Cornucopia?

Debattartikel hos SVT Debatt

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Sat, 25 Feb 2012 09:51:00 +0000

Blev tillfrågad igen om en debattartikel till SVT:s Debatt-sida och levererade en sådan i veckan. Den publicerades igår efter middag och finns att läsa online.

Rubrikvalet är inte mitt utan väljs av redaktionen utifrån texten. Som man bäddar får man ligga antar jag.

Artikeln handlar om bolåneräntorna, bostadsbubblan, överbelånade gnälliga svenskar, Anders Borg och att nästa val kanske kommer handla om överbudspolitik för den belånade "medelklassen". Inget nytt för bloggläsarna kanske men förhoppningsvis läsvärt ändå trots kondensering av argument och förklaringar.

Fredagsmys: Det är bara att köpa, motstånd är meningslöst.

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Fri, 24 Feb 2012 14:56:00 +0000

Nästa vecka skall ECB till 1% ränta låna ut tusen miljarder nyskapade EUR till europeiska banker via LTRO-programmet. Nordea gick idag ut med att börserna helt saknar fundamenta att stiga, utan uppgången kan enbart skyllas på LTRO-tryckpressen.

Nordea tror dock att börsen kan fortsätta uppåt nu på nästa enorma injektion till finansmarknaderna. De instämmer alltså med mig i min analys av varför jag har haft fel i att det är detta som får börsen att stiga.

Som investerare med kapital tillgängligt är svaret nu enkelt. In i marknaderna. Det spelar ingen roll vad - guld, olja, aktier, obligationer. Allt kommer stiga pga LTRO (aka cash-for-trash, se video nedan), men inga pengar kommer nå den verkliga ekonomin. Citigroup tror nu på två år av recession i EU. Vi får (hyper)inflation på finansmarknaderna, vilket bara gynnar de besuttna. Mest av allt gynnas förstås bankerna som lånar för 1% och sedan lånar ut dessa pengar för 6% till de europeiska staterna.

Nedanstående film förklarar det hela rätt bra.

Motstånd är meningslöst. Deflation i den verkliga ekonomin, inflation i siffervärdet på finanstillgångar.

Så det är bara att köpa. Motstånd är meningslöst. Det spelar inte ens någon roll om Grekland går i konkurs nästa vecka, LTRO-knepet är så kraftfullt att det inte blir några större problem för annat än BIGPIS-ländernas folk. Har man kapital kan man smörja kråset.

Hittar tyvärr inte Nordea-rapporten online, men någon läsare kanske har bättre koll?

Tillägg: Tidningen Språk har tagit till sig ordet tjurfälla. Och det är vad vi har nu, en enorm tjurfälla som bara blir större för varje LTRO-omgång. Men det är bara att hänga på så länge man säljer i tid.

Föreläsning av mig i Stockholm och Göteborg (uppdaterat)

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Fri, 24 Feb 2012 09:38:00 +0000

Har fått många enskilda förfrågningar om när jag håller en föreläsning i Stockholm (men inte i Göteborg).

Rubriken kanske låter lockande, men korrekt så skall den vara "Föreläsning av mig i Stockholm och Göteborg?", dvs med ett frågetecken. Det finns ingen föreläsning av mig inplanerad i Stockholm.

Ämnet skulle antagligen vara resurskrisrelaterat, men det finns fler ämnen jag kan föreläsa om, inklusive bostadsbubblan eller försvaret.

I Stockholm bor Sveriges elit - de snyggaste, bästa och mest intelligenta personerna alla kategorier. Det betyder att det finns gott om föreläsare i alla ämnen, som dessutom inte behöver ha betalt för resa och övernattning. Därav är oddsen rätt låga att en lantis som jag skall bli inbjuden att föreläsa i Stockholm.

Det finns dock några alternativ, nämligen att arrangera en föreläsning i egen regi. Så jag har lagt ut en liten marknadsundersökning ute till höger som ni gärna får svara på.

Samtidigt är det oerhört skönt att inte arrangera föreläsningar i egen regi. Som föreläsare är det bra att slippa alla administration utan bara kunna dyka upp och ladda utan koll på vad som händer runt om. Inbjudande organisationer på plats som tar hand om allt administrativt och arrangemanget är värd sin arbetsinsats i guld. Dessutom brukar dessa åtminstone dra en del utomstående besökare via sina nätverk och har inte sällan tillgång till nästan gratis föreläsningslokaler via sina yrken (t ex föreläsningssalar på universiteten), vilket man inte har som företagare.

En variant är att crowd-finansiera en föreläsning. Man betalar helt enkelt in önskat belopp till föreläsningen som projekt hos exempelvid Funded by me. När projektsumman uppnåtts blir projektet, dvs föreläsningen av.

Jag har bara tittat snabbt och med endast brunt bälte i Google-Fu och med insikten att om man ringer och frågar så bits telefonluren, så hittade jag bara en lokal online som hade en acceptabel prisnivå. - hörsalen på Armémuseum för 2000:- i timmen. Lokalen tar 140 personer och för en timmes föreläsning behövs två timmar lokal. Jag antar att priset är utan moms. Kunde jag dra 115 personer i Linköping är inte 140 i Stockholm en orealistisk siffra. Skillnaden ligger dock i priset, se budget nedan.

I övrigt kan jag om jag är ute i god tid ordna resa plus övernattning för ca 3000:- SEK inklusive moms, baserat på icke-ombokningsbara biljetter hos SJ. Övernattning är nödvändig eftersom man inte kan hålla en föreläsning dagtid när folk jobbar. Bland övriga utgifter är en assistent med F-skattsedel i säg tre timmar, som tar hand om allt runt arrangemanget, går det att hitta någon (bland läsarna?) som gör detta för 400:- ex moms hade det varit bra, men Stockholmseliten vill väl ha bättre betalt. Det hela förutsätter att alla betalar i förskott via crowd-finansieringen, för annars hinner inte en person ta betalt och slussa in 140 personer på realistisk tid. Logistikproblem. Att pricka av namn på en lista är däremot snabbt hanterbart.

En budget kan då se ut som följer, allt inklusive moms.

Intäkter

140 besökare * 100:- SEK = 14000:-

Utgifter

Lokal 5000:-

Assistent 1500:-

Resa + övernattning 3000:-

Avgift Funded by me 6%, 14000*0.06=840:-

Kvar till föreläsaren

3660:- inklusive moms

2928:- exklusive moms

Efter egenavgifter och skatt blir det 2928/1.29*0.68 = 1543:- SEK. Oaktat traktamente som jag inte orkar sätta mig in just nu, men det förbättrar skattesituationen med någon hundralapp.

Med tanke på att det också skall produceras och övas in en timmes föreläsning, plus att detta innebär ett dygns bortvaro så är det inte någon vidare timpenning. Mer lönsamt att vara assistent. 2928:- ex moms kan ju jämföras med exempelvis Författarförbundets rekommendation om 15000:- ex moms för "större framträdanden" vilket väl 140 personer bör räknas som.

Det här belyser ett problem. Lösningen är fler besökare än 140 eller högre avgift än 100:- per besökare, sponsorsfinansiering, billigare lokal eller ännu hellre ... en lokal arrangör som ordnar allt, inklusive en skälig ersättning till föreläsaren (som inte nödvändigtvis är 15000:- ex moms). Har ni förslag på lokaler "centralt" som inte kostar 19000:- för en föreläsning så lyssnar jag.

Iaf, är ni intresserade, kryssa för i enkäten ute till höger. Om inte annat kan det eventuella intresset vara intressant för potentiella arrangörer.

Vad som är enklare att ordna för min del är t ex en föreläsning i Göteborg, eftersom jag själv kan titta på lokaler (t ex mobiltelefonifria Aeroseums bergrum som tar upp till 600 pers, PDF - ett tips för företagsledningen som är trött på att personalen sitter och surfar på sina iPhones under hela väckelsemötet eller för föreläsare som inte vill att publiken kontrollerar sanningshalten i påståenden via trådlös uppkoppling...) och inte behöver finansiera resa och övernattning i samma utsträckning, samt enklare kan ordna assistans.

Så jag har även lagt ut motsvarande enkät för göteborgare ute till höger.

Tillägg: På allmän inrådan har jag lagt till online-alternativet. Det går att köra seminarium live online, men det finns kostnader inblandade vilket gör att man inte gärna kör det gratis om man inte är ett företag som har något att sprida gratis, t ex presskonferenser etc.

7/7-bolag

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Fri, 24 Feb 2012 06:21:00 +0000

Nu när Stockholmsbörsen är i positiv trend enligt MA50/MA200, eller för den delen de amerikanska börserna sedan längre tillbaka, så finns det en tumregel (bland alla andra tumregler) man kan använda för att hitta stabila undervärderade bolag med låg nedsida.

Dagschart OMXS30. Kvar i köp,
men MACD gör att index är
nära att slå tillbaka till sälj/neutral

Låt oss kalla den 7/7.

Bolag som handlas till p/e 7 och som ger 7% utdelning. P/e 7 innebär att resultatet är 1/7 av börsvärdet, 14% av bolagets börsvärde. Delar sedan ett sådant bolag ut 7%, så går alltså halva resultatet in i verksamheten.

Finns inte direkt gott om sådana här bolag i Sverige, där ju höga utdelningar inte direkt regnar från himlen, och som alla tumregel får man ta dem med en nypa salt. Fokuserar man på p/e 7 hittar man t ex försvarskoncernen Saab (OMX: SAAB B), som gjorde 2.2 miljarder i resultat på ett börsvärde på 14.5 miljarder. p/e landar på ungefär 6.6, dvs under sju. Samtidigt kan ungefär hälften av resultatet hänföras till realisationsvinster och utdelningen är bara 4:50 per aktie, eller 3.33%.

Angående Saab och Schweiz så är det viktigt att komma ihåg att den rapport om hur uselt för Schweiz JAS 39 skall vara som cirkulerar handlar om JAS 39 C/D, vilket inte är ett plan som är aktuellt för Schweiz. Alplandet avser att beställa version E/F, utan frågan handlar istället om försvaret skall beställa nya plan alls. Att rapporten om C/D läckt beror naturligtvis på konkurrenterna som på så sätt vill få en schweizisk opinion mot JAS 39 även om rapporten handlar om fel version. Ungefär som att jämföra Volvo 740 med Volvo XC60, men bägge är ju Volvo.

Vill man fokusera på utdelningssidan hittar man exempelvis TeliaSonera med en utdelning på 6%, men p/e på 11. Annars hittar man den gamla IT-bubblans bolag här, iaf några av dem. Prevas p/e 9, 6.73% i utdelning, Know IT med 10.49 i p/e och 4.56% i utdelning, Sigma p/e 7.7 utdelning 4.1%, eller kanske HiQ med p/e 13 och 6.25% i utdelning. Prevas ligger väl närmast.

På sätt och vis poetiskt, då en del investerare säger att långsiktigt så hamnar alla lönsamma bolag förr eller senare i 7/7-läget.

Någon läsare som hittar bättre 7/7-bolag på Stockholmsbörsen?

Omställning, kris och kollaps

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Thu, 23 Feb 2012 14:37:00 +0000

Schibsted/SvD har minsann tagit sig för att recensera David Jonstads utmärkta men alldeles för kortfattade bok Kollaps - livet vid civilisationens slut (Adlibris 184:-, Bokus 179:-), men det är en rejäl sågning. Antagligen var ämnet lite för magstarkt för recensenten som valde strutsmetoden, stoppar huvudet djupt ner i sanden och skjuter budbäraren. Recensionen avslutas med

"tacksam för att civilisationen ännu i sina yttersta dagar avkastar huvudvärkstabletter."

Boken var så ideologiskt svår att enda svaret blev huvudvärk. Nåja, förnekelse är den första reaktionen och ett steg på vägen.

Samtidigt har Schibsted en mer intressant artikel där man också uppmärksammar Björn Forsbergs mer lösningsorienterade Omställningens tid - tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid (Adlibris 174:-, Bokus 179:-) tillsammans med Jonstads bok som mer går på kärnbudskapet att en omställning faktiskt kan göra oss lyckligare och råda bot på många av problemen med dagens samhälle.

Det finns också en tredje svensk bok i ämnet som dock kom ut förra året, Kungen är död - leve de ofödda barnen av Johannes Söderqvist (Adlibris 139:-, Bokus 186:-). Denna bok är betydligt mer konspiratoriskt lagd än de övriga två och borde därmed glädja en delmängd av bloggens läsare.

Tänkte någon dag skriva en trippelrecension av böckerna, alla tre har sina förtjänster. Den bok jag gillade bäst var Omställningens tid, Kollaps är bäst sammanfattning och Kungen är död är mest underhållande.

Myt, verklighet och säkerställda obligationer

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Thu, 23 Feb 2012 12:14:00 +0000

"Google can bring you back 100 000 answers. A librarian can bring you back the right one." - Neil Gaiman

Den bittra debatten om vad som är pengar, valuta, krediter eller kapital fortsätter, ivrigt underblåst av trovärdiga källor som bloggar, konspirationssajter och filmer på YouTube.

Det enda man behöver veta är vad som gäller i verkligheten, vad konsekvenserna blir i verkligheten.

Källa: BKN

Och de sammanfattas utmärkt av BKN:s graf från igår.

Svenska folket har drygt 2 000 miljarder SEK i bostadslån, ej räknat blancolån för topplånen. De svenska bolånebankerna har ställt ut säkerställda obligationer för nästan hela det beloppet, kvarvarande del är mestadels andra former av obligationer, som dock är på väg att fasas ut.

Punkt.

Det är riktigt att bankerna inte behöver riskera speciellt mycket av aktieägarnas kapital, via kapitalkraven. Något kassakrav existerar inte alls, dvs man kan låna ut hela sin inlåning, ingen fractional reserve banking alltså om man inte anser att kapitalkraven är en del av FRB (ZRB - zero reserve banking??). Däremot ökar naturligtvis penningmängden (M3) vid utlåning.

Eftersom bostadslån inte är lån som löper över en natt utan över månader och år är det obligationer som gäller. Kortare räntor hanteras via ränteswappar. Kort sagt så kostar det för bankerna att låna ut eftersom man måste betala räntor på obligationer eller inlåning. Man lånar inte ut ingenting. Och eftersom man inte lånar ut ingenting så behöver banken betala inlåningsräntor.

Sedan kan det viftas hur mycket som helst med armarna. Men så ser verkligheten ut. Inlåning behövs för utlåning. Det hela balanseras dagligen, men naturligtvis inte i exakt samma sekund som du skriver på ditt bostadslån.

När det gäller obligationsmarknaden så är det alltså räntorna på den marknaden som styr bostadslånen idag och inte Riksbankens reporänta. Dessutom sker inte så lite av upplåningen utomlands och även i andra valutor än SEK (t ex USD och EUR), vilket komplicerar bilden ytterligare. Svenska privatpersoner har på sin höjd 200 miljarder i direktägda räntebärande papper eller räntefonder, utan om majoriteten av finansieringen av bolånen sker via våra svenska pensionsfonder. Våra pensioner betalar bostadsbubblan redan idag.

Tillägg: Det finns inget Nobelpris i ekonomi. Punkt.

Förlust, vinst, profit och kvalitet

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Thu, 23 Feb 2012 09:30:00 +0000

Tokliberaler och nyliberaler har som bekant bara ett enda sätt att mäta verkligheten på och det är vinst.

Enligt logiken är friskolor bättre än kommunala skolor, eftersom friskolor går med vinst. Ju större vinst, desto effektivare och bättre verksamhet. Punkt.

Vinst är mycket riktigt en mätare på att organisation inte slösar med skattemedel. Inget mer.

Låt oss säga att den kommunala skolpengen för en elev är 75 000:-. Dessa skattepengar följer med eleven till den valda (fri)skolan, som alltså helt existerar enbart pga intäkter från skattepengar. Det har inget med en fri marknad att göra, det är skattepengar.

Låt oss ta tre exempel:

Skola A, kommunal: Den kommunala skolan A gör av med 75 000:- SEK per elev. Det blir ingen vinst.

Skola B, kommersiell friskola: Skola B gör av med 65 000:- SEK per elev och gör lite drygt 15% i vinst. Enligt nyliberalen är denna skola alltså bättre, eftersom den gör en rejäl vinst.

Skola C, friskolestiftelse: Skola C gör av med 74 500:- SEK per elev. Vinsten är drygt 0.6%, men som stiftelse (eller kooperativ eller motsvarande) delar den inte ut pengar, överskott fonderas för att kunna användas bl a till stipendium eller för att balansera ekonomin längre fram.

Vilken skola är bäst?

Sanningen är att det inte går att säga.

Det finns mycket bra kommunala skolor. Det finns mycket dåliga kommunala skolor. Det finns mycket bra friskolor. Det finns mycket dåliga friskolor.

Men för en förälder (många tokliberaler är unga och har inte egna barn) är svaret tämligen uppenbart. Den skola som lägger minst pengar på eleven, skola B, bör vara den sämsta skolan allt annat lika. Att sedan eleverna för höga betyg beror inte på att de lärt sig bättre än i en annan skola, utan kan bero på urvalet av elever eller att företagsledningen kräver höga betyg för att locka elever till skolan.

Friskolesystemet behöver kompletteras med att slutbetyg enbart sätts utifrån centrala prov, som också rättas centralt och inte av elevens lärare. Då får man direkt en återkoppling mellan tidigare fantasibetyg satta av friskolans lärare och vad eleverna faktiskt lärt sig, samt kan skippa all ekonomisk beroendeställning, nepotism eller korruption som kan existera i ett skolsystem likt det svenska.

Vinst i en skattefinansierad verksamhet fyller bara ett korrekt syfte. Och det är att visa att man inte slösar med skattepengar. Skola C visar på detta. Det räcker med en minimal vinst för att förhindra slöseriet med skattepengar. Allt annat är profit på skattepengar och är inte samma sak som kvalitet. Profit är inte heller samma sak som valfrihet. Friskolesystemet är till för att ge valfrihet. Det inkluderar förstås rätten att låta föräldrar välja den skola som lägger minst pengar på deras barn.

Tokliberaler har svårt att hålla isär kvalitet och profit. För en aktieägare är profit det samma som kvalitet. Men för kunden är det faktiskt inte det.

För övrigt anser jag att skolan skall förstatligas igen.

I went to Linköping and all I got was this lousy T-shirt

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Thu, 23 Feb 2012 08:26:00 +0000

Gårdagens föreläsning hos Utrikespolitiska Studentföreningen i Linköping får väl sägas gick bra.

Nej, det blev ingen ful T-shirt,
det blev en riktigt fin mugg som
jag kommer använda dagligen

Jag lyckades locka en publik om 115 personer, vilket gjorde att sal C2 på Campus Valla nästan kändes full även om man kunde knött in 55 personer till, mestadels på första och sista raden. Detta väcker en del funderingar. Med endast 4% av bloggens läsare baserade i Östergötland, men fortfarande en publik på 115 personer, hur stor publik kunde jag i teorin locka om jag föreläste i Stockholm, varifrån 41% av läsarna kommer? Något för en arrangör att fundera på.

115 personer på en av UF:s föreläsningar var tydligen någon form av rekord, vilket förstås är kul.

Jag var inte helt i form eftersom jag fortfarande håller på att återhämta mig från sjukdom och tydligen såg jag lite blek ut efteråt. Lyckades hålla mig någorlunda till manus även om jag spårade ur i tangentens riktning några gånger.

Trevligt var det iaf att återvända till Linköpings Universitet. Sist jag besökte Campus Valla var ganska exakt 20 år sedan, februari 1992, då jag under en ledig vecka i militärtjänstgöringen hälsade på en vän som pluggade där på den tiden.

Cyklar i större drivor än snön

Något som hade förändrat sig var glädjande nog mängden cyklar. Jag tror inte att jag någonsin sett så många cyklar på en svensk universitetscampus förut och då var detta ändå mitt i vintern.

Däremot kanske parkeringsdisciplinen hos studenterna lämnar lite att önska eller så behövs det helt enkelt mer cykelställ. Att ta sig in i C-huset innebar att man fick anropa en lots för navigeringshjälp genom cykelhavet.

Uppenbarligen har Linköpings Universitet och Linköpings kommun lyckats med att framtidssäkra kommunikationerna för universitetet. Det var så få som tog bil att det fanns gott om lediga parkeringsplatser trots att parkeringsutrymmena var högst begränsade. Jämför man detta med exempelvis Chalmers campus, där jag utbildade mig vid Göteborgs Universitet (institutionerna för matematik och datavetenskap är gemensamma för Chalmers och universitetet även om kurserna inte är det annat än delvis) i fyra år, så är det relativt cykeltomt med omöjligt att få parkering.

Så hur än framtiden blir så kommer Linköpings Universitets studenter och anställda att kunna ta sig till sina föreläsningar eller jobbet.

Nu fick jag bara 90 minuter på mig. Tanken var att ha en frågestund på 30 minuter, men jag sköt över med 15 minuter så det blev kanske lite för få frågor på slutet. Angående peak coal, så läser man lämpligen ett tidigare blogginlägg i frågan för lite moderna referenser istället för gamla förmodade "sanningar".

Det blev inte heller något fokus (alls) på lösningar i gårdagens föreläsning utan mest problemställning. Optimalt vore en tredelad föreläsning med bakgrund, problemställning och lösningar, men skall man göra en sådan narrativ rättvisa behövs det antagligen tre timmar. Skall man kondensera till en timme får man tyvärr stryka en del om det alls skall bli meningsfullt och utan bakgrund och utan problemställning så går det inte att diskutera lösningarna på ett vettigt sätt. Särskilt inte om man inte ens vet om att det finns ett problem.

Jag kommer dock diskutera lösningar på föreläsningen i Ockelbo i april, men den föreläsningen är kopplad till omställningsrörelsen, som därmed redan bör ha problemen klara för sig.

Ni som stod och tjôtade fram till det bittra slutet kan antagligen kontakta Magnus Redin, som också höll ut till det sista, om man vill fortsätta diskutera ämnet eller lokala lösningar. Omställning Linköping rekommenderas också för den som vill engagera sig lokalt eller träffa andra ämnesintresserade som inte bara knyter näven i fickan.

Bonus: I C-huset fanns ett Börsrum, där ekonomistudenter (?) satt i lyxiga stolar och träjdade med bakslickat hår framför dubbla datorskärmar. Det fanns fönster längs ena väggen så att det gick att titta in på djuren. Jag blev så paff att jag glömde ta foto på spektaklet. Tillägg: Klickbar länk till Börsgruppen.

BKN: Slut på billiga rörliga bolån

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Wed, 22 Feb 2012 10:55:00 +0000

Statliga Bostadskreditnämnden (BKN) har släppt sin senaste marknadsrapport, med den talande titeln Tiden med billiga rörliga bolån är över (PDF), som klart och tydligt förklarar varför inte bolåneräntorna sänks när Riksbanken sänker reporäntan. Se även artikel hos Bonnier/DN.

Finns gott om grafer i rapporten, en del nästan rakt av motsvarande grafer över bankernas finansieringsräntor för bostadslån respektive Riksbankens styrräntor som jag visat tidigare på bloggen.

Extra intressant med tanke på den förvirrade debatt som gäller från konspirations/haverist-håll där man har svårt att förstå hur banksystemet fungerar i verkligheten, är att BKN klart och tydligt redovisar hur bankerna finansierar bolånen, dvs varifrån de får pengarna som lånas ut till bostadsmarknaden.

Andel finansiering av bolån
via säkerställda obligationer

Svaret är entydigt - pengarna till bostadslånen lånas upp via bostadsobligationer och sedan 2009 sker detta uteslutande med sk säkerställda obligationer. Denna andel är stadigt ökande, bland annat pga de kommande reglerna enligt Basel-III.

Spreadar bostadsobligationsränta
minus statslåneränta - Sverige, Danmark
och Tyskland.

Det blir alltså räntorna på säkerställda obligationer som styr bolåneräntorna, inte Riksbankens reporänta. Reporäntan fungerade som styrmedel under perioden 2002 - 2007, men har sedan blivit allt mindre relevant.

Även rörliga räntor styrs av säkerställda obligationer. För att göra om de långa räntorna hos obligationerna till rörliga räntor måste bankerna använda ränteswappar, vilka före 2009 var "nästan gratis", men idag kan kosta upp mot 1%. Läs mer om det hos exempelvis E24. Nu är en liten del av finansieringen av bolån via exempelvis inlåning och inlåningsräntor på bankkonto påverkas omedelbart av reporäntan, eftersom bägge är "över natten"-räntor. Så bolåneräntorna sänks faktiskt lite grann när reporäntan sänks, vilket vi också sett. Men det mesta beror på obligationsmarknadernas räntor och kostnaden för ränteswapparna.

Så vad som än sägs om hur bankerna skapar krediter så är verkligheten att bolånens finansiering främst ordnas via inlåning genom att ställa ut obligationer till marknadsräntor. Och spreaden mot t ex statslåneräntan har stigit rejält när marknaden vill ha betalt för den risk som den svenska bostadsbubblan innebär.

Finansieringen i exempelvis Tyskland är annorlunda, men så har de ingen bostadsbubbla heller och har inte haft det på många decennier. Istället finansieras bostadslånen där främst via direkt inlåning via bausparkassen.

Nu lär få bolånetagare läsa BKN:s rapport, men så är det med den saken. Finns mycket intressant, t ex påpekar BKN att med det svenska systemet tar banken i princip ingen ränterisk alls utan all risk hamnar i knät på bolåntagaren som också är helt beroende av bankens godtycke för att alls få lån.

Kort sagt om man vill gnälla på banken så är enda saken man kan göra åt det hela att sälja sin bostad, lösa lånen och hitta något att hyra.

Är du lönsam, lille Reinfeldt?

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Wed, 22 Feb 2012 10:17:00 +0000

Vi kan krasst konstatera att Fredrik Reinfeldt inte är lönsam. Han kostar själv miljontals kronor i lön men alla sykofanter (lismande person som för egen vinnings skull fjäskar för i det här fallet Reinfeldt), betjänter och hela apparaten runt honom får förstås hans egen lön att bli en spott i havet mot vad han kostar.

Så varje sann nyliberal kan bara ställa ett krav. Lägg ner Reinfeldt, han är inte lönsam. Helt skattefinansierad dessutom.

Statsministerlinjen Rosenbad - Sagerska palatset bör lämpligen trafikeras av ett lönsamt alternativ. För övrigt har väl vare sig Rosenbad eller Sagerska palatset varit föremål för offentlig upphandling och är knappast det mest prisvärda alternativen vare sig för plats för regering eller som lokal där Reinfeldt skall dammsuga. Finns betydligt billigare alternativ.

Eller så förkastar man nyliberalismen.

Samhällsekonomiskt lönsamt

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Wed, 22 Feb 2012 08:48:00 +0000

Angående att allting i samhället inte måste gå med vinst i sin egen verksamhet, utan kan vara samhällsekonomiskt lönsamt, så finns det tokliberaler som inte förstås sådant här. De menar att om en verksamhet inte kan finansiera sig själv så skall den inte existera.

T ex skolan.

Skolan finansieras helt och hållet via skattemedel. Den är alltså en ren förlustverksamhet. Tokliberaler skall därmed mena att skolan skall läggas ner. Vill föräldrar att barnen skall gå i grundskolan får de betala 50 000 - 70 000 per termin ur egen ficka. Skit samma om det är samhällsekonomiskt vettigt att lära alla svenskar läsa, skriva och räkna. Kan det inte betalas privat (och med vinst i verksamheten) ur egen ficka skall det bort som icke lönsamt.

Samma sak med polisen. En enorm kostnad, speciellt om de faktiskt griper och lagför någon med tanke på vad rättegångar och fängelsevistelser kostar. Rimligtvis bör polisen avskaffas och de som vill ha skydd av ett rättsväsende får betala ur egen ficka på en fri marknad.

Nej, skall man vara seriös och bara titta på SJ och järnvägssträckan Göteborg - Malmö, där alltså tusentals pendlar olika delar av vägen, men SJ alltså inte lyckas nå statens högt satta vinstmarginalkrav, så finns det tonvis med alternativa samhällskostnader.

Sanningen är att tokliberaler (nyliberaler) ofta har begränsad begåvning och bara kan tänka i ett enda led. De kan bara se "SJ klarar inte 14% vinstmarginal på sträckan Göteborg - Malmö och alltså skall de lägga ner".

Exempel:

Med Öresundstågen ökar pendlingstiden upp till en timme (om tågen håller tidtabellen - sist jag åkte Öresundstågen så var det fel på loket som max kunde köra i 70 km/h). Det betyder en timme mer på dagis per dag, fem timmar mer på dagis i veckan för den familj som har en förälder som pendlar Göteborg - Malmö. Vad kostar det samhället? Både i dagiskostnad och försämrad anknytning barn - förälder? På marginalen kan det rent av putta enskilda barn över från välartade till problembarn med potentiellt 10-tals miljoner i kostnader under resten av livet. På marginalen kan det också behövas byggas fler dagis.
Skall man ta bilen istället ökar kraven på att mark skall tas i anspråk för parkeringsplatser. Det betyder att successivt mer jordbruksmark behöver läggas under asfalt och betong än annars. Tid går också förlorat på att leta parkeringsplatser när det är brist på dessa, vilket också leder till ökad trafik. Dessutom jobbar ofta pendlare centralt - det är därför de kan tänka sig pendla - kort gångväg mellan station och arbetsplats. Ännu större parkeringsbelastning där alltså.
Ökad trafik och ökat slitage på E6:an Göteborg - Malmö. Trafik fungerar inte heller linjärt. Det är på marginalen köer skapas. T ex kan det räcka med 0.5 promille ökad trafik för att kötider skall dubblas om ett trafiksystem på belastningsgränsen, t ex Malmö eller Göteborgs centrum, drabbas. Det betyder i sig att 10 000-tals personer blir av med tid till köer.
Ökad miljöbelastning
De fossila bränslena sinar på marginalen snabbare
Förlorad tid. Fem förlorade timmar i veckan, vad kostar det samhället?
Sämre fördelning av resurser pga minskad rörlighet. Personer optimala för ett arbete på den andra orten kommer dra sig för att söka detta när pendlingsmöjligheterna kraftigt försämras. Arbetsgivare får svårare att rekrytera personal, även under övergångsperioder medan nyrekryterade planerar att flytta. Allt för omständig pendling under ett halvår kan göra att man inte söker jobbet.
Förlorad arbetstid. Den som tänkt ta tåget Göteborg - Malmö i tjänsten, för ett möte med kund, uppdrag, samordningsmöten etc kommer nu få lägga minst en timme mer på resan, en timme som kunde använts bättre till annat. En timme som kan kosta uppdragsgivaren flera tusen kronor, beroende på om det exempelvis är en specialistkonsult. Spelar ingen roll om man slänger dessa 1000 kronor på Öresundstågen, de kommer inte köra snabbare ändå. Sträckan Göteborg - Malmö är också så kort att flyg inte sparar tid, eftersom det då tillkommer tid att ta sig till och från flygplatsen.
Vilket leder oss till punkten flyg. För många göteborgare har det blivit aktuellt att ta tåget till Kastrup istället för att flyga dit. Det är både billigare och sparar på miljö, flygplatskapacitet och fossila bränslen. Med en rejäl ökning av tiden man måste sitta på tåget (Öresundstågen är dessutom lika bekväma som ... en pansarbandvagn) gör att fler kommer välja flyg istället - flyg som är kraftigt subventionerat, bl a genom att slippa energiskatter som staten därmed går miste om.

Man kan dra upp allt fler exempel. Alla samhällstjänster måste inte vara lönsamma i sig, de kan vara lönsamma för samhället som helhet ändå.

Fast en nyliberal förstår inte sådant. Förlåt dem, de har ofta begränsad begåvning. Annars hade de inte varit nyliberaler, vilket också är en av våra farligaste religioner idag.

Ägnar en kort tanke åt Luftvärnsregementet i Halmstad, där jag träffade soldater som pendlade så långt som till Trollhättan och många soldater och officerare pendlade till exempelvis Göteborg. Vad tror ni händer med rekryteringsområdet och rekryteringsmöjligheter när nu SJ slutar köra snabbtåg? Vad är samhällskostnaden för det?

Fast det slår mig. Det finns en sak som jag gärna ser avreglerad och utsatt för marknadsmässig konkurrens. Och det är Sveriges Riksdag.

Låt alla utredningar, motioner och omröstningar etc läggas ut på upphandling mellan olika Riksdagsbolag, så går beslutet alltid till den billigaste Riksdagen. Jag kan själv tänka mig att skapa en Riksdag här hemma, 21 mandat fördelade enligt senaste riksdagsvalets utfall. Vi kan ha våra omröstningar på logen, som jag kan hyra ut för en billig penning, finns plats för 21 pers men det krävs vinterkläder under det mörkare halvåret. För att säkerställa att få kompetent folk kan jag erbjuda 5x nuvarande riksdagsmannalöner (dvs ca 200 000:- i månaden) och vi kommer ta exakt samma beslut som nuvarande riksdag (dvs efter partipiskan) med 349 ledamöter och tusentals bihang gör i dyraste lokalerna i allra centralaste Stockholm. Kostnaden per beslut lär landa på högst en procent av vad nuvarande riksdagsbeslut kostar. Är man nu nyliberal så är det klart att Riksdagen skall utsättas för konkurrens.

SJ lägger ner Malmö - Göteborg

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Tue, 21 Feb 2012 17:08:00 +0000

Ja, ni läste rätt. Inget skämt.

SJ slutar köra tåg Malmö - Göteborg. Svenska statens järnvägsbolag kommer inte längre köra tåg mellan Sverige näst största och tredje största städer (Schibsted/SvD, Stampen/GP, Bonnier/DN). Antagligen upphör all tågtrafik i SJ:s regi längs denna sträcka som inkluderar mellanstora städer som Halmstad och universitetsstaden Lund. SJ skyller på "bristande lönsamhet", dvs lönsamhet, men inte lönsamhet hög nog för ledningsbonusar.

Kommer ni ihåg tunneln genom Hallandsåsen? Den byggdes för att spara in 12 minuter sträckan Göteborg - Malmö, specifikt för SJ:s snabbtåg X-2000 som blir starkt hämmat av att få krypa upp för Hallandsåsen i dagens sträckning.

Kostnaden för tunneln ser ut att landa på 10.5 miljarder SEK.

Men i april slutar SJ köra på sträckan. Med SJ och X-2000 tåg sträckan 2 timmar och 33 minuter.

Kvar blir franska Veolia/Öresundstågen att trafikera sträckan. De tar 3 timmar och nio minuter på samma sträcka. Om tunneln sparar 12 minuter, så är det fortfarande 24 minuter långsammare än med SJ idag. Att köra bil (lagligt) Göteborg - Malmö tar enligt Google 2 timmar och 51 minuter mot 2 timmar och 57 minuter med Öresundstågen efter Hallandstunneln är färdig.

Grattis staten för att kasta bort 10.5 miljarder SEK som lagts på tunneln med en enorm miljöförstöring som resultat. Ett argument för bygget av Öresundsbron var också bra kommunikation Oslo-Göteborg-Köpenhamn. Jaha.

Dessutom kan jag inte säga så mycket gott om Öresundstågen. När jag åker tåg, vilket enbart sker "i tjänsten", så åker jag 1:a klass. Det låter kanske snobbigt, men jag gör det för att kunna jobba under tiden och eftersom jag i princip alltid bokar i god tid så är prisskillnaden obefintlig (skall man t ex köpa till Internetuppkoppling som ingår i SJ:s 1:a klass så kan 2:a klass bli dyrare än 1:a klass om man bokar i god tid - tilläggas bör att jag alltid bokar ej ombokningsbara biljetter, vilket av spelteoretiska skäl är lönsamt, värt ett separat blogginlägg). Men första klass på Öresundstågen är samma säten som 2:a klass, det är bara det att en del säten är lediga vilket om man har tur kan ge lite bättre svängrum för armbågarna.

Dessutom har Öresundstågen rent ut sagt kass mobiltelefonimottagning pga vagnarnas signalblockerande funktion och erbjuder ingen egen trådlös koppling via wifi till mobilnäten likt SJ, så ca 50% av sträckan får man ingen kontakt med omvärlden.

SJ, SJ, gamle ~~vän~~.

Nedläggning av järnvägstrafik, så Öresundstågen blir så fulla att det inte ens är intressant att åka 1:a klass längre (2:a klass är i princip alltid helt fullt), är ju precis vad vi behöver åren innan effekterna av peak oil slår till på allvar. Härnäst får vi väl höra från Trafikverket att eftersom SJ lade ner är inte rälsen längre lönsam för Trafikverket och så lägger man ner all tågtrafik mellan Stockholm och Malmö och river upp dubbelspåren längs hela sträckan, punkt slut.

Det har påståtts att avregleringen av järnvägen skulle ge bättre service och fler avgångar. Nu blev det färre även på den tredje mest trafikerade sträckan i Sverige. Gustav Fridolin (mp):

"Regeringens tågpolitik har misslyckats, säger han. Konkurrensen skulle ge fler avgångar men SJ:s nedläggning av trafiken på sträckan Göteborg-Malmö visar på motsatsen"

Det finns också många som dagspendlar längs sträckan och har årskort eller motsvarande hos SJ, som nu får se sina pengar landa i sjön. Plus upp till en dryg timmes ökad restid varje dag, som direkt kan slå spiken i kistan på den dynamik det inneburit att kunna jobba eller bo på orter som Göteborg, Varberg, Halmstad, Helsingborg, Lund och Malmö och snabbt ta sig mellan dessa. Öresundstågs långsamma tåg kommer inte kunna byggas ut förrän till hösten.

Tillägg: Även Citytunneln genom Malmö kommer nu bli mindre meningsfull. Fler miljarder i sjön. För övrigt måste inte SJ göra supervinster. Om privatpersoner och företag anser att det är lönsamt för dem att åka sträckan Göteborg - Malmö, så finns det uppenbarligen en samhällsekonomisk vinst i detta. T ex att någon kan bo kvar med familjen i Göteborg men under en period ta ett jobb i Malmö. Men sådant skiter man idag, idag måste alla steg på vägen vara lönsamma, om det är lönsamt för samhället totalt skiter man i. Vad kostar t ex 5 timmar ytterligare dagis i veckan samhället, både i dagiskostnader och i framtida kostnader pga för lite tid med sina föräldrar?

Tillägg 2: Även det stora projektet med att bygga om Göteborgs Centralstation så att tågen går rakt igenom istället för att den skall vara en ändstation, så man kunde åka vidare söderut eller norrut utan att behöva byta, blir ju nu meningslöst. Vad är den tänkt till nu, speciella tåg någonstans sträckan Stockholm-Göteborg och sedan vidare till Borås, för där finns det trafikunderlag, men inte Stockholm-Göteborg-Halmstad?

Påminnelse: Föreläsning i Linköping i morgon onsdag

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Tue, 21 Feb 2012 15:00:00 +0000

Vill kort påminna om morgondagens föreläsning "Evig tillväxt i en ändlig värld", som jag håller i regi av Utrikespolitiska Studentföreningen i Linköping klockan 17:30 - 19:00 i C-huset på Campus Valla, sal C2.

Den som känner sig ha tid och närhet att avvara till detta kan hitta en karta över Campus Valla och C-huset på universitetets websajt. Det handlar om den näst största salen i C-huset, med plats för 177 personer. Jag drog drygt 100 när jag var i Lund, så det bör räcka, men var i god tid för säkerhets skull.

Entré är ett medlemskap i UF Linköping, vilket kostar 50:- SEK.

Jag kommer prata om tillväxt, ändliga resurser inklusive oljan och peak oil, inklusive en del saker jag inte skrivit om här på bloggen eller dragit på föreläsning förut. Samtidigt är det mångfacetterade och komplicerade ämnen som är svåra att fånga in på en dryg timme.

Det kommer inte krängas exemplar av Midvintermörker, men om du köpt boken och vill ha den signerad efteråt se till och ta med ditt exemplar. Och ja, jag har klippt mig och kommer inte ha en grå trasig T-shirt. Dessutom skall Södra komma hem och fotografera mig i morgon till en artikel i deras medlemstidning så friseringen var nödvändig.

Föreläsningen kommer som sig bör avslutas med en frågestund om jag inte spårar ur helt i tangentens riktning eller röst och intellekt sviker mer än vanligt. Det kan finnas risk för tjatmöjligheter efteråt, beroende på om vi måste evakuera lokalen exakt 19:00, vilket väl är sannolikt.

Lite siffror om bloggen relaterat till Östergötland och Linköping.

Ca 4% av bloggens besökare är från Östergötland, motsvarande ca 1000 unika besökare per vecka. Ca 2.27%, dvs mer än 500 unika besökare besöker bloggen specifikt från Linköping, varav ett 50-tal direkt via Linköpings Universitet. Fast idag är ju inte studenter begränsade till att använda Internet via universiteten längre. Hemabonnemang via Bredbandsbolaget dominerar kraftigt bland besökare ifrån Linköping, och står för ca 30% av besöken. Bredbandsbolaget FTW i Linköping tydligen.

14% av Linköpingsbesökarna kör Mac, 9% kör Linux. 12% kör via mobila plattformar, jämnt fördelat med ungefär hälften via Android och andra halvan via Äpplets mobila produkter, dvs iPhone eller iPad, med viss övervikt för iPad. Resten kör det där andra.

OECD: Guldpriset i SEK skall upp 25%

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Tue, 21 Feb 2012 12:55:00 +0000

OECD konstaterar i en rapport att svenska kronan är övervärderad 25% mot USD (Schibsted/SvD), 125 i värde när det borde vara 100.

Det innebär alltså att svenska kronan skall falla och dollarn stiga 25% (eller kronan falla 20% om man så vill - 125*(1-0.2)=100, alternativt 100*1.25=125). Det innebär också att allt annat lika så bör guldpriset stiga med just 25% på en försvagad krona.

Naturligtvis inte över en natt, utan över den period som korrigeringen skall ske. Någon tänkt tidplan för korrigeringen anges inte hos källan Bloomberg.

Enklast är förstås att ta långsiktiga positioner i dollar, men detta är även goda nyheter för den som spekulerar i guld. Om guldpriset i övrigt står stilla så kommer priset i SEK per gram att stiga med 25%, från dagens ca 375:- SEK per gram till knappt 470:- SEK per gram (468:75).

Sedan bör då många importvaror också stiga 25% i pris för oss svenskar, samtidigt som svensk export och svenska arbetstillfällen får sig en rejäl skjuts. Så bullish för svenska exportföretag och basindustrier. Och guld. Norrlands Guld Export?

Bokrea!

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Tue, 21 Feb 2012 09:57:00 +0000

Vill passa på att påminna läsarna om att årets bokrea börjar i morgon.

Finns många nya böcker från i höstas som är med på rean, vilket kan förklaras med att de inte alls sålt så bra som förlagen tänkt och att det finns stora mängder böcker kvar. T ex Anders de la Mottes andra roman [Buzz], som not really sellat så gott som publishern villat. Inte kan det bero på det fantastiska moderna språket utan det var nog bara otur. Eller så hade inte publishern sejfat utan printat väg för mycket volymer. Vem kan blejma dem? de la Motte är iaf inte ensam, utan man hittar även Guillous, GW:s, Läckbergs mfl stora släpp från i höstas nästan gratis.

Ni hittar dock inte Midvintermörker på rean i år, vilket ni får dra egna slutsatser av. Kanske nästa år.

Det går iaf redan idag att boka sina reaböcker hos Bokus, Adlibris eller Bokia online.

Och ja, handlar ni böcker efter att klickat på någon av ovanstående banners så får jag provision.

Apropå de la Motte och språket, så sitter jag på ett utkast där jag skrivit om ett stycke av Midvintermörker till att matcha andra författares skrivstil. Följande är ett av de kortare exemplen, där några sidor i Midvintermörker skrivits om. Författaren får ni gissa själva.

"Boktitel: Operation Gudrun
Efter att ha svängt av in i skogen mötte man en rysk pansarbandvagn som man sköt sönder med en kulspränggranat. ``Det var en kul spräng´´ konstaterade kapten Segerfäldt."

Andra exempel på titlar från övriga omskrivningar är bland annat "I Gotlands intresse", "Älgen och björnen", "[Battel]", "Midvinterkrig - Den sjätte årstiden" samt en NSFW-version. Ber att få återkomma vid senare tillfälle med dessa texter, där bland annat Israel invaderar Gotland men greve Erik af Segerfäldt tillsammans med sin palestinska besättning ställer saker till rätta. Sedan finns förstås en version med svävande döda som tänker nonsens i kursiv stil med också. NSFW-texten blir mycket med penetration; fuktiga, darrande läppar som ger order; "Yes Sir!"; gott om vapenfett och annat.

Trojkan enas om bankräddning

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Tue, 21 Feb 2012 08:38:00 +0000

I natt enades eurotrojkan tydligen om nästa räddningspaket för eurozonens banker (Bonnier/DN, Schbisted/SvD), aka "Räddningspaket för Grekland", om 136 miljarder euro. Officiellt. Men i verkligheten handlar det om större belopp.

Tanken är att Grekland och det grekiska folket skall göra en massa åtstramningar de redan tidigare lovat att göra, så skall eurozonens banker räddas som tack för detta. Men de siffror som viftas med offentligt är rent och skärt nonsens. T ex påstås det att Grekland statsskuld "bara" skall vara 120.5% av BNP till 2020. Samtidigt finns det ett "downside case", där skulden landar på 160% av BNP till 2020. Detta baserat på -1% i tillväxt i Grekland 2013. Enbart under Q4 2011 föll Greklands BNP med 7%. (ZeroHedge) Och om det blir "downside case" istället för lyckopillret man baserar 136 miljarder euro på, så behöver man stoppa in 245 miljarder euro för att rädda de europeiska bankerna, inte 136 miljarder. Faller BNP mer än 1% under 2013 så gäller inte ens 245 miljarder euro, utan då måste det till ännu mer pengar än så.

Hela paketet är fullständigt orealistiskt.

Tanken är att man genom att strypa alla utgifter, investeringar och konsumtion i Grekland skall stoppa fallet i BNP. (BNP = investeringar + konsumtion + export - import). Man tänker sig stryka investeringar och konsumtion och då få se stigande BNP. Visserligen kan man diskutera vettigheten i BNP som måttstock, men nu har man valt att prata om den grekiska statsskulden i procent av BNP. Och BNP kommer gå ner snabbare än skulderna.

Ja, man bygger en hållfast ekonomi på sparande och investeringar istället för lån och konsumtion. Men man kan inte rädda en ekonomi i fritt fall genom att strypa just investeringarna.

I övrigt är "räddningspaketet" samma som presenterades i juli 2011 (ZeroHedge). Man kan enkelt återanvända tidigare presentationer för att få lite rubriker om att "nu, nu minsann är saken ordnad".

Rätt väg för Grekland och grekerna hade som vanligt varit den isländska vägen. Egen valuta och låt alla banker som tagit risker själva stå för notan, med tillägget att Grekland ställt in betalningarna på statsskulden.

En titt på mäklarreklamen

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Mon, 20 Feb 2012 17:23:00 +0000

Har fått dra in reklamfilmerna, inlägget tolkades tydligen som negativt för Svensk Fastighetsförmedlning, trots att jag alltså uppmanar er att inte tveka om att skuldsätta er för livet och köpa en bostad om barnen inte flyttar hemifrån, om ni är en barnfamilj, om du fått pojk/flickvän eller om du inte gillar dina grannar. Annonsören tolkade tydligen dessa öppenhjärtliga uppmaningar som ironi.

Nedanstående filmer är reklam för Svensk Fastighetsförmedling, som tydligen tar ut så höga mäklararvoden att de har råd att spela in reklamfilmer. De har viktiga budskap för er som tvekar över att skuldsätta er för livet. Lyssna på dem.

1. Om din son inte skuldsätter sig för resten av livet kommer han aldrig flytta hemifrån

Att svenskar är de som flyttar hemifrån tidigast i EU spelar inte så stor roll. 21 år, då är det mångmiljonlån och ut som gäller!

2. Om ni inte skuldsätter er för resten av livet kan era barn lära sig att umgås med sina syskon och ni löper risken att få en familj där man bryr sig om varandra

Alternativet kan ibland kallas attachment parenting, vilket är det naturliga sättet att uppfostra barn. Till skillnad att låsa in dem i var sitt rum framför var sin dator. Fast som man ser i reklamen är det kört för vissa familjen ändå. Var är föräldrarna?

3. Om ni inte skuldsätter er för resten av livet blir det inga mysiga kärleksfrukostar

Att betala räntor tillsammans är det mysigaste som finns! För att inte tala om mäklararvodet när ni separerar och måste sälja!

4. Köper du din bostad finns det ingen risk för att grannarna inte är som du vill

I ett bostadsområde där man köper sin bostad är alla precis exakt som du och det kommer aldrig flytta in någon som inte uppfyller din kravspec. T ex något så otäckt som grannar som är glada och hälsar.

Bör upplysa församlingen att jag får betalt för att ni tittar på ovanstående filmer och GoViral Network kan lagra uppgifter om dig och din webläsare. Se GoVirals privacy policy.

Nya grepp: Lockavgifter för klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Mon, 20 Feb 2012 13:57:00 +0000

Knepen för att få fart på bostadsmarknaden och det allt större lagret av osålda nyproducerade lägenheter känner inga gränser. Vi har alla sett hur man exempelvis lockar med avgiftsfrihet under första året.

Men det slutar inte där. Har fått redovisat för mig hur föreningars ekonomiska planer, som skall ligga till grund för avgifterna, är rena skönmålningar.

Noll amorteringar.

Räntor flera procent under rådande räntor.

Kassa de fått från byggbolaget som skall betala driften de första åren.

Nybyggen är också befriade från fastighets~~skatt~~avgift de första fem åren.

Orealistiska avskrivningstider.

Kort sagt saknar dagens avgifter för klubbmedlemskapen i många nya bostadsrättsföreningar all koppling till verkligheten. Efter kanske tre år är kassan slut och avgiften måste höjas. Efter fem år skall räntan läggas om och den ekonomiska planen bygger på fantasiräntor. Sannolikt kommer även amorteringskrav på föreningen. Vi pratar om ökade avgifter om 3 år och kraftigt ökade avgifter om 5 år.

Detta är en tickande bomb.

I övrigt kan det vara rätt surt att sitta i ett bostadsområde med en lägenhet köpt på toppen och nu se hur de nya lägenheterna säljs utan avgift. Hur lätt tror ni det är att få sålt en befintlig lägenhet när man istället kan köpa en ny i föreningen intill utan avgift, och dessutom med en ren bluff till ekonomisk plan.

För att ta ett exempel så kan man titta på Fredslyckan i Lund (och vi vet hur hårt Malmö-området är drabbat av pysande bostadspriser - här var priserna som högst 2007, för fem år sedan). Här sänkte man räntan i den ekonomiska planen med 0.5% och man sköt också till 1 500 000 i en buffertfond att förbruka på tre år istället för att finansiera drift och räntor med medlemsavgifter (PDF). Inga amorteringar de fem första åren håller också nere avgiften i den ekonomiska planen (PDF). Man drömmer också om låga räntor och obefintlig kostnadsökningar/inflation även på fem års sikt (samtidigt som högbelånade upprepar mantrat "inflationen betalar skulderna, inflationen betalar skulderna" som om det blir sant om man tjatar). Man räknar också med att det skall ta hundra år innan hela huset behöver vara totalrenoverat, vilket är fullkomligt orealistiskt. Finns inte något i ett hus idag, undantaget stommen, som har en chans att hålla 100 år. Man kan också notera att amorteringarna är ännu lägre än slitaget (avskrivningarna), så när man väl måste renovera så måste man ta större lån än man hinner amortera. Om nu tvättstugor, enstegstätade fasader, tak, fönster, dörrar, hissar, trapphus etc bara behöver renoveras en gång per 100 år...

I slutändan kanske det inte handlar om mycket pengar men hur många läser den ekonomiska planen? Det finns än i dag de som skuldsätter sig för högt och när man ligger på gränsen så blir det än värre. Skall man köpa en bostadsrätt, så gör det åtminstone i en sedan minst fem år existerande förening så slipper man de värsta överraskningarna.

Kom ihåg att entreprenören och byggherrens mål är att kränga lägenheter. Inte att bygga långsiktigt hållbara ekonomiska föreningar. Kränga lägenheter gör man genom att artificiellt trycka ner avgifterna. När väl föreningens lägenheter är sålda så är det inte längre byggherrens problem, utan klubbmedlemmarnas.

Hur träffade du din partner?

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Mon, 20 Feb 2012 11:06:00 +0000

I brist på inspiration pga sjukdom så höjer vi nivån på veckans undersökning till Aftonbladet-nivå.

Veckans fråga är hur du träffade din nuvarande partner (och då menar jag en sådan som man med varierande frekvens delar exempelvis säng med, inte sällan utan kläder - t ex pojkvän, flickvän, sambo, särbo, kulbo, tjabo, delsbo eller rent av make, maka eller politiskt korrekt mako). Är du singel kan du kryssa för det.

Svara iaf här ute till höger om du har lust.

Vad kunde vi gjort med krediterna istället för en bostadsbubbla?

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Mon, 20 Feb 2012 09:35:00 +0000

Svenska privatpersoner har valt att använda upp sitt kreditutrymme på att bjuda över varandra om vem som kan betala mest för en bostad. Det handlar om ca 2000 miljarder SEK i ökade skulder sedan slutet av 1990-talet.

Tänk vad man kunde fått för de pengarna om man lånat till investeringar istället för till att bjuda över varandra i en bubbla!

Att höja värdena på våra bostäder ger inget mervärde, det skapar ingenting. Samma fuktdrabbade 70-talshus är exakt samma fuktdrabbade 70-talshus oavsett om det kostar 1 MSEK eller 5 MSEK. Om vi istället tänker oss att svenska privatpersoner lånat 2000 miljarder SEK för att investera i framtiden, skapa något nytt som vi hade haft nytta av, vad hade vi kunnat få då? Vän av ordning påtalar här att man inte hade kunnat belåna sig så mycket om inte bostäderna stigit i pris, men hade man investerat hade man kunnat låna på de investerade tillgångarna. Samtidigt bör ju bostadspriserna åtminstone följa KPI, så sammantaget kan vi tänka oss att svenskarna hade 1 000 miljarder SEK de kunde investerat. Förvisso med lånade pengar, men ändå. Tänk på allt som svenskarna gnäller över dagligen, samtidigt som de bränt sin kreditmöjlighet på att bjuda över varandra och visa vem som kan betala mest för en bostad?

Nedanstående tar inte hänsyn till några begränsningar i råvaror.

Kärnkraft

Något det gnälls över är elpriserna. En del gnäller över att kärnkraften fungerar dåligt eller är på väg att avvecklas. Den nya finska reaktorn skall kosta 45 miljarder. Låt oss säga att man i Sverige kan bygga reaktorer för 50 miljarder. Vi hade fått 20 st kärnkraftsreaktorer istället för en bostadsbubbla. Men kärnkraftskramarna valde att köpa allt dyrare bostäder istället för att ta lån för att finansiera kärnkraft och gnäller sedan på höga elpriser i sina övervärderade bostäder.

Vindkraft

En del älskar vindkraft. Låt oss säga att ett 2 MW-verk kostar 30 MSEK. Vi kunde för 1 000 miljarder alltså uppfört 33 333 st 2 MW vindkraftverk istället för att bjuda över varandra för allt dyrare bostäder. Visserligen hade vi fått gå långt utanför landets gränser för att få plats med de kraftverken, men kraftverk genererar inkomster, bostäder genererar bara utgifter.

Solkraft

Andra gillar solkraft, solenergi från solpaneler. Något som alla kan installera hemma hos sig. Låt oss säga att en 100 W panel kostar 5000:- SEK. Vi kunde köpt 200 miljoner solcellspaneler, eller 22 st per svensk, gammal som ung. Det hade under sommarhalvåret gjort alla svenskar oberoende av extern el (givet att man hade fått dumpa överskott på nätet och få tillbaka i form av lagrad vattenkraft nattetid) och lämnat vattenkraftsdammarna fulla inför vintern. Mellan tummen och pekfingret hade alla bostadstak i Sverige täckts av solcellspaneler istället för takpannor (eller papp som är populärt på 5 MSEK-husen i de nya miljonlåneprogrammens villaområden).

Elbilar

Inför peak oil sägs elbilar vara vår frälsning. En elbil kostar runt 300 000:- SEK idag. Vi kunde köpt 3 333 333 (3.33 miljoner) elbilar och nästan bytt ut hela Sveriges personbilspark till elbilar.

Järnväg

Andra älskar järnvägar. Järnväg kostar ca 50 miljoner SEK per kilometer att bygga idag. Vi kunde byggt 20 000 kilometer järnväg istället för att höja priserna på våra bostäder.

Bostäder
En villa kostar idag 1.2 MSEK att bygga. Med ett normalt småstadspris på tomter, istället för bubbelpriserna, om säg 200 000:- SEK så hade en ny villa kostat 1.4 MSEK. Vi hade kunnat bygga 714 285 st nya villor av helt OK standard. Dessa hade gett bostäder åt över 2.5 miljoner svenskar.

Men varför nöja sig med en enda sak? Vi kunde gjort en kombination av ovanstående investeringar.

Och så kan man fortsätta. Men det kvittar. Svenska privatpersoner valde att istället använda sina kreditmöjligheter till att betala för bostäder som oftast redan existerade. Skaffa sig kostnader istället för att investera i något som hade varit vettigt för framtiden och gett avkastning. Man skapade i princip ingenting för pengarna, bara skulder. Nybyggda bostäder trissades tvärt om upp i pris i samma takt, framför allt via tomtpriserna. Att bygga en ny villa idag kostar ca 1.2 miljoner i Stockholm. Att de går att köpa för 4.6 MSEK i Stockholm har inget med byggkostnaden att göra.

Nu är vi på väg mot en energikris i spåren av peak oil, peak coal och peak gas. Och vårt kreditutrymme har vi redan bränt.

Sveriges jord- och skogsbruk kan ordna eget bränsle!

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Sun, 19 Feb 2012 12:24:00 +0000

Detta inlägg baserar sig på delar av mina föreläsningar hos LRF i Skene respektive LRF i Höganäs.

Det brukar pratas om vårt fossilbränsleberoende jordbruk och att det går åt ca 11 kalorier fossila bränslen för att sätta en kalori mat på våra bord. Med bränslebrist i takt med att produktionen av olja faller efter peak oil så är logiken att vi rimligtvis kommer få problem med produktionen av mat.

Men det är viktigt att notera några saker. För det första så handlar 11 kalorier om hela den moderna livsmedelskedjan, från jord till bord. Inte om själva primärproduktionen i jordbruket. För många grödor ger den mer kalorier solenergi tillbaka än vad man stoppar in fossil energi, inklusive konstgödsel (från gruva till jord). Vad som börjar äta upp fossila kalorier är alla transporter och förädlingen. Sedan används fortfarande, även i Sverige, fossila bränslen till torkning av t ex spannmål, men det är en lågt hängande frukt som enkelt kan bytas ut mot flis eller för den delen el från förnyelsebara energikällor eller kärnkraft.

Kvävegödsel görs idag mestadels med fossilgas, men kan faktiskt utvinnas med hjälp av 100% el istället. Kvarstår problemet med fosforn och kaliumen och att sluta näringscykeln och återvinna näringsämnen riskfritt från städernas avlopps slam. Det är en annan diskussion jag inte tar här.

Men likväl krävs det bränslen till traktorerna.

Primärproducenterna inom jord- och skogsbruket förbrukade 2008 hela 214 miljoner liter diesel (källa: SPBI). Det handlar om ca 4.5% av den totala svenska dieselförbrukningen.

Sedan förbrukade man även eldningsoljor, men dessa är alltså relativt enkla att arbeta sig runt.

Till detta kommer förbrukningen av bensin till småskalig utrustning (röjsågar, motorsågar, fyrhjulingar mfl mindre fordon), som inte finns med i statistiken. För SPBI:s statistik handlar om vad som levereras till jordbruket. Det tillkommer alltså även en del mindre jordbruk som tankar direkt på macken. Samtidigt är inte hela dieselleveranserna till jordbruket faktiskt avsett för jordbruk. Det är många bönder som vintertid t ex arbetar i snösvängen och en del av dessa 214 miljoner liter försvinner där.

Sammantaget är 214 miljoner liter en realistisk siffra både när man lägger till bensin och drar bort snösvängen etc.

Viktigt är att detta inte innefattar transporter. Spannmålen, grönsaker och köttet stannar kvar hos bonden vid 214 miljoner liter. Virket från skogen stannar kvar vid vägen. Naturbrukets problem är framför allt transporterna till de allt mer centraliserade och storskaliga förädlingspunkterna och sedan transporten till återförsäljare och slutkund. Detta kan man förändra, även om det antagligen måste till väldigt mycket för att bryta trenden mot allt färre och allt storskaligare centrala anläggningar. Den som idag eller i morgon har lokal gårds- eller byförädling klarar sig utan transporterna och kan uppnå en enorm konkurrensfördel i framtiden. Frågan är bara om det är värt att investera idag eller om man hinner gå i konkurs eller gå under av all myndighetsövervakning som man får dras med och bekosta före det blir en fördel?

Hur mycket energi är en liter diesel? En liter diesel är ca 10 kWh (inte exakt, men enklare att räkna så) energi, varav stora delar försvinner som värme.

En solid kubikmeter ved (fastmeter) innehåller minst 2 000 kWh energi (gran ligger runt 2 100 kWh) när den har 25% fukthalt (inte helt torr). Vi avverkar ca 70 miljoner fastkubikmeter virke i Sverige varje år.

Som bekant finns det en etablerad process som kallas Fischer-Tropsch, som bland annat användes i Tyskland under 2:a världskriget och används i Sydafrika sedan apartheidtidens blockader, där man kan skapa syntetisk olja/diesel ur godtyckliga kolväten, t ex kol eller för den delen ved. Processen har ca 25% effektivitet, resten av energin går förlorad, men kan i en modern anläggning skickas in i fjärrvärmenäten om anläggningen byggs tillräckligt nära bebyggelse.

Med 25% effektivitet kan man alltså få ut 2000*0.25=500 kWh diesel ur en solid kubikmeter ved. Det motsvarar 50 liter diesel om en liter diesel innehåller 10 kWh.

För att få fram 214 miljoner liter diesel måste vi alltså avverka 214 / 50 = 4.28 miljoner kubikmeter ved om året. Av dagens 70 miljoner om året. Även om man dubblar det pga högre förbrukning inom naturbruket till säg 10 miljoner kubikmeter ved per år så är det inga problem.

Allt som behövs är FT-raffinaderier nära skogen så man kan eliminera stora delar av transporterna. Detta är ingen raketforskning. Finns fabriker i Sydafrika som producerar 32000 fat om dagen, dvs 5 miljoner liter per dag. En enda sådan fabrik är stor nog för hela det svenska skogs- och jordbrukets primärproduktionsbehov och antagligen även för relaterade transporter.

Så vad är problemen?

Dels handlar det alltså om storskaliga anläggningar som kräver transporter.

Dels finns ingen probleminsikt om peak oil så det byggs inget. Huvudet i sanden är det som gäller.

Dels vill inte massaindustrin avstå från 4.28 (säg 5) miljoner kubikmeter massaved. De tror att de kan sura och på så vis få evig tillgång till fossila bränslen till skogsindustrin. Även facket går i taket, eftersom man förlorar jobb när mer ved går till lägre förädling, dvs energiproduktion.

Dels står naturbruket som sagt bara för ca 4% av dieselkonsumtionen och primärproducenterna dras med mycket dålig lönsamhet - jordbruket överlever bara med bidrag och att köpa skog till dagens priser ger över tiden sämre avkastning än bankkontot. Med EU:s regler om solidaritet vid resursbrist måste alla naturtillgångar dumpas på den fria marknaden, och den som har råd att betala mest får tillgång till denna syntetiska FT-diesel. Och det är garanterat inte jord- och skogsbruket. Antagligen är det en Östermalmsmamma med en Volvo XC90 som har mest pengar att betala för dieseln med, så hon kan skjutsa barnen till fotbollsträningen. Ransonerar man, vilket enklast sker genom att förbjuda all försäljning till privatpersoner - t ex ingen kontantförsäljning av flytande bränsle, och endast företagskort kan tanka, så finns det fortfarande gott om andra företag som använder diesel med betydligt högre lönsamhet än naturbrukarna. Vid inelastisk marknad så är det den med mest pengar som får tillgång och det är inte bönderna.

Dels löser inte detta några världsproblem. Sverige är liksom andra länder på våra breddgrader (Norge, Finland, Ryssland, Kanada) undantag vad gäller befolkningsstorlek, dieselförbrukning per ytenhet och tillgång till skog.

Dels har vi bränt det mesta av våra kreditmöjligheter på att trissa upp priserna på existerande bostäder och fastigheter, istället för att produktivt investera möjligheten till lånefinansiering i framtidens nödvändigheter. Var skall vi få finansieringen från?

Dels är Sverige ett av världens mest importberoende länder vad gäller mat, med bland världens lägsta självförsörjningsgrader på livsmedel. Vi importerar i princip 50% av vår mat. Så även om vi kan lösa vår inhemska produktion om vi går ur EU, så kan vi inte lösa jordbrukets bränslebrist i resten av världen.

Däremot bör vi börja omgående. Finns det vägar runt EU-reglerna, t ex att ett kooperativ kan behålla den producerade dieseln själv, så bör vi ta den möjligheten. Annars är enda lösningen för den naturbrukare som vill säkerställa tillgång till eget bränsle sådant som fungerar för småskalig förädling. I princip bara rapsdiesel på våra breddgrader, där man kan få plats med anläggningen i en kontainer. Den dieseln behöver i så fall inte dumpas på den fria marknaden. Men då måste vi odla rätt mycket mer raps och det är inte alla naturbrukare som har den möjligheten. Gengas är en annan möjlighet för speciellt skogsbonden, i den mån arbetsfordonen går att anpassa till gengas idag.

Men Sverige jord- och skogsbruk kan ordna sitt eget bränsle. Frågan är bara om man kommer göra det och hur mycket EU kommer lägga krokben på sådana egoistiska nationella försök till självförsörjning.

Runt 2030 kommer exportmarknaden för olja att i princip upphört och vi kan inte importera några större mängder längre, även om vi solidariskt får vara med och bjuda på inhemsk olja inom EU i den mån vi inte brände vårt kapital på bostads-, gård- och skogsbubblorna. Problemen blir nog kännbara redan före 2020, då exportmarknaden inte upphör tvärt 2030.

Det är alltså dags att börja en omställning igår. Se till att få fram förnyelsebart bränsle nog till naturbruket och omgående vända trenden tillbaka till lokalare förädling. Som exempel har Österrike 5000 slakterier, men istället står en handfull centraliserade slakterier för 99.5% av slakten i Sverige. Centralisering är inte garanterad ens i ett modernt samhälle, utan det handlar om val vi medvetet gjort i Sverige för att gynna storskalighet och centralisering. Val som kommer kosta oss rejält de närmsta decennierna.

Bonnier/DN: Köp konserver. Köp värmeljus. Installera vedspis. Håll tummarna.

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Sat, 18 Feb 2012 16:35:00 +0000

Bloggare som skriver om samhällets sårbarhet räcker inte speciellt långt. Jag och många andra har i många inlägg belyst det svenska samhället sårbarhet och obefintliga beredskap, där exempelvis svensken hela tiden är några dagar från svält. Det är inte bara försvaret som avskaffats, utan även hela den civila och ekonomiska beredskap som fanns förr i tiden.

Men att några tusen läser de blogginläggen slår inte igenom speciellt stort.

Tvärt om blev det tydligen en så pass allvarlig chock för Erik Helmersson hos Bonnier/DN, när det igår hölls ett seminarium om svensk livsmedelsberedskap arrangerat av Folk och försvar, att han nu blivit survivalist. Helmersson skriver:

"Och vad kan vi individer göra? Fyra tips: Köp konserver. Köp värmeljus. Installera vedspis. Håll tummarna."

Så sant. Bör tilläggas att en vedspis är rätt meningslös utan ved. Och Helmersson behöver även tändstickor, samt dricksvatten. Det räcker inte med konserver.

Länk finns till en inspelning av seminariet, men den är färskvara.

Tack och lov så faller människor tillbaka till apstadiet vid samhällskriser, dvs tillbaka till den osjälviskhet som gällde i det samhälle vi är naturligt anpassade till, dvs större familjegrupper om 40 - 50 individer där man inte ens äger det lilla man bär med sig, utan bara förvaltar det åt gruppen. Det är grannarna som sliter i timmar med att röja vägen så att man kan nå den av stormen isolerade grannen. Inte myndigheterna. Det är vanligt folk som låter okända nödställda övernatta hos dem. Inte myndigheterna. Vid det stora strömavbrottet i nordöstra Nordamerika/New York 2003 blev det inte ockerpriser på ljus och batterier, utan kvartersbutikerna i miljonstaden gav bort ljus och batterier till folk, samtidigt som man tog de färskvaror man hade och samlades på gatorna och grillade gemensamt. Myndigheterna gav inte bort något. Vid jordbävningar är det vanligt folk som hjälper till att gräva fram nödställda ur ruinerna. Inte myndigheterna. I New Orleans efter stormen Katrina förekom det "plundring", men det handlade om isolerade människor som tog mat och förnödenheter de behövde och delade med sig till gamla, unga och skadade som inte kunde förse sig själva.

Faran låg i New Orelans istället i rädda människor som hade beväpnat sig för de var rädda att förlora något, inklusive rädda myndigheter som skickade in beväpnad personal för att "hålla ordning" istället för att rädda nödställda. Alla andra hjälpte bara varandra (men det finns alltid kriminella, de blir dock inte fler vid katastrofer). Katastrofer tar fram det bästa hos människor, men sällan det sämsta. Men man skall akta sig för beväpnade rika, de är farliga när de känner sig hotade.

Mad Max-samhället är en myt. Man kan bomba sönder ett land likt Tyskland under 2:a världskriget, men folk hjälper varandra med de små medel de har kvar ändå.

Blicken vänds mot Gotland

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Sat, 18 Feb 2012 13:31:00 +0000

Sveriges för andra länder enskilt strategiskt och operativt viktigaste tillgång är Gotland, och det är en tillgång som man med försvarsbeslutet 2004 helt övergav militärt, annat än att behålla möjligheten att låta flyg landa och starta från flygplatsen i form av detachement F 17 G, samt en kaj i Fårösund där flottan kunde lägga till vid behov. Den andra delen av Sverige som kan vara intressant för andra i närtid är Norrland, främst pga möjligheten att basera flyg som kan verka över Nordkalotten och Arktis. I övrigt bör Sverige klara sig väl med ett trovärdigt skalskydd - trovärdigt flygvapen, trovärdig ytflotta, trovärdigt ubåtsvapen, trovärdigt luftvärn och trovärdigt mobilt kustartilleri/kustrobot. Det enda vi har som är någorlunda rätt dimensionerat idag är vårt ubåtsvapen.

Vill man få en uppfattning om hur rustat Gotland en gång var och hur avrustat det blev så är sajten Tjelvar en guldgruva. Det handlar om miljardbelopp, antagligen 10-tals miljarder, för att nå samma nivå som en gång gällde. Man kan titta på vad för enklare förrådsbyggnader som rivits eller varför inte hur det toppmoderna kustartilleriet på ön Asunden, en ö som skymtar förbi i min bok Midvintermörker, såg ut och hur det ser ut idag (längst ner på sidan).

Tyvärr ser det i mycket ut på samma sätt i resten av Sverige där vi fått se en enorm kapitalförstöring när decennier av anläggningar har skrotats. Avveckling som i sig kostat miljardbelopp.

Men nu vänder det kanske. För Gotland. Armeinspektörn har via sitt forum Armébloggen meddelat att man ämnar sätta upp en ledningskader för Gotland, som skall finna ständigt närvarande på ön, skall planera för försvaret av ön och kunna leda bataljonsresurser som tillförs ön i händelse av ofred. Nu vet jag att det finns en del generaler som läst Midvintermörker, men förhoppningsvis är det bara sunt förnuft som härskar. Även för resten av Sverige skall sedan i höstas planering för försvar av landet återupptagits. Sedan 2004 har det inte existerat några planer längre för försvaret av Sverige, så att åtminstone planera är ett stort steg framåt. Man skall komma ihåg att det är planeringen som är värdefull, inte planerna. Planer åker ut genom fönstret när kryssningsrobotarna börjar flyga, men erfarenheter från planeringen har man alltid med sig. (Detta gäller egentligen alla planer - det är resan som räknas, inte målet - planeringen, inte själva planen)

Fast rimligtvis innebär det nu att man får bygga ett nytt ledningsbergrum på Gotland, för skall man sitta i en byggnad ovan mark så vet vi vad som blir det första som händer.

Samtidigt räcker det inte med en ledningsgrupp. Man måste faktiskt också ha manöverförband på ön, inte bara hemvärnet. Och Sverige saknar i stort sett förmåga att snabbt besätta Gotland med egen trupp. Visserligen kan vi flyga in 7. lätta bataljon via de hkp 16 (Blackhawk) som försvaret numera sitter på, och vi kan flyga in en del trupp mer tp 84 Hercules, men inga mekaniserade förband som kan slå en angripare. Annars får de hyra in sig på Destination Gotland färjor, något som motståndaren inte behöver göra.

Det finns ingen silvermedalj i krig. Den som sätter manöverförband först på ön Gotland är den som kommer behålla ön.

Här finns en möjlighet när vi nu avvecklar vår Afghanistaninsats och det med ens blir dåligt med utlandsuppdrag för svenska soldater, som därmed går miste om chansen om en dräglig lön. Låt oss istället betrakta Gotland som utlandet och på rullande schema skicka dit en bataljon från fastlandet, som väl på plats på ön under ett antal månader kan samövas på ett sätt som bara skett i samband med Nordic Battlegroup eller Afghanistaninsatserna.

Med sju manöverbataljoner i armén behöver en anställd inte vara på Gotland mer än vart 3.5:e år om man är där ett halvt år i taget. Och till skillnad mot Afghanistan kan man åka hem på helgerna...

Fler bloggare om arméinspektörns avsikter kring Gotland - Wiseman, Försvar & säkerhet.

Bloggen Observationsplatsen konstaterar att Ryssland nu flyger med strategiskt bombflyg över Östersjön sedan i höstas. Senast igår flög man med strategiska bombplan av typen Tu-22M "Backfire" över Östersjön. En enda Backfire bär tillräckligt med kryssningsrobotar för att skjuta bort hela det svenska flygvapnet där det sitter parkerat i ett fåtal oskyddade plåthangarer. Ryssland har 151 st Tu-22M om någon undrade.

Dessutom sker det av en ren slump samtidigt som det idag är en omröstning i Lettland om det ryska språket som officiellt språk i Lettland...

Eller så skedde det av en ren slump samma dag som arméinspektörn gick ut och skrev om att remilitarisera Gotland. Vore intressant att se klockslag för när Backfire-planet flög.

LB-Hus i konkurs och sämsta januari för Myresjöhus och Smålandsvillan sedan 2009

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Sat, 18 Feb 2012 08:30:00 +0000

Som många läsare påpekat så har LB-Hus i Bromölla gått i konkurs (Bonnier/DN) efter att en rekonstruktion misslyckats. Ca 200 personer riskerar nu jobben, även om LB-Hus har gått i konkurs två gånger förut. Sannolikt köps väl konkursboet upp och företaget återuppstår igen.

BWG orderingång 2009 - jan 2012
i både Sverige och Norge

Samtidigt kan man konstatera att norska småhuskoncernen Block Watne Groups (OSE:BWG) svenska dotterbolag, premiumtillverkaren Myresjöhus och lågpristillverkaren Smålandsvillan, visar upp sin sämsta januari sedan 2009.

Det är dock tal om viss återhämtning vad gäller beställningar av nya villor när man tittar på det säsongsmässigt, dvs för januari månad. Detta ligger i linje med att bostadspriserna vände upp i januari.

Orderingång Sverige januari 2006 - 2012

Nya order i Sverige begränsades i januari till 87.7 MSEK mot 105.1 MSEK 2010 och 116.1 MSEK 2011. Siffrorna för 2011 var dock innan luften helt gick ur småhustillverkarna vilket skedde senare under våren. Som sämst under 2011 var nya order ner ca 50% för enskilda månader mot 2010, men redan i december steg den siffran till endast 18% ner. För januari är nu nedgången 25% på helåret.

Orderingång Sverige per månad

Det kan vara så att det värsta är över för småhustillverkarna och att man nu börjar se ljuset i slutet av tunneln. Eller så är det bara en tillfällig effekt av tjurfällan i bostadspriserna. En annan faktor är att december - januari tillhör en svag period normalt, och en svag period kanske inte drabbas av så stor nedgång. Mer relevant är hur försäljningen går mars - juni. Samtidigt var försäljningen ner 50% den normalt svagaste månaden på året, juli månad. Så i slutändan lutar det mot viss återhämtning.

December 2012 visade också större försäljning i Sverige än 2009, vilket inte gällt sedan april. Även det talar för återhämtning inom nyggandet av villor i Sverige, åtminstone för Myresjöhus och Smålandsvillan.

Månadschart för BWG-aktien

Baserat på uttalanden i media så är det främst köpare av billigare villor som uteblir. De som har råd med premiumvillor har alltid råd, värre är det för folk med normalare löner. Det hade förstås varit intressant att bekräfta detta genom att se specifik försäljning för respektive dotterbolag i BWG. Samtidigt är BWG:s investerarinformation suverän, med rapportering om nyordrar varje månad. Två tummar upp.

BWG har vänt upp med börsen, men gick ner hårt den senaste veckan då man tagit in mer pengar till koncernen via en private placement. Överlevnad är väl därmed säkrad ett tag till, men aktiekursen skulle förstås ner för att kompensera för utspädningen. Har inte gjort någon djupare analys av BWG än ovan, som mest handlar om den svenska marknaden. Den norska bostadsbubblan är ju kvar, och den svenska har knappast läkt ut redan - eventuell upprekyl i priserna är inte permanent, så det kan fortfarande vara lite tidigt att gå in i bolaget om man är intresserad.

Min slutsats är iaf att det värsta ser ut att vara över för stunden. Betyder inte att marknaden inte kan vika igen, kanske befinner man sig bara i stormens öga? Men sammantaget med kraftigt stigande villapriser i januari så är det logiskt att även nyförsäljningen ökar.

Fredagsmys: MA50/MA100 på enskilda aktier

noreply@blogger.com (Cornucopia?) — Fri, 17 Feb 2012 18:35:00 +0000

Intressant bloggkommentar till förra inlägget.

"Hej, Jag vill bara tipsa om att efter x antal 100 timmar testandes olika TA strategier i Hitta Kursvinnare (riktigt bra ift priset)blir slutsatsen att enkel MA50/MA100 med både lång och kort position är det som funkar i särklass bäst. Viktigt att välja konjunkturkänsliga aktier dock.
Får vi en riktigt sidledes marknad i flera år kommer detta funka dåligt men det känns osannolikt med kriser blandat med pengatryckande.Stoch, Bollinger, RDX och f...n och hans moster krånglar bara till det hela med massa köp och sälj. KISS och inse att det inte finns något perfekt system som går att finjustera. Hyfsat naiv man är man börjar backtesta och knör in variabel efter variabel bara för att de finns i programmet.
Några exempel senaste 5 åren: Volvo köpochbehåll=-9%, MA=221%, Stora -59% resp +128%, SSAB -61% resp. +684%, Skanska -21% resp. +351%, Clas Ohlson -37 % resp + 610% DOW 0% resp. 70%, NASDAQ +17% resp. +84%.Så hej då aktiestinsar och Buffettar och hejsan volatil casinoekonomin. Sorgligt, men det är bara att anpassa sig till hur det ser ut nu....Vh jonjon"

Trevligt fredagsmys på er!