Debbie

Var har jag varit?

2013-02-05T11:34:00.000+01:00

Här var det länge sen jag var. På bloggen. På nätet. På de sociala mediernas arena. Älskar nätet, älskar sociala medier. Men blev trött. Gick in i skärmen. Vet inte riktigt vad som hände, men efter sommaren så hade jag inget sug. Och nu sticker jag lite då och då fram en hov. Fortfarande inget riktigt sug. Kan känna paniken, men också känna lugnet. Över att inte behöva. Behöver inte veta vad som händer, sånt som är viktigt får man ändå reda på på något vis. Annat kan jag klar mig utan. Visst missar jag en massa. Men jag vinner mycket också. Möten IRL. Tankar. Tid. Något som slagit mig när jag tittat in i de sociala medierna är tyckandet. Det tycktes nog en hel del före sommaren också, men då var jag så inne i det att jag inte reagerade. Nu räcker det inte med att säga till de som sitter i samma rum, eller ta det i fikarummet på jobbet på måndag, vad man tyckte om Melodifestivalen. Med smartphones, plattor och laptopar sitter vi och kollar, kommenterar och svarar på kommentarer. Säger inte att det är fel, men blir lite trött. Hörde det här på radio häromdagen: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3076&artikel=5428097&play=4400899&playtype=Ljudklipp
Klara Zimmergren pratar om ungefär samma sak i Mannheimer och Tengby.

Såja, nu har jag bloggat igen. Får se hur länge det dröjer till nästa gång. Är knappt inne på Facebook längre, jag som älskade fejjan. Har du varit med om något liknade, något du ägnar jättemycket tid åt och får ut mycket utav helt plötsligt blir helt ointressant. En kärlek som tvärdör. Finns det hopp för att vi får ihop det igen, jag och de sociala medierna?

Nyanställd på bästa jobbet!

2012-05-13T16:48:00.004+02:00

Läser "Personligt entreprenörskap - få saker att hända" av Stefan Olsson och Marcus Frödin. Det är då det händer. Hissen går ända upp. Knivarna är på plats i lådan. Chipsen är i påsen. Jag fattar. Äntligen. Att det är jag som är ansvarig. Det står nämligen i boken att oavsett vad man håller på mig så ska man se sig själv som anställd - av sig själv. Och det är ju så det är: jag är anställd av min kropp att ta hand om den på bästa sätt. På alla plan. Kost, motion, vänner, värderingar,tankar, arbete etc. Allt jag ska göra ska jag göra på bästa sätt för mig. Jag är anställd och har en mängd arbetsuppgifter att göra. Precis som ett vanligt jobb! Och precis som på ett vanligt jobb så tycker jag inte alla gånger att allt är så kul. Men jag gör det som jag ska göra. Det har hittills inte varit så som självanställd, för mig. Kunnat såsa runt för att slippa "måstegrejer", smällt i mig fulchoklad, umgåtts med folk som får mig att må dåligt och annat. Gjort sånt som inte är bra för mig. Är helt bergsäker på att det inte var avsikten när jag fick jobbet. Tror jag fick jobbet för att jag bedömdes vara den mest kompetenta för den här arbetsplatsen som kallas Debbie de Gestreepte.

Nu blir det annat av. Jag har faktiskt skrivit på ett kontrakt. Skrev en arbetsbeskrivning över vad den som jobbar i Debbie de Gestreepte ska göra, specificerade hur det ska göras och sen skrev jag på. Kändes jäkligt högtidligt. Bästa jobbet, nånsin. Lönen då? Den är hög. Faktiskt högst möjliga. Stolthet. Kommer inte den 27:e varje månad. Den kommer varje dag.

Vem är du anställd av? Var rädd om jobbet - sköter du det inte kan du faktiskt bli av med det...

Läs, lär och ta efter

2012-05-04T05:54:00.000+02:00

Jag skulle kunna citera hela boken, den är så bra. Men det känns lite väl överdrivet. I stället är min uppmaning: läs den genast! "Vem gråter vid din grav? Visdomsord från munken som sålde sin Ferrari." Robin Sharma. Rekommenderar verkligen alla hans böcker.
Men det här kapitlet kunde jag inte låta bli att skriva av, om självdisciplin.Något omskrivet.

Den röda tråden i ett framgångsrikt och meningsfullt liv är självdisciplin. Du tar itu med allt det där du innerst inne vet att du borde göra men aldrig riktigt känner för. Utan självdisciplin kommer du inte kunna ställa upp tydliga mål, förvalta din tid på bästa sätt, behandla andra människor väl, härda ut under jobbiga perioder, bry dig om din hälsa eller tänka positivt.
Jag brukar kalla det här sättet att använda självdisciplin för kärlek med krav, eftersom det i själva verket är en mycket kärleksfull handling att vara krävande mot sig själv. När du ställer högre krav på dig själv kommer du börja lev ditt liv med större medvetenhet. Du kommer leva ditt liv på egna villkor i stället för att bara följa med strömmen. Ju högre krav du ställer på dig själv, desto mindre krävande blir ditt liv. Hur ditt liv ser ut avgörs av vilka val du gör och vilka beslut du fattar - allt från yrkeskarriär till vilka böcker du läser, hur dags du stiger upp på morgonen och vilka tankar du tänker under din vakna tid. Om du ständigt utnyttjar din viljestyrka till det yttersta genom att fatta de beslut som du vet är de riktiga ( i stället för de enkla och bekväma) kan du ta kontrollen över ditt liv. Effektiva människor som lever meningsfulla liv ägnar inte sin tid åt det som är enklast och bekvämast. De är modiga nog att lyssna på sina hjärtan och göra det som är klokast. Det är den vanan som gör dem till stora människor.
"En framgångsrik människa har för vana att göra det som de misslyckade inte tycker om att göra", framhöll författaren E.M. Gray. " De tycker nödvändigtvis inte heller om att göra det. Men deras ogillande är underordnat deras ogillande." T.H Huxley: "Det kanske mest värdefulla resultatet av all utbildning är förmågan att tvingas göra det man måste göra oavsett om man vill göra det eller inte."

Så sant, så enkelt och ändå har jag haft så svårt för just det här. Har skyllt på integritet och "inte sälja mig" för att slippa göra sånt som tar emot. "Det där är inte jag" har också varit en vanlig ursäkt. Men nu är det andra bullar som gäller! I alla fall i mitt liv. Den meningen jag kursiverade önskar jag att jag hade fått höra i tonåren.

Så gör världen en tjänst och sprid det här till alla unga, till alla som sitter fast i jobb, relationer, kroppar och annat som inte är bra för dem. För ofta tror jag det handlar om just självdisciplin. Provocerande? Ja visst. Sant? Kanske? Säkerligen många gånger i alla fall. Men framför allt väldigt befriande!

2012-03-05T14:58:00.001+01:00

"Han sitter här snett sidan om mig och ler med sitt vackra strålande leende, inramat av rödlätt hår som väcker avundsjuka hos mig, jag som älskar rött hår! Hans ljusa hud med fina ljusa fräknar och röda hår signalerar att här sitter en man med en stark personlighet – ja, det känns i sfären i rummet."

Finn ett fel i ovanstående text!
Den är skriven i november 2011. Av en kvinna. Om en kvinna. Jag har ändrat i texten. 2011! Det är rad tre till nio i en lång text, rubrik oräknad.

I nästan all skriftlig kommunikation så rekommenderas att börja med det viktigaste för att hinna fånga läsaren. Nu jobbar inte skribenten professionellt med text, så det kanske jag kan förlåta henne. Det sorgliga är att hon jobbar med fördomsfri jämställdhet...Själv så läser jag in lite klassiska fördomar om rödhåriga också. Speciellt rödhåriga kvinnor. Men det är min läsning.

Nu kanske någon blir förbannad och tycker att jag hänger ut någon. Ja, på sätt och vis gör jag det även om jag inte nämner några namn. Men hur ska vi annars komma till rätta med den här beskrivningen av kvinnor, med fokus på utseendet?

Finfredag

2012-03-02T09:58:00.001+01:00

Dagens outfit.

Månadsmöte

2012-03-01T09:36:00.001+01:00

Chefen har blivit strukturdrottningen. Nu ska vi stämma av februari och planera mars. Jag är redo.

Bästa hånglet ever.

2012-02-25T18:59:00.001+01:00

I fredags önskade jag mig en hångelhelg på Facebook . Den blev lite annorlunda... Inget krogragg på fyllan, ingen gammal pojkvän som tröst, ingen desperat nätdejt. Det blev så här: lugn hemmakväll i går, fredag. La mig tidigt, läste Mia Skäringers Dyngkåt och hur helig som helst. Vaknade tidigt. Ingen lust med nåt. Bara läsa ytliga magasin hela dagen eller slötitta på tv. Men inget på tv som lockade, inget magasin som inte är läst tio gånger. Ingen lust med nåt, som sagt... Så jag fortsatte med Skäringer. Och slås av hennes storhet. Inte för det hon skriver, utan för ATT hon skriver det hon skriver. Om en mänsklig kvinna, en mamma med brister pch vardag och kärlek och gråt och misstag och skuldkänslor UTAN att någonsin frossa eller spela martyr eller offer. Måste nog läsas för att förstå vad jag menar. Borde läsas av alla, borde vara obligatorisk för tonåringar, både killar och tjejer och sen borde de tvingas läsa om den i 25-årsåldern. Och i 35. 45. 60. 75. 90. Sen kan man få slippa. Men boken är lättläst och jag var fortfarande lika osugen på något över huvud taget. Tog fram Robin Sharmas Ledare utan titel, i brist på annat. Håller ju på med mental utveckling, inveckling borde det heta, sen några månader. Var inte ett dugg sugen på nån som helst utveckling. Men 30 sidor in i boken kunde jag knappt sitta still längre. Boken handlar om att vi alla är ledare, för våra egna liv. På alla plan. Karriär, kärlek, familj, vänner, hälsa - you name it. Vi är ansvariga för hur vi har det och för vad vi gör med och förhåller oss till det vi har. Läs den, genast. Så det känns som jag håller på att hångla upp mitt liv en nivå den här helgen. Kvällens ostbågar åkte i papperskorgen, morgonens inställda löpartur är sprungen, kartonger för garderobsrensning är fixade, vänner är ringda, planer för karriären är smidda och sugen på livet är återfunnen. Bästa hånglet ever.

Fredagsfin

2012-02-24T08:42:00.001+01:00

Väljer den här idag, är ju med i Fredagsfin på Facebook. Missar tyvärr dagens Fredagsfinlunch.

Ssssssemmelsugen

2012-02-22T07:25:00.001+01:00

Köper man dom i mataffären så kan man ju bara köpa dom två och två. Då kan det liksom bli en över. Som står där och frestar.

Mmm

2012-02-15T20:40:00.001+01:00

Ibland faller alla intentioner om att bara äta EN bit mycket mörk choklad... Det känns som jag inte kan hejda mig och plötsligt har 200 g ljus, dålig mjölkchoklad fylld av smörfett och vasslepulver och gud vet vad bara försvunnit. Vad hände med att jag ska vårda mitt tempel, bara ge min kropp kärlek och omtanke?

I Mora

2012-02-13T21:14:00.001+01:00

Lunchar indiskt i Mora efter bra möte med Forweb. Chefen bjuder, hon är också nöjd med mötet och bubblar på om framtida planer medan jag doppar naan i raitan.

Wiifh? Aha. Eller: det kom ett mejl.

2012-01-25T19:11:00.000+01:00

Det kom ett mejl till jobbet. En förfrågan om att göra ett gratisjobb, så uppfattade vi det. Argumenten var typ att de fått en massa annat gratis och att vi har en gemensam utbildning. Det lustiga är att den utbildningen lär ut: gör aldrig gratisjobb. Inte utan att få ut något utav det.

Jag uppfattar det här som en sälj -köpsituation. Hen som frågade ville sälja in idén att :Kontextbyrån ska göra ett gratisjobb - vi är alltså köpare. Men när jag köper något vill jag ju få något, eller hur? I mejlet fanns inte minsta lilla argument om vad vi vinner på det. Vad du än säljer: tjänster, produkter, idéer, känslor eller luft så vill ju jag som köpare ha något i utbyte oavsett om jag betalar med pengar, tid, engagemang eller vad det än är jag betalar med. Och jag vill förstå vad jag får ut av att göra min investering.

:Kontextbyrån har fått en förfrågan om att hjälpa till med ansökningar av stipendier för ett ideellt projekt. Diskussionen var som ett helt vanligt affärsmöte, vi fick veta vad pengarna skulle gå till och varför. Frågan till oss var om vi trodde det var möjligt att få pengar och vad vi skulle ta om vi tog åt oss uppdraget. Vi, eller chefen eftersom det är hon som bestämmer, sa att vi ska räkna på det och återkomma. Det gick några dagar sen kom chefen till mig och sa:
Du Debbie, det här stipendiejobbet.
Ja, sa jag.
Chefen sa: jag vill göra det utan att ta betalt. För att det där projektet fick mig att minnas hur mycket samma sak betydde för mig som barn. Jag hade sån glädje av att kunna göra det där, och det var helt gratis. Tänk att få vara med att ge samma sak till dagens barn och ungdomar.
(Jag vet att det blir lite luddigt här, men jag har lovat att inte säga något om vad det rör sig om, tills vidare i alla fall.)

Sagt och gjort. chefen bestämde sig för att sälla sig till de ideella krafterna i projektet. Wiifh? What´s in it for her? Vad får hon ut av det? Hon får känna att hon gör en insats. Hon får känna att hon ger vidare något som hon själv en gång har fått som en värdefull gåva. Hon får känna sig god och hjälpsam. Det blir ju jättebra för henne.

Skillnaden mellan dessa två situationer är att det i den andra aldrig upplevdes som tiggeri. Det var aldrig en vädjan om något. Det var en professionell förfrågan. Det var ett personligt möte, till skillnad från den första situationen som var mer eller mindre ett anonymt mejl. Det fanns en avsändare, men det var inget namn som ringde någon klocka hos någon utav oss.
Och chefen såg tydligt vad hon kunde få ut av det hela, nämligen bra känslor.(Jag får ju min lön som vanligt, men nog känns det bra alltid.)
I fallet med mejlet var reaktionen bara: jaha, vem är det här? vad angår det mig?

Tyvärr, men samtidigt så glad jag är, så har jag gjort liknade saker som i det första fallet själv. För när jag läste mejlet så skämdes jag. En riktig aha-upplevelse. Men blev också glad eftersom jag kunde se att jag lärt mig massor. Blivit en bättre människa. Nåja, zebra. Och blivit en bättre säljare. För vad vi än säljer: tjänster, produkter, idéer, känslor eller luft så måste den som köper få ut något av det. En win-winsituation, helt enkelt. Ibland är det pengar, ibland är det något annat. När jag ber om ett gratisjobb så ber jag om någons tid. Den tiden är, oftast dyr. Alltså bör jag erbjuda något i gengäld. Har jag inte pengar så kan jag alltid erbjuda något annat. Jag kanske ser att företaget har något problem med hemsidan som jag kan fixa. Jag kan erbjuda en av produkterna jag säljer i utbyte. Jag kan säga som det är och fråga vad personen/företaget skulle kunna tänkas vilja ha. Jag kan tala om vad jag är bra på och fråga om något av det skulle funka. Men att be om ett gratisjobb utan att ha någon närmare relation till den jag ber. Nej, det funkar inte. Nu hade vi ingen närmare relation till personen som ville ha vår hjälp med ansökningarna. Men: det var ett personligt möte. Det var heller aldrig en fråga om att ställa upp gratis, det var ett beslut chefen tog på eget initiativ Det är stor skillnad.

För alla som jobbar med sälj, och det gör vi alla så fort vi har relationer med någon annan, så har jag några boktips:
Argumentera och få andra att göra som du vill av Karin Klerfelt. Karin Klerfelt har även skrivit Jacka upp priset. Dessutom tycker jag ni ska läsa Ulla-Lisa Thordéns Sälj dig själv och ta betalt!

Win-win, snygga

2012-01-20T21:13:00.001+01:00

Här är av mina nya anteckningsböcker,supersnygg tycker jag. Det bästa är att när köpt min så donerar tillverkaren en till ett behövande barn. Ecojot heter företaget. Kanadensiskt, det känns ju lite onödigt med tanke på transporten men den är i alla fall 100 procent av återvunnet material.

Belöningslistan

2012-01-18T12:49:00.000+01:00

Vissa saker här i livet har jag svår för att ändra på. Vissa av dem har jag faktiskt kämpat med i flera år. Några skulle kanske säga att då vill jag inte ändra på det. Men det vill jag visst det! Belöningar är ju effektivt. Har kört på det förut. Det nya nu, för mig, är min belöningslista. Bara att skriva den är härligt! För vad jag faktiskt råkat ut för tidigare är att när det väl är dags för mig att belöna mig så står jag där som zebran mellan två hötappar. Vad ska jag välja? Är det här målet värt de här skorna för 4 000 spänn? Eller ska jag ta de där snygga randiga

strumporna för bara 70 spänn http://onlysocks.com/sv/product/1126/animanl-zebra - det kanske är mer i nivå med den avklarade utmaningen? Så till min belöningslista ska jag koppla min to-do-lista! Smart va! Den är faktiskt nästan lika härlig att skriva, för när jag skriver så känns det som jag får grejerna gjorda! (Och här bjöd jag på utropstecken i tre meningar på raken, varsågoda.)

Tänkte bjuda lite på belöningslistan också, för den är så härlig:
Choklad! Funkar alltid.
Ansiktsbehandling, massage, fotvård. En i taget eller allt på en gång - beroende på avklarat mål.
Onödigt, glossigt magasin.
Ny laptop. Den står iofs på behovslistan också...
Träningsresa utomlands. Å vad kul det vore. Har spanat in resorna med Springtime http://www.springtime.se/comers/pages/initsite.jsp Någon som har rest med dem? Nu ska jag iofs satsa på mental träning i år, men det ena utesluter ju inte det andra.
Massor av böcker, i just mental träning.
New York-resa.

Det här vara bara några grejer, det finns fler. Försöker hitta såna som är kostnadsfria, nog för jag har pengar men belöningar behöver inte alltid kosta pengar. En lång fika med tjejgänget när jag egentligen borde rensa garderoberna kan vara en sån belöning. Kom gärna med tips på fler gratis/extremt billiga grejer! Naturen går bort, för den är jag i varje dag och springer i. Det är väl ändå något underbart med Sverige - den gratisa naturen. Ta hand om den säger jag bara.

To-do-listan? Nej, den bjussar jag inte på. Ni har nog av era egna, det blir bara "oh no, det där måste ju jag också ta i tu med".

Det lite kruxiga kan vara att undvika sådant man skulle ha gjort ändå. Som en laptop, den ska ju skaffas. Den får stå kvar ändå - står den där kanske den kommer tidigare än den skulle ha gjort annars.

Så nu kopplar jag varje uppsatt mål/grej som måste göras till en bestämd belöning. Får se om det funkar. Klart det funkar!

Har du någon belöningslista? Vad står det på den?

Ask, and it will be given.

2012-01-15T19:39:00.000+01:00

Kreativ visualisering! Jag håller på att övertygas. Läser boken med samma namn, av Shakti Gawain. En övning kallas åkallan. Gjorde varianten där jag åkallade en annan persons egenskaper. Det här gjorde jag i morse. Jag har en hemlig önskan om att börja föreläsa (ja, då var det inte så hemligt längre då). Vill ju vara en bra föreläsare så jag bestämde mig för att åkalla Hans Roslings egenskaper. Han är en av de bästa föreläsare jag vet, har tyvärr aldrig sett honom live. Vill ni veta mer om honom så läs här: gapminder.org/about-gapminder/our-mission/ eller följ honom på twitter: http://twitter.com/HansRosling. En mycket kreativ vetenskapsman som imponerar på mig. Nåväl: jag gjorde min åkallan, var ute och sprang, käkade frukost och kollade in dagens tv-program. Vem var på tv i kväll om inte Hans Rosling! http://svt.se/2.8742/tv-tabla, repris i morgon kl 08 - 09 och på 17:e januari, sent. Sevärt om statistisk, det blir allt annat än tråkigt.

Trygghet?

2012-01-13T10:43:00.001+01:00

Här kollar jag på Robin Sharmas film. Läs texten, så sant. Lämna genast trygghetszonen. Jag jobbar hårt på det just nu. Ungefär som att i hemmet sker de flesta olyckorna. Inte så konstigt, vi är vi mycket hemma, men vi är sällan rädda för olyckor i hemmen. (Vet att många blir utsatta för hemska saker i hemmen.) Tack Marie Hagberg för att du gjorde mig uppmärksam på dessa filmer. Kostar 30 minuter, värdet bestämmer du själv.

Nytt år, nya tag, nya ambitioner.

2012-01-12T13:10:00.000+01:00

2012, hur smakar det? Jag vill att det ska smaka sött, av segerns sötma. Segern över de utmaningar jag ger mig själv. Träna mer, fysiskt, är inte ett löfte från min sida. Eftersom jag redan nu springer så gott som varje dag. I alla fall typ 363 av årets dagar.

Nej, jag tänkte ge mig på det här med mental träning av mig själv. Jag vill komma vidare, med mig själv och med min karriär. Det är dags.Vad tycker du? Jag har tidigare nämnt Robin Sharma, honom tänker jag följa. Han har just släppt tre korta filmer du kan kolla på för att få hjälp du med: robinsharma.com/how-to-defeat-worry/ Många bra tips, ett ska jag ta till mig: skriva dagbok varje morgon över dagens mål. Och varje kväll över vad jag har att vara tacksam över. Det är så lätt att hamna i klagandet, att inte se det som faktiskt är bra. En extra bra sak med det är att jag måste ut och skaffa mig en ny, fin anteckningsbok. Kanske en penna också. Sånt gillar jag.

Jag har tidigare läst Kristian Borglunds "De femton hetaste karriärtipsen i världen". Den fanns då som gratis e-bok på nätet, nu har en ny version kommit som kostar, men för 200 kr så får man tre böcker. Här hittar du dem: http://nyttjobb-metoder.se/jobbsnabbare/# Nu är jag i första hand inte ute efter en ny arbetsplats, det som jag tyckte var bra med boken var att den funkar även för folk som inte vill byta jobb, utan ta tag i någon annan del av livet. Ska jag följa Robin Sharmans råd så bör jag genast beställa den nya boken och inte fundera över vad det kostar mig utan över: vilket värde har det för mig? Boken påminner om "Få saker att hända" från universeimagine.com/?page_id=574 inte heller den är bara för entreprenörer i snäv bemärkelse utan för alla som vill förändra något i sina liv, genomföra ett projekt av något slag. Jag blir så superinspirerad när jag läser dessa böcker och får känslan av att allt är möjligt - för lilla mig! Hurra. Till min hjälp tar jag också visualisering. Snubblade, tack vare mitt modeintresse, över ett tips om en bok som heter "Kreativ visualisering" av Shakti Gawain. Jag slöade i soffan med rooibos och Elle, i en artikel om net-a-porter.com och grundaren fick frågan hur hon hade gjort för att lyckas. Den första anledningen hon nämnde var boken Kreativ visualisering. Klart jag blev nyfiken. Läser den framlänges och baklänges och håller just nu på med min "skattkarta" över livet. En visionboard över hur jag vill att mitt liv ska se ut. Tankegångarna är det många coacher inom självförverkligande som har, för mig gäller det att hitta dem som säger det på ett sätt som tilltalar mig. The Secret av Rhonda Byrnes är en variant på samma sak. En del kallar det framgångsteologi för det handlar om att tänka sig till det man vill ha, för mig är det ett sätt som får mig att må bra, skapa tro på mig själv och min förmåga och ge mig energi att jobba mig fram till mina mål. Jag väljer det jag vill ha och tro på av detta enorma smörgåsbord. Nu är det bäst jag går och shoppar en ny skrivbok - lite ytlig shopping och sköna ting kommer jag inte förakta bara för jag blir en djupare zebra.

Alladin

2011-12-25T09:35:00.001+01:00

Jag mår lite illa, en Alladin i var är något överdrivet.

Julkort

2011-12-23T19:24:00.001+01:00

God jul och gott nytt år! Och till alla
som inte firar jul: God helg och gott nytt år! Och till alla som inte firar nyår nu: Gott nytt år senare! Och till alla som inte firar alls: Ha det så bra! Kärlek, Debbie

Mmmmmmmmmmmn

2011-12-19T22:25:00.001+01:00

Eriksberg julöl. Godis för vuxna zebror.

Mmmm

2011-12-19T20:48:00.001+01:00

Åh, vad ska jag välja? Men vem har sagt att jag måste välja?

Kör du på tom tank?

2011-12-12T11:43:00.000+01:00

Jag läser just nu Munken som sålde sin Ferrari av Robin Sharma. Underbart klok bok om en framgångsrik advokat som finner meningen med livet och sprider sin visdom vidare. Ett citat som gav mig titeln på blogginlägget:

"Min vän - att säga att du inte har tid att förbättra dina tankar och ditt liv är som att säga att du inte har tid att tanka bilen för att du måste köra vidare. Det straffar sig till sist."

Det inte bara straffar sig, det är helt enkelt omöjligt. Vad man än tycker om tankens kraft och visualiseringar och affirmationer så mår vi alla bra av att luta och tillbaka och fundera över hur vi har det och hur vi vill ha det. Fundera över vilka vi är och vilka vi vill vara. Kanske något att göra i jul, i stället för att stressa mellan alla måsten? Boken betonar helheten mellan kropp, själ och tanke och visst vet vi, egentligen, hur bra vi mår av att röra på oss. Till och med läkarvetenskapen börjar komma ikapp och skriver allt oftare ut motion på recept. Själv har jag ju ett medfött behov (det har ni också!) av att röra på mig eftersom jag är en zebra så för kroppen min hyser jag ingen större oro... Jag jobbar till och med extra som personlig tränare, på distans! Jag har aldrig träffat min klient IRL, vi är vänner på Facebook och hon behövde hjälp. Hon är mycket nöjd, säger att det verkligen hjälper henne att komma iväg på träning. Vi jobbar via sms och det funkar finfint.

Så Munken som sålde sin Ferrari, tid för eftertanke och skaffa dig en PT (det kan finnas närmare än du tror och på andra ställen än på gymmet) blir dagens julklappstips till dig själv. Själv önskar jag mig ett glassigt magasin.

Blommor och bindor

2011-12-08T10:36:00.000+01:00

Så här fin har blomman blivit som vi fick av Pierina som var inbjuden på premiären av :Kontextbyråns soppa. Härlig doft sprider den här på kontoret. Tack för att du kom. Och ni andra med.

I senaste numret av Du & Co så läser jag om Aliki Bendzovski som säljer mensskydd på nätet, via Ladies secrets. Vad som är speciellt är att för varje såld produkt går en krona till mensskydd till flickor i de delar av världen där mensskydd inte är en självklarhet. Det finns flickor som inte kan gå i skolan eller arbeta på grund av att de saknar mensskydd. Tygtrasor och torkat kobajs kan vara alternativen i ett fattigt land. Hon hjälper dessa flickor och kvinnor på ett enkelt sätt, och hjälpen gör skillnad. Imponerande, eller hur. Hur kan jag hjälpa, det är min fråga. Och hur kan du hjälpa?

Ooops

2011-12-08T10:07:00.001+01:00

Jag har en man utanför fönstret. På andra våningen. Han vinkade,
det måste väl vara ett tecken?

Grått ute, sol i sinne

2011-11-21T09:18:00.001+01:00

Skönt att gråväderslöpturer gör så gott för humöret. Energin brukar räcka hela dagen.