Älskade Pappa

Long time no writting

2016-05-12T23:24:00.000-08:00

Älskade Pappa,

Tiden rinner iväg och jag skriver sällan. Du är i mina tankar men vardagen här i Usa får mig att glömma att du inte finns kvar på jorden. Jag har ett stort avstånd till alla nära och kära i Sverige att jag glömmer skillnaden till avståndet mellan oss. Det gör den hela saknaden mindre än vad den borde vara tror jag. Det är också det som skrämmer mig med tanken på att jag någon dag i framtiden skulle behöva bosätta mig i Sverige. Att jag först då kommer inse att du faktiskt inte finns kvar. Även om det var 6 månader efter din bortgång som jag flyttade hit, så var det ändå snart efter.

Jag fick beskedet av att en klass kompis till mig i gymnasiet nyligen somnat in, cancern var även boven i hennes öde. Knappt 30 år blev hon. Även om vi var kompisar en gång i tiden och inte har pratat på över 10 år så är det inget som jag någonsin skulle vilja se någon gå igenom och behöva förlora kampen efter att ha genom lidit det med dig. Mina tankar går till just denna tjej, och hoppas att livet efter detta är bättre.

Vi har fått fler tråkiga nyheter i familjen om en annan som har insjuknat i cancer, vi vet inte än hur allvarligt det är men tankarna finns där. Jag låter det vara osagt vem det handlar om men oron är stor för den här personen ser jag upp till och har tagit upp delar som du lämnade kvar när du var tvungen att lämna oss. Jag är orolig, men vi får försöka att hålla hoppet uppe än.

Snart är det dags för min graduation, college livet är snart över och jag är livrädd för vad som ska komma sen. Vad gör jag med mitt liv, hur stannar jag kvar i landet som jag hör hemma till?

Jag åt lunch med en vän i förra veckan, hon sa att graduation ska vara "all about me" men jag har svårt för att tänka så, speciellt när så mycket annat händer runt omkring. Och kanske är det den Svenska mentaliteten som säger att man inte ska vara bättre än någon annan. Jag vill så gärna vara stolt över mig själv att jag ska få graduate college med en Associate degree även om målet var en Bachelor degree. Och med Honors dessutom, trotts min dyslexi. Ändå hör jag en röst som säger att du kunde ha gjort mer. Varför?! Jag har trotts allt gjort min utbildning på engelska och betygsätts på samma nivå som mina Amerikanska kompisar med mitt andra språk. Hur awesome är inte det?!

Love Millan

54år

2015-09-21T20:13:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Grattis på din födelsedag!

Jag älskar dig!

Love Millan

Inredning eller Arkitektur

2014-10-21T16:52:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Nu är det snart mitten på terminen, skolan går bra. Jag tycker att det är barnsligt kul. Nya beslut om framtiden måste tas nu när det är dags att söka in på universitet och fortsätta min utbildning till Inrednings Arkitekt. Vid närmre eftertanke så hade arkitekt varit spännande med, det är inte så mycket mera matte ca två kurser till. Jag läser en kurs som heter Construction Documents där vi får lära oss mer ingående om hur vi ritar byggnader och vad som går mellan väggarna. Det är jätte spännande och jag skulle verkligen vilja ha dig här nu så vi kan prata byggnads teknik. Jag hann lära mig en hel del av dig när jag var med och snickrade som jag har användning av nu. Det känns skönt och tryggt att ligga steget före klasskompisarna lite och det är ju tack vare dig.
Så frågan är, läser jag mer matte eller vad? Fånga dagen eller hur var det nu?

Du är saknad och älskad!

Love Millan

Besvikelse & motgångar

2014-07-15T19:10:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Jag insåg nyligen att jag inte skrivit något sen slutet på April. Senate tiden så har det varit tufft. Människor som jag trodde var neutrala börjar prata om saker som de inte har att göra med. Vi har äntligen fått sålt huset och trodde att det inte kunde bli värre med de motstridigheter som har kommit vår väg. Men det kunde det tydligen. Och helt ärligt så känner jag mig på hoppad av människor som jag hade förtroende för. Varför kan inte uppdelningen lösa sig som vi kom överrens om. Jag är otroligt trött på spel och anklagelser. 17 månader efter att ha förlorat dig så är inte saker uppklarade. Tidigare så har jag försökt lämna ut dessa händelser ifrån bloggen. Men jag tycker att det är viktigt att upplysa läsare att det tyvärr inte bara är sorgen som behöver bearbetas utan andra hinder som kommer ivägen under sorge prosessen. Jag tycker att det är tråkigt att istället för att kunna bearbeta sorgen efter dig så måste jag oroa mig vad som händer och vad folk kan få för sig här näst. Men i all den här skiten så håller jag huvudet högt och försöker skydda mig med min sköld istället för att kasta skit tillbaka och sjunka till samma låga nivå.

I allt det här så saknar jag dig enormt, det går inte en dag, inte ett ögonblick då jag inte tänker på dig.

Önskar ett slut på alla motstridigheter så att jag kan få ro till att gå vidare i livet.

Love Millan

Borta, igår, evighet och snart 15 månader

2014-04-27T23:26:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Det smärtar att du är borta. Jag har en av mina dippar när jag känner att saknaden kommer extra mycket. Kan inte sluta tänka på dig. Jag saknar dig så mycket. Det är svårt att andas och det är svårt att bara vara, utan dig. Min bästa vän och världens bästa Pappa.

Och hur kan jag förklara? Jag saknar dina kramar och din trygghet. Ditt lugn och din visdom. Känslan av att inte riktigt höra hemma längre tär på mig och det är utmattande. Det känns som om du försvann igår, och samtidigt som att du har varit borta i all evighet. Det har snart gått 15 månader. Jag saknar våra samtal om allt och inget. Jag önskar så att vi kunde sitta ner och prata som vanligt.

Jag älskar dig så och livet är inte rättvist!

Love Millan

Hjärtats tunga slag

2014-04-05T15:37:00.001-08:00

Älskade Pappa

Att lära sig att leva utan dig är något av det svåraste som jag måste ta mig igenom. Jag vaknar upp och vet att du inte finns, suckar tungt och önskar att allt varit en dröm. Försöker ta mig ur sängen, ett ben i sänder slänger jag över sängkanten innan det är dags att resa på sig. Å vad jag önskar att du är kvar på denna jord. Sen kommer nästa moment när jag tittar mig i spegeln och blir påmind om att jag är din dotter, fast att vi inte var så lika på utsidan så var vi tvillingar på insidan. Men det finns ändå de drag i mig som speglar dig i min spegelbild. Hjärtat får sig en törn men jag försöker raska upp mig och tänka att här kan jag inte stå för alltid. Frukost, kläder och kolla buss tiderna på mobilen och sen iväg till skolan. Väl framme vid skolan och ritbordet så tänker jag allt som oftast att detta skulle vi kunna dela du och jag. Allt som du hann lära mig inom byggbranschen har gjort att jag hänger med på ett annat sätt i lektionerna när vi lär oss om väggar, byggmaterial, tjocklekar. Ibland ifrågasätter jag lärarna, och andra gånger så är det lite olika byggtekniker här i Los Angeles jämfört med i Sverige. Väggarna är tunna och isolering verkar de knappt veta vad det är. Sen blir det snabbt lunch och byte till en annan klass. Jag byter campus och går förbi flygplanen och då tänker jag på dig och dina små flygplan som du hade så kul med. Här finns dina modeler i större storlek. Jag hör mitt hjärta som slår tungt i bröstkorgen, sorgen finns där än. Den går inte bort. Iväg på nästa lektion med fokus på professorn som står och pratar om saker som jag ska kunna. Ibland tappar jag bort mig men mest så hänger jag med för jag vet att jag måste ta nästa tunga steg för att fortsätta att röra på mig fram åt. Backa är ju inget alternativ. Lektionen tar slut och det blir dags att åka hem, laga lite mat och läsa läxor. Bäst så tycker jag om min Kin Pe klass som är styrketräning, där kan jag pressa ut min ilska och sorg. För hur annars kan jag få ur mig saknaden, ilskan, hjälplösheten och rastlösheten? Lyfter vikter, springer i trappor, gör armhävningar, sit ups, kämpar på för det är vad mitt liv går ut på. Så är det att kämpa, varje dag är en ny dag och det är många hinder som ska komma övers innan det är dags för sängen för att nästa dag vakna upp och göra samma sak igen.

Det är så det känns för mig efter att ha förlorat min Älskade Pappa, det känns inte som det tar slut men det finns inget sätt i världen till att gå baklänges så jag gör mitt bästa för att få mitt liv till att gå fram åt. Hjärtat fortsätter att slå tunga slag och hjärnan hoppas på att få vakna upp och inse att allt slit bara varit en hemsk mardröm.

Love Millan

A pice is missing and the pice is you

2014-03-02T10:28:00.001-09:00

Älskade Pappa,
I natt så träffade du ditt första barnbarn, du var så glad och din lycka spred sig genom natten. Jag önskar så att det var i denna värld som du kunde vandra med flickan på din arm, och prata med mig. Vi besökte platser som betytt mycket för oss. Vi pratade och vandrade och för en stund så trodde jag att allt var sant. Tills jag kom på att du inte längre finns hos mig. Smärtan hugger i bröstet än, fast att jag har varit vaken i ett par timmar. Jag önskar att jag kunde förklara smärtan som jag känner men det verkar inte gå... Inga ord kan trösta mig, det vet jag men det hade varit skönt att få känslorna tillkännagivna. Utan att höra försöken till att bli tröstad eller att det är dags att se fram åt. För det hjälper inte att höra det, snarare så blir det värre. Det är saker som jag redan är väl medveten om att jag behöver men det får inte känslorna till att försvinna.
Den enorma saknaden och tomheten sitter fortfarande som ett svart hål i mitt hjärta och jag kan inte laga den bit som saknas, och hur lär jag mig att leva med det?

Love Millan

Längtan efter dig!

2014-02-23T22:03:00.001-09:00

Älskade Pappa,

Smärtan över att du är borta är inte lika stark men längtan finns kvar och försvinner inte. Livet känns lite lättare och jag uppskattar min tid här och nu. Jag kan också berätta att jag inte är rädd för att dö längre. Jag oroar mig inte för jag vet att du finns där när det blir min tid. Jag vet inte hur himlen ser ut, men för några dagar sen så var det en fin person som gick bort. Jag hoppas att du kan få träffa han, jag hade inte känt han så länge och ändå är sorgen stor över att han inte finns kvar hos oss. Ta väl hand om W, saknaden är stor och han behöver kanske en kompis som du.

Och dina kompisar är saknade men röran som blev när du gått bort gjorde att jag kände mig tvungen att inte kontakta dem. Kanske är där någon som behöver dem bättre och jag hoppas att de har mer tålamod än jag. När du inte längre finns hos mig så kan jag inte tolerera den behandlingen, det går inte att stå ut. Finns inte en chans på miljonen. Och jag hoppas att du kan se varför.

Jag hade varit tacksam för en lösning om du kan tänka dig att putta på lite.

Love Millan

Ett år

2014-02-03T09:48:00.001-09:00

Älskade Pappa,

Ett år har gått, ett mycket svårt år utan dig. Tiden läker inte alla sår, finns ingen möjlighet i världen.

Idag för ett årsedan tog du ditt sista andetag. Världen stannade upp och jag kunde inte förstå att du var borta. Dagarna innan när du blev så dålig så var det ända jag skulle kunna hoppas på att du skulle få slippa smärtan och få somna in. Idag när saknaden inte går att fylla det tomrum som du har lämnat efter dig så önskar jag av hela mitt hjärta att du aldrig blivit sjuk. Att jag skulle kunna ringa dig och säga hur mycket jag älskar dig.

Nu sitter jag på stranden i Santa Monica och tittar ut över havet. Med en bukett blommor i famnen till dig. Tre röda rosor för att jag älskar dig och en Paradis blomma som är vår. Denna blomma påminner om dig. Här växer den vilt men inte i Sverige.

Jag älskar dig Pappa!

Love Millan

Jullov

2013-12-15T22:01:00.000-09:00

Älskade Pappa,
Nu är stressen äntligen över för i år. En väl behövd paus ifrån skolan, men det innebär också en lång resa hem där du inte längre väntar med en öppen famn. Dina varma kramar och omtanke som jag saknar mest av allt i denna värld.
Jag hoppas att du är stolt över mina prestationer i skolan, det har inte alltid kommit lätt. Och sorgen har gjort sig påmind dagligen mer eller mindre. Men nu kan jag slappna av lite, väntar fortfarande på två betyg... än så länge så har jag ett A och ett B. Så vi får väl se vad det andra säger ;)
Min kompis Vicky har skickat en bok till mig så får hoppas att den kommer i morgon för den skulle vara bra. Den handlar tydligen om hur man överlever sorgen av en närstående som har gått bort. Jag har aldrig tidigare känt mig heart broken som jag gör nu, du är älskad och saknad Pappa!
Mysiga stunder framför brasan med dig och natt suddande framför tv:n.

I jul så bär det av till Bromma i Stockholm. Och det är snart. Jag åker på fredag, samtidigt som jag längtar efter familjen så fylls jag av rädsla och tomhet över att det inte kommer vara som det brukar.

Jag älskar dig Pappa!

Love Millan

Sista veckan

2013-12-08T22:18:00.000-09:00

Älskade Pappa,

Nu är jag inne på min sista vecka innan jullovet börjar. Jag funderar och tänker på alla möjliga och omöjliga saker men mest så tänker jag på dig! Ibland så känner jag av dig men jag hatar att du känns så långt bort! Jag vill ha dig nära, kunna krama om dig och känna din doft. Höra din röst hade varit guld värt om inte mer. Jag är rädd för att jag ska glömma, och det vill jag inte. Det gör ont i mig att jag aldrig mer kommer få ha dig nära.
Det är December redan, faster berättade i ett brev som hon skrev att hon har snickrat ihop några av dina julbockar och döpt dem till PAWA. Det är så fint att hon berättar sådana saker. Jag ringde också till henne för ett tag sedan och pratade och fick pratat med farmor med. Då hade de precis klätt bockarna inne i köket och det var tydligen fullt med barr över allt.
Du är så otroligt saknad av familjen Pappa, det var inte rättvist att du var tvungen att lämna oss! Vi försöker vara starka men julen kommer bli svår utan dig. Jag vet inte alls hur den kommer att bli. Kan jag bara sova mig igenom? Men jag vet att du inte vill att jag ska göra det.

Nu har jag låtit tårarna falla, de faller så lätt när jag är själv. Men Aldrig när jag har andra runt omkring mig. Det är någon dum spärr som jag har. Jag har min uppsatts att skriva klart. Måste få minst ett B på den men allra helst ett A... Det hade varit kul om jag skulle kunna hålla uppe mitt betyg i Engelskan. Engelskan har varit jätte kul den här semestern. Och imorgon ska min lärare få pepparkakor, Svenska som jag hittade i en affär här i LA. Måste ju vara snäll så här lagom till jul.

Jag älskar dig mest av allt i hela världen!

Love Millan

Oroar mig för julen!

2013-11-24T18:00:00.000-09:00

Älskade Pappa,

Julen kommer snart och det börjar bli dags för mig att flyga till Sverige och fira jul. Lämnar Los Angeles för att komma hem till kalla Sverige. Där du inte kommer att finnas. Här så har jag känt ett avstånd, som om det inte riktigt är sant att du är borta. Att du fortfarande är hemma och lagar en god vildsvinsstek som jag kan få smaka på när jag kommer hem. Att du kan ge mig massa kramar och jag kan känna din trygghet. Men det kommer inte, och det gör ont. Vet inte helt ärligt om jag kommer klara av det. Det har snart gått tio månader sen du var tvungen att lämna oss, vet inte hur jag lyckas ta en dag i taget. Jag gissar att det är bra att jag började skolan igen, jag hinner inte tänka på mycket annat än att få gjort mina läxor så jag kan få bra betyg. Det har varit extra mycket för jag blev sjuk i en vecka men nu är jag upp i fart igen.

Men snart är det jul och det är det jag oroar mig för. Alla första saker utan dig! Att jag ska ta tillvara på de jag har i livet förstår jag, det är jätte viktigt för det finns inget självklart här i livet längre. Kärleken och tryggheten som du gav har jag inte känt och vet inte var jag ska hitta den heller. Om jag kommer kunna hitta den igen. Och var ska jag leta?

1 vecka kvar till första advent, 17 år sedan min morfar gick bort. Tiden går så fort men samtidig så nu när jag mist dig som har stått mig närmast så klarar jag inte av tiden, smärtan och saknaden.

Love Millan

Din röst

2013-10-04T19:53:00.000-08:00

Älskade Pappa,
Vad jag vill berätta, allt som jag gör. Skulle så gärna vilja plocka upp telefonen och slå det nummer som jag kan utan och innan till, men jag är rädd, för vad ska hända när du inte svarar. Signalerna som går. Tänk så svarar någon annan, det skulle jag inte klara av.
Livet utan min pappa är svårast av allt. Att aldrig kunna krama om dig igen, höra dig prata. Jag ångrar att jag inte filmade mer, för vad har jag nu som skulle kunna påminna mig om din röst?
Kanske är det sorgen och stressen över att inte ha dig kvar. Som gör att jag verkar glömma. Men jag hoppas att så är fallet för jag vill inte glömma din röst. Jag vill fortfarande kunna höra dig.

Jag älskar dig!

Love Millan

Grattis Älskade Pappa

2013-09-25T23:36:00.000-08:00

Älskade Pappa,

En dikt till dig, så sann, jag hade inte kunnat skriva den bättre själv. Med ett brustet hjärta söker jag efter något som kan lindra, något som kan fixa. Jag letar ständigt efter något som kan fylla det tomrum som jag känner. Du lämnade mig, du hade inget val. När du försvann tog du mitt hjärta med dig. Jag försöker leva mitt liv, verkligen. Men det finns inget i världen som kan ersätta dig. Eller ens lindra smärtan som jag känner. Ångesten som kommer krypande, gör att det blir svårt att andas.

Den 21 September var din födelsedag, du skulle ha fyllt 52 år. I år skulle va det året som jag skulle få vara halva din ålder. Men dit kom vi aldrig. Och snart så fyller lillebror år, han blir 22 år om några dagar. Hur lär vi oss att leva utan dig?

Love Millan

Goodbye To My Dad

Goodbye dad I had to say
A few months ago on a cold winter day
I’ll remember the good times and try not to be sad
But saying goodbye still hurts so bad

I miss you more then I can express
My love for you will never grow less
I keep trying to imagine how I will go on
I realize tomorrow is another dawn

I know you’re in heaven above
Looking down on us with all your love
Only to whisper in our ear
Remember that I’ll never stopped loving you dear

I’ll always remember the good times we had
Remember the man, my wonderful dad
I’ll remember you each and every day
And if I need to talk to you, I’ll just sit down and pray

One day we’ll be together again
To talk about all the places we been
Until the time I’ll always treasure
Having you for a dad was such a great pleasure

Source: Goodbye To My Dad, Loss Poem http://www.familyfriendpoems.com/poem/goodbye-to-my-dad#ixzz2fypgiYKF

Anorher day with sorrow in my heart

2013-09-18T17:07:00.001-08:00

Älskade Pappa,

De senaste veckorna rusar förbi, allt går fort. Men sen kommer det dagar som är väldigt tunga som idag. Idag verkar inget gå som det ska, jag är inte fokuserad. Vill bara lägga mig under ett täcke och dö. Känner inte alls för att fortsätt jobba för en framtid utan dig Pappa. Kan jag bara ge upp?

Det skulle vara skönt, att slippa se och höra mer bara få försvinna. Få vara med dig igen. Jag saknar att höra hemma, när jag var med dig så visste jag alltid att jag var hemma. Jag saknar föräldern som jag litar på som inte längre finns i samma värld som mig. Jag hör ständigt folk som pratar om hur hemsk cancern är. Hör jag inte så ser jag någon text. Allt sånt får mig att tänka på dig och sakna dig ännu mer. Frågar varför du behövde dö.

På min engelska lektion så läser vi noveller och short storys. Vi diskuterade i måndags "The Yellow Wallpaper" av Charlotte Perkins Gilman. Författaren blev diagnosticerad av en obotlig cancer, hon valde därför att ta sitt liv. Och min lärare sa att alla författare tog livet av sig och var psykiskt sjuka, av veckans litteratur. Då blev jag arg, vist vi har läst om många författare som har haft svåra störningar. Men Charlotte Perkins Gilman hade obotlig cancer! Skulle hon då invänta smärtan på att dö av naturliga skäll. Behöva se sin kropp stänga av sig själv och förbereda sig på en säker död? Där organ efter organ stängs av utan att kunna påverka sitt eget öde?! Där tycker jag att man med värdighet kan få välja att avsluta sitt eget liv. Jag vill aldrig se någon genomlida det du fick gå igenom Pappa. Det är inget rättvis avslut på livet att plågas genom.

Jag har haft mardrömmar många nätter i rad där jag genom lever våra sista veckor och dagar. De sista timmarna var extremt jobbiga. Väntan på att du försvann ifrån oss. Vi höll dig i handen och det enda vi kunde hoppas på var att morfinet räckte så att du slapp vara medveten om vad som hände. Att du slapp smärtan. Organen stängde av sig ett efter ett och du började bli blå. Det började vid fötterna och steg, när levern slutade fungera och du blev gul runt ögonen och det blåa steg. Sen fick du inte mer luft, hjärtat stängde av sig och du var borta för all tid fram över. Men all spänning släppte och kroppen återtog sin normala färg. Det såg ut som du sov. Men du var borta. För alltid framöver!

Smärtan går inte att beskriva, det närmsta jag skulle vilja säga att jag vill dö av smärta!

Idag skickar jag med en bild på ett flygplan till dig, du skulle ha älskat att komma hit och titta på alla amerikanska flygplan. Detta är ett Douglas plan, kanske säger det dig mer än vad det gör för mig. Jag ska besöka flygmuseet en dag. Titta på lite plan för oss båda.

Jag älskar dig Pappa!

Love Millan

Ensamheten och längtan

2013-08-31T00:29:00.001-08:00

Älskade Pappa, den senaste veckan har varit tuffare än vanligt. Och det blir värst när jag är själv. Sorgen kommer över mig så snabbt och det gör ont. Så fruktansvärt ont i mig. Jag vet varken ut eller in.

Skolan har börjat den här veckan. Min engelska lärare kom in i en randig skjorta, gråa finbyxor, ljusbrunt hår och skägg. (Han ser ut som du! När jag var liten!) Och en av de första sakerna som han yttrar är att "Life Happens". Han berättar om att hans svärfar dog av cancer. När jag satt på min stol så ville jag bara sjunka igenom golvet och försvinna. Jag tänkte för mig själv att det här händer inte. Inte nu. Aldrig.

Men välkommen min verklighet "Life Happen" and it will hit you hard! Det var inte den skolstart som jag hade hoppats på. But it did! Jag hoppas verkligen att det finns någon mening med detta. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till. Ärligt talat, ska jag sitta och lyssna på någon som ser ut som du i 16 veckor 2 dagar i veckan?

I övrigt så tycker jag om mina kurser, igår spelade jag piano. Nu ska jag äntligen lära mig grunderna. Kan knappt vänta. Och min inrednings kurs på måndagar ska bli så skoj. Imorgon Lördag så ska jag ha en inredningskurs till :) Hoppas verkligen att den kommer bli minst lika kul.

Love Millan

Passerat 6 månader

2013-08-16T23:29:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Över 6 månader har gått sen du tog ditt sista andetag. När jag vänder mig om och skymtar någon som liknar dig, då hugger det som en kniv i bröstet på mig. Det behöver inte nödvändigtvis vara till det yttre, det kan lika gärna vara kroppsspråk, röst läge eller en låt som spelas på radion som jag vet att du tycker om.

Finns det musik där du är nu? Har du en hammare och spik? Finns det fiskar, båtar, flygplan?

Jag är säker på att du har många av de som vi har älskat och tvingats släppa taget om hos dig nu.

Men kvar här på jorden är jag och min bror. Utan vår älskade Pappa. Vad ska vi göra, hur kommer vi kunna leva igen? Vi har mist den person som betyder mest för oss.

Varför togs du ifrån oss?

Love Millan

Not so good day today!

2013-07-17T04:21:00.000-08:00

Älskade Pappa,
Vi närmar oss ett halvt år nu utan dig vid våran sida. Att smärtan inte blir lättare att leva med är jobbigt. Men värst är nog ändå tomheten som du har lämnat efter dig. Ett stort svart hål som inte går att fylla. När jag ser på mina vänner och mina kusiner som har sina Pappor kvar så känns det jobbigt. För jag vill också känna den tillhörigheten som de gör. De vet var de har sin Pappa. Men var är min? Varför togs du iväg ifrån mig och min bror?
Att träffa fastrar och farbröder är smärtsamt för de påminner så mycket om dig. Deras storebror saknas. Du saknas över allt! Var i vardagen jag än är så är inte du där. Du är inte ett telefonsamtal bort och du kommer inte tillbaka till oss. Det finns dagar som jag inte vill finnas heller för att smärtan är för stor. Sen finns det de dagar som jag tror ska bli okej men efter halva dagen så fylls jag av saknaden och kan inte fokusera längre. Idag är en sån dag som jag trodde skulle bli bra men som fylls av saknad och tomhet.

Nu måste jag ta tag i din askspridningen, den måste bli av för snart så åker jag. Jag måste få åka hem, lämna Sverige för ett tag.

Love Millan

Fem

2013-07-05T15:50:00.001-08:00

Älskade Pappa, fem månader har passerat och det går inte en dag som du inte finns med i mina tankar. Jag grubblar fortfarande över varför just du behövde lämna oss nu! Saknaden växer sig starkare som en svart hård klump i min mage. Och jag vill sörja av hela mitt hjärta men det återstår allt för många måsten. Ert hus ligger nu ute på hemnet.se efter lite krångel så kom det ut i alla fall. Hoppas bara att någon kan tänka sig att köpa det fortast möjligt och till ett bra pris så att vi kan avsluta det kapitlet och fokusera mer på sorgen och saknaden som du lämnade efter dig.

Jag vet att min bror också hade behövt ett avslut och ta tag i sorgen. Han är alldeles för lik dig, jobbar och sliter som vanligt om inte mer än vanligt. Har du någon påverkan där du är så försök att få han till och varva ner. Han behöver dig! 21 år och utan sin Älskade Pappa. Det finns ingen som kan fylla det tomrum som du lämnade i våra hjärtan. Den personen som alltid funnits vid våran sida. Och älskat oss ovilkorligt. Fast att jag tycker att 26, som jag har hunnit fylla sedan din bortgång är för ungt. Så är vad väl ändå inte 21?! Jag fick 4 år mer med dig än min bror, jag hann göra revolt och se mig om med ditt stöd. Du hjälpte mig att mogna och växa in i mitt vuxenliv. Ge mig styrka och mod att kunna hjälpa min bror, även om inget blir som du! Jag måste villigt erkänna att jag är rädd att lämna han kvar hemma när jag åker.

Hur trötta och slitna vi än är så måste avslutet med alla praktiska ting komma snart innan luften tar slut i våra lungor.

Alla som ständigt frågar hur det går med alla praktiska saker och papper hit och dit vill jag bara kräkas på! Vist det går långsamt, men vi orkar inte allt heller! Vår Älskade Pappa togs ifrån oss 2013-02-03 och det går knappt att andas.

Jag tycker också att eftersom situationen har blivit som den är så är det svårt med gemensamma och neutrala vänner/familj. Jag förstår och respekterar att folk vill vara neutralla men tills att vi har rett upp saker och ting så orkar jag inte vara social. Och de som har valt hoppas jag att de förstår. Jag tycker om er jätte mycket men det finns inte mycket energi kvar längre. Jag håller mig på sparlåga och försöker andas. Det är allt som jag klarar just nu!

Älskade Pappa, jag älskar dig så och mår inte bra av att du inte finns här längre. Jag hoppas på att få känna och se en dag men den lilla energin som finns räcker inte just nu. Jag är glad att jag vaknar och får gjort det jag gör om dagarna. Att det inte är mer söndersoppat än vad det är.

Love Millan

Juni

2013-06-07T22:53:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Solen skiner här, jag ligger på gräset i trädgården och undrar hur jag ska kunna andas när du inte är här. Saknar dig! Vad är väl min värld utan dig?!

Jag är ledsen men vet inte hur jag ska få utlopp för det. Jag vill kunna gråta men tårarna kommer inte, det hade varit lättare att visa de som är runt omkring. Om jag bara hade kunnat gråta.

Jag älskar dig så!!!

Love Milla

Life

2013-06-02T09:46:00.001-08:00

Älskade Pappa,

Life, är komplicerat och förbryllande. Jag längtar efter sommarlov. Få pusta ut och andas. Det är mycket som ska fixas nu.

Vi ska försöka sjösätta dig, en solig dag hade varit toppen på de blå vågorna. Men det ska ju passa alla och det är svårt. Tålamodet är snart tömt och jag önskar att du kunde lugnat mig. Att andas hjälper inte något vidare. Jag behöver verkligen din hjälp att orka det sista nu.

Imorgon så har jag levt fyra månader utan dig. Jag har fortfarande inte kunnat ta bort ditt mobil nummer ur min mobil.

Det står fortfarande ICE Pappa, In Case of Emergency. Händer det mig något så kommer de ringa det numret. Men de kommer inte få något svar för du är inte längre kvar här på jorden och ditt mobil abonnemang är uppsagt. Samma nummer som jag är så van vid att slå, förmår jag mig ej att ta bort. Allt skulle bli för verkligt då.

Mitt hjärta skriker efter dig! Kom tillbaka, håll mig hårt i din famn och lova att du aldrig mer ska gå. Stanna hos mig Älskade Pappa!

Jag älskar dig!

Millan

Glöm mig inte!

2013-05-16T03:53:00.001-08:00

Älskade Pappa,
Jag tänker ofta att jag ska skriva till dig här. Det är mycket som har varit stressigt. Men du ska veta att jag har fått prata mycket med nära och kära. Många funderingar som kommer och går.
Det var väldigt fint att få vara med dig till slutet. Och jag hoppas verkligen att du inte var vid medvetandet de sista timmarna som var riktigt hemska. Jag försöker att inte tänka för mycket på det sista dygnet och det går ganska bra.
Jag önskar att jag snart ska orka titta på de fina fotona av dig. Utan att det gör för ont, vill minnas alla härliga minnen med dig!

Andra stora grejer som är på g är att jag ska packa ihop min lägenhet och lämna Sverige. Jag känner att jag behöver ha lite distans efter allt som har varit. Och du vet ju att jag inte trivs. Det har jag ju aldrig gjort, jag måste få känna mig som hemma.

Sommar värmen är här just nu, men ingen som vet hur länge det stannar... Jag tycker att det blir bara kallare och kallare för varje år som går. Är det jag som blir gammal kanske?

Jag älskar och saknar dig Pappa! Jag önskar att jag kunde säga till dig att komma hem men det går ju inte. Nothing I say or do will bring you back to me.

Älskade Pappa, glöm mig inte!

Love Millan

Inget har ändrats

2013-04-21T14:19:00.001-08:00

Älskade Pappa,
Inget har hänt på över en månad nu med allt som vi måste ta tag i. Och innan allt pappers arbete är över så har jag ingen lust alls att ta tag i sorgen och saknaden efter dig. Jag känner mig lämnad och ensam när du var tvungen att lämna detta liv. Jag saknar min klippa, jag saknar dina kramar, din lugnande röst som så ofta sa att det skulle bli bra, min bästa vän, min älskade Pappa. Allt blir inte bra, jag känner också att min bror får dra ett tungt lass just nu. Och det är jobbigt. Jag vet inte om jag vågar göra något, för jag vill inte må sämre än vad jag gör nu. Men samtidigt så ska ju inte brorsan behöva känna att han drar ett stort lass helt själv. Det är bara en sån fin tråd som skiljer allt.

Att inte kunna titta på ett foto av dig känns så tungt, utan att brytas ner i småbitar och känna smärtan i bröstet av saknad. Jag försöker kippa efter luft och få ett slut på det hela men det går inte nu, inte än.

Jag älskar dig!

Love Millan

Krypa ur mitt skin

2013-03-17T05:06:00.001-08:00

Älskade Pappa,
All energi tar slut, och jag är ledsen mest hela tiden. Sorgen är hemsk. Du är borta. Jag lyckas inte ta för mig så mycket saker att göra. Vist finns det mycket som jag vill hitta på men sen kommer sorgen smygande och jag orkar inget alls.
Jag behöver ett jobb så jag kan tänka på annat men hur hittar jag ett jobb?! Hur kommer jag vidare genom sorgen?
Jag hade verkligen behövt dina kloka råd nu.

Jag älskar dig Pappa!

Love Millan

26år

2013-03-14T12:01:00.001-08:00

Älskade Pappa,
Igår så fyllde jag år, i år så skulle du bli dubbet så gammal som mig. Det året du fyllde 26 så fick du mig.
Jag vill tänka på dig, ägna fina tankar men saknaden är så stor. Och det blir tårar när jag kommer ihåg att du inte kommer tillbaka igen. Det gör så ont. Om du kunde vara här och trösta när mina tårar rullar ner för min kind. Hålla mig hårt och säga att allt kommer bli bra igen så hade det varit skönt.
Idag träffade jag en som sa att hon sett i tidningen att du dog i februari. Hon frågade hur det var och beklagade sorgen. Jag var lite känslig innan idag och det blev inte bättre heller. Älskade Pappa vad ska jag göra utan dig? Min trygga punkt är borta. Jag saknar dig, kom tillbaka snälla.

Love Millan