Fredagen den 5 juni arrangerade Kompetensföretagen ett frukostseminarium om konsultregeln i uthyrningslagen. Vi fick diskutera konsekvenserna tillsammans med Fredrik Bergström (HUI Research), Love Edander Arvefjord (Demoskop), Veli-Pekka Säikkälä (LO) och Martin Wästfelt (Unionen).

Du kan se seminariet i efterhand här.

I en ny rapport följer HUI Research bemanningsanställda. Drygt hälften går vidare till andra anställningar, både före och efter konsultregelns införande. Men arbetslösheten i gruppen har ökat, från 4 procent före till 8 procent efter.

Demoskop har genomfört en undersökning bland Kompetensföretagens medlemsföretag. 64 procent uppger att de har drabbats av arbetsbrist som en direkt följd av regeln.

Medlemsföretagen upplever att det är svårt omplacera konsulterna eftersom konsultens kompetens inte matchar tillgängliga uppdrag eller att det helt enkelt saknas uppdrag.

– Tyvärr har mycket av det vi varnade för slagit igenom, säger Patrik Eidfelt, förbundsdirektör för Kompetensföretagen till Tidningen Näringslivet.

Jag har verkat länge i kompetensbranschen och haft flera ledande roller inom ManpowerGroup. Det har gett mig ett tydligt perspektiv på hur arbetsmarknaden förändras hos både arbetsgivare och individer. I dag är mitt fokus att leda verksamheten framåt i en tid av snabb omställning, där kundernas behov, teknik och människor utvecklas tillsammans.

Varför vill du engagera dig i Kompetensföretagens styrelse?
Kompetensföretagen är en viktig aktör i utvecklingen av framtidens arbetsmarknad, där förmågan att förse verksamheter med rätt kompetens är en nyckel för Sveriges konkurrenskraft. Jag vill bidra aktivt till att stärka branschens roll som möjliggörare när nya kompetenskrav, AI och förändrade arbetssätt accelererar.

Hur skulle du beskriva ert företag och er roll i branschen?
ManpowerGroup är branschens största bolag och vi verkar mitt i arbetsmarknaden. Vår roll är att föra samman företag och talanger och att vara en möjliggörare när både kompetensbehov och arbetsformer förändras. Det handlar inte bara om rekrytering och bemanning, utan om att kombinera människa och teknik på ett sätt som skapar värde för båda parter.

Vad är ert viktigaste fokus just nu?
Just nu handlar mycket om att stödja både företag och individer i ett läge präglat av omställning. Vår roll som partner utvecklas bortom traditionell rekrytering och bemanning, vi blir experter på hur människa och teknik bäst kombineras och att möjliggöra kompetensutveckling. Tillsammans skapar vi konkurrenskraftiga verksamheter och ett hållbart arbetsliv där människor kan utvecklas, mitt i skiftet.

Hur ser du på branschens utveckling de kommande åren?
När AI och automation blir en naturlig del av jobbet förändras både arbetsuppgifter och vilka kompetenser som efterfrågas. Det ställer nya krav på hur vi matchar, utvecklar och stöttar människor i arbetslivet, med bibehållen etisk kompass. Vi ska ta ledarskap i förmågan att kombinera teknisk utveckling med mänskligt omdöme. Här har Kompetensföretagen en viktig roll.

Vilken fråga är mest avgörande för branschen just nu?
En viktig uppgift är att ge vår bransch goda förutsättningar att verka och bidra. Vi har förmågan och viljan att förse svenska verksamheter med den kompetens de behöver och att bidra till att bryta den höga arbetslösheten. Men idag finns hinder för branschens värdeskapande i svenskt arbetsliv.

Vad vill du bidra med i styrelsearbetet?
Framför allt vill jag bidra till diskussionen om hur branschen kan ta en ännu tydligare roll som möjliggörare i omställningen av arbetsmarknaden.

Vilka frågor vill du driva?
Jag vill särskilt driva frågor som rör vår branschs förutsättningar att verka och bidra. Även branschens ansvar för ett hållbart och inkluderande arbetsliv är centralt för mig.

Vad gör du när du inte arbetar?
Jag ägnar mig mycket åt min familj. Träning och idrott är också en stor del av mitt liv. För mig är fysisk aktivitet en förutsättning för att må bra och prestera över tid.

Något om dig som få känner till?
Jag är uppvuxen på en hästgård, det har format mitt sätt att se på både arbete och ledarskap som jag vill ska bygga på förtroende och vara lösningsorienterat och inkluderande.

Jag har haft förmånen att arbeta i bemannings- och rekryteringsbranschen i olika roller och marknader som Norge, Finland och Sverige. Det som tog mig till min nuvarande roll var möjligheten att kombinera tydligt affärsansvar med ledarskap, kultur och människor. Adecco har en viktig samhällsroll och det är en stark drivkraft för mig. Därtill drivs jag av att utveckla verksamheter så att såväl kunder som kandidater och medarbetare lyckas över tid.

Varför vill du engagera dig i Kompetensföretagens styrelse?

Branschen står mitt i stora strukturförändringar, med snabbare kompetensskiften än tidigare och ökade krav från både arbetsgivare och arbetstagare. Jag vill bidra till att stärka branschens röst, tydliggöra vårt värde i samhället och visa hur vi som bransch är en långsiktig möjliggörare för svensk arbetsmarknad.

Hur skulle du beskriva ert företag och er roll i branschen?

Adecco är ett ledande kompetensföretag med bred närvaro över hela Sverige och internationellt genom Adecco Group. Vi kombinerar lokal affärsnärvaro med ett globalt perspektiv. Vi som rekryterare har en väldigt viktig roll för inkludering på arbetsmarknaden och vi är dessutom första jobbet för väldigt många unga. Den rollen är jag stolt över och vill gärna behålla och förstärka.

Vad är ert viktigaste fokus just nu?

Vårt fokus är att fortsätta växa hållbart, med särskild tyngd på kvalitet, rådgivande kundrelationer och utveckling av våra medarbetare. Vi investerar i kompetenshöjning, digitalisering och nya erbjudanden som möter arbetsmarknadens förändrade behov.

Hur ser du på branschens utveckling de kommande åren?

Jag ser en fortsatt stark efterfrågan på flexibilitet och specialiserad kompetens. Samtidigt kommer kompetensbrist, omställning och livslångt lärande att bli än mer centrala frågor i samhället. Kompetensföretagen har en nyckelroll i att möjliggöra rörlighet och inkludering på arbetsmarknaden.

Vilken fråga är mest avgörande för branschen just nu?

Tillgången till rätt kompetens, och hur vi tillsammans skapar förutsättningar för omställning i stor skala. Det kräver samarbete mellan näringsliv, utbildningssystem och samhällsaktörer — där vår bransch är en viktig möjliggörare.

Vad vill du bidra med i styrelsearbetet?

Jag vill bidra med ett tydligt affärs- och ledarskapsperspektiv, kombinerat med praktisk erfarenhet från marknaden. Fokus för mig är transparens, samverkan och att driva frågor som stärker både medlemsföretagen och branschens anseende och samhällspåverkan.

Vilka frågor vill du driva?

Kompetensförsörjning, arbetsmarknadens attraktivitet och hur vi gemensamt stärker branschens roll i samhällsdebatten. Även ledarskap, hållbarhet och ett inkluderande arbetsliv är frågor jag brinner för.

Vad gör du när du inte arbetar?

Jag tillbringar gärna tid med familjen – mina två barn, fru och goda vänner. Jag försöker också hålla mig aktiv och tar gärna en löptur eller är ute på sjön i Finland där vi har sommarstuga. I övrigt är jag en stor sportfanatiker och följer de flesta idrotter – särskilt Tottenham vilket är en ansträngning i sig 

Något om dig som få känner till?

Få vet att jag redan på högstadiet startade en liten lokal sporttidning, samtidigt som jag var aktivt engagerad i politik. Kanske säger det något om mig –  jag har alltid drivits av att skapa engagemang och få saker att hända.

Jag vill bidra till att stärka medlemsföretagens förutsättningar och fortsätta utveckla branschens position och status. För mig handlar styrelsearbetet om att skapa konkret värde för medlemmarna genom att driva frågor som förenklar vardagen och bidrar till sunda förutsättningar på marknaden.

Jag vill att förbundet ska fortsätta vara en lyhörd och tydlig röst som både bevakar medlemsföretagens intressen och driver utvecklingen framåt. Det handlar också om att fortsätta stärka kompetensbranschens roll och betydelse på arbetsmarknaden. Mitt mål är att medlemsföretagen ska känna att de har en stark partner i ryggen som gör det enklare att bedriva verksamhet.

Hur skulle du beskriva ert företag och er roll i branschen?

Fasticon Kompetens är ett nischat rekryterings- och bemanningsbolag med fokus på fastighetsrelaterade kompetenser. Med vår långa erfarenhet, specialistkompetens och en stark närvaro i branschen har vi etablerat oss som marknadsledande inom vår nisch.

Genom vårt arbete och vår nära koppling till marknaden följer vi kompetensbehov, trender och rörelser på arbetsmarknaden nära. Den kunskapen delar vi aktivt, både i kunddialoger och i ett bredare branschperspektiv, vilket gör att vi också har en viktig roll som kunskapsdelare i branschen.

Det innebär att vi fungerar som en strategisk partner där vi inte bara tillsätter kompetens, utan också bidrar med insikter, utmanar behovsbilden och stöttar våra kunder i att fatta mer långsiktiga och hållbara beslut kring kompetens.

Vad tog dig till din nuvarande roll?

Jag har en bakgrund inom serviceyrken, där jag tidigt fick erfarenhet av att arbeta nära människor och förstå olika människors behov. Jag valde sedan att plugga vidare, men ville fortsatt arbeta med människor och relationer i mitt yrkesliv.

Efter utbildningen fick jag mina första jobb genom konsultuppdrag inom mitt område. Det gav mig både erfarenhet och en konkret väg in i arbetslivet, och har präglat min syn på vilken viktig roll kompetensbranschen spelar.

Under de senaste nio åren har jag jobbat på Fasticon Kompetens och haft flera olika roller och ansvarsområden, vilket gett mig erfarenhet från olika delar av verksamheten. Det har också gett mig möjlighet att utvecklas tillsammans med bolaget och fördjupa mitt engagemang i frågor som rör ledarskap, kompetens och utveckling.

Det är en fantastiskt rolig bransch att arbeta i, inte minst eftersom man får vara med och skapa möjligheter för både människor och företag i en arbetsmarknad som ständigt förändras.

Vilken fråga är mest avgörande för branschen just nu?

Jag skulle säga att den mest avgörande frågan just nu är hur vi långsiktigt säkrar rätt kompetens i en arbetsmarknad som förändras väldigt snabbt.

Vi ser redan idag en tydlig obalans där många står utan jobb samtidigt som företag har svårt att hitta rätt kompetens, och mycket talar för att den utmaningen kommer bestå under lång tid.

Samtidigt förändrar AI och ny teknik hur vi arbetar. Processer blir mer effektiva och datadrivna, men jag tror starkt på att det mänskliga mötet fortsatt kommer vara helt avgörande. Teknik kan effektivisera mycket, men den kan inte ersätta förståelsen för människor och relationer. I slutändan handlar kompetensförsörjning fortfarande om just människor.

Det gör också att kompetensbranschens roll blir allt viktigare. Utvecklingen pekar mot att branschen får ett mer strategiskt ansvar i frågor som rör framtida kompetensbehov och långsiktig kompetensförsörjning. När arbetsmarknaden förändras snabbare och kompetensbehoven blir mer komplexa ökar behovet av aktörer som kan förstå både företagens och individernas behov, skapa rätt matchningar och stötta i omställning över tid. Där tror jag att det mänskliga perspektivet och förmågan att bygga relationer kommer vara minst lika viktigt framåt som teknik och AI.

Vilka frågor vill du driva?

Jag vill driva frågor som gör det enklare för medlemsföretagen i en vardag som blir allt mer komplex. Mycket handlar om att hjälpa företag att navigera i en arbetsmarknad där arbetsrätt, kollektivavtal, lagstiftning och andra branschrelaterade krav blir allt mer omfattande och svårare att överblicka. Där tycker jag att Kompetensföretagen har en viktig roll att spela.

För mig handlar det om att göra det komplexa mer begripligt och användbart i praktiken. Kompetensföretagen ska hjälpa medlemsföretagen att förstå vad förändringar och krav innebär, men också hur de kan arbeta med dem i sin dagliga verksamhet och fatta trygga beslut.

Jag ser också värdet i att fortsätta utveckla kunskapsdelning, vägledning och erfarenhetsutbyte inom branschen. Genom att ligga steget före och dela insikter kan medlemsföretagen få goda förutsättningar att hantera förändringar och fatta långsiktigt hållbara beslut.

Det som idag upplevs som krångligt kan, rätt hanterat, bli en styrka. Där vill jag bidra till att Kompetensföretagen fortsätter vara ett tydligt, relevant och konkret stöd för medlemsföretagen.

Vad gör du när du inte arbetar?

En stor del av min tid utanför arbetet går till familjen. Jag har små barn, så det är oftast full fart. Jag har ofta en ljudbok igång, gärna historisk feelgood eller en bra kriminalroman. Det ger avkoppling i en annars ganska intensiv vardag.

Jag tycker också om god mat och dryck, gärna i sociala sammanhang tillsammans med vänner och familj.

Som ny i rollen kom jag till denna halvdagskonferens nyfiken, och gick därifrån inspirerad. Därför skulle jag vilja dela med mig av tre reflektioner, kopplat till arbetsmarknaden i allmänhet och vårdbemanning i synnerhet.

En av de inbjudna talarna var Menno Bart, Vice President Europe vid World Employment Confederation, som bland annat delade ännu opublicerade OECD‑insikter. Dessa pekar mot en utveckling där arbetsmarknaden rör sig i mer reglerad riktning – med minskad flexibilitet och färre konsultlösningar som möjlig konsekvens. Samtidigt tydliggör både OECD och EU‑kommissionen att samverkan är avgörande för att stärka jobbmatchning och kompetensförsörjning på lång sikt.

Bart betonade särskilt behovet av att främja talangmobilitet och bredda kompetensbasen, samt vikten av partnerskap mellan offentliga och privata aktörer inom arbetsmarknadspolitiken (Public-Private Employment Service Partnership). Med rätt samverkan kan underrepresenterade grupper nås bättre, och jobb kan i högre grad anpassas efter människors livssituation – i stället för tvärtom.

Mot denna bakgrund finns alla skäl för oss i Kompetensföretagen att lyfta fram hur näringslivet, och inte minst bemanningsföretag, kan bidra med just den kombination av specialiserad kompetens, mobilitet och inkludering som dagens arbetsmarknad behöver. Inte minst inom välfärden.

Under Kompetensdagen diskuterades en rad frågeställningar kopplat till arbetsmarknaden och däribland välfärdens bemanningsutmaningar, med vården som ett tydligt exempel. Här stod det, enligt flera deltagare, klart att privata bemanningsföretag och konsulttjänster kan och bör fungera som ett strategiskt komplement till det offentligas uppdrag – inte som ett nödvändigt ont.

Hyrstopp i regionerna innebär betydande risker som inte står i proportion till eventuella fördelar. I linje med den tidigare nämnda idéen om Public-Private Employment Service Partnership bör bemanningsbranschen ses och användas som ett strategiskt stöd.

Menno Bart lyfte även vikten av att investera i hållbara arbetsmarknader. Här behöver Sveriges regioner lägga undan ideologiska skygglappar och byråkratiska hinder för konsulter. Självfallet ska regionerna ha en god grundbemanning, men en i en verklighet präglad av arbetstoppar, semestrar, sjukfrånvaro och långvarig kompetensbrist spelar hyrläkare och hyrsjuksköterskor en viktig roll för att avlasta den befintliga personalen – och därigenom säkra tillgänglighet och patientsäkerhet.

Torild Carlsson, innovatör och arbetsmarknadsexpert vid Ibility Institute, bidrog med viktiga perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik från förr. Han varnade bland annat för återkomsten av ett moraliserande synsätt på rörlighet, med paralleller till 1940- och 50‑talens statliga ”Hopp‑Jerka”-kampanjer, där arbetstagare som bytte jobb ofta utmålades som ett problem.

Carlssons poäng var tydlig: när branscher eller yrken beskrivs på ett ensidigt negativt sätt riskerar de att bli ointressanta för framtida arbetskraft. Det är en utveckling vi inte har råd med – inte minst när det gäller den så samhällsnyttiga bemanningsbranschen.

För min del blev Kompetensdagen ett tillfälle att lyssna, lägga pusselbitar och identifiera frågor som förtjänar fortsatt belysning för hur arbetsmarknad och välfärd långsiktigt kan fungera tillsammans. Internationella referenspunkter, historiska paralleller och aktuella vägval i svensk politik pekar på behovet av att analysera konsekvenser innan låsningar skapas. Jag tar med mig flera infallsvinklar som är värdefulla för vägen framåt.

– Jag kommer att arbeta med att förbättra medlemsföretagens förutsättningar, särskilt inom välfärdsbemanning och rekryteringsområdet. 

Vilka styrkor tar du med dig in i rollen?

– Som person är jag lyhörd och lojal. I både partipolitiken och som konsult har jag lärt mig att goda relationer är avgörande för ett långsiktigt framgångsarbete.

Vad blir ditt huvudsakliga fokus under året?

– Det blir att lära känna Kompetensföretagens medlemmar och arbeta för att nå de målsättningar som finns uppsatta. 

I vilka frågor kan medlemmar kontakta dig?

– Det kommer att vara bemanning inom välfärden samt bakgrundkontroller och AI kopplat till rekrytering.

Vad ser du som mest intressant inom branschen?

– Att det är en bransch som är så central för både individ och samhälle. Den har utvecklats mycket på relativt kort tid genom att förhålla sig till förändringar i omvärlden såväl som teknikens möjligheter.

IFAU:s skarpa ställningstagande kring fristående leverantörer gav på många sätt meningsfränder vatten på sin kvarn. IFAU:s studie hyllades på flera håll (av SU och a-kassorna, flera medier m.fl.), trots vår inledande kritik.

”Vi begränsar, eller minskar, det privatiseringsexperiment som Socialdemokraterna och Centerpartiet genomförde i form av Rusta och matcha.”

Det sa nuvarande arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) senast i en interpellationsdebatt i veckan. Det är bara ett av många exempel där politiken, och gått tvärt emot tidigare marknadsliberala inställning.

Rockaden ledde både till avsevärt minskade anslag till arbetsmarknadspolitiska insatser, att närmare hälften så många arbetssökande får ta del av matchningstjänster kommande år och en kursändring där Arbetsförmedlingen tar större ansvar för insatser.

Ny analys omkullkastar IFAU:s forskning

Men en ny analys, genomförd av forskare på Svenskt Näringsliv, visar att IFAU:s studie lider av metodologiska brister och att det inte går att utesluta betydande positiva effekter av de fristående leverantörernas matchningsinsatser. Slutsatsen som kommunicerats av IFAU är därmed inte robust. Dessutom ifrågasätter Svenskt Näringsliv att IFAU valde att göra studien tillsammans med Arbetsförmedlingen, studieobjektet.

Tvärtemot IFAU:s skildring leder privata matchningstjänster till att arbetssökande nära arbetsmarknaden ökar sannolikheten att vara i arbete eller utbildning ett halvår senare med omkring 23 procent. Även för personer längre från arbetsmarknaden syns positiva effekter

De arbetslösa fick betala yttersta priset

Enligt en färsk analys från analysföretaget Werket har matchningstjänsterna 45 procents effektivitet, långt över Arbetsförmedlingens egna insatser och resultatmål. Likväl får i dagsläget bara 23 procent av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen någon form av insats, där upphandlade leverantörer utgör lejonparten av utförarna.

Att minska upphandlade tjänster är såklart dåligt för leverantörerna, men ytterst får färre arbetslösa möjligheten till effektiva insatser som leder till jobb.

Politik måste justeras efter ny kunskap och nya förutsättningar

IFAU:s studie bygger på data från en tid då matchningsmarknaden fortfarande kantades av stora brister, särskilt när det gällde styrning och kontroll, men också på grund av frånvaron av betyg/rating av leverantörer. Avgörande förutsättningar för en väl fungerande och kostnadseffektiv marknad fanns helt enkelt inte på plats.

Det största problemet är att osäkra slutsatser lett till snabba och omfattande politiska kursändringar. Konsekvenserna har drabbat dem som står utan arbete. Möjligheten att ta del av insatser som fungerar har minskat, samtidigt som Arbetsförmedlingen – trots återkommande kritik – fått ett bredare ansvar.

När nya analyser tydligt visar att privata matchningstjänster fungerar måste politiken justeras. I ett läge med hög arbetslöshet, stora matchningsproblem och kompetensbrist har vi inte råd att bortse från effektiva insatser – oavsett utförare. Arbetsmarknadspolitiken måste bygga på korrekt analys och på det som faktiskt får människor i arbete eller utbildning.

Bemannia Services AB
Coach, Ulrika Holmgren AB
Yourstaff 365 AB
Akkodis Sweden AB
ELinked AB
Miljonbemanning Restart AB
TellusAcademy Vikariepoolen AB

De företag som nu godkänts för auktorisation av Kompetensföretagens styrelse har meddelats detta. 117 medlemsföretag fick sin ansökan om förnyad auktorisation godkänd. Du kan hitta dem på Trygga kompetensen.

En arbetstagare tog, på arbetsgivarens begäran, ut ett belastningsregisterutdrag och lämnade det i förslutet kuvert. Chefen öppnade kuvertet, läste utdraget och gjorde sedan inget mer: inga kopior, inga foton, inga anteckningar och ingen registrering i HR-system, ATS eller personalakt.

Vad är det nya i domen?

Domen tydliggör att GDPR enligt artikel 2.1 gäller automatiserad eller delvis automatiserad behandling. Men GDPR gäller som utgångspunkt inte vid manuell hantering. För att manuell (icke-automatiserad) hantering ska omfattas av GDPR:s tillämpningsområde krävs att uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register (t.ex. personalakt, ärendesystem, ATS).

Vad kan företag lära av domen?

Lagkrav på registerkontroll: När det finns lagkrav på registerkontroll i verksamheten, som till exempel vid arbete med barn, utdrag för anställning till ledande befattningar i kommuner, arbete med försäkringsdistribution kan arbetsgivaren åläggas att dokumentera att registerkontroll har skett och bedömningen av lämpligheten för anställning.

Missa inte!

Vår GDPR-vägledning för medlemmar
Frågan om bakgrundskontroller har länge varit central för branschen och behandlas i vår uppdaterade GDPR-vägledning som nu finns tillgänglig för medlemmar på Kompetensföretagens hemsida.

GDPR-utbildning i juni
Vi kommer att behandla domen och dess praktiska konsekvenser i vår kommande GDPR-utbildning i juni.