Först ut i den långa raden av talare var BJ Fogg från Persuasive Technology Lab på Stanford University. Han var även den talare som med sin gurulika framtoning gjorde störst intryck på mig (han blev förresten utsedd till “One of 10 new gurus you should know” av Fortune Magazine). Fogg pratade om hur beteendeförändringar initieras och människor börjar att göra sådant som de egentligen inte hade tänkt sig. Hans mantra är: “Put hot TRIGGERS in the path of motivated people“, eller som han också uttrycker det “Put riped bananas in the path of hungry chimpanzees”. Facebook lyckas locka in miljontals användare varje dag genom triggers som “Någon har lagt upp en bild på dig…” och “Någon vill vara kompis med dig”. Här handlar det om att förstå människans sanna natur och att inte designa för en idealmänniska.

Intressanta poänger gjorde även Nicole Lazzaro från XEO Design. Hon menar att vi för att uppnå fantastiska upplevelser bör inspireras av spelindustrin och de drivkrafter som får människor att spela. Det handlar inte alltid om att ta sig från A till B på snabbaste sätt som i klassisk användbarhet, utan om upplevelserna på vägen dit. Fantastiska användarupplevelser handlar om sociala band, nyfikenhet, överraskning, utforskande och om att ha roligt helt enkelt. Detta är något som bl.a. Google har anammat genom att lite nu och då förändra sin logga. Det väcker nyfikenhet, eller hur!

Mest tankeväckande under veckan var antropologen Michael Wesch som har ägnat mycket tid åt att studera internetanvändande och förklara antropologiskt intressanta slutsatser på ett begripligt sätt. Han ligger bakom YouTube-videon “The Machine is Us/ing Us” som spridit sig som en löpeld över världen och som verkligen är värd sina 4:32 minuters uppmärksamhet.

Störst intryck gjorde dock Sara Öhrvall från Bonnier R&D höll en spännande presentation om arbetet med iPad-appen Mag+ gick till: ” Vi ville komma bort från känslan att vi lägger ut den tryckta tidningen digitalt och att man ska låtsas bläddra fast det är en skärm. Vi ville få en känsla av en kamera som panorerar över innehållet, det blir mindre hackigt än bläddrandet.” Appen har blivit en av Apple-grundaren Steve Jobs personliga favoriter, vilket är ett minst sagt gott betyg.

Mest applåder under veckan fick Andrew Crow från Adaptive Path som öppnade sin presentation med:

”In-house design teams are our heros!”

och avslutade med:

”Heros look good in spandex…”

Via Wireframes Magazine.

Lite senare idag landar Antrop-planet i Nice, varifrån vi kommer åka till den lilla medeltida byn Haut de Cagnes. Orten är känd som “Rivierans Montmartre” och trakten var ett klassiskt tillhåll för såväl sekkelskiftets impressionister som 20-talets amerikanska författare. Olivlundarna i bygden har en särskild anknytning till Renoir, som också ägde ett gods här.

Vi kommer att konferera hela helgen och är inte tillbaka på kontoret förrän på måndag igen!

SSWC präglades till mångt och mycket av det ständigt pågående samtalet (hellre samtal än t.ex. sömn, till den grad att några i vårt UX-tält pratade i sömnen.. eller var det snark.. oh well). ”Konversation” eller ”delning” kanske är ännu bättre ord. För vi delade. Vi delade hela tiden. Vi delade med oss av varandra i samtalet, i dansen och i skratten. Att lägret är ett ”social” web camp är en grundbult för just detta; det sociala är i sen essens att dela.

Den nätkultur vi är en del av har, långt bortom pirater, plockat upp delandets flagga och satt den på Internetberget. Och den verkar stanna där. Mycket av det jag och du gör på nätet är ”kolla här”-kultur. Vi delar länkar, videoklipp, texter och foton. Vi skickar vidare idéer. Så som vi egentligen alltid har gjort, långt innan world wide web. En idé är nämligen väldigt svår att behålla inom sig själv. Stannar den där har den svårt att leva. Svårt att grönska. Pratar jag med dig om min idé har jag delat med mig till dig av mina tankar. Och vad viktigare är; det stannar inte där. Det vi delat skapar nytt liv, nya tankar, hos dig – och andras tankar gödslar den idé som redan börjat gro hos mig. Så på det sättet är det ju inte så nytt det här med delandet. Det är bara att vi har plockat upp flaggan, och satt den på berget.

@jocke, @kalexanderson och @grafstrom tog en praktisk approach på delandet med sin session om Creative Commons på stenhällen under flaggstången. Creative Commons är ett underbart initiativ som jag fascinerats av under många år. En viktig poäng från deras session var just samtalet. Om någon satt licensen ”Non Commercial” på sin bild och du vill ha den till en liten annons – ta steget och fråga! Samtala. Om din skola känner sig hämmad av inte kunna använda visst copyrightskyddat material – lyft frågan om att leta efter CC-material. Samtala.

Många tekniska frågor om licenser dryftades fram och tillbaka (trots att @jocke försökte lyfta samtalet till en annan nivå). Och jag kan inte hjälpa att fundera över vad licensoron egentligen pekar på. Likt ett stort finger rakt in i oss. Rakt in i den delandets kultur vi försöker skapa. Flera av CCs licenser har nämligen med en klausul om att credd ska ges till upphovsmannen. Vi håller på nått sätt fast vid vissa sådana narcissistiska drag, trots att vi vill dela. Ska vi inte testa att dela utan att förvänta oss någonting tillbaka? Är inte det själva poängen med att dela? Att gödsla, att släppa ut och sprida. Oavsett vad som händer sen. Poängen ligger i akten, i delandet, i min attityd. Att jag delar med mig till dig är mitt eget steg – som om det sker utan motkrav förhoppningsvis säger något om den kultur jag vill skapa. Du får själv bestämma vad du gör med det du fått.

Därför gör akten att dela minst lika mycket med den som delar, som med den man delar till.

Jag ser fram emot ännu ett år med delandets kultur.
Top notch SSWC!

Mattias @mjagerskog

Puh, efter en intensiv post-Sweden Social Web Camp-vecka som bland annat innehöll en sväng feber och förkylning, är jag helt på banan igen och tillbaka på kontoret. Här är presentationen som hörde till sessionen jag höll på SSWC. Tack alla som kom, lyssnade, ställde frågor och diskuterade.

Om du som läser vill veta mer det här med effektmål, diskutera mätmetoder, har andra kommentarer eller vill prata vidare, så hör bara av dig till Jeanin Day eller via twitter: @ninaday. Vi hörs!

Jag gillade särskilt att de jobbat med less is more-tänk genomgående. Luftig layout och komprimerad slagkraftig copy. Flera bilder på varje båge på både en manlig och en kvinnlig modell. Jag valde sex bågar som jag fick hemskickade och bokade samtidigt tid hos optikern, givetvis också via webbplatsen.  Extra trevligt var det att när jag sen skulle gå in och välja vilken av bågarna jag skulle köpa så  kunde jag kryssa i att jag ville använda receptet från min kommande synundersökning.

Allt kändes sömlöst integrerat. Och apropå “the long wow” som vi på Antrop brukar prata om så fanns ett gäng bågar i optikerns väntrum och sen givetvis två datorer OCH telefon ifall man ville beställa fler par glasögon när man ändå var igång liksom.

Att det inte var lika självklart för alla att viga två dagar av sitt liv åt campingliv blir uppenbart i denna intervju med Elin Kudo, webbredaktör på SVT och Andreas Ekström, reporter på Sydsvenskan och författare till boken Googlekoden.

Roman Pixell intervjuar Elin Kudo, webbredaktör på SVT och Andreas Ekström, reporter på Sydsvenskan. Filmat och redigerat lördagen 14 augusti på SSWC av Björn Falkevik.

Jan Videren, som till vardags är nätverksansvarig på Svenska Institutet, har på sin personliga blogg samlat alla kommentarer och filmklipp som gjordes under och efter SSWC. Eftersom listan är helt crowdsourcad, fylls den ständigt på av läsarna med nytt material när sådant publiceras.

Disclaimer: Listan är gjord med stor glimt i ögan och är en rolig grej från en i övrigt väldigt seriös SSWC.

5. Bison blog/Fredrik Wass
Motivering: En lista måste ha en sistaplats och där hittar vi Fredrik Wass, han har lite åt Mr T-hållet men med lite mer clean finish á la Christer Ulfbåge. Skägget håller bra klass men konkurrensen är stenhård och därför blir Fredrik Wass femma.

4. SSWC-Jesus Roman Pixell
Motivering: Någon kallade Roman Pixell för Jesus på berget när han iklädd en kimono och rosa nagellack stod under eken och mässade sitt budskap om UX-strategi och diversifiering. Kimonon och nagellacker tar givetvis fokus från skägget som egentligen påminner om Mr T, men en skäggian känner igen ett bra skägg ändå.

3. Popjuristen Andreas Wendén
Motivering: Popjuristen har en helt annan stil än de tidigare på listan, hans skägg utstrålar lugn på samma sätt som Christer Glenning gjort i alla tider, bra jobbat!

2. “Bröderna Skägg” – Magnus Thure Nilsson, Lars Lyberg och Fredrik Edling
Motivering: Det räcker att bara titta på Bröderna Skägg så inser man att det är något stort, skäggen för tankarna till Hergés Kapten Haddock från Tintin. Med pipan i munnen blir dessutom Lars Lyberg Kapten Haddock.

Årets Beppe Wolgers-stipendiat/SSWC 2010:s bästa skägg bärs av Emil Björklund
Motivering: När man tittar på Emils skägg så är det inte bara ett skägg utan man förs med tillbaka i tiden, då cirkusdirektörer bar upp denna typ av skägg.

Vill du se fler av mina bilder (med och utan skägg men givetvis med Creative Commons-licens) från SSWC så kan du göra det på mitt Flickr-konto i setet SSWC.

Skäggtoppen är även postad på Andreas Ivarssons blogg.

Jan Viderén håller på att samla ihop material från SSWC, givetvis finns Skäggtoppen med.

Andra om SSWC: Sydsvenskan, DN, SvD, Expressen, Blekinge Läns Tidning

Matt Mullenweg är utlovad öppningstalare på WordCamp STHLM som kommer hållas 23-24 oktober på Factory i Nacka Strand.

Det kanske mest spännande är att gänget bakom WordCamp STHLM (@tdhse @animalinse @tesas @heidiupdate) har bokat in WordPress grundare Matt Mullenweg som öppningstalare. Matt är en framstående IT-profil och är också en extremt het person inom medievärlden.

Sponsorerna börjar nu höra av sig och hittills är den största bekräftade sponsorn. Läs mer här.