Att få uttrycka sitt varumärke i själva visitkortet är förstås något som många missar sin chans med,  men som jag brukar försöka gå all-in med. I årets variant av mina visitkort lyfter jag ut detaljer från sidhuvudet i min blogg och därmed får mottagaren även 3 boktips på varje visitkort.

Och varför inte tänka så? Vilket värde kan du ge mottagaren utöver dina kontaktuppgifter – kanske svaret på en fråga som du får många gånger om? Sannolikheten att kortet sparas blir då långt mycket större. Men om det verkligen ska bli en intredningsdetalj i någons skrivbordsröra, ja då måste du även skapa ett emotionellt värde, som sträcker sig in i den konversation som föranleder visitkortsritualen.

Vad tror du om dessa visitkort (framsida och baksida i bilden nedan), kan de åtminstone tillföra ett leende?

Böckerna i visitkortet visar mina intresseområden, flaggorna skapar ett ytterligare artefakt att prata om – inte alla känner igen Liberias flagga, och de som sett mig på konferenser känner genast igen bilden av mig när jag skissar på en iPad. Bredvid står en mugg med hjärta som får symbolisera passion och ett latte-beroende.

Den tagline som syns på visitkortet: ”Bring me another challenge!” är lånat av en viral bild som spridits på sistone. Den får mig alltid le brett och förmedlar något av en enorm energi och aptit på livet, i  mitt fall en aptit på att lösa problem. Försök att inte le när du ser den.

Jag beställer alltid mina visitkort på MOO.com. Om du själv är sugen på att beställa visitkort kan du använde denna länk för att få 10% rabatt på din beställning: http://www.moo.com/share/smt75q

Jag har uttalat mig om visitkort förr:

» På Sweden Social Web Camp 2010 höll jag en session om visitkort, som jag bloggade om
» Jag blev nyligen intervjuad på Telias blogg Trender & Nytta om visitkort.

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Nya visitkort är en njutning publicerades först på axbom.

Riktlinje nummer 10 i min serie om tillgänglighet handlar om förutsägbarhet, och om att inte ändra sammanhang utan att först göra användaren medveten om det.

Webbsidor ska se ut och uppföra sig på ett förutsägbart sätt. Riktlinjen nämner en hel del om att undvika kontextförändringar som användaren inte är beredd på. Enkelt uttryckt handlar en kontextförändring om något som förändrar webbläsaren, dess viewport (den synliga ytan i webbläsaren), fokus i sidan eller ändrar innehåll som förändrar sidans betydelse.

Exempel på kontextförändringar är nya fönster, förflyttning av fokus till ett annat element, hopp till en ny sida (även sån’t som gör att det ser ut för användaren som att de bytt sida) eller att ”möblera om” innehåll på sidan så att det hamnar i en annan ordning.

Vi går igenom riktlinjens tre nivåer:

Nivå A

• Vid fokus: När ett element på sidan får fokus (länk, knapp eller annat), så triggar inte den en kontextförändring. Observera att det handlar om fokus; ett klick är något annat.
• Vid inmatning: Förändring av inställningar för en komponent i sidan orsakar inte en kontextförändring.

Exempel: Jag har sett inmatningsfält för kreditkortsnummer där användarens markör för inmatning automatiskt hoppar från ett fält till annat när 4 siffror är inmatade. Det är exempel på en otillåten kontextförändring.

Nivå AA

• Konsekvent navigering. Om du har en meny eller för all del en sidfot med länkar som återkommer på många sidor, så ska inte de inbördes länkarna byta ordning från sida till sida.
• Konsekvent identifiering. Komponenter som har samma funktionalitet inom en grupp webbsidor har en identifieras på ett konsekvent sätt.

Exempel: Textalternativ för dokumentikoner, om de används för att länka till dokument, börjar alltid med samma ord (”ladda ner…”) och på samma sätt så har pilar längst ner på olika sidor samma textalternativ om de alltid används för att hänvisa vidare till en annan sida (”gå till sida…”). Om du har en sök-ruta med liknande funktionalitet på två olika sidor, men i ena fallet heter sök-knappen ”sök” och i andra fallet ”hitta”, då gör du alltså fel.

Nivå AAA

• Förändringar på begäran. Kontextförändringar sker endast på användarens begäran eller så finns möjlighet att stänga av sådana förändringar.

Det här adresserar till exempel beteendet att öppna i nytt fönster eller i en ny flik. OM du gör rätt så ska sådana beteenden ske endast på begäran, eller så ska användaren kunna stänga av det. Om man har dålig syn eller kognitiva besvär är det inte alltid uppenbart varför inte bakåt-knappen funkar som den ska.

Andra exempel på kontextförändringar jag inte bett om är skickandet av formulär när jag kryssar en checkruta. Jag har sett liknande sådana tillämpningar i enkäter. Sluta med det.

Fortfarande kvar på bussen?

Tillbaka till bussen. Lustigt nog säger inte den här riktlinjen om förutsägbarhet så mycket om att klicka. Om man klickar så ska ju helst både bussen och knappen fortsätta bete sig på ett förutsägbart sätt. Det som avgör vad som är förutsägbart är förstås alltid de förväntningar du satt. Det är viktigt att vara tydlig med vad som händer vid specifika aktiviteter.

Så om busschauffören heter Joe Labero, ja då är kanske dina förväntningar helt i linje med aktuella skeenden.

Men prova inte hemma.

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Koll på tillgänglighet: 10. Förutsägbar publicerades först på axbom.

Här är några av de bästa tjänsterna för att fylla ut bildplatserna. De funkar på liknande sätt allihop, du anropar helt enkelt en bild genom att bara ange bild-dimensionerna i webbadressen. Snabbt, enkelt, och ofta roligt.

1. Placekitten

Japp, fyll ut ytan med en kattunge. Allt du behöver göra är att ange följande rad.

<img src=”http://placekitten.com/g/310/200″>

Då får du som synes en kattbild. Du kan inte styra vilken, men det är ju lite av charmen.

2. Placehold.it

Den här tjänsten ger ju inga gosiga djur, men däremot talar den om dimensionerna på bilden, vilket kan vara lämpligt som underlag för grafiker och utvecklare. Det kan ju iofs bli förvirrande om du har en responsiv sajt, eller upplysande – beroende på hur du väljer att se det. Så här skriver du i alla fall.:

<img src=”http://placehold.it/310×200″>

3. lorempixel

Temabilder i valfritt format. Du anger dimensioner som i de andra tjänsterna men du kan också komplettera med ett ämne, för att få rätt genre av utfyllnadsbild, med text som ”vattenmärke”, och ange om du vill ha grå bild. Galet smart tjänst.

Här är en variant för att få en grå bild i ämnet people som det står axbom på. Läs om alla inställningar hos Lorempixel.

<img src=”http://lorempixel.com/g/310/200/people/axbom”>

Bonustjänst:

Jag behövde också diagram till min prototyp, och för det använder jag Image Charts från Google (denna tjänst upphör dock 20 april, 2015).

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget 3 grymma tjänster för platshållarbilder publicerades först på axbom.

Bilden är ett urklipp från en jättelång lista med att-göra-appar, som fortfarande bara är en bråkdel av alla som finns i App Store.

Tanken om simpelt eftersträvar att användaren inte ska överväldigas av en mängd val eller ett plottrigt utseende. Samtidigt så får  man inte underskatta behovet av att involvera användaren och ge henne vägledning. En användare som känner att hon kan påverka och styra, kommer att känna ägarskap och förståelse för hur olika delar hänger ihop. En användare som får vägledning kommer upptäcka de geniala delarna i din tjänst som annars kan förbli oupptäckta.

Några frågor att ställa sig om enkelt gränssnitt

• Förstår användaren vad tjänsten är till för — Är syfte, och möjligheter, tydliga?
• Förstår användaren vad hon ska göra för att utföra sin aktivitet?
• Förstår användaren om det går bra eller dåligt — Får användaren återkoppling vid framsteg och interaktioner?
• Tilltalar du användaren på ett sätt som tilltalar användaren?

En enkel tjänst ska fortfarande kunna svara upp mot de viktigaste användningsfrågorna. Om den inte gör det har du inte bara minimerat visuell design, utan försämrat kognitivt stöd.

Enkelhet ligger i betraktarens öga

Hur komplext något är avgörs inte av antalet länkar eller en vit bakgrund, det avgörs av hur den enskilda användaren tar sig från punkt A till B och om hon känner sig trygg med sina val på vägen dit. Om du, i en jakt på enkelhet, ger för lite information kan resultatet istället bli att användaren känner sig osäker.

Repetition gör det intuitivt

Och i denna ständiga jakt på intuitiva gränssnitt kan jag bara konstatera att när människor säger att något är intuitivt så är det för att de spenderat många långa timmar för att det sedan ska kännas så. Att gå är intuitivt för att du trillade omkull många gånger.

Men missförstå mig rätt, att eliminera hinder för att uppnå förenklade tjänster är positivt; dock är minimalismen i sig inte svaret på ett problem – du måste fokusera på att lösa problemet först.

Exempel: Att-göra appar

Det finns hundratals appar för att-göra listor till våra smartphones. Något så enkelt som en att-göra lista genererar alltså otroligt många olika lösningsidéer, ett övermått av gränssnitt och en uppsjö av olika interaktionsmöjligheter. Det orsakar till och med skrämmande oanvändbara topplistor som denna: 25 Fantastic To-Do List Apps for iPhone.

Det intressanta är förstås att många av dessa appar, som har ett enstaka och tydligt syfte, av många skulle omtalas som avskalade och ofta minimalistiska. Men det gör dem långt ifrån enkla att använda – ibland skapar de till och med mer frustration och ångest. En att-göra lista på en smartphone handlar nämligen ofta om att förändra ett beteende eller vana. Och då räcker det inte med några få knappar, då måste den passa in i människors vardag och vara fokuserad på att hjälpa människor och/eller uppmuntra ett beteende – vilket implicit innebär mer funktioner och potentiellt mer element i gränssnittet.

Vad tror ni, går det att förstå hur jag menar?

Jösses vilken bra idé jag fick till en att-göra app nu. Men mer om det en annan gång.

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Simpelt är inte enkelt är inte intuitivt publicerades först på axbom.

I serien om tillgänglighet har jag nått avsnittet om att en sida ska vara ”Möjlig att förstå” och första riktlinjen handlar om hur vi primärt hjälper skärmläsare och stödteknik (men också förstås människor) att förstå innehållet.

Nivå A

• Språket är definierat för hela sidan.

Japp, svårare än så är inte denna lägsta nivå! Men löjligt många missar det.

Nivå AA

• Enskilda stycken och ord på ett annat språk, än det som definierats för hela sidan, är definierade som varandes på det språket.

Det låter så enkelt men bara någon promille av våra webbplatser fixar det. För ett vanligt stycke kan det alltså i koden till exempel skrivas så här: <p lang=”en”>Content in English</p>. Då blir texten uppläst med rätt uttal.

Gör detta enkla så fixar du nivå AA i denna rekommendation, vilket de flesta sajter faktiskt i något bortglömt dokument eftersträvar.

Nivå AAA

Nu kanske det börjar kännas lite krångligare. Men häng på, för några är görbara för det flesta, och det är något jag verkligen försöker propsa på: bara för att du inte klarar alla på nivå AAA, betyder ju inte att du ska ignorera de du faktiskt klarar av att tillgodose!

• Ovanliga ord och fraser ska kompletteras med en definitionslista som förklarar begreppet, det ger förbättringar både för sökmotoroptimering och för människor med svenska som andraspråk samt med kognitiva funktionsnedsättningar.
• Förkortningar ska förklaras. Det finns HTML-attribut som hjälper med detta för skärmläsare, men de bör även skrivas ut i klartext, så att alla kan ta del av förkortningens betydelse. Gör som papperstidningarna, första gången förkortningen används så skriver du ut hela förklaringen.
• En version av texten som inte kräver en läskunskapsnivå högre än mellanstadiet kompletterar den vanliga texten, såvida inte ursprungstexten själv uppfyller detta. » Fördjupningsinfo om läsnivå 
• Uttal av ord är specificerat när betydelsen kan bli tvetydig. Det kan göras på flera sätt: Länka till fonetiskt uttal, skriv detsamma i parentes, eller länka till en ljudfil.

Fördelarna

En del människor har svårigheter med att tolka skriftliga texter men har inga problem att förstå komplexa dokument när de läses högt, eller när nyckelpunkter illustreras med bilder eller tolkas med teckenspråk. För en del personer är förståelsen avhängigt om det finns tillgång till specifika definitioner av specialiserade begrepp och förkortningar.

Avsaknad av språkinformation och uttalsinformation, och även textens läsriktning när det är relevant, kan orsaka enorma barriärer för många människor. Behöver jag nämna att något så enkelt som stavfel kan ställa till med en hel del förvirring också?

Och som du märker, om du inte klarar nivå AA av denna riktlinje, då anstränger du dig knappt.

» Fler tips från W3C för att göra text lättläst och lättförståelig. 

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Koll på tillgänglighet: 9. Läsvänlig för skärmläsare (och människor) publicerades först på axbom.

I dag har Stiftelsen för internetinfrastruktur haft sitt första barnhack, en programmeringskurs för barn. Jag ser fram emot att höra mer om det. Kursen utgår från ett populärt visuellt programmeringsspråk som heter Scratch och som utvecklades på MIT år 2006.

I dag fick jag också tips om en ny iPad-app, Hopscotch, som kom ut i App Store i beta-version i fredags. Appen bygger på Scratch och gör det alltså möjligt att bygga egna spel och program med hjälp av ett dra-och-släpp gränssnitt. Hopscotch har gjort Scratch pekskärmsvänligt, och lite mer visuellt angenämt.

På ett lekfullt sätt, med tilltalande design, lär man sig variabler, if/then-satser och förgreningslogik. Det lekfulla innebär på intet sätt dock att det finns några typiska begränsningar, utan ambitionen är för Hopscotch att bli en fullblodig programmeringsmiljö som ska kunna utföra rutiner som vilket annat programmeringsspråk som helst.

I en värld där vi allt mer lever med våra digitala plattor tror jag att denna beta-release av Hopscotch är en glimt av framtidens sätt att programmera.

» Ladda ner Hopscotch

» Läs: Hopscotch for iPad makes Coding Kid-Friendly

» Läs: Hopscotch-bloggen

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Hopscotch – Lär dig programmera med iPad-app publicerades först på axbom.

1. Cravings Manager (iPhone, Blackberry) - Oavsett din last, om du vill sluta röka eller bli av med några kilon så hjälper Cravings Manager dig att få en tydligare bild av när dina begär uppstår och göra en plan för hur du kan undvika de situationerna.
2. Gratitude journal (iPhone) – Ett par minuter om dagen för att skriva ner saker du är tacksam för kan ge dig en tydligare känsla av mening och syfte.
3. The Habit Factor (iPhone) – Baserat på boken med samma namn. Hjälper dig hantera mål och vanor med en hel del möjliga personliga anpassningar. Du kan prova gratisversionen först om du vill.
4. Lift App (iPhone och kommande webbversion) – Hjälper dig skapa önskade vanor. Definiera vanorna, mata in när du utför dem, så får du återkoppling i form av grafer. Det finns också en användarcommunity som kan hjälpa till att peppa dig.
5. iStress (iPhone) – Hur vi tänker och slappnar av kan minska stress. Appen iStress uppmuntrar positivt tänkande och humor, samtidigt som den loggar negativa tankar och känslor.
6. Unstuck (iPad) – Underbara verktyg för att till exempel sätta mål. övervinna hinder, planera, bli motiverad och hantera förändring.

Videon Unstuck from Unstuck on Vimeo.

Må bäst!

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget 6 appar för självhjälp publicerades först på axbom.

Ta min e-postlista med 492 prenumeranter till exempel. Låt säga att jag råkar trycka Delete på den listan av misstag, räcker det då med att ge mig en dialogruta som frågar om jag verkligen vill radera listan? Nja, om det handlar om radering av något så värdefullt så vill man nog undvika alla former av tänkbara användarmisstag. Att klicka fel två gånger i rad är nämligen inte helt otänkbart.

MailChimp löser det föredömligt genom att tvinga mig att skriva DELETE i ett fält för att bekräfta att jag verkligen vill radera. Förutom att det verkligen kräver mer ansträngning så blir det extra redundant eftersom det är ordet DELETE jag måste skriva. Till exempel hade det inte varit lika rätt att tvinga mig att skriva OK.

Så här ser det ut:

och då måste jag först skriva ordet DELETE och sedan trycka på knappen DELETE. Alltså riktigt krångligt samtidigt som det, nästan motsägelsefullt, är helt i enlighet med användarcentrerad design.

Men nej, jag tänker inte göra det. Prenumerera i stället. Vi hörs!

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Krångla till det för användaren publicerades först på axbom.

Bilder.

Ja, jag älskar att skissa. Men det är mer än så. Projekten jag jobbar i blir så mycket bättre när jag illustrerar komplicerade interaktioner med bilder. Lättnaden i andras ansikten när de förstår ger mig en energikick. De knäcker koden. Men det visar också att jag, som leverantör, förstår — och kan få bekräftat med nickningar att ”javisst, precis så där är det”.

• Vi får något attraktivt att prata runt, vilket ger en trygghet och ett välbefinnande i sig. Ja, det är bra mycket mer attraktivt än en kravspecifikation eller ett Excel-ark.
• Det lyfter problembilden till en högre nivå och kan ge tankar om utmaningar och möjligheter som inte var uppenbara i textform.
• När man ser hur olika delar i ett system hänger ihop så får  man också bättre självkänsla av att se att det man bidrar med gör skillnad.
• Färger stimulerar. Avteckningar av människor stimulerar. Pilar stimulerar. Symboler stimulerar. Det ökar kreativitet och tillfredställelse. ‘Nuff said.

Här är exempel på en bild jag skapat för att illustrera KBT-behandling via Internet, och som har varit förlösande för att jag själv ska få en bild av de olika beståndsdelarna och hur de hänger ihop. Jag räknar inte med att du ska förstå den  utan att jag står bredvid och förklarar. Men jag räknar med att du intuitivt attraheras av den.

» Lyssna gärna på Internet blir terapirum (SR) om du blir nyfiken.

Men hur kommer jag igång med att skapa dessa bilder? Det är många som inte känner sig trygga med att rita och skissa. Då gäller det att ha rätt verktyg. Grundplattan är oftast något så enkelt som PowerPoint eller Keynote. Och när jag har bråttom så använder jag mig av bibliotek med färdiga ikoner och bilder. Dock, för många inklusive mig, tar det verkligen emot att använda samma clipart som alla andra.

Då köper jag bilder när jag får chansen. Och nyligen snubblade jag över detta erbjudande från MightyDeals: 2000 tecknade konceptbilder för 27  dollar. Det är så billigt att det nästan är tjänstefel att inte slå till. (Gäller i 5 dagar till.)

Billigt, undrar du? När man kan hitta ikoner gratis, säger du? Om man inser vilken skillnad bilder kan göra för ett projekts framgång kontra misslyckande, då är en investering i rätt bilder en no-brainer. Om du istället för att leta grafik börjar skissa ut flöden, då prioriterar du rätt.

Låt oss tillsammans kriga för att alla ska få upplevelsen av att knäcka läskoden med hjälp av bilder. Även för kravspecifikationer.

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget Framgångsrika projekt med bilder publicerades först på axbom.

Ja, jag är ju miljöskadad, men det här är också mitt jobb och jag vet att det kan göra så’n enorm skillnad för såväl välbefinnande som varumärke. Och ja, jag är ju färgad av att jag redan har en aversion mot Windows efter att ha insett hur mycket tid det stal (för mig) och frustration det skapade (för mig, inte alls nödvändigtvis för andra) i jämförelse med hur jag jobbar idag. Men 3 år är 3 år och Xbox hade jag ändå hört gott om, speciellt Kinect. Så det var också med en aning hög förväntan jag tryckte på knappen.

Så ta detta för vad det är: lite raljerande men med några viktiga poänger som alltid är lika relevanta.

Jag slog i alla fall på Xbox och möttes av denna bild:

Transkribering:

Update required. To use this device, an update must be applied. If you accept this update and are playing a game, you’ll lose any unsaved progress. If you decline the update, you won’t be able to use the device. Do you want to apply the update now? Valternativ: Yes eller No och lite längre ner en nyckel som talar om att knapptryck A väljer och knapptryck B tar mig bakåt.

När jag läst meddelandet två gånger log jag. Det kunde inte vara sant att Microsoft skänkt mig detta skolboksexempel med inte en, utan tjogvis med användbarhetsmissar i en och samma bild. Så vackert.

Vi tar det från början. Det här är alltså det första jag ser när jag slår på en sprillans ny Xbox direkt från plasten.

1. Mina tanke: Hej på dig du maskinen, vad kul att jag får ett sån’t mysigt välkomnande. Not. Jag är van vid att börja konversationer lite annorlunda, men du är förstås en maskin. Hm.
2. Varför skulle jag ha osparade data, det här är första gången jag slår på maskinen?
3. Kan inte maskinen känna av huruvida jag har några sparningar på den tomma hårddisken?
4. Kan inte maskinen känna av huruvida jag är mitt i ett spel eller inte?
5. Jag kan inte använda maskinen om jag inte accepterar uppdateringen. Förlorar jag då inte mina sparningar alldeles oavsett om jag accepterar uppdateringen eller inte (jag har ju inga, men det här är vad som far igenom mitt huvud)? Om jag inte kan använda maskinen kommer jag ju inte åt dem ändå.
6. Det här är det första jag ser, varför finns det en bakåt-knapp – kommer den då leda mig till mitt tidigare läge, när maskinen var avstängd? Det står ju att jag inte kan använda maskinen utan uppdateringen. (Tyvärr testade vi aldrig detta, men om någon kan tala om vad som händer om jag trycker bakåt i detta läge vore det toppen.)

Det är nu det börjar bli intressant. För samtidigt som jag läser och inser att jag kommer bli tvungen att trycka på Yes så har jag inget att trycka Yes med. Min uppackade kontroll vägrar starta, så jag har faktiskt ingen inmatningsenhet som låter mig trycka Yes.

7. Varför kan inte maskinen känna av att ingen inmatningsenhet finns inkopplad?
8. Varför går inte kontrollen igång? En liten guide på skärmen hade varit guld. Här hör det till historien att jag kollade om det satt batterier i, vilket det gjorde, och det var ingen plast att ta bort där heller. Äldsta sonen upptäckte senare att det ena batteriet satt åt fel håll (detta är förstås för att det inte ska ladda ur, men en liten etikett på batterifacket eller liknande hade ju suttit fint).
9. Kvarstår då härledningen: Jag kan alltså  inte använda enheten utan uppdateringen. Det finns ingen villkorstext kopplad till (antingen att jag säljer min själ eller att garantin slutar gälla). Varför startar då inte maskinen med att helt enkelt applicera uppdateringen och skippar den här rutan som det inte finns något behov av och som bara ger mig gåshud?

Meddelandet skapar alltså underlägsenhetskänsla, förvirring, frustration, tvekande, tvivel, uppgivenhet och hopplöshet i en härlig röra av logiska felslut. Inte illa för första bilden, eller hur? Vi kommer ha mycket roligt ihop, denna Xbox och jag.

Epilog: Japp, den har redan kraschat en gång ikväll, vid en nedladdning från nätet. Till min andra favoriter hör att det finns en uppsjö av olika utformningar på skärmtangentbord för inmatning av innehåll, så försök inte anta att du kan lära dig ”ett konsekvent sätt”. Men Fifa 13 är grymt, och det var ju faktiskt huvudsaken.

Om Per Axbom

Webbstrateg och upplevelsedesigner som arbetat i 15 år med att skapa digitala lösningar med hög affärsnytta, tydligt användningsfokus och relevant teknikval för uppgiften. Jag visualiserar problembilden, leder workshops och inspirerar till innovation. → Följ @axbom på Twitter.

Inlägget En symfoni av användbarhetsgnissel i mitt första Xbox-meddelande publicerades först på axbom.