Dead man walking

Oksana Selveyjer - Alejandro ( Lady Gaga cover )

noreply@blogger.com (Tavic) — Sat, 25 Sep 2010 02:02:00 +0000

Oksana Selveyjer - Out From under by Britney Spears (cover)

noreply@blogger.com (Tavic) — Sat, 25 Sep 2010 02:02:00 +0000

Oksana Selveyjer - Paparazzi (live cover)

noreply@blogger.com (Tavic) — Sat, 25 Sep 2010 02:01:00 +0000

Lady Gaga - Teeth (cover by Oksana Selveyjer)

noreply@blogger.com (Tavic) — Sat, 25 Sep 2010 02:01:00 +0000

Oksana Selveyjer - SuperLover (Starshell cover) [HQ]

noreply@blogger.com (Tavic) — Sat, 25 Sep 2010 02:01:00 +0000

Oksana Selveyjer . Bad Romance ( Lady Gaga cover )

noreply@blogger.com (Tavic) — Sat, 25 Sep 2010 02:00:00 +0000

Goodbye Chatroulette - goes dark

noreply@blogger.com (Tavic) — Mon, 23 Aug 2010 14:13:00 +0000

Chatroulette, the site that let you meet strangers in a sort of game of Russian roulette (you never knew what you were going to get) has been taken down. The site went dark yesterday, promising to relaunch tomorrow (which should mean, today) in a new version.

All the site says is:

“Announcement: The experiment #1 is over for now. Thanks for participating – Redesigned and updated version of the website will be launched tomorrow.”

The site quickly became popular after its launch, but also quickly became the target of folks like South Park and Jon Stewart. It also became less popular as the tendency toward randomly reaching men pleasuring themselves became known.

Chatroulette was created by Andrey Ternovskiy, 17, a Moscow high school student. He said that he wrote the first version of Chatroulette in "two days and two nights". Ternovskiy chose the name Chatroulette after watching The Deer Hunter, a 1978 Vietname War film in which POWs are forced to play Russian roulette.

The service launched in November, 2009. According to Compete.com, it had grown to about 1.8 million users by March 2010, but then traffic began dropping. It has shown some growth of late.

In addition to the site going dark, TechCrunch has added (but has not confirmed) "that Napster founder Shawn Fanning has broken ties with the company and is no longer advising founder Andrey Ternovskiy."

Short in Swedish: Sidan Chatroulette har slocknat. Man vet inte om den kommer upp igen - dock sägs det från Chattroulettes håll att den ska komma upp i ny version idag. Den som lever får se :-)

Vackra citat

noreply@blogger.com (Tavic) — Sun, 15 Aug 2010 19:47:00 +0000

Bara måste få citera Sture Bergwalls vackra dikter.

"Sommarmorgonen fyllde sina händer med sig själv
och sträckte mildheten till mig.
Bojornas tyngd gömde fjärilarnas dräkt
och fåglarnas sång"

-

"Dansande på stålblad
skär försommarsolens löften in i mig"

-

"Så seglar skeppet dag
in i natten.
Jag sluter mina ögon,
ser allt och inget.
Seglen slakar,
faller in i mig"

-

"Junikvällens magiska ljus
går sönder
när det träffar cellens fönstergaller.
Jag ser spillrorna
och gråter en aftonvisa"

-

"Morgonen viskar till mig:
- Ser du björkens skira grönska?
Det är jag som ger av mitt nu
för att du skall förtrösta"

-

"Sommarhimmel välter murarnas skuggor över mig.
Någonstans leder andhonan sina ungar till livet"

-

"Fladdermusen.
I kolsvart mörker
seglar urtidsdjur med sträckta segel
på jakt.
Eko av utstötta ljud
ger bilder av en värld
vi inte ser"

-

"Molnet kastade ankar till jord
och tömde sin barlast.
Vi barn hukade oss i bersån
medan de tömda saftglasen
fylldes av milt sommarregn"

-

"In i mig faller natten
tar mig bort.
Utom mig viskar rörelser,
avstånd skymmer rymders ljus.
Det är stilla"

-

"Dagen andas stilla
när den lämnar sig själv för natten.
Jag följer med.
Det gamla danas och knådas.
I gryning är allt nytt"

Tack Sture för galet vacker poesi!

Följ Stures ---> Twitter <--- och hans ---> Blogg <---

noreply@blogger.com (Tavic) — Tue, 10 Aug 2010 09:41:00 +0000

A banker is a fellow who lends you his umbrella when the sun is shining, but wants it back the minute it begins to rain - Mark Twain

Dagens levnadsvisomar - Todays experience quotes

noreply@blogger.com (Tavic) — Sun, 01 Aug 2010 12:51:00 +0000

"Experience is the child of thought, and thought is the child of action"
- Benjamin Disraeli

"Life is a dream for the wise, a game for the fool, a comedy for the rich, a tragedy for the poor"
-Sholom Aleichem

"Life is a series of collisions with the future; it is not the sum of what we have been, but what we yearn to be"
-Jose Ortega y Gasset

"Never be bullied into silence. Never allow yourself to be made a victim. Accept no one's definition of your life; define yourself"
-Harvey Fierstein

"The art of living is more like wrestling than dancing"
-Marcus Aurelius

"The fear of life is the favorite disease of the 20th century"
-William Lyon Phelps

"The price of anything is the amount of life you exchange for it"
-Henry David Thoreau

"The purpose of life is a life of purpose"
-Robert Byrne

"When I stand before God at the end of my life, I would hope that I would not have a single bit of talent left, and could say, - I used everything you gave me"
-Erma Bombeck

"The greatest degree of inner tranquility comes from the development of love and compassion. The more we care for the happiness of others, the greater is our own sense of well-being"
- Tenzin Gyatso, 14th Dalai Lamat

"Violence can only be concealed by a lie, and the lie can only be maintained by violence."

"We can't plan life. All we can do is be available for it."
Lauryn Hill

Bra arbetsursäkter för slackers

noreply@blogger.com (Tavic) — Fri, 30 Jul 2010 16:58:00 +0000

Sjuka ursäkter för att inte jobba

* Om det går bra för dig, så kommer jag inte till jobbet idag. Rösterna sa till mig att jag skulle stanna hemma och putsa hagelgeväret.

* Jag har satt fram hälften av alla mina klockor en timme och den andra hälften har jag satt bak en timme. Hela lördagen gick jag omkring i ett rullande tidsperspektiv, där jag levde om söndagen gång på gång. Till slut lyckades jag polarisera kraften och på samma gång som jag smällde till min hund på nosen med en hoprullad Aftonbladet så vred jag rätt alla klockor igen.
Enligt allt detta, kommer jag att komma in sent idag, eller tidigt.

* Min stigmata jobbar övertid just nu.

* Jag kommer inte till jobbet idag för jag ska terrorisera min förre chef som avskedade mig för att jag inte kom till jobbet. Ok?

* Jag har en ovanlig variant av projektil-spetälska, men jag vet att vi måste vara färdiga med jobbet så snart som möjligt...

* Jag sitter fast i blodtrycksmätarmaskinen på Obs!

* Det verkar som jag ådragit mig ett uppmärksamhetsförstörande virus, och , hej du, såg du den där filmen, och kan jag hjälpa er med något, ja, de står där borta! Nej, nej, jag kommer att flytta den senare, men tack för att ni ringde.

* Förstoppningen har förvandlat mig till en levande bomb.

* Jag fick just reda på att jag förväxlades vid födseln, och jag kan inte leva med att komma till jobbet, och veta att min fil som anställd innehåller falsk information.

* Min psykiatriker sa att vi hade en underbar pratstund. Han gav mig till och med den här bitleksaken så jag inte ska bita i folk då jag blir skrämd.

* När jag gick upp i morse tog jag två Purextabletter tillsammans med min dos av Prozac. Nu måste jag sitta på toaletten hela dagen, men jag känner mig lycklig ändå.

* Hunden åt upp mina bilnycklar, så nu ska vi lifta till veterinären.

* Jag föredrar att förbli en gåta.

* Min styvmor har kommit tillbaka som en vampyr och nu måste vi följa efter henne till hennes kista och där köra en vass påle genom hjärtat så hon dör - igen. Men det borde inte ta mer än en dag.

* Jag kan inte komma till jobbet för Naturvårdsverket har konstaterat att marken runt mitt hus är ovanliga våtmarker och får ej röras, så nu måste jag skaffa fram helikoptertransport för att kunna åka någonstans.

* Jag kan inte komma för jag håller på att konvertera från den julianska kalendern till den gregorianska.

* Jag är väldigt känslig för marknadens höjningar och sänkningar av räntan.

* Jag vägrar komma till jobbet förrän det finns en speciell extraskatt för pendlare. Jag vill verkligen betala min del.

* Jag har använt alla mina sjukdagar... så jag vill bara ringa in och säga att jag är död.

* Jag ringer bara för att kolla om allt är okej om att jag inte kommer till jobbet idag. Jag hoppas att du inte har glömt vår lilla uppgörelse på förra årets julfest.

Tänkvärt 30:e juli

noreply@blogger.com (Tavic) — Fri, 30 Jul 2010 12:14:00 +0000

"Livet är en lång väg med mängder av tecken. Så när du åker runt så ska du inte komplicera allt. Fly från hat, misslyckanden och avundsjuka. Begrav inte dina tankar, gör din vision till din verklighet. Vakna upp och lev!" - Bob Marley

"På TV visar de dig hur tvättmedel tar bort blodfläckar hur lätt som helst. Jag tror att om du har en T-shirt med blodfläckar överallt så är inte tvätten ditt största problem. Du kanske borde börja med att göra dig av med liket innan du tar hand om tvätten."
- Jerry Seinfeld

"Statistiken om mental hälsa säger att en person av tio lider av någon sorts mental sjukdom. Tänk då på nio av dina vänner. Om de är helt okej, så kan det vara du!"
Rita Mae Brown

"Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem att vi kallar dem vardag"
Hans Christian Andersen

Mardrömmar

noreply@blogger.com (Tavic) — Thu, 15 Jul 2010 12:20:00 +0000

Sannerligen, det vi inte vill tänka på när vi är vakna behandlas systematiskt av hjärnan under sömnen. Det är omöjligt att lura det undermedvetna.
I natt drömde jag om Susanne. Jag har inte velat eller vågat tänka på henne sedan 2004.
Sedan någon gång förra året har jag varit livrädd för att tänka på henne.
Min dröm var väldigt realistisk och ovanligt nog var den en sanning. Sanning i den bemärkelsen att det jag drömde var vad jag känner. I drömmen blev allt jag förträngt, allt jag inte låtsats om, sant. Redan 2004 bestämde jag mig för att inte se tillbaka. Jag vände på klacken och gick, så fort jag kunde utan att en gång vända mig om och se efter. Susanne var en av dem jag vände ryggen. Jag orkade inte, och det i sig inte så konstigt - jag valde en helt annan väg i livet. Men just Susanne har jag alltid haft så svårt att glömma. Trots ålderskillnaden så kom vi varann mycket nära. Hon var kräfta liksom jag ( om det nu har någon egentlig betydelse vet jag inte ), känslig, emotionell, precis som jag. Vi fann varann där nere i mörkret och vi blev goda vänner. När ingen kunde ta bort det svarta i Susannes ögon så kunde jag. Susanne behövde en vän och den vännen var jag. I min dröm ( mardröm kan man kalla den men jag vet inte om det verkligen var en mardröm eller bara ett bevis på att mycket i livet är som en mardröm ). I min dröm var jag där igen, hos Susanne. Året var 2005 och jag kom från ingenstans och ryckte tag i Susanne. Jag skakade om henne och försökte få fram orden... Det gick inte. Men hon såg i mina ögon att det var allvar. Jag såg dagens datum och insåg att det var för sent. Min dröm var väldigt töjbar, precis som drömmar brukar vara och jag befann mig plötsligt 5 år ytterligare tillbaka i tiden. Även denna gång försökte jag ruska förstånd i Susanne men allt hon såg var mina ögon, allvaret däri. Vanmakt, en hopplös känsla som får mig att vilja skrika. Att aldrig kunna vrida tiden tillbaka och få kliva in och förändra, det gör så ont. Susanne är borta, sedan 5 år, men inom mig finns minnena, ruvar skuldkänslorna. Ibland, som i natt, straffar jag mig själv för att jag inte fanns där, för att jag inte försökte mer när jag väl försökte och för att jag på mitt sätt bidrog till att Susanne inte ens fick bli 40 år. "Man ska inte klandra sig själv" säger folk ofta. Men vad fan vet dem? Om jag hade tagit med mig Susanne bort från det mörka, satt henne på torra land, då hade hon kanske levt idag. Vi delade mycket och jag kommer aldrig någonsin glömma det. Susanne finns med mig, jag känner det, jag hoppas bara att Susanne kan känna att jag finns med henne också, att hon, oavsett vart hon befinner sig, vet att jag tänker på henne, saknar henne....

Sommarkvällar

noreply@blogger.com (Tavic) — Sun, 11 Jul 2010 15:22:00 +0000

En gång i tiden var sommarkvällar samma sak som inspiration, det var om sommarkvällarna jag skrev som allra mest. Dagarna var inte heller dåliga förvisso.
En kopp te och ett kollegieblock på bordet, pennan i högsta hugg.
Jag vet inte vart min skrivkonst tog vägen, varför inspirationen försvann.
Människor som säger att inspiration är för amatörer kan jag inte lyssna på. Visst, vill man skriva faktabaserat/verklighetsbaserat så är det kanske inte så svårt att skriva utan inspiration. Jag tänker främst på poesi och alla små noveller jag skrev. Sommarkvällens alla ljud, doften och den ljumma vinden kunde framkalla alla sorters känslor och vad jag än ville skriva om så gjorde jag det bäst på en bänk, i Kumla, sent en sommarkväll.

Långa och spektakulära filmscener

noreply@blogger.com (Tavic) — Wed, 30 Jun 2010 11:54:00 +0000

Children of men - 6 minuters scen

Heat - bästa scenen

Jag flyr inte verkligheten - verkligheten flyr mig

noreply@blogger.com (Tavic) — Tue, 29 Jun 2010 12:43:00 +0000

Det känns precis som så, att verkligheten sakta flyr från mig - som sjukdomen flyr från en döende kropp. - Kvinnor och barn först, ingen panik, det finns gott om tid! säger styrman med fingrarna korsade bakom ryggen. Jag tänker på alla de som fick lämna jordelivet före mig. Antagligen har vi alla en klocka inom oss. En klocka som räknar ned tiden. Jag tänker på min vän Misha. Misha fick inte uppleva dagen mer. Han fick aldrig bli far eller farfar. För Misha stannade tiden en mörk vinternatt och som ett stoff spreds hans ande för vinden. Vad som finns bortom vet ingen, vad som finns efter livet kan vi bara gissa eller tro. Ibland sköljer minnet av Misha över mig och jag stannar upp för att tänka och se bilderna av tiden jag fick spendera med honom.

Misha - Ditt skratt hörs i mitt huvud. Jag kan till och med minnas din doft.
Jag minns en kväll då du ringde mig. Det måste ha varit 2001 eller 2002. Du ringde mig på kvällen och berättade att du ville prata. Du sa att jag var den enda som skulle förstå. Vi möttes vid busshållplatsen i Vega och promenerade. Du var alltid väldigt noga med att upprätthålla en bild av dig själv som stark och tuff. Du kunde inte drömma om att visa dig svag för någon, förutom kanske mig. Du sa just det att det bara var jag som kunde förstå dig och hjälpa dig att förstå. Du berättade hur rädd du var för missbruket, hur narkotikan satt sina klor i dig. Du grät och ville att jag skulle hjälpa dig sluta. Först berättade du hur roligt det var att knarka, hur spännande och intressant det var att ta LSD och vilka roliga påhitt ni hade, du och dina gelikar. Du berättade att ni "klev in i Matrix", er egen värld där ni utforskade och härskade. Jag hörde i din röst att du var både fascinerad och rädd. Jag berättade åter igen för dig om missbruket. Du visste, du hade förstått, sedan första gången jag invigde dig i sanningen om beroende och missbruk. Det faktum att du visste gjorde att du var hårt drabbad av ångest. Du berättade att du, liksom jag, drabbats av panikångest och i det möttes vi och jag gav dig min syn på saken, mina tankar tips och erfarenheter. Vid det här laget hade jag försökt hjälpa dig flera gånger förr och vi stod där igen nu. I mörkret gick vi och pratade om livet och svunna tider. Du sov över hos mig, som så många gånger förr. Vi låg vakna och pratade hela natten och till sist somnade du som ett barn. Du var en speciell vän Misha, det visste du mycket väl. Vi delade sånt du inte kunde dela med andra. Du hade ett behov av att berätta dina hemligheter, bikta dig, för mig. Efter den här natten träffade jag dig aldrig mer. Vi levde så skilda liv och även om vi hörts av och planerat att ta igen förlorad tid så hann vi aldrig det. Minnet av dig kommer alltid att vara soligt och fyllt av skratt. Jag glömmer aldrig när vi skulle köra vårt scam. På natten i mitt rum - mina föräldrar var bortresta - känslan av seger när vi lyckades med det vi strävat efter. Vi satt på golvet och lyssnade på Celine Dion. - Berätta aldrig för någon att jag gillar det här! sa du oroligt och jag skrattade bara. Call the man var din favorit om jag minns rätt. Vi rökte Prince light och drack rödvin de veckorna... Jag kommer aldrig heller glömma en natt när du ropade på mig nere från gatan. Du hade med dig en låda vin och massa cigarretter till mig och Charlotte. Glömmer heller aldrig när du tände på ditt ögonbryn när du var så nyfiken på hur en tändare fungerade... Det var många roliga ögonblick och de finns förevigade i mitt minnes bibliotek Misha. Sorgligt nog har jag inte många foton kvar på dig men jag har sparat en liten bild du ritade till mig "Arg eller ledsen" kallade du den och det var din egen lilla Mona Lisa! Du vet att jag minns och saknar dig Misha. Vart du nu än är så känner jag att du vet hur mycket du betydde för mig. En dag möts vi igen och tills dess stannar du evigt ung ( avundsjuk ). Din vän /Micke

For my Russian friend

noreply@blogger.com (Tavic) — Tue, 22 Jun 2010 16:11:00 +0000

here is yes man

Here is Beck! The latest 2 movies "Stormens öga" and "Levande begravd"... They should be downloadable fast! :-) when You seen them I'll link you to the other 22 movies about Beck.

Håll min hand

noreply@blogger.com (Tavic) — Sun, 20 Jun 2010 23:46:00 +0000

///Sorgen är oket, du ser på mig, vill ha mig på knä /är/ bortslitet ur mitt perspektiv - varandet och existensen /är/ han är inte mer och inte du heller /jag är och ni var/
färdas på toner av trumpet och saxofon, dold är sorgen, färgad av tonerna från igår, idag - tonerna av nu, jag får inte veta, jag får inte känna///

///Skär av, ristar in, vrider om.. Sent? För sent? för sen? Jag önskar jag kunde fastna på kroken och bli räddad - andas lite luft vid ytan innan jag blir kastad tillbaka i sjön, Otjänlig! skrockar någon. Oduglig och uttjänt tänker jag. En sekund av syre skulle jag leva på länge - överleva på för alltid///

///Jag har allt jag behöver! Jag mår bra! Jag är lycklig! Kan någon översätta dessa meningar åt mig? Jag vet inte vilket språk det är men det känns som grekiska.///

En gång skrev jag och aldrig mer.. Eller?

En döende själ vill rädda din sårade och sjunkande. Långt där borta hörs sirener och när våra ögon möts känner vi spänningen. Vi vet att vi har någonting att dela. Dina ögon har aldrig varit så blå, din hud har aldrig varit så slät och din energi omfamnar mig - Tiden är knapp och vi måste ge oss av nu. Hand i hand springer vi över fuktigt gräs, genom mina fötter känner jag ännu jordens glöd och livets puka smattrar fortfarande. Förvånande nog finns intryck fortfarande att hämta. - Det är ett liv, säger jag. - Ett liv av erfarenheter, sorg och förbluffande insikt. Vi fick aldrig dansa tillsammans, vi vågade aldrig släppa tyglarna, låta känslorna leva under samma himmel som oss. Vi skapade aldrig liv säger du utan att orden lämnar din mun. Vi längtade under samma stjärnor säger jag utan att tungan rör sig. Vi öppnade aldrig dörren till kärlek, att älska utan förbehåll var aldrig oss förunnat tänker jag. Eller så kanske vi alltid älskat och alltid vetat men bara aldrig erkänt tänker du och ser på mig. Ditt hjärta lyser innanför ditt linne. Styrkan i NU är starkast, sanningen i detta är fullständig och vi låter en våg spola bort alla tvivel. Jag tar hellre ett ögonblick av sann kärlek än ett liv av lögn tänker jag och verkligheten blir plötsligt möjlig att acceptera. Jag undrar, säger jag, om det jag behöver från dig är evig kärlek. Mina tårar skriver under, mitt hjärta är hos dig tills resten av mig kan vara där säger du och undertecknar tanken med en gnistrande tår.
För första och sista gången andas jag den renaste luften, låter mina lungor frossa i syre nu när det äntligen är dags. Jag undrar om musiken någonsin kommer att dö, om fåglarna och havet kommer finnas här om 100 år. Jag försöker svälja men det skär som rakblad i strupen. Törst och hunger är inte relevant längre. Vi saktar ner och jag förbluffas över att mina muskler inte gör ont mer, de ska aldrig mer göra ont.
Vad gör vi nu? Du ser på mig och tårkanalerna fylls för sista gången och när jag ser ut över soluppgången grumlas sikten av tårarna. Det bränner inte längre när jag förlorar mina tårar. I denna stund bär jag stolt mina känslor och för ett ögonblick stannar vinden upp för att se på oss där vi sitter. Åh gud vad vackert, jordens skönhet avslöjas av gryningen, står naken framför oss. Det är inte de, det är vi, säger jag tyst. Det var aldrig de, det var alltid vi säger du och dina ögon blixtrar till samtidigt som din blick sveper över horisonten. Vinden har tittat färdigt, leker nu med ditt hår. Det var så nära, vi hade nästan allt säger du och jag fångar din blick med mina ögon. Din blick blir fixerad och du frågar igen, - vad gör vi nu? Ett ljus så starkt att jag inte kan se, en isande känsla blixtrar genom kroppen - Snälla, Håll min hand.

En fin tribute till Michael Jackson

noreply@blogger.com (Tavic) — Mon, 14 Jun 2010 18:33:00 +0000

Diskriminerad och kränkt och... Helt .. helt rabiat?

noreply@blogger.com (Tavic) — Thu, 03 Jun 2010 12:58:00 +0000

5-10% av Sveriges befolkning har märkts med betalningsanmärkning.
Staten har släppt ordet fritt och kreditgivare i samråd med företag som tolkar kronofogden bestämmer ditt öde.
Om du har en betalningsanmärkning så är du suspekt. Så suspekt att kvinnan på banken idag tittade konstigt på mig och ett tag trodde jag att hon skulle trycka på larmknappen. Om du har en betalningsanmärkning så är du i tolkarna och tokarnas våld.
Tolkarna kallar jag företagen vars affärsidé går ut på att märka människor som riskerar att hamna i skuld. Känner du till hur det fungerar där ute? Jag ska berätta.

Du har en obetald räkning --> inkasso kopplas in --> Kronofogden kopplas in --> oberoende företag ( t.ex Upplysningscentralen )gör sin tolkning när Kronofogden skickar ut ett betalningsföreläggande. --> Tolkaren bestämde sig för att du inte är välkommen i kreditsamhället och ger dig en märkning ( betalningsanmärkning ) så att alla företag, och nu även privatpersoner, kan se dig på långt håll och avvärja faran. --> Du står i kylan.

Upplysningscentralens citat:

"UC är marknadsledande inom kreditinformation, men har också en lång och gedigen erfarenhet av systemstöd och verksamhetskunnande för hela kreditprocessen. Därtill hjälper vi våra kunder med att hitta nya kunder och att utveckla sina kundrelationer inom både B2B och B2C. Ovanpå allt detta ligger vår unika analyskompetens, som dagligen bidrar till att utveckla våra kunders affärer"

På Svenska: "Vi har lång erfarenhet av att hitta fuskare och skurkar i er kundkrets.
Inget annat företag märker lika många Svenskar som vi gör"

Jag är bitter! Tacka fan för det.
Idag ville jag byta bank därför att Nordea tillslut fått mig att vilja spy.
Jag vill gå in på ett av Nordeas bankkontor och spy rakt på bankchefen.
Varje månad vidtar jag åtgärder för att slippa Nordeas ocker, men det hjälper inte längre. Nordea har bestämt sig för att jag ska betala. Straffet är utmätt. Varje månad får jag en straffavgift. Denna straffavgift känner Nordea ingen skyldighet att förklara eller redovisa och jag får helt enkelt lov att leva med att flera hundra kronor varje månad försvinner ifrån mitt ack så tunna bankkonto.
Denna månad, precis som flera gånger förut, bestämmer sig Nordea för att dra sin straffavgift à 95kr flera gånger om. Först får jag två straffavgifter, helt utan anledning då jag faktiskt har flera hundra kronor kvar på kontot. Trots 200 kronor i straffavgifter så har jag pengar kvar på kontot och då bestämmer sig Nordea för att dra 200 kronor till. Detta resulterar i att jag förlorade 400 kronor och nästa gång jag sätter in pengar på kontot så kommer 200 kronor till att dras innan de på en gång kommer att dra ytterligare 200 kronor för besväret. Det här betyder att Nordea under juni kommer att ha tagit 800-1000 kronor av mig utan rätt, orsak eller förklaring. Men hej, vem är jag? Jag får sjukbidrag och kommer väl knappast ifrågasätta Nordea. Om jag nu mot all förmodan skulle ifrågasätta Nordea och rent utav skulle vilja byta bank, vad händer då? Jo, då sker det som skedde idag. Första stoppet var SEB där jag snällt bad om att få öppna ett konto. Den trevliga kvinnan på banken frågade varför jag ville byta bank och jag berättade om Nordeas ocker. Kvinnan frågade direkt "Har du betalningsanmärkning" jag svarade ja och då fortsatte konversationen såhär exakt:

Bankkvinna: Då kan jag tyvärr inte hjälpa dig
Jag: Jaha, varför inte det?
Bankkvinna: Om du har betalningsanmärkning så får du inte vara kund i banken
Jag: Okej, det låter som diskriminering tycker jag, vad tycker du själv?
Bankkvinnan: Nej, det är våra regler bara
Jag: Men jag vill ju inte ha någon kredit, jag vill bara ha ett lönekonto.
Bankkvinnan: Nej, du kan inte handskas med pengar så du får inte ha ett konto hos oss.

Är det bara jag eller är systemet lite felaktigt?

Nästa stopp blev Handelsbanken.
Där får jag tala med en banktjänsteman i 25-års åldern.

Jag: Ja hejsan, jag skulle vilja öppna ett konto hos er.
Banktjänsteman: vad sa du?
Jag: Jo, jag vill öppna ett konto hos er, ett vanligt lönekonto
Banktjänsteman: Har du ett konto här sedan tidigare?
Jag: Nej
Banktjänsteman: Vi vill ju att våra kunder ska ha haft ett konto här tidigare innan de får öppna ett lönekonto
Jag: Jaha, vad innebär det för mig?
Banktjänsteman: Vad har du för bank idag?
Jag: Nordea
Banktjänsteman: Varför vill du byta bank?
Jag: Jag är trött på Nordeas oskäliga straffavgifter. De har dragit pengar från mitt konto systematiskt, utan att ha rätt till det.
Banktjänsteman: Jaha, jag ska hämta en blankett som du ska få fylla i

[ Banktjänstemannen går iväg till ett skrivbord längre bort, han talar med en kvinna om transaktioner och något företag som inte borde vara kund. Efter ett par minuters samtal om detta kommer han tillbaka till mig ]

Banktjänsteman: Vi har visst inga blanketter idag .... paus ... men jag kan ju skriva ner dina uppgifter så hör vi av oss. Kan jag få se din legitimation?

Jag: Okej

Banktjänsteman: Har du lån, sparkonto eller bolån hos Nordea?

Jag: Nej, jag använde bara min internetbank för att betala räkningar.

Banktjänsteman: Okej

Jag: Var det allt? Och ni hör av er sen då eller?

Banktjänsteman: Ja, vi hör av oss när vi gjort en kredit upplysning

[ här tänkte jag bara; okej, vill härifrån ]

Jag: okej, tack ska du ha

Så, Handelsbanken ratade mig också. Jag står utanför kreditsamhället, ja precis som kanske en miljon andra svenskar så är jag inte välkommen som kund hos bankerna. Visst, neka mig lån eftersom jag är ekonomiskt inkompetent men låt mig för guds skull få ha ett stackars konto hos er. På vilket sätt skulle det skada banken om jag hade mitt lönekonto där? Inget antar jag men eftersom jag inte är kreditvärdig så kan banken heller inte tjäna pengar på mig ( bortsett då från Nordea som vet hur man systematiskt kan tjäna pengar även på de fattiga ).

Min slutsats är att om jag har bedömts ovärdig av UC eller liknande så får jag inte ha ett bankkonto. Är det då rättvist av regeringen att avveckla posten och kassaservice? Hur ska jag och hundratusentals andra Svenskar då betala våra räkningar? För visst, vi med betalningsanmärkningar får fortfarande räkningar ( om det nu finns en hyresvärd, ett elbolag, en telefonoperatör etc. som vill ha oss som kunder ). Det finns ingen hyresvärd som vill ha oss och heller ingen mobil/tele operatör som vill ha oss, så lyckliga är vi som lyckats skaffa en borgenär. Det finns inte ens en morgontidning, Videobutik eller internetleverantör som vill se oss som kunder. Jag vet inte om det spelar någon roll ens om vi betalar i förskott, märkt = suspekt = farlig.

Existerar det folkvett, sunt förnuft eller individuellt förstånd i samhället idag? Jag blir tveksam. Hur kan regeringen låta detta fortsätta? Jag har straffet: Jag är i skuld och kan inte få lån! Kan det inte få vara bra där? Varför kan inte staten själva bedöma vem som är kreditvärdig eller ej, vem som ska straffas eller inte.
Varför ska Aktiebolaget med organisationsnumret 556137-5113 få bestämma vad företagen tycker om mig? Varför ska de få märka mig och på så sätt göra hela min tillvaro till en kamp?! Räcker det inte med att jag är sjuk och inte kan jobba? Måste samhället ställa mig ännu längre utanför och omöjliggöra ett hyresavtal av bostad, beviljande av kredit etc. Vi lever i ett kreditsamhälle, varför ska då de svagaste ha minst chans att klara sig i detta nya samhälle?

Jag fick en betalningsanmärkning redan 1996, jag var 18 år då.
Jag fick en betalningsanmärkning för en obetald räkning på 20 satans kronor! En räkning från Tele2, mobiloperatören jag aldrig ens varit kund hos vid den tidpunkten.
En felaktig räkning vid helt fel tidpunkt. Det var bara att dra ner ridån och skita i allt vad kredit hette. Sedan dess, 20, 30, 100? betalningsanmärkningar senare sitter jag här. 32 år, utan att någonsin fått chansen att tillhöra kreditsamhället i vuxen ålder. 32 år gammal utan att någonsin fått gå in på banken och öppna ett konto med kredit, aldrig fått hyra en lägenhet eller ens fått ställa mig i den bostadskö jag ville. Är det här rättvist?
Kom igen, har jag inte fått sona mitt brott tillräckligt nu? Tror regeringen på fullaste allvar att JAG ,som fått leva utanför samhället sedan jag klev in i vuxenvärlden, skulle missköta mig om jag fick en andra chans? Jag som VET vad det innebär att bli märkt, skulle jag vilja dit igen? Knappast. Jag skulle betala varenda räkning i tid, resten av mitt tragiska liv. Skuldsanering skriker dom, visst, men inte för mig. Varför? Jag har varit och pratat med de "ansvariga" och de ( kommunen )ville inte ge mig skuldsanering eller ens rådgivning eller stöd.

Ska jag sitta här och skrika då bara eller? Jag är psykiskt sjuk! Titta i min journal och se vilka hemska diagnoser ni kan hitta där. Förstår ni då inte att denna bipolära psykopat behöver få känna sig som en människa? Samhället har struntat i mig så jag har en sån enorm lust att slå tillbaka! Men hur? Jag är inte tillräckligt knäpp för att springa upp till kommunhuset med en K-pist och inte tillräckligt iskall för att råna en bank eller liknande. Jag får helt enkelt sitta här och skriva, som den stora förlorare jag är.
Jag menar, det händer ju inte, det händer inte att någon kliver fram till mig på gatan och säger "Hej Micke, vet du vad, idag är du en vinnare. Jag ska hjälpa dig och från och med idag är ditt liv toppen".
Visst, inte fan ska jag sitta här och vänta på mannar från himmelen som vissa kanske tycker, men vad ska jag göra? Vem är jag att ifrågasätta? Jag är en droppe i havet, eller, inte ens havet kanske utan en droppe i en förorenad pöl som ingen vill veta av. Min ilska och bitterhet handlar inte bara om bankerna utan om hela livet. Att leva med utanförskap är oerhört påfrestande. Var eviga dag ska jag lyssna på hur alla vill ha det, rätta mig efter ett system som aldrig passat mig och gilla och hata precis som alla andra. Varför? Jag vill bara bort härifrån. Jag vill till ett land där ingen säger till mig vad jag ska göra, ett land där jag får tänka själv. Vart ligger det landet? Kanske bara i min fantasi, kanske är det i fantasin jag får stanna om jag vill leva, jag vet inte. Korrupt är inte rätt ord för världen. Jag börjar mer och mer se människorna där ute som en mobb. En fruktansvärt farlig skara, kryllande av människor med onda uppsåt. Jag har fattat poängen! Jag är inte välkommen, men så låt mig få sticka då, hindra mig inte. Sitt inte och betala sjukbidrag och ge mig medicin. Ge mig en enkel biljett till skogen. Jag kan bo där, ensam, behöver inte era pengar. Ge mig bara en jävla chans.

Vem pratar jag med, vem pratar jag till? Jag vet inte. Vem är du? Vem är du som läser det här? Hoppas du har en kommentar eller nåt, jag behöver det...

Nu fick jag ur mig lite ilska, fan va skönt! Jag ska sluta svära också, det är inte fint och inget jag tycker om ens.

Tack för att du läste! /Micke - Den hemske

[edit: 13 läsare hittills, 0 kommentarer]

Leif GW Persson i Måndagsbörsen 1981

noreply@blogger.com (Tavic) — Thu, 03 Jun 2010 09:48:00 +0000

Leif var lika skön för 30 år sedan!

noreply@blogger.com (Tavic) — Sun, 30 May 2010 08:27:00 +0000

Mycket intressant reflektion av PI, observant!

Frikänd!!

noreply@blogger.com (Tavic) — Fri, 28 May 2010 09:35:00 +0000

Jag sprudlar av glädje för Sture Bergwalls skull! Så förlösande, en sån oerhörd lättnad. Du är frikänd i det första målet. 1 nere, 7 kvar! Det här går vägen Sture, fan va bra!!! Jättegrattis min vän :-)

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7202485.ab

Vårens tårar med vind över sommaräng

noreply@blogger.com (Tavic) — Tue, 25 May 2010 21:25:00 +0000

En fallande känsla. Den där evighets sekunden det tar att falla huvudstupa. Sekunden då din hjärna hinner tänka hur ont det kommer göra medan reflexerna att ta emot sig på bästa sätt redan verkar vara bestämda just för denna situation. Med den fallande känslan, ögonblickets ultrarapid, färdas jag. Jag har varken plan eller mål, jag vet inte ens om jag har orsak, men färdas gör jag. Instinktivt förnimmer jag bilder av bandom, bilder av lycka, när tiden susar förbi. Ibland hinner jag upp tiden för ett ögonblick, men de ögonblicken är hemska, fyllda av ångest och mörker. Alltså låter jag tiden fortsätta att falla ifrån mig. M. Tavic

Mänsklig

noreply@blogger.com (Tavic) — Mon, 24 May 2010 23:26:00 +0000

Jag blir så ledsen när jag känner hur människorna i världen inte ser. Inte ser sig själva, varken som delaktiga eller som ansvariga.
Eller så är det kanske bara jag som håller på att ge upp allt hopp.
Jag behöver ett mirakel, om jag bara visste vem jag skulle be. Jag behöver en tro, en tro som kan föra mig närmare tron på mig själv.
Mina ögon brinner av trötthet men jag måste skriva klart.
Jag vill falla ner på knä och be, jag vill veta vem som hör min bön.
Hur kan man döda sina egna? Varför finns det krig? Nej, jag är inte 4 år gammal men jag har märkt att jag inte förstår människor bättre nu än när jag var liten. Varför tror inte människor på kärlek? Kärleken är ju så vid, är ju så fullkomlig.
Hem, byar, städer och länder ödeläggs av människor som säger att de tror eller av dem som inte tror alls. Om man verkligen tror så kanske motiv kan skönjas, men om man inte tror alls, vad är då motiven för destruktivitet?
Sedan igår har mina tankar vänt. Jag vet inte varför men likt ett fotonegativ ser jag världen svart och vit istället för vit och svart.

Kanske är fienden en vän och vännen den största fienden? Ja, varför inte, livet och människorna i det har alltid känts tillgjort. Levande är död och död är levande. Solen fryser själen och månen ger oss energi. Lögnen börjar bytas mot sanning och ja.. Sanningen börjar bli lögn.. Jag önskar att någon kunde kliva fram, ner eller upp, bara visa sig för mig och peka. Peka mot den väg jag ska gå. Jag har inte mycket tid kvar och måste få veta vart frälsningen finns.

/Micke