tag:blogger.com,1999:blog-22186250829791252232024-10-07T07:31:31.695+03:00En blogg om att ha s.k. köttallergi och lära sig leva med och utan sackariden alfa-gal. Allergisk kan man bli efter ett fästingbett. Alfa-gal finns i alla däggdjur utom människor och apor och att vara allergisk mot den är - besvärligt.Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.comBlogger89125tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-66512561428779409872021-07-01T11:30:00.003+03:002021-07-09T11:16:28.464+03:00

Hej! Roligt att du hittade min blogg. Eller roligt och roligt - du är kanske här för att du misstänker att du har köttallergi eller för att du har fått diagnosen nyligen. Och det känns inte rolig alls, det minns jag.Det var precis för att hantera den svåra omställningen som jag skrev den här bloggen under hösten 2019 och våren 2020. Sen minskade behovet att skriva av sig i takt med att jag blev

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-68337225972385746802021-02-19T07:56:00.006+02:002021-02-19T08:04:01.445+02:00

 Nej, man ska inte tro att man vet vad något innehåller bara för att det står på framsidan av påsen. Memo to self: kolla, kolla, kolla alltid innehållsförteckningen.Den här gången var det batatfranskisarna, eller sötpotatispommes, som Pirkka kallar dem. De gånger jag har ätit pommes frites det senaste året har jag hållit mig till Oolannin-potatis av olika sorter. Och nu minns jag ju att jag

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-53341460816363770262020-11-19T11:22:00.005+02:002020-11-19T11:29:55.185+02:00

Jag brukar inte ta influensavaccin. Det har inget med vaccinmotstånd att göra - jag tycker att vaccin är ett briljant påhitt! - utan det är för att jag som översättare arbetar hemifrån och till vardags inte kommer i kontakt med så mycket folk. Det har känts onödigt, helt enkelt.Men i år är ju allting annorlunda.Eftersom det har spekulerats att influensavaccinet eventuellt gör att man får en

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-62281020142912993492020-11-06T17:44:00.159+02:002020-11-19T18:37:29.944+02:00

 Jaha, så har man upplevt det också. En koloskopi, alltså.Det hände igår, men det hela började ju för länge sedan. Det var ju i februari - före coronan! - som jag hade så mycket besvär med magen att jag trodde jag hade celiaki. Eftersom celiakiprovet var negativt men jag hade blod i ett avföringsprov blev det koloskopi i stället.Men sen kom ju coronan och allting sköts upp, så det hann

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-70414942726845551192020-09-24T09:29:00.005+03:002020-09-24T09:37:58.780+03:00

 Facebook påminner mig om att det har gått ett år sedan diagnosen. Redan samma dag som jag fick den officiella bekräftelsen av mina misstankar skrev jag ett inlägg på min andra blogg - då hade jag ju inte startat den här bloggen än.Då fokuserade jag på a) glädjen att äntligen veta vad det var som var fel och b) min tacksamhet över att jag inte behövde avstå från mjölk och ost.Med

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-45014423171152809862020-09-07T09:25:00.001+03:002020-09-07T09:28:34.001+03:00

 Så är det en sån dag igen då. Huden på vänster handflata flagar, medan höger hand känns helt normal. Och jag har ingen aning om vad jag eventuellt har gjort med vänster hand som jag inte har gjort med höger hand.Bläddrar i appen som jag använder för att föra matdagbok och hålla koll på mina symptom och kan konstatera att det bara var vänster hand som flagade den 30 juli också.Första gången

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-80670025296219150192020-08-21T09:09:00.001+03:002020-08-21T09:09:11.940+03:00

Strax före fyra i natt vaknade jag - utmattad men med värk i magen: "Nej, jag orkar inte, det kan inte vara sant!"En stund vred jag mig i sängen, i en förhoppning om att det skulle visa sig vara en mardröm, men det blev bara mer verkligt. Jag var alltså tvungen att acceptera faktum, ta några piller och vänta på att smärtan lättar.Som jag skrev häromdagen har jag varit konstig i magen en tid,

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-66319351197140072032020-08-18T21:16:00.004+03:002020-08-18T21:21:23.335+03:00

Så har man haft coronatestningspinnen i näsan då. Det gick geschwint, men för sitt underhållningsvärde rekommenderar jag det inte direkt. Jag hade ju läst om hur det går till, så jag var förberedd, men kunde inte låta bli att säga att det var vidrigt. För det var det.Men hur hamnade jag här? Jag har inte varit utomlands sedan pandemins början, jag undviker folkmassor, jag använder munskydd och

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-75565408209791600412020-08-07T11:52:00.006+03:002020-09-07T09:29:36.459+03:00

Det har inte blivit några blogginlägg här på hela sommaren, märker jag. Tiden har gått åt till corona, semester och allmän överlevnad, och bloggen har jag alltid skjutit upp till "imorgon" eller "nästa vecka". Nå, nu är det augusti och den veckan kom till slut.En orsak till att jag inte har bloggat om alfa-gal (men nog här) har också varit att jag har fått vissa rutiner. När jag i våras

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-67543140511274640422020-04-06T13:42:00.003+03:002020-04-06T13:47:15.097+03:00

I dess coronatider gäller det att samarbeta. I mitt fall tog det sig idag i uttryck i att jag och grannfamiljen slog oss samman i en gemensam webbeställning från närbutiken. Vår butik har inte utkörning av varor, så man får plocka upp sina lådor med mat vid butikens lastningsbrygga vid överenskommen tidpunkt. Det hela gick bra, tills jag efteråt skulle göra en räd in i butiken själv för

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-34018100207194766882020-04-05T09:06:00.000+03:002020-04-05T09:09:43.056+03:00

Igår var det min första dåliga dag på länge. Jag fick nämligen för mig att jag skulle städa kylskåpet och det kan vara farligt. I mitt fall för att jag var dum nog att inte ta på mig handskar. Jag resonerade att jag ju inte borde ha något i kylskåpet som jag är allergisk mot. Det hade jag visst. Ett smörpaket. Smörpaketet är min gudsons. Han vill nämligen helst ha äkta smör till potatis

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-35350789672982041972020-04-01T13:29:00.000+03:002020-04-01T13:29:24.458+03:00

Det händer inte så mycket just nu. Jag undrar om vi kommer att säga att det är "stilla som under coronan" när det är folktomt någonstans i framtiden. Vilket påminner mig om vad jag hörde en annan finländare förundrat säga i Indien en gång: Täällähän on väkeä kuin Salpausselällä. (Det är ju lika mycket folk här som på skidtävlingarna Salpausselkä-spelen.) Den parallellen hade jag som

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-39413252989442571332020-03-23T09:45:00.000+02:002020-03-23T09:45:23.942+02:00

Fotbolls-EM flyttas fram ett år, samma sak kommer att hända med OS i Tokyo, skolorna kommer fortsätta med distansundervisning hela våren, antar jag... Det är mycket coronaviruset och covid-19 vänder upp och ner på. Eftersom jag är egenföretagare och jobbar hemifrån kommer mitt jobb inte att förändras. För andra kommer vissa förändringar säkert att bli bestående. Vad ekonomin beträffar får

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-91278717118887452852020-03-17T18:45:00.000+02:002020-03-17T18:45:01.946+02:00

Jag är sjukledig. Inte på grund av AG eller andra mag-tarmbesvär, inte ens på grund av coronavirus, utan för att jag är utmattad. Webbplatsen Overload - om utmattning lanserades häromveckan för att samla information om utmattning på svenska för finländska förhållanden. Sanna Karlsson som har byggt sajten är en f.d. kollega, så jag kollade förstås in vad det blev av hennes projekt. Och

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-3836892365761612792020-03-12T16:00:00.000+02:002020-03-12T16:00:42.393+02:00

Nu har jag levt glutenfritt i två veckor och mår mycket, mycket bättre. Händerna pirrar inte och kroppen känns "normal" igen för första gången på länge. Ögonen bråkar visserligen fortfarande, eftersom jag inte har ett enda par glasögon som är helt rätt. Dessutom verkar det som om min syn fortfarande förbättras: jag tycker att jag varje dag ser lite längre med mina svagare glasögon,

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-50438469755528386542020-03-05T10:21:00.000+02:002020-03-05T10:21:34.821+02:00

Alltid ska man ha någonting att klaga på. Nu när magen mår bättre (det verkar faktiskt funka med glutenfritt, men mer om det en annan gång) bråkar ögonen desto mer. Jag har ju funderat över kopplingen mellan syn och alfa-gal tidigare - då sammanföll funderingarna med att jag lämnade bort mjölkprodukterna - och nu tycker jag igen att ögonen reagerar. Framför allt märker jag att jag vill byta

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-67485992420687626352020-03-04T08:53:00.000+02:002020-03-04T08:54:42.598+02:00

Helsingfors nya centrumbibliotek Ode. Gårdagen började bra, med sushi till lunch. Det har jag lärt mig att jag kan äta, bara jag undviker sushi med sås på, för det orkar jag inte sätta mig in i vad de har satt i såsen. Att välja ett kafé som serverar decaf kaffe och har bra havremjölk är inte heller svårt i centrum av Helsingfors. Det var när jag skulle äta middag före

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-62571642621022128652020-03-02T18:32:00.000+02:002020-03-02T18:36:51.821+02:00

Den sista februari, alltså i lördags, var det de sällsynta sjukdomarnas dag, Rare Disease Day. Jag hade tänkt skriva ett blogginlägg, kanske om den koppling som uppenbarligen finns mellan mellan alfa-gal och hjärt- och kärlsjukdomar (ta en titt på den här studien), men hur det nu var orkade jag inte. Tröttheten är inte konstant, men den är inte ett undantag heller. Men samtidigt känns

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-56592375501027412172020-02-28T12:40:00.000+02:002020-02-28T13:36:05.171+02:00

Nu är fastan här och jag har jag börjat prova på hur det är att leva ett glutenfritt liv - trots att celiakiprovet alltså var negativt. Hittills har det gått bra, måste jag säga. Magen verkar nöjdare och jag tycker att det pirrar lite mindre i fingrarna, men jag har hållit på så kort tid, så det kan vara en chimär. De olika glutenfria bröden jag har testat har tillsvidare smakat gott i min

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-11880523279413370692020-02-24T14:28:00.000+02:002020-03-02T06:57:14.442+02:00

Nu har jag talat med min läkare. Celiaki var det inte. För en vecka sedan skrev jag att det "bästa man kan hoppas på" när man går på celiakiprov är ett negativt svar. Så jag borde ju vara nöjd nu. Och jag tror faktiskt att jag kommer att bli det bara jag hinner smälta beskedet. Det är trots allt mycket som är enklare utan celiaki. Men samtidigt... För det är ju som vanligt ett evigt

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-85132651105239528142020-02-24T10:42:00.000+02:002020-02-24T11:04:22.810+02:00

Jag är ganska färdig med det där med att fortsätta äta gluten i väntan på diagnosen. Den senaste tiden har jag ätit väldigt lite vitt bröd. Jag brukar äta rågbröd, inte vetebröd till frukost och mellanmål, men de senaste veckorna har jag inte ens känt för efterugnsbröd, utan har mest ätit surskorpor och knäckebröd. Är det mindre gluten i sådant bröd? För att säkert få i mig tillräckligt med

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-2528982642442692462020-02-23T23:42:00.000+02:002020-02-24T00:59:01.701+02:00

Oj, vad trött jag har varit de senaste dagarna. Inte så att jag har somnat mitt i vad jag har gjort, utan så där att orken inte räcker till. Jag höll på att missa tåget till mässan idag, för det gick liksom inte att lägga på ett kol till när jag märkte att jag hade kommit iväg några minuter senare än vanligt. Efter mässan gick jag på promenad med en kompis och hon konstaterade också att jag

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-68399929955682304772020-02-20T12:04:00.000+02:002020-02-20T12:12:26.323+02:00

Igår hade jag tänkt gå ut på promenad med en kompis. Det gör gott att röra på sig. Men pang! sitter jag där med ont i magen igen helt plötsligt. Det började bekant med obehag under högra revbenet. Jag hade svårt att tro att det var sant. Visst, jag tog en espresso med koffein bland de andra, de koffeinfria, men det har jag kunnat göra då och då utan att gallgångarna har börjat krampa.

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-82402088896053165382020-02-18T07:08:00.005+02:002020-02-18T07:36:38.117+02:00

Igår var jag säker på min sak. Det sista jag ville ha var celiaki. Nu har jag läst på lite mer och tycker att det är väldigt mycket i mitt liv som passar in på atypisk celiaki. På amerikanska Celiac.org läser jag nämligen att patienter med atypisk celiaki inte nödvändigtvis har utpräglade magbesvär eller uppenbara tecken på försämrat tarmupptag. Däremot kan de lida av diverse andra symptom.

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2218625082979125223.post-66094082716337210192020-02-17T12:22:00.001+02:002020-02-17T12:22:16.801+02:00

Here we go again. Tvi. Jag som aldrig har brytt mig om det här med blodprov, fast det har varit svårt att hitta mina ådror, tycker mer illa om det för varje gång nu. Fast det gick bra igen idag, till slut. Inte för att det kom blod på första sticket. Eller det andra. Men trägen vinner och vi behövde inte ge upp den här gången. Situationen blir förstås inte bättre av att det aldrig verkar

Sara Thttp://www.blogger.com/profile/14634463129875689157noreply@blogger.com0