Fram till idag har man varit tvingad att skapa en XML-sitemap för varje mediaformat man använder på en site. En för webbsidor, en för video, en för bilder osv. Detta för att underlätta indexering på Google.

Från och med nu behövs inte det längre då man nu kan använda en XML-sitemap för alla olika mediaformat.

Det här är toppen, särskilt för dem av oss som aktivt använder koncept baserade på olika medieformat för att förbättra rankingen i sökmotorerna. Nu slipper vi skapa särskilda XML-sitemaps för varje medieformat. Toppen!

Om du, som jag, inte är utvecklare bör du ändå känna till detta för att kunna ställa rätt krav och kvalitetssäkra det ni gör.

Läs mer på Search Engine Land och Google Webmaster Central Blog.

Jag har satt ihop en presentation om sammanfogningen av e-handel och social media. Presentationen riktar sig främst till de som driver e-handel eller överväger att göra det men som ännu ej tagit till sig det sociala nätet. Marknadschefer på e-handelsbolag, som är i behov av uppdatering, hoppas jag kan finna inspiration och vägledning.

Presentationen reder ut sammanhanget kring vad det sociala nätet är och innebär, visar på många case för inspiration samt innehåller en del av mina (sedan tidigare kända) modeller samt tips om hur man kommer igång.

På Slideshare finns även ord bakom varje bild i presentatörsanteckningarna. De hittar man bakom fliken “note” under presentationen om man tittar på den på Slideshare.

Tyvärr noterar jag att kvaliteten på Slideshare har försämrats avsevärt. Presentationen har delvis förlorat sin formatering och ingen av de 5 filmer från YouTube som jag har bäddat in i presentationen visas. Några bilder har ersatts med röda fält. Jag ger upp och publicerar presentationen med dessa brister då det tyvärr inte går att göra någonting åt det.

Uppdatering: Flera timmar senare har filmerna faktiskt dykt upp som de ska och formateringsfelen är borta som det verkar. De röda fälten som förut hade ersatt några bilder är borta. Nu saknas endast en bild och det får vi leva med. Min slutsats är att det kan ta mycket lång tid innan ändringar som man gör slår igenom på Slideshare. Detta trots att gränssnittet säger någonting helt annat, dvs ofta bekräftar att det man gjort är uppdaterat och klart. Dålig interaktionsdesign mao.

Tips! För mig var det viktigt att den här gången få upp anteckningarna till respektive bild. För att göra det måste jag ladda upp presentationen antingen i PPT-format eller Keynote. Eftersom det senare inte fungerade exporterade jag filen till PPT. Laddade upp PPTn vilket lyckades efter otaliga försök. Eftersom formateringen inte blev helt lyckad exporterade jag även min Keynote till PDF. PDFen innehåller ju inte de önskade anteckningarna. Jag ersatte sedan den uppladdade PPT-filen på Slideshare med PDFen. På så vis fick jag upp både anteckningarna och en fil som åtminstone bättre behöll sin formatering. Som tur är försvann alltså inte anteckningarna när jag bytte fil.

Några erfarenheter, tankar och råd efter att ha använt iPad under några timmar det senaste dygnet.

RÅD

Vänta med att köpa
Vänta med att köpa en iPad tills 3G-versionen kommer vilket ska vara inom några veckor. Anledningen är att iPad verkligen är som gjord för användning på buss, tunnelbana och pendeltåg. Självklart får man ut maximalt av den när den också har uppkoppling.

Att ladda ned gratisapplikationer
Om du köper en iPad nu måste du skaffa ett amerikanskt konto på iTunes. Detta för att kunna ladda ned applikationer. Börja med att googla upp en äkta amerikansk postadress. Det kan vara vilken som helst. Efter det följer du Apples egen guide i detalj, steg för steg. Fuska inte för då fungerar det inte (jag vet för jag provade att fuska). När du ska välja land, välj alltså USA. Tänk också på att du inte kan skriva in å, ä eller ö i ditt namn.

På jobbet använder vi Microsoft cloud-tjänst för mail. Föga förvånande försvann Apples verifieringsmail i Microsofts spamfilter och dök upp flera timmar senare. När jag bytte till en Gmail-adress dök mailet upp blixtsnabbt. Alltså, tänk på vilken mail-adress du använder. Efter att du har klickat på verifieringslänken kan du ladda ned gratis-applikationer.

Att köpa applikationer
För att kunna köpa applikationer är det enklast att köpa ett iTunes Gift Card USD på eBay. Köp av en säljare som är Top-Rated och som kan skicka presentkortets kod per mail. På så vis slipper du vänta flera dagar på en fysisk leverans.

INTRYCK

Att skriva på resande fot
Hittills tycker jag det är mycket svårare att skriva på iPad jämfört med iPhone eller en laptop när jag sitter på bussen t.ex. Detta eftersom iPaden är för stor för att hantera på samma sätt som iPhone och mer eller mindre kräver att den ligger ned på ett bord för att kunna skriva effektivt. När jag försöker ha den i knät hamnar tangenterna för nära kroppen och den halkar även av knät.  Återstår att se hur min skrivteknik utvecklar sig.

Utländskt tangentbord och ordlista
Svenskt operativsystem och tangentbord är efterlängtat. Just nu är produktiviteten låg pga av struligt handhavande för att skriva t.e.x å, ä eller ö samt att behöva tacka nej till en mängd engelska ordförslag när jag skriver på svenska. Tills vidare kommer jag att stänga av rättstavningsfunktionen.

Att surfa
iPad är underbar till att surfa på nätet. Det går snabbt och det är en skön känsla att kunna peka ordentligt med sina fingrar för att klicka sig vidare. I motsats till duttandet på iPhone eller den klassiska muspekaren med för den delen.

Att läsa
Idag satt jag och läste en amerikansk dagstidning vilket var en mycket trevlig upplevelse. Det var vilsamt för ögonen och känslan att bläddra sig igenom tidningen var fin. Likaså är det med böcker. Fungerar utmärkt och är rakt igenom positiv upplevelse.

Att kolla på film
Även det en trevlig upplevelse. Skärmen har en fantastisk skärpa. Det känns lyxigt att kolla på film i iPaden.

Grafik och diagram
iPad är klockren för tjänster som bygger på statistik och diagram. Det är härligt att interagera med pajdiagram. Att enkelt kunna dra reglage för att se andra perspektiv av numerisk fakta eller att enkelt kunna kopiera diagram för att klistra in i t.ex ett dokument.

Summa summarum
Jag tror att iPad främst är en konsumtionsenhet. En enhet att använda för att läsa, titta och klicka. Det senare tror jag är avgörande för appar som ska lyckas på iPad. Att gränsnitten görs så enkla och intelligenta att kraven på användarens indata decimeras till minsta möjliga. Detta eftersom jag tror att iPad kommer att användas i soffan eller på bussen och inte på någon av de platserna kommer det vare sig vara effektivt eller bekvämt att använda tangentbordet.

Utan 3G förlorar också iPad sin poäng för mig personligen, som med glädje kommer att använda iPad för att läsa mina RSS-feeds till och från jobbet samt som presentationsdator på möten. Andra kanske kommer att använda den primärt i hemmet som en slags media-enhet och då behövs naturligtvis ingen 3G.

Viktigast av allt är nog ändå att iPad och konkurrerande enheter mycket väl kan utgöra det skifte som krävs för att mediabolagens krisande affärsmodeller ska finna sin nya form. Förr var vi beredda att betala uppåt 3800 kr per för att prenumerera på en dagstidning. Den tiden är ju förbi men om mediabolagen anpassar sitt utbud till aktuella förväntningar, behov och format tror jag många skulle kunna tänka sig att betala X antal hundralappar per år för att få access till ett modernt och kvalitativt innehåll tillgängligt på den här typen av enheter.

Kom ihåg att det var iPhone som satte fart på mobilt internet och som också också bidragit till att det går att ta betalt för internettjänster men då förpackade som appar.

Jag brukar vända mig emot hur begreppet social media används. Allt för lättvindigt och allt för generaliserande. Istället pekar jag på att marknaden i många delar har globaliserats och digitaliserats. Till följd av det har marknadskrafterna förskjutits till konsumenternas fördel tack vare de sociala verktyg som finns fritt tillgängliga.

Som företag kan man då känna sig handfallen eller nyfiken. De nyfikna företagen experimenterar. Ett av de mest intressanta experimenten tycker jag Dell står för med ”The Swarm”. Kolla filmen.

Här har Dell testat en helt ny affärsmodell som bygger på de mekanismer som numera styr marknaden. Eller som åtminstone i allt högre grad kommer att styra marknaden. Dvs personliga nätverk, kollektiv kunskap och priskonkurrens.

De har även förpackat det på ett underhållande vis som triggar engagemang. Enkelt uttryckt med en tidsfaktor och en mängdfaktor. Ju fler vi är som vill köpa produkten inom en viss tid desto billigare blir den.

De kör sitt experiment under ett separat domännamn varför de kan utföra det samtidigt som ”business as usual” i övrigt. Skulle experimentet inte ha fungerat skulle de enkelt kunnat stänga ned det och fortsätta i andra spår.

Självklart följde Dell upp sitt experiment med mätbar data och kom fram till att det var succé och kommer därför att rulla ut det på bred front internationellt.

Jag gissar att de nu ser till att få organisation och infrastruktur på plats bakom kulisserna för att kunna driva det i stor skala med framgång.

I filmen citeras en bloggare:

finally people are being creative

Det handlar om kreativ affärsutveckling. Att se bortom de excellark som visar hur vår affär presterar idag. Att se bortom någon slags generell social närvaro på nätet eller för den delen att se bortom en kampanj med sociala komponenter.

Det skulle vara kul om fler tog inspiration av det här exemplet.
För en tid sedan utvecklade jag tankemodellen nedan. Syftet med modellen var just att skapa ett fundament att använda för kreativ utveckling av moderna och digitala affärsmodeller. När man ställer modellen mot vad Dell skapat med sin Swarm verifierar det modellens bärighet.

I korthet:

• Kreativitet
  Skapa en kreativ affärsmodell. Det räcker inte längre att ta in managementkonsulter från McKinsey. Det krävs också digitala kreatörer.
• Incitament
  Affärsmodellen ska innehålla starka incitament att konvertera till köp. I Dells fall, bli fler och köp billigare.
• Enkel konvertering där kunden är
  Det digitala gränssnittet ska göra det enkelt att konvertera. Enkelt uttryckt, om din butik eller transaktionsgränssnitt befinner sig på annan plats än där den blivande kunden är – flytta avslutsmöjligheten dit kunden är. Inte tvärt om.
• Uppmärksamhet
  Som i all kommunikation måste vi ha ett intelligent koncept som fångar den potentiella kundens uppmärksamhet. I modellen är det illustrerat med sökmotormarknadsföring eller sökmotoroptimering (bakgrunden till det senare var att jag vid tiden för modellens tillkomst arbetade med ett projekt för att konvertera icke-kommersiell organisk trafik)
• Landningssida
  Landningssidan är oerhört viktig. Det är porten där besökaren ska kliva in till festen. Känns det som att hon har kommit rätt? Känner hon sig lockad? Känner hon sig trygg?
• Viral loop
  Den verkliga hävstången kommer om vi lyckas skapa en viral loop. Dvs att för varje ny besökare eller kund vi har värvat får vi ytterligare X st. Detta som ett parallellt skeende till den konverteringstratt varje enskild besökare befinner sig i. Därför ska sociala verktyg vara en central del i affärsmodellen. I modellen är det exemplifierat med e-mail, Facebook och Twitter. Dell jobbade även med SMS. Vilka man väljer beror naturligtvis på sammanhang men en sak är säker, de sociala komponenterna har stor betydelse och är det som skiljer gammalt ifrån nytt.

Eller det är snarare så att vi är tillbaka vid marknadens rötter under bondesamhället. En handlare som höll god service, sålde kvalitativa produkter till rimliga priser blev framgångsrik på torget tack vare att vitsorden spred sig och fler valde att handla av honom.

Nu är vi där igen. Konsumenterna går på steroider och kan därför trycka tillbaka betydelsen av industrialismens kommunikationsmetoder där halvdana produkter har kunnat säljas till överpriser ”med hjälp av mördande reklam”.

Idag är det de kreativa företagen med professionellt utförande i alla steg som vinner.

Därför är det så viktigt att arbeta igenom affärsmodellens alla steg in i minsta detalj. På nätet blir du aldrig bättre än din svagaste punkt.

För en tid sedan skrev jag om att varumärken behöver en digital sfär snarare än en enskild webbplats. I den här bloggposten visar jag hur grunden för den närvaron kan vara arrangerad.

Keywords
Allting utgår ifrån att vi har gjort vår hemläxa väl. Att vi lärt känna vår tänkta målgrupps behov och vilka egenskaper vårt erbjudande har. Utifrån detta har vi tagit fram våra keywordkluster. Alltså att översätta behov och egenskaper till söktermer.

Om vi säljer bananer är

det också det givna ursprungsordet men vi skapar ett kluster genom att lägga till variationer. T.ex bästa bananer, bästa bananer göteborg, billigaste bananer, afrikanska bananer, ekologiska bananer, söta bananer, stekta bananer, skala bananer osv.

Artikeln
I modellen utgår jag ifrån att vi arbetar med ett keywordkluster. I praktiken arbetar man ofta med fler. I de fallen är det ”bara” att multiplicera användandet av modellen med antalet keywordkluster.

Den sammanhållande punkten för allting i modellen är artikeln på den egna webbplatsen.

Vilken karaktär denna artikel har varierar naturligtvis med sammanhanget och strategin. Den kanske är informativ? Underhållande? Faktaspäckad? Den kanske bara är en sökbar textuell introduktion till ett innehåll skapat i ett annat medieformat? T.ex en film eller en applikation.

Det viktiga är att vi på den egna webbplatsen har ett sökmotoroptimerat utförande. Att vi underlättar för besökare att dela med sig till de siter och tjänster vi bedömer som relevanta samt att vi också använder trackbacks. D.v.s länkar till och visar vilka som skrivit om och länkat till artikeln. Detta för att vara en aktiv part i det moderna och relationsorienterade nätet.

Relaterat innehåll
En del av vårt innehåller kommer att få högre pagerank än annat. Inte sällan vill vi att en del av vårt innehåll som får låg pagerank ska få högre och därmed också få bättre placering i sökresultaten. Det kanske gäller det innehåll där våra konverterande och kommersiella element finns.

Vi kan ge kraft till de svagare sidorna från de starkare genom att ha en väl genomtänk länkstruktur. I modellen har jag illustrerat detta med artiklar inom samma keywordkluster. I verkligheten kan det mycket väl vara till artiklar från ett annat kluster.

Som alltid är det en kreativ utmaning att i samma gränssnitt kombinera det som är relevant och användarvänligt för användaren med det som är optimalt ur ett SEO-perspektiv.

Andra mediaformat
Det verkligt intressanta är hur vi hanterar andra mediaformat. Det finns stora communities uppbyggda kring mediaformat som minsta gemensamma nämnare. Det är där vi ska ha vårt innehåll. Att vi distribuerar bilder, filmer och dokument till platser där människor är och där människor söker.

Jag vill lyfta fram en tanke om att när vi utvecklar tjänster och applikationer till den egna webbplatsen kan vi lika gärna göra det i linje med t.ex Open Social för att på så vis underlätta distribution av våra tjänster och kanske t.o.m själva transaktionen. Det kostar inte mer. Det är bara smartare.

De mediaformat vi väljer att använda aggregeras och integreras i webbplatsen där det är relevant. Vi erbjuder alltså samma (eller bättre) upplevelse på den egna webbplatsen samtidigt som vi är tillgängliga på långt många fler ställen. Finns det några argument mot att inte göra så?

Någon skulle t.ex kunna invända mot att vi inte får den egna webbplatsen att ranka på videosökningar om vi bäddar in våra filmer från YouTube istället för att faktiskt ha dem på vår egen domän. Emellertid finns det lösningar för det också. Kanske skriver jag om det någon annan gång.

En bonus vi får av att distribuera vårt innehåll är att vi också drar nytta av de etablerade tjänsternas notifiering- och prenumerationsfunktioner.

Upplysa om innehållet
Det finns en mängd verktyg att använda för att upplysa om vårt innehåll.

För att nå dem vi redan varit i kontakt med är nyhetsbrevet det självklara verktyget.

Att driva en eller flera bloggar kan vara relevant. En engagerande VD-blogg är aldrig fel. Inte heller en initierad produktblogg.

Givetvis har vi en genomarbetad RSS-struktur för allt vårt innehåll. Inte bara till bloggarna.

Ett socialt nyhetsrum underlättar spridning. Bara för att det är socialt behöver det inte innebära att man tillåter kommentarer, vilket är den vanligaste kritiken. Det är ett beslut som måste fattas från fall till fall. Samma sak med beslutet om att länka in vad som skrivs om oss eller ej.

Emellertid är det mycket viktigt att man inte använder externa tjänster till sitt sociala nyhetsrum. Det är nämligen ett effektivt sätt att ge bort domänstyrka till leverantören av sådana tjänster istället för att erhålla den själv. Detta gäller för de externa tjänster som ligger på en annan domän än din egen.

Däremot är de verktygen ypperliga att använda för att upplysa om nyheter som vi har publicerat i det egna nyhetsrummet. Både bloggare och journalister prenumererar ju på deras tjänster och de namnkunniga tjänsterna har generellt sett en bra synlighet i sökresultaten.

Att förtjäna en referenslänk från WikiPedia är mycket bra då det är världens största uppslagsverk som ofta placerar sig i toppen av sökresultaten. Att professionellt och objektivt arbeta med WikiPedia för att förmedla information av allmänt intresse kanske är mer realistiskt. Jesper Åström visar hur.

Nätverk och relationer
I det här konceptet har jag haft B2B-företag i åtanke. Därför använder jag LinkedIn. För ett B2C-varumärke hade sannolikt Facebook varit lämpligare.

Enligt en undersökning gjord av Business.com använder sig 59% av B2B-företagen i USA av LinkedIn i professionella syften. Inspireras av t.ex eOffice som har samlat drygt 38 000 människor som deltar i diskussioner och nätverar i företagets LinkedIn-grupp.

Om man bygger relationer med 38 000 människor som delar ett professionellt intresse bör det i förlängningen leda till ett visst antal affärer. Eller hur?

Ja, så har vi Twitter som ibland kan vara relevant att använda sig av.

Vad krävs?
Den här modellen visar endast en planlösning. Vad som görs på vilken plats och hur det är sammankopplat är något som behöver tas fram i en specifik strategi och i kreativa koncept.

Väl framtaget är det inte bara traditionella kreatörer som behövs. Likväl kan det krävas skribenter med journalistisk profil. Dokumentärfilmare, reportagefotografer eller inte minst företagets anställda – eldsjälarna.

Kom ihåg att kanalerna för det mesta är i princip gratis men det betyder inte att närvaron är det. Strategi, idé och produktion av innehåll samt personal kostar. Att omfördela en del av reklambudgeten kan vara ett klokt val.