Genom att exemplifiera med det jag som utomstående vet om några företag tillsammans med mina egna bedömningar vill jag visa på vilka utmaningar företag står för idag. Utmaningarna grundar sig i digitalisering, globalisering och ändrade beteendemönster.

Gula Tidningen

Gula Tidningen grundades 1981. Verksamheten var att ge ut en tidning 1-2 gånger i veckan som innehöll köp- och säljannonser för begagnatmarknaden. I 20 år var tidningen en succé. Det var Gula Tidningen som gällde när man ville sälja sina saker eller köpa begagnat. I princip fanns ingen annan kanal med undantag för annonser i nisch-tidningar eller dagspress samt anslagstavlorna i mataffären (ICA Maxi och liknande existerade inte då).

2004 köpte Eniro Gula Tidningen för 50 Mkr. Sannolikt en av deras sämsta affärer eftersom tidningen helt lades ned under hösten 2006.

Marknaden för begagnad kommers hade flyttat.

Blocket.se

Begagnatmarknaden hade hittat sitt nya bo hos Blocket.se, som grundades 1996. Företaget fick en bra start genom kontakter på styrelsenivå hos ComHem. Blockets tjänst fanns på startsidan för alla som hade internetuppkoppling via ComHem. När kunder hos ComHem började tipsa sina vänner om prylar till salu på Blocket spred sig tjänsten i vidare lager.

2003 såldes blocket för 183 Mkr till Aftonbladets annonsbolag Finnmer. Förra året annonserade svenska folket ut sin ägodelar till ett värde av 193 miljarder kronor på blocket. 2006 var siffran 100 miljarder och vinsten samma år var ca 250 mkr. Om vinsten har haft samma utveckling som omsättningen borde vinsten idag vara ca 500 Mkr om året. Om värdet på ett bolag skulle sättas till fem gånger vinsten skulle Blocket vara värt någonstans mellan 2 till 3 miljarder kronor idag, oräknat vidare affärsutveckling. Vad jag utelämnar i den beräkningen är också att Blocket även driver sin verksamhet i Spanien, Frankrike, Italien, Malaysia, Portugal, Filippinerna och Grekland.

Gula Tidningens problem

Det naturliga hade varit att vi istället för att knappa in blocket.se i webbläsaren hade skrivit gulatidningen.se. Så blev det inte.

Gula Tidningens problem var att de inte var lyhörda för hur deras kunders beteende förändrades och att statligt subventionerade hemdatorer och högröstade lobbyister drev på att koppla upp de svenska hemmen. Att de var så trygga i sin kassako att de negligerade behovet av förändring. De var ledande på marknaden och hade så varit i 20 år, ingenting kunde ändra på det.

De hade sitt fungerande tryckeri och distribution av sina tidningar. De tog emot annonser via telefon och fax. Senare via nätet också. De hade mestadels gratisannonser med ett begränsat antal tecken.  Som ett SMS ungefär. Ville man som annonsör att annonsen skulle särskilja sig tog de extra betalt för det. Framför allt tog de bra betalt för tidningen. De tog alltså betalt för att få access till annonserna! Det var en annan tid.

Naturligtvis såg Gula Tidningen att nätet kom även om de såg det sent. När de väl bestämde sig för att göra något förlorade de ytterligare dyrbara år på att försöka tvinga in sin befintliga affärsmodell på en marknad som nu fungerade helt annorlunda. Om jag minns rätt försökte de även på nätet att ta betalt för att jag skulle få se annonserna.

Det blev vare sig naturligt, konkurrenskraftig eller användarvänligt.

Kanske var de också hämmade av att ställa om sin organisation, som helt säkert inte hade den kompetens som krävdes och möjligen blivit för stor, p.g.a. av LAS eller andra strukturella bindningar.

Blocket hade ingen tung ryggsäck och inga traditioner. De gjorde det enklare, effektivare och billigare. Därmed tog de över ledarskapet och sedermera hela marknaden från Gula Tidningen som gick och dog.

Det hela är ett övertydligt exempel på hur framför allt digital distribution har förändrat en branschstruktur.

Så, Blocket är alltså en vinnare? Både ja och nej, det beror på vilket perspektiv de har.

Med skygglappar på och i närtid; ja de är stora vinnare. Av vad jag kan se mjölkar Blocket ut så mycket de kan av sin befintliga affär, inklusive internationalisering. De förefaller inte investera särskilt mycket i vare sig användarupplevelse eller att utveckla sina affärer. En verklig kassako.

Om vi istället funderar över vart vi är på väg i termer av beteende och marknad; nej jag är inte lika säker på att Blocket är med på banan.

Blockets problem

Vi börjar med det taktiska, dvs det jag observerar här och nu. Att som Sveriges största marknadsplats erbjuda cookie-baserad bevakning på annonser istället för RSS-baserad är nonchalant mot kunderna. Effekten är att jag är bunden till en och samma dator om jag ska ha glädje av mina bevakningar och att jag måste gå till blocket.se för att se dem. Kan det vara för att Blocket tycker det är smart? Att de anser att det gynnar deras affär med exponeringar av banner-annonser? I så fall ytterligare ett bevis på att de tänker kortsiktigt. Det enda rätta hade varit att tillhandahålla RSS-feeds för varje sökresultat. Jag skulle kunna fortsätta med det bristande stödet för mobila enheter mm.

Nåväl, det där kan tyckas vara banalt i det strategiska perspektiv som den här bloggposten handlar om. Icke desto mindre är det talande.

Det verkliga problemet är att Blocket inte återuppfinner sin affär. Vi tittar på BCG-matrisen.

Blocket är en solklar kassako. Hög marknadsandel och tillväxten i antalet begagnade artiklar som säljs på en så begränsad marknad som Sverige bör inte vara alltför stor. Antagligen därför expansion sker till andra länder.

I ett långsiktigt perspektiv borde Blocket ägna sig åt att återuppfinna sin affär. Att identifiera nya stjärnor i matrisen. Att fundera över vad de mer kan göra som en naturlig förlängning på den kunskap de har och på den position de besitter. På managementspråk – att utvidga sin affär.

För att göra det kan de börja med att måla upp scenario över vart vi är på väg. T.ex:

• Utanför den digitala delen av marknaden har detaljhandeln gått mot stora gallerior som samlar allt på ett ställe. Det kommer att bli trångt i sökresultaten hos sökmotorerna. Folk kommer att tröttna. Många kommer att vilja veta vart de ska vända sig
• Ny teknik möjliggör nya beteenden
• Konsumenthandeln blir allt mer global
• Digitaliserad marknad betyder en mer perfekt marknad vilket föder spot-marknader där överkapacitet säljs till högst bjudande
• Tillgången till marknader ökar samtidigt som företag, framför allt små, behöver hjälp att kapitalisterna på dessa nya marknader
• Etc

Vad skulle Blocket kunna bli då? Det enklaste svaret är kanske att göra en benchmark.

Amazon.com

Amazon började som en bokhandel på nätet. Inget mer.

Jag får inte plats med att redogöra för allt de gör idag men här är några få exempel på hur de har utvidgat sin affär:

• ”Alla” varor du kan tänka dig som konsument
• Video on Demand
• Plattform för att skapa skalbar e-business från liten till gigantisk
• Datalagring
• Betallösning – Amazon FPS
• Billig arbetskraft – Amazon Mechanical Turk
• Digitala läsplattor och global trådlös distribution – Kindle
• Komponenter till tillverkningsindustrin – Industrial & Scientific
• Och oändligt mycket mer. En del finns att läsa om på Wikipedia

Det behöver knappast påpekas att Amazons grundare, Jeff Bezoz, är en visionär av rang.

Kort sagt, nu med facit i hand kan jag lätt konstatera att om det hade varit möjligt hade jag mycket hellre investerat några kronor i Amazon 1994 än i Blocket 1996.

Slutsats

Det finns flera slutsatser att dra. T.ex om vikten av innovation och snabbrörlighet.

Emellertid förmedlar jag den viktigaste slutsatsen genom att citera Jan Carlzon:

Jag hävdar att svensk kultur saknar affärsmannaskap. Vi är kostnadsadministratörer, vi teknikutvecklar och vi är finansiella arkitekter. Om vi inte ändrar företagskulturen kommer vi successivt tappa konkurrenskraft. Det finns ingen människa som har köpt en Volvo eller Ericsson bara för att dessa har låga kostnader. [ ] Den gode ledaren utvecklar strategier, kommunicerar och får människor att gå.
– Ur Tidningen Civilekonomen nr 8 2009.

Jag menar att många styrelser har ett val att göra nu. Fortsätt som nu och gå en långsam undergång till mötes. Kanske tar det decennier men likväl en undergång eller näst därtill.

Alternativt tänk om, tänk nytt, stick ut från mängden och börja skapa. Jag slår vad om att det på köpet blir minskade sjuktal bland de anställda och att det blir roligare att gå på nästa styrelsemöte. Tänk vilken bonus!

Relaterade inlägg:

1. Sju punkter kring digital affärsutveckling

Nya företeelser kräver nya sätt att mäta

Jag börjar med att kartlägga några mätpunkter som inte fanns innan social media.

Konversationsindex
Ett mått på hur konversant ditt bloggande är. Beskriver förhållande mellan antal blogginlägg och kommentarer. En konversant blogg har fler kommentarer än blogginlägg. Jag har förklarat konversationsindex mer detaljerat i en tidigare bloggpost.

Omnämndanden
Hur ofta varumärket omnämns inom social media är relevant men det går också att följa om varumärket nämns i positiva eller negativa ordalag samt hur passionerat individer pratar om varumärket. Social Mention är verktyget du ska använda för de här mätningarna.

Antal bloggposter
Antalet bloggposter som skrivs om ett varumärke är en bra indikator kring vad som engagerar kring ett varumärke. Åstadkommer vi positiva eller negativa bloggstormar? Det är alltså inte lönt att bara titta på antalet bloggposter. Relevans uppstår när man väger positivt mot negativt.

Antal fans på Facebook
Antalet fans på Facebook ger en indikation om hur attraktivt ert varumärke är och hur många på Facebook som vill förknippas med ert varumärke. H&M har drygt 1,3 miljoner fans på Facebook. SkiStar har med sin Åre-sida på Facebook har ca 7300 fans. Skilda varumärken inom helt olika branscher ska inte ställas mot varandra utan bör betraktas på sina egna meriter. Antalet fans kan med försiktighet och stort mått av ödmjukhet liknas med antalet prospekt och kunder i ett klassiskt CRM-system. Sätt det inte i händerna på den gamla skolans säljare bara.

Antal Followers på Twitter
Ger en indikation på hur attraktivt ett varumärke är och hur många som är intresserade av information relaterat till varumärket. Även här kan man med viss försiktighet likna antalet followers med kunder och prospekt i ett CRM-system.

Antal ReTweets på Twitter
Antalet ReTweets på Twitter ger en indikation på hur attraktivt och intressant ett budskap är. Emellertid är måttet mycket beroende av vid vilken tid på dygnet ett budskap skickas ut. För att vara ett rättvisande mått över tid bör alltså Tweets skickas ut vid samma klockslag för att vara jämförbara. ReTweets kan sägas vara ett mått på viralitet.

Antal DIGGs
DIGG har inte särskilt stor relevans för den som agerar lokalt i Sverige men väl för den som agerar mot en engelskspråkig marknad och särskilt USA. Att ha många DIGGs betyder i princip två saker. Att du driver trafik till din site och att många länkar till din site vilket är bra för din sökmotoroptimering.

En lokal svenska variant är Pusha. Av naturliga skäl har den inte samma antal besökare och är en relativt marginell företeelse. Idag har t.ex artiklar på förstasidan mellan 12 och 45 ”pushar”, dvs röster.

Som delmål kan vi idag alltså mäta antalet ”DIGGs” eller ”Pushar”. Efter att ha jobbat med flera DIGG-kampanjer kan dessa tal lära dig någonting om vad som fungerar eller ej.

Det här säger ju ingenting!

Även om mätpunkterna ovan kan ge värdefulla signaler så säger ingen av dem någonting om hur det går för våra affärer. Alltså är det inte tillräckligt att bara titta på denna typ av nyckeltal. För att relevans ska uppstå måste vi borra oss vidare i fler nyckeltal.

Traditionell digital mätning

Key Performance Indicators
Naturligtvis måste vi ha ett mål med vad vi önskar att målgruppen ska göra. Detta identifierar vi som ett mätbart success event. För varje sådant event sätter vi KPIer, key performance indicators. I en klassisk försäljningstratt kan det finnas flera seriella success events och således flera KPIer. T. ex att klicka på annons, att komma till en landningssida, att klicka på ”mer information” osv. Att jag nämner försäljningstratt är för att det är relativt etablerat begrepp men observera att den kan användas för att mäta en stegvis process som inte alls handlar om försäljning.

Konverteringsgrad
Det slutgiltiga målet är att uppnå en konvertering där vi mäter konverteringsgraden. En konvertering behöver inte betyda en ekonomisk transaktion. Det är helt verksamhets- och situationsberoende. Kanske är en genomförd konvertering detsamma som en nedladdning, en anmälan eller ett postat inlägg. För en enskild aktivitet kanske det är en tecknad prenumeration för ett nyhetsbrev eller en genomförd prenumeration på en RSS-feed. I de senare fallen kan de i ett strategiskt perspektiv vara delmål som på lång sikt ska leda till en ekonomisk transaktion.

Helt irrelevant – vi säljer inte på nätet!

Av er som läst så här långt kanske det fortfarande finns dem som jobbar på ett företag där man inte säljer vare sig tjänster eller produkter på nätet. Där chefen säger ”det gäller inte oss, vi säljer inte på nätet och dessutom är det där andra tjafset om social media bara nonsens”. Dags då att titta på hur vi traditionellt mäter hur varumärken presterar både i sin kommunikation och i sina affärer.

Företagets traditionella mätning

Lägg ihop de nya sätten att mäta med våra traditionella sätt att mäta. T.ex våra olika försäljningskurvor, kännedom om vårt varumärke eller antal förekomster i traditionell media. Om vi tittar på kombinationen av nya mätetal och traditionell mätning över en tidsperiod kommer vi att kunna härleda eventuella effekter på våra traditionella nyckeltal till vad vi har åstadkommit med nya metoder.

Det är så vi mäter framgång genom social media!

Viktigt att komma ihåg är emellertid att effekterna inte kommer omedelbart. Att bygga upp relationer tar tid. Mycket längre tid än den effekt som uppnås genom att t.ex ställa en clown utanför mataffären som delar ut godisprov till alla barn som är där och handlar med sina föräldrar. Alltså måste nya metoder tillåtas att få tid innan en slutgiltig utvärdering görs.

Förresten, ”slutgiltiga utvärderingar” borde vi sluta med. Vi måste vänja oss vid ett kontinuerligt mätande som ger oss möjligheter att lära längs med resans gång och justera vart efter.

Kampanjer i social media

Kampanjer i social media är en helt annan historia. Här beror mätningen helt och hållet på vilket syfte och koncept kampanjen har. Om syftet är så definierat är det fullt möjligt och till och med troligt att en kampanj kan leda till direkta avslut. Fina exempel på det är Namecheaps kampanj eller Dells utförsäljningar via Twitter.

Några verktyg att använda

Vill bara kort nämna några verktyg som är ”top of mind”. Kanske kan det hjälpa någon att komma igång? Det borde egentligen vara en alldeles egen och utförlig bloggpost med recensioner av olika verktyg som lyfter fram vilka verktyg som är lämpade för vad.

Här är några verktyg att börja titta på:

• Social mention – kolla särskilt uppe i vänstra hörnet efter att du har sökt på ditt varumärke
• Silverbakk – ett verkligt proffsverktyg för nya nyckeltal inom social media. Kostar en slant.
• Twitter Analyzer – gratis, enkelt och relativt omfattande verktyg för Twitter
• Twitalyzer – gratis, enkelt och relativt omfattande verktyg för Twitter
• Tweetmeme – betalverktyg som visar inflytelserika användare, data kring retweets, click-through på länkar du tweetar mm
• Google Ananlytics – ingen raketforskning kanske men blir riktigt relevant då man börjar använda funktionerna för att mäta kampanjer och mål. (Det kan säkert killarna på Mark Red berätta mer om.)
• Google Trends – Visar sökvolymernas utveckling relaterat till nyhetshändelser

Fyll gärna på med flera verktyg bland kommentarerna!

Relaterade inlägg:

1. 6 punkter för framgångsrikt företagande genom social media
2. Social media + fotboll
3. 9 punkter för varumärken på nätet

Inflytande.se är namnet på Ted Valentins senaste tjänst, som han skapade under 24 Hours Business Camp.

Den visar hur inflytelserik en blogg är baserat på hur många som länkar till bloggen. För vissa tror jag tjänsten kan ge en enkel och värdefull indikation, tex för politiker. För mig själv är det en kul feature bland många andra. Kul att endast 3 % av bloggar i Sverige är mer inflytelserika än denna. Fler parametrar ska läggas till framöver vilket antagligen kan ge en mer nyanserad bild. Det vore till exempel mer intressant att se inflytande uppdelat i olika segment.

Det roligaste med tjänsten är att den är ytterligare ett kreativt exempel från Ted Valentin. Jag hoppas att Ted når ut som förebild för många yngre förmågor. Kombinationen av kreativititet, utvecklarkompetens och entreprenörsanda på en bas av open source bör kunna vara en bra väg för många som funderar på vad de ska göra efter gymnasiet. Tänk vilket inflytande!

Inga relaterade inlägg.

På Really Realtime Conference har jag precis lyssnat till Lesley Pennington, CEO & grundare av Bemz.com. Ett företag som ger nytt liv åt gamla IKEA-möbler.

6 punkter som gjort att Lesley lyckats bygga upp ett lönsamt företag tack vare social media

1. För att få uppmärksamhet ska man initialt aktivt arbeta med PR. Det senare kommer att ge publicitet både på nätet och traditionell media. När potentiella kunder då blir nyfikna och söker efter dig på nätet möter du dem i sökmotorerna genom sökmotormarknadsföring som leder dem till din webbplats. Sökmotoroptimering blir en naturlig följd senare.
2. Starta en blogg för att lära känna dina kunder och skapa en relation er emellan. Genom att prenumerera på bloggen finns möjligheten till en långvarig relation. Genom bloggen kan du fånga upp viktig återkoppling både kring företaget och produkterna.Mitt egen kommentar: Ibland kan det vara klokt att börja blogga redan innan företaget är lanserat. Bloggen kan då ha karaktären av en entreprenörsblogg. Relevant att bygga relation och få återkoppling mycket tidigt i processen.
3. Starta en Fanpage på Facebook för att möta människor där de är. Leta aktivt upp människor på Facebook som har intressen där ditt företag har en naturlig plats.
4. Skaffa followers på Twitter. Lesley investerade själv en hel helg med att söka efter experter på Twitter. Hon började följa dem. Sedan började hon också följa experternas ”followers”. Många av dem började då följa henne. Hon sökte upp och gick med i relevanta Twitter-grupper. Antalet ”followers” växte snabbt och hela tiden. ??Mitt eget tillägg: Det finns gott om verktyg på marknaden som automatiserar hela detta steg. Fördelen är inte bara att det sparar dig tid. Den klarar också av att hitta väsentlig fler relevanta individer än vad någon människa klarar av på samma tid.
5. Vad gör vi nu när vi har followers?
   Måste kontinuerligt förse din Twitter-kanal med relevant innehåll. Kors-referera mellan bloggen, webbplatsen, Facebook-page, Twitter och e-mail. Omnämn dina vänner – experterna. ReTweets bygger trovärdighet, glädje och etablerar relationer. Våga experimentera!
6. Nästa steg:
   Utveckla en strategi som tar hänsyn till karaktären i respektive kanal med syften och relevant innehåll.
   Fortsätt att lära?. Fortsätta att Twittra.

5 områden till som är tänkvärda

Vad VD ska göra??

• Som VD måste man förstå det förändrade beteende som social media innebär.
• Kanske bör VD göra som Lesley – börja bygga sitt eget Twitter-brand??.

Lärdomar
Social Media är inte homogent. Varje kanal har sin egen karaktär. Varje kanal är lämpad för olika saker. T.ex så är Bemz Facebook Page mycket interaktiv. Samtidigt som deras Twitter-kanal enligt Lesley är ”mer som broadcast” MEN där de kan:

• bryta in i konversationen
• starta konversationer
• positionera dem själva som en auktoritet
• leda människor till webbplatsen

Misstag

• Låt inte vem som helst ha access till företagets konton i kanalerna. (Här anar jag att Bemz har blivit skrämda av IKEAs jurister, som antagligen lever i en annan värld)
• I början är det inte så viktigt vad du gör. Det är viktigare att komma ut och igång.
• Förvänta dig inte att människor (followers på Twitter eller Fans på Facebook) ska leta efter dig

Organisation

• Bemz har 10 anställda
• 4 arbetar med kundtjänst som till stor del avser kundtjänst i sociala kanaler
• 3 arbetar med marknadsföring varav 2 helt fokuserar på social media
• VD är själv aktiv på Twitter.

Saker att fundera på

• Vi vet att engelska är det största språket på Twitter men hur ska vi hantera flera olika språk?
• Hur kan vi på bästa sätt använda kanalerna som service- eller försäljnings-kanaler eller som verktyg för marknadsföring?

Lesley, har ni problem med negativ och publik kritik kring ert företag?
Nej, faktiskt inte eftersom vi varit väldigt aktiva med kundservice hela tiden. Även vid negativ återkoppling har vi en god relation eftersom alltid är där och för dialog med dem.

Relaterade inlägg:

1. 14 punkter om att mäta framgång i social media
2. Social media + fotboll
3. Stora besparingar genom SMS

När jag var på Rebtel utvecklade jag tillsammans med Alexander, Maja, Jonas och Pontus en iPhone-applikation. Efter några turer hos Apple är den nu äntligen lanserad!

Med Rebtel ringer man sina vänner runt om i världen til lokalsamtalstaxa – eller helt gratis om båda parter i samtalet använder Rebtel. Efter att ha registrerat sig på Rebtel.com ringer man precis som vanligt från sin telefon.

Med Rebtels nya iPhone-applikation blir det ännu enklare och trevligare att vara Rebtel-användare. Här kan man hantera alla sina Rebtel-nummer (lokala nummer till sina vänner utomlands), hålla kolla på hur lång samtalstid man har kvar på kontot (om man inte ringer gratis), kolla vad det kostar att ringa olika länder med Rebtel och mycket mera.

Kort sagt, har du vänner utomlands – använd Rebtel.
Har du också en iPhone – ladda ned applikationen!

Relaterade inlägg:

1. Introduktion till att skapa en iPhone-app
2. Shazam för iPhone – ett litet under
3. SIME Awards – Technology

Elias Betinakis skrev så här på sin blogg:

Jag funderar mycket just nu kring hur en optimal webbnärvaro ska formuleras.

Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?

Som ett försök att crowdsourca frågan; och som ett sätt att försöka få till ett riktigt bra underlag tänkte jag be tio av Sveriges bästa och smartaste webbtänkare om hjälp.

Tack Elias för att du placerar mig bland en av dessa tio! Det finns många fler som skulle kunnat vara på den listan; många av dem finner du bland de jag följer på Twitter. På vägen hem skrev jag ihop det här svaret.

Optimal är att vara för målgruppen högst relevant och samtidigt erbjuda en god affärsnytta för varumärket.

Optimal för användare innebär att på bästa sätt tillfredsställa dennes behov vid det tillfälle och på den plats som passar användaren bäst.

Behoven kan naturligtvis skifta mellan mänsklig interaktion, information, underhållning och nytta. Eller en kombination därav.

Notera att jag inte skriver “maximal” affärsnytta för varumärket. Jag tror att maximal lätt tolkas som något som är i tiden begränsat. Med god affärsnytta menar jag en balanserad nytta som ger en optimal tillfredsställelse fördelat mellan varumärkets alla intressenter. Bland dessa finns förutom kunder även anställda, ägare och samhälle. Dessutom finns här ett tidsperspektiv där optimal balans måste råda mellan lång och kort sikt.

Webbnärvaro är som begrepp förlegat då digitala kanaler omfattar långt mycket mer än det som ryms inom begreppet “webb”. Om vi nödvändigtvis måste särskilja den närvaro jag tror du menar från närvaro på en marknad över huvud taget är det bättre att tala om digital närvaro. Däri ryms även företeelser som t.ex podcasts, rich applications, mobilapplikationer eller varför inte i helt nya enheter likt Amazons Kindle. Detta utöver det som kanske definierar det snävare begreppet “webb”. T.ex RSS, video, blogg, mikroblogg, sökresultat, wiki, widgets, forum, communities mm. Närvaro i digitala kanaler är således den närvaro som krävs för att vara optimal för målgruppen och varumärket i symbios.

Vad är egentligen det allra viktigaste?

1. Känn målgruppens behov
2. Identifiera vart representanter från målgruppen går att finna
3. Kom fram till vad varumärket måste göra för att vara den som bäst tillfredsställer dessa behov
4. För att leverera god affärsnytta måste sannolikt heliga kor slaktas. Gamla sanningar ifrågasättas. Befintliga branschstrukturer rivas. Bekvämlighet läggas åt sidan.

I den kreativa processen måste följande beaktas:

1. Innehåll
2. Sökbart
3. Delbart
4. Länkbart
5. Distribuerat
6. Mätbart
7. Inlänkat

Nu lämnar jag över till andra att slå in en smash.

Björn Elmberg

Copylinda®

Therese Mannheimer

Sofia Mirjamsdotter

Johan Ronnestam

Jerry Silfwer

Martin Stadhammar

Brit Stakston

Judith Wolst

Relaterade inlägg:

1. 24 skäl till att Twitter suger
2. 9 punkter för varumärken på nätet
3. SvD förutspår reklamåret 2009

Har precis klivit av scenen på The Next Event där jag ställde mig, efter att Per Robert Öhlin hade talat, för att hålla den här presentationen.

Uppdatering: här finns en inspelning på Bambuser.
Den finns också på engelska för den som föredrar det.

Du som är här eller var där (beroende på när du läser det här) – dela gärna med dig av dina tankar king min presentation! Förutom det som redan har sagts på Twitter.

Nu lyssnar vi till Judith Wolst och sedan är det Stefan Hyttfors tur.

Relaterade inlägg:

1. 9 punkter för varumärken på nätet
2. Reklam kanske inte är en svordom trots allt