De som vann var programmet Dokument Inifrån, som ”undersöker vad händer med de mest hjälplösa när chefer får nya drivkrafter i form av miljonlöner, bonusar och aktieoptioner”.

Juryns motivering till priset var: För att ha satt strålkastarljuset på hur privata vårdkoncerner ingår i ett industrialiserat riskkapitalsammanhang och visat på vems bekostnad vinsterna görs.

Redan där  – med ord som osar av ideologiska övertoner – borde kanske varningsklockorna ha ringt.

Reportaget om Carema skulle inte bli någon granskning av ett enskilt äldreboende – det skulle bli ett grundskott mot hela modellen med privata utförare i den offentliga sektorn. Och med facit i hand, verkar målet delvis ha uppnåtts. Politikerna har reagerat och allmänheten har fått en mer negativ bild av alternativa utförare.

Problemet är bara att de lyckliga vinnarna av Guldspaden byggde stora delar av sitt reportage på rena skrönor. Ett stor nummer gjordes till exempel av att man väger patienternas blöjor, detta för att tjäna pengar. Just detta med blöjvägningen fick en enorm spridning och återgavs av de flesta andra media.  Men alla äldreboenden väger blöjor, kommunala som privata. Man gör det för att det  första dygnet i det nya hemmet pröva ut rätt inkontinensskydd, bland annat för att patienten ska kunna sova ostört under natten. Men också för att kontrollera eventuell vätskebrist. Ingenstans återanvänder man vägda blöjor, och inga pengar sparas.

Mannen som lämnades att dö framför TV:n i Falun var också en story som fick vingar i media. Men den uppföljande myndighetsgranskningen visade att detta var grundlöst.

Man kan tycka att det är märkligt att ett program som Dokument Inifrån får ett prestigefullt pris för en journalistik som till stora delar bygger på usel källkontroll och myter.

Men förklaringen finns i juryns motivering. Det handlar om ideologi.

Bland annat visar rapporten att allt fler har lönesamtal, de som har lönesamtal får högre lön än de som inte har det, och det är kvinnorna som tjänar mest på att ha individuellt satta löner.

Majoriteten av de nya jobben skapas i dag inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Är det då rätt att arbetade timmar och kunskap fortfarande beskattas så hårt i Sverige? För det andra tenderar skattesystemet att bli mer och mer svåröverskådligt, snedvridet och ineffektivt.

Vi behöver ett skattesystem anpassat efter dagens näringsliv och samtidigt åter lyfta fram principerna om enkelhet, neutralitet och likformighet från skattereformen 1991. Det är lätt att tala om vilka skatter som ska sänkas, men svårare att tala om de som måste höjas. Vi behöver se över hela skattesystemet och därmed även diskutera framtidens skattebaser.

Var kan vi lätta på skattetrycket och var kan vi öka det? Hur ska vi skatteväxla för att stimulera tjänstesektorns utveckling och samtidigt bereda oss för de utmaningar finansieringen av framtidens välfärd står inför?

Detta ska vi diskutera på ett frukostseminarium som arrangeras av Almega onsdagen den 30 maj.

Medverkar gör Bo Lundgren, riksgäldsdirektör och tidigare partiledare för Moderaterna, Erik Åsbrink, rådgivare på Goldman Sachs och tidigare finansminister för Socialdemokraterna, Henrik von Sydow, ordförande i Skatteutskottet (M), Leif Jakobsson, vice ordförande i Skatte-utskottet (S) samt Andreas Bergh, välfärdsforskare och föreläsare i nationalekonomi. Medverkar gör även Ulf Lindberg från Almega. Modererar seminariet gör John Chrispinsson.

Tid och plats: Onsdag den 30 maj klockan 08.00 – 09.00 Frukost serveras från klockan 07.30 i SkyBar på Radisson Blu Royal Viking Hotell, Vasagatan 1 i Stockholm. Anmäl dig till Rosie Richards senast den 25 maj 2012.

Välkommen!

Nu i efterhand, när stormens vågar har lagt sig, liknar det hela mest en pressanka. Det visar sig att vården inte alls blev sämre när Carema tog över. Men resultatet blev att all privat vård blev ifrågasatt och det blev skarpa reaktioner från politiskt håll. Samma dag kommenterar Dagens Nyheters Erik Helmersson – också han på ledarplats – undersökningen om journalisters politiska preferenser.

Den visar att hela 70 procent av journalistkåren sympatiserar med det röda blocket.  Man undrar vad som händer om de som är konspiratoriskt lagda lägger tidningsartiklarna bredvid varandra…

Nu är det bara drygt sju veckor kvar tills årets Almedalsvecka. Och därmed är det dags att registrera sig till Bloggplats H12. 

Just nu håller vi på att planera för fullt. Vi är ju på ny plats, och det innebär en större lokal med bättre läge alldeles intill Almedalen. Det innebär nya möjligheter, men vi behåller ändå kärnan av det som är bloggplatsen – en arbetsplats och det absolut bästa hänget under politikerveckan.

Jag, Ann och Martina återkommer inom kort med mer information om sommarens aktiviteter, men jag kan avslöja redan nu att vi kommer att anordna två seminarier precis som vanligt. Och vi kommer att försöka anordna ett bloggmingel igen. Till dess kan du läsa mer om Bloggplats H12 på www.bloggplatsH12.se och glöm inte att gilla oss på facebook!

Missa nu inte att garantera dig en plats på Almedalens bästa ställe för bloggare. Regga dig idag!

Jag tycker det är tråkigt att Unionen visat så dålig förhandlingsvilja på detta område. Med Sveriges Ingenjörer träffade vi igår en uppgörelse i nivå med den övriga svenska arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund vore det väl konstigt om det nu inte skulle gå att träffa en överenskommelse med Unionen som har fått ett likvärdigt erbjudande.

Medlarna upptar sitt arbete igen på fredag förmiddag.

Fler och fler organisationer och företag blir aktiva i sociala medier, men det finns fortfarande de som inte vågar ta steget ut. Här svarar Jonas Milton på frågor om Almegas närvaro och erfarenheter i de nya medierna.  

Beskriv dig själv i en tweet (max 140 tecken)!

Brinner för företagarfrågor och särskilt för tjänsteföretagen. Skåning, tillika mycket idrottsintresserad. 

Vilka sociala medier använder du privat?

De flesta! 

Vad betyder sociala medier för Almega?

Vi satsar ganska mycket på sociala medier. Det är ett bra sätt att få tillstånd diskussion för frågor som är viktiga för våra företag. Dessutom är det ett utmärkt sätt att skapa relationer med bloggare och andra aktiva som är intresserade av våra frågor.

Hur länge har ni varit aktiva?

Almega har varit aktiva i sociala medier sedan 2009, i drygt tre år. Vi har i dagsläget fem bloggar, några twitterkonton, flera facebooksidor, vi livesänder många av våra seminarier via Bambuser bland annat. Vi försöker hela tiden att hänga med i utvecklingen och hitta på nya spännande saker. Nästa vecka lanserar vi till exempel ett projekt tillsammans med ett fackförbund.

Kände du dig osäker på att det var rätt att satsa på en närvaro i sociala medier?

Tvärtom. Och våra erfarenheter hittills har varit mycket positiva.

Hur resonerade du innan du började blogga?

 Jag funderade inte särskilt länge på detta. Det var ett naturligt steg att ta.

Många företag är oroliga att öppna upp för kommentarer på facebook och twitter. Vad har du för råd till dem?

I sociala medier stöter man naturligtvis på åsikter man helst skulle vilja undvika, men genom att tänkta efter innan man gör inlägg och genom att vara strategisk kan man undvika de värsta fallgroparna. Man får ju heller inte glömma att åsikter förekommer i sociala medier även om vi inte vi funnits på plats, och nu kan vi i alla fall bemöta dem.   

Har du något tips till organisationer och företag som tvekar?

Se till att ha någon som håller samman satsningen. Det behövs någon som ser till att jobbet blir gjort och som håller kolla på vad som diskuteras i de sociala medierna.

Vem av dina kollegor inom arbetsgivarbranschen är bäst på sociala medier?

Vice vd på Svenskt Näringsliv, LG Johansson är duktig!

Vilken organisation saknar du i sociala medier?

Jag tycker att många av mina kollegor på andra arbetsgivarförbund bör aktivera sig mer. 

Vem är din drömvän på facebook?

Groucho Marx!

Det kommer vi att diskutera vid ett frukostmöte om studentmedarbetare den 23 maj här i Stockholm.

Välkommen att lyssna på företrädare för Almega, Jusek, Hallvarsson & Halvarsson, Manpower och politikerna Louise Malmström, socialdemokratisk ledamot i Utbildningsutskottet och Hanif Bali, moderat ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Gasellerna är de viktigaste jobbskaparna. Dessa  företag – de snabbväxande företagen – skapar hälften av jobben. Men hur får vi dem att anställa ännu fler och vad betyder dagens skattesystem för deras möjligheter att fortsätta växa? 

Det ska belysas på ett seminarium som Almega arrangerar nu på onsdag.

 Medverkar gör företrädare från företagen Imbridge Nodeone, Mediapilot och Bisfront. Samt Andreas Nilses som är ansvarig för Gasellundersökningen på Dagens Industri och Jessica Polfjärd från (m). 

Tid och Plats: 9 maj kl. 08.00 – 09.00 (frukost serveras från 07.30). Radisson Blu Royal Viking Hotell på Vasagatan (bredvid Centralstationen).

När våren inte vill komma igång är det lätt att drömma sig till en framtid som konditor på franska Rivieran. Men om detta ska realiseras så krävs en mängd administrativa formaliteter inte bara för mig utan även för min familj… Visst är det frustrerande när man har en god idé, en bra affärschans, en möjlighet att skapa sig en ny framtid, och sedan stoppas det längs vägen av små irriterande hinder – ibland även stora?

Varje år rör sig miljontals människor mellan länderna i Europa och den fria rörligheten gör att vi handlar med varor och tjänster för ca 3200 miljarder euro. Människor och företag som behöver hjälp att ta tillvara de rättigheter som den inre marknaden ger dem.

Därför startades problemlösningsnätverket Solvit. I år fyller Solvit 10 år och man har under dessa år handlagt över 7300 ärenden. I cirka 85% av dessa ärenden har problemet lösts eller åtminstone rättsläget klarlagts.

Solvit finns i 30 länder, inom EU och EES. De nationella Solvit-centren har goda kontakter med myndigheterna i sina hemländer. Solvit har inga sanktioner till förfogande men det informella arbetssättet leder ändå ofta till positiva resultat. I yttersta fall har dock den europeiska kommissionen insyn i Solvit-ärendena och kan inleda formella överträdelseprocesser mot medlemsländerna och ta fallet till EU-domstolen.

I Sverige förra året hanterades 69 ärenden som avsåg hinder i andra länder av svenska Solvit (och 67 ärenden om hinder för utländska företag och privatpersoner i Sverige ska för sakens skull nämnas). Med tanke på hur ofta Almega får höra om problem i andra länder så låter det som en låg siffra. Det verkar finnas en risk att man istället knyter näven i fickan och ger upp.

Men att anmäla ett ärende till Solvit är gratis och om 85% av fallen löses så känns det som en åtgärd som borde vara en ryggmärgsreflex. Och för varje fall som löses kommer jag närmare min dröm om ett konditori vid Medelhavet. Där kan vi sedan sitta i solen, prova petit fourer och diskutera fördelar med den inre marknaden. Välkommen!