Lotta's blogg

2013

2013-12-29T18:37:00.001+02:00

Gjorde du något 2013 som du aldrig gjort förut?

Skrev examensarbete, marklyfte 125kg, frontböjde 75kg, blev gravid, fick examensarbetet godkänt, fixade sista studierna samt ledarskapspraktik som höggravid, blev klar socionom och barnträdgårdslärare och födde barn. Ett händelserikt år kan man väl säga?

Genomdrev du någon stor förändring?

Ja en stor livsförändring, eller två egentligen. Blev förälder och avslutade mitt studieliv.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Japp.

Vilket datum från år 2013 kommer du alltid att minnas?

19/3 när jag fick plus på stickan och 25/11 när Joel föddes!

Vilka länder besökte du?

Sverige

Din största framgång på det privata planet?

Jag blev klar med studierna och jag blev förälder!

Vad spenderade du mest pengar på?

Grejer åt Joel, mat och hyra.

Största misstaget?

Hmm enligt mig själv gjorde jag inget desto större misstag i år?!

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Joel och F!

Saknar du något från år 2013 som du vill ha år 2014?

Njaa?

Vad önskar du att du gjort mindre?

Kommer inte på något..

Bästa boken du läste i år?

Säkert någon deckare?

Vad var din största framgång 2013?

Jag födde barn. Jag överlevde förlossningen som var det sjukaste som jag har upplevt i mitt liv!

Något du önskade dig och fick?

Ett fint underbart barn!

Något du önskade dig och inte fick?

3 veckor av familjemys HEMMA med F efter att Joel kom till världen... Det blev istället sjukhusliv och massor av oro....

Vad gjorde du på din födelsedag 2013?

Var höggravid och trött på magen!

Vad fick dig att må bra?

Familjen och träning

Vem saknade du?

Några vänner som jag inte sett på evigheter

De bästa nya människorna du träffade?

JOEL!

Mest stolt över?

Jag upprepar mig själv men att jag klarade av att krysta ut Joel trots 6 timmar sömn, knappt med mat och dryck under 52h9min! Och att jag klarade av att krysta ut Joel utan värklindring. Epiduralen hade slutat lindra värken några timmar innan Joel kom ut.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?

Jag skall njuta av att få vara hemma med Joel. Och njuta av familjelivet.

Gissa var vi är?!

2013-12-16T17:52:00.002+02:00

Jag flyger på rosa moln. Så skönt att vara hemma igen. I DET EGNA HEMMET. Med MIN EGNA lilla FAMILJ. Det var en lättnad när vi gick ut genom dörren på sjukhuset och traskade mot bilen. Och när vi gick från parkeringen och vi steg in genom dörren här hemma! Vi höres senare för nu ska vi fortsätta mysa!

Dagens familje/Joel-bilder kommer så fort jag har backat upp Iphonen och uppdaterat den. Håller på med det nu så.. Försöker få små vanliga grejer gjorda här mellan amningen.

idag har jag på mig mina minsta gamla jeans, med hjälp av
ett gummiband men snart går de fast utan problem!

post-sjukhusliv: rena kläder men skitigt hår och osminkad

No matter what

2013-12-15T15:05:00.001+02:00

Just nu sitter jag i stolen i rummet här på sjukhuset och tårarna sprutar. Om inget drastiskt händer åker vi hem imorgon kring lunchtid. Tanken att få komma hem. Hem till det egna hemmet och börja pånytt med att bygga rutiner tillsammans som familj. Och att få julpynta. Varje gång jag sett bilder i Instagram eller bloggar på julpyntade hem har jag bara velat storgråta. Tidigare har jag avskytt julpynt men i år känns de så galet viktigt. Men vi får komma hem och snart får vi lite familjetid och lite julstämning. Det känns enormt. Obeskrivligt. Och den här längtan, den är enorm. Och nu är det så nära. Vi hoppas och ber att allt går bra nu, allt ser bra ut men nu om någonsin har jag lärt mig att inte ropa hej förrän jag är över diket. Alltså allt har ju varit toppen med Joel senaste tiden, ingen feber sedan vi kom in för 10 dagar sedan, normala värden sedan början av veckan osv och vi har ju varit här på grund av IV-medicinen, men ändå har jag och är ännu som på nålar med allt. En dag i sänder. Det kommer nog att fortsätta så. Kommer inte kunna planera en massa saker på en längre tid, bara ta en dag i sänder och ha mer spontant program.

Idag var vi ute på sista promenaden med sjukhusets tunga och klumpiga lånevagn. Vad jag kommer att uppskatta vår egna lätta, smidiga och galet fina Kronanvagn! Och vad jag kommer att uppskatta hemmet och familjen ännu mer. Finns inga ord hur lättad jag är nu och vilken uppskattning av livet jag känner. Tacksamhet, det har fått en ny innebörd nu. Oj vad känslosamt. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara så här känslig och ha så här lätt för att börja storgråta. Var ju till och med så ko-lugn under graviditeten. Men tydligen är det mamma-skapet som tar fram nya sidor och instinkter. Häftigt samtidigt som det inte är lätt. Som en vän konstaterade i Facebook i veckan, "att vara mamma kan ju inte vara hälsosamt". Nej det är det inte men så totalt värt det ändå! Att få älska någon gränslöst är stort, att älska någon no matter what. Det här är så annorlunda kärlek än den jag känner till F. Och så ska det ju vara. Men för varje dag, älskar jag både F och Joel ännu mer. Kärleken till dem båda bara växer dag för dag!

Nu sover Joel och så småningom när mellanmålet har sjunkit i magen ska jag träna sista TRXpasset i det här sjukhusrummet. Sen ska jag börja packa ihop våra grejer bättre. Härlig tanke!

Vad jag nu hoppas att dagen går fort, så att imorgon förmiddag kommer! Btw Joel vägde 4040g imorse! Han är nu härligt knubbig!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Inte många dagar kvar nu

2013-12-14T13:38:00.001+02:00

På måndag får vi åka hem efter halva dagen, preliminärt. Alltid detta ord preliminärt. En dag åt gången trots att allt ser bra ut. Men för säkerhets skull. De senaste dagarna har gått rätt så snabbt. Vi vaknar, sköter morgonrutinerna, ammar, jag äter, går ut på 20-30min PW med sjukhusets lånevagn, vilar, jag tränar lite med TRXen som F hämtade hit, myser med F som är på besök osv. Och ammar så tusan. Han äter upp mig. Jag har bulk pågång för att hålla vikten stabil då ja ha ca 1,5kg kvar tills startvikt. Även om jag misstänker att jag i princip har alla kilon borta men det är brösten och all mjölk som väger nu. Men jag vill inte bli smalare, bara magen ska dra ihop sig helt men allt i sin tid. Jag ska inte ha sixpack. Jag vill ha fett på kroppen så att kroppen orkar producera mjölk, för jag ammar.

Joel går upp i vikt och växer på längden. Dagens mått är 3970g och 53,5cm. Han äter på som bara den med 1-2 timmars mellanrum. Läkaren sade för någon dag sedan att Joel är så bra att vi redan skulle vara hemma om det inte var för att medicinen ges intravenöst.

Mest är det väl jag och F som längtar efter normal vardag hemma. Det går ingen nöd på Joel, han förstår ju inte direkt att det är jobbigt att vara här. Men jag längtar hem och F vill ha oss hem. Men snart! Och då ska jag julpynta och försöka få lite julstämning. För just nu känns det som en regning höst typ i oktober, inte som julafton om 2 veckor. Och jag blir superirriterad på vissa sköterskor som inte låter mig och Joel vara i fred. De finns dom som bara kommer då de har något ärende eller när jag ringer efter dem. Men de finns de som blir stressade på att jag inte behöver dem och springer här stup i kvarten och frågar; är allt bra med Joel, äter han, sover han, fyller han blöjan?. Och jag svarar samma eviga saker varje gång; ALLT ÄR BRA JAG RINGER PÅ KLOCKAN OM DET ÄR NÅGOT. Och jag upprepar precis samma saker hela tiden om väder och promenader osv och jag orkar inte med att någon springer in hit flera gånger i timmen. Lite privat tack! Det är redan jobbigt att vara här, gör inte det mer jobbigt med att ta bort allt privat.

Trots frustrationen över att vara här försöker jag se det goda och positiva. Myser så mycket jag kan med vår fina filur och njuter av hans finurlighet!
Och jag kunde efter 17 dagar efter förlossningen konstatera att jag knapp har någon mage kvar! Kroppen återhämtar sig.

Posted using BlogPress from my iPhone

Ljus i tunneln

2013-12-11T20:41:00.001+02:00

Inatt fick jag sova sammanlagt 8 timmar. Förstås uppdelat men 8 timmar!!! Deala igen med vårdarna att dom tog Joel efter amningen vid 23 igår och hade honom tills han blev hungrig igen. Dom tassade in i rummet med honom vid kl 2.30. Han hade somnat gott i en vagn och sovit. Efter amningen vid kl 3 slocknade han som ett ljus i sängen och vaknade först vid kl 6 nästa gång. Samma grej igen, efteråt som han djupt tills kl 8. Och jag fick sova gott mellan amningen! Hurraa! Sömn gör en till en ny människa! Dessutom fick vi goda nyheter direkt. Joel ha charma personalen så dom hade tömt ett 2 patientsrum så att jag och Joel fick flytta in dit och njuta av mer utrymme! Nu får jag sova i en säng istället för en madrass på golvet och jag har en egen toalett! Sedan är det trevligare med mera utrymme.

Dagen har fortsatt bra. Joel var på njurultraljudsundersökning för att utesluta njurfel. MEN Joel hade inget fel på njurarna. Vi ska nog ännu på en till kontroll i februari för att kolla njurarna efter att svullnaden pga infektionen har försvunnit. Men det lär inte visa något konstigt då eftersom allt såg bra ut idag! Nu är det då bara två möjligheter kvar när det gäller diagnos; han är genetiskt benägen eller neonatal sepsis late onset. Får se vad läkaren säger på ronden imorgon.

Joel fick en ny kompis idag! Igår hade lite hockeyspelare och Mumin varit på besök med lite presenter. Men vi missade det för att vi tog sovmorgon och ammade medan dom var här. Men igår fick vi lite hockeyprodukter och dvd plus böcker. Men idag hade sköterskorna lagt fram en fin Angry-bird gris åt Joel i nya rummet. Hockeyspelarna hade haft med sådana igår. Joel totalälskade den direkt! Han glodde på den i evigheter, började "prata" med den och slog på den! Och när han sover så håller han sig nära den. Hihi! Urgulligt!

Jag själv mår bättre idag. Sömn gör under. Och jag är inte mera i chockfas utan ha börjat acceptera läget. Nya rummet höjde också mitt välmående! Idag kom vi också ut på en snabb vagnpromenix. Så skönt trots att vädret är skit. Men ännu är ju läget inte drömläge. Jag saknar F otroligt mycket och saknat egna hemmet. Men nu räknar jag ner tills vi får åka hem! Imorgon är det bara 5 dagar kvar!
Nu på kvällen tränade jag igen mina 10min. Redan nu orkade jag göra armhävningar mot golvet istället för mot skötbordet. Kroppen blir starkare och mitt huvud mår bättre! Härligt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att försöka leva normalt i det onormala

2013-12-10T17:07:00.001+02:00

Det känns konstigt med vardag här på sjukhuset. Att du ständigt är övervakad och folk som springer in och ut ur rummet och ständigt frågar om Joel äter och fyller blöjorna väl. Det privata blir lidande. Och att sitta och amma eller pumpar brösten när någon okänd man eller kvinna till sjukskötare står och petar på Joel som är i famnen. Det här med bekvämlighetszon testas ordentligt. Eller när man är mitt i sin tvättfats morgontvätt och någon kommer in utan desto mer förvarning. Inte så bekvämt. Man får aldrig det där lugnet och det där privata. Och jag har svårt med känslan av att ständigt vara övervakad. Och när man vet att vårdarna diskuterar en, mest Joel förstås men högst antagligen mig och F också. Undrar vad dom säger om mig.. Jobbig, ifrågasättande, hysterisk, oroad och stressad morsa....

Fast allt det här är för Joels bästa så känner jag att det här är extremt svårt för mig. Jag försöker mitt bästa med att föra in små grejer från vår normala vardag i det här och jag försöker mitt bästa med att hålla humöret uppe och orka vara glad och pratsam med Joel. Men ändå, bryter ihop ett par gånger per dag. Mest för att sjukhusvardagen ger mig ångest. Jag vill hem och leva normalt i mitt egna hem med egna saker. Skapa rutiner med Joel. Tvätta, städa, laga mat, baka, gå ut på vagn-PW....

Nu får han inte längre dropp, vilket gör det lättare när det gäller att röra sig i rummet. Men han har ännu nätmössan på för han får antibiotika intravenöst var sjätte timme och kanylen(?) sitter påvhuvudet. Jag saknar hans mjuka fjuniga hår.... Men nu när rörligheten är lite lättare har jag på natten börjat ta honom till min madrass på golvet och legat och ammat. Så mycket skönare när ögonen går i kors av trötthet mitt i natten. Och imorse hade vi morgonmys och sov längre tackvare att jag kunde ta honom bredvid mig vid amningen mellan 7-8 imorse. Annars på natten lägger jag nog honom tillbaka i sängen och sover efter amningen.

Idag vägde Joel 3705g! Han går upp i vikt varje dag och hans utveckling går framåt. Nu har han börjat sparkas ännu mer vilt, händerna viftar, han utforskar sina nävar med munnen, han kan fokusera blicken längre och längre hela tiden mm. Och han envisas att träna nacken något alldeles otroligt. Han är trots omständigheterna en pigg liten filur som äter som en häst!

Min kropp börjar säga emot nu. Jag har ju bara suttit och legat stilla den senaste veckan. Med minimalt med sömn och massvis med amning behöver kroppen vila för det mesta men ändå börjar musklerna protestera. Har börjat få ryggvärk osv. Igår tog jag tag i saken och körde en kort kroppsviktövnings cirkel. Bara riktigt kort men det gjorde gott för min kropp. Jag behöver mina muskler och en välmående kropp nu, mer än någonsin. Dessutom höjdes mitt psykiska välmående en bit tackvare träningen. Plankor försöker jag göra varje dag nu men nu lade jag till ATG airsquats och armhävningar mot skötbordet. Det kändes bra att få jobba lite ens med musklerna och inte tappa allt nu bara för sjukhusvistelsen. Sakta men säkert ska jag bygga upp min kropp så att jag orkar med allt. Han börjar ju bli tyngre och tyngre dag för dag..

Nu behöver jag också träningen extra mycket för att orka med den psykiska utmaningen som jag nu går igenom. Och nu märker jag hur mycket träning höjer det psykiska välmåendet, från att vara i botten till en känsla av att man hanterar situationen på något sätt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sjukhus-liv

2013-12-09T13:39:00.001+02:00

Idag fick vi veta att jag blir kvar på sjukhuset med Joel ännu en vecka. Att hans antibiotika-kur ska vara 10 dagar intravenöst. Hans diagnos är fortfarande aggressiv urinvägsinfektion med e-Colit bakterien som spridit sig i blodet men läkarna är oense om vad som orsakat det. Ena säger att han är genetiskt benägen, andra säger att det är neonatal sepsis late onset och tredje säger att det ät oklart tills njurultran är gjord på onsdag.

Men huvudsaken är nu att han återhämtar sig och hela tiden börjar må bättre! Idag hade vikten ännu stigit! I lördags gick han över födselvikten på 3450g till 3495g och idag väger han 3625g! Och idag firar vi 2 veckor. Dock på ett trist sätt med att vara här på sjukhuset. F och jag försöker få vardagen att fungera med att han besöker oss 2 gånger per dag och hämtar mat åt mig för det får jag inte här trots att jag ammar. Jobbigt läge för oss som familj och vår relation. Jag saknar ju honom så massor! Och jag skulle behöva ha honom här för avlastningen och för familjen. Men sjukhuset har inte familjerum på den här avdelningen så man utesluter pappans möjligheter att vara delaktig dygnet runt i vården av babyn.. Trots att det handlar om ett spädbarn Och det största ansvaret blir på mamman som redan är extremt trött pga sömnbrist och massor av amning. Tycker det är så trist att reglerna är här att bara ena föräldern får stanna dygnet runt. Och det är i vårt fall jag då jag helammar. Det här är något som borde ändras tycker jag och att man skulle vara flexiblare och kunna situationsanpassa mer.

Jag själv försöker kämpa på även om det är tungt. Jag och F får ta igen tiden sedan när vi kommer hem. Mest ledsamt är att Fs hela pappaledighet går åt till att köra av och an hit. Vet inte hur många gånger jag har brutit ihop men försöker kämpa på och orka. 1 vecka till och så är vi hemma!

Igår kom jag äntligen i duschen, här finns inte egentligen någon dusch för föräldern så jag hamnade använda personaldusch på en annan avdelning. Jag kom också ut på en kort minipromenix till butiken igår. F fick lite egen tid med Joel.

Men jep, jag är ledsen över situationen, sjukhusets inbesparingar i resurserna och bristfällighet i beaktande av familjen som helhet. Synd att vårt samhälle måste göra inbesparingar på något så sjukt viktigt som sjukvården! Och jag är trött på läkares brist på kunskap i bemötande av föräldrar.

Min knubbis hitta sin tumme igår och suger mer på den nu än hela näven!

Posted using BlogPress from my iPhone

E Coli

2013-12-07T20:32:00.001+02:00

Nu vet vi vad Joel har. Han har aggressiv urinvägsinfektion pga E Coli som har spridit sig i blodet. Så vi blir minst en vecka här på sjukhuset. På måndag får vi veta orsaken till varför han fått det. Men det finns två orsaker; antingen är han benägen till det eller sedan är det pga late onset neonatal sepsis som beror på att vattnet gick innan värkarna satte igång ordentligt och att det gick över 18 timmar innan han kom ut efter vattenavgång (det tog 52h9min)... Det lutar mer åt sista alternativet. Och jag är så ledsen för det! Att om Joel ha måsta lida nu bara för att dom inte kunde sätta igångsättande dropp till mig lördagen den 23.11 när vi kom in till förlossningen för att vattnet gick och värkarna avtog under förmiddagen. Han skulle ha varit ute snabbt då men nej de sku få ta 52h innan han kom ut.... Och skulle inte förlossningen ha kommit igång igen av sig själv skulle vi ha måsta vänta ännu längre innan dom skulle ha satt igång den med dropp. Är det detta så blir det anmälan till patientombudsman.

Känns hemskt att vara här på sjukhuset men allt för Joels skull. Han ska bli ordentligt frisk. Livet känns så orättvist. Jag vill ju vara hemma med Joel och F samt njuta av gemensam tid under Fs sista pappaledighetsvecka. Men så blir det inte nu...

Men han är på bättringsvägen! Nu är han över sin födselvikt! Hurraa! Han har blivit rund och go!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mitt hjärta blöder

2013-12-06T13:22:00.001+02:00

Igår kväll insåg jag att jag ska lita på mina instinkter. Joel hade sedan natten till torsdag varit riktigt rastlös och dessutom tappat 60g i vikt. Vi hade rådgivning och blev tillsagda att bara amma extra och ge ersättning för min mjölk verkar inte räcka till... Joel vägrade ta ersättning men ammade på i 60min intervall även om han inte riktigt orkade suga normalt. Vid kl 15 blev han allt för varm och han hade feber. Blev att sänka febern utan medicin med att vara utan kläder, fuktig handduk och mer amning.. Febern försvann och allt verkade bra. Men igår kväll blev han sämre och orkade knappt äta. Jag blev värsta hönsmamman igen och riktigt orolig. Tillsist blev det barnpolikliniken och efter massa prover blev jag och Joel kvar på infektionsavdelningningen. Han har kraftig urinvägsinfektion och skyhögt infektionsvärde. Nu är det antibiotikadropp, vätskedropp och bröstmjölk på flaska tills allt är bra igen. Det var inte brist på mjölk utan han är sjuk. Men han visar inte så tydliga symptom då han normalt är så lugn. Men en mamma känner på sig.....

Det gör så ont att se sitt barn lida. För att inte tala om alla blodprov som måste tas... Prognosen ser bra ut, han ha ätit bättre nu men är fortfarande extra trött men ingen feber och urinet är klart igen. Men vi stannar här på avdelningen tills han är frisk och alla undersökningar är gjorda. Det var inte så här jag ville att hans start på livet skulle bli. Men som tur har vi bra sjukvård här i Finland, det är jag så tacksam för.

Min lille kämpe!!!

Posted using BlogPress from my iPhone

Bebis-bubbla!

2013-12-03T14:28:00.002+02:00

Här lever vi i en bebis-bubbla och lär känna varandra mer och mer för varje dag som går. Härlig tid även om det tar på krafterna. Ska blogga mer snart, finns så mycket man vill skriva om, så att man senare kan gå tillbaka och minnas första tiden med vår lille son. Men här kommer nu i alla fall ett litet hej tills jag hinner sätta mig ner och blogga mer! Vi ha hunnit göra massor känns det som de senaste dagarna.

Hemsk(!!!) bild på mig men 52h9min med minimalt
av sömn och mat gör sitt plus en tuff förlossning.....
Joel är bara några minuter gammal här. Bilden beskriver
bra trött men LYCKLIG. Kärlek vid första ögonkastet!

Du vilar här på mitt bröst, för mig är du livet

2013-12-01T15:12:00.001+02:00

Måndagen den 25.11 kl 10.09 kom lille Joel till världen, 3450g och 50cm. 52 timmar och 9 min efter att vattnet hade gått. 16 timmar tog själva förlossningen. Av 52 timmar sov jag kanske max 6 timmar och åt knappt något på grund av sådan värk. Låg inne på förlossningsbäddavdelningen från lördag tills natten till måndagen då jag äntligen fick komma till själva förlossningssalen. Trött, utan energi och nästan redo att ge upp krystade jag ändå ut världen underbaraste älskling. Skönt att ändå förlossningen kom igång av sig själv så att jag inte behövde bli igångsatt.

Nybliven och stolt pappa

Kärlek.

Trött och yr dagen efter förlossningen

Så otroligt att man kan älska någon så häääär galet
mycket! Jag älskar Joel så mycket att mitt hjärta brister.

Att föda vaginalt var något jag ville, för att veta vad det är. Men jag kunde inte ana att det skulle vara så som det var. Helt sjuk upplevelse. Gjorde sinnessjukt ont men så otroligt värt det. Och samtidigt så otroligt häftigt att man har lyckats pusha ut en liten filur den vägen. Nu vill jag återhämta mig och så någon gång i framtiden vill jag på samma sätt pusha ut ett syskon till Joel.

Nu bygger vi upp en ny vardag, lär oss nya rutiner och lär känna varandra. Mamma-jour är jag på och det går inte att planera med en nyfödd. Allt går nu på Joels villkor. Men livet är rätt så skönt även om dagarna går så fort och man hinner knappt göra något annat än amma.

Min mage har dragit ihop sig galet fort och idag fick jag fast mina gamla 25tums jeans. Wow lixåm, kroppen är fanatiskt!!! Nu tränar jag bäckenbotten muskulaturen och bålmuskulaturen med lite övningar. Igår testade jag kontakten med dom musklerna ioch hade bra kontroll över dom! Testade sedan vidare uthållighetsövningar och där ligger jag också på bra nivå. Kollade lite gällande plankan och den känns bra, igår vågade jag ändå inte testa max men kollade lite var jag står och det är inget problem att fortsätta över 90 sekunder. WOW! Jag behöver inte börja från noll. Nästa vecka börjar jag promenera och göra lite kroppsviktövningar. Räcker hur bra som helst! Speciellt eftersom jag blev sydd och ännu har stygn.
Nu har jag ca 4kg kvar av 11kilo. Kilona bara rinner av dag för dag nu när jag ammar. Härligt. Fattar inte varför man gör gravidkilona till så stort problem. Ät ordentligt (näringsrikt!!) och amma, så lossnar det i den tid de ska.

Nåja, dags att amma igen! Har telefonen FULL med bilder på Joel och han är bara 6 dygn gammal. Men man vill ta bild på allt!

Första besöket till matbutiken

Gårdagens gäster

Idag första hockey-matchen men
tyvärr inte HV71's. Men
det ska börjas i tid!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vattenfall

2013-11-23T19:28:00.001+02:00

Vaknade kl 5.15 imorse av grym värk som gick från nedre ryggen till ljumskarna. Helt tydligt intensivare än tidigare. Kl. 6.15 gick vattnet. Det knäppte till två gånger inom 5 minuter och så var forsen igång, haha. Väckte F och vi började förbereda oss för att fara iväg. Jag ringde till förlossningen och dom välkomnade oss. Vi drack kaffe och åt kokta ägg med Kalles romkräm i lugn och ro. Kl. 7.30 var vi på undersökning vid förlossningen. Hade grym intensiv och tät värk. Och var öppen en bit. Det pågick till ca kl 10. Då började värken avstanna/lugna ner sig. Murr. Så det blev förlossningsbäddavdelningen tills babyn kommer ut. Har under dagen haft till och från värk. Nu till kvällen mer värk. Men de sku få bli kraftigare och mer regelbundet. Vi hoppas på det bästa att något skulle hända under natten. Vid 20.30 ska dom kolla läget hur öppen jag är och sista kurvan innan natten.... Tidigast på måndag sätts jag igång för då har det gått ett par dagar sedan vattnet gick. Suck.... Varför kan det här nu inte bara gå med fart?

Imorse vid första undersökningen, innan de tjusiga sjukhuskläderna. Trött och grym värk.

Igår kväll körde jag också sista träningspasset innan vår lilla baby! Körde en 20min cirkel med TRX. Började med cykling. Mest överkropp/bålen men också kroppsvikts squats. Något sade mig att Kettlebells inte var ett alternativ igår. Ett bra val.

Posted using BlogPress from my iPhone

Tick Tick Boom

2013-11-22T11:03:00.001+02:00

Jahapp, här sitter man ännu med sin tjockismage. Beräknade dagen har gått redan och är nu på övertid. V.41(40+1). Den senaste veckan har varit full av steg mot förlossning men ännu har inget hänt. Allt är också klart inför förlossning, var till rådgivningen igår och där konstaterades det att babyns huvud också nu har sjunkit neråt. Nu sku den här filuren bara få komma uuuuut! Jag känner mig som en tickande bomb, för nu kan det hända när som helst men ingen vet när. Suck. Det stoppar också mig från att göra så mycket dagtid. Känns inte så mysigt att röra sig i centrum osv. Dessutom känns det inte så mysigt att ens gå nu när babyns huvud ligger så lågt, känns weird att gå och känna att huvudet pressar där mellan benen. Dagarna går ut på att alltid ha något smått att göra, gå till butiken, tvätta, baka, träna...

+11kg. Jag hoppas det stannar där nu!
Men i alla fall har jag inte gått upp sedan förra
veckan.

Japp, jag tränar ännu dagligen, 15-30min per gång. Det är ca 1-2% av dagen, så vilar jag och fixar i lugn och ro resten av dagen. Jag har verkligen trappat ner på träningen nu för att spara energi inför förlossning. Jag tränar inte nu för att trötta ut mig utan för att få lite skön känsla av välmående. Det är mycket korta cirkelträningar nu varvat med 20-25min cykling. Riktigt passligt för en gravid på övertid.

+5 grodhopp per varv och emellanåt byta ut
armhävningarna och bänkdipsen
mot squats med Kettlebell. Perfekt för en tjockis som jag.

Men jep, det här eviga väntandet går på nerverna. Det går inte heller att koncentrera sig på något, omöjligt att försöka distrahera sig från att tänka på babyn. Vi är så nyfikna och längtar så mycket! Jaja, jag får fortsätta sitta mycket på huk, gå i trappor och hoppa grodhopp. Vi får hoppas att Filuren nu under helgen fattar att hyreskontraktet är slut och att det är dags att flytta ut!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Till och från värk

2013-11-17T10:06:00.001+02:00

Det är smått frustrerande att ha värk till och från. Man hinner redan få upp hoppet när trycket neråt är enormt och värken är kraftigare i någon timme, sammandragningar kommer och man hinner tänka att kanske är det nu det sätter igång ordentligt. Och sedan plötsligt är allt som bortblåst. Det är inte mer som förvärkarna jag hade för noga veckor sedan, de här stunderna är mer intensiva men ändå tydligen inte tillräckligt. Hur länge ska de här till och från pågå? Kan inte förlossningen nu bara komma igång ordentligt?! Dessutom har jag känt mig konstig de senaste dagarna, inte riktigt varit mig själv.

Igår firade jag min 24:e födelsedag. Eller det blev nog den lugnaste födelsedagen någonsin. Tog dagen som den kom, F kokade kaffe åt mig på morgonen, vi slöade, var ute på en 45min promenix i solen, åt tacos till middag och till kvällen såg vi på film och åt massor med choklad. Min födelsedag i ett nötskal. Och jag somnade lite efter kl 22.

Idag vaknade jag vid kl 9. Så jag sov över 10 timmar, var vaken några gånger inatt nog. Nu fortsätter det här eviga väntandet med till och från värk.

Och det är så frustrerande när alla talar om att värkarna kommer igång och sedan är det dags för förlossning. Men jag har haft det här till och från nu redan så länge. Jag har haft den här molande mensvärken nu i veckor och den har blivit kraftigare den här veckan men pågår bara stundvis och sedan är den som bortblåst. ÄRgh.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Bara att vänta

2013-11-15T16:47:00.001+02:00

Igår kväll kändes det som det skulle ha läckt fostervatten i två omgångar. Tänkte inte desto mer på de men i förmiddags ringde jag förlossningen för de ska man alltså göra ifall man misstänker att det har läckt (infektionsrisk). Dom bad mig komma in på check. Åkte iväg, dom tog ctg-kurva som visade på sammandragningar men inte ännu så kraftiga. Sedan tog barnmorskan ett test men det visade inte tillräckligt fostervattenprotein. Inte så konstigt då vattnet läckte igår kväll. Troligen har jag som man säger på finska, "korkean veden meno", dvs att det sipprar fostervatten från lite högre upp än vid livmoderhalsen. Det var så mammas första förlossning kom igång.

Nåjoo, det var bara att åka hem igen. Hela dagen har jag haft otroligt tryck neråt och mer värk nu mot eftermiddagen. Men det är bara att följa med läget nu. Enligt mig sku det ha varit bra med en inre undersökning för att också kolla ifall jag är öppen och i så fall hur mycket. Kände mig inte heller riktigt trevligt bemött på förlossningsavdelningen, barnmorskan hade jätte trist bemötande och de är extra jobbigt då man är pirrig och osäker. Jag själv anser att bemötandet av klienter/patienter är något så otroligt viktigt inom social- och hälsovården och det är något jag själv har tagit fasta på under studierna. Hoppas det är trevlig personal på plats då det är dags!

Igår gick jag in i v.40 och det firade jag med fortsatt trappträning och en cirkel med TRX och Kettlebells. Det räckte bra med 5 varv som tog 30min. Kändes skönt att göra något fysiskt ansträngande! Idag tänkte jag fortsätta med trappträning och sedan kanske cykla i ca 25-30min eller köra någon cirkelträning. Beroende på hur mycket tryck neråt jag har just då. Tar det lite på känsla as usual.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagsformen

2013-11-13T16:46:00.002+02:00

Imorgon går jag in i v.40. Wow lixåm, en vecka kvar till BF! Idag var vi till rådgivningen (MVC). Allt var igen precis som det skulle. Min vikt står stilla, mitt urinprov var bra, blodtrycket normalt, Bebblans hjärtljud var fint och stabilt, SF-måttet hade minskat sedan förra veckan dvs magen har sjunkit osv. Mycket tyder på att förlossningen närmar sig och mina förvärkar och nuförtiden kraftigare sammandragningar visar på att det går åt rätt håll. Ska bli spännande och se om det blir BB inom de närmaste 7 dagarna eller om det går på övertid. Enligt barnmorskor ska man se till sin egen mammas förlossningar och ser jag till min mammas förlossningar födde hon min storebror någon dag innan BF, mig kring en vecka innan BF, min mellansyrra på övertid och minsta syrran i v.39. Så chansen att jag föder kring BF är rätt så stor. MEN vi får se vad Bebblan tänker göra! Vi får hoppas på det bästa, dvs förlossning inom 7 dagar. Min mage är rätt så tung nu och det är svårt att röra sig, sova osv. Och väntan är olidlig, jag är sååå nyfiken på vem min lilla krabat är! Så det skulle vara dags nu!

Igår körde jag trappträning som uppvärmning innan cirkelträningen. Fick bra tryck neråt om man säger så, haha! 10 gånger upp och ner för våra 17 trappsteg. Ska göra samma sak idag.

Gårdagens träning blev min vanliga cirketräning med Kettlebells men bara 3 varv denna gång istället för 5 varv, ska trappa ner lite på träningen nu så att kroppen inte är helt trött inför förlossningen. Känner att jag inte varje gång måste köra samma mängd träning som hittills utan kan ibland trappa ner till mindre. Upplägget blev alltså 3 varv: KB marklyft 16kg x 10, KB OHpress 12kg x5/arm, KB frontböj 16kg x10 och KB swing 12kg x20.

Och i samband med att jag imorgon går in i v.40 måste jag bara få fnissa lite åt de som trodde sig veta bättre gällande min träning än vad jag själv gör och menade att jag kommer att förorsaka en för tidig förlossning i ett allt för tidigt skede pga min "för hårda träning". NEJ det gjorde jag ju inte utan tränade på enligt hur det känns i kroppen, ork och med passlig belastning och fortfarande har inte lillskruttplutten kommit ut. Så det var ganska onödigt att spekulera och vara super-oroliga för att jag har tränat genom hela min graviditet! Jag har nog vetat vad jag har sysslat med och jag känner min kropp ganska bra och vet vad som känns bra och vet att sluta om det känns obekvämt.

Dagens sixpack!

Fick en sammandragning mitt i allt poserande :D

Träningskläder

2013-11-12T14:54:00.001+02:00

Efter graviditeten kommer jag ju att träna till största del hemma med Kettlebells, TRX, chinsräcket och kroppsviktsövningar. När man tränar hemma behöver man inte så mycket kläder på sig då det lätt blir väldigt varmt i en liten lägenhet. Jag gillar att träna hemma i korta träningsshorts eller hotpants och träningsbh. Men efter ett antal år av användning så är de i ganska så risigt skick, söndertvättade och söndersvettade. Det är dags för nya. Mina gamla ser väldigt ofräscha ut och har tappat formen.

Igår gick jag runt i bland annat H&M och Gina Tricot och hittade flera ursnygga hemmaträningsplagg i form av shorts i olika modeller, färger och längder och träningsbhn i olika färger! Sådana som skulle passa bra för hemmabruk. För ärligt talat, inte skulle jag täckas vara i gymmet med endast träningsbh och små shorts! När min kropp någolunda har börja gå tillbaka till normal efter förlossningen tänker jag köpa lite nytt. Ska bli så kul med fräscha plagg!

Flundra

2013-11-12T11:05:00.001+02:00

Jahapp, en ny vecka pågång. Jag har svårt med att ha koll på dagar nuförtiden då jag saknar fasta rutiner. Men försöker i alla fall ha koll på rådgivningsbesöken och kollar kalendern ofta för att ha koll på dagen och datum.. Haha!

F var ledig i 3 dagar och det var kul. Blev lite annorlunda dagar för mig. I söndags blev det spontanbesök till gymmet och göra veckans fjärde styrkepass, skippade ett konditionspass istället. F och P var påväg så jag hakade på. Jag hade grym ork och energi! Körde på i över 60min! Det blev 10x5 frontböj med 25kg, 5x5 militärpressar med 20kg, 5x5 marklyft med 30kg, raka marklyft 3x5 med 30kg, chins 1x3 och latsdrag 5x5 med 40kg. Ett riktigt superpass! Det var galet skönt att få köra igenom hela kroppen. Och det bästa var att jag orkade så bra utan några problem, är det inte helt i slutet av graviditeten som man inte ska orka med typ någon träning?! Ett av det bästa passen på länge, sådär bara spontant i mitten av v39.
Igår åkte vi till ett köpcenter för att jag behöver amningsBHn. Men efter några timmar med lunch i magen och två par smartphone-handskar åt F kom vi hem. Det fanns inga amningsBHn i min storlek, bara enorma storlekar. Man dissar tydligen oss med A och B kupa.... Senare drog F iväg till gymmet och efter det på lillajul-party med ena jobbet. Jag körde istället ett kort cykelpass på 25min framför Halv 8 hos mig. Funkade fint!

Annars då. Diskmaskinen sa upp sig igår, efter 2,5 år. Inte så kul, nu lever vi utan vardagslyx..! Och 2,5 år är VÄLDIGT kort livstid för en diskmaskin i ett hem med 2 personer... Har kontaktat service och får se när dom kommer och kollar.. Den har el-fel enligt felkoden. Ifall det blir dyrt med reparation slänger vi ut den och skiter i diskmaskin tills vi flyttar nästa gång. Helt ok att diska för hand ifall man gör det i samband med varje måltid, då blir det inga berg. Men ergonomiskt är det inte för mig just nu, magen är i vägen och jag hamnar stå ganska dåligt... Men som tur är jag ledig nu och har sällan bråttom någonstans, så diskningen får ta sin tid haha!

Btw ni minns innegrejen med banan-pannkakor? Jag har fått ihop en ännu bättre version, nämligen jag slänger i någon matskedar kokosmjöl och lite bakpulver i smeten. Man får helt grymt goda och fluffiga bananpannkakor av det! Det, paleogröt och hemlagat chai-te lever jag typ på nu. Förstås också den dagliga laxen med avokado.

Mjöl och sockerfria kanel-syltgrottor.

Har jag sagt att jag älskar kanel?
Min paleo-gröt och "lite" kanel.

Testade ett nytt kycklingrecept med
bacon, salami, spenat, senap, honung
och vitlök.

Posted using BlogPress from my iPhone

Maybe tomorrow

2013-11-09T15:42:00.001+02:00

Det här med att bara gå runt och vänta. Att ha tålamod. Inte min starkaste sida. Hehe! Kom ut nu lilla Filur! Jag längtar tills livet fylls med att ta hand om en lite baby. Nu börjar dagarna nämligen vara lite väl ensidiga. Jag orkar inte planera in allt för mycket program, att åka in till centrum är dyrt för jag älskar att hitta och testa nya superfoods, jag kan inte gå på långa promenader när jag är ensam för jag får sådan värk, att bara vila är tråkigt, att bara fixa hemma går på rutin, man kan inte baka och laga gör mycket mat då varken jag eller F kan/orkar äta för mycket varje dag, att bara ha träning som dagens program är ok men känner mig sugen på nåt mer.. Snart är det här väntandet över men just nu känns det som evigheter! Nå man kan lösa det med att sova bort halva dagen och ändå vara dötrött relativt tidigt på kvällen, haha! Välkommen till mitt liv.

Men man är ju lite otålig nu, förra veckan hade jag bra med värkande sammandragningar och galet med mensvärk och det gav hopp. Nu är jag tillbaka till värkfria sammandragningar och mensvärken kommer bara väldigt sällan nu... Suck. Jag välkomnar grym mensvärk och sammandragningar som känns!

Snygg kombination med
prickiga pyjamasbyxor
och en randig topp ;)

Magen v.39!

Igår kväll fick jag någon energikick och cyklade i 45min. Det var riktigt skönt! Brukar träna styrka på fredagar men den här veckan blev det lite annorlunda då jag tog vilodag på tisdag. Men det var riktigt uppfriskande med variation. Idag ska jag däremot köra en cirkelträning med TRX och Kettlebells. Funderar på 5 varv och 10 reps per övning av rodd, reverse flyes, bröstpress, biceps och triceps i TRX samt direkt efteråt 3 varv KB frontböj 16kg x10 och KB swing 12kg x20. Ska få fram lite svett och ha musklerna och jobba lite! Kul!

Idag kom jag också på att jag saknar burpees alldeles otroligt! Det är en så perfekt och skitjobbig kroppsviktsövning för hela kroppen. Efter graviditeten, när kroppen har återhämtat sig, ska jag minsann adda burpees till min styrketräning. Eller ta de som ett träningspass då tiden någon dag kanske inte räcker till, typ så många burpees jag kan på 7min. GÖTT!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nyfiken

2013-11-07T15:25:00.001+02:00

Mamma skickade en bild på mig där jag inte är många veckor gammal. Även om jag säger det själv men nog har man ju varit helt super söt!
Dessutom fick bilden mig att ÄNNU mer längta efter att få träffa vår lilla Bebbla!
Och nu är jag bara ännu mer nyfiken på hur Bebblan ser ut och vem den lilla filuren är! Från och med imorgon ska jag börja gå upp och ner för våra trappor minst 10 gånger per dag... Och fortsätta dricka hallonbladste och äta dadlar. Haha!

Gäääääääääsp!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Still waiting

2013-11-07T14:18:00.001+02:00

Idag gick jag in i v39. Känns så lustigt att snart så får vi träffa vår lilla så väntade Bebbla! Men den här väntan är olidlig och tålamod är inte min starkaste sida... Idag var vi också sista gången på läkarbesök. Allt var toppen igen, alla mina värden och Bebblan har de bra. Dessutom har livmodertappen börjat mjukna upp. Det betyder att alla sammandragningar och förvärkar har varit till nytta. Nu vill jag bara att värkarna blir kraftigare så att tappen mjuknar upp helt och att förlossningen ska komma igång! Jag själv ligger på +10-11kg sedan start. Känns helt okej även om det låter som mycket. Men jag hoppas vikten stannar på max +12kg... Men det bästa är att jag igår prövade mina normala jeans och kunde hur bra som helst komma i dem men det vara bara magen som stoppade från att få fast dem. Det betyder att överlag har jag inte tjockat till mig för mycket. Det höjde självförtroendet ganska mycket! Och oj vad jag väntar på att kunna använda mina vanliga kläder igen, saknar att kunna variera. Just nu går jag med samma kläder typ hela tiden, det som ryms över magen/täcker magen. Jag har såååå mycket fina kläder jag vill använda! Och för att inte tala om att använda mina träningskläder, har en hel del snygga träningstoppar som bara skriker efter mig. Ska bli skönt att efter förslossningen sortera om klädskåpet och lägga undan alla stora gravid-kläder och gräva fram alla vanliga favoritkläder.

Annars då? Blir ju sällan bloggat, beror på att jag är smått lat nuförtiden. Dagarna går framåt, försöker ha minst en grej som program varje dag. Det har blivit ganska mycket ärenden i stan, träning här hemma osv. Men mest har det nog ändå blivit vila och fixande här hemma. Bakar ganska mycket, allt från paleopizza till paleopepparkakor. Skönt att experimentera med sådant nu när man har tid. Och maten satsar jag dagligen på, försöker verkligen få i mig så näringsrik mat som möjligt.

Och idag fick jag mail om att alla höstens kurser är godkända, så nu jag kan officiellt kalla mig socionom med barnträdgårdslärarbehörighet! Hurraaaa! Nästa vecka ska jag ansöka om examensbetyget. Känns lite overkligt egentligen att jag är officiellt färdig med studierna.

Paleo-gröten kom för att stanna.
Bästa frukosten!

Pizzaaaa

Lax och grönsaker i mängder

Den här träningsveckan har också hittills varit toppen även om jag hamnade ta en hel vilodag på tisdag. I måndags körde jag värsta hemmapasset, mina basövningar med Kettlebells, hade grym energi och körde på. Fick sedan på tisdag lida av alldeles grym träningsvärk, haha! Tisdagen blev också vilodag för jag var allmänt trött och musklerna värkte. Igår blev det ett cykelpass, svettades som en gris och orkade med mina vanliga 40min. Anledningen till att jag cyklar 40min är att de flesta tv-serier jag ser på är ca 40min per avsnitt, och jag kollar alltid på någon serie medan jag cyklar. Men det var ett så gött cykelpass igår! Känns skönt då man ännu orkar riktigt bra!
Idag blev det gymmet med F. Igen hade jag grym energi och var supertaggad på att lyfta skrot! Dessutom kändes mina vikter allt för lätta och jag fick inte riktigt någon utmaning i musklerna. Konstigt då jag nu absolut inte borde ha känslan av att jag vill höja vikterna! Men jag höjde inte vikterna för kroppens skull, vill inte riskera att det blir för tungt nu innan förlossningen. Dagens pass blev: militärpressar 5x5 med 20kg, frontböj 6x5 med 25kg, marklyft 6x5 med 30kg och chins 2x3. Och fortfarande orkar jag göra chins, jag skulle orka med flera men magmusklerna tar emot nu. För att inte göra magmuskeldelningen värre så slutar jag alltid vid 3 reps när det börjar kännas.

73kgs heffaklump!

Nåja nu ska jag ta mig en eftermiddagskaffe och slå på en tv-serie och njuta.

Posted using BlogPress from my iPhone

Väntan

2013-11-02T14:52:00.001+02:00

God eftermiddag! Livet flyter på och väntan är stor. Men även om det nu är november känner jag mig inte så nervös som jag trodde att den här månaden skulle få mig att känna. Känner ett lugn men samtidigt en stor längtan och nyfikenhet på den inneboende i magen. Men allt med sin tid, den kommer ut när den är redo. Men jag hoppas att det är snart. Magen är enorm och har sjunkit, min täppthet är fruktansvärd och jag sover dåligt. Orkar inte heller varje dag med så mycket men vissa dagar har jag grym energi. Känns som om man sitter och ligger på soffan och jag är en som hellre rör på mig. Därför har jag så svårt med den här tiden, för jag vet att ett stillasittande liv inte är hälsosamt i längden. Men jag försöker att i alla fall satsa på det jag äter. Försöker satsa på energität och näringstät mat, små portioner åt gången så att det känns bekvämt då magsäcken är i kläm.

v.38

Fattar ni hur enorm min mage är?
Proportionerna på min kropp ser
så skumma ut nu.

Paleo-gröt:
2 ägg
1dl mandelmjöl/kokosmjölk
1 msk kokosmjöl
-koka upp under ständig omrörning
på låg värme
-Servera med osötat äppelmos/kanel osv.

Paleogröt är gott på morgonen!
Och mättande!

Min lunch/middag så gott som varje dag
den här veckan. Så galet gott!
lax och avocado-sallad.

Träningen varierar från dag till dag. Försöker att göra något fysiskt ansträngande 15-40min per dag. Med andra ord har tränandet minskat lite tidsmässigt vissa dagar men det är naturligt för jag sparar energi inför förlossningen och det lönar sig inte att dagligen köra sig slut med träning. Jag tränar hellre lite än inget.
Den här veckan har ändå varit rätt så bra träningsmässigt! I måndags 60min gym, tisdag 30min cykling, onsdags 15min TRX-kettlebell-cirkelträning, torsdag 40min svettig cykling och igår 15min cirkelträning med Kettlebells.
Men jag känner verkligen att jag längtar efter lite mer utmanande hemmaträning för jag vet vilka fantastiska möjligheter jag har med mina redskap! Sen när jag är i skick efter förlossningen ska jag äntligen köra på ordentligt med TRX, Kettlebells, kroppsviktövningar och chinsstången! Ska bli galet kul att kunna utmana sig själv igen i träningen! Effektiva cirkelpass i sällskap av en söt liten Bebbla som ligger i ett babygym eller ligger i sittern, så kommer min träningsvardag att se ut en tid framåt. Skivstångsövningar i gymmet kommer troligen att vara sällsynt lyxträning, men det känns helt okej för då de få gånger man kommer till gymmet kör man på ordentligt och satsar på kvalitén på passen. Men huvudsaken är att jag får träna så att jag känner att jag orkar med vardagen, har ett bra grund-flås och en grundstyrka samt trivas med min kropp (dvs jag vill tappa extrakilona från graviditeten). Med min hemmaträning kan jag nå dessa mål och upprätthålla kroppen. Att ha desto mer mål med träningen såsom extra styrka och bygga stora muskler hör inte till mina mål just nu. Jag tror på att ha mål som passar in i den egna vardagen.

Idag blir det antingen cykling eller ett cirkelpass. Får se vad jag är sugen på!

Ett supercykelpass i torsdags!
Orkade cykla snabbare än på flera månader!

Jap, jag vill bli av med den här 10kgs övervikten. Igår kände jag mig
svullen och tjock :( Men så fort jag svalnat lite efter träningen sjönk
svullnaden och vätskan i kroppen släppte lite.

Posted using BlogPress from my iPhone

Ruins of a riot

2013-10-30T20:58:00.001+02:00

Här har andra veckan av mammaledighet börjat. Dagarna går fortfarande underligt fort och orken varierar från dag till dag. Vissa dagar känner man sig helt slutkörd och stor som en val. Andra dagar orkar man bra med en hel del program och känner sig liten och smidig.
I måndags vilade jag mest men tvättade en hel del kläder och fixade hemma och drog sedan på kvällen till gymmet med F. Då orkade jag köra ett fullt upplägg skivstångsövningar med mina vanliga vikter i 60min! Med vanliga menar jag de vikter jag kört med senaste veckorna.
Igår försov jag mig nästan till frissan...!!! Vaknade kl11.15, dvs 30min innan bussen gick och sov bort halva kvällen på soffan.. Och orkade knappt 30min på konditionscykeln. Det var helt enkelt en tröttisdag igår.
Idag har jag hunnit med tusen och en saker och dessutom orkat bra! Idag provkörde vi vagnen, prövade babyskyddet i bilen, shoppade det sida till babyn på Ikea, handlade mat, fikade med A och just körde jag en cirkelträning med TRX och Kettlebells. Tänk vad olika dag för dag kan vara!

DILF

Också flodhästar måste få gå på gym ibland.. Vilken galen mage
jag har :D

Vadå gravid? Syns knappt
bakifrån ju! Midjan har
försvunnit men annars syns de
knappt!

Imorgon går jag in i v38 och säger välkommen närsomhelst till vår lilla Bebbla! Kom ut nuuuuuuu! Din mamma orkar inte vara en val mer och vill rymmas i normala kläder igen!

Nu har jag också börjat testa en hel del tips gällande igångsättning.. Heheh! Dricker hallonbladste, äter dadlar och massor med färsk ananas. Dessa saker lär ju öka oxytocinet vilket inte direkt sätter igång men hjälper till ifall babyn är mogen och vill ut.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Be with you

2013-10-27T13:56:00.001+02:00

Tjohej! Här sitter jag och slöar. Har en dålig natt bakom mig. Började med att jag somnade på tok för sent... Närmare kl 2 inatt. Skyller på F, M och H som satt och spelade Xbox... Inte så ljudlöst! Plus gravidtäppthet och en vild baby i magen. Men annars är läget toppen! Har ganska mycket värkar nu men det hör till, får bara stanna upp när det gör mest ont. Kroppen håller verkligen på att förbereda sig inför förlossningen, inte så konstigt då jag nästa vecka går in i v38(!!!).

Vi köpte en söt amningskudde :)

Bebblans första sovplats.

Här löper livet på i rätt så lugn takt för mig. Sover, äter, tränar och vilar. Dessutom njuter jag och F av varje stund tillsammans, snart är det inte bara vi två. I och med min mammaledighet har vi haft många lediga morgnar tillsammans under senaste veckan och det känns så skönt att få börja dagen tillsammans innan F åker på jobb. I fredags var vi tillsammans till gymmet och körde ett effektivt pass. Det är så skönt med skivstångsövningar som variation till hemmaträningen med TRX och Kettlebells. Ännu orkar jag bra med samma vikter som jag kört med de senaste veckorna! Jag har lyckats bra med att upprätthålla grundstyrka nu även om min överloppsstyrka är ett minne blott. Men sist och slutligen, så länge jag har grundstrykan och mår toppen samt njuter av träningen, då är allt som det skall! Det är därför jag tränar. Och äter 80/20 paleo, för då mår jag som bäst!

Bästa träningssällskapet!

Galet trött igår kväll...

Barn är friska när de leker...

Igår kom M och H hit på besök och stannade övernatten. Snart är det inte lika enkelt att ha besök här i vår lilla tvåa. Igår spelade de Xbox och badade bastu, passade mig bra för jag låg mest och kollade på tv-serier från paddan. Men medan de var i bastun körde jag en kort cirkelträning. Det var skönt att få träna något efter en rejäl portion tacos. Snart ska vi ut och äta lunch, bara killarna klarar av att släppa Xbox-kontrollerna. Jag är mest sugen på grillad kyckling med en rejäl och matig sallad!

Dom kommer att ha sittsår på rumpan efter allt
Xbox-spelande den här helgen...!!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hysteria

2013-10-24T18:31:00.001+03:00

Och här går dagarna bara framåt. Måste säga att dagarna går underligt fort även om det känns som jag inte gör något vettigt. De senaste dagarna har jag hållits mest inomhus förutom korta promenixer till närbutiken då något i kylskåpet har saknats, detta mest för höstvädrets skull. Vem orkar vara ute i regn och blåst? Annars har jag mest kollat på tv-serier, vilat, tvättat babykläder, ätit och tränat. Läst mycket om kost och hur olika livsmedel påverkar våra kroppar och hur man kan använda kosten som medicin. Ganska simpel vardag. Idag sken solen och jag kände för frisk luft. Jag hann vanka sakta ca 500-600m innan jag fick ordentlig värk. Jag trodde Bebblan skulle komma ut där. Första gången det kommer sådan värk, inte bara vanlig förvärk. Jag hamnade stå där tills värken gick förbi och sedan sakta vanka tillbaka och stanna typ hela tiden då värkarna började komma vid varje steg. Sådana värkar som gjorde mig alldeles kallsvettig. Hann bli ganska nervös då F är på jobb. Men väl hemma lade jag mig på soffan och vilade och då gick värken också över. Ganska lustigt att det är just promenerandet som sätter igång värkar då mina gravid-appar i telefonen rekommenderar promenader framför annan träning för att promenerandet är mer skonsamt och anpassat för en gravid. Lustigt enligt mig då jag kan cykla och styrketräna utan att jag får värkar och sätter igång förlossningen.
Inte för att det skulle göra något om Bebblan skulle komma ut nu, är ändå i v37. Nästa vecka ska jag aktivt börja testa saker som lär sätta igång förlossningen.

Hittills har jag orkat bra med träningen den här veckan. Måndagen i gymmet, på tisdagen ett 40min cykelpass, igår 30min cirkelträning i TRX och idag blir det 40min cykling igen. Imorgon blir det gymmet med F. Och på veckoslutet tänkte jag cykla lite. Något att se framemot!

- Posted using BlogPress from my iPhone