De som vann var programmet Dokument Inifrån, som ”undersöker vad händer med de mest hjälplösa när chefer får nya drivkrafter i form av miljonlöner, bonusar och aktieoptioner”.

Juryns motivering till priset var: För att ha satt strålkastarljuset på hur privata vårdkoncerner ingår i ett industrialiserat riskkapitalsammanhang och visat på vems bekostnad vinsterna görs.

Redan där  – med ord som osar av ideologiska övertoner – borde kanske varningsklockorna ha ringt.

Reportaget om Carema skulle inte bli någon granskning av ett enskilt äldreboende – det skulle bli ett grundskott mot hela modellen med privata utförare i den offentliga sektorn. Och med facit i hand, verkar målet delvis ha uppnåtts. Politikerna har reagerat och allmänheten har fått en mer negativ bild av alternativa utförare.

Problemet är bara att de lyckliga vinnarna av Guldspaden byggde stora delar av sitt reportage på rena skrönor. Ett stor nummer gjordes till exempel av att man väger patienternas blöjor, detta för att tjäna pengar. Just detta med blöjvägningen fick en enorm spridning och återgavs av de flesta andra media.  Men alla äldreboenden väger blöjor, kommunala som privata. Man gör det för att det  första dygnet i det nya hemmet pröva ut rätt inkontinensskydd, bland annat för att patienten ska kunna sova ostört under natten. Men också för att kontrollera eventuell vätskebrist. Ingenstans återanvänder man vägda blöjor, och inga pengar sparas.

Mannen som lämnades att dö framför TV:n i Falun var också en story som fick vingar i media. Men den uppföljande myndighetsgranskningen visade att detta var grundlöst.

Man kan tycka att det är märkligt att ett program som Dokument Inifrån får ett prestigefullt pris för en journalistik som till stora delar bygger på usel källkontroll och myter.

Men förklaringen finns i juryns motivering. Det handlar om ideologi.

Idag är det onekligen en ganska vildvuxen flora av myndigheter. För området funktionshinder har vi exempelvis tre, varav två (Hjälpmedelsinstitutet och Handisam) föreslås läggas ner (kvar är PTS, som också av en något oklar orsak bedriver innovationsstöd för nya tjänster för funktionshindrade). Så rent principiellt är det nog ett bra förslag, med tydligare och större ansvarsområden.

För IT- och telekombranschen är två nya myndigheter av särskilt intresse: Infrastrukturmyndigheten för gemensamma IT- och kommunikationslösningar, och Myndigheten för välfärdsstrategi.

Det är bra att ta ett mer samlat grepp om IT-frågorna. Det är inte rimligt att varje kommun, varje landsting (åtminstone i teorin) skall göra egna upphandlingar, driva egen IT-verksamhet. Utredaren skriver att ”Ansvaret för vård och omsorg ligger hos kommuner och landsting, men allt fler frågor kan inte längre hanteras separat i varje kommun och landsting. … Inom IT-området finns det … stora behov av nationellt samarbete, både för att skapa sammanhängande system och för att hindra att kostnaderna blir större än nödvändigt. … staten behöver också förstärka sin förmåga att bidra och styra när så behövs.” Man kan bara instämma, även om det finns orsak till två kommentarer.

Den ena handlar om att det finns risk för att konkurrensen bland IT-leverantörer minskar. Man måste finna sätt att även fortsättningsvis kunna arbeta med flera leverantörer. – Den andra handlar om användarna: det är inte självklart att samma lösningar kan fungera för alla 290 kommunerna, alla landsting och regioner. Storstäder och småkommuner har olika förutsättningar.

Men en viktig fråga är att få ett bra samarbete mellan de två nämnda myndigheterna. IT är ett stöd och hjälpmedel för verksamhetsutveckling, och måste drivas utifrån användarperspektivet. Därför måste de välfärdsstrategiska frågorna påverka IT-utvecklingen. Samarbetet mellan IT-myndigheten och Myndigheten för välfärdsstrategi måste vara nära, inriktat på framtidsfrågor och effektiviseringar, och på att få spridning av teknik och nya arbetsprocesser.

En väsentlig del i det är att säkerställa att tekniken används för effektivisering i vård och omsorg, utan att ge avkall på mänskliga behov. I ett tidigare inlägg och i en replik på förslag om att ransonera välfärden har vi skrivit om behovet av detta. En aspekt som tål att tryckas på speciellt är att se hur man får spridning av lyckade projekt, hur man får alla att använda de arbetssätt och den teknik som ger möjlighet till besparingar av personal och pengar – de kommer att behövas för att tillgodose de ökade behoven från en åldrande befolkning!

Bland annat visar rapporten att allt fler har lönesamtal, de som har lönesamtal får högre lön än de som inte har det, och det är kvinnorna som tjänar mest på att ha individuellt satta löner.

Näringsdepartementet har inlett resan mot förändring av sina åtgärder och prioriterade områden. Den 27 april skrev näringsminister Annie Lööf en debattartikel i Dagens Industri. Regional utveckling, samverkan och attraktionskraft är tre viktiga drivkrafter regeringen identifierat. Och i klimatutmaningarna, kan Sverige bli världsledande som en del av lösningen. Lööf menar att nyckeln till en starkare svensk innovationsförmåga är ökad samverkan ­mellan ­forskare, branscher och företag. Då krävs nya kraftsamlingar för samverkan och branschöverskridande angreppssätt.

För arkitekter och teknikkonsulter, med samhällets och industrins utveckling som arbetsfält, är det kanske främmande att överhuvudtaget tänka i olika branscher. Det arbetet kräver samverkan varje dag. Det kräver starka kopplingar mellan näringsliv och akademi, för att kunna omvandla teoretiska resultat till realiserbara lösningar. Branschen behöver nå höjd i innovationerna, både vad gäller produkter och tjänster. Det är medlemsföretagens lösningar som ska skapa det hållbara samhälle där människor vill arbeta och bo i framtiden.

Vi som branschförening tar till oss näringsministerns uppmaning. Idag samlas vi inom samhällsbyggnadssektorn, för att identifiera och beskriva en väg framåt. Det finns viktiga åtgärder som kan stärka svensk innovationsförmåga och konkurrenskraft. Som alltid finner vi dem tillsammans.

Majoriteten av de nya jobben skapas i dag inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Är det då rätt att arbetade timmar och kunskap fortfarande beskattas så hårt i Sverige? För det andra tenderar skattesystemet att bli mer och mer svåröverskådligt, snedvridet och ineffektivt.

Vi behöver ett skattesystem anpassat efter dagens näringsliv och samtidigt åter lyfta fram principerna om enkelhet, neutralitet och likformighet från skattereformen 1991. Det är lätt att tala om vilka skatter som ska sänkas, men svårare att tala om de som måste höjas. Vi behöver se över hela skattesystemet och därmed även diskutera framtidens skattebaser.

Var kan vi lätta på skattetrycket och var kan vi öka det? Hur ska vi skatteväxla för att stimulera tjänstesektorns utveckling och samtidigt bereda oss för de utmaningar finansieringen av framtidens välfärd står inför?

Detta ska vi diskutera på ett frukostseminarium som arrangeras av Almega onsdagen den 30 maj.

Medverkar gör Bo Lundgren, riksgäldsdirektör och tidigare partiledare för Moderaterna, Erik Åsbrink, rådgivare på Goldman Sachs och tidigare finansminister för Socialdemokraterna, Henrik von Sydow, ordförande i Skatteutskottet (M), Leif Jakobsson, vice ordförande i Skatte-utskottet (S) samt Andreas Bergh, välfärdsforskare och föreläsare i nationalekonomi. Medverkar gör även Ulf Lindberg från Almega. Modererar seminariet gör John Chrispinsson.

Tid och plats: Onsdag den 30 maj klockan 08.00 – 09.00 Frukost serveras från klockan 07.30 i SkyBar på Radisson Blu Royal Viking Hotell, Vasagatan 1 i Stockholm. Anmäl dig till Rosie Richards senast den 25 maj 2012.

Välkommen!

Foto: Pontus Johansson

Motivering: För att genom en kristallklar öppenhet och ett pedagogiskt förhållningssätt via moderna plattformar ha visat en skarp förmåga att lyfta perspektivet kring de bemanningsanställdas villkor, dock alltid med modet att visa vad som uppfattas som brister och fel.

På Bemanningsgalan 9 maj delades Bemanningsföretagens kritikerpris ut för andra gången. Det var lika spännande som vilken Oscarsgala som helst. Se prisutdelningen på Youtube.

- Jag gör som vanligt, jag säger som jag tycker sa Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall.

IF Metall valde att vara med och reglera branschen, se till att den funkar och se till att de anställda har schyssta villkor. Inte att sätta sig på läktaren och se vad det blev av den, kommenterade Darko Davidovic priset.

– Vi har haft våra dispyter och tvister. Men istället för att konflikta har vi lyckats hitta gemensamma lösningar, säger Darko Davidovic till IF Metalls egen tidning Dagens arbete.

 Ett exempel på hur han använder moderna plattformar var när Darko Davidovic 2009 som avtalsansvarig för bemanningsavtalet berättade på Youtube om det han själv kallar ”världens bästa bemanningsavtal”. Han tycker att bemanning är bättre än visstidsanställningar, något annat är ett feltänk.

Nytt: Intervju på Youtube med pristagaren som gillar pragmatiska lösningar.

I ett tidigare blogginlägg berättar vår förbundsdirektör Henrik Bäckström om bakgrunden till instiftandet av kritikerpriset.

Nu i efterhand, när stormens vågar har lagt sig, liknar det hela mest en pressanka. Det visar sig att vården inte alls blev sämre när Carema tog över. Men resultatet blev att all privat vård blev ifrågasatt och det blev skarpa reaktioner från politiskt håll. Samma dag kommenterar Dagens Nyheters Erik Helmersson – också han på ledarplats – undersökningen om journalisters politiska preferenser.

Den visar att hela 70 procent av journalistkåren sympatiserar med det röda blocket.  Man undrar vad som händer om de som är konspiratoriskt lagda lägger tidningsartiklarna bredvid varandra…

Du hade sannolikt ingen smartphone, appar existerade inte och molntjänster var nog nått som hade med vädret att göra. Du köpte SL-biljetten av busschaffören och kollade resan på en PC eller med en trög GPRS-telefon.

Idag kollar du bussresan med en app utvecklad av en privatperson som vars tjänst hämtar all data från SL:s datasystem. Förvisso gör du det med en trög 3G-smartphone. Men det beror mest på att användningen av smarta mobiltjänster ökat så toksnabbt (sedan 2008 har 35 miljarder, 35.000.000.000, appar laddats ner bara från Apples och Googles app-butiker) att uppgraderingen av mobilnätet inte riktigt är hängt med.

 Så varför nämna detta. Det är väl inget nytt? Nej, det borde det inte vara. Poängen är att för fem år sen hade vi ingen anining om hur vår digitala vardag skulle komma att se ut idag. Och vi har ingen aning om hur användandet kommer att se om ytterligare fem år. Vilket är minimitiden för implementeringen av ett EU-direktiv.

 Efter ett par dagar i Bryssel och möten med olika politiker,institutioner och organisationer är det tydligt att nätrelaterad reglering ofta tas fram med antagandet att vi vet hur nätet kommer att användas i framtiden.

 Trafikdatalagring skulle tex hjälpa polisen att hantera terrorhot i skuggan av Madrid och Londonbombningarna 2004 och bombmännens användning av SMS. När direktivet idag 2012 väl är på plats, har både syftet och innehåll breddats trots oklarhet om nyttan, integritetsrisker och konsekvensen att staten nu lagrar all data om våra alltmer uppkopplade liv.

 I Telekompaketet höll det på att under Pirate Bay-året 2009 smygas in otydliga formuleringar som riskerade förskjuta ansvaret för vad den enskilde gör på nätet från användaren till den som förmedlar trafiken. Vilket garanterat hade haft inverkan på det öppna nätets möjlighet att leverera innovationer och tillväxt.

 Och så fortsätter det. Enskilda för stunden aktuella händelser i vår omvärld riskerar att sätta krokben för morgondagens användare och utvecklingen av vår allt viktigare digitala ekonomi.

 Vad svenskar och européer bör fråga sig är om vi har råd att riskera de fantastiska bidrag till ekonomisk tillväxt och samhällelig utveckling som det öppna nätet gett och fortsätter ge oss.

På ett sätt är det konstigt att detta uppvaknande sker först nu. Det var uppenbart redan från början att DN hamnat snett på flera punkter. När drevet pågick påpekade jag själv i en artikel i Journalisten.se att DN använde en rad skrönor som bevis för vanvård hos Carema, skrönor som andra medier okritiskt vidareförmedlade. Till exempel den fantastiska historien om blöjvägning i besparingssyfte. En hel bransch kunde direkt vittna om att inkontinensskydd vägs på alla seriösa äldreboenden, inte för att spara pengar utan för att anpassa skyddet optimalt.

Strax därefter satte Expressen som första tidning ljuset på skrönorna. Detta var i sig anmärkningsvärt. Att en tidningsredaktion så kritiskt granskar en kollega händer nästan aldrig. Att tidningarna har samma ägare gör det hela sensationellt.

Dagens Samhälle lyfter fram DN:s okritiska beskrivning av läkarorganisationens roll. Att läkarorganisationens brister förmodligen har spelat stor roll för problemen på Koppargården påpekades av Vårdföretagarnas etikråd, som i mars presenterade sin granskning av Carema Care. Etikrådet konstaterade tydliga brister hos Carema Care, men visade också att bilden var väsentligt mer nyanserad än den svart-vita som främst DN visat.

Nu är det bara drygt sju veckor kvar tills årets Almedalsvecka. Och därmed är det dags att registrera sig till Bloggplats H12. 

Just nu håller vi på att planera för fullt. Vi är ju på ny plats, och det innebär en större lokal med bättre läge alldeles intill Almedalen. Det innebär nya möjligheter, men vi behåller ändå kärnan av det som är bloggplatsen – en arbetsplats och det absolut bästa hänget under politikerveckan.

Jag, Ann och Martina återkommer inom kort med mer information om sommarens aktiviteter, men jag kan avslöja redan nu att vi kommer att anordna två seminarier precis som vanligt. Och vi kommer att försöka anordna ett bloggmingel igen. Till dess kan du läsa mer om Bloggplats H12 på www.bloggplatsH12.se och glöm inte att gilla oss på facebook!

Missa nu inte att garantera dig en plats på Almedalens bästa ställe för bloggare. Regga dig idag!