Så rätt han har!

En undersökning som gjorts av Handelns utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Almega, visar att det svenska skattesystemet särskilt missgynnar de kunskapsintensiva företagen. Jämför man faktorskatterna, skatt på produktionsfaktorerna arbete och kapital, framgår att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen betalar i genomsnitt tio procent högre faktorskatter som andel av förädlingsvärdet än övrigt näringsliv.  Faktorskatterna i form av löneskatter, sociala avgifter och bolagsskatter slår direkt på företagens förmåga att producera välstånd i ekonomin.

Särskilt utsatta är den kategori som Astra Zeneca tillhör. Dessa företag, inom forskning och utveckling, belastas med faktorskatter på 63 procent. Att jämföra med till exempel fordonsindustrin, som faktorskatter på 45 procent. En mycket stor skillnad, som beror på att skattebasen är arbetade timmar hos både individer och företag, samt höga marginalskatter.

Detta håller inte! Sverige riskerar att straffskatta bort den del av näringslivet som växer och som ska ge framtidens jobb. Precis som Göran Arrius, behövs nu en rejäl översyn av det svenska skattesystemet.

Visst är det säkert så att satsningarna på vetenskapsområdet inte gett den utdelning företaget hoppats på, men samtidigt är det ju så att den neurovetenskapliga forskningen i USA och England består. Det är att göra det väldigt lätt för sig om man bara avfärdar detta med att ”det bara är en företagsstrategi och omorganisation”.

AstraZeneca har en stor del av sin produktion kvar i Södertälje och jag kan inte låta bli att bli orolig för vad som händer med den i kölvattnet av detta.

I år lägger regeringen fram den forsknings- och innovationsproposition som ska prägla den kommande fyraårsperiodens satsningar och investeringar i forskning. Min uppmaning till regeringen är att inte glömma bort att dessa globala företag inte är sentimentala. Att de en gång haft Sverige som marknad och investerat enkom här gäller inte längre.

Nu är världen spelplanen. Vill vi att investeringarna ska hamna i Sverige så måste vi bygga nya (och vårda befintliga) attraktiva samverkansmiljöer mellan akademi och näringsliv. Det är ett är ett skall-krav för att kunskapsintensiva företag ska välja att investera i just vårt land. Företagen måste ha tillgång till den kompetens som de efterfrågar, allt ifrån spetskompetens inom specifika områden till bredare tvärdisciplinär kompetens. I kunskapstriangelns anda betyder det att vi måste satsa på forskning för att också få det breda genomslaget i utbildningen. Blundar vi för detta kommer företagen välja att växa eller nyetablera sig i andra länder som har kunnat erbjuda denna mylla. 

Min uppmaning till våra politiker är att sluta blunda för utvecklingen. Det räcker inte med att ha Nobelpris som mål för forskningssatsningar. Välfärd borde ytterst vara målet och det är inget som skapas av sig själv. För det krävs sysselsättning och tillväxt. Sverige ska konkurrera med kunskap och då finns ingen genväg. Vi måste prioritera frågan om hur utbytet mellan akademi och näringsliv kan öka, stödja den strukturomvandling som pågår i näringslivet där tjänsteinnehållet ökar samt se över vårt skattesystem så att kunskap premieras såväl på individ- som företagsnivå.

Först och främst ser vi på Almega positivt på användandet av sociala medier. Vi ser det som en möjlighet att både sprida våra budskap och stärka vårt varumärke. När fler och fler skaffade facebookkonton märkte vi däremot att både en del medlemmar och medarbetare samt kände sig lite osäkra på vad ett lämpligt beteende i sociala medier innebär. Så för att för att underlätta för våra medlemmar och medarbetare samt för att undvika framtida problem tog vi fram vår policy.

Det är det bästa tipset jag kan ge dig – ta fram en policy innan något tråkigt inträffar!

Hos oss på Almega var framtagandet av policyn för sociala medier ett samarbete mellan vår arbetsrättsenhet och jag som jobbar på kommunikationsenheten, som arbetar praktiskt med sociala medier. Och det är just samarbetet som gjort den så bra. Dels är det viktigt att policyn blir juridiskt korrekt, men den måste även fungera i praktiken. För oss var det även viktigt att policyn inte bara innehöll förbud utan även uppmuntrar till ett deltagande i sociala medier, och då spelar balansen mellan juridik och kommunikation en stor roll.

Att informera om policyn är också en viktig del! Förutom att det är svårt att följa en policy man inte känner till, spelar det stor roll i en rättsprocess hur tydlig man varit med policyn i organisationen. Inte helt oväntat har vi på Almega ägnat mycket tid med att informera och förankra policyn genom interna möten och information på intranätet. Det är inte bara viktigt att vi kan policyn i rollen som anställd, men även för att vi använder policyn i rådgivning till våra medlemsföretag.

Vår policy ligger öppet på vår webb och är öppen för alla att ta del av. Vi är stolta över vår policy så hämta gärna inspiration från den!

Jag tror att i de allra flesta fall där det uppstår problem har personen som skrivit något olämpligt inte förstått hur stor spridning ett inlägg i sociala medier kan få. Många är fortfarande ganska nya i sociala medier och alla är inte medvetna om att man som anställd är bunden av lojalitets- och tystnadsplikten och att den även gäller efter arbetstid.

En tydlig och väl kommunicerad policy kan hjälpa dig att undvika de här problemen!

Bloggat: Tack Rekryteringsbloggen!

I media talas det ofta om att sjukpenningen är låg. Förvisso är det så att sjukförsäkringen har ett tak för den sjuklönegrundande inkomsten som ligger betydligt under de 80 procent av lönen som den är tänkt att ersätta. Men det intressanta i den debatten är att en stor del av dagens yrkesverksamma dessutom omfattas av någon kollektivavtal.

Enligt Alecta omfattas ungefär 90 procent av Sveriges löntagare av kollektivavtal, men ny undersökning visar på stora kunskapsbrister om sjukförsäkring hos dessa. Alectas enkät har besvarats av sådana som omfattas av kollektivavtal och trots detta är det 41 procent som svarar nej på frågan om arbetsgivaren betalar en försäkring som kompletterar Försäkringskassans ersättning vid sjukskrivning. 34 procent svarar vet ej.

En viktig uppgift för arbetsgivarna blir att bättre förklara hur systemen fungerar. Samtidigt har den enskilde ett ansvar att veta vika rättigheter som följer av anställningavtalet.

Utredningen Hållbara försäkringar bör i sitt arbete när ersättningsnivåer diskuteras ha med förmåner enligt kollektivavtal.

Samtidigt kan man idag läsa på Svenskt Näringslivs hemsida om två företagare som startade eget aktiebolag och därmed blev av med SGI:n.

Att vandra mellan att vara anställd och  företagare kommer att bli allt mer vanligt. Därför föreslår Almega i vårt förslag till omställningsförsäkring att den ska omfatta såväl företagare som anställda men med en möjlighet för företagare att avstå. Hade den försäkringen funnits idag hade inte dessa två företagare hamnat utanför systemet.

Tänk på det, ni som sitter och utreder.

Vårt förslag till omställningsförsäkring är en lösning där vi menar att den ska omfatta alla yrkesverksamma med möjlighet för företagare att genom en aktiv handling avstå.

I dag presenterar Försäkringskassan glädjande siffror på att antalet anmälningar till Justitieombudsmannen, JO.  Antalet anmälningar har minskat från 793 (2010) till 473 (2011).

Det är glädjande för att i varje enskilt fall så är den en person som känner sig felaktigt behandlad. Antalet anmälningar har sjunkit numerärt men däremot inte procentuellt, utan där har det ökat.

För utredningen Hållbara försäkringar finns det en utmaning att komma fram till ett system som är enkelt att använda för den som är satt att fatta beslut. Men det måste också vara ett rättssäkert system och ett system som är lätt att förstå för den som omfattas av det. Här i ligger svåra frågor som  till exempel på vad ska den sjuklönegrundande inkomsten baseras.

Det är viktigt att utredningen vågar tänka nytt, inte bara när det gäller tydlighet utan även hur systemet ska se ut. Almega har presenterat en vision av en sammanhållen sjuk och arbetslöshetsförsäkring  som ett försök att tänka nytt och hitta ett system som är anpassat till det arbetsliv vi har idag men framförallt det som ligger framför oss och där vi som enskilda säkerligen kommer att byta branscher, uppgifter och vara såväl anställd om uppdragstagare.

Sett i det perspektivet så är kvalitetshöjningen med färre JO-anmälningar ett litet men ack så viktigt steg.

1938 slöts Saltsjöbadsavtalet i industrisamhällets Sverige. Den svenska modellen och våra kollektivavtal bygger på Saltsjöbadsavtalet, men mycket har hänt på arbetsmarknaden sedan dess. Vi lever idag i ett tjänstesamhälle.

I ett tjänsteföretag är medarbetaren den viktigaste resursen. Därför är det ömsesidiga beroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare är mycket starkare idag än i industrisamhället. När de anställda utvecklas, utvecklas också företaget.

Det finns flera skillnader som gör att kollektivavtalen från förr idag är omoderna. Se bara exemplen i filmen!

I slutet av filmen frågar vi hur vi ska lyckas få till en bra situation där medarbetare och företag kan utvecklas tillsammans i dagens verklighet. Vårt svar är genom moderna avtal. Vad tror du?

Så här blev utfallet i förvaltningsrätterna:

Bifall för leverantören: 31 procent.

Ej sakprövat: 27 procent (här bör det finnas ett mörkertal där leverantören skulle ha fått rätt om de hade sakprövats. Det vill säga om inte upphandlande myndighet rättat sig så leverantören dragit tillbaka talan, eller om de formella kraven för överprövning hade uppfyllts).

Avslag: 42 procent. Det visar sig även att antalet mål som avgörs i kammarrätterna har blivit fler – vilket är bra, och leder till en bättre praxisutveckling.

De senast 20 åren har det hänt mycket inom vård, omsorg och skola både när det gäller mångfald och valfrihet. Med anledning av de diskussioner kring privata företag i välfärden som pågår nu har Svenskt Näringsliv tagit fram skriften Din välfärd.  

Skriften består av insamlade berättelser från företagsamma människor som varit med och utvecklat den svenska välfärden och fakta om hur utvecklingen sett ut.  

Det är mycket intressant läsning som förhoppningsvis bidrar till en mer konstruktiv diskussion och en vilja att förbättra kvaliteten och utöka mångfalden!

Av de 6 666 personer som har besvarat frågan svarar 83% NEJ! 

Jag kommer ihåg när det bland allmänheten var accepterat att vara sjukskriven för både reella sjukdomar och bråk på jobbet med mera. ”Dagens fråga” visar på en nödvändig attitydförändring. Sjuklön och sjukpenning ska bara utgå när man saknar arbetsförmåga det vill säga att man är sjuk. Det skrämmande med undersökningen är att det fortfarande är 17 procent som tycker att det är OK att sjukskriva sig för att gå på konsert.

Att inte missbruka ett system oavsett om det är under arbetsgivarens sjuklöneperiod eller om det är under sjukpenningperioden är en förutsättning för systemens legitimitet. Allt missbruk ska stävjas.