Josla-dyslexi

Nya förväntansdokument i skolan – vad innebär det?

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sat, 27 Jun 2026 11:49:09 +0200

Från och med den 1 augusti 2026 införs ett nytt förväntansdokument i den svenska skolan. Jag tycker att det är en intressant förändring som kan bidra till ett bättre samarbete mellan skolan, eleverna och vårdnadshavarna.

Ett förväntansdokument handlar om att tydliggöra vad vi kan förvänta oss av varandra. Skolan ska erbjuda en trygg miljö, undervisning av hög kvalitet och ge det stöd som eleverna behöver. Eleverna förväntas delta i undervisningen, visa respekt och göra sitt bästa. Vårdnadshavarna har en viktig roll genom att stötta sitt barn och samarbeta med skolan.

För mig, som både arbetar i skolan och själv har dyslexi, väcker detta många tankar. Jag vet hur stor betydelse vuxnas förväntningar har. När någon tror på en elev och ser möjligheterna i stället för svårigheterna växer både självförtroendet och motivationen.

Samtidigt tycker jag att ett förväntansdokument måste vara mer än en lista över vad skolan förväntar sig av eleven. Det måste också tydligt beskriva vad eleven och vårdnadshavarna har rätt att förvänta sig av skolan – ett respektfullt bemötande, en trygg skolmiljö, rätt stöd och anpassningar när det behövs.

För mig handlar detta inte bara om regler och dokument. Det handlar om relationer. När skolan, eleven och vårdnadshavarna förstår varandra bättre blir det lättare att skapa trygghet och studiero. Ett förväntansdokument kan därför bli ett bra stöd, om det används på rätt sätt – med respekt, tydlighet och en vilja att samarbeta.

Skolverket betonar också att ett väl fungerande samarbete mellan skolan och vårdnadshavare är en viktig förutsättning för att elever ska utvecklas och trivas. Förtroendefulla relationer, en trygg lärmiljö och en öppen dialog minskar risken för konflikter och gör det lättare att hantera frågor och klagomål när de uppstår. Därför är det viktigt att både elever, vårdnadshavare och skolans personal känner till vilka förväntningar som finns och vilket ansvar var och en har.

När alla tar sitt ansvar skapas de bästa förutsättningarna för att elever ska lyckas. Ett bra samarbete bygger på dialog, förtroende och gemensamma mål – inte bara på regler.

Fakta

Förväntansdokument – Från och med den 1 augusti 2026 ska alla skolor ha ett förväntansdokument. Syftet är att tydliggöra vilka förväntningar som finns mellan skolan, eleverna och vårdnadshavarna. Dokumentet är en del av de nya reglerna för att stärka trygghet, studiero och samarbetet mellan hem och skola. Samtidigt ersätts de tidigare ordningsreglerna med skolregler.

Skolverket betonar att ett gott samarbete mellan hem och skola bygger på tydlig kommunikation, förtroende och gemensamt ansvar. När relationerna fungerar väl skapas bättre förutsättningar för elevernas utveckling och lärande.

Vill du läsa mer finns information hos Skolverket om de nya reglerna och i Skollagen (2010:800), som är grunden för den svenska skolans uppdrag.

Vad tycker du?

Tror du att ett förväntansdokument kan bidra till en bättre skola? Eller finns det något som är viktigt att tänka på när det införs?

Jag ser fram emot att läsa era tankar i kommentarsfältet.

Ett telefonsamtal jag aldrig kommer att glömma

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sat, 27 Jun 2026 01:54:57 +0200

Den 13 december förra året hade jag arbetat hela dagen. Vi hade åkt runt med luciatåget från morgon till kväll, och när jag kom hem var jag både trött och slut.

Då ringde telefonen.

Vi pratade länge. Jag hörde att du hade svårt att prata, och jag förstod att du inte mådde bra. Det var ett samtal jag egentligen inte ville ha. Jag ville inte ens tänka tanken att du var så sjuk.

Men jag valde att vara rak och ärlig mot dig.

Jag sa att om man inte har nära anhöriga som kan hjälpa till, då är det viktigt att själv göra i ordning det som behöver ordnas. Att städa upp efter sig, skriva ner sina önskemål och berätta hur man vill ha det den dag man inte längre finns kvar.

Du berättade aldrig att du bara hade några månader kvar att leva.

Först i går, när jag satt i kyrkan på din begravning, förstod jag. Då såg jag att du hade tagit tag i allt. Allt var ordnat precis som du ville ha det. Det blev en ljus och vacker begravning, och jag kände en värme i att dina önskemål hade blivit verklighet.

Samtidigt bär jag på en sorg. Jag önskar att jag hade åkt upp och hälsat på dig en sista gång. Det är lätt att tro att det finns mer tid, men ibland gör det inte det.

Den här veckan har lärt mig en viktig sak: Vänta inte med det som är viktigt. Säg det du vill säga. Gör det du tänkt göra. Livet kan förändras fortare än vi tror.

Vila i frid, min vän. 🕊️❤️

Fredagsbloggen:I dag är ingen lätt dag.

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Fri, 26 Jun 2026 14:30:00 +0200

detta är mitt minnen från

I dag återvände jag till Värmland. Det har gått 43 år sedan jag lämnade platsen där jag växte upp för att skapa mig ett bättre liv. Där fann jag också den stora kärleken och började ett nytt kapitel i livet.

Den här resan väckte många känslor. Jag har inte träffat många av mina gamla kamrater på alla dessa år, och samtidigt märker jag hur mycket jag själv har förändrats.

Jag har ägnat en hel del tid åt att boka tåg, buss och flexbuss. Det var inte det enklaste när man ska resa på en främmande ort, men till slut fick jag ihop hela resan så att den skulle fungera.

I går var jag nere på stan och köpte begravningsblommor. Jag hoppades att de skulle klara buss- och tågresan. Personalen i blomsterbutiken var väldigt hjälpsam och gav mig råd om hur jag skulle ta hand om blommorna eftersom jag köpte dem redan dagen innan. Nu gällde det bara att inte glömma dem hemma.

Väckarklockan ringde redan klockan fem i morse. Jag åt frukost och gick igenom en sista gång att jag hade med mig allt – biljetter, blommor och det jag behövde för resan.

Att resa själv innebär mycket planering och många uppoffringar. I dag skulle jag byta mellan tre olika färdsätt, och allt behövde klaffa för att jag skulle komma fram i tid. Jag var lite nervös, men jag peppade mig själv och tänkte att det här kommer att gå.

Som ung bar jag på en stor skam. Jag ville inte att någon skulle få veta varför skolan var så svår för mig. Först när jag var omkring 30 år fick jag veta att jag hade dyslexi. Då föll många bitar på plats. Jag förstod att det inte var något fel på mig. Jag hade kämpat i många år utan att förstå varför allt var så svårt.

I dag skäms jag inte längre. Tvärtom står jag stark i den jag är. Dyslexin är en del av mitt liv, men den definierar mig inte. Ingen kan ta ifrån mig den styrka, den erfarenhet och den självkänsla som jag har byggt upp genom åren.

På flexbussen hände något som betydde mycket för mig. Jag träffade en gammal kompis som också var på väg till begravningen. Hon frågade om vi skulle sitta tillsammans under resan, och det kändes som en stor trygghet att slippa åka ensam. Vi gick tillsammans från flexbussen till kyrkan och satte oss bredvid varandra i kyrkbänken. Att få dela den stunden med någon gjorde den tunga dagen lite lättare. Jag är verkligen tacksam över att flexbussen finns. Utan den hade det varit betydligt svårare att ta sig till kyrkan.

Sedan var det dags att ta farväl.

I dag tog vi farväl av en fin vän. 🕊️

Begravningen var ljus, vacker och speglade verkligen den person hon var – en människa som var mycket omtyckt. Det blev en fin stund fylld av både sorg, värme och tacksamhet över att ha fått lära känna henne.

Att förlora en vän som har funnits vid ens sida i så många år är svårt att sätta ord på. En vän som man delade hemligheter med, som alltid lyssnade, stöttade och vågade säga ifrån när det behövdes.

Ibland kunde du säga till mig:

"Gullan, det där kommer aldrig att gå. Du är helt galen."

Ändå gjorde jag det, och många gånger visade det sig att det faktiskt gick. Det blev en del av våra samtal, våra skratt och våra olika sätt att se på livet.

Det är just de där vardagliga stunderna jag kommer att sakna mest. Att inte längre kunna lyfta telefonen, skicka ett sms eller höra din röst. Den möjligheten finns inte längre.

Saknaden handlar inte bara om en vän som har gått bort. Den handlar om alla de samtal, skratten och minnena som aldrig kan skapas igen. Det är det som gör mest ont.

Efter begravningen satte jag mig på stationen för att resa hem. Dagen hade varit lång och fylld av känslor. Jag vill också rikta ett varmt tack till de omtänksamma chaufförerna som visade vänlighet och hjälpsamhet. Små handlingar kan betyda oerhört mycket när man går igenom en tung dag.

Nu väntar hemresan till Trollhättan. Jag är trött efter en lång och känslosam dag, men samtidigt tacksam över att jag fick möjlighet att ta ett sista farväl.

Livet påminner oss ibland om hur skört allting är. Ta vara på människorna omkring dig. Ring det där samtalet, skicka det där sms:et eller hälsa på medan möjligheten finns. Det är de små vardagliga stunderna som blir de största minnena.

Vila i frid, min vän. Du kommer alltid att finnas kvar i mina minnen. ❤️. ❤️❤️🕊️

Torsdag – när enkla saker blir krångliga

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Thu, 25 Jun 2026 16:30:00 +0200

Texten är bra. Jag skulle bara göra några små språkliga justeringar för bättre flyt:

I dag vaknade jag till ännu en semesterdag. Efter gårdagens sjukhusbesök känns det skönt att laserbehandlingen av ögat kunde göras direkt. Det var inte riktigt vad jag hade räknat med när jag åkte dit för en vanlig kontroll, men nu är det gjort och det känns bra att ha det avklarat.

Däremot blev gårdagen betydligt längre än jag hade tänkt mig. Efter sjukhusbesöket behövde jag hämta ut medicin, men det visade sig inte vara helt enkelt. Jag fick åka runt mellan flera olika apotek innan jag till slut lyckades få tag på det jag behövde.

När jag kom hem var klockan nästan 21.00 på kvällen. Då hade en stor del av dagen gått åt till resor, väntan och att försöka få tag på medicin.

Ibland funderar jag på hur samhället har blivit. Något som borde vara ganska enkelt kan plötsligt ta flera timmar och kräva både tålamod och många bussresor. För den som är äldre, sjuk eller har svårt att ta sig fram måste sådana situationer vara ännu mer besvärliga.

I dag väntar en annan uppgift. Jag ska åka till blomsteraffären för att köpa något till morgondagens avsked. Det är aldrig lätt att ta farväl av människor som har funnits med under många år, men ibland är det viktigt att stanna upp och visa sin respekt och uppskattning.

Som om inte det vore nog har det dessutom varit inställda bussturer från Västtrafik. Det gör resandet ännu mer krångligt och innebär ofta längre väntetider och fler byten. Ibland känns det som att en enkel resa kan bli ett helt projekt.

Trots allt är jag tacksam över att jag till slut fick tag på medicinen. Det är det viktigaste. Nu hoppas jag på en lugnare dag och lite tid för eftertanke inför morgondagen.

Ha en fin torsdag.

🌻🚌💐💊☕🕊️

Onsdag – en dag som inte riktigt blev som planerat

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Wed, 24 Jun 2026 19:30:00 +0200

I går fick jag ett samtal som gjorde att dagen i dag började lite tidigare än planerat. Jag skulle åka in till sjukhuset och behövde därför gå upp tidigt för att hinna iväg.

Det som från början bara skulle vara en vanlig kontroll efter gråstarrsoperationen blev lite mer än så. Vid undersökningen upptäckte sköterskan att jag hade fått efterstarr, vilket gjorde att jag fick stanna kvar längre än planerat.

Det positiva var att det fanns en läkare på plats som kunde behandla ögat direkt. Efter en stunds väntan fick jag laserbehandling och slapp vänta på en ny tid längre fram. Det kändes väldigt skönt att problemet upptäcktes och kunde åtgärdas på en gång.

Resan till och från sjukhuset tog också sin tid. Jag fick åka tre bussar och det blev en hel del väntande under dagen. Typiskt nog hann en av bussarna köra precis framför mig, vilket innebar att jag fick vänta ytterligare 25 minuter på nästa avgång.

Samtidigt innebar dagen att jag fick röra mig en hel del. Det blev promenader till och från olika platser och en del väntetid som också gav möjlighet att sträcka på benen.

Eftersom jag blev kvar längre på sjukhuset än planerat fick jag tyvärr avboka besöket från hantverkaren som skulle titta på ventilationen i lägenheten. Det får helt enkelt bli vid ett annat tillfälle. Ibland blir inte dagen riktigt som man tänkt sig, och då får man anpassa sig efter omständigheterna.

Det blev alltså en betydligt mer händelserik dag än jag först hade räknat med. Men ibland blir det så, och då är det bara att ta dagen som den kommer.

Om vädret tillåter tänker jag avsluta kvällen med en promenad ner till Slussen. Där brukar det samlas många fina veteranbilar på onsdagskvällarna, och det är alltid trevligt att gå runt, titta på bilarna och träffa människor med samma intresse.

När allt är klart tänker jag ta det lugnt och njuta av resten av dagen.

Ha en fin onsdag.

☕🌻👁️🏥🚌🚶‍♀️🚗✨😊

Tisdag – semester betyder inte att allt stannar upp

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Tue, 23 Jun 2026 16:09:04 +0200

Morgonen började lugnt på balkongen med en kopp kaffe. Solen värmde redan tidigt och det var skönt att sitta en stund och bara njuta av lugnet. Ibland behöver man inte göra så mycket mer än att lyssna på fåglarna, dricka sitt kaffe och låta dagen börja i sin egen takt

För mig är föreningslivet viktigt. Det handlar om att skapa kunskap, sprida information och försöka göra skillnad för människor med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Det är ett arbete som ofta sker bakom kulisserna och som många kanske inte ser.När man arbetar i en förening planerar man inte en aktivitet samma vecka som den ska genomföras. Ofta börjar planeringen många månader i förväg, ibland nästan ett år innan. Planeringen börjar dessutom ofta redan när verksamhetsplanen tas fram på årsmötet. Där kommer styrelsen med idéer, förslag och önskemål om vilka aktiviteter som ska genomföras under året. Sedan följer många diskussioner, beslut och förberedelser innan aktiviteterna blir verklighet.

Vi har flera aktiviteter planerade redan under augusti och september, totalt tre olika aktiviteter innan Dyslexiveckan i oktober. Inför dessa behöver styrelsen fatta beslut om innehåll, ekonomi, lokaler, föreläsare och marknadsföring. Information ska publiceras på hemsidor och sociala medier, affischer ska tas fram och deltagare ska hinna anmäla sig. Det är ett omfattande arbete som sällan syns utåt, men som är avgörande för att aktiviteterna ska kunna genomföras.Det är lätt att se själva föreläsningen eller aktiviteten när den väl genomförs. Det som inte syns är alla timmar av planering, möten och ideellt arbete som ligger bakom. Utan det arbetet skulle många aktiviteter aldrig bli av.I dag har jag därför suttit med föreningsarbete, uppdaterat hemsidor och sociala medier samt arbetat vidare med planeringen inför höstens aktiviteter. Samtidigt är det skönt att kunna göra detta i lugn och ro utan stressen som följer med arbetsvardagen. Kaffekoppen står bredvid datorn och jag arbetar i min egen takt.Nu fortsätter planeringen inför hösten. Det finns fortfarande en hel del att förbereda, men det är ett arbete som känns både viktigt och meningsfullt.

Jag måste samtidigt erkänna att jag börjar bli ganska trött på alla kommentarer om vad jag borde göra, äta, tänka eller hur jag ska leva mitt liv. Det verkar finnas människor som vet exakt hur jag ska leva, trots att de aldrig har träffat mig.Från och med nu kommer jag att vara betydligt hårdare med vilka kommentarer som publiceras på bloggen. Alla kommentarer kommer inte längre att godkännas. Jag vill ha ett trevligt klimat där människor kan diskutera och utbyta tankar, inte ett kommentarsfält fyllt av personliga påhopp.

Ha en fin tisdag.

☕💻🌻📚

Måndag – nu börjar semestern på riktigt

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Mon, 22 Jun 2026 17:31:44 +0200

Nu känns det som att semestern har börjat på riktigt. Ingen väckarklocka som ringer tidigt och inga tider att passa. Det känns skönt efter ett långt arbetsår.

Morgonen började lugnt med frukost och kaffe. Ofta är det just de enkla stunderna som betyder mest. Att kunna sitta ner i lugn och ro och planera dagen utan stress är en lyx som lätt tas för given när vardagen rullar på.

Efter frukosten blev det en lugn stund med kaffekoppen. Jag tycker om sådana morgnar när man kan sitta och titta ut genom fönstret, fundera på veckan som kommer och bara ta det lugnt. Det behöver inte hända så mycket för att dagen ska kännas bra.

Nu när semestern har börjat finns det äntligen tid att göra saker i sin egen takt. Ibland är det faktiskt helt okej att inte göra någonting alls.

Jag har också ägnat en stund åt att läsa kommentarer på bloggen. Det är intressant hur vissa människor tycker sig kunna dra långtgående slutsatser om både mitt liv, min kost, min hälsa och min vardag utifrån några få rader. En del verkar dessutom känna behov av att upprepa samma budskap flera gånger.

Sanningen är att ett blogginlägg bara visar en liten del av livet. Det som inte syns är allt det andra – arbete, vardag, promenader, möten, glädjeämnen, bekymmer och allt som sker mellan raderna.

Men jag tänker inte lägga någon större energi på det. Sommaren är för kort för att ägnas åt människor som hellre söker fel än gläds åt att andra mår bra. Jag väljer att fokusera på semestern, på människorna som betyder något och på sådant som ger energi snarare än tar den.

Den här veckan väntar både hantverkare och en begravning. Livet rymmer både glädje och sorg, och kanske är det just därför det är så viktigt att ta vara på de fina stunderna när de kommer.

Nu väntar kaffekoppen och ännu en semesterdag. Kanske blir det en promenad, kanske blir det bara att sitta ute en stund och njuta av sommaren. Det får dagen utvisa.

Ha en fin måndag.

☕🌻😊

Söndag kväll – midsommarhelgen är över

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sun, 21 Jun 2026 16:00:00 +0200

Söndag kväll – midsommarhelgen är över

Nu är midsommarhelgen över för den här gången. Det har varit några riktigt fina dagar med sill, nubbe, god mat och grillat. Vädret har varierat, men det har ändå varit skönt att få koppla av och njuta av sommaren.

Att sitta tillsammans och njuta av en god frukost eller middag är något av det trevligaste som finns. Det handlar inte bara om maten, utan om gemenskapen, samtalen och att få umgås med människor man tycker om. I en vardag där allt ofta går fort är det lätt att glömma bort värdet av de små stunderna. Att få sitta ner tillsammans, prata om livet, skratta och bara vara närvarande betyder mer än man ibland tänker på.

Det var också väldigt snällt att jag blev hemkörd. Innan dess bjöd jag på middag med stuvade makaroner, lite ost och köttbullar. Det blev en enkel men uppskattad måltid. Det är något särskilt med hemlagad mat och trevligt sällskap som gör att stunden känns lite extra bra.

Efter maten tog vi en sväng ner till Slussen för att njuta av sommarkvällen. Där passade vi på att köpa glass och ta en promenad i lugn och ro. Tyvärr var glassen ingen riktig höjdare den här gången, men det gjorde inte så mycket. Det var ändå trevligt att komma ut, få lite frisk luft och njuta av sällskapet och den fina kvällen.

Nu börjar semestern på riktigt. Efter ett långt arbetsår känns det skönt att få lägga väckarklockan åt sidan och få tid till återhämtning. Det har varit många arbetsdagar, möten, aktiviteter och uppgifter som skulle hinnas med innan sommaren.

Den här veckan ska jag åka hem till tomten där det väntar hantverkare. Samtidigt blir det en vecka med blandade känslor. I slutet av veckan ska jag åka på begravning för att ta ett sista farväl av en person som har funnits med under många år. Livet påminner oss ibland om hur skört det är och hur viktigt det är att ta vara på tiden tillsammans med människor vi tycker om.

Jag vill också skicka en liten hälsning till er som gärna kommenterar andras liv på sociala medier. Det är lätt att tro att man känner någon genom några bilder eller några rader text. Men sanningen är att man bara ser en liten del av en människas liv.

Bakom varje bild finns en vardag som ni inte ser. Det finns arbete, ansvar, glädje, sorg, oro och utmaningar. Ingen människa visar hela sitt liv på internet. Därför blir jag ibland förvånad över hur säkra vissa är på att de vet hur andra människor har det.

Om du inte vet hur någon har det, kanske det är bättre att visa respekt än att skriva nedlåtande kommentarer. Att vara vänlig kostar ingenting, men kan betyda mycket. Bakom varje skärm finns en människa med sin egen historia och sina egna erfarenheter. Det kan vara värt att tänka på innan man trycker på "skicka".

Nu väntar några veckor med semester. Förhoppningsvis blir det tid för vänner, utflykter, lugna morgnar och många fina sommarkvällar. Men först väntar en ny vecka med både praktiska saker och tid för eftertanke.

Önskar er alla en fin vecka och en fortsatt trevlig sommar.

Lördag – Midsommardagen

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sat, 20 Jun 2026 14:30:00 +0200

I morse vaknade jag till ljudet av åskan och regnet som smattrade mot fönstret. Det var kanske inte riktigt det väder man hoppas på under midsommarhelgen, men samtidigt finns det något rogivande med att ligga kvar en stund och lyssna på ovädret utanför.

Dagen började lugnt med en god frukost. Ibland är det skönt att inte ha några stora planer utan bara ta dagen som den kommer. Efter en intensiv period på jobbet och med sommarledigheten framför mig känns det välbehövligt att få sänka tempot.

Midsommardagen får därför bli en dag för vila, återhämtning och att bara njuta av ledigheten. Det finns ingen stress och inga tider att passa. Kanske är det just sådana dagar man behöver ibland.

Oavsett väder hoppas jag att dagen bjuder på några ljusglimtar. Sommaren är lång och det finns många dagar kvar att fylla med nya minnen.

Önskar er alla en fin midsommardag.

#⛈️☕🌿☀️💛

Midsommar och semester

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Fri, 19 Jun 2026 10:23:29 +0200

Nu har jag äntligen gått semester!

Efter ett långt läsår med tidiga morgnar, arbete, möten och allt som hör vardagen till känns det nästan overkligt att åtta veckors ledighet ligger framför mig. För första gången på länge behöver jag inte ställa väckarklockan på klockan fem.

Midsommarafton firas hos en god vän. Här finns det tid att ta dagen som den kommer, äta sill och potatis, njuta av gott sällskap och senare i kväll tända grillen. Det behöver inte vara märkvärdigare än så för att kännas bra.

Ibland hör man att man ska fylla semestern med en massa aktiviteter. Själv ser jag fram emot det enkla. Att få sova lite längre, läsa en bok, träffa vänner och bara njuta av sommaren när den är som bäst.

Samtidigt påminner livet oss om att uppskatta stunderna vi får tillsammans. Därför känns det extra viktigt att ta vara på dagen, människorna omkring mig och alla de små ögonblick som gör livet lite rikare.

Så från mig till er alla – jag önskar er en riktigt fin midsommarhelg!

🌸 Glad midsommar på er! 🌸

#🌸☀️🍓🌿💛

Torsdag – Nu väntar några lediga dagar

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Thu, 18 Jun 2026 22:14:30 +0200

I dag är det sista arbetsdagen innan semestern börjar. Det känns skönt att snart kunna stänga dörren till jobbet och få några veckor med ett lugnare tempo.

Efter ett långt läsår finns det mycket att se tillbaka på. Det har varit ett år fyllt av arbete, möten, utmaningar och många fina stunder tillsammans med elever och kollegor. Nu är det dags att samla ny energi inför hösten.

I eftermiddag väntar de sista arbetsuppgifterna innan det är dags att gå på semester. I morgon är det redan midsommarafton, och då åker jag till min vän. Det ska bli trevligt att få komma iväg och umgås under helgen.

Samtidigt är tankarna delade. Sommaren är här och många ser fram emot ledighet, men nästa vecka väntar också begravningen efter min barndomsvän. Det är fortfarande svårt att förstå att hon inte längre finns kvar. Vissa människor lämnar spår i ens liv som aldrig försvinner, oavsett hur många år som går.

Livet består av både glädje och sorg. Just nu får de känslorna samsas sida vid sida. Därför försöker jag ta vara på de fina minnena och uppskatta de människor som finns omkring mig.

Nu väntar midsommarhelgen och några lediga dagar. Jag hoppas att ni alla får en fin helg, oavsett hur ni väljer att fira den.

Glad midsommar!

#☀️🌸🕊️💛🌿

Onsdag – Tankar inför sommaren och avsked

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Wed, 17 Jun 2026 17:00:00 +0200

I dag är det bara två arbetsdagar kvar innan sommarledigheten börjar. Det känns nästan svårt att förstå hur snabbt det här läsåret har gått. Samtidigt finns det fortfarande en del arbetsuppgifter kvar att avsluta innan det är dags att stänga dörren för sommaren.

Under eftermiddagen kommer vi att ha en AW tillsammans med arbetskamraterna. Det ska bli trevligt att få umgås en stund och avrunda läsåret tillsammans. Efter en intensiv termin känns det värdefullt att få tid att prata, skratta och summera året som gått.

Snart är det också midsommar. För många är det en tid som förknippas med glädje, gemenskap och sommarens början. Men ibland kommer livet emellan och gör att tankarna finns på annat håll.

Just nu har jag svårt att riktigt glädjas åt allt som väntar. Mina tankar går ofta till min vän som har gått bort och till de anhöriga som nu går igenom en svår tid. Nästa fredag är det begravning, och det känns fortfarande overkligt att det har blivit verklighet.

Begravningen kommer att hållas i den kyrka där jag själv konfirmerades och senare gifte mig. Det är också en plats där flera av mina anhöriga har tagits farväl av genom åren. Kyrkan bär därför på många minnen, både glädje och sorg.

Jag glömmer aldrig dagen då jag gifte mig där. Bröllopet var tänkt att vara hemligt och endast några få personer visste om det. Vi hade bara vittnen och en anhörig på plats. Men när ceremonin skulle börja såg jag att min barndomsvän hade kommit och satt sig längst bak i kyrkan. Trots att det var en hemlighet hade hon tagit sig dit. Det betydde mycket för mig och jag kände då att det var en riktig vänskap. Det är ett minne som fortfarande värmer.

När jag nu återvänder till samma kyrka för att ta farväl väcks många känslor. Livet rymmer både glädje och sorg, och ibland ligger de närmare varandra än man tror.

Nu fortsätter veckan framåt. Två arbetsdagar återstår innan sommaren börjar, men just nu finns också tankarna hos en vän som kommer att vara saknad.

Önskar er alla en fin onsdag.

🌸🕊️❤️

Tisdag – När dagarna flyter ihop

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Tue, 16 Jun 2026 14:30:00 +0200

I morse ringde väckarklockan tidigt som vanligt. Dagen började med en skål yoghurt och flingor innan det var dags att göra sig i ordning och ta bussen till jobbet.

Nu när eleverna har sommarlov är det betydligt lugnare på skolan. Korridorerna är tysta och tempot är inte riktigt detsamma som under läsåret. Samtidigt finns det fortfarande en del arbetsuppgifter som ska avslutas innan även vi kan gå på ledighet.

I dag blev det lunch på stan, vilket var ett trevligt avbrott i arbetsdagen. Ibland är det skönt att komma iväg en stund, njuta av en god lunch och få lite miljöombyte.

Jag fick också skratta lite åt mig själv. I går kväll var jag så trött att jag var helt säker på att det redan var tisdag. Först senare insåg jag att det faktiskt bara var måndag. Efter många tidiga morgnar, arbete och olika aktiviteter är det kanske inte så konstigt att dagarna ibland flyter ihop.

Samtidigt börjar sommaren närma sig allt mer. Efter ett intensivt läsår känns det som att både kropp och hjärna längtar efter lite återhämtning. Det betyder inte att allt stannar upp, men tempot blir lite lugnare och det finns mer tid att reflektera över året som gått.

Nu fortsätter nedräkningen mot sommarledigheten. Förhoppningsvis väntar både vila, trevliga möten och några lata sommardagar innan hösten tar vid med nya utmaningar och möjligheter.

Önskar er alla en fin tisdag!

🌸☀️📚🚌🍽️

måndag– Tidig morgon och planering inför hösten

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Mon, 15 Jun 2026 21:02:46 +0200

Måndag – Tidig morgon och planering inför hösten

Klockan 05.00 ringde väckarklockan i morse. Som vanligt började dagen lugnt med en skål yoghurt och flingor innan det var dags att göra sig i ordning för jobbet. Därefter tog jag bussen till arbetet.

Även om eleverna nu har sommarlov finns det fortfarande en del arbetsuppgifter kvar att göra innan även vi går på ledighet. Det är betydligt lugnare i skolans lokaler, men samtidigt finns det mycket som ska avslutas efter ett intensivt läsår.

Under dagen fortsatte arbetet med de sista uppgifterna inför sommaren. Det är en speciell känsla när ett läsår går mot sitt slut. Då finns det också tid att reflektera över allt som har hänt under året och allt arbete som har genomförts.

På kvällen deltog jag i ett digitalt styrelsemöte med Dyslexiförbundets lokalförening Fyrstad. Det var vårt sista styrelsemöte innan sommaruppehållet. Under mötet gick vi igenom flera frågor som rör föreningens verksamhet och planerade inför hösten.

Vi pratade bland annat om Dyslexiveckan och de aktiviteter som väntar. En föreläsning är redan bokad och det ska bli spännande att fortsätta planeringen. Förhoppningen är att kunna erbjuda både kunskap, inspiration och gemenskap för våra medlemmar och andra intresserade.

Nu börjar sommaren närma sig på allvar. Efter en lång arbetsdag och ett givande styrelsemöte känns det skönt att kunna slå sig ner och fundera över allt som väntar framöver.

Önskar er alla en fin måndagskväll.

Hashtags:

#Dyslexiförbundet #Dyslexi #Fyrstad #Lokalförening #Styrelsemöte #IdeelltArbete #Föreningsliv #Skola #Sommarlov #Måndag #Blogg #GullansSvårigheterMedDyslexi 📚🌻☀️

När barn blir hemmasittare – vem ser föräldrarna?

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Mon, 15 Jun 2026 06:00:00 +0200

När ett barn eller en ungdom av olika skäl inte klarar av att gå till skolan hamnar fokus ofta på elevens situation. Det är naturligt och viktigt. Men bakom varje hemmasittande barn finns också föräldrar och anhöriga som påverkas av situationen, ofta under lång tid.

Många föräldrar lägger stora delar av sin vardag på att stötta sina barn. De har kontakt med skolan, vården och olika myndigheter samtidigt som de försöker få arbetsliv, ekonomi och familjeliv att fungera. För en del innebär det att arbetstiden måste minskas eller att karriärplaner får läggas åt sidan.

Nyligen läste jag en artikel i facktidningen Kollega som belyste just denna problematik. Där beskrevs hur föräldrar till hemmasittande barn ofta hamnar i en svår situation där kraven från arbetslivet krockar med ansvaret för barnet. Det är en verklighet som sällan får samma uppmärksamhet som barnets skolfrånvaro.

Samtidigt väcker situationen viktiga frågor. Hur påverkas familjens ekonomi när en förälder inte kan arbeta fullt ut? Vad händer med den framtida pensionen? Och vilket stöd finns för de föräldrar som under flera år tvingas bära ett stort ansvar för att deras barn ska må bra och få rätt hjälp?

Barn som inte kommer till skolan behöver självklart stöd och insatser. Men samhället behöver också se konsekvenserna för hela familjen. Om stödet sätts in för sent riskerar både barnet och föräldrarna att hamna i en långvarigt utsatt situation.

Det är lätt att tala om skolnärvaro, statistik och åtgärdsprogram. Svårare är det att se den vardag som många familjer lever i. Därför behövs en bredare diskussion om hur samhället kan stötta både barnen och de föräldrar som varje dag kämpar för att få livet att fungera.

Vad tycker du? Får familjer med hemmasittande barn det stöd de behöver idag?

Söndag med lugn morgon och nedräkning till semestern 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sun, 14 Jun 2026 19:07:50 +0200

God morgon söndag!

Som vanligt tillbringar jag helgen hos min gode vän. Det har blivit en fin tradition som jag uppskattar väldigt mycket. Det är skönt att komma bort från vardagens måsten en stund och bara få umgås, prata och ta dagen som den kommer.

Helgen har gått fort, precis som den brukar göra när man har trevligt. Vi har ätit god mat, tagit det lugnt och bara njutit av att få vara tillsammans. I morse blev det en lång och lugn frukost innan dagen tog fart.

Nu börjar jag så smått fundera på veckan som väntar. Det känns nästan overkligt att det bara är fyra arbetsdagar kvar innan semestern börjar. Efter ett intensivt läsår med många aktiviteter, skolavslutning, bokhantering och allt annat som hör arbetet till ska det bli skönt med några veckors ledighet.

I dag ska jag också göra två lunchlådor inför arbetsveckan. Jag tycker om när det finns färdig mat att ta med sig till jobbet. Det sparar både tid och energi under veckan när dagarna är fulla av olika arbetsuppgifter.

Samtidigt känner jag en stor tacksamhet. Trots olika utmaningar i livet finns det också mycket som är positivt. Goda vänner, trevliga stunder och människor som bryr sig om en betyder mer än man ibland tänker på.

I dag tänker jag njuta av de sista lediga timmarna innan en ny vecka börjar. Sedan väntar fyra arbetsdagar och därefter semester.

Jag önskar er alla en lugn och fin söndag. Ta hand om er och glöm inte att uppskatta de människor som finns omkring er. ❤️

Lördag och tankar om sociala medier 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sat, 13 Jun 2026 09:32:00 +0200

God morgon lördag!

I dag vaknade jag utan att behöva ställa klockan, och det känns skönt att få ta morgonen i lugn och ro. Efter en intensiv period på jobbet och skolavslutningen känns det som att kroppen behöver lite återhämtning.

Den senaste tiden har jag funderat en del på sociala medier och hur människor väljer att kommentera det som skrivs där.

Det som jag tycker är mest märkligt är att vissa personer väljer att gömma sig bakom anonymitet. De verkar ha väldigt många åsikter om mitt liv, min hälsa och mitt arbete, men vågar inte stå för dem med namn.

Om åsikterna är så viktiga, varför vågar man då inte skriva dem öppet på exempelvis TikTok eller andra plattformar där man måste stå för vem man är?

Det är enkelt att skriva hårda kommentarer när man gömmer sig bakom "Okänd". Det krävs betydligt mer mod att stå för sina ord och visa vem man är. Själv väljer jag att stå med mitt namn bakom det jag skriver.

Den här veckan har varit intensiv. Jag har varit med och scannat av över 4 000 böcker, sorterat material, hjälpt ämneslärare med läromedel, ställt tillbaka skönlitterära böcker på sina platser och varit delaktig i arbetet inför skolavslutningen. Det har också varit niornas middag och många fina möten med elever innan de går vidare mot nya äventyr.

Det är mycket som ska hinnas med på kort tid och många arbetsuppgifter som inte alltid syns utåt. Ibland behöver man faktiskt sätta sig ner och arbeta administrativt, registrera material eller planera det fortsatta arbetet. Att sitta ner en stund betyder inte att man inte arbetar.

Jag är stolt över mitt arbete och över det jag bidrar med varje dag. Jag tycker om mitt jobb och känner mig tacksam över att få arbeta tillsammans med både elever och arbetskamrater.

Det som också förvånar mig är att vissa personer verkar blanda ihop allt jag skriver på olika sociala medier. Jag använder bloggen, TikTok och andra plattformar på olika sätt. Ett inlägg på bloggen handlar kanske om vardagen, medan TikTok kan handla om böcker, dyslexi eller något helt annat.

Samtidigt bär jag fortfarande på en sorg efter min barndomsvän som har gått bort. Sorgen finns där även om livet går vidare och vardagen rullar på. Vissa dagar känns lättare, medan andra dagar påminns man om saknaden lite extra.

Kanske är det därför vissa kommentarer träffar hårdare än vad människor förstår. När man redan bär på sorg, problem och vardagens utmaningar kan hårda ord göra mer ont än avsändaren tänker på.

Därför tror jag att vi alla behöver bli lite bättre på att visa omtanke om varandra. Vi vet aldrig vilka kamper en annan människa bär på bakom det som syns utåt.

Nu tänker jag ta vara på lördagen, njuta av ledigheten och göra sådant som ger energi.

Önskar er alla en riktigt fin lördag. ❤️

Fredag och snart semester 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Fri, 12 Jun 2026 16:19:35 +0200

God morgon fredag!

I går kväll var det dags för AW tillsammans med arbetskamraterna efter en intensiv termin. Det var trevligt att få träffas, prata och umgås utanför jobbet en stund.

Maten var lite blandad. Oxfilén var god, men pommes fritesen var tyvärr inte lika lyckad. De var ganska små, torra och hårda. Men det viktigaste var ändå det trevliga sällskapet och möjligheten att få koppla av efter allt arbete inför skolavslutningen.

När jag kom hem kände jag mig ganska sliten. De senaste veckorna har varit intensiva med skolavslutning, olika aktiviteter och mycket som ska bli klart innan sommaren. Det märks att kroppen börjar längta efter lite vila.

Nu är det fredag och ännu en arbetsdag väntar. Även om det fortfarande finns saker att göra känns det skönt att skolavslutningen är genomförd. Nu handlar det mest om att avsluta det sista och göra klart inför sommaren.

Det är inte många arbetsdagar kvar nu innan semestern börjar. Efter ett långt läsår ska det bli skönt att få några veckor med lugnare tempo, sovmorgnar och tid att göra sådant man tycker om.

Nu hoppas jag att ni alla får en fin fredag och en bra start på helgen. ❤️

Torsdag, skolavslutning och sommarkänslor 🌿🎓

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Thu, 11 Jun 2026 20:00:00 +0200

God morgon torsdag!

I dag är det äntligen dags för skolavslutning. Efter ett helt läsår med arbete, utmaningar, glädjeämnen och många möten med elever är vi framme vid en av årets största dagar i skolan.

På jobbet väntar en hel del roddande och de sista sakerna som ska ordnas innan dagen är över. Det är mycket bakom kulisserna som ska fungera för att skolavslutningen ska bli så bra som möjligt för eleverna. Samtidigt är det roligt att få vara med och se deras glädje när sommarlovet äntligen börjar.

För eleverna i årskurs 9 är det en extra speciell dag. Nu väntar nya äventyr och nya utmaningar på gymnasiet. Jag önskar dem all lycka i framtiden.

I eftermiddag väntar också en AW tillsammans med arbetskamraterna. Det ska bli trevligt att få sitta ner, prata och umgås efter en intensiv termin. Ibland behöver man stanna upp och uppskatta allt man faktiskt hunnit med under året.

Samtidigt har jag funderat en del på de kommentarer som dykt upp på bloggen den senaste tiden.

Jag vill också säga att vissa kommentarer är triggande för mig. När människor gång på gång kommenterar min hälsa, mina sjukdomar och mitt privatliv utan att känna mig eller veta vad jag går igenom, väcker det både sorg och frustration.

Ni ser bara en liten del av mitt liv genom bloggen. Ni ser inte alla läkarbesök, samtal, behandlingar, försök och utmaningar som finns bakom kulisserna. Ni ser heller inte de dagar då livet känns extra tungt eller den sorg som jag ibland bär på.

Därför önskar jag att människor tänker efter innan de skriver. Ord kan påverka mer än man tror, och bakom varje blogg finns en människa med känslor precis som alla andra.

Nu väljer jag att fokusera på det positiva. Skolavslutning, fina arbetskamrater, sommarlov som närmar sig och några välförtjänta lediga veckor längre fram.

Nu önskar jag alla elever, lärare och skolpersonal en fin skolavslutning och en riktigt härlig sommar. ❤️☀️

Tisdag med regn och skolavslutning i sikte 🌿☔

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Tue, 9 Jun 2026 05:45:00 +0200

Det är alltid en speciell tid på året. Eleverna börjar räkna ner dagarna, lärarna försöker få det sista klart och överallt pratas det om sommarlov. Trots att det är mycket att göra finns det också en förväntan i luften.

För egen del räknar jag också ner. Det är inte många arbetsdagar kvar nu innan semestern börjar. Efter en intensiv vår med arbete, aktiviteter och många tidiga morgnar ska det bli skönt med lite ledighet och möjlighet att ladda batterierna.

Efter jobbet väntar ett besök hos frisören. Det ska bli skönt att få håret klippt och bli lite sommarfin inför semestern. Ibland kan en liten förändring göra att man känner sig lite extra pigg och fräsch.

Jag hoppas bara att solen hittar tillbaka snart så att vi får känna lite riktig sommarvärme också. Det vore synd om skolavslutningen fick firas i ösregn.

Nu väntar ännu en arbetsdag. Jag önskar er alla en fin tisdag, oavsett om ni möts av regn eller solsken. ❤️

#Tisdag #Regn #Skolavslutning #Sommarlov #Frisören #Semesterlängtan #Skolvärlden #Vardag #Arbetsliv #Livet #Blogg

Måndag och att inte ge upp 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Mon, 8 Jun 2026 19:38:09 +0200

God morgon måndag!

En ny vecka har börjat och nu är det dags att återgå till vardagen igen efter en lugn och trevlig helg. Det känns lite tungt att klockan ringer tidigt, men samtidigt vet jag att sommarlovet närmar sig. Nu är det bara några arbetsdagar kvar innan semestern börjar.

Jag känner mig ändå nöjd efter helgen. Jag lyckades laga flera lunchlådor som räcker några dagar framåt, plocka i ordning hemma och samtidigt ladda upp musikfilmen som jag arbetat med. Det känns alltid skönt när man får saker gjorda och kan bocka av några punkter på att-göra-listan.

I dag väntar ännu en arbetsdag. Så här i slutet av terminen är det mycket som ska avslutas innan eleverna går på sommarlov. Böcker ska lämnas tillbaka, hyllor ska städas, material ska plockas undan och mycket ska avslutas inför hösten. Det är en intensiv tid, men samtidigt är det roligt att se att ännu ett läsår snart är i mål.

Den senaste tiden har jag funderat mycket på hälsa och hur livet ibland kan förändras. Jag lever med flera olika utmaningar och sjukdomar som påverkar vardagen. Vissa dagar är lättare och andra dagar är betydligt tuffare.

Men en sak har jag lärt mig genom åren – att aldrig ge upp hoppet.

Det är lätt att känna sig nedstämd när kroppen inte fungerar som man önskar eller när man får motgångar. Samtidigt försöker jag fokusera på de framsteg som faktiskt sker. Just nu känns det till exempel väldigt positivt att mitt blodsocker blivit bättre och att behandlingen verkar hjälpa.

Jag vet att en del människor har åsikter om både min hälsa och mina val. Men det viktigaste för mig är att lyssna på vården och fortsätta göra det som fungerar för mig. Ingen annan lever i min kropp eller känner till hela min situation.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att hälsa inte alltid handlar om att bli helt frisk. Ibland handlar det om att må lite bättre än i går, hitta lösningar som fungerar och fortsätta framåt steg för steg.

Samtidigt finns sorgen fortfarande kvar efter min barndomsvän. Vissa dagar kommer saknaden när man minst anar det. Ett minne, en tanke eller något man vill berätta. Då påminns man om hur viktigt det är att ta vara på tiden med människor man tycker om.

Jag vet att många människor kämpar med olika sjukdomar, diagnoser eller svårigheter som inte syns utanpå. Därför vill jag skicka med en uppmuntran till er som har det kämpigt just nu.

Ge inte upp. Fortsätt tro på att morgondagen kan bli lite bättre. Små framsteg är också framsteg.

Nu väntar en ny arbetsvecka med allt som ska göras innan sommaren. Jag hoppas att veckan blir bra och att ni också hittar något positivt att ta med er in i dagen.

Ha en fin måndag och ta hand om er. ❤️

Söndag med positiva besked 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sun, 7 Jun 2026 15:46:58 +0200

God morgon söndag!

I dag visar blodsockret fina värden och det känns väldigt positivt. Den nya behandlingen verkar fungera bra och jag märker skillnad jämfört med tidigare. Det känns skönt när man ser att de förändringar man gör tillsammans med vården börjar ge resultat.

Jag vet att många har synpunkter på diabetes, kost och motion. Men för mig är det viktigaste att följa de råd jag får från vården och fortsätta samarbeta med läkare och sjuksköterskor. Alla människor är olika och det som fungerar för en person fungerar inte alltid för någon annan.

Jag märker också att mina blodsockervärden har blivit mycket bättre. Ibland ligger de till och med lite lågt, men oftast ligger de inom det normala området. Det känns väldigt positivt och ger mig hopp om framtiden.

I går blev det en trevlig nationaldag med god mat, grillning och fint sällskap. Vi hade en lugn och trevlig dag tillsammans, och det var skönt att få tänka på annat en stund och bara njuta av stunden.

I morse åt vi en härlig engelsk frukost tillsammans och tog vara på tiden med varandra. Det är de där enkla stunderna som ofta betyder mest – att sitta ner, prata, skratta och bara få vara tillsammans.

Nu ska jag börja packa ihop mina saker och göra mig redo för att åka hem. Helgen har gått fort som den ofta gör när man har det trevligt. Samtidigt känns det skönt att kunna ta med sig fina minnen in i den nya veckan.

Snart börjar också en ny arbetsvecka. Det märks att sommarlovet närmar sig och det är fortfarande en del som ska avslutas innan terminen är slut. Men nu är det bara nio arbetsdagar kvar innan semestern börjar, och sedan väntar åtta veckors ledighet. Det ska bli väldigt skönt att få tid för återhämtning, göra saker man tycker om och ladda batterierna inför hösten.

Nu önskar jag er alla en riktigt fin söndag. Ta hand om er och njut av dagen. ❤️

Lördag och Sveriges nationaldag 🇸🇪🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Sat, 6 Jun 2026 16:00:00 +0200

God morgon lördag!

I dag är det Sveriges nationaldag och det känns skönt att vakna utan att behöva passa några tider. Efter en intensiv period med arbete, konserter, filmredigering och många tidiga morgnar är det välbehövligt med en lugn dag.

Den senaste tiden har varit fylld av både glädje och sorg. Vissa dagar har varit lättare än andra, men livet går vidare även när saknaden efter människor man tycker om finns kvar i hjärtat.

I dag tänker jag försöka ta vara på dagen och njuta av de små sakerna. Det blir en lugn morgon med frukost och kaffe innan dagens förberedelser börjar.

Lite senare ska jag träffa en god vän. Vi ska grilla, äta god mat och ha en trevlig nationaldag tillsammans. Det är sådana stunder som betyder mycket – att få umgås, prata, skratta och bara vara i nuet en stund.

Ibland är det lätt att glömma bort hur viktiga de enkla sakerna i livet faktiskt är. En kopp kaffe i solen, god mat, vänskap och människor som bryr sig om en kan göra stor skillnad.

Nu hoppas jag på fint väder, en trevlig dag och många fina stunder att bära med sig vidare.

Önskar er alla en riktigt fin nationaldag och en härlig lördag! ❤️🇸🇪

Fredag med eftertanke och lite vila 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Fri, 5 Jun 2026 12:00:00 +0200

God morgon fredag.

I dag känns det faktiskt som en riktigt härlig fredag. Eleverna och lärarna har Klassens dag i skolan, och jag har tagit ledigt för att få möjlighet att vila ut lite efter all stress som varit under maj månad.

Den senaste tiden har varit intensiv på många sätt. Därför känner jag att jag behöver stanna upp, tänka och reflektera över allt som hänt. Vissa saker i livet förändras så snabbt att det är svårt att riktigt ta in dem.

Sorgen efter min barndomsvän finns fortfarande kvar inom mig. Det känns tungt att veta att det där telefonsamtalet som alltid fanns bara ett knapptryck bort inte längre går att ringa. Alla våra timmar av samtal, skratt, minnen och funderingar finns kvar i hjärtat, men inte längre i vardagen. Det är en saknad som är svår att beskriva med ord.

Samtidigt vet jag att livet måste gå vidare, även om det ibland känns svårt. Jag tror att det är viktigt att ge sig själv tid att sörja och samtidigt försöka hitta små ljusglimtar i vardagen.

I dag gick jag upp och kände mig ganska utvilad. Nu väntar en lugn frukost innan jag ska ta mig ner till stan för att uträtta några ärenden. Jag ska också göra de sista justeringarna på filmen från konserten som jag arbetat med de senaste dagarna.

Senare under dagen ska jag plocka fram en fläskfilé och lägga den i marinad. I morgon är det Sveriges nationaldag, den 6 juni. Då ska vi grilla, äta god mat och ha en trevlig dag tillsammans. Det ska bli skönt att få umgås, koppla av och njuta av den svenska sommaren som äntligen börjar göra sig påmind.

Så här ser min fredag ut. En dag för återhämtning, eftertanke och små förberedelser inför helgen.

Önskar er alla en fin fredag och en trevlig nationaldag i morgon. ❤️

Torsdag när planerna sprack 🌿

noreply@blogger.com (Gullans svårigheter med Dyslexi) — Thu, 4 Jun 2026 19:30:00 +0200

I dag blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Ibland planerar man dagen i detalj och tror att man har gott om tid. Men så händer något oväntat och hela planeringen spricker direkt.

På morgonen skulle jag gå och slänga sopor innan bussen gick. Det låter kanske som en enkel sak, men det visade sig bli betydligt mer komplicerat än jag hade räknat med. Jag fick springa runt mellan flera olika sopstationer innan jag till slut hittade rätt och kunde slänga allt.

Samtidigt tickade klockan på och stressen började komma. Jag visste att bussen snart skulle gå och ju mer tiden gick desto mer stressad blev jag. Till slut hade jag bara några minuter på mig innan bussen skulle avgå.

På jobbet märks det också att terminen börjar gå mot sitt slut. Det är mycket registreringar som ska göras, böcker som ska tas hand om och hyllor som ska städas och göras i ordning inför sommaren. De sista dagarna före sommarlovet är alltid intensiva och det känns som om att-göra-listan bara växer.

Samtidigt är det en speciell känsla när man ser att allt börjar bli klart. Nu längtar man verkligen efter semestern och några veckor då man kan få sova lite längre på morgonen, ta dagen som den kommer och samla ny energi.

När jag kommer hem från jobbet är det inte bara att slå sig ner och ta det lugnt. I kväll ska jag också gå ner på bostadsrättsföreningens årsmöte. Det är viktigt att engagera sig i sitt boende och få information om vad som händer i föreningen, även om man ibland helst hade velat sätta sig i soffan med en kopp kaffe och vila en stund.

Vardagen är inte alltid lugn och välplanerad. Ibland blir det stress, oväntade hinder och planer som måste göras om. Men det är väl också det som är livet – att försöka hitta balansen mellan alla måsten och samtidigt komma ihåg att ta hand om sig själv.

Nu hoppas jag att torsdagen blir lite lugnare än den började och att resten av dagen bjuder på fler leenden än bekymmer. ❤️