

Insänt av Lars Barkman idag:

Hej Gunnar!

Sitter här i vårsolen och blickar upp mot klocktornet. Jag vet att far din skötte om klockgången, men vem har tagit på sig ansvaret att putsa på "gulddetaljerna" på utsidan? Heder åt denna männske, men vem/vilka är det? Vet du eller någon bloggläsare?

Mvh Barkman ///

Den bortglömda barnhusdirektören Lars Gideon Colling 1807 - 1812

2026-04-08T21:20:00.003+02:00

"Gubbrummet" i Societetshuset

Om du besöker Gustafsberg idag kan du gå in i Societetshuset. Där finns ett rum som kallas för "Gubbrummet". Det är en unik miljö där porträtten av barnhusdirektörerna hänger i kronologisk ordning.

Kuriosa: Det är just här man ser det berömda gapet i serien av porträtt. Mellan Carl Christian Bagge och Petter Brunjeansson finns det en tom fläck – där Lars Gideon Colling saknas. Det finns många teorier om varför; vissa säger att han var för snål för att låta måla av sig, andra att porträttet gick förlorat i en brand eller vid hans ekonomiska obestånd.

Colling var den sjätte barnhusdirektören, donatorn Knape inräknad. Hans porträtt saknas som framgår av ovanstående och tidigare blogginlägg. Men arbete pågår för att repatriera Colling och därför väntar jag ett tag med ytterligare inlägg om Colling. ///

Jordbävningen den 13 april 1851

2026-04-07T21:18:00.000+02:00

Människorna flyr ut ur Uddevalla kyrka

Jordbävningen som drabbade Uddevalla och stora delar av Västsverige den 13 april 1851 är en av de mest betydelsefulla seismiska händelserna i svensk historia. Trots att Sverige anses vara geologiskt stabilt, var detta ett tillfälle då naturens krafter verkligen gjorde sig påminda.

Här är en genomgång av vad som hände den där söndagsförmiddagen.

Själva händelsen

Den 13 april 1851 var det palmsöndag, och klockan var ungefär 10:45 på förmiddagen när marken plötsligt började skaka kraftigt. Skalvet upplevdes som mest intensivt i Bohuslän, med Uddevalla som en av de mest drabbade platserna.

Styrka: Modern expertis har i efterhand uppskattat skalvets magnitud till omkring 5,0–5,3 på Richterskalan. Det låter kanske inte mycket jämfört med stora skalv i Japan eller USA, men för svenska förhållanden är det mycket kraftigt.

Varaktighet: Skalvet pågick i flera sekunder, och många vittnen beskrev ett djupt, mullrande ljud som påminde om tunga vagnar som rullade över kullersten eller avlägsen åska.
Effekter i Uddevalla

I Uddevalla orsakade skalvet stor panik. Eftersom det var söndagsförmiddag befann sig många människor i kyrkan eller hemma för att fira helgen.

Byggnadsskador: Många skorstenar rasade samman och sprickor uppstod i husväggar, särskilt i murade byggnader. Glasrutor krossades och möbler flyttade sig över golven.

Kyrkan: I Uddevalla kyrka utbröt panik när taket knakade och kalk föll från valven. Människor rusade mot utgångarna i rädsla för att byggnaden skulle störta samman.

Marken: Det finns rapporter om att marken faktiskt vågade sig och att sprickor öppnade sig i jorden på vissa ställen i närheten av staden.

Hur långt kändes det?

Det som gör 1851 års jordbävning unik är hur stort område som berördes. Skalvet kändes inte bara i Uddevalla och Göteborg, utan i nästan hela södra och mellersta Sverige, samt stora delar av Norge och Danmark.

Det rapporterades om skakningar så långt bort som i Stockholm och Köpenhamn, även om de där var betydligt svagare.

Varför skedde det just där?

Uddevalla och Bohuslän ligger i ett område som kallas för Oslograben och dess förlängning söderut. Det är en gammal geologisk sprickzon som fortfarande är en av de mest seismiskt aktiva regionerna i Norden. Spänningar i jordskorpan, som delvis beror på den fortfarande pågående landhöjningen efter istiden, utlöses ibland som skalv längs dessa gamla förkastningslinjer.

Eftermäle

Lyckligtvis rapporterades inga dödsfall i samband med skalvet i Uddevalla, men händelsen satte djupa spår i folkminnet. I tidningar från den tiden kan man läsa detaljerade skildringar av hur folk föll på knä i bön eller sprang ut på gatorna i bara underkläderna i ren förskräckelse.

"Det var som om själva jorden suckade i djupet, och stadens hus darrade som asplöv." — Från en samtida beskrivning.

Idag påminner händelsen oss om att även "stabila" Sverige kan skaka till ordentligt under rätt (eller fel) omständigheter. ///

Dagen efter stormen Dave

2026-04-06T19:21:00.001+02:00

Stormen tilltog och inatt kunde vi se att vattenståndet nådde upp till +122 cm över normalvattenstånd. Det betyder att kajerna på Gustafsberg översvämmades och säkerligen också det nya trädäcket vid Sörkullen.

Dock kunde man inte se några skador.

Och trädet som föll över vägen vid Bodeleån var så gott som friskt. Men kolla rotsystemet! En väg på ena sidan och ett dike på andra sidan. Inte undra på att rötterna inte förmådde hålla kvar trädet upprätt.

Och idag var det dags igen. Detta trädet hade fallit över vägen vid Oxeskallebackarna. Här är det vägföreningen som har att hantera dylikt, vilket också skedde. ///

Stormen Dave

2026-04-05T21:04:00.004+02:00

Stormen Dave slog till med full kraft idag och än är det inte över. Bara i närheten av Gustafsberg har flera träd fallit. Den här bjässen i Gustafsbergsallén spärrade vägen helt. Slutligen dök Räddningstjänsten upp och fem man med motorsågar löste problemet.

Vid Villa Ekebacken föll en annan bjässe. Turligt nog inte över huset eller vägen och ingen blev heller skadad.

Villa Ekebacken

I Rättarens trädgård

Och det är gamla döda trädet skulle ändå tas ned.

När jag tog den här bilden var vattenståndet +75 cm över normalvattenstånd. Vinden skulle ju tillta senare men tyvärr har appen ViVa ballat ur, kanske på grund av för hård vind. När vi vaknar i morgon kanske vi får reda på mer skador. ///

Enar Andersson död

2026-04-05T10:42:00.002+02:00

Enar Andersson har den 13 mars avlidit i Tanumshede. Han var född i Lidköping den 18 april 1933.

Han blev volontär vid Karlsborgs luftvärnsregemente 1949, furir vid samma regemente 1952, vid Göta trängregemente 1956.

Överfurir vid Livregementets grenadjärer 1959, vid Bohusläns regemente 1965. Rustmästare 1966. Fanjunkare 1972. Löjtnant 1983. Avsked 1992.

Tillhörig Bohusläns regemente 1965-1992.

///

GLAD PÅSK

2026-04-03T11:06:00.001+02:00

Träbryggan vid Sörkullen är öppen

2026-04-02T10:53:00.006+02:00

Kommunen arrenderar badplatserna på Gustafsberg av Gustafsbergsstiftelsen. Det är också kommunen som står bakom nybygget:

Den nybyggda delen av Strandpromenaden består av en 96 meter lång träbrygga som är upp till tre meter bred. Bryggan följer bergets sträckning och är byggd tätt mot berget med formsågade plankor. Längs bryggan finns också mjukt utformade träsoffor och sittpallar i trä.

Den nya bryggan på Gustafsberg går från Sjöstugan vid Ångbåtsbryggan till Sörkullens badplats. Nu är sträckan tillgänglig för alla, tidigare var denna del av Strandpromenaden smal och ojämn.

Längs bryggan löper en sarg och inga räcken då man vill ha så fri sikt som möjligt ut mot havet. Utformningen av bryggan har skett i samråd med Gustafsbergsstiftelsen och med länsstyrelsen.

Den nya bryggpromenaden vid Gustafsberg beräknas hålla cirka 30 år. Bryggpromenaden öppnade efter klockan 16 igår onsdag 1 april. ///

Havsöringspremiär 1 april

2026-04-01T20:23:00.000+02:00

Insänt av Joachim Lindroth

Idag är det premiär för havsöring och den har jag och min bror Örjan fiskat tillsammans i 47 år med ett undantag då han inte fick köra in i Sverige pga pandemin (Örjan bor i Fredrikstad, Norge). Lindesnäs är en fantastisk fiskplats och denna havsöring på 2, 2 kg nappade efter 15 minuters fiske. Havsöring i den storleken är att betrakta som stor. Vi har fått ytterligare 5 öringar som återfördes till havet då de inte uppfyllde minimimåttet 45 cm.

Hälsningar Joachim ///

Nya delen av Strandpromenaden upp i rök

2026-04-01T07:14:00.002+02:00

Foto Räddningstjänsten

Idag, den 1 april, skulle det ha hållits slutbesiktning av den nya delen av Strandpromenaden vid Sörkullens badplats på Gustafsberg. Av det blir det nu intet, då en brand upptäcktes för några timmar sedan.

Efter slutbesiktningen idag var det meningen att sträckan skulle ha öppnats för allmänheten. Orsaken till branden är för tidigt att uttala sig om säger brandmästare Fredrik Eld. ///

Bloggen passerade just 11 miljoner besökare

2026-03-30T22:06:00.002+02:00

Det har gått fort på senare tid. All fler läser Uddevallabloggen. Jag startade bloggen i april 2007, dvs för snart 19 år sedan. ///

P-arken har anlänt till Uddevalla

2026-03-29T16:57:00.005+02:00

Idag anlände P-arken från Göteborg. P-arken har legat som en flytande parkering i centrala Göteborg i decennier. Bygglovet tog slut och nu har man flyttat P-arken till Uddevalla där hon (?) kommer att ligga vid Badökajen på obestämd tid.

Bogserbåtarna HUNTER, BESS och FROG CYGNUS har dragit ekipaget till Uddevalla. ///

Barnhusdirektör Carl Christian Bagge 1804 - 1806

2026-03-28T19:10:00.000+01:00

Carl Christian Bagge är en intressant figur i Uddevallas historia, särskilt kopplat till den unika institutionen Gustafsbergs barnhus. Att han var direktör där mellan 1803 och 1806 placerar honom mitt i en brytningstid för både barnhuset och Gustafsberg som plats.

Carl Christian Bagge (1752–1806) tillhörde den inflytelserika släkten Bagge, som under flera generationer präglade Uddevallas handelsliv och styre. Han var son till handelsmannen och riksdagsmannen Nils Bagge d.ä.

Innan han blev barnhusdirektör var han själv en framgångsrik handelsman i Uddevalla. Det var vanligt på den tiden, liksom idag, att stadens mest betrodda män fick förtroendeuppdraget att förvalta de stora donationer som låg till grund för stadens sociala institutioner.

Rollen som Barnhusdirektör (1803–1806)

Gustafsbergs barnhus grundades av Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina Hegardt genom ett testamente 1772. När Carl Christian Bagge tillträdde som direktör 1803, var institutionen redan väl etablerad som landets första internatskola för pojkar.

Hans ansvar innefattade:

Ekonomisk förvaltning: Att se till att de knapeska medlen (från saltpannan och handelsverksamheten) räckte till barnens uppehälle och utbildning.

Drift av egendomen: Under denna tid var Gustafsberg inte bara ett barnhus utan även en växande surbrunn och badort. Direktören ansvarade för att underhålla byggnaderna och marken.

Utbildningsansvar: Han övervakade att pojkarna fick den utbildning som testamentet föreskrev, vilket ofta handlade om praktiska ämnen som navigation, skrivande och räkning för att förbereda dem för ett liv till sjöss eller inom handeln.

En kort men intensiv period

Bagges tid som direktör blev relativt kort, då han avled i ämbetet år 1806. Under dessa få år genomgick Uddevalla stora prövningar, bland annat efterdyningarna av den stora stadsbranden 1806 (samma år som han dog), även om Gustafsberg klarade sig bättre än själva stadskärnan.

Hans period markerar slutet på den tidiga eran av barnhuset innan 1800-talets mer omfattande utbyggnad av badortslivet tog fart på allvar. Efter hans död tog andra medlemmar av Uddevallas societet över, men Bagge-namnet förblev djupt rotat i Gustafsbergs historia.

1804–1805: Välstånd och blomstrande handel

Innan katastrofen slog till var Uddevalla en stad i högkonjunktur. Tack vare den stora sillperioden (som visserligen sjöng på sista versen) och en omfattande export av trävaror och järn, var Uddevalla vid denna tid Sveriges sjätte största stad.

Exportcentrum: Hamnen var fylld av fartyg som fraktade virke till England och Europa.

Stadslivet: Uddevalla beskrevs som en vacker stad med tät trähusbebyggelse, smala gränder och ett livligt affärsliv kring Kungstorget.

Politiskt lugn: Trots oroligheter ute i Europa (Napoleonkrigen) levde Uddevalla i en relativt trygg bubbla av handel och tillväxt.

Den Stora Stadsbranden i Uddevalla 1806: En Katastrof som Formade en Stad

Tidigt på morgonen den 29 juli 1806 utbröt en förödande brand i Uddevalla som inom loppet av femton timmar skulle lägga nästan hela staden i aska. Händelsen, en av de största stadsbränderna i Sveriges historia, innebar en oerhörd katastrof för stadens 4 000 invånare men kom också att bli startskottet för en genomgripande och modern omvandling av stadsbilden.

Branden startade vid femtiden på morgonen i apotekare Sven Bergius lada, belägen i närheten av nuvarande korsningen Kungsgatan-Kochska gränden. Trots att larm snabbt slogs med kyrkklockor och trummor, och stadens fem brandsläckningssprutor sattes i bruk, var förutsättningarna för att bekämpa elden de sämsta tänkbara. En stark vind från nordväst gjorde att elden snabbt spred sig bland de tätt liggande trähusen.

Inom kort var hela staden ett enda eldhav. Lågorna slickade sig fram längs gatorna och över taken, och den intensiva hettan gjorde alla släckningsförsök lönlösa. Vittnesmål från tiden beskriver en skräckslagen stämning där invånarna i panik försökte rädda vad som räddas kunde undan den obevekliga elden.

En Stad i Ruiner

När kvällen kom och elden slutligen bedarrade var förödelsen total. Av stadens bebyggelse återstod nästan ingenting. Endast ett fåtal hus, huvudsakligen belägna i stadens utkanter, hade skonats. Bland de offentliga byggnader som totalförstördes fanns:

Uddevalla kyrka: En vacker kyrkobyggnad med ett ansett orgelverk. Endast de tjocka murarna stod kvar efter branden.

Klocktornet: Beläget på ett berg ett stycke från kyrkan, smälte dess fyra klockor i hettan.

Rådhuset och packhuset: Stadens administrativa och kommersiella hjärta.

Länslasarettet, prästgården och skolhuset.

Kronomagasinet: Med dess stora spannmålslager.

Industriella anläggningar: Såsom beck- och smälthus, manufaktursmidets förvaringsrum och stora repslagarbanan.

Även hamnen drabbades hårt. Bryggor, pråmar och båtar, varav en del lastade med räddat gods, blev lågornas rov. Hela stadens befolkning stod utan tak över huvudet och hade förlorat sina hem och ägodelar. Nöden var akut och de första dagarna efter branden rådde det brist på både mat och andra förnödenheter. ///

Trädäcket förbi Sörkullen snart färdigt

2026-03-26T19:02:00.003+01:00

Nu kan man tydligt se hur det nya trädäcket förbi Sörkullens badplats kommer att bli.

Det blir inga räcken som man först hörde talas om utan en lägre sarg.

Slutbesiktning sker på onsdag den 1 april och till påsk förväntas promenaden öppnas. Och det passar ju bra då Strandpromenaden fyller 20 år i år. ///

Barnhusdirektör Gudmund Osc. Bagge 1795 - 1803

2026-03-24T18:53:00.001+01:00

Vem var Gudmund Oscar Bagge?

Gudmund Bagge (1743–1824) tillhörde den inflytelserika släkten Bagge i Uddevalla, en familj av köpmän, rådmän och industrimän som dominerade stadens näringsliv. Han var själv rådman och handlande, vilket gjorde honom till ett naturligt val för att förvalta den förmögenhet som grundarna Anders Knape Hansson och Catharina Hegardt lämnat efter sig. Inräknat donatorn Anders Knape så var Gudmund Bagge den fjärde direktören.

Uppdraget vid Gustafsbergs barnhus

Barnhuset grundades 1772 genom en donation och var unikt för sin tid. Det var inte ett "barnhem" i modern mening, utan snarare en internatskola för begåvade men medellösa pojkar från Bohuslän som skulle få en utbildning för att kunna bli sjökaptener eller köpmän.

Under Bagges ledning (1795–1803) präglades verksamheten av följande:

Ekonomisk förvaltning: Som direktör ansvarade Bagge för stiftelsens ekonomi, vilket innebar att sköta jordbruket på gården Gustafsberg och se till att donationens kapital förräntades.

Bagge lät uppföra Brunnssalongen 1795. (Sidoskeppen har tillkommit senare.) Brunnssalongen är idag en del av Gustafsbergs badrestaurang. Brunnssalongen fungerade som festlokal för badgästerna. Det är ju precis i början av badortsepoken. Badgästsocieteten ville dock ha ett eget hus och därför fick man tillstånd att bygga Societetshuset 1837.

Expansion av kurorten: Det var tidigt 1700-talet som man upptäckte den hälsobringande effekten av både surbrunnen (mineralkällan) och saltvattensbaden vid Gustafsberg. Bagge satt vid rodret när Gustafsberg började locka till sig societeten, vilket skapade en märklig men framgångsrik symbios: intäkterna från badgästerna finansierade barnhuspojkarnas utbildning.
Strikt disciplin: Barnhusets stadgar var mycket detaljerade. Pojkarna bar en särskild enhetlig klädsel (blå jacka och byxor) och deras vardag var strikt reglerad med studier i kristendom, räkning och navigation.
Under Bagges tid skrevs 20 pojkar in i barnhuset och lika många lämnade. Barnhuset hade alltid 30 elever inskrivna.

Bagges tid sin direktör var precis i slutet av den tid som historieskrivaren Sten Kristiansson kallade Uddevallas Guldålder. 1800-talet inleddes med det som har kallats Uddevallas tre olyckor.

1800 invigningen av Trollhätte kanal.

1806 staden ödelades i den stora stadsbranden den 29 juli.

1808 sillen slutar att komma in i fjordarna.

Invigningen av Trollhätte kanal år 1800 var paradoxalt nog början på slutet för Uddevallas guldålder som regionens främsta exporthamn. För staden innebar det en dramatisk ekonomisk omställning där man gick från att vara den självklara porten mot världen till att bli omsprungen av Göteborg.

Här är en genomgång av hur kanalen ritade om den ekonomiska kartan för Uddevalla:
Den gamla ordningen: Uddevalla som knutpunkt

Innan kanalen färdigställdes var transportvägarna från det resursrika Värmland krångliga. Järn och trävaror fraktades över Vänern, men eftersom Göta älv hade de oframkomliga fallen vid Trollhättan, tvingades man till omlastning.

Värmlandsvägen: En stor del av godset transporterades på landbacken från Vänersborg till Uddevalla.

Monopol på export: Uddevalla hade under 1700-talet en blomstrande hamnverksamhet. Staden levde gott på att vara den smidigaste utskeppningshamnen för stångjärn och sågade trävaror som skulle ut på världsmarknaden.

Stapelfrihet: Uddevalla var en av de få städer som hade rätt att bedriva utrikeshandel, vilket gav staden en enorm fördel.

Kanalens effekt: En ekonomisk tvärvändning

När slussarna i Trollhättan öppnades år 1800 kunde fartygen plötsligt segla hela vägen från Vänern ner till Göteborg utan att behöva lasta om godset på vagnar för landtransport till Uddevalla.

Innan 1800 (Uddevalla dominerar) Efter 1800 (Göteborg tar över)Dyra och tidskrävande landtransporter till Uddevalla. Direkt sjöväg via kanalen till Göteborg.

Uddevalla är huvudhamn för Värmlandsjärnet. Göteborg blir den primära exportstaden.
Stadens köpmän kontrollerar handelsflödet. Handeln flyttar till de stora handelshusen i Göteborg.

Varför slutade han 1803?

Att Bagge lämnade posten 1803 sammanföll med att verksamheten gick in i en ny fas. Vid denna tid blev Gustafsberg officiellt erkänd som en "surbrunn och badinrättning" av högsta rang, och förvaltningen blev alltmer komplex. Bagge kvarstod dock som en betydande person i staden fram till sin död 1824. ///

Äggostens dag lördag 28 mars kl 11 - 14

2026-03-23T15:06:00.002+01:00

Berättarafton onsdag 25 mars kl 19 (OBS Tiden!!)

2026-03-22T21:11:00.002+01:00

Arkivbild

Berättarafton onsdag den 25 mars kl 19.00 i Hörsalen på Bohusläns museum. ALLA VÄLKOMNA!!

Före berättarafton är det årsmöte för Uddevalla Hembygdsförening med start kl 18.

Entréavgift för berättarafton är 100 kr för icke medlemmar. Medlemmar som deltar i årsmöte betalar ingen entréavgift. ///