Lär Dig Svenska

Verb med liknande betydelse - att dricka

2013-05-14T13:40:00.002+02:00

Det finns många verb som, utan att vara direkt synonyma, har en betydelsemässig släktskap. De har alltså någonting gemensamt i deras betydelse.

Idag skriver vi om verbet dricka och kommer att fortsätta med andra verb i framtiden.

Klunka: dricka i stora klunkar (en klunk = mängden av en dryck som man har i munnen innan man sväljer).; - Han tar en klunk vin / vatten / kaffe.
- Jag klunkar i mig ett stort glas mjölk.

Smutta: dricka försiktigt och bara lite i taget.; - Smutta på ett glas champagne.
- Smutta på det varma kaffet.

Pimpla: dricka mycket alkohol (vardagligt).; Ska du med och pimpla vin ikväll?

Kolka i sig: dricka snabbt och mycket i stora klunkar (vardagligt).; Sara kolkade i sig tre flaskor öl på bara en kvart.

Sörpla: dricka så att det hörs tydligt; dricka hörbart.; (för att något är för varmt) Sörpla i sig soppan.

Supa: dricka mycket sprit.; - Supa sig full
- Supa ihjäl sig
- Supa någon under bordet -(idiomatiskt) bjuda någon på så mycket alkohol att han/hon knappt kan stå upp.

Halsa: dricka direkt ur flaskan.; Halsa öl utan att behöva något glas.

Källan: De rätta orden, Svenska betydelsefält; Studentlitteratur 2003 & Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok 2006

Dagens ord: påskägg

2013-03-29T16:22:00.000+01:00

Ett påskägg är ett färgat ägg ofta försätt med olika dekorativa element som kallas ornament.
Pappägg som kan fyllas med godis eller alternativa överraskningar kallas också för påskägg.

Ägg symboliserar återfödelse och fruktbarket.
I västvärlden tillhör ägg traditionell påskmat men ägg skänks också som gåvor eller används som dekoration under påsken.
Att måla ägg har blivit en stor konstform i Ukraina och delar av Central- och Östeuropa.
Ägg som dekoreras i enlighet med ukrainska folkliga traditioner kallas pysanka och t.ex. i Polen pisanka.

Dagens fråga: Alla eller hela?

2013-03-26T12:27:00.000+01:00

Alla använder man vid ord i plural, om det man kan och brukar räkna. Det stora eller totala antalet.

Hela använder man vid ord i både singular och plural när man tänker på helheten och sådant man inte räknar eller delar. Allt av något.

Exempel:

Det är svårt att komma ihåg alla nya ord som man läser i skolan hela dagarna.

Man har redovisat resultaten för de elever som lämnade skolan i juni och tyvärr har inte alla fått fullständiga betyg och uppnår därmed inte kunskapskraven. Vi vill att alla elever i hela landet ska nå målen i grundskolan!

"Måndag hela veckan" är en amerikansk komedifilm, där huvudkaraktär blir dömd att uppleva samma dag om och om igen. Alla människor han möter hela tiden är samma, dag in och dag ut, alltid.

Lila älskar att resa. Hela förra sommaren var hon i Italien och till hösten planerar hon att resa till Indien. Hon tänker vara borta hela september månad och har precis lånat alla böcker om Indien som fanns på biblioteket i Uppsala.

Olika roller av "som"

2013-03-20T11:39:00.001+01:00

Som
När som är ett relativt pronomen inleder det en bisats.
Som syftar då tillbaka på ordet närmast före bisatsen!
Som kan vara subjekt eller objekt i bisatsen.
Ibland sjuts som-satsen in i huvudsatsen och då måste man använda kommatecken för att markera som-satsens början och slut.

Om vi kollar på följande text, blir det säkert lättare att förstå :)

(1) Carola har hyrt Ingmar Bergmans film som heter "Fanny och Alexander". (2) Hon och Emma tittar på filmen som de båda gillar. (3) Carola och Emma, som inte alltid förstår språket, stoppar filmen ibland. Filmen, som de ser två gånger, rekommenderar de sedan till sina kollegor.

Exempel 1 (som är subjekt)
Carola har hyrt Ingmar Bergmans film som heter "Fanny och Alexander".
(Som är både subjekt och bisatsinledare.)

Exempel 2 (som är objekt)
Hon och Emma tittar på filmen som de båda gillar.
(Som är bisatsinledare och de är subjekt)

Exempel 3 (som-satsen skjuts in i huvudsatsen)
Carola och Emma, som inte alltid förstår språket, stoppar filmen ibland.
Filmen, som de ser två gånger, rekommenderar de sedan till sina kollegor.

OBS! När som syftar på ett ord för plats kan man ersätta som med där eller dit.

Källan: Grammatikövningar för SFI, Bonniers

Sveriges grundlagar

2013-03-11T14:26:00.005+01:00

Sveriges grundlagar

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Grundlagarna ska skydda Sveriges demokrati och innehåller regler för Sveriges statsskick och människans fri- och rättigheter.

Grundlagarna står över alla andra lagar i Sverige.

Regeringsformen, RF - Lagen har bland annat regler för hur valen ska gå till.
Successionsordningen, SO - Lagen bestämmer vem som får bli kung eller drottning.
Tryckfrihetsförordningen, TF - Lagen säger balnd annat att alla får skriva vad de tycker i tidningar och böcker.
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL - Lagen har regler för vad man får säga till exempel på teve, på film, i radio och på internet.

Källan: Rivstart B1 B2

From aktiv form till passiv form

2013-02-10T13:14:00.000+01:00

Vi har skrivit många gånger om Perfekt Particip men frågan återkommer och ni vill ha mer och mer av det :). Idag kommer ett kort inlägg som visar hur ändar meningen från aktiv till passiv form.

Aktiv

De har stängt fönstren.
Jon hade målat huset.
Här bygger man ett nytt hotel.
De öppnade badet i januari.

De opererade honom igår.

Någon stal min cykel i natt.

Passiv

Fönstren är stängda.
Huset var målat.
Här byggs ett nytt hotel.
Badet öppnades i januari.

Han opererades igår.
Han blev opererad igår.

Min cykel stals i natt.
Min cykel blev stulen i natt.

OBS!

Vara + perfekt particip berättar om ett resultat
Bli + perfekt particip eller passiv form med -s berättar om en handling, en händelse.

Glasklart? :D

Om ni jamför följande meningar så bli det kanske enklare att förstå:

Min bil var stulen, när jag skulle hämta den. (resultatet).

Min bil stals när jag skulle hämta den. (handling)

Min bil blev stulen när jag skulle hämta den. (händelse)

Ni kan försöka att skriva om några meningar på samma sätt som exemplen ovanför visar, så blir det förhoppningsvis lättare att förstå.

e.g. De stänger affärerna nu. Anna hade sålt huset. etc etc.

Lycka till och vi kommer att skriva mer om perfekt particip snart igen.

Vara eller bli

2013-01-27T18:35:00.001+01:00

Att svara på frågan om skillnaden mellan vara och bli kan vara svårt, speciellt med tanke på att svenskan inte är vår modersmål , men jag gör ett försök att besvara den frågan ändå.

Som grundregel kan du tänka dig att "att vara" är ju grundformen av "är". På engelska alltså "to be/am/are/is". "Att bli" motsvaras ju av "to become".

Exempel:
"När jag blir stor ska jag BLI lärare" låter helt korrekt.

"När jag blir stor ska jag VARA lärare" låter inte så rätt längre.

Om däremot en händelse redan inträffat, låter "vara" mer naturligt.
En jättebra exempel från http://lang-8.com

(Ett barn återvänder hem sent på kvällen, trots att hennes mamma har sagt åt henne att komma hem tidigt)
"Jag hoppas att mamma inte kommer att VARA arg/ÄR arg"

Även om att säga "Jag hoppas att mamma inte blir arg" inte är helt fel, så skillnaden är att barnet är redan sen, så har förmodligen mamman redan blivit arg, vilket gör att det låter mer naturligt att använda KOMMER ATT VARA eller ÄR.

Man kan förklara det också på följande sätt:
Om jag blir arg, så kommer jag sen vara arg. Först blir jag arg, sen är jag arg.

Ni får gärna skriva och kommentera. Säkert kan vi alla lära oss något nytt här!

Vardagskonflikter i tvättstugan

2012-10-06T18:02:00.000+02:00

Vardagskonflikter händer ofta i tvättstugan...

Jag undrar om ni alla vet att den gemensamma tvättstugan finns nästan bara i Sverige?
Tvättstugan är ett folkhemsprojekt som startade på 1930-talet då Sverige skulle få det så bra som möjligt materiellt. En av de första gemensamma tvättstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm redan på 1920-talet! Den verkliga tvättstugeexplosionen kom på 1950-talet och skulle frigöra tid för kvinnan.
Den blev en symbol eftersom i folkhemmets Sverige alla skulle ha rätt till en god bostad med möjlighet att tvätta sig själva och sina kläder. Det handlade om demokrati och tillgänglighet. Sverige har en lång tradition av gemensamma utrymmen som gårdar, cykelrum, soprum, träfflokaler och lekplatser. Eller också tvättstugor.
Idag finns gemensamma tvättstugor i de flesta flerfamiljshus, både i hyresrätter och bostadsrätter, även om många har egen tvättmaskin. Tvättstugan har också blivit till en känslig plats för konflikter. Även om det finns både skrivna och oskrivna regler som alla måste förhålla sig till. Grannar har olika syn på smuts och hygien till exempel.
Städning, ludd som lämnats kvar i troktumlarens filter eller även stulen tvätt stor på tvättstugekonfikternas topplistan. Men krockar uppstår mest över tvätt- och torktider. Var femte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan. Det hände t.o.m. mig igår, när någon annan hade tagit min bokad tid :/ Vad skulle ni göra då? Bryta och tömma maskiner och starta egen tvätt?

folkhemsprojekt (eller folkhemmet) - Det svenska folkhemmet är ett fundamentalt begrepp i den svenska socialdemokratins historia, som avser den svenska socialdemokratiska politikens nationella vision, bland annat välfärdssamhället (samhällets välfärd skall komma alla till del) särskilt under mitten av 1900-talet.

tillgänglighet - tillgång, tillträde, framkomlighet, disponibilitet

hyresrätt - upplåtelseform av en bostad eller lokal där en hyresgäst varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en hyresvärd

bostadsrätt - en upplåtelseform där medlemmar av en bostadsrättsförening äger rätten att nyttja en bostadslägenhet eller en lokal mot ersättning för obegränsad tid. Bostadsrättshavaren äger inte fastigheten, utan har en andel i bostadsrättsföreningen, som i sin tur äger fastigheten.

krock, -en, krockar -na -kollision, bråk, krasch

Arbetsliv essential

2012-05-15T15:13:00.000+02:00

Det finns många ord som kan vara viktiga för oss i vårt arbetsliv. Genom att kombinera orden med förklaringar blir det lättare att komma ihåg orden när det behövs senare, på jobbet.

Kombiniera ovanstående orden med förklaringarna i spalten nedanför.
Om du vill, kan du senare skriva upp orden med förklaringar på ditt eget språk :)

Tillsvidareanställning

Vikariat

Visstidsanställning

Provanställning

Heltid

Halvtid

Deltid

OB-tillägg

Kollektivavtal

Flextid

Provision

Varaktighet

Tillträde omgående

Övertid

Skiftarbete

Fel: 0

På en del arbetsplatser, vanligtvis kontor, kan man inom vissa gränser, välja när man börja eller sluta en arbetsdag. Huvudsaken är att man gör sina 40 timmar i veckan.

Talar om hur länge arbetet varar, om det är tillvidare-eller visstidsanställning

En viss procent av försäljningen.

Betyder att man ska börja arbeta genast.

20 timmars arbete i veckan.

Arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden.

När man arbetar olika tider olika veckor.

Ett sätt både för dig och arbetsgivaren att se om du passar för ett arbete. Oftast sex månader.

40 timmar i veckan.

Tidsbegränsat arbete.

Allt mellan en timme och 40 timmar i veckan.

Anställning utan tidsbegränsning.

När man arbetar istället för någon annan som är ledig.

Extra lön vid obekväm arbetstid.

En överkommelse mellan en arbetsgivare och en facklig organisation. Överkommelsen gäller sådant som lön, försäkringsskydd vid sjukdom, arbetsskada, pensionering och dödsfall.

Gift, partner, sambo, särbo

2012-05-06T22:37:00.002+02:00

Två personer av olika kön som vill leva tillsammans kan ingå äktenskap, eller gifta sig, som man oftast säger. Två personer av samma kön som vill leva tillsammans kan ingå registrerat partnerskap. Två personer, som varken är gifta eller registrerade partner, men som lever tillsammans i samma hem under äktenskapsliknande förhållanden, är sambo.

För all dessa tre samlevnadsformer finns det lagar. De handlar bland annat om:

vem som ärver den som dör
vem som har rätt till saker och pengar om man skiljer sig eller separerar
hur man tar hand om gemensamma barn
hur man får adoptera barn

De som lever i ett äktenskap eller ett registrerat partnerskap har betydligt bättre juridiskt skydd än de som lever i ett samboförhållande.

De har inte alltid varit så stor skillnad mellan att vara gift och att vara sambo. Under lång tid var det vanligt att människor som inte ägde så mycket nöjde sig med att flytta ihop och bilda familj utan att först gå till prästen. De hade ju ändå inga pengar eller dyrbara ägodelar som de och deras släktingar kunde bli osams om. På 1800-talet blev det vanligare att folk gifte sig och en del av församlingsprästens jobb var att försöka se till att de gjorde det. Ändå fortsatte familjebildandet utan vigsel att vara rätt vanligt i större städer. Om man var modern och radikal kallade man det för samvetsäktenskap. Ville man göra sig lite lustig över kallade man det för stockholmsäktenskap.

Själva ordet sambo hittar vi i svenska redan på 1940-talet, men det är på 1970-talet som det börjar bli mer vanligt i tidningar, radio och tv och folk emellan. Den första sambolagen fick vi 1987, och 2003 kom det en ny lag som gäller både hetero- och homosexuella par.

1995 blev det möjligt för homosexuella par att ingå registrerat partnerskap. Det gör man på samma sätt som man gifter sig borgerligt. Än så länge går det inte att registrera partnerskap i kyrkan. Vill man ha en gudstjänst och bli särskilt välsignad i samband med sin registrering får man ha det separat. Precis som det går till när man gifter sig i många andra länder. Om homosexuella ska få vigas i kyrkan eller ej har varit ett hett och hetsigt debatterat ämne i Sverige under flera år.

Av de människor som lever tillsammans i långvariga förhållanden är ungefär dubbelt så många gifta och registrerade partner jämfört med hur många som är sambo. Det gäller både de som de lever med och utan barn.

Så ser det ut även bland mina vänner inser jag när jag tittar igenom min adressbok. Ibland är det enkelt att kontrollera om ens eget liv stämmer med statistiken.

I mitten av 1980-talet när ordet sambo var så etablerat att man till och med använde det i namnet på en lag, började man också hitta på liknande ord för att beskriva olika sätt att vara tillsammans och bo på. De är alla menade att vara mer eller mindre skämtsamma. Så har bi alltså till exempel:

särbo - om man har ett fast förhållande utan att bo ihop

delsbo - om man bor ihop på deltid, kanske för att man jobbar långt ifrån varandra (detta ord är extra skämtsamt eftersom det finns en ort i Hälsingland som heter Delsbo)

mambo - ung vuxen person som bor hemma hos sin föräldrar, oftast för att han eller hon inte kan få en egen bostad.

kön -et - egenskapen att vara man eller kvinna.
ingå -r, ingick, ingått - vara en del av något.
äktenskap -et - när en man och en kvinna lever tillsammans och enligt lagen har vissa skyldigheter och rättigheter.
förhållande -et - en kontakt mellan t.ex. två människor som fungerar på ett visst sätt.
ärva -er, -de, -t - få t.ex. pengar eller saker av en släkting som har dött.
gemensam -t, -ma - som flera personer har tillsammans eller delar på.
betydlig -t, -a - mycket.
skydd -et - något som stoppar något som man inte vill ha eller som är farligt.
ta hand om - sköta något eller ha ansvar för något.
äga -er, -de, -t - ha något som sitt eget, t.ex. för att man har köpt det.
nöja -er, -de, -t, nöja sig med - vara nöjd med något och inte kräva mer.
präst -en - en person som leder det religiösa arbetet i en krykan.
dyrbar -t, -a - som är värd mycket pengar.
ägodel -en, -ar - en sak som någon äger.
osams - som inte tycker likadant som någon.
lustig -t, -a - som får människor att skratta eller bli glada.
borgerlig -t, -a - som inte har att göra med kyrkan.
vigas - bli gifta.
hetsig -t, -a - som lätt eller blir otålig och arg.
ämne -t - något som man talar eller skriver om.
långvariga -t, -a - som fortsätter en lång tid.
inse -r, insåg, insett - förstå hur något egentligen ör, t.ex. när det har gått en tid.
stämma -er, -de, -t - vara riktig eller sann.
etablerad -t, -de - som många känner till och tycker är bra.
skämtsam -t, -ma - som ofta säger eller gör något som är roligt.

Källan: 46 texter om Sverige

Språkrådet

2012-04-29T20:23:00.001+02:00

Få råd från Språkrådet!
Undrar du hur koncern uttalas, vad det passar med semikolon (;) eller när man använder var respektive vart?
Språkrådet ger dig råd! På deras webbsida finns det en frågelåda.
Hittar du inte svaret kan du även ringa eller mejla.

www.sprakradet.se

Quiz - känna och komma

2012-03-04T23:23:00.000+01:00

I många äktenskap kan kvinnan och mannen inte .

komma igenom komma överenskomma upp

Jag mig att den här veckan vinner jag på Lotto.

känner igenkänner tillkänner på

Har han chocken?

kommit över kommit bortkommit med

Alexandra sig när hon sjöng nationalsången.

kom till kom påkom av

Annica sökte till en datakurs och hon utan problem.

kom inkom överkom an

Eva hade svårt att sin bror när han hade skaffat skägg.

känna efterkänna igenkänna till

De om att träffas dirket efter jobbet.

kom till kom överenskommit över

Halsduken är fantastisk! kvalitén!

Känn på Känn efterKänn till

Finns det någon som någon bank här i närheten?

känner av känner tillkänner på

Mina betyg hade när vi bytte lägenhet.

kommit bort kommit överkommit av

Ulrike kan inte vad filmen hette hon såg förra veckan.

komma igenkomma med komma på

Det är lätt att gå vilse i skogen och svårt att sig.

känna igenkänna påkänna av

Partikelverb - lägga

2012-02-27T22:56:00.000+01:00

Partikelverb lägga
Vår tredje inlägg om partikel verb. Nu är det dags att läsa om verbet: lägga (lägger, lade eller la, har lagt; vara lagd, lägg!)
Betoningen på partikeln har vi igen markerat med ' direkt framför.

lägga 'av: sluta; - Nu tänker jag lägga av att dricka vin till middagen.
- Lägg av med de där dumheterna!

lägga 'ner något: sluta med något eller inte använda något; - Vi hade bråkat länge men till slut la Mattias ner sin röst.
- Har Saab lagt ner fabriken i Trollhättan?

lägga sig 'i något: intressera sig alldeles för mycket för något eller försöka bestämma något som gäller någon annan; - De ska inte lägga sig i vilka jag umgås med.
- Patrick lägger sig i allt vad sin dotter gör.

lägga 'ut: (1) bli tjockare (också lägga 'på sig); (2) betala åt någon som senare ger tillbaka pengarna; - Du har lagt ut lite, tror jag. (1)
- Har du inga pengar? Ok, jag kan lägga ut åt dig så länge. (2)

lägga till något: säga något mer; - Om du inte har något att lägga till så slutar vi mötet för idag.
- Men det får inte kosta mycket, skyndade han sig att lägga till.

lägga 'undan något: spara något för att kunna använda det senare, lägga åt sidan; - Vi har lagt undan pengar till vår bröllopsresa.
- Lägg undan tidningen nu! Jag vill prata.

Partikelverb - känna

2012-01-29T22:00:00.001+01:00

Det är dags för vårt andra inlägg om partikelverb. Idag skriver vi om verbet känna.

Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

känna 'till något: veta att något finns eller är på ett vist sätt.; - Känner du till någon som talar turkiska?

känna igen någon/något: veta att man har sett någon/något förrut .; - Eva kände igen Håkan från språkkursen hon gick förra vintern på Folkuniversitetet .

känna igen någon på något: veta vem någon är därför att man kommer ihåg något speciellt hos honom/henne.; - Jag kände igen honom på rösten.

känna igen sig: veta var man är (därför att man har sett platsen förrut).; - Var är vi? Jag känner inte igen mig.

känna 'på något: uppleva något.; - Farfar kände på mycket roligt i sitt liv.

känna på något: undersöka något med händerna.; - Hon kände försiktigt på svullnaden.

känna 'på sig något: tro, vara ganska säker på att något ska hända.; - Hon kände på sig att hon skulle bli sjuk.

Partikelverb - komma

2012-01-22T23:13:00.000+01:00

Vi har redan förklarat hur partikelverb fungerar och att det inte räcker att förstå varje ord för sig, när man vill använda partikelverb på ett rätt sätt.
Verben lägga, se, komma och känna till exempel, följas gärna av prepositioner eller adverb.

I detta inlägg kommer vi skriva om verbet komma. Detta partikelverbet kan vara svårt att lära sig eftersom även samma partikelverb kan ha olika betydelse.
Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

komma 'av sig: inte förtsätta prata eller göra något, t.ex. för att man har blivit störd.; - Skådespelaren kom av sig när publiken började skratta åt honom.

komma bort: (1) åka till en annan plats.; (2) försvinna; - Jag måste komma bort ett tag och villa upp mig. (1)
- Mina nycklar har kommit bort. (2)

komma 'på: (1) komma ihåg, kunna ta fram något ur minnet.; (2) upptäcka något.; - Jag kan inte komma på vad han heter. (1)
- Efter ett tag kom vi på hur ugnen fungerade. (2)

komma 'över något: inte längre vara ledsen eller besviken över något.; - Hon hade svårt att komma över sin hunds död.

komma överens: (1) bestämma något tillsammans, enas.; (2) vara vänner och fungera bra tillsammans.; - Vi kom överens att flytta tillbaka till Irland. (1)
- Vi kommer mycket bra överens. (2)

komma igen: (1) komma tillbaka.; (2) börja kämpa en gång till (vardagligt).; - Katten kom aldrig mera igen. (1)
- Kom igen nu grabbar! Kom igen! (2)

Språkresan: ett ord betyder så mycket

2012-01-10T16:22:00.000+01:00

Lång eller kort vokal?

Ett ord uttalat på olika sätt kan ha olika betydelser. Till exempel om jag vill säga att jag kommer från Polen, behöver jag vara extra försiktig hur uttalar jag landets namn.

Antingen blir det en lång vokal med kort konsonant och då säger jag verkligen att jag kommer från Polen eller blir det en konsonant-kombination med kort vokal istället: "pollen". Uttalar jag "Polen" som "pollen", tycker de mesta att jag pratar om någon typ av allergi mot växters pollen.

Beroende på hur ordet uttalas, har alltså Polen/pollen/pålen många betydelser:

Polen (lång vokal /o:/ och betoningen på "po"):: Ett land i nordöstra Centraleuropa med en lång historia.; Polens huvudstad heter Warszawa och är den största staden i landet.

Pollen (kort vokal /o/ och vi betonar lite mer "ll"): Växters medel för förökning; frömjöl.; Under vår och sommar är pollen en vanlig allergen och kan därmed orsaka pollenallergi.
Omkring 20 procent av svenska befolkningen har någon typ av pollenallergi.

En påle (längre vokal /å:/ med betoningen på "le"): En stock eller stång, oftast nedkörd i marken.; Pålen som man dansar runt på midsommarafton kallas för midsommarstången.

Svårigheter att uttala lång och kort vokal är relativt vanliga; ofta uttalas en betonad vokal som ett mellanting mellan lång och kort.

Att prata svenska med en brytning är en del av min verklighet. Men jag känner mig ganska stolt över det att jag läser nytt språk i 30-årsåldern.
Det borde vi alla vara. Språkresan är lång med många svårigheter som man får på köpet men glädje och fröjd till slut är störst. Det är värt det.

Motsatser quiz

2011-12-25T16:46:00.001+01:00

Lärdigsvenskas populäraste inlägg - Motsatser - har utvecklats! Nedan hittar ni en quiz som hjälper er att fördjupa era kunskaper inom motsatser på ett roligt sätt. Dra och släpp och para ihop ord. När ordet blir grönt har du rätt. Har det blivit rött? Uppss... försök igen.

Fel: 0

blek

bullersam

flitig

vinna

tända

tryck

söt

snäll

skratta

slarvig

vass

gryning

drag

stillsam

elak

solbränd

förlora

släcka

sur

skymning

lat

gråta

ordentligt

slö

Dåtid

2011-12-19T21:43:00.001+01:00

Det finns tre olika tempus i dåtidssystemet: pluskvamperfekt, preteritum och futurum preteritum.

Preteritum använder man som grundtempus när man beskriver eller berättar något. Ibland måste man ställa flera aktiviteter i tidsrelation till varandra. Då använder man pluskvamperfekt och futurum preteritum.

Då (Preteritum)
Preteritum anväds när man berättar om något som hände vid en bestämd tidpunkt i förr i tiden (dåtid).

Talar om det som var eller hände tidigare.
Tiden är bestämd och avslutad, t.ex. igår, i fredags, förra året, då, förut, när jag var liten...
Aktivitet är avslutad.
Ibland finns inget ord för dåtid, men man förstår ändå av meningen eller situationen vilken tid det är.

Vi spelade badminton igår.
I morse var jag trött eftersom jag inte kunde sova bra.

Före då (Pluskvamperfekt)
Pluskvamperfekt har alltid en relation till preteritum. Det används när man berättar om något som redan hade hänt vid tidpunkten "då".

Om sådant som hade hänt före en bestämd tid i dåtid.
Avslutad aktivitet före DÅ.
Påbörjad men ej avslutad aktivitet före DÅ.
För första aktivitet om det finns två eller flera aktiviteter efter varandra.

Jag hade läst alla recensioner innan jag bokat hotellet.
I morse trodde jag att jag skulle sova länge eftersom jag hade varit trött i veckan.

Efter Då (Futurum preteriti)

En aktivitet efter DÅ (skulle, tänkte + infinitiv).
Används när man berättar om något som du planerade vid tidpunkten ”då” eller som man trodde skulle hända.

Igår åkte Niklas till stan för att han skulle skriva körkortsprovet.
Hon såg ut som om han skulle börja gråta.

Presens	Dåtid
Jag ska få
Jag kommer att få	Jag skulle få
Jag får

Tidsadverbial för dåtid (dåtidsadverbial)

nyss, i går, i morse, i natt, i helgen, i somras, i tisdags, i går kväll, förra veckan, förr, förrut, tidigare, förförra mǻnaden...

Det här tidsadverbialen markerar en tid som inte når fram till DÅ och som är avslutad. Det kan därför kallas dåtidsadverbial.

Några exempel

Jag träffade min flickvän 2005 och vi flyttade till Sverige 2007.
Jag hade redan träffat min flickvän några år före vi flyttade till Sverige.
När vi flyttade till Sverige, hade vi bestämt oss att vi skulle gifta oss om 3 år.
När vi gifte oss, hade vi bott i Sverige.
Om jag inte hade träffat henne, skulle jag inte flytta till Sverige.

När vi hade tittat på filmen trodde jag att hon skulle gråta.
Åsa hade lämnat innan filmen var slut.
Åsa hade väntat ut tills filmen skulle sluta.
Hon sa att filmen var chockerande.

Källor

Quiz - några svåra verb

2011-11-22T16:51:00.001+01:00

Nedan finns en lista över några oregelbundna verb.
Fyll i rätt form av verben som saknas.

Checklista för språkriktighet

2011-11-16T10:52:00.000+01:00

Ett problem som vi utlandsfödda ofta drabbas av i skrivet språk är språkriktigheten. Här kommer en lista, som kan hjälpa oss med detta!

CHECKLISTA FÖR SPRÅKRIKTIGHET

KORREKT STAVNING. Många av oss drabbas ofta av olika stavfel. Kolla gärna SAOLs ordlista (Svenska Akademien) eller använd stavningsprogram. Även Google translate kan hjälpa till! Lardigsvenska rekommenderar också bra online sidor, där man kan kolla upp stavningen, t.ex.
MENINGSBYGGNAD. Vanligtvis består varje mening av en subjekt och ett predikat. Predikatet är alltid ett verb som anger vad som händer i satsen.
INTERPUNKTION. Har du tänkt på att använda riktiga skiljetecken? T.ex. komma (,) sätts mellan inskjutna satser ( Min vän, som heter Markus, jobbar hela dagarna). Tänk på att apostrofen (') används inte i svenskan på samma sätt som i engelskan, alltså i genitivuttryck. Till exempel: Katarinas födelsedag, Marias väska, Larssons hus (och inte Katarina's födelsedag etc.)
SYFTNING. Satser och ord måste hänga ihop på ett logiskt sätt. Om de inte gör det blir det förvirrande. Försök undvika meningar av typen: "Hunden sprang direkt till kvinnan, med långa öron". Man kan tolka de på olika sätt: Är det hunden eller kvinnan som har långa öron? Förmodligen är det hunden som har långa öron, men då borde också "med långa öron" placeras direkt efter "hunden".
FORMFEL, till exempel två glad barn, dom istället för två glada barn, de/dem
SÄRSKRIVNINGAR. långhårig sjuksköterska betyder något helt annat än lång hårig sjuk sköterska. Skilj på rökfritt och rök fritt och skriv inte heller lever pastejen när du menar leverpastejen.

Rök fritt där man är fri att röka	Rökfritt där man inte får röka

SATSRADNINGAR. Sätt punkt istället för komma mellan meningar.
STIL. Följ en stilnivå (hög stil, normal eller låg stil). Försök att vara konsekvent. Om du använder inte bör du inte blanda med ej eller icke, använder du ska bör du inte blanda med skall.

Tips! Blanda inte talspråk och skriftspråk. De två skiljer sig från varandra! Framför allt är skrivet språk mycket mer formellt. Sedan beror det på vad du vill skriva om:

Är det ett referat, innebär det att man återberättar något och sammanfattar det. I början av referatet bör det finnas en källhänvisning, t.ex. I Metro (11/11-2011) berättar Björn Borg om sina många flickvänner.
Gäller det en recension, försöker man tränga längre in i t.ex. en bok man ska skriva om, samt förklara hur boken är uppbyggd, vilket syfte författaren haft med sin bok, vad man tycker om den osv. Det är alltså inte bara ett referat av bokens handling med ett avslutande "det var en bra bok"!
Vill man skriva en novell, behöver man arbeta med minst sex komponenter: handling, person, miljö, synvinkel, kronologi och språk. En novell är mycket kortare än en roman och mer koncentrerad.
Skriver man olika texter, till exempel noveller, ingår ofta beskrivningar. De vanligaste formerna av beskrivning är person- och miljöbeskrivningar.
Argumenterande uppsats skriver man när man har en åsikt. finns det något du vill ändra på? Något som borde införas eller avskaffas? Om du tycker så, har du en åsikt!
Insändare är en typ av argumentation. Gör så här om du vill skriva en insändare.
I en utredning använder man objektiv stil och behandlar saker som för- och nackdelar, förr och nu, orsaker till och följder av något. Syftet med en utredande text är att klargöra och/eller analysera någonting.
En essä (krönika) är frittskriven och varken argumenterande eller utredande. Författaren meddelar fakta på ett personligt sätt och utgår ofta från en alldaglig händelse för att sedan uttrycka mer abstrakta funderingar.

Källan: Kort Handbok i Svenska av Ch. Bennshagen och S. Järgenstedt

Fler stående uttryck

2011-11-14T10:04:00.001+01:00

Det finns en massa idiomatiska uttryck som är bra att använda. Här kommer även fler! Stående uttryck serier fortsätter.

Inget att invända mot: Att inte ha något emot; säga att man inte tycker samma sak som någon annan.no objection to; - Föreningen har inget att invända mot förslaget.
- Det finns naturligtvis inget att invända mot den uppfattningen.

Det bästa vore om: Det skulle vara bäst att...ideally; - Det bästa vore om du kunde jobba hemifrån.
- Det bästa vore om jag kunde hitta en bra lägenhet med solig balkong.

Utöver det vanliga: Något som är annorlunda än det vanliga t.ex. är mycket bättre.out of ordinary; - Maten var bra, men inget utöver det vanliga.
- Vi stannade på Ishotellet förra året, vilket var en upplevelse utöver det vanliga.

I värsta/bästa fall: Om det går riktigt illa/bra.the worst/best case; - I värsta fall hamnar vi i en ny finanskris.
- I bästa fall kan det bli inflyttning om 2 veckor.

Inget mindre än: Så mycket som...nothing less than; - Filmen är inget mindre än fantastisk.
- Hamlet av William Shakespeare är inget mindre än ett riktigt mästerverk.

När allt kommer omkring: Om man tänker efter.after all; - När allt kommer omkring är jag inte säker på att det är bra.
- Det var verkligen inte så svårt, när allt kommer omkring.

Inte desto mindre: Men ändå.nevertheless; - Det var ett kort möte, men inte desto mindre roligt.
- Vi vann inte. Inte desto mindre var det en rolig match.

Inte det minsta: Om det inte är eller blir så.not a bit; - Jag är inte det minsta förvånad att tåget ankommer sent igen.
- Min bror är egentligen inte det minsta intresserad av datorspel.

I stor utsträckning: Ofta eller när det gäller det mesta.to a great extent; - Eleverna är i stor utsträckning nöjda med sin undervisning.
- Turisterna i Sverige kommer i stor utsträckning från Norden.

Långt ifrån: Inte alls.far from; - Hotellet var inte värst, men mycket långt ifrån bra.
- Krisen i Grekland är långt ifrån över.

Följa länkarna för att få ännu mer uttryck: [1 | 2]

Korta muntliga presentationer

2011-11-06T21:47:00.000+01:00

Att stå inför en grupp och tala under 5-10 minuter är en uppgift som de allra flesta människor någon gångs ställs inför. Det är vanligt på skolan och i yrkeslivet likaså. För många kan det verka stressande.

Här kommer några tips som kan hjälpa dig förbättra dina korta muntliga presentationer:

1. Anteckna allt du kommer på om ditt ämne. Använda gärna nyckelord.

2. Precisera ditt ämne. Om du till exempel ska tala om hundar gör du bäst i att avgränsa ämnet, exempelvis till hunden som husdjur, en hundras eller liknande.

3. Sätt bara upp tre-fyra punkter. Har du fler punkter, är det lätt att bli förvirrad.

4. Gör en disposition enligt följande:

inledning
avhandling
avslutning

Inledning (ungefär 1/6 av presentationen)
Med inledningen ska du väcka intresset för det du ska tala om. Du ska också introducera ämnet. Fångar du inte lyssnarens uppmärksamhet i inledningen, kan det bli svårt senare.

Undvik frasen: "Jag ska prata om...". Du kan till exempel istället inleda med:

en retorisk fråga (en fråga som talaren ställer till sig själv utan att förvänta sig ett svar från någon, t.ex. Klarar vi oss utan vatten i framtiden?)
ett kort citat (t.ex. "Amor vincit omnia" - Kärleken övervinner allt)
ett stycke musik

Genom att använda dig av en retorisk fråga, citat eller lite musik aktiverar du din publik.

Avhandling
Huvuddelen av presentationen. All information och relevant material presenteras i avhandlingen.

Avslutning
Avslutningen (samma längd som inledningen) ska sammanfatta det det talat om.
Du bör absolut inte avsluta utan att anhörarna förstår att det är slut.
Exempel på fraser som kan inleda en avslutning är:

Avslutningsvis...,
Sammanfattningsvis..
Så här mot slutet kan man också....
Till sist.. / Sist men inte minst...

5. Det är bra att öva på presentationen med hjälp av stödord.
Bra att tänka också på att ha stödorden på mindre papper. När man står inför en grupp kan kan börja bli lite nervös!

6. Ta några djupa andetag innan du börjar!

7. Tala med hög och tydlig röst och försök att hålla kontakten med hela din publik.
De som sitter längst bakom måste också kunna höra.

Lycka till!

Källan: Kort Handbok i Svenska av Ch. Bennshagen och S. Järgenstedt

Quiz - Komparativ

2011-11-02T22:52:00.001+01:00

Denna quiz ska vara lätt för dig som har läst våra tidigare inlägg om komparativ och superlativ bestämd form. Lycka till.

Sjung och träna svenska

2011-10-31T22:39:00.000+01:00

Jag råkade på en bok i helgen som heter Sjung och träna svenska. Boken hjälper nybörjarna lära sig grunderna i svenskan. Visst låter det intressant att lära sig ett nytt språk genom att sjunga. Undrar du om det verkligen hjälper? Nu kan du prova och se om det kan vara ett bra sätt att lägga olika former av nya ord på minnet. Nedan hittar du en sång om oregelbundna adjektiv. Spela låten och sjunga sången stor, större, störst tillsammans.

Lyssna: Oh My Darling Clementine

Stor, större, störst

1.
Du är stor men jag är större
men min brorsa, han är störst.
Du är liten, jag är mindre
men min syster, hon är minst.

2.
Jag är ung men du är yngre
men min dotter, hon är yngst.
Du är gammal, jag är äldre
men min mamma, hon är äldst.

3.
Jag är lång men du är längre
men din kompis, han är längst.
Du är tung men jag är tyngre
men min morfar, han är tyngst.

Om boken:
Sjung och träna svenska är ett ovanligt och roligt träningsmaterial för vuxna SFI-elever som befinner sig i början av sin språkinlärning.

Superlativ bestämd form

2011-10-27T13:22:00.000+02:00

Superlativ bestämd form

Regelbundna adjektiv som slutar på -ast i superlativ obestämd tar -e på slutet.

Vilken är den godaste ölen?
Geparden är det snabbaste däggdjuret i världen.

Oregelbundna adjektiv som slutar på -st i superlativ obestämd tar -a på slutet.

Jupiter är den största planeten i hela solsystemet.
Sigtuna är den äldsta staden i Sverige.

Perfekt particip: 'mest' + bestämd form av participet.

Google är den mest besökta sidan i världen.
Änglagård har blivit en av de mest sedda svenska filmerna genom tiderna.

Presens particip: 'mest' + participet

Österrikarna är ett av de mest rökande folken i världen.
Jag tror att det ska bli den mest spännande resan i mitt liv.

Långa adjektiv och adjektiv som slutar på -isk: 'mest' + bestämd form av adjektivet.

Det här hotellet erbjuder den mest fantastiska utsikten över havet.
BMW är en av de mest pålitliga bilarna i Europa.

OBS! Superlativ bestämd form slutar på -a när adjektivet är oregelbundet och slutar på -e när det är regelbundet.

OBS! Obestämd form används efter genitiv-s.

Sigtuna är Sveriges äldsta stad.
Geparden är världens snabbaste däggdjur.

Källan: Rivstart B1 + B2

#	Imperativ	Infinitiv	Presens	Preteritum	Supinum
1.	bind	binda	binder		bundit
2.	få	få	får	fick
3.	dölj	dölja	döljer		dolt
4.	hinn	hinna	hinner		hunnit
5.	skär	skära		skar	skurit
6.	förstå	förstå	förstår	förstod
7.	håll	hålla	håller		hållit
8.	ligg	ligga	ligger		legat
9.		tvinga	tvingar	tvingade	tvingat
10.	sätt	sätta	sätter		satt
11.	lägg	lägga	lägger	la/lade
12.	var	vara		var	varit
13.	välj	välja	väljer	valde
14.	slåss		slåss	slogs	slagits
15.	undvik	undvika	undviker		undvikit