Slides and video (below) from my talk at Scandinavian Developer Conference 2012.

Your own ACE-AWE template

Live video feed (or archive)

Here’s the archived video:

Jag valde storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank, samt förstås en utmanare: Skandiabanken.

Kort om Feng Gui

Tjänsten Feng Gui är kontroversiell i branschen (frågan är om en dator verkligen kan räkna ut hur en människa tittar) men det ger absolut ett första underlag för diskussion som du sedan bör ta vidare i fortsatta tester. För mig är Feng Gui ett effektivt verktyg för att sparka igång en givande dialog: så fort människan har en bild framför sig så är det lättare att skapa berättelser och problemformuleringar kring artefaktet.

Det du måste komma ihåg är att bilderna från Feng Gui antyder vad som händer under de första 15 sekundrarna5 sekundrarna (uppdatering: jag fick en rättelse från Feng-Gui, det är de första 5 sekundrarna som gäller och INTE 15) som en människa tittar på dem, och då en människa som inte utsatts för bilden tidigare. Feng Gui själva menar att deras tjänst ger ett resultat som är till 80% i paritet med tester som utförs med riktig eyetracking-utrustning. Om det är ett genomsnitt så kan vi tänka oss att det ibland är närmare och ibland längre ifrån likvärdighet.

Och vad visar bilderna då? Jo, för varje bank har jag 4 bilder:

• Bild 1 är originalbilden som är en skärmdump av bankens startsida från slutet av februari
• Bild 2 (fläckar med grön/orange/rött) är en heat map där de färgade ytorna visar vad som drar fokus till sig. Ju rödare/större ytan är desto större sannolikhet att blicken vilar där lite längre.
• Bild 3 (punkter med streck) är en gaze plot som visar i vilken ordning komponenterna drar uppmärksamhet till sig. Siffran 1 indikerar alltså att det är det första man tittar på, och så vidare.
• Bild 4 (svart bild) är en opacity map, vilket i princip är en inverterad heat map och är ett pedagogiskt verktyg som illusterar vad man faktiskt ser på sidan.

Vi ska som sagt vara försiktiga med att dra alltför stora växlar och slutsatser utifrån dessa bilder. Det vi ska fokusera på är tendenser till ett visst beteende, mönster i bilderna och enkla jämförelser.

Handelsbanken

Kommentar: En minimalistisk layout som lyckas bra med att lyfta fram de fyra menyalternativen.

SEB

Kommentar: En överväldigande meny som gör det svårt att hitta rätt med blicken. Orange annons och bilden får för mycket fokus och underlättar inte navigeringen.

Nordea

Kommentar: Sidan är förvisso indelad i block men de ser likadana ut allihop. Det är svårt att förstå var Nordea vill att man ska titta… överallt samtidigt? Flikarna funkar dock bra ur ett navigeringsperspektiv.

Swedbank

Kommentar: Lite mer luft och tydliga innehållsblock gör att besökaren hittar rätt med blicken och kan scanna av. Men vänstermenyn är tung och inte särskilt tilldragande.

Skandiabanken

Kommentar: Många tunga färgstarka block som alla signalerar ”se på mig!” fungerar sämre än väntat. Ansikten får första blicken och menyerna hamnar då också i skymundan.

Optimering av bankernas startsidor

En startsida ska förstås ladda snabbt och skapa så lite förvirring som möjligt. För att se hur bankerna står sig mot varandra, och för att få fler datapunkter, valde jag också ut några jämförbara värden som lätt uppmäts med hjälp av Web Developer Toolbar för Firefox/Chrome samt Googles Page Speed Online. resultatet ser du i följande tabell:

Slutsatser om bankernas startsidor

Swedbank är tung och trögladdad

Swedbank utmärker sig genom att kräva 5 gånger mer KB för att ladda klart än Handelsbanken. De har också flest bilder, flest skript och flest länkar, varav hela 12 länkar är JavaScript-länkar(!), vilket i sig indikerar en onödig krånglighet i deras upplägg.

Ironiskt nog är Swedbank en av de få som komprimerar, men de komprimerar bara sina dokument, vilket är anledningen till att deras dokument är så mycket mindre än de andra. Det är faktiskt bara Nordea som komprimerar CSS och skript ordentligt.

Det finns massor att göra hos Swedbank för att få ner laddningstiden, samtidigt som de designmässigt lyckas ganska bra med att skapa en tydlig startsida. De behöver jobba med att stycka upp sin vänstermeny i mer lättlästa block.

Obestämda signaler skapar brus och förvirring

Bankernas hemsidor lider av samma sak som de flesta hemsidor. Istället för att leda besökaren rätt så slåss man om besökarens uppmärksamhet. Som om hon inte hade nog med budskap att traggla sig igenom. Handelsbanken ger ett föredömligt exempel i jämförelsen, och låter besökare först känna sig trygg med att hitta rätt och håller antalet synliga länkar till ett minimum.

Åtgärder för bankernas startsidor

Några av åtgärderna hos Swedbank (och även de övriga bankerna) bör vara:

• Komprimera mera. Alla skript, bilder och CSS-filer bör komprimeras och även sammanfogas. Det är osannolikt att Swedbank ska behöva så många filer som de kräver att besökarens webbläsare ska hämta. Använd till exempel Minify.
• Sammanfoga bilder. Ja det går. Det kallas för att skapa CSS sprites. Istället för att varje ikon är en egen bild så kan alla ikoner bli en enda bild och sedan används CSS för att styra vilken del av bilden som visas. Det gör att den enda bilden laddas bara en gång (trots att den utgörs av många mindre bilder) och även blir mindre i storlek. Till höger har jag till exempel gjort en bild av 9 ikoner som idag laddas separat. Läs mer om CSS Sprites.
• Utöka browser-cachning. Genom att ange att vissa komponenter (ikoner, CSS) har en livslängd på ca en vecka, så sparas dessa i webbläsarens cache och laddas mycket snabbare. Det kan göras med betydligt fler komponenter än man gör idag. Läs mer om cachning.

Liten inte resurssnålast, visar Skandiabanken

Det förvånar mig lite att Skandiabanken klarar sig så dåligt i jämförelsen. De kräver mer nedladdningar än 3 av storbankerna och är näst sämst när vi kollar hur bra de är på att optimera för Page Speed. De komprimerar inte och slarvar med cachning. När det gäller resultatet som visas i heat map är Skandiabankens dock den jag verkligen skulle vilja testa med riktig eyetracking-utrustning; jag hade förväntat mig tydligare fokusområden.

Sammanfattningsvis

När vi hanterar budskap via webb så är det mycket som ska klaffa. Designen måste skapa ytor som jag lätt förstår att jag ska läsa. Men vi måste också leda besökaren till rätt yta, så att det inte bara blir ett minfält av budskap att ta sig igenom för att hitta rätt. Ge mig rätt verktyg på rätt plats, och på startsidan bör det vara: (1) Information om vad jag kan göra nu och (2) En förståelse för hur jag går vidare och gör det.

Till detta kommer att vi måste bygga sajten på ett sätt som inte förstör upplevelsen trots snygg design. Om det tar lång tid att ladda och om vi är överösta med länkar så riskerar vi att sätta krokben för webbsatsningen. Det gäller att ha koll på alla objekt: CSS, bilder och skript för att det inte ska bli en gryta som kokar över av kodglädje och skrämmer bort de hungriga kunderna.

Det finns enkla, kostnadsfria och lättåtkomliga verktyg för att snabbt utvärdera hur väl du ligger till. Börja mäta och utvärdera för att säkerställa att du inte gör misstag som lätt rättas till och genast bidrar till en bättre användarupplevelse.

När du vårdar din webbplats märker besökarna hur trevligt ditt innehåll är och hur omtänksamt det presenteras. Det är då de kommer tillbaka och vill träffa webbplatsen igen. Tänk om alla banker tänkte så.

1. Transparens

Vår insyn i företags, organisationers och privatpersoners vardag är svindlande om vi jämför med 15 år sedan. Ofta vet journalister och politiker inte ens om vem som kan se deras statusuppdateringar. Inte andra heller, för den delen =) Det bästa är förstås när myndigheter och företag ger tillgång till mängder av intressant data som sedan kan användas för att bygga nya spännande tjänster.

2. Fri viral kopiering

Det kostar inget att kopiera digital information. Spridning sker i bästa, eller värsta, fall organiskt, som virus. Meddelanden som man vill få ut kan få en otrolig spridning. Även, förstås, meddelanden man inte vill få ut.

3. Masskonversation

Vi pratar med alla och de pratar med varandra. Det finns inte en enskild auktoritet (företag eller politisk gruppering) som lätt kan styra köp eller tyckanden åt ena eller andra hållet. Vi blir mer gränslösa som individer och öppna för intryck, att följa vår intuition och vi hittar likasinnade på oväntade ställen.

4. Geografiskt obunden (geografri)

Internet är globalt sammankopplat och vi når det med handhållna apparater dygnet runt. Jag har möten med hela världen, jag ställer frågor till kineser med vändande svar och jag bevakar nyheter där de händer, när de händer… inte dagen efter i den tryckta tidningen. Möten har jag förstås med skärmdelning, exempelvis via join.me (som även funkar på iPad), och samtal via Skype.

5. Eget skapande

Verktygen för eget skapande har revolutionerat media och gett potential för var och en, privatperson såväl som företag, att bli sitt eget mediehus. Det är multimedialt och det är i det närmaste kostnadsfritt. Tänk WordPress, Flickr, YouTube och online-verktyg som Pixlr. Men även kunskapskällor som Wikipedia och diskussionsforum som Flashback innebär en ökad möjlighet att förstå och påverka sin omvärld.

6. Visualiseringar

Våra verktyg gör att vi kan förmedla kunskap på helt nya sätt och visualiseringar frodas på nätet, allt för att så många människor som möjligt ska kunna förstå ett budskap. Det gör underverk för lärande, insikter och innovation. En sökning på #infographic på Twitter räcker för att förmedla vad det handlar om. Infografik-visualiseringar brukade tidningarna vinna priser för. Nu görs de av vem som helst.

Innovation genom kombination

Extra intressant blir det förstås när vi parar ihop de här egenskaperna: Eget skapande och fri viral kopiering (Creative Commons), transparens och visualiseringar (öppen data för nya tjänster), geografiskt obunden masskonversation (World of Warcraft). Möjligheterna känns gränslösa varför jag försiktigt lanserar begreppet geografri i bilden.

Om du inte är med på det här tåget så missar du med stor sannolikhet stora möjligheter att förändra din verksamhet. Och ha roligt samtidigt.

SR erbjuder alltså i detta formulär alternativen:

• Kvinna
• Man
• Vill inte definiera

Jag vill vara både lat och effektiv.

Per Axbom

Nyckeln till backup är redundans. Med redundans menar jag att något måste utföras så många gånger, eller på så många sätt, att om ett av sätten inte fungerar så kommer det vara tillräckligt med de sätt som fortfarande fungerar. Utöver det så eftersträvar jag i redundans att bara behöva utföra en aktivitet en gång (högst) för att den själv ska upprepa sig så många gånger som behövs för att säkerställa att informationen är trygg.

1. Backblaze.

OM du bara gör en sak idag, köp ett konto på Backblaze och installera deras programvara på din dator. För blott fyra dollar i månaden har du obegränsat med utrymme för backup som sker automatiskt i bakgrunden.

Köp och ladda ner Backblaze

När Backblaze är igång tar det kanske en vecka (egentligen beroende helt på hur mycket data du har, din uppkoppling och hur mycket du använder datorn under tiden) innan allt på din dator ligger i det så kallet molnet, det vill säga på internet. Sedan fortsätter den att göra backuper hela tiden i bakgrunden. Om något krisar och du behöver hämta en backup så packar de ihop en fil åt dig, eller så kan du  till och med beställa en extern hårddisk med all din data.

Molnfri information på säkert avstånd

Med Backblaze är din data säker från brand, stöld och datorkrascher. Du kan också göra backup på en extern hårddisk som är kopplad till datorn (till exempel den hårddisk jag nämner i steg 3). Behöver du någon gång komma åt filer som du raderat av misstag kan du ladda ner en tidigare backup.

Har du installerat Backblaze nu? Bra. Då är du redo för nästa steg. För kom ihåg, det är redundans vi vill åt. Hur bra och säkert detta än känns så kan säkert datorcenter hos Backblaze också slås ut, eller så trilskas programmet som ska sköta backupen i bakgrunden.

Ett stort tack till @brstefanp för tipset om Backblaze.

2. Dropbox

Dropbox används vitt och brett i mitt yrkesliv, mycket för att det är fantastiskt när det gäller att dela filer när man jobbar i projekt tillsammans. Och: filer jag sparar i min Dropbox-mapp på datorn kopieras inte bara automatiskt till internet (på liknande sätt som Backblaze) utan de blir också enkelt tillgängliga via andra datorer som också kör Dropbox. Här snackar vi redundans.

Ladda ner Dropbox och skapa konto

Du får 2GB utrymme gratis hos Dropbox. Jag själv betalar 200 dollar om året för 100 GB, vilket räcker gott och väl för de mängder av dokument som jag hanterar, och skulle förmodligen rymma en hel del foton. Det finns också några extra speciella skäl till att jag rekommenderar Dropbox i detta läge:

Det här visste du inte om Dropbox:

1. Dropbox kan spara precis allt på obestämd tid. Det innebär att om du sparat något på Dropbox och sedan raderat det från datorn (med flit eller av misstag) så ligger filen fortfarande kvar hos Dropbox i något som heter Deleted Files. För detta måste du ha ett betalkonto och aktivera något som heter Pack Rat (annars ligger raderade filer bara kvar i 30 dagar).
2. Dropbox sparar versioner. Alltså: om du sparar över ditt dokument med ett nytt, uppdaterat dokument som har samma namn (ett vanligt arbetssätt), så kan du fortfarande hämta den tidigare versionen med hjälp av Dropbox! How to undelete files and recover old versions. ..]
3. Du behöver inte synkronisera allt på Dropbox till din dator. Om du har jobbat med massor av filer i Dropbox som du sällan behöver tillgång till, eller om din dator har begränsat med utrymme, så kan du välja att inte synkronisera en viss mapp. Du sparar utrymme på datorn men har fortfarande enkel tillgång till filerna. Selective sync]

Och du, om du blir av med datorn, glöm inte att du bör plocka bort den som godkänd synk-dator hos Dropbox.

Dropbox är smidigt för att du har enkel tillgång till alla dina filer via ett webbgränssnitt eller via din mobila enhet när du inte har tillgång till datorn. Dropbox används också för att göra backup framför allt på arbetsdokument i en mappstruktur som du känner igen. Det innebär en snabb åtkomst till filer om olyckan skulle vara framme. Backblaze, å andra sidan, sparar undan allt och att återställa data därifrån tar lite mer tid. Samtidigt sparar ju Backblaze också allt det som Dropbox synkroniserar till din dator. Redundans, min vän.

3. Extern hårddisk

Jag vill öppna med att säga: köp inte en extern hårddisk av märket LaCie. Jag har haft åtskilliga hårddiskar från LaCie som har kraschat och när jag en gång vittnade om det på Facebook så fick jag mängder av medhåll och exempel från andra vars LaCie-diskar avlidit under mystiska omständigheter. Jag är själv väldigt nöjd med märket Western Digital.

Så, varför behöver du en extern hårddisk i det här läget? Jo, för att backup till en extern hårddisk är snabbare än något annat när du behöver frigöra utrymme på din dator, ofta när det handlar om att spara undan stora mängder foton. Min absolut viktigaste rekommendation är dock: synkronisera din hårddisk med Backblaze, det gör du genom inställningarna i Backblaze-programmet på din dator. Då kommer du ha dina foton både på hårddisken och i Backblaze.

Räcker nu allt detta? Tja, jag kan självklart inte lämna några garantier… men jag är väldigt nöjd med att inte ha förlorat min viktiga information trots inbrott. Jag kunde fortsätta arbeta sömlöst med Dropbox-filerna (de filer jag jobbar med dagligdags) och den stora backupen från Backblaze tankas ner till en annan extern hårddisk. Allt är snart på banan igen.

Din smarta backup-lösning

Om du har kommit så här långt så bör din backup-lösning se ut ungefär så här:

Disclaimer…

Ja, länkarna till Backblaze och Dropbox i inlägget är affiliate-länkar vilket innebär att jag kan få några MB extra utrymme om du registrerar dig via min länk, men det kan jag väl vara värd för dessa användbara tips Lycka till med att vara lat och effektiv!

— Redundans var ordet, sa Bill,
— Ja, det går som en dans, sa Bull

I onsdags kom jag hem efter två timmars pingisträning med sönerna till ett hjärtskärande kaos. Varenda låda och skåpdörr var utdragen eller stod öppen och kläder, pinaler och prylar låg spridda i alla rum. I vardagsrummet stod fönstret mot balkongen på vid gavel, uppbrutet med en kofot.

Konsten att anklaga sig själv

Jag tror det är tusentals frågor som passerar pannbloben inom sekunder från den skräckfyllda insikten om inbrott, som i sig tar förvånansvärt lång tid att komma till — den första synen i hallen avfärdade jag skrattande: ”Vad slarvig mamma har varit!” fast jag egentligen visste att hon inte varit hemma…

Några av tankarna: — Är någon kvar här inne? — Är det ett skämt? – Vad är borta? — Vad är sönder? — Hur skyddar jag mina barn? Vad kan jag säga till dem? Vad har egentligen hänt här? Hur såg de ut? Jävla idioter! Helvetes jävla skit! Fan, fan, fan. Jaha, datorerna är borta, men vafan, är det verkligen alla rum de hunnit vara inne i? Varför släckte jag när vi gick? Varför kunde jag inte skydda mig? Varför satte jag inte upp kameror? Varför är jag så dum! Skit skit skit!! Är alla kort borta? Åh, vilken jubelidiot jag är!

Som brottsdrabbad landar man fruktansvärt snabbt i att beskylla sig själv för att ha gjort något fel. Och när man senare läser polisens papper: ”Tillfället gör tjuven” så är det ju som en bekräftelse på denna tanke: jag lät alltså tillfället uppstå. Men kom ihåg att det aldrig är ditt fel. Aldrig.

Stölden är inte brottet

Och det är inte prylarna som är borta som är det egentliga brottet, det förstår jag snabbt. Grov stöld nedtecknas enkelt i en polisrapport, men det psykiska våld som jag utsatts för kommer aldrig någon åtalas för. Sömnlöshet, överkänslighet för ljud, att se hur barnen brottas med sina känslor när de inte vill sova i sina sängar och inte vågar röra sig fritt i sitt eget hem. Och även det jag just nu hatar mest hos mig själv: misstänksamhet mot helt oskyldiga människor.

Jag ska säga att de fyra poliser jag träffat hittills kring detta har varit oerhört duktiga på att prata om de känslor som kan uppstå, barnen, gett oss adresser till brottsofferjourer, med mera. Men den emotionella skadegörelsen har ingen straffsats. Känslorna är verkliga, det är till och med väldigt känt och dokumenterat hur brotten påverkar människor psykiskt, men det är inte en del av brottsrubriceringen.

Skapa insikt hos gärningspersonerna

Jag vill se inbrottstjuvar höra att de döms för att ha skadat människor, inte för att de stal. En dator hit eller dit skapar få ångerkänslor — ”det där får de ju ut på försäkringen”. Jag skulle vilja att fler döms för det som är det egentliga brottet, det som påverkar mest: den kränkning som människor utsatts för. Det som barnen just nu genomlider. Den påfrestning som gör det svårt att sätta nyckeln i låset när man kommer hem. När barnen inte vill vara ensamma hemma längre, eller gå själva hem från skolan.

Men jag ämnar lyda mitt råd. Jag tänker absolut inte vara rädd. Jag tar bestämt tillbaka de delar av mig och min familj som de stal. Men det skulle sitta fint med lite skönhet nu, eller vad säger du livet?

[box type="info"]Tips: En av mina kunder, som jag numera sponsrar med min tid, är stiftelsen Tryggare Sverige. Tryggare Sverige vill förbättra situationen för de som drabbas av brott. Besök dem gärna för att få mer information om dina rättigheter vid olika typer av brott, som de skriver om i Trygghetsguiden.[/box]

[box type="note"]När jag började skriva här tänkte jag egentligen ge några tips om hur du kan skydda din digitala information, det som aldrig kan ersättas. För som det nu visar sig har jag varit duktig på säkerhetskopiering, med enkla medel, och trots att datorer och en extern hårddisk försvann så har det inte påverkat de digitala minnen jag vill bevara som inga pengar i världen ersätter. Jag har för avsikt att skriva om detta snart: Hjälp dina digitala minnen till säkerhet.[/box]

No related posts.

Gått Nytt År önskar Axbom Innovation. En del av det kommer vara briljant, en del av det kommer vara eländigt. Var inte rädd.

Nu kör vi!

Kom ihåg: Tid som du med nöje slösar bort är inte bortslösad tid!

Pecha Kucha är ett föreläsningsformat där man talar i exakt 6 minuter och 40 sekunder kring 20 bilder. Dessa bilder växlas automatiserat var 20:e sekund. När en talare är klar är det strax dags för nästa och alltså inte tid för frågor emellan. Det var en utmaning som hette duga och direkt dök just rim-formatet upp i mitt huvud, också för att det närmar sig jul.

Metodik och appar

Bilderna ritade jag ihop på iPaden söndagen innan, med iDraw och en Griffin-penna, och hela dagen på torsdagen satt jag och försökte få ihop en vers som passade till dessa bilder. Sjukt roligt och väldigt stressande.

När det sedan var dags på scen upptäckte jag till min förfäran att jag inte tajmat så bra utan jag fick hoppa över flera stycken under gång för att ha möjlighet att avsluta på den sista bilden. För att läsa versen på paddan använde jag Teleprompt+ som hämtade dikten direkt från Google Docs där jag skrivit den. Jag hade lite hjälp av synonymer.se och rimlexikon.com också.

Här kommer nu filmen med min insats och jag publicerar versen i sin helhet nedan. Fantastiska WestreamU filmade allt (alla filmer).

Ett ofantligt långt Pecha Kucha-rim för 20 slides:

1.
Hej, jag heter Per
Kul att vara här.
Vad mycket vi lär!

Kanske någon har listat ut vad jag är på väg att göra?
Vill ni höra?

Jag vill berätta, mina nära och kära
om det faktum att apokalypsen är nära..

2.
Vi har en sjukdom, en epidemi, en farsot
den bryter ut överallt, ett faktiskt zombiehot

Alla meningslösa möten är bara symptomen
Att ingen höjer rösten är ett oroväckande omen

Varför man är där, vad man ska bidra med och vilka mål möten har
Enkla frågor.. som borde ha svar

Varför skriker vi inte var och varenda dag:
Nu får det vara slut på detta blah blah blah

3.
Det drabbar mig på värsta sätt
Alla har fel när de tror de har rätt

Aktiviteter utförs på ren slentrian
Ingen vågar säga: men jösses, vad fan?

Om vi inte vet vad vi ska uppnå
Hur kan vi då köra på och på och på

Livet är inte en lista som bockas av
men ändå är det detta våra företag lockas av

4.
Och jag blir heligt förbannad åt en mänsklig resistens:
När vi blir rädda för att ge makt åt de som ger oss vår existens

De som betalar oss och våra löner
ska alltså uteslutas helt ur våra böner

De ska ge oss pengar men inte synas, höras eller spela i vårt lag
hur fick denna människosyn ett sånt fäste i våra företag?

5.
Och de som tror sig lyssna gör det helt fel
Sätter upp system som om det vore ett spel

Jaha, 27% glada och 23% sura
vem i helvete försöker vi lura?

Relationer med människor är inte matematik
I så fall vore mattebråk ren polemik

Ta bort kasperdockan från handen
så kanske fler kan dra huvudet ur sanden

6.
Nu kan vi nå så många på så enkla sätt,
ändå vägrar företagen göra det rätt

Man bygger nya murar i digital form
Den mänskliga kostnaden blir enorm

Kunderna ska inte bara betala vår lön till slut
De ska dessutom göra våra jobb och se glada ut

Om vi fortsätter förstärka dessa murar…
är det inte hela mänskligheten vi lurar?

7.
Och i den sanna andan av blah blah blah
lägger vi fokus på något helt annat än det människor vill ha

Vi spyr ut länkar, knappar och ord
Går det fel är det på någon annans bord

Dagens sanning, jag ljuger inte nu
åt en kund byggde jag en far åt helvete meny

Där kunde jag stoppa allt blaha blaha
Kunden har inte fattat vad som hände än ida’

8.
Symptomen är ibland extraordinära
Ta en titt på webben när julen kommer nära

Stress i all ära men hos zombies krymper hjärnan
På företag är minsta möjliga motstånd hela kärnan

Fallande snöflingor på webben blir en sport
samtidigt som formulären floppar och kollrar bort

— Kram och god jul alla kunder som sitter i kö,
vår kundtjänst suger men titta på vår snö!

9.
Det här att kopiera andra kommer igen
Vi gör som Google så blir allt bra sen

Vad det betyder fattar ingen alls
För att rädda skinnet drar alla en vals

Vi hade inte resurser, kompetens eller så:
för då kunde vi ha varit nästa Amazon…

Avsaknad av sunt förnuft vill inte zombies erkänna
Copy paste funkar för dem dagarna i ända

10.
Vanligast är förstås att helt ignorera sunt förnuft
Man stänger in sig i ett mötesrum med dålig luft

Där finns ingen som vågar ifrågasätta
Alla problem blev plötsligt väldigt lätta

Bara vi bockar av vår lilla lista
finns väl inget mer att drista:

workshop, agilt, responsive design, testa, lansera
hmm, varför gick det fel, glömde vi googlifiera?

11.
Nu till allas vårt ansvar mina vänner
varenda kotte som jag känner

Vi måste börja med rätt fråga, resonera
vi måste lösa gemensamma problem, inte flera

Essensen är enkel och uppenbar
Om vi löser olika problem får vi inga svar

Klarar du att slåss för att komma överens
så dödar vi några zombies med ens

12.
Fråga härnäst var lösningen är, inte vad
Innan du ritar måste du börja med tomt blad

Alla tvingas förstå att det här är en färd
Inte en helt sluten värld

Vi ska komma fram till slut, till en riktig plats,
men det är människor vi möter där, inte en byggsats

Var är lösningen när vi kommer fram, rent konkret
Var finns lösningen i människors liv, i deras verklighet.

13.
Om någon ska med så är det vitala
Att allas roller är centrala

Uppgifter ska inte delas
det får inte skyllas på eller velas

Ägna tid åt att reda ut vem som ansvarar för vad
Alla vill ha det så, ha sitt ansvar och då med högsta grad

Då riskerar vi inte att bli brända,
av perifera människor som säger blah blah blah dagarna i ända

14.
Alla har sin egen idé om hur allt ska gå till
Det brottas med allt som man tror och allt som man vill

Självklart agilt skriker alla idag
Blah blah blah säger jag

Det enda vi vet är att allting ändras över tid,
allting missförstås och betyder olika från individ till individ

Det viktigaste för vårt fordon är en sund förståelse för:
att det vi gör här gör vi tillsammans med dem utanför

Agilt eller annan perversion?
Jag säger: gör det med passion!

15.
Det finns självklart mycket att packa i vårt bagage
Men allt vi packar kan också leda till sabotage

Verktyg som redan finns i vår arsenal
Ger oss en bild av lösningar som redan finns i tjogtal

Befintliga lösningar är lätta att kopiera
men ger oss inget utrymme att innovera

Bagaget kanske ger oss en bra resurs
men det är resan, möten och utmaningar som ska styra vår kurs

16.
På samma sätt får inte gamla rapporter och historik
styra alla våra vägval, funktioner och logik

En resa är mer än ett svar på en teori
En resa är hela världen vi bor i.

Och resan pågår även när du själv är klar
Människor stannar inte upp för att du hittat på ett svar.

Rätt väg är du på när du är ute i verkligheten och ser
en av dina kunder som skrattar, sjunger och ler

17.
Alla har varit på resa förut någon gång
så alla borde veta hur man styr upp en sån

Det finns många kompromisser, och viljor som kommer i kläm
men vi planerar resan innan vi åker, för att komma både fram och hem

Om alla vet vart vi är på väg, och åker med öppna sinnen
Så får vi också på vägen goda råd och oväntade minnen

Så här kan vi börja bekämpa allt blah blah blah
För svårare att förstå än en resa behöver det inte va’

18.
Men resan är det häftiga eller hur?
Förseningar, smågnabb och en och annan åskskur!

Vi hittar små guldkorn när vi frågar om vägen
Får ny information och tar nya beslut i nya lägen

Resan är aldrig linjär, det är där många går bet,
Vi måste vara beredda på allt, och hantera det

Det gör vi inte med gamla mallar eller genom att kopiera
Det gör vi med en stabil grund som låter oss improvisera

19.
Vänner, vi kan inte låta epidemin löpa linan ut
det kommer bli, för oss alla, ett bittert slut

Av många uppenbara omänskliga orsaker
Kan det här bli en regelrätt zombie-massaker

Vi är många som låtit irritationen växa
Och slutar det inte kommer de få lära sig sin läxa

Redan nu är jag rätt så kapabel
att slakta zombies med min ljussabel.

20.
Så jag uppmanar er alla att till nyåret lova:
Att vi ger mänskligheten en välförtjänt gåva

När ni står där i långklänning och frack
Skrik ut över husen som till attack

Jag lovar bekämpa allt meningslöst snack
Lite mindre jävla BLAH BLAH BLAH.

Tack.

Bonus!

I min jakt på en iPhone-app för att kunna se upplöpt tid hittade jag en fantastisk talar-timer som jag kunde lägga in Pecha Kucha-formatet i. Det går också att exportera talarformat så om du vill ha det av mig är det bara att höra av sig. Appen heter Timer with Sections.

Stort tack till alla inblandade och extra tack till Ronnestam, Gatarski (WestreamU) och Erkstam.

No related posts.

För drygt en vecka sedan skrev jag ett gästinlägg här på axbom.se. Jag skrev om dagen när mina morgontidningar inte låg i brevlådan och vilken stor upplevd skillnad det var mellan Dagens Nyheters och Dagens Industris kundtjänst. Det tog 28 gånger längre tid för DN att svara. DI kompenserade med två tidningar istället för DN:s en. Och framför allt: DN verkade inte vilja ha kontakt med mig. Sedan svarade Thérese från DN i kommentarstråden och det kändes lite bättre.

Jag tänkte det som en enstaka artikel men nu är jag här igen. Och jag har Dagens Nyheter, DN, med mig. Om det varit på Facebook så hade jag beskrivit vår relation som ”It’s complicated”.

I lördags hände det igen. Ingen DN i brevlådan. Jag som gått upp extra tidigt för att läsa tidningen innan ungarna vaknat. Jag tror att prenumeration gått ut, läser prassel-DI och olika nyhetssajter på läsplattan. På söndagen är DN åter och jag inser att prenumerationen ska nog sträcka sig någon vecka till.

Dags att reklamera! Förra gången försökte jag anmäla den uteblivna tidningen via mejl. Det var fel sätt tyckte DN. Istället använde jag ett enkelt kontaktformulär. Antagligen tycker DN att formuläret är för simpelt så de rekommenderar att jag använder ett självservicesystem. Förra gången duckade jag inför självservicesystemet. Nu vill jag prova.

Jag letar reda på mitt kundnummer och fyller i det. Jag tänker att då kan ju knappast mitt förnamn och efternamn behövas, men det gör de.  Då drabbas jag av ett tillfälligt fel en bit in i processen. Ett tilfälligt fel som pågår när jag prövar igen lite senare. Jag resignerar och tänker att ”jag tar det där i morgon”.

Dagens Nyheters kundtjänst på webben har tillfälligt fel på sitt kundtjänstsystem när jag ska reklamera utebliven tidning.

Måndagen och tisdagen fylldes snabbt av jobb och en förkyld dotter som var hemma från förskolan.

Om Försäkringskassan läser detta så vill jag klarlägga att dottern var med mig på jobbet och att jag inte anmält ”tillfällig föräldrapenning”. Inga skattepengar slösades.

På onsdagen tar jag tag i den där reklamationen till DN. Nu ska jag göra rätt och använda självservicessystemet.

Dagens nyheters självservicefunktion hittar inte mig. Konstigt.

Det första som händer är att mitt kundnummer och namn inte matchar varandra. Jag är rätt så säker på mitt namn och blir därför osäker på kundnumret.  Om det inte varit för att jag nu är nyfiken på självservicesystemet så hade jag ringt DN:s kundtjänst.

Dags att leta fram prenumerationsfakturan.

Min faktura från Dagens Nyheter, framgrävd från arkivet.

Jo, det är rätt kundnummer. Jag provar med fakturanummer och prenumerationsnummer också. Funkar inte heller.

Dagens Nyheter gillar inte när jag försöker skriva in mitt prenumerationsnummer istället för kundnumret. Inga nollor i början!

Jag ser en länk: Glömt ditt kundnummer? – Maila mig. Där har vi lösningen. DN har ju min mejladress och med hjälp av den så kan de ju se vilket kundnummer jag har. Om de inte fått den tidigare så fick de ju den när jag reklamerade förra gången.

Min mejladress finns inte hos Dagens Nyheter. Jag förstår inte hur jag ska få Dagens Nyheter att känna till den.

Men, nähä. Lång näsa. Någon sådan mejladress finns inte i registret.

Dags för seriös felsökning. Tre fält med tillsammans 24 tecken ska skrivas in exakt rätt. Jag motläser med mig själv. Lite blind är jag och det är först när jag räknar till 23 tecken på pappersfakturan som jag ser att DN stavar mitt namn på ett annat sätt än jag. Ett ”t” i Pettersson.

Sesam öppna dig! Nu är jag inne. Utan att angett något lösenord men efter att ha rotat reda på pappersfakturan i en kasse med de två senaste årens räkningar och kvitton. Tänk om jag fått fakturan som mejl, då hade jag kunnat hitta den på några sekunder i min gmail-mejl (konstigt ord).

Nästan framme vid resans mål, reklamationen, ser jag att jag bara kan reklamera två dagar bakåt i tiden. Jag tänker ”lite kreativ får jag väl vara”, kryssar medvetet i måndag istället för lördag och tänker att jag skriver en förklaring i fritextrutan i det tredje och sista steget. Det är bara det att det inte finns något fritextfält.

Det går att reklamera två dagar bakåt på DN:s kundtjänstwebb.

Jag vågar inte skicka iväg reklamationen med fel datum. Tänk om utdelaren på måndagen får en prick i protokollet, inte får medalj för prickfri utdelning i trettio år. En prick som lördagsutdelaren skulle behöva. Ett tillfälle att tänka över sitt liv. Jag vet inte om tidningsutdelare för medalj för prickfri utdelning men jag hade en granne som fick guldmedalj av kungen för prickfri mjölkleverans.

Jag resignerar. Jag vill inte ringa DN:s kundtjänst. Jag vill inte berätta om mina problem,  att jag inte kan reklamera på datan. Jag använder DN:s enkla kontaktformulär som antagligen skapar merjobb på kundtjänstkontoret. Det första som händer är att jag blir tillsagd att jag kan lösa mina prenumerationsärenden på webben.

Dagens Nyheters enkla kundtjänstformulär vill att jag ska använda ett mer avancerat formulär som jag redan misslyckats med.

Jag tänker att jag kan besöka DN:s depeschkontor istället och googlar efter det. Det verkar inte finnas kvar. Låg det inte på Slöjdgatan?

Jag fyller i det enkla formuläret och hoppas nästan att det tar extra mycket arbetstid för kundtjänsten jämfört med självservicefunktionen. En liten hämnd.

Jag går tillbaka till självservicefunktionen för att kolla när prenumerationen tar slut. Hittar inte det. Jag tänker att jag kan ju i alla fall skriva in min mejladress, så att den finns där om jag inte hittar mitt kundnummer eller om jag glömmer bort hur DN stavar mitt namn.

När jag väljer bort reklamutskick från Dagens Nyheter så vill inte de skicka mig prenumerationsrelaterad information heller.

Jag klickar bort att jag vill ha ”erbjudanden och information … om tjänster, produkter, tävlingar, samarbeten och events”. Nu får jag upp ett popupfönster som ifrågasätter: ”Är du säker på att du vill ändra inställningen så att DN inte får skicka e-post? Du kan i så fall inte få e-post med information om DN och din prenumeration.”

Kära Dagens Nyheter, kan vi inte hålla kontakten kring den där tidningen som ni gör och som jag prenumererar på? Att vi håller det på den nivån att jag betalar, ni skickar hem tidningen och om något av det klickar så hör vi av oss till varandra? Du behöver väl inte göra slut på nätet i alla fall?

[box type="info"]Stefan Pettersson (@brstefanp) är tidigare kollega till Per Axbom och gästbloggare på Axbom.se. Stefan jobbar med användbarhet, sökbarhet och projektledning i egna konsultbolaget Lumano och utvecklar evenemangskalendern Allom.

[/box]

PS Det där sista formuläret, när jag berättade vilken mejladress jag har och DN gjorde slut, det har inte laddats klart efter en två timmar. Ska jag ta det som ett ”kanske”? DS