Om du har tio minuter över kan du köra ett av de här passen, har du tjugo kör du båda. Det är Ann-Mari som spelat in dem och för mig har de funkat prima i år med några mindre justeringar.

Helags

Plocka fram en stol eller liknande att göra dips och step-up på innan du drar igång.

1. Springa på stället med höga knän

2. Armhävningar

3. Plankan

4. Knäböj

5. Bålrotation och balans

6. Burpees

7. Utfallssteg

8. Dynamisk planka

9. Dips (du behöver en stol eller liknande)

10. Step up (du behöver en stol eller liknande)

11. Mountain climber

Sylarna

I det här passet får du 15 sekunders vila efter varje övning, perfekt att köra det sist. Om du vill köra precis som det är tänkt behöver du en stol för att köra enbens utfall, men jag brukar byta ut övning sju mot situps och övning elva mot rygglyft. Du behöver också något att köra jägarvila mot.

1. Jumping jack

2. Armhävningar

3. Statisk situps med bålrotation

4. Knäböj

5. Flygplanet eller draken

6. Upphopp eller utfallssteg

7. Knäböj med ena benet på en stol bakom sig - eller situps som jag kör.

8. Sidoplanka höger sida

9. Sidoplanka vänster sida

10. Jägarvila

11. Idioten - eller rygglyft som jag brukar köra
    

Det finns alltid andra saker att klara av först. Ett par varv i ekorrhjulet, några pinnar på karriärstegen eller ett gäng prylar som måste köpas. Det där jobbiga som kräver ifrågasättande får vänta till en annan dag/månad/decennium.

Människor skänker gladeligen bort sin tid oavsett vem som frågar. Åtta timmar om dagen till nåt de inte tror på, inga problem. Kvällar och helger med att sträcktitta serier på Netflix, javisst. Först när livskrisen är ett faktum och de slår i botten börjar de titta runt sig och uppskatta det de en gång hade mer av, tid.

För ett par år sen läste jag en bloggpost från Wait But Why som skvalpat runt i bakhuvudet sen dess. Det jag tog med mig var insikten om hur få veckor ett liv består av. Att det är en överskådlig mängd som får plats på en poster på väggen.

Därför designade jag min egen variant av en livskalender. En ruta för varje vecka upp till 90 årsdagen. Jag siktar högre än så, men samtidigt vill jag inte förleda mig själv att tro att jag har oändligt med små rutor kvar.

För bara någon generation sen tyckte vi att den som blev 78 gjort det bra, nu tycker vi att den som dör vid samma ålder gått bort i förtid. Vi lever inte speciellt mycket längre idag än för något årtionde sen, men våra förväntningar har flyttats.

För att påminna mig själv om attt göra det bästa av livet kommer jag varje vecka att ta fram tuschpennan och fylla i en ruta. Inte för att bli stressad, utan för att stanna upp, reflektera över om det är något jag vill ändra och uppskatta alla rutor som är kvar.

Tanken är också att jag ska fråga mig själv hur många av mina värdefulla rutor jag vill hålla på med dåliga vanor eller befinna mig i situationer jag inte trivs med. Inte speciellt länge har det visat sig historiskt. Jag har bytt jobb när jag inte har trivts och flyttade från storstaden efter bara dryga året eftersom det livet inte var för just mig.

Hur gör du själv? Agerar du som att du kommer att vara evigt ung eller ser du till att göra en del av det där du vill nu istället för sen? Och kom ihåg, var snäll mot dig själv, ibland går saker snett utan att det är ditt fel. Tänk så många rutor du har kvar ändå.

Om du vill kan du färglägga olika år med olika färger för att göra det åskådligt. Skolåren i rosa, högskolestudierna i gult, småbarnsåren i blått osv.

Hör av dig om du vill ha en egen, jag har några stycken på lager. 100kr + frakt så har du snart en på väggen du med.

//En 36-åring som är riktigt bra på att färglägga små rutor.

Ändå körde jag på som vanligt. Så enkelt och passionerat jag kunde. Förklarade grunderna i vad det innebär att investera. Varför det är viktigt. Hur lätt det är att komma igång. Svarade på många bra frågor.

I snacket efteråt bubblade en idé upp om att göra ett experiment ihop. Att gemensamt börja köpa andelar i en global indexfond varje månad. De som vill och har möjlighet avvarar 20 kronor i månaden. Det är ok att vara med ibland och hoppa över ibland. I slutändan räknar vi ut hur mycket var och en gått in med och så delar vi upp pengarna därefter. Planen är att hålla på i ett år och sen utvärdera.

Vinnare oavsett

Oavsett om det går bra, dvs att pengarna vuxit eller inte, så finns det ett stort värde i att våga tänka på pengar och prata pengar. Även om de inte finns just nu.

Att få in en rutin kring sparande som sakta men säkert bygger upp en känsla av det är möjligt att ändra och styra upp sin ekonomi. Med små steg går det till och med att bygga ett litet överskott och börja investera.

En liten summa varje månad kan bli en nästan chockartat stor summa efter en tid utan att du märkt det. Lyckas du dessutom få avkastning på det så hurra! 🥳

När fröet slår rot 🌱

I experimentet kör vi ett zoom-möte varje månad. Då köps fonden “live” så att alla som är med kan se hur enkelt det är och såklart om fonden vuxit eller minskat.

I måndags hade vi ett sånt möte. En av deltagarna berättade att börsen blivit hennes nya grej. Hur hon börjat,

1. Läsa på

2. Följa ekonominyheter OCH

3. Investera på egen hand!

Genvägarna på skrivbordet gick nu till olika börsrelaterade sidor och Avanza. Allt detta efter min lilla föreläsning. Jag kan knappast beskriva nivån av stolthet jag kände när jag lyssnade på hennes historia. Så himla coolt!

Därför tycker jag att vi tillsammans kastar bort fördomen om att investeringar inte skulle vara något för alla! Det kan det visst vara.

Det är faktiskt helt unikt i historien att så många i Sverige, har möjligheten att skapa sig en tryggare framtid ekonomiskt genom att börja investera!

Kan de här härliga människorna, så kan alla 🌱

Innehåller stolt reklam för min egen bok, Rik Utan Panik💚

Allt började, som det så ofta gör - mitt i natten

En kall natt i januari 2020 vaknade jag med en idé som inte gick att släppa. Jag skulle skriva en nybörjarbok för den som vill komma igång med sitt sparande. Men den skulle inte vara som andra nybörjarböcker inom ekonomi. Dels skulle den ha ett mycket enklare språk som är lätt att ta till sig oavsett bakgrund. Men framför allt skulle den börja med ett superenkelt recept, ungefär som en kokbok.

Min idé var att ge en chans till även den som har svårt för att läsa böcker. Om läsaren tar sig igenom de tre första stegen och gör det som står där så räcker det för att starta ett långsiktigt sparande. En lagom utmaning att få till ett sånt recept klockan två på natten (!)…

Men jag var fast i min bubbla. Skrev och skrev ända tills familjen vaknade och det hade blivit morgon. De tre första stegen var nästan klara och jag hade gjort en innehållsförteckning för hur resten av boken skulle läggas upp. För mig har boken från början haft som syfte att överbygga klyftan mellan den som fått med sig aktiekunskaper hemifrån och den som inte har det. En bok jag själv önskat att jag fått för 15 år sen.

-Vad håller du på med? Undrade Kristoffer.
-Jag skriver en bok om att börja investera. Kolla här! Som en kokbok typ. Börjar med ett superenkelt recept på tre steg och sen är du igång! Han tyckte det lät bra och var… tja…försiktigt optimistisk ❤️

Tillbaka till verkligheten

Kanske hade han rätt i att vara försiktigt optimistisk? För sen kom livet emellan… Som det så ofta gör. Pandemin slog till (som den sällan gör) och vände upp och ned på allt.
Kanske blev det vår? Vi har ju inte så mycket till vår... Innan jag visste ordet av det så hade det blivit sommar. Jag avslutade min senaste onlinekurs och fick en liten kris. Vad ska jag bli när jag blir stor?

Inställda föreläsningar. Inga fysiska kurser. Jag bestämde mig för att ägna en stor del av hösten till att skriva klart det påbörjade manuset. Jag satte en deadline till slutet av november.

Det provisoriska hemmakontoret blev permanent. Men det gjorde inget. Jag tyckte att det var så roligt att skriva. Det gick enkelt.

Jag låg i en hög på sängen. Hur frustrerande kan det vara att skriva? Det är ju skitsvårt. Vända och vrida på varje ord och mening. Kan jag förklara det här på ett lättare sätt? Ta bort det där ordet kanske... Den där meningen säger egentligen inget viktigt va? Kanske stryka hela det där stycket? Visst blir det mycket bättre om jag byter plats på kapitel 13 och kapitel 17? Jo… Och vad ska det vara för illustration här? Ja men det HÄR måste gå att skriva på ett enklare sätt utan att förlora poänger! Ja. Ni fattar.

Efter många omskrivningar tyckte jag att manuset ÄNTLIGEN var klart! På dagen den 30e november 😅

Sen fick jag en ny kris. Det färdigskrivna manuset blev liggande. Jag googlade visserligen och läste på om nästa del av processen. Skaffade tidningen Skriva och läste om andra författaraspiranter. Vad ska stå i ett följebrev? Hur skriver jag en bra pitch? Kollade på olika förlag. För min typ av bok skrev jag Sterners förlag överst på listan… men av någon anledning var jag inte redo att skicka in mitt manus någonstans.

En knuff i ryggen

I februari frågade min vän Malin,
- Har du skickat in manuset än?
- Eh… Nej.
Hon peppade mig att skicka iväg det till flera olika förlag på samma gång så då gjorde jag det. Vad är det värsta som kan hända liksom? Att bli refuserad? Inte så farligt. De flesta författare blir ju det. Det var en torsdag som jag skickade iväg manuset till tre olika förlag. Vilken lättnad. Äntligen! Ett drygt år hade gått men nu var bollen åtminstone i rullning.

På fredagen hade jag ett mejl i inkorgen där det bland andra positiva ord stod “…Det är onekligen annorlunda och tilltalande lättillgängligt. Jag pratar gärna vidare med dig.”

Jag höll på att explodera och flyga iväg. Här var jag beredd på att vänta i tre månader innan jag ens skulle få något svar och så får jag respons i princip med vändande mail. Vilken enorm lycka! Och bekräftelse! Det var visst fler än jag som tyckte att det här var en bra idé 💚

Sedan dess har det gått otroligt snabbt! Den 25e februari var bokkontraktet med Sterners förlag underskrivet.

Knappt hade bläcket torkat, förrän nästa del av processen att få klart en bok inletts. Texten har blötts och stötts många gånger och av fler ögon än mina. Utformning har diskuterats och inte minst den viktiga utsidan av boken.

Jag är väldig tillfreds med arbetsprocessen (även om den inneburit en del sena arbetspass) och framför allt resultatet. Det ska bli så spännande att få se den i annat än pdf-format snart. För nu är det verkligen snart! Jag har precis fått ett tryckexemplar och när allt är granskat (ännu en gång) så kommer boken börja tryckas. Det tar ungefär 3 veckor och sen ska den gå att köpa i bokhandeln. MIN bok!

Självklart kommer jag signera böcker som går utmärkt att beställa direkt från mig eller via Sterners förlag. Återkommer med mer info om det när pris och datum är spikade ❤️

1. Har skrivit en bok!

2. Fått ett bokkontrakt!!

3. Snart kommer boken ut till försäljning!!!

Jag nyper mig i armen, men det gör ju ont, så antar jag att det är på riktigt?!? 😄

Boken heter - Rik Utan Panik och den är en nybörjarbok för den som behöver komma igång med sitt sparande och långsiktiga investeringar.

En nybörjarbok för investeringar? Det finns väl redan?

Nej.
Eller jo. Men inte på det här sättet. Böckerna som finns är på fel nivå enligt mig med komplicerade ord och i många fall onödiga termer.

Det här är en enkel bok. En steg-för-steg-bok. Den håller dig i handen hela vägen. Följer du receptet behöver du inte göra mer sen. Du har då byggt ett bra sparande som sköter sig själv så att du kan göra roligare saker med tiden. Bra va? För den som blir intresserad och vill lära sig mer ger boken en jättebra grund att stå på.

För vem är boken skriven?

Min tanke när jag skrev, var att den här boken skulle bli en bok jag önskar att någon hade gett mig i 20-årsåldern. Ju tidigare desto bättre. Men den fungerar såklart lika bra om du är 60 år eller något helt annat. Huvudsaken är att du vill ta tag i ditt sparande.

Vad är syftet med boken?

Min ambition är att göra ett superviktigt ämne, som många tyvärr tycker är svårt och dötrist, till något så enkelt och roligt som möjilgt.

Jag hoppas att den kan hjälpa till att demokratisera investeringskunskaper så att fler får en bättre framtid ekonomiskt. Förhopppningsvis kan den överbygga klyftan mellan de som fått med sig aktiekunskaper hemifrån och de som inte fått det.

Varför heter den - Rik utan Panik?

Titeln blev Rik Utan Panik av tre olika anledningar:

• Den är enkel, det rimmar och är lätt att komma ihåg

• Tyvärr känner en stor del av alla unga idag en stor stress över ekonomi, sparande och pengar. Det vill jag ändra på.

• Receptet i boken är förmodligen det enklaste sättet som finns att bli rik på. Men det fungerar bara om du låter det ta tid. Känn ingen panik alltså.

När kommer boken?

Boken är klar om en månad ungefär enligt tidplanen. Vi är inne i slutfixet just nu 🥳

I nästa inlägg kommer jag berätta mer om hur det gick till när boken kom till.

Ha en underbar Valborg!
Ann-Mari

Stäm av kvittot efter att du handlat.
Kolla alltid så att eventuella rabatter dragits av och att du har betalat för varorna du köpt.

Min empiriska handling säger nämligen att slutsumman förvånansvärt ofta inte stämmer.

Jag minns att jag tyckte att det var pinsamt när mamma ringde/gick tillbaka till butiken och klagade över någon rabatt som inte dragits. Bestämde mig för att så skulle jag minsann aldrig bli. Vem bryr sig? Det rör sig väl bara om några kronor hit eller dit.

Det fanns också en kort tid när jag höll mitt löfte till mig själv. Men nu vet jag bättre. För det visar sig nämligen att det inte alls handlar om några enstaka kronor. Sen jag började granska mina kvittona ser jag att det ofta kan skilja 30-40 kronor mellan vad jag betalat och vad jag borde betalat. Förklaringen från den som sitter i kassan är att det ofta är någon kampanj som inte verkar finnas inlagd i kassasystemet. Hmm…

En gång köpte jag bakpotatis men fick det inslaget som sötpotatis i kassan. Tyckte summan blev dyr och mycket riktigt. Jag hade betalat 150 kronor för mycket!

Jag har faktiskt noll lust att sponsra mathandlarna med varken två eller hundrafemtio kronor extra när jag handlar. Särskilt när det gäller saker som mat som jag handlar ett par gånger i veckan.

Tyvärr känns det mer som regel än undantag. Summerar jag ihop allt så blir det rätt mycket kosing på ett år som istället kunnat användas till betydligt roligare saker.

Men jag vill också hylla de som jobbar i butikerna. De är vana, proffsiga och ytterst hjälpsamma att rätta till när det blivit fel 🌸

Så vad är lösningen?

Att det blir fel ofta och ibland rätt så mycket känns extremt omodernt i dessa digitala tider om du frågar mig. Jag tycker att butikerna borde ha ett simpelt felanmälningssystem på sina hemsidor. Där ska det enkelt gå att anmäla vilken vara det gäller och få skillnaden utbetald retroaktivt till kontot. Både den som anmäler felet OCH alla andra som också betalat för mycket.

För det handlar ju inte bara om mig. Alla andra får också betala för mycket om en vara har fel pris i systemet. Ända tills någon vågar påpeka det. Det är också därför jag ALLTID går tillbaka och påpekar felet oavsett summa.

Men nu är jag nyfiken. Hur gör du?
Brukar du granska kvittot?

Och om du upptäcker att något inte stämmer, brukar du säga till då?

Du vet, den lilla gula prislappen bredvid varans pris i detaljhandeln. Sedan 1991 ska jämförelsepriset alltid finnas angivet på livsmedel som säljs i Sverige. Det blir också vanligare på andra sorters varor som energi och och tex bostadsrätter. Däremot har jag nog aldrig sett det utomlands 🤔 Har du?

Jag vet också att många aldrig kollar på det gula priset. Kanske för att det är svårt eller för att de aldrig fått någon bra förklaring till hur smart det är.

Så här funkar det:
Jämförelsepris räknar ut vad något kostar per enhet. Det finns där för att det ska vara enkelt att jämföra snarlika produkter med varandra.

Exempel;

Du ska köpa läsk och har 3 olika produkter att välja mellan. En stor, en mellanstor och en liten flaska. Vilken produkt ska du köpa om du vill ha mest läsk för pengarna?

Jämförelsepriset ger dig svaret direkt då det visar vad de tre läskflaskorna skulle kosta om du hade kunnat köpa en liter av dem var.

• Flytande saker har ofta ett jämförelsepris per liter.

• Frukt, grönsaker, spannmål eller kött och fisk har istället ett jämförelsepris per kilo.

• En del varor har istället jämförelsepris per styck. För tex tvättmedel kan det stå pris per tvätt och för en blöjförpackning står det pris per blöja.

Handla efter behov

För den som vill vara ekonomisk är det alltid bra att kolla av jämförelsepriset men handla efter behov. Att köpa en stor förpackning bara för att den har billigare jämförelsepris blir varken ekonomiskt eller miljövänligt om du egentligen bara behövde litegrann och sen behöver slänga det som blir över.

Billigast är inte alltid bäst

Om det skiljer mycket i jämförelsepris brukar jag undersöka närmare varför.

Kanske den ena varan är importerad medan den andra är svensk? Då väljer jag 9 av 10 gånger ändå det svenska alternativet, beroende på vad det är för vara och hur stor prisskillnaden är.

Ett exempel på det är halloumi som brukar vara superbilligt. Men jag kan inte stötta ett land som Cypern när det gäller antibiotikahantering. Att ge djur antibiotika i preventivt syfte kan aldrig vara rätt. Så då köper jag istället “halloumi” mer sällan och ser till att den är svensk när jag gör det. “Svensk halloumi” går under namnen eldost eller grillost och kostar betydligt mer per kilo. Men det är ett lätt val. Även om det kostar mer ekonomiskt. Se dock upp för billig grillost! Den kommer ofta från Bulgarien som använder näst mest antibiotika i Europa (efter Cypern).

Se upp för smyghöjningar

Är det bara jag som tycker att det har blivit vanligare att priset på många varor höjs lite i smyg? Det här går dig lätt förbi om du inte kollar på jämförelsepriserna. Plötsligt ändras utseendet på en förpackning, den kostar lika mycket som tidigare men har blivit lite, lite mindre än vad den var tidigare. Då får du plötsligt mindre av varan till samma pris.

spelar det någon roll?

Härom veckan var jag inne i minst fyra olika matvarubutiker och gjorde en liten enkel koll på isbergssallad. I tre av fyra butiker kostade isbergssalladen mellan 36-39 kr/kg. I den fjärde butiken kostade den 39 kr. Styck. Det gav ett jämförelsepris på 100 kr/kg. Förvillande lika siffror, identiska varor men 2.5 gånger så dyrt.

Så ja. Det spelar roll.

Det finns mycket att tjäna på genom att ha koll på jämförelsepriset. Efter ett tag har du fått så pass bra koll att du vet vad som är rimligt att en viss typ av vara borde kosta.

Rätt ofta ser jag vissa priser basuneras ut som om de vore värsta supererbjudandena men som jag vet är marginellt (eller inte alls) billigare än ordinarie pris.

Jag älskar nystarter. Känslan av att allt är möjligt. Det oskrivna bladet. Bara möjligheter. Förbättringspotential. Så nyårslöften är ändå för mig något positivt i grunden. Men. Skiftet 31 december - 1 januari är en ganska dålig tidpunkt att börja nya vanor. Speciellt om löftena gäller en bättre hälsa.

Tre skäl till varför nyårsafton är dålig för nystart

• Det är fortfarande skitmörkt. Kanske svinkallt också? Mörker påverkar humöret och det är lätt att bli nedstämd och melankolisk. Men förändring kräver målmedvetenhet och uppoffringar. För att lyckas kan vi försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt. Att börja när det är som allra mörkast är inte direkt vad jag skulle kalla att underlätta för sig…

• Nyårsdagen kallas också för Pizzadagen… Vad händer med tron på vår förmåga att skapa förändring om ett nyårslöfte bryts redan första dagen?

• Julhelgerna är ännu inte över med all sin gotta. För egen del fyller jag år på annandag nyår, så nystart den 1 januari lämpar sig icke, men för de flesta sträcker sig gottandes minst över trettonhelgen också.

Varje dag kan vara din egen nystartsdag.

Glöm aldrig att det är du som sitter i förarsätet i ditt liv. Du kan skapa förändring om du vill, men välj en dag som passar dig. Det måste inte ske på den Allmänna Nystartsdagen, annars är det kört.

Jag tänker att just idag, den 31 januari, är ett utmärkt tillfälle att fundera över förändring som kan börja imorgon - den 1 februari. Helgerna är slut sedan ett tag. Det är kännbart ljusare ute och blir än ljusare för varje dag som går. Känn optimismen!

Tips för att skapa hållbar förändring

Det spelar inte bara roll vad vi vill förändra i våra liv utan även hur vi formulerar målen. Den största studien i sitt slag gällande nyårslöften gjordes vid Stockholms Universitet 2018. Resultatet visar att det är troligare att du lyckas om du satt ett närmande-mål istället för ett undvikande-mål. Det är inte oväntat lättare att börja med något än att sluta med något.

Ett par exempel;

• Istället för; sluta äta skräpmat kan du börja äta mer hälsosam mat.

• Istället för; sluta slösa pengar kan du börja spara mer pengar.

Bli inte nedslagen

Så vad ska du göra om det skiter sig? Ja, då ställer du dig upp igen och fortsätter.

Det du inte ska göra är att ge upp. Misstag händer. Livet händer. Var inte för hård mot dig själv. Förändringar tar tid att implementera och det onaturliga vore istället om vi aldrig bjöds på motgångar längs vägen. Som palettkirurgsfisken Doris i filmen Hitta Nemo sjunger, Just keep swimming…

Mina egna löften

Jag har som alltid en radda löften igång eller på g. De sträcker sig över lång eller kort tid. De börjar lite huller om buller. Går omlott eller startar direkt efter varandra. De är av olika svårighetsgrader. precis som jag vill ha det.

Runstreak

Ett av mina mål är att köra en runstreak* i februari. Januari har inte blivit vad jag velat löpningsmässigt (pga olika anledningar), men i februari vill jag komma igång ordentligt. Så varför inte en runstreak? Jo. Det blir nog bra det.

Gotte-råtta-detox-grej

Jag brukar vara ganska duktig på att hålla mig till lördagsgodis men innan och under julhelgerna spårade det rejält. Som vanligt. Så innan jag återgår till lördagsgodis-dealen med mig själv, ville jag ge kroppen ett riktigt break. Så nu kör jag drygt 30 dagar utan godis, läsk eller fikabröd. Jag vet, det är mer av ett undvikandemål än ett närmandemål, MEN bara under en begränsad tid.

Jag började med det den 10 januari och siktar mot den 12 februari. Som du märker en annan period än runstreaken. Alla mål måste som sagt inte börja den 31/!2 och pågå exakt ett år utan det går utmärkt att ha mindre, större, kortare eller längre mål och börja när det känns bäst för dig själv.

Varje dag kan vara en nystartsdag!

Men nu är jag redigt nyfiken. Har du några mål som du kämpar mot? Vad i så fall och hur länge siktar du på?
Berätta mer än gärna! Kanske kan vi peppa varandra längs vägen?

Allt gott!
Ann-Mari 💙

*För mig är en runstreak att springa minst 2 km per dag i 28 dagar utan några som helst krav på fart.

Efter att ha läst Erica Bjerströms bok känner jag ett starkt behov att fördjupa och uppdatera mig om vilka lösningar som står till buds. Jag tackar ja till eventet och går till biblioteket för att läsa boken innan föreläsningen.

På framsidan står ett citat ur förordet av Steven Pinker:

Den viktigaste boken om klimatförändringarna sedan “En obekväm sanning”

Klimatförändringarna

Boken börjar med fakta om klimatförändringarna. Fakta blandat med vad forskarna tror kommer hända framöver. Skulle Grönlands istäcke smälta, beräknas havsnivån stiga med 6 meter. Antarktis gigantiska istäcke skulle kunna höja havsnivån med hela 60 meter!

Författarna liknar klimatförändringarna med en asteroid i slow motion. 3% av forskarna tror att asteroiden kommer att missa jorden helt, men 97% tror att den kommer att träffa. Frågan är vilka konsekvenser ett nedslag skulle få. Kommer bara några få städer att utplånas eller hela mänskligheten?

Vad skulle vi göra? Skulle kostnaderna spela någon roll? Sociala orättvisor? Skulle vi tro att det var guds vilja?

Säg att asteroiden istället vore ett par årtionden bort. Det billigaste och säkraste åtgärden vore att göra något åt problemet idag. Men ändå. Skulle vi bli distraherade? Vad vi väljer att göra nu kommer att påverka framtida generationer. Konsekvenserna kommer påverka de som ännu inte är födda än, allra mest.

Tyvärr har själva klimatförändringarna blivit kidnappade av olika politiska grupperingar:

• Många konservativa grupperingar förnekar problemet och förknippar det gärna med olika vänstergrupperingar.

• Vänstergrupperingar sätter en alltför bred agenda. De vill samtidigt stoppa kapitalism, globalisering, ojämlikhet etc.

Klimatförändringarna beror på en ökad halt av koldioxid i atmosfären. Sedan början av industrialiseringen på 1800-talet har koldioxidhalten ökat från 280 ppm till dagens nivå på 410 ppm. Det beror främst på förbränningen av fossila bränslen. De fossila bränslena kol, olja och gas står idag för mer än 80 % av världens energiförbrukning och för majoriteten av koldioxidutsläppen.

De fossila bränslen används idag främst inom tre olika områden:

• Elektricitet

• Transporter

• Uppvärmning

Elektricitet är en väldigt högvärdig form av energi då den kan omvandlas till nästan vilket arbete som helst. Elektricitet kan alltså användas till att lösa såväl transporter som uppvärmning. Sverige ligger långt framme när det gäller utvecklingen av både stål, batterier och cement utan förbränning av fossila bränslen. Problemet är att processerna kräver enorm mängder elekricitet. Så fokus måste ligga på att göra ren el.

Sverige

Mellan 1970 och 1990 minskade Sverige sina utsläpp med 50%.

När vattenkraftsutbyggnaden avtog i slutet på 60-talet, var oljan huvudkandidat till att ta över energiproduktionen. Sen kom oljekriserna på 70-talet och det behövdes ett nytt alternativ.

Sverige beslutade då sig för ett alternativ som var:

• Billigare än olja

• I stort sett koldioxidneutralt

• Mindre hälsofarligt än kol

• Otroligt koncentrerat (ett kilo bränsle motsvarar 2 000 000 kilo kol!)

• Mängden giftigt avfall betydligt mindre än från kol, och mindre än metan.

Bränslemängden som behövs för ett kraftverk under ett års drift ryms i en enda lastbil.
Ett kolkraftverk av samma storlek behöver 25 000 godsvagnar för ett års drift.

Bränsle i storleksordningen ett blåbär motsvarar samma mängd energi som 5 ton kol.

Att framställa samma mängd energi kräver betydligt mindre gruvbrytning, vilket ger mindre föroreningar.

Den svenska elproduktionen från det nya alternativet har inte orsakat några dödsfall, inte orsakat någon skada från giftiga utsläpp och tillgängligheten har legat på ungefär 90% av året, 24h om dygnet.
Alternativet heter kärnkraft.

Frankrike, Schweiz och Belgien valde också spåret med kärnkraft. Frankrike har idag 70% lägre koldioxidutsläpp per person jämfört med USA. Deras 56 kraftverk är anledningen till att fransoserna idag har Europas billigaste el.

Ska vi räkna det i liv har de 100 kärnkraftverken i enbart USA räddat hundratusentals liv. De går tyst och rent. Dygnet runt. Finns där och täcker upp när behovet uppstår. Inga oljeutsläpp, tågolyckor, gruvkatastrofer eller dödliga luftföroreningar.

Kärnkraft är både Europas och Nordamerikas överlägset största källa till klimatvänlig el. Det är världens näst största efter vattenkraft.

Ersätta Ringhals?

Ringhals kärnkraftverk har producerat i genomsnitt 24 TWh* el per år. Kostnaden för att ta hand om kärnavfallet finns inkluderat i elpriset. Men säg att all el som Ringhals producerat ska täckas upp av andra energislag. Hur skulle det se ut?

*TWh = terawattimme. 1 TWh är lika med 1000 miljarder kilowattimmar. Som jämförelse förbrukar hela Sverige ungefär 140 TWh på ett år)

Kol

Samma mängd el från kol skulle kräva 11 miljoner ton kol och orsaka 2 miljoner ton giftigt avfall. Varje år. Bara luftpartiklarna skulle årligen döda 700 personer. Stora arealer landskap skulle behöva schaktas bort för kolbrytning. Dessutom skulle det släppas ut ytterligare 22 miljoner ton koldioxid till atmosfären.

Olja

Olja skulle vara något renare än kol, men också mycket dyrare. Energimängden som skulle krävas motsvarar 40 miljoner fat olja och utsläppen skulle hamna på 17 miljoner ton koldioxid per år.

Metan

Metan (eller naturgas som det ibland kallas trots att det är ett fossilt bränsle) är visserligen en renare form än kol men skulle ändå generera 5.5 miljoner ton koldioxid per år. Utvinns metan med så kallad fracking (hydraulisk spräckning) krävs dessutom mängder med giftiga kemikalier som pumpas djupt ned i berggrunden. Metan är dessutom explosivt.

Vindkraft

Problemet med vindkraft är att det varierar stort över året. Det blåser tyvärr inte alltid när det är smällkallt. Det krävs tre gånger högre kapacitet för att generera samma mängd energi per år. Ringhals kapacitet skulle kräva 2500 stycken 200 meter höga vindkraftverk på en yta av 1000 km2.

Solkraft

För att producera 24 TWH behövs solceller med 20 GW i installerad effekt. Det skulle uppta en yta på 500 km2. För precis som vinden bara blåser ibland så skiner inte solen jämt. Vattenfall har gjort en livscykelanalys som kom fram till ett betydligt högre koldioxidutsläpp per enhet levererad el än annan fossilfri elproduktion i Sverige. Livslängden beräknas till 25-35 år och återvinningsfrågan är också olöst. Idag är det svårt att återvinna solceller.

Sorgebarnet Tyskland

Tysklands energiprogram, Energiwende, går ut på att ställa om landets energisystem till att bli mer förnyelsebart och samtidigt avveckla kärnkraften. De senaste 10 åren har den förnyelsebara elproduktionen fördubblats och den kvarvarande kärnkraften ska enligt plan vara utfasad till 2022. Så långt har landet lyckats väl med Energiwende.

Problemet är att basen i elnätet som tidigare tillgodosågs av kärnkraft måste täckas upp av främst brunkols- och svartkolseldade kraftverk.

Som en liten jämförelse har Sverige och Tyskland ungefär samma BNP/person.
Svenskar använder ungefär en tredjedel mer el per person. ÄNDÅ släpper Tyskland ut dubbelt så mycket koldioxid per person på grund av den olyckliga energimixen. Först om flera decennier lär det vara möjligt att fasa ut det tyska kolet för att ersätta det med importerad metangas. Men även metan är ett fossilt bränsle.

Som klimatstrategi ter sig Energiwende som ett stort misslyckande. Mellan 2000-2025 beräknas den tyska satsningen kosta hissnande 5500 miljarder kronor. Från 2000 till 2018 har den kostat 2800 miljarder kronor och under samma tid har den fossila elförbrukningen minskat från 347 TWh/år till 317 TWh/år. Drygt 90 miljarder kronor per reducerad TWh/år från fossila källor. Som jämförelse skulle 2800 miljarder kunna generera en produktionskapacitet på ungefär 400 TWh el/ år från kärnkraft (givet världens dyraste kostnader för kärnkraftsel).

Jänschwalde

65 mil söder om Ringhals ligger kolkraftverket Jänschwalde. Ett bra år producerar det ungefär 20 TWh (jämfört med Ringhals 24 TWh). I genomsnitt eldas här 50 000 ton brunkol per dygn! Föroreningarna som kraftverket släpper ut, dödar uppskattningsvis 700 personer om året och skadar 6500 personer allvarligt. Som en liten bonus släpper kraftverket ut över 60 000 ton koldioxid i atmosfären per dygn. WWF har listat Jänchwalde som Europas fjärde smutsigaste kraftverk sett till koldioxid per producerad enhet elektricitet.

Hade Tyskland istället valt att börja avveckla kolkraften FÖRE kärnkraften hade bilden varit en helt annan. Det världen skulle kunna uppnå på 2 årtionden med den svenska modellen skulle ta mer än 100 år med den tyska modellen. Världen har inga 100 år på sig att ställa om.

Om Sveriges snabbaste kärnkraftsutbyggnadstakt skulle anammas globalt så skulle världens elproduktion kunna vara klimatneutral före 2040!

Avveckling av kärnkraft står i direkt motsättning till avveckling av kolkraft.

100 % förnyelsebart?

Parollen 100% förnyelsebart är inte möjlig att uppnå idag. Däremot är det fullt möjligt med 100% utsläppsfri elproduktion.

Mellan 2015 och 2016 byggde Tyskland ut vindkraftkapaciteten med 10%. Samtidigt ökade elproduktionen bara med 1%. Det var helt enkelt inte ett blåsigt år och däri ligger en stor del av kruxet med förnyelsebar el från vind- och solenergi. Elsystemet kan inte enbart förlita sig på energikällor som kanske inte alls levererar när elen behövs som mest.

Vid över 100 tillfällen 2018 var Tysklands elpriser negativa. Det betyder att konsumenterna fick betalt för att använda el, för att försöka undvika överbelastningar på elnätet. Sol och vind varierar snabbt och kan gå från nästan ingen produktion till max produktion på väldigt kort tid. Det händer att det är molnigt och vindstilla över hela Europa samtidigt.

Fram till 1800-talet var 100% av energin förenyelsebar men inte miljövänlig. Få av Europas urskogar överlevde skövlingen som drev på industrialiseringen. Efterfrågan på “förnyelsebar” valolja som användes till belysning, höll på att utrota flertalet valarter (som paradoxalt nog räddades av fossila alternativ). Amerikanska krav på förnyelsebara biobränslen har drivit på skövlingen av regnskog i Indonesien.

Liksom bokförfattarna tycker jag att fokus måste ligga på miljövänligt eller klimatneutralt istället för på förnyelsebart.

Det svenska energiföretaget Vattenfall har gjort en tredjepartsgranskad grön deklaration* ur ett livscykelanalys-perspektiv som räknat ut hur många gram koldioxid de olika energislagen släpper ut:

1. Kärnkraft 6 gram

2. Vatten 11 gram

3. Vind 18 gram

4. Sol 29 gram

Vind och solenergi släpper ut 3-5 gånger så mycket koldioxid som kärnkraft sett över en livscykel.

*Vattenfall Life Cycle Assessment: Vattenfalls electricity generation in the nordic countries 2018

Att konfrontera sina rädslor

Kärnkraft är det säkraste energislaget någonsin.

Läs meningen igen och låt den sjunka in.

Kärnkraft är det säkraste energislaget någonsin.

Strålning dödar sällan någon men rädslan för strålning dödar väldigt många människor.

Fukushima

Den 11 mars 2011 drabbades Japan av den största jordbävningen landet någonsin drabbats av och den tredje största globalt. Ett undermåligt skydd mot tsunamis gjorde att kärnkraftverket i Fukushima fick sina havsvattenpumpar och dieselaggregat utslagna. Tre av sex reaktorer drabbades av partiella härdsmältor och vätgasen som producerats i kontakt med inkapslingen för bränslet expolderade. Inneslutningarna som omgav rekatorerna förstördes vilket ledde till att radioaktiva ämnen ledde ut i den omgivande miljön. En panikartad evakuering ledde till att hundratusentals människor tvingades flytta. En evakuering som skulle visa sig ha skett helt i onödan.

Både Världshälsoorganisationen, WHO och FNs kommitté för strålsäkerhet UNSCEAR har i efterhand kommit fram till att uppskattningsvis N-O-L-L personer dog direkt eller förväntas dö på grund av att ha exponerats för förhöjda nivåer av strålning efter kärnkraftsolyckan. Däremot dog 50 personer som en direkt följd av evakueringarna och ytterligare 1600 personer förväntas dö i förtid till följd av övervikt, diabetes, rökning och självmord som en direkt följd av den psykiska stressen de utsattes för vid evaktueringen.

På andra platser i Japan krävde tsunamin och jordbävningen 16 000 människors liv. Men trots det minns de flesta denna enorma naturkatastrof som en kärnkraftsolycka eller kärnkraftskatastrof.

Men det var ingen kärnkraftskatastrof. Det som hände efteråt var däremot en enorm katastrof som orsakat tusentals dödsfall. Japan och Tyskland drabbades av kärnkraftspanik och stängde ned fullt funktionsdugliga och säkra kärnkraftverk. 54 japanska reaktorer och åtta tyska reaktorer stängdes nästan omedelbart vilka oundvikligen ersatts av fossila alternativ. Dessa har i sin tur orsakat tusentals dödsfall via luftföroreningar som orsakat såväl cancer som lungemfysem.

Three mile island (“Harrisburg”)

1979 drabbades USA av en kärnkraftsolycka när en av reaktorerna drabbades av partiell härdsmälta. Inneslutningen fungerade precis som den skulle och inget radioaktivt avfall läckte ut. Det hela blev kostsamt men ofarligt. Som av en ren tillfällighet råkade olyckan inträffa samtidigt som storfilmen The China Syndrome hade premiär. Filmen handlade om en fiktiv kärnkraftsolycka och olyckan vid Three Mile Island övertygade publiken om att kärnkraften var som en tickande bomb som kunde explodera när som helst.

I Sverige, som var mitt uppe i en enorm kärnkraftsexpansion, ledde rapporteringen till ett massivt kärnkraftsmotstånd. Redan året efter, 1980, hölls en folkomröstning om kärnkraftens framtid. Det var bara det att alla tre alternativen handlade om avveckling.

Tjernobyl

I april 1986 inträffade den allvarligaste olyckan i kärnkraftens historia. i Tjernobyl (nuvarande Ukraina). En undermålig design som aldrig hade godkänts i väst i kombination med en rad handhavandefel ledde till betydande utsläpp av radioaktivt avfall.

Hur många dog?

Den senaste av FN-organet, UNSCEAR, rapporter om Tjernobyl-olyckan är baserad på detaljerade följdstudier. I den framgår att:

* 28 människor dog av akut strålsjuka.
* 19 överlevde men har sen dött av varierande orsaker (oftast utan relation till vilken stråldos de utsattes för).
* 16 personer har dött av sköldkörtelcancer som kan härledas till stråldos.
* I övrigt har inga hälsoeffekter kunnat härledas till exponering för strålning från Tjernobylolyckan.

Totalt 63 dödsfall och många hundra skadade.
126 000 människor evakuerades 1986 och siffran hade stigit till över 220 000 efter 1990.

Tjernobyl var en hemsk olycka. Effekterna blev än värre av att Sovjetunionen försökte hålla den hemlig och att nödvändiga åtgärder inte kunde sättas in i tid.

Men det är ett faktum att världens värsta kärnkraftsolycka var betydligt mindre dödlig än många jordbävningar, orkaner, tsunamis, industriolyckor, gasexplosioner osv…

Summering

Efter 60 år (eller nästan 18 000 reaktorår) har den civila kärnkraften orsakat:

• En allvarlig och dödlig olycka i Sovjetunionen med 63 dödsfall.

• En japansk “kärnkraftskatastrof” med 0 dödsfall

• En amerikansk olycka som blev dyr men inte orsakade mer skada än en överdriven rädsla.

I Sverige fortsätter kärnkraften att stå för upp till hälften av elproduktionen och den har hittills orsakat noll dödsfall.

Koleldning dödar i storleksordningen minst en miljon människor i världen varje år. Främst genom cancer men också genom många andra hemska sjukdomar. 10 000 TWh el/år kommer från kolkraft. 3000 av dessa TWh produceras i världens rikaste länder och 7000 TWh i de fattigaste.

I Europa beräknas dödligheten till 29 dödsfall per TWh och i Kina till 77 dödsfall per TWh.

Förutom dödsfallen ger kolgruvorna upphov till kolgruveolyckor, markföroreningar och giftigt avfall.

Skulle den befintliga kärnkraften ersatts med kolkraft hade ytterligare 2 miljoner människor dött. Men dessa dödsfall tycks inte vara lika spektakulära att skildra eller debattera i samhällsdebatten.

Det är skillnad på skrämmande och farligt

Att hoppa från ett 10 meter högt hopptorn är skrämmande men knappast farligt.

Att stå på en järnvägsbro när tåget kommer är däremot farligt. Att hoppa är skrämmande. Att springa kan ge en känsla av att röra sig bort från problemet men det är en falsk känsla av trygghet. Den som inte hoppar kommer att dö.

Det här inlägget är baserat på fakta ur boken klimatnyckeln och egna åsikter.
Jag är själv utbildad civilingenjör i Energisystem vid Uppsala universitet och har läst fördjupningskurser inom kvantfysik och kärnkraft.

Vem tycker jag ska läsa boken?

Om du är en ivrig kärnkraftsmotståndare - läs boken.

Om du tror att du är kärnkraftsmotståndare, men egentligen inte kan så mycket om kärnkraft… Var modig. Utforska. Lär dig mer. Boken är både saklig och pedagogisk - Läs boken.

Om du är riktigt rädd för kärnkraft så är risken överhängande att du kommer känna dig tryggare efteråt - Läs boken.

Om du förespråkar kärnkraft som en stor och viktig del av lösningen så lär boken skapa ännu mer frustration. Särskilt när det gäller den politiska hanteringen av kärnkraften. - Men ändå. Läs boken.

Passar du inte in ovan? Läs boken.

Oavsett vad du tycker är det nyttigt att utmana det du tror på.

Erica Bjerström, SVTs klimatkorrespondent, var med och berättade om insikter hon fått under arbetet med boken Klimatkrisens Sverige. Hon berättar på ett sätt som får det att bränna bakom ögonen, fast hon försökt lägga band på sina egna känslor och låta forskarna komma till tals.

Varför lyssnar jag på sånt här?

Det vore så mycket enklare att inte göra det.
Det vore så mycket enklare att fortsätta precis som vanligt och låtsas att allt är bra.

Men det kan jag inte. För jag är ingen struts.
Jag tror på forskning och jag tror på inhämtning av kunskap.
Jag tror på att det är bättre att veta och agera än att leva i ovisshet och inte göra någonting.
Om inte för min så för mina barns och kanske framtida barnbarns skull. För alla andras barn och framtida generationer.

Så jag lånar boken på biblioteket.

Och ja. Det är ruskig läsning. Inte ruskigt som i att titta på en skräckfilm där monstret står bakom dörren och kan flyga in när som helst… Utan mer som om en asteroid långsamt är på väg mot jorden och politikerna tjafsar om huruvida ett paraply eller ett parasoll skyddar bäst mot nedfallande asteroider.

Här får läsaren följa med på en Sverigeresa där klimatförändringarna oåterkalleligen har och håller på att förändra landet vi bor i.

Fjällvärlden som inte hade någonstans att ta vägen

Området kring Abisko klassas inte längre som en arktisk zon utan som en barrskogszon eftersom medeltemperaturen överstiger noll grader. Sverige har inte haft någon riktigt kall vinter sedan 1989.

Under de senaste 100 åren har trädgränsen flyttat sig 230 meter upp på Nuoljafjället ovanför Abiskos naturvetenskapliga station. Alltså 2.3 m per år. Det innebär att den som vill fjällvandra i slutet av seklet, snarare får slåss mot mygg i snårskog än njuta av kalfjällets ändlösa vidder. Sveriges växtzonerna flyttas norrut i en hastighet av 4 kilometer per år eller en halv meter per timme… Det är galet fort.

I Alperna går klimatförändringarna ännu snabbare och det finns minst runt 200 övergivna skidanläggningar i de italienska Alperna. De svenska fjällturistorterna riskerar att gå liknande öden till mötes. Det rimmar illa tillsammans med ny flygplats i Sälen, fler pister, byggboom av fjällstugor och planer på nya skidorter likt Örndalen i Härjedalen.

Klimatkrisen har redan gett upphov till många miljoner klimatflyktingar i form av djur och växter som dragit sig längre norrut när levnadsvillkoren förändrats. Till exempel har fästningar, invasiva växter och skadedjur lättare att sprida sig i det varmare klimatet.

Men klimatflyktingar kan bara de som har turen att kunna flytta på sig bli. Andra har försvunnit eller är starkt hotade. Djur och växter som bara finns i fjällvärlden har ingenstans längre norrut att fly till. De kommer helt enkelt inte klara sig.

Genom boken intervjuar Bjerström olika forskare som får svara på,

Vad oroar dig mest?

I princip alla svarar samstämmigt;

“Det som oroar mig mest är demokratin.”

Att demokratin skulle vara det som är mest hotat kanske inte är uppenbart, men logiskt om det får sjunka in lite.

Vad händer när de inte bara är djur och växter som är på flykt utan även människor?

Vi vet redan idag att områden där det bor miljontals invånare kommer bli obeboeliga på grund av stigande havsyta, fler extrema väder, svår torka och skogsbränder mm. Siffrorna är såklart väldigt osäkra och varierar mellan 25 miljoner upp till en miljard människor, men den mest vedertagna siffran säger att 200 miljoner människor kommer att vara klimatflyktingar till år 2050.

Jag tar det igen.

2 0 0 0 0 0 0 0 0

Människor.
Som du och jag. Våra barn. Systrar. Bröder. Föräldrar. Vänner. Släktingar. Grannar. Kollegor.

På flykt.

ÅR 2050.

Det är mindre än 30 år bort. Känns det långt?
1990 var inte så himla länge sen… Men ändå längre sen än hur de kommande trettio åren kommer att upplevas. Tid funkar så.

Hur bra klarade vårt demokratiska system flyktingkrisen 2015.
Sådär bra va?

Och då pratar vi om knappt 163 000 asylansökningar…

Finns det hopp?

Klimatförändringar är inget som kommer att ske i en avlägsen framtid och enbart drabba andra delar av världen. Sluta bortförklara det som sker som enstaka företeelser, istället för långsiktiga trender. Steg ett är att acceptera att klimatförändringar är något som även sker här och nu. I Sverige.

När vi accepterat att världen håller på att förändras är det lättare att sätta igång och agera. Det finns inte så mycket mer att förlora (än pengar) på att försöka förbereda sig och ställa om för att mildra effekterna så gott det går.

Det finns också mycket att lära sig av historien. De som tidigare levt visste att det var vansinne att bygga bo nära vatten eller i sänkor. De har till och med lämnat landmarkörer för att berätta för oss att nedanför den här nivån ska vi inte bygga. Men det är lite värt i en tid när undantag för strandskyddet ofta frångås. Ett monument över hur långt politiken står från forskningen i den här frågan manifesteras i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) nybyggda huvudkontor. Det ligger alldeles invid Väners strand i Tullviken, Karlstad. Ironin är slående.

I Vellinge kommun planeras en 23 kilometer lång mur att byggas för att skydda dyra fastigheter mot havshöjningen och stranderosion. Men många av husägarna är inte nöjda med lösningen som de anser kommer att förstöra havsutsikten och öka insynen i de dyra villorna. Ansvarsfrågan är en annan puck som behöver hanteras. Vem ska stå för alla kostnader och hur mycket mer kostar det i framtiden om kostnaderna inte tas nu?

Norrköping kan ses som ett gott exempel på en kommun som klimatanpassar och försöker ta ansvar. Det gäller såväl stadsplanering, vatten- och avfallshantering som säkerhet bland annat genom ett samarbete med SMHI. Särskilt reningsverk och krav på bättre rening kommer bli livsviktigt i alla Sveriges kommuner då varmare vatten gör det lättare för bakterier och parasiter att frodas.

Utmaningen vi står inför kräver goda samarbeten mellan forskare och politiker, regioner, länder, organisationer och opinionsbildare för att få till nödvändiga förändringar. Den enskilde medborgaren måste ges rätt förutsättningar för att kunna fatta bra val men kan inte själv förändra det som sker och bära den bördan.

”Hej Ann-Mari

Nu rasar börsen, så hur ska man tänka? Jag menar, kan man förlora allt eller ligger det minus tills det vänder upp? Bara röda siffror nu. Det sägs ju att man inte förlorar förrän man säljer men börjar tvivla på det. ”

Meddelandet ovanför är ett av flera liknande jag fått den senaste tiden och jag tänkte försöka sammanfatta mina tankar i ett blogginlägg för att fler ska kunna ta del av det. När det mesta går back och det finns en orsak till det (Corona-viruset i det här fallet) är det lätt att få panik och trycka på säljknappen. Men innan du eventuellt säljer, lova mig att du ställer dig själv ett par frågor och funderar en gång till först.

1. Behöver du pengarna inom kort?
   Pengarna som du investerar på börsen ska vara pengar som du har råd att leva utan. Det innebär att du ska kunna leva som vanligt även om de investerade pengarna inte fanns. Annars tycker jag att du bör se över din ekonomi och vilken risk du har i dina investeringar.

   Det finns en teoretisk risk att förlora alla pengarna du satsat, men om du inte lånat pengar för att investera kan du aldrig bli skyldig något. Men det är extremt osannolikt att det skulle bli så om du har en god riskspridning. Betydligt värre saker skulle inträffa om hela det ekonomiska systemet kollapsar än att din depå går om intet.

2. Är du verkligen en sån som säljer billigt och köper dyrt?

   De flesta är nämligen det. När det uppstår panik, siffrorna visar rött och det talas om börsfall är det svårt att inte dras med. Vi är flockdjur och är det något de flesta av oss avskyr så är det att förlora pengar.

   Den klassiska småspararen ser att börsen börjar gå nedåt. Tänker att den vänder snart upp igen. Istället fortsätter den nedåt. Mörka rubriker och röda siffror på kontot. Till slut klarar småspararen inte av att vänta längre utan säljer. Sen fortsätter det nedåt lite till.
   Småspararen: Tack och lov att jag hoppade av i tid!

   Men så, efter en tid vänder börsen uppåt igen. Den här gången går det oväntat fort. Plötsligt är börsen all time high igen och tidningsrubrikerna låter inte vänta på sig. Rally på börsen!
   Kalle gick från att leva på a-kassa till att bli miljonär efter börsklipp.

   Småspararen köper in sig på börsen igen.

investeringar är unikt

När vi vill bli bättre på något i livet är det bra att gå in för det. Träna. Öva. Vill du bli genomsnittligt bra i en idrott krävs ofta många timmars träning och ekonomiska insatser i form av sportutrustning mm. Investeringar funkar inte på samma sätt. Investeringar är faktiskt helt unikt på det sättet att det räcker med en ganska liten arbetsinsats och några enkla regler som du håller dig till. Sen behöver du inte göra så mycket mer än att hålla dig till reglerna för att bli en bättre investerare än de flesta.

I mina kurser har jag berättat om Peter Lynch. Han var fondförvaltare på Magellan-fonden åt Fidelity i USA mellan 1977 och 1990. Under hans ledning gjorde fonden en årlig avkastning på 29 % (!!!). Det är helt vansinnigt bra!

Men trots den fantastiska utvecklingen förlorade de flesta småspararna pengar. Anledningen?

Fonden var väldigt volatil. Den gick kraftigt upp, och kraftigt ned. Och snabba svängningar däremellan. Småspararna köpte när fonden gick bra och sålde när den gick dåligt. Känns mönstret igen? Köpa dyrt och sälja billigt…

Det sägs att Fidelity följde upp de sparare som lyckats gå med vinst och de som lyckats bäst var de som dött eller glömt sina lösenord.

Det vi vet

I grafen nedan ser du utvecklingen på Stockholmsbörsen från januari 2006 till februari 2020. Ingen vet hur den utveckligen ser ut framåt. Det enda vi med säkerhet kan veta är att när vi tittar i backspegeln så har börsen över tid gett en avkastning på mer än 7% per år. Vissa enskilda år har den landat på -30% och andra år +30%.

Men jag tycker att det är värt att påminna sig om att värdet på börsen inte enbart handlar om vinster eller olika VD:s förmåga att driva framgångsrika företag. Det handlar också om psykologi och det är inte alltid rationellt. Vad tror marknaden om framtiden?

Om vi är med på att börsen handlar mer om psykologi än logik kan det vara lättare att förstå att det ibland blir turbulent. Ingen människa går ju runt och är glad hela tiden heller.

Det vi kan gissa

Coronaviruset visar inga tecken på att minska i spridningen över världen, men huruvida det kommer orsaka en långvarig eller kortvarig nedgång på börsen kan man bara spekulera i. Blir nedgången långvarig? Det är inte så långt kvar till rapportperioden drar igång och den kan ge en första fingervisning på vad vi kan vänta oss framöver.

De kan få de jobbigt i händelse av långvarig kris

Det här är en spekulation från min sida men flyg- och resebranschen skulle kunna få det kämpigt framöver. Samma för restaurang (undantag för hemkörning kanske?), evenemang och hotellbranschen. Många kanske lägger om sina semesterplaner för att minska risken för att bli smittade. Verkstadsindustrin har redan flaggat för att det kommer bli kämpigt om tex reservdelar och andra viktiga komponenter inte kommer fram från fabriker som för tillfället tvingats stänga ned sin verksamhet pga virusutbrottet.

De kan bli vinnarna

Men allt kommer naturligtvis inte gå dåligt även om börsklimatet är surt överlag. Även i kristider finns det vinnare. Guld brukar betraktas som en säker investering och det speglas i ett kraftigt stigande guldpris. Olika räntepapper och amerikanska dollar brukar också gå bra när det är skakigt på aktiemarknaden.

En annan sektor som kan gynnas av människors isolering är spelindustrin och diverse streamingtjänster.

Vilka branscher tror du kommer gynnas eller missgynnas av en långvarig kris?

Den bästa strategin?

• Det finns övertygande mycket forskning som säger att det är väldigt svårt att prestera bättre än att globala indexfonder över lång tid. Om du gör det så slipper du huvudbry kring vilka branscher eller instrument som kommer att gå bra i framtiden.

• Vi vet inte om börsen står högt eller lågt förrän i efterhand. Det bästa rådet är därför att investera regelbundet varje månad. Att köpa regelbundet betyder att du kommer att köpa både dyrt och billigt men slippa fundera kring din timing.

  När vi ändå är inne på ämnet så kan jag rekommendera denna sköna bloggpost:
  Inte ens gud kan placera pengarna bättre än den regelbundne investeraren.
  Tänk dig att du skulle veta när börsen står som högst och lägst. Så istället för att investera regelbundet så sparar du ditt kapital för att skjuta in allt på botten och säljer sen på toppen. Skulle du då slå den som köpt lite hela tiden?

  Svaret är att du med stor sannolikhet inte skulle slå den regelbundne investeraren. För att få bra avkastning genom ränta-på-ränta är det superviktigt att pengarna är investerade under lång tid och att de får jobba åt dig snarare än att du har perfekt timing.

• Till sist, glöm inte bort att en bred nedgång på hela aktiemarknaden kan vara ett utmärkt tillfälle att köpa på sig mer av sina favoritinnehav, om du likt mig investerar långsiktigt.

Fler lästips!

• Läs mer om buffert

• Gå webbkursen för nybörjare i investeringar här så får du en kanongrund för ditt framtida sparande!

• Inte förlorat förrän man sålt?

Hoppas denna bloggpost gett lite lugn i en tid av turbulens.
Ställ gärna frågor om det är annat du funderar på 🌷

Allt gott!

Ann-Mari

Förra veckan fick jag lyssna till en väldigt intressant föreläsning av Ann-Therése Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, på Gomorron Östersund. Hon pratade om alla frågorna ovan och mer därtill.

Själv fick Enarsson uppdraget att starta Futurion av TCO. Fackförbundet ville veta mer om framtidens arbetsmarknad. Ett intressant ämne i sig, men extra aktuellt när forskning säger att hälften av alla arbeten kommer att försvinna, inom ett par decennier, i takt med utvecklingen av AI.
Eller hur var det nu egentligen?

Hälften av alla jobb försvinner inom 20 år?

Forskningen som det ofta refereras till är en studie från 2013. Studien säger att upp till 47 % av jobben i USA kan komma att försvinna i och med utvecklingen av digitalisering och artificiell intelligens. Applicerat på Sverige skulle siffran kunna uppgå till 53 %. Om studien får rätt eller inte går att debattera, men jag tror att vi alla kan vara ganska säkra på att jobb kommer att försvinna. Däremot måste vi komma ihåg att:
- 50 % av alla jobb kan försvinna,
inte nödvändigtvis betyder att
- 50 % av alla jobb kommer att försvinna.

Inte bara “enkla” jobb

Tidigare har roboteffektiviseringar märkts tydligast inom tillverkningsindustrin där många arbetstillfällen försvunnit. Robotar som outtröttligt utför monotona moment lönar sig snabbt ekonomiskt. Men med utvecklingen av AI kommer även mer kvalificerade yrken; såsom journalister, ekonomer, jurister och läkare behöva se sig om efter alternativa karriärsmöjligheter.

Exempelvis läkaryrket lär inte att försvinna helt, men troligen kommer det behövas färre av dem, och fler sjuksköterskor. Redan idag kan robotar utföra operationer utan att någonsin ha en dålig dag och ställa bättre cancerdiagnoser än läkare.

Vem skulle du vilja utför din operation? En träffsäker robot eller en människa? Betänk också att robotar aldrig är bakfulla, haft hemska lämningar på förskolan, försovit sig till jobbet etc.

Jobb i farozonen

Lite förenklat kan man säga att arbetsuppgifter som lätt går att förklara och definiera - kommer att automatiseras. Såväl inom medicinska och finansiella analyser som administration. Ett annat yrke som är på väg utför är det som fotomodell/influencer. Redan idag finns populära avatarer och fotomodeller som AI tagit fram genom att analysera foton på tusentals personer och skapat ansikten som ska tilltala många människor. Vet du om den du följer finns på riktigt? Och spelar det någon roll? En avatar innebär en avsevärt lägre kostnad för ett modehus än dyra supermodeller/ influencers.

Det skapas också nya jobb

Samtidigt som jobb försvinner, skapas även nya jobb med nya tekniska möjligheter. Idag finns många jobb som var svåra att förutse för 15 år sen. Till exempel utvecklare av appar och youtubers.

Ett nytt tillskott till arbetsfamiljen skulle kunna vara emoji-translators. Någon som översätter emojis till skriftspråk. Det låter kanske skrattretande, men faktum är att det inte är helt oväsentligt. Emojis sägs vara världens snabbast växande språk och de små figurerna kan orsaka många brydderier, inte minst juridiskt. I ett uppmärksammat rättsfall i Israel har ett par blivit stämda av en hyresvärd som menar att paret ingått avtal om att hyra en lägenhet. Istället för att skriva ett besked explicit i ord, svarade de med några emojis. Bland annat en ekorre 🐿 Hur ska en ekorre tolkas? (Domstolen valde hyresvärdens linje.)

Mellanchefens ovissa framtid

Arbetsplatser kommer att gå:

• Från pyramider till plattformar.

• Från linjer till kluster.

• Från kontroll till tillit.

I Sverige är vi rätt vana vid platta organisationer, men internationellt kommer det här leda till massiva kulturkrockar.

Det kommer att handla mer om att sätta ihop självkörande team vilket såklart väcker många frågor kring chefens roll i framtiden. Är det så att mellanchefen kommer att försvinna?

Mjukvaran iCEO kunde i ett experiment framgångsrikt ersätta en mellanchefs uppgifter i ett Fortune 500-bolag, genom att bryta upp komplexa frågor i mindre delar.

Skulle du vilja ersätta din chef med en programvara?

Amerikaner svarar övervägande JA på den frågan. Särskilt i samband med löneförhandlingar, där många önskar bedömas utifrån prestation utan subjektiva filter.

I Danmark vill majoriteten inte ersätta mellanchefen, medan i Sverige blir svaret ett NJA. Yngre medarbetare är positiva till en programvara och äldre föredrar en fysisk mellanchef.

På sikt är nog mellanchefens roll absolut hotad, men i det närmaste verkar den viktigare än någonsin. I en tid med utbredd psykisk ohälsa och stress behövs mellanchefer till att avlasta medarbetare och agera mer som en coach än chef.

Vilka egenskaper behövs i ett AI-samhälle?

Det finns dock mänskliga egenskaper som kommer premieras och efterfrågas även i ett AI-samhälle. Futurion har identifierat följande egenskaper:

• Nytänkande

• Konstnärlighet

• Social kompetens

• Förhandlingsförmåga

• Övertalningsförmåga

• Medkänsla

• Fingerfärdighet
  Om en maskin ska efterlikna vårt mänskliga pincettgrepp krävs oerhörda mängder data och energi. Att plocka upp ett genomskinligt glas med vatten, tömma ur det och sen ställa det i diskmaskinen är jättesvårt för en maskin medan vi gör det utan att tänka. Eller vad sägs om superkraften att vika ett lakan?

• To work in cramped places
  Att arbeta i trånga utrymmen tycks också vara väldigt svårt för robotar.

Sverige har länge varit framgångsrikt när det gäller kreativitet. En anledning till det skulle kunna vara skolslöjden. Ett ämne som inte alls är särskilt vanligt internationellt, men som på många sätt premierar egenskaperna som lär efterfrågas på en framtida arbetsmarknad. Jag är villig att hålla med. Rör inte slöjden.

Så Vad ska jag satsa på?

Enarssons tips är att titta på ditt skrivbord och leta efter det som är svårt att beskriva. Leta efter arbetsuppgifter som innehåller egenskaperna ovan 👆

Förra århundradet premierades IQ. I början av tjugohundratalet pratades det mycket om att snarare besitta ett högt EQ (emotional) och i framtiden kan det vara att besitta en hög AQ (adaptable).

Förmågan att anpassa sig efter vad som efterfrågas och att hålla sig aktuell.
Förmågan att aldrig sluta lära sig nya saker.
Av de som idag uppger att de får kompetensutveckling på jobbet landar siffran på 11 timmar kompetensutveckling årligen. Framtidsforskare tror att det kommer krävas minst 160h per år i kompetensutveckling för att vara aktuell på arbetsmarknaden.

Detta till trots så saknar 30 % av företagen i Sverige en strategi för någon form av kompetensutveckling. Framtidens analfabet kommer inte vara den som inte kan läsa utan den som inte kan lära nytt och ta till sig nya egenskaper.

Vänta ett slag, vad betyder nyemission?

Nyemission betyder att företaget skapar nya aktier som de säljer. Det är ett sätt för företag att få in mer pengar. De nya aktierna brukar i första hand få köpas av befintliga aktieägare, men om inte alla aktierna blir tecknade så brukar frågan gå vidare till allmänheten.

De nya aktierna säljs ofta till ett lite lägre pris än vad aktiekursen står i för att locka köpare att investera.

Varför gör företag så?

Företag gör nyemissioner för att få in mer pengar av olika orsaker och det är viktigt att företaget är tydliga med VARFÖR de behöver få in nya pengar. Är det för att lösa en kortsiktig ekonomisk kris eller är det för att de behöver pengar för att kunna expandera sin verksamhet?

Om det gäller det första, alltså företaget har svårt att betala ut löner, löpande kostnader mm så är det en stark varningssignal. Varför kan företaget inte betala? Har de någon bra förklaring? Är det en kortsiktig svacka, men framtiden ser ljus ut? Eller har företaget varit på väg utför under en längre tid? Att be om pengar för att betala löpande kostnader är ingen vidare köpsignal och jag skulle allvarligt fundera på om det här företaget verkligen är något jag vill äga och tror på i framtiden.

Om företaget däremot behöver pengar för att expandera sin verksamhet kan det vara en bättre investering och ett betydligt mer intressant case.

ska jag försöka minska min förlust?

Om du sitter på en aktie som backat 60% betyder det att företaget måste öka med 120% innan du gått plus minus noll. DET är mycket och kan ta väldigt lång tid om de ens lyckas med det.

Försök för en stund glömma bort pengarna som du förlorat i investeringen. Lägg istället fokus på pengarna som finns kvar. De är också pengar även om det bara är 40% av vad som fanns från början. Var tror du att de gör störst nytta? Genom att fortsätta vara investerade i ett företag som är på väg utför eller finns det bättre företag som du kanske tror mer på och som kan ge en bättre avkastning? Jag kan inte säga hur någon annan ska göra med sina pengar, utan det är beslut som var och en måste fatta, men jag tycker att du ska ställa dig själv frågan;

Om du inte redan ägde aktier i bolaget, skulle du gå in med pengar för att köpa nya aktier?

Oavsett ja eller nej så tror jag att du samtidigt får svar på ursprungsfrågan. Jag hoppas också att det framgår att jag inte så mycket till övers för det gamla uttrycket;
Man har inte förlorat förrän man sålt…

Jag ser många i forum som kammar hem vinsten och kombinerat med uttrycket att man inte förlorat förrän man sålt. Men hur kan det någonsin vara en bra affär att sälja av vinnarna och sitta kvar på förlorarna?

Aktier går upp och ned men bestäm dig från första början hur mycket en enskild aktie får gå ned innan du drar dig ur. Själv tänker jag att 10-15% är ingenting, men har en enskild aktie gått ned 20-25% skulle jag gräva betydligt djupare i orsak och rannsaka mig själv. Hur tror jag att företaget kommer utvecklas framgent? Observera att detta resonemang gäller för enskilda aktier och inte när vi går in i en allmän lågkonjunktur och hela börsen faller.

Hoppas det rätade ut lite frågetecken!
Ställ gärna dina frågor i kommentarfältet eller på annat sätt så ska jag försöka besvara dem :)

Ann-Mari

Vår äldsta son har precis fyllt 7 år.
Han går i en klass med 24 elever, men har även en hop kompisar utanför skolan. Det är såklart jätteroligt, men som ni kanske anar så finns det ingen hejd på det här med barnkalas 🥳

Vilka får komma på kalas?

Om barnen vill bjuda någon från klassen finns en oskriven regel att alla i klassen ska bjudas eller alla av samma kön.
Fin tanke. ALDRIG någon som inte blir bjuden på kalas.

Men också ett logistiskt problem.
Horder av ungar. Hemma hade varit omöjligt. Vi funderade på utomhus men vågade inte riktigt chansa med vädret.

Istället hyrde vi närmsta idrottshall av kommunen för 150 kr/timme. Rymmer massor av barn och behövs inga uppstyrda aktiviteter. I lördags hade vi fullt ös i två timmar bland redskap och ballonger i en helt fri lek. Barnen satt bara stilla när de åt korv och när de fikade. Trötta och lyckliga när det blev dags att gå hem.

Keep it simple säger jag.

En standardpresent

En vanlig present från oss när det vankas kalas är en 50cl MER, en godispåse och en Kalle Anka pocket. Något att läsa och något att fika till. För några år sen köpte vi en hel flyttlåda begagnade (men helfina) kalle-pocket begagnat och från den plockar vi upp nya när det är kalas eller långa resor på gång.

Hittills verkar det funka fint, en lagom kostnad och glada barn.

Om du själv ska ha kalas

Nu känns det orimligt, men jag minns en tid när jag fann ett nöje i att handla julklappar. Jag brukade planera och göra listor med vad jag skulle ge till vem och vad som skulle passa hen osv. Men tiden går. Och jag vill tro att jag blivit klokare. Nu är läget ett helt annat.

Om jag behöver något måste jag först tillsätta en hel utredning.

Behöver jag det verkligen?
Äger jag redan något jag kan använda istället? => Inventera!
Går det att låna?
Kan jag köpa det begagnat?
Om ja, nej, nej, nej ovan så måste jag undersöka utifall det finns miljövänliga, hållbara och etiska alternativ?

Kallsvetten rinner och jag känner mig nästan kräkfärdig av att slentrian-leta presenter åt barn som redan har svårt att få plats i sina, av leksaker, översvämmade rum. Leksaker som de aldrig hinner lika med. Varje gång ett paket ska fixas får jag ett hugg i magen. Ska det vara så här? Måste det vara så här?

FÖR VEMS SKULL???

På föräldramötet för ett år sen kom vi med ett förslag.
Skriv på inbjudan att barnet önskar sig (max) tre guldtior, samla ihop alla tior i en skattkista och köp en present från alla kompisar. Ingen stress att leta presenter, en lägre summa pengar än vad många lägger på enskilda presenter. En bra sak, istället för tjugo meningslösa. Alla föräldrarna tyckte det lät som en jättebra idé och var med på tåget.

Hur blev det sen?

Alla föräldrar som kom till Arvids kalas i gymnastiksalen var lyriska. Så enkelt att ge bort några tior istället för att stressa runt och leta. Barnen hade istället lagt krutet på att göra roliga kort och inslagningar.

På nästa kalas, och alla efter det var det samma gamla visa. Ingen vågade testa det som alla tyckte var bra. Det kändes kanske för fattigt att önska sig pengar?

Hur blev det för oss

Den korta versionen:
Arvid har önskat sig en dyr present sen i somras. En tekniklegomodell som kostade 2600 kronor ny eller cirka 1500 begagnad. En orimligt dyr present tycker vi. Istället har han fått jobba ihop pengar till presenten. Han har plockat bär, burit ris, samlat pant, sålt saft, sparat veckopengen och annat påhittigt. Med det sista tillskottet från kalaset kom han över gränsen och hade råd med en begagnad legomodell.

Jag inbillar mig att det här har gjort att han både kommer vara med rädd om den och insikten att pengar är något att vara rädd om eftersom de inte kommer av sig själv.

Så här såg det ut när han det VÄLDIGT EFTERLÄNGTADE paketet äntligen blivit hans.

När du får något du suktat efter länge ❤️

Ps!
Alla presenter är såklart inte dåliga presenter. Det går ju att satsa på både upplevelser eller godsaker men köp inte strunt. Konsumera inte för att du tycker att det förväntas av dig. Tro mig. Våra barn kommer tacka oss.

Anledningen till det är att du gör av med mer bränsle om du behöver köra en längre sträcka med en kall motor som förbrukar mer bränsle. En kall motor kan förbruka 20-25 gånger mer bränsle än en varm motor.

Så byt:

Till att istället:

Spara pengar, spara miljö och säkrare!

Att backa in i parkeringsfickan är dessutom en säkrare manöver, eftersom du backar bort från trafiken istället för att backa ut i trafiken. Att backa ut i trafiken ökar risken för att köra på något eller någon.

Fler tips för en mer ekonomisk bilkörning

• Använd motorvärmare!
  Det här förlänger också bilens livslängd och minskar slitaget på bilen.

• Kör inte runt med en massa tung packning som inte behövs. Drivmedel väger också så tanka när bilen behöver tankas och inte redan när den är halvfull.

• Ta av takboxen om den inte används för att minska luftmotståndet.

• Se till att du har rätt lufttryck i däcken.

• Planera resan och försök undvika rusningstrafiken som annars förbrukar mer bränsle genom många start och stopp samt krypkörning.

• Serva bilen regelbundet.

• Korta resor kan ofta ersättas med en cykeltur eller promenad.

Allt gott!
Ann-Mari

Nyfiken på mer?

Vill du läsa mer i ämnet så kan du kika på de här artiklarna

1. Varför du ska backa istället för att köra rakt in

2. Andra tips när det gäller mer bränslesnål bilkörning

Jag skapar innehåll till bloggen, skriver i olika forum och på eljest.se i sociala medier.
Jag producerar lektioner, skriver kursmaterial, undervisar och lägger en stor del av min tid på att läsa och lära mig det som jag sen försöker lära vidare. Det är tidskrävande men också fantastiskt roligt och givande att det är min fantasi och kreativitet som bestämmer hur jag ska nå ut och forma min verksamhet.

Det kommer alltid finnas stunder när det känns lönlöst att försöka nå ut i bruset och jag undrar om något av det jag skriver når fram. När jag lagt en arbetsdag på att skriva ett gediget blogginlägg kan responsen ändå bli väldigt varierande. Ibland bra och ibland nästan obefintlig. Mycket av den feedback jag får, kommer när jag träffar folk IRL eller på sidan av i messenger osv.

Men så kommer det ett sånt här mail i inkorgen:

Hej!
Jag fick er adress till hemsidan för ett år sedan av en gemensam bekant. Jag och min man åkte utomlands en vecka med er mall och pratade i genom livet utifrån alla punkterna. Det var så betydelsefullt och mycket värt att ha det så strukturerat. Det räddade vårt äktenskap den gången.
Vi har varit tillsammans i 22 år och har 3 barn ihop. Och jag vill bara säga att i morgon ska vi iväg för att fira vår 10-åriga bröllopsdag på ett slott, då ska vi följa upp fiolårets sammanfattning enligt er mall. Har även spridit den till vänner och kollegor då jag tycker att den innefattar så mycket i en relation.

Så tusen tack för inspirationen!

Och plötsligt är det värt ALLT arbete.
Tack snälla för att du delade med dig och tack för att jag får dela det vidare ❤️

Alla behöver feedback (så även jag) så när den kommer i den här formen fattar jag precis varför jag gör det jag gör och det ger energi att köra på länge till.

Det har också blivit hög tid för mig och Kristoffer att planera vår årliga kickoff igen.
Läs gärna inlägget om hur vår personlig kickoff fungerar (och ladda ner den gratis pdf-mallen).

Allt gott
Ann-Mari

Fördel kvinna av Emma Leijnse

Själv fick jag upp ögonen för ämnet och Emma efter hennes sommarprat som var ett av de sista som sändes i augusti. Pratet var en bra introduktion till vad boken handlar om.

Tycker du att arbetet med jämställdhet går trögt? Det tyckte Emma också förut, men under arbetet med boken slås hon av hur fort det har gått. Det slås jag också av när jag läser boken, för utveckligen som vi ser idag är allt annat än långsam.

Hur ser det ut i världen idag?

I stora delen av världen pågår en tyst revolution där kvinnor utbildar sig och lyckas bättre inom nästan alla områden. Sen millenieskiftet studerar fler kvinnor än män på universitet globalt. Flickor har bättre studieresultat än pojkar i många länder och där de inte redan har det - närmar de sig snabbt. I Bangladesh har den målmedvetna satsningen på just kvinnors utbildning, fått landets ekonomi att blomstra. Utbildning av kvinnor ger nästan ofattbara ringar på vattnet. Förutom att hälsan hos hela befolkningen bättras, minskar fattigdomen och den social rättvisan ökar så blir dessutom hela samhället fredligare överlag.

Hur ser det ut i Norden?

I Sverige och övriga Norden har den tysta revolutionen hållit på länge. Längre än någon annanstans i världen. 41 % av kvinnorna i Sverige har en eftergymnasial utbildning jämfört med 30% av männen. Det är en tre gånger större skillnad än genomsnittet hos OECD länderna. Så vill vi titta i spåkulan och se framtiden finns ingen bättre stans att studera än här.

Kvinnorna tar över medelklassen, medan männen håller i sig kvar i toppen. Och på botten.

Fortfarande är män i klar majoritet när det gäller toppen av högavlönade tjänster, men kvinnorna närmar sig. I 40 år har kvinnorna varit i majoritet på landets universitetsutbildningar och idag tas två tredjedelar av alla yrkesexamina på högskolor av kvinnor. Men förutom att hitta en majoritet av män i toppen, så utgör män samtidigt klar majoritet av samhällets botten. Medan antalet utbildade kvinnor i medelklassen ökar stadigt och blir de stora vinnarna, så halkar en snabbt växande skara lågutbildade män i arbetarklassen efter. En klyfta som bara ser ut att öka.

Risker med låg utbildning

Låg utbildning ökar risken för utanförskap, fattigdom och förtidspensionering. Killar utan utbildning riskerar förutom att bli utan arbete, även att gå miste om chansen att få bli pappor. Av dagens 40-åriga män är det färre än två tredjedelar som har dagligt ansvar för barn. För bara en generation sen levde drygt tre fjärdedelar med barn. När kvinnor, med samhällets skyddsnät och bättre möjligheter att försörja sig, ska bilda familj - väljer de i större utsträckning bort “dåliga pappor”. Skilsmässor är vanligare i familjer där pappan är utan arbete.

Igenkänning

I tidigare generationer kunde nästan alla få jobb, bilda familj och fungera bra i samhället oavsett utbildning. Men i takt med att många yrken försvunnit utomlands och/eller automatiseras bort, har det blivit svårt att finna vettig sysselsättning. Särskilt utan gymnasiebehörighet. Fenomenet syns tydligast på gamla bruksorter/gruvorter. Jämnåriga tjejer söker sig bort från det lilla samhället och skaffar sig en utbildning medan killarna ofta blir kvar. Det är också här jag känner jag igen mig själv. Inte för att Sveg är någon gammal bruks- eller gruvort, men diskussionen och problematiken är desamma. I centralorten med ett par tusen invånare och 18 mil till stan (Östersund) handlade särskilt gymnasietiden mycket om att vara någon som drar eller stannar kvar. Efter tjugo år blev mina ambitioner och nyfikenhet för stor.

Så varför utbildar sig inte männen?

Ett stort problem är förväntningar. Bilden av den manliga mannen = Samhällets bild av hur en man ska vara. Bland killar anses det ofta som kvinnligt och ocoolt att plugga, med följden att killar sällan gör sitt bästa i skolan. Kanske gick det bra för farsan så då går det väl bra för mig också?

Ett annat problem är avsaknaden av manliga förebilder inom det som traditionellt förknippas som kvinnliga yrken inom förskola, skola, vård där det finns goda arbetsmöjligheter.

Men även i hemmet behövs manliga förebilder som läser böcker, tvättar, lagar mat och finns där. Män som tar ut föräldraledighet och är med sina barn. Något som författaren pekar ut som extra viktigt är fäder som läser böcker högt för sina söner. Bakom varje jämställd man står en utbildad kvinna.

Jag var ute i skogen igår och plockade lingon alldeles ensam. Kände att jag behövde en stunds lugn och ro i kroppen för att stilla tankarna inför kvällens studiecirkel. Finns ingenting som är så lugnande för själen som att vistas i skogen. Höra vinden svaja i träden runtomkring, se höstens alla färgskiftningar och andas in djupa andetag av frisk luft. Då är det lätt att bara vara.

Sen rullade tiden iväg och det var äntligen dags!

Kom igång med investeringar

Sju trevliga tjejer och jag!
Det fanns sannerligen mycket att prata om. Vi hann inte ens med allt jag tänkt mig eftersom det kom så många bra frågor och deltagarna kändes minst sagt ivriga att veta mer. Finns inget roligare än att berätta och lära ut för människor som vill lära sig ❤️

Kände mig alldeles hög när jag cyklade hemåt i höstkvällen!

Det här kommer bli så himla bra.

I mitten av sommaren frågade jag i facebookgrupperna Tjejer som gillar aktier och Economista om det fanns några tjejer kring Östersund som ville träffas och prata pengar, investeringar mm?

Gensvaret blev jättestort och det var tydligt att här finns ett behov att fylla. Men för att kunna göra hanteringen lite lättare så startade jag en egen grupp Ekonomitjejer i Jämtland/Härjedalen. Det är en växande grupp med just nu 227 medlemmar!

Eva på Folkuniversitetet, nappade direkt när jag startat gruppen och hörde av sig till mig.

Skulle inte du vilja leda studiecirklar om det här på Folkuniversitetet?

Folkuniversitetet hade länge sökt efter någon som skulle kunna hålla i studiecirklar om ekonomi, sparande och investeringar. Jag tyckte det lät roligt och har litegrann saknat undervisningsformen ansikte mot ansikte (även om webb är kul) och på den vägen har det rullat på.

Jag har haft två föreläsningar på Gomorron Östersund om varför det är så viktigt att engagera sig i sina pengar och vad investeringar egentligen är och fått många fina kommentarer efter det ❤️Tack!

Kurserna

På söndag är det kursstart för den första cirkeln som heter Kom igång att investera.
Som kursledare är mitt mål att alla som går den här kursen kommer att ha satt bra långsiktiga mål och kommit igång med ett eget automatiskt sparande när de gått klart kursen.

Veckan därpå finns det möjlighet att gå en fortsättningskurs som heter Investera mera.
Då kommer vi gå in mer på olika strategier, andra möjligheter att investera, hållbarhet, FIRE, jämställdhet mm.
Den kursen har dock för få anmälda hittills så vi får se om den kommer starta nästa söndag eller om vi skjuter på starten lite.

Både de här kurserna kommer gå i Östersund varannan söndag så de går alltså omlott under hösten.

Distans

Nu råkar Jämtland/Härjedalen vara ett väldigt stort län geografiskt, så jag förstår såklart att alla inte har möjlighet att åka in till stan varannan söndag under tio veckors tid. Det har efterfrågats i gruppen om det inte kommer finnas distansalternativ att gå de här kurserna och jo.

Det kommer det att finnas!
Jag återkommer här så fort de finns klara att anmäla sig till!

Allt gott!
Ann-Mari

Först några hårda fakta från SCB:

• Kvinnor tjänar i genomsnitt 89% av vad män tjänar.

• Kvinnor jobbar deltid i större utsträckning (30%) än män (11%) , särskilt mammor, vilket gör gapet ännu större om vi ser till årsinkomst.
  Kvinnor tjänar bara 76% av männens årsinkomst

• Kvinnor gör mer oavlönat hemarbete, mammor är föräldralediga längre och vabbar mer än papporna.

Dessa fakta återspeglas såklart när det är dags för pension. Kvinnors pension är endast 68 procent av männens.

Siffrorna visar ett genomsnitt och det finns såklart många heteronormativa relationer där kvinnan tjänar mer än mannen, men det jag skriver nedanför gäller oavsett vem i förhållandet som tjänar mest.

Hur känns det att vara den i ett förhållande som inte har råd? Som kanske aldrig har råd? Som alltid blir bjuden men aldrig kan bjuda tillbaka? Som i värsta fall måste stanna i ett dåligt förhållande för att den egna ekonomin inte skulle funka på annat vis?

Och hur känns det att ha mycket mer än sin partner och livskamrat? Att alltid ha rollen som den som bjussar. Att aldrig vara säker på om det är mig eller pengarna som hen behöver mest?

Det här är superviktiga frågor som kan tära sönder vilken fin relation som helst. Mitt råd? Prata med varandra. Och gör det när ni är glada och mätta. Aldrig förtvivlade eller upprörda. Det blir sällan konstruktivt utan riskerar bara att infektera diskussionen ytterligare.

Ekonomi i en parrelation

Kanske har du precis blivit sambo med någon och funderar på ett upplägg för er ekonomi. Kanske väntar ni barn?

En vanlig fråga handlar om hur man som par ska organisera sina ekonomi. Här kommer fyra olika alternativ att göra det på:

1. Alla pengar in på ett gemensamt konto.

2. Pengarna åker först in på ett gemensamt konto och sen delar ni lika till varsitt konto när räkningarna är betalda.

3. Ni delar på gemensamma utgifter men har varsin ekonomi.

4. Ni delar procentuellt på utgifterna efter lön

Vad som funkar för er kan säkert variera genom livet. Om ni har barn eller inte. Om en av er får en redig befordran och seglar ifrån lönemässigt. Men ett tips är prova en metod. Känns det inget vidare? Byt och testa en annan. Prata med varandra och lås inte in er i ett hörn med uppfattningen att som det är nu måste det alltid vara. Särskilt inte om det är en dålig lösning för en eller båda.

Vi har separata ekonomier men det har fungerat mest eftersom vi har tjänat ungefär lika mycket. Hade vi inte gjort det så tror jag på procentuell uppdelning. Men det finns också andra sätt att jämna ut klyftorna på.

Ett sätt att utjämna klyftorna

Pensionsrätt kallas pengarna som varje år sätts av till din allmänna pension. Men visste du att den som är gift eller har en registrerad partner kan välja att föra över sin premiepensionsrätt till maka, make eller registrerade partner? Det är alltså den lilla delen av grunden i den pyramid jag pratade om i förra inlägget.

Att föra över sin premiepensionsrätt kan vara ett sätt att kompensera om en av er får ett tillfälligt eller längre inkomstbortfall. Kanske tjänar en av er mindre och därför riskerar att få en låg pension senare i livet?

Men det finns också några saker som är bra att känna till först.

• När pengarna förs över så minskar beloppet med 6 procent.
  Mottagaren får alltså 94 procent av beloppet. Det beror på att de som tar emot överförd pensionsrätt oftast är kvinnor och därför förväntas leva längre. Pengarna omfördelas till samtliga pensionssparare som en så kallad arvsvinst. Minskningen är dock densamma för både kvinnor och män, det vill säga oberoende av kön på mottagare och givare.

• Du kan välja om överföringen ska vara temporär (typ vid en föräldraledighet) eller om den ska gälla tills vidare. Har du angett vilka år överföringen ska gälla stoppas det automatiskt när tiden har gått ut.

• Om du skiljer dig så upphör överföringen automatiskt från och med det år äktenskapet upplöses.

• Om du överför pensionsrätt och du dör kommer överföringen att upphöra från och med året efter dödsfallet. Skulle mottagaren av pensionsrätten dö kommer överföringen att upphöra från och med det år dödsfallet inträffar.

• Det här är inget som du kan göra med pensionsrätter du redan tjänat in, utan bara pensionsrätter som du tjänar in under det aktuella året och i framtiden. Senast den 30 april måste du anmäla att överföringen ska börja gälla.

Jag har läst att bara drygt 10 000 personer av totalt 6 miljoner pensionssparare använt sig av möjligheten att överföra pensionsrätt. Hur ser det ut för dig?

Spara målmedvetet

Ett annat sätt att utjämna ekonomiska skillnader är genom att spara extra åt den part som tjänar minst. Men då är det viktigt att skriva ett avtal som gör att pengarna verkligen går till den part som avses vid eventuell separation.

Lästips!
1. Mer om pension kan du läsa i gårdagens inlägg som du hittar här
2. Mer om att prata pengar i en relation kan du läsa här