<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/atom10full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267</id><updated>2009-11-11T07:47:54.171+01:00</updated><title type="text">La Casa Vieya</title><subtitle type="html">de Pablo Texón</subtitle><link rel="http://schemas.google.com/g/2005#feed" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/posts/default" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/" /><link rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><link rel="next" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default?start-index=26&amp;max-results=25" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email></author><generator version="7.00" uri="http://www.blogger.com">Blogger</generator><openSearch:totalResults>111</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><link rel="self" href="http://feeds.feedburner.com/blogspot/yNan" type="application/atom+xml" /><feedburner:emailServiceId xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0">blogspot/yNan</feedburner:emailServiceId><feedburner:feedburnerHostname xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0">http://feedburner.google.com</feedburner:feedburnerHostname><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com" /><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-2711297744775302430</id><published>2009-11-10T18:15:00.002+01:00</published><updated>2009-11-10T18:16:56.703+01:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="normalización llingüística" /><title type="text">Taller d'instalación d'Ubuntu n'Uviéu</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Svmf2huSXNI/AAAAAAAAAR4/057uPECIKMs/s1600-h/ubuntu.png"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Svmf2huSXNI/AAAAAAAAAR4/057uPECIKMs/s320/ubuntu.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5402524987121884370" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Más info, &lt;a href="http://blogs.altuxa.com/tapaponga/taller-dinstalacion-nuvieu.html"&gt;equí&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-2711297744775302430?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/2711297744775302430/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=2711297744775302430&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/2711297744775302430" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/2711297744775302430" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/11/taller-dinstalacion-dubuntu-nuvieu.html" title="Taller d'instalación d'Ubuntu n'Uviéu" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Svmf2huSXNI/AAAAAAAAAR4/057uPECIKMs/s72-c/ubuntu.png" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-4441293909315869271</id><published>2009-11-02T15:20:00.003+01:00</published><updated>2009-11-02T15:23:30.482+01:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="presentaciones" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="hai que dir" /><title type="text">Programa de LA CIUDAD EN LLAMAS</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Su7q3xJboAI/AAAAAAAAARw/Wn0EKD2dlM8/s1600-h/cartel.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Su7q3xJboAI/AAAAAAAAARw/Wn0EKD2dlM8/s320/cartel.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5399511247070404610" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;XUEVES 5 DE PAYARES&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;10:30 Sesión de comunicaciones [Departamento de Filología Española]&lt;br /&gt;13.30 Inauguración [Departamento de Filología Española]&lt;br /&gt;18:00 Recital de Rafa Cofiño [Edificio Histórico de la Universidad]&lt;br /&gt;20:00 Recital de Rubén d’Areñes, Carmen Camacho y Daniel Rabanaque [Aula de las Metáforas Fernando Beltrán, Grado]&lt;br /&gt;(Autobús gratuito Uviéu-Grau-Uviéu. Salida: 19.30&lt;br /&gt;Lugar: Edificio histórico de la Universidad de Oviedo)&lt;br /&gt;23:30 Concierto de Daniel Mata en el Callejón del Gato [Bar La Caja Negra]&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VIENRES 6 DE PAYARES&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;17:00 Recital de Sara Herrera Peralta, Álex Chico y Pablo Texón [Edificio Histórico de la Universidad]&lt;br /&gt;18:30 Recital de Berta Piñán [Edificio Histórico de la Universidad]&lt;br /&gt;19:30 Todo se entiende sólo a medias, espectáculo del colectivo La Palabra Itinerante (Música, poesía y visuales, con textos de José María Gómez Valero, David Eloy Rodríguez y Miguel Ángel García Argüez) [Salón de Actos de la Biblioteca de El Milán]&lt;br /&gt;00:00 Concierto de Alfredo González y fin de fiesta [Bar La Calleja La Ciega] &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-4441293909315869271?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/4441293909315869271/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=4441293909315869271&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4441293909315869271" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4441293909315869271" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/11/programa-de-la-ciudad-en-llamas.html" title="Programa de LA CIUDAD EN LLAMAS" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Su7q3xJboAI/AAAAAAAAARw/Wn0EKD2dlM8/s72-c/cartel.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-8278478698830612405</id><published>2009-09-11T15:42:00.005+02:00</published><updated>2009-09-11T15:53:06.779+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"Animal inmortal"</title><content type="html">&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" &gt;Semeya:&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SqpVGggVQ5I/AAAAAAAAARo/5i6Ek3rrBXg/s1600-h/SOL+NARANCO+MR.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SqpVGggVQ5I/AAAAAAAAARo/5i6Ek3rrBXg/s320/SOL+NARANCO+MR.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5380206275140600722" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" &gt;
&lt;br /&gt;Testu:&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Fujitsu/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt;&lt;/style&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Fujitsu/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);" class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Animal inmortal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Acaba’l branu. O meyor: muerre’l branu, que ye como dicir que tuvo un ciclu vital. Un ciclu qu’empecipió va pa tres meses y ta a puntu de rematar. Una vida condensada en doce selmanes. Infancia, edá adulta y vieyera estremaes pola entrada de xunetu, agostu y setiembre, podía ser. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;El branu ye agora esti cuerpu echáu que vemos na semeya: vieyu, engurriáu, más ennegrecíu que doráu. Una figura del pelo ralo y escaso. Torpemente tiñío. Quier más mirar pal suelu o simplemente zarrar los güeyos (en trancalos ye no que piensa yá) pa nun contemplar les hores postreres de lluz. Nació de la primavera y, en llegando xunetu, yá yera una rapaza ambiciosa, enllena de suaños y de lluz. N’agostu yá escomencipió a contar los díes que faltaben pa llegar a setiembre y a facer balance de les poques victories y de les munches derrotes. Vía xunetu como daqué primixenio o primitivo, una xénesis alloñada y ignota. De xunu nun guardaba recuerdu dalu. Agora, bien entráu setiembre, empieza a perder concencia de sí mesma. Yá nun sabe mui bien lo que ye. Por eso escuende la cabeza y echa’l día adormecida al pie d’un árbol qu’escasamente-y da solombra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Pero la so muerte (la del branu) nun ye importante porque ye remisible. Porque, en verdá, nun ye muerte. La “turritopsis nutricula” ye un tipu d’aguamala de la figura alta y acampanada que se topa principalmente n’agües tropicales, anque tamién ta espardiéndose pel Mediterráneo gracies a los tanques de llastre de los barcos. El casu ye que tien la capacidá de, n’alcanzando la madurez sexual, volver al estáu primitivu de pólipu. Crez-yos un cuerpu nuevu dende l’interior de sí mesmes, pero son siempre’l mesmu individuu. Son a ello tresformando les célules n’otru tipu de célula al traviés d’un procesu que se denomina “tresdiferenciación”. Virtualmente, son inmortales, lo mesmo que’l branu. Sabemos que va rexenerase y volver a ser un recién nacíu al otru añu. Por eso nun se llora nel so veloriu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;El branu, entós, como vida en sí mesmu, como una vida dientro de la vida del restu del añu. Esa autonomía xustifica que nos sintamos nuevos y espurgaos de los pecaos anteriores. Ye branu y yá sabemos que vivir ye fácil... Y a quien nos paez que nun-y funciona mui bien la mollera dicímos-y que-y falta un branu. Que-y falta, n’últimos cabos, una vida que vivir y de la qu’aprender. Si esto ye asina, yo tengo dos vides de más que me regalaron les dos navidaes que pasé nel Hemisferiu Sur. Dos branos de más, dos vides inesperaes, dos boles estra que quiciabes puean compensar tantu tiempu marafundiao. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Tamién tien el so ciclu de tres meses esta sección. Esti ye l’últimu artículu del añu y probablemente nunca vuelva a haber más, pero esta muerte, lo mesmo que la del branu (la falsa muerte del branu, hai que matizar), nun ye importante. Y non porque estes palabres sean virtualmente inmortales (cualquier cosa escrita n’asturianu arreciende a muertu que tira p’atrás...), sinón porque cualquier sección estival pesa menos que povisa nel aire. Cuando n’avientu te pones a fregar la cocina y a rebuscar ente los periódicos vieyos pa ponelos enriba de lo moyao pue ser que, azarosamente, eches mano d’un periódicu braniegu que milagrosamente aguantara tres meses ensin ser usáu. Pue ser que te dea por echar una goyada a la fueya que te quedó debaxo del pie derechu. Y vas comprobar que lo que tas lleendo nun esistió, nun pasó pel to cerebru, nun entró na to memoria. Pertenez a otra vida que tu nun vivisti.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:&amp;quot;;font-size:12;"  &gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:&amp;quot;;font-size:12;"  &gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:&amp;quot;;font-size:12;"  &gt;Yá ye hora d’echar la despidida. Xusto agora que la semeya cobra vida pa llevame y dexame petrificáu nella. Compruebo que la muyer tien desdibuxaos los rasgos de la cara. Los deos van arralando a mou. El sol va cayendo. Échome al par d’ella a morrer o a dormir o a nada.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:&amp;quot;;font-size:12;"  &gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Publicao en &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-8278478698830612405?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/8278478698830612405/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=8278478698830612405&amp;isPopup=true" title="1 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8278478698830612405" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8278478698830612405" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/09/animal-inmortal.html" title="&quot;Animal inmortal&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SqpVGggVQ5I/AAAAAAAAARo/5i6Ek3rrBXg/s72-c/SOL+NARANCO+MR.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-4971240661699084870</id><published>2009-09-04T12:52:00.003+02:00</published><updated>2009-09-04T12:58:05.630+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"All Tomorrow's Parties"</title><content type="html">&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" &gt;Semeya:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SqDyi-NUDDI/AAAAAAAAARg/pjOuqfuWqF8/s1600-h/FIESTAS+LAS+CAMPAS+MR.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SqDyi-NUDDI/AAAAAAAAARg/pjOuqfuWqF8/s320/FIESTAS+LAS+CAMPAS+MR.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5377564637708684338" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" &gt;Testu:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-size:130%;" &gt;All Tomorrow’s Parties&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Nun hai añu ensin fiesta. O nun hai llugar ensin una fiesta al añu. La fiesta quier ser el sincretismu d’un sitiu, la suma real de toles posibilidaes virtuales de los últimos meses, colo que tienen que concurrir los forasteros y los nativos, los que viven en pueblu y los que marcharon fuera, los turistes y los simples amigos de la xorda. L’añu enteru ha reproducise a escala pequeña en venticuatro hores pa poder rir, beber y charrar tolo que nun se rio, bebió y charró primero.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Miguel lleva venti años col mesmu puestu d’algodón dulce. Ye verdá que se vienden tantes mazanes carambelizaes como palos d’algodón, pero sabe bien que’l reclamu de la espresión “ALGODÓN DULCE” ye muncho mayor. Igual ye qu’a la xente-y recuerda a dalgo asina como un ánxel o piensen nuna escena d’una película romántica, pero’l casu ye qu’esi lletreru y la pintura rosa del puestu son lo único sagrao y inamovible del negociu. A Miguel, otra manera, fai-y gracia esa parafernalia sensiblera qu’arrodia al dulce que viende. Mira pa les manes quemaes pol zucre ferviendo, piensa nos dolores de cabeza que-y provoca’l ruquerruque del motor de l’afilvanadora y rise de les pareyes que ven nello una representación del namoramientu. Miguel ta intentando echar un pigarciu na caravana, pero nun ye a ello. Antes había un poco más de respetu ente compañeros y depués de comer había un pactu tácitu p’aparar la música y dexar dormir al que quixera. Agora non. Los más nuevos nun entienden esi tipu de coses. Mirando pal techu de la caravana, Miguel piensa en que tolos pueblos tienen un día de fiesta al añu. Un día onde rir, beber y charrar. Un día onde vien tola xente de fuera y ta tola xente del llugar. Un día. Un llugar. Y piensa que pa él tolos díes son fiesta, él lleva la fiesta al llombu y, precisamente por eso, pa él nunca ye fiesta. Nun hai celebración ensin escepcionalidá. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;La fiesta siempre quier allargase más acullá de les sos llendes y abordar, conquistar el día siguiente. Más sincretismu, más condensación. Hai que tresnochar, quier dicise, dir más acullá de la nueche, rompela, nun ser medrosos énte la so presencia porque la recompensa ye mui valiosa: la mañana ye un ritu de pasu de temporalidá variable que nos convierte en seres d’una materia superior, con llicencia pa berrar, revistir burros y picar en toles puertes.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;María quier más nun salir na semeya. Por eso ta acabante de dexar vacia la silla colorada de Coca-Cola que-y regalara, xunto con una mesa y una sombrilla, Pedro, el fiyu de Miguel el del algodón, que tien un chigre na costa. Nun sabe si ye por cobardía o porque tien mieu a que, de dalguna manera, la localice Felipe. Sea como sea (y igual ye esa la razón pola que se llevantó), présta-y pola vida ver al nenu llindiando’l puestu. En pocos díes va tener que volver a escuela y quier esfrutar d’estos últimos momentos con él. Ye un paisanín, mirái con qué seguranza ta aende asentáu. María piensa que, de toles maneres, nun quería que’l rapaz se dedicara a esto. Como diz Miguel, nosotros tamos tolos díes de fiesta, colo que nunca tamos de fiesta, pero lo peor nun ye eso, lo peor ye que la xente nun ye a aparar y quier siguila pela mañana y lo que más-yos presta ye venir a fadiar a los tomboleros y golpiar na caravana y intentar abrila. Paez qu’al otru día de la fiesta pela mañana nun hai llei, ta too permitío. Por eso María guarda debaxo del colchón un cuchellón. María, al tiempu que se tira la semeya, mira con gracia la imaxe tan guapa y harmónica que se creó nesi momentu: el fiyu marcando una equidistancia ente Zar (el perru) y un nenu que paez asonsañalu (al perru). El fiyu como espeyu animalizador / personificador. Seguro que sal una foto guapísima. A ver si-y la pido al rapaz esti.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;Miguel piensa en María, no sola que ta. Como él, qué coime. Piensa nel rapacín, que seguro qu’un día d’estos tien que marchar pa escuela. Piensa en que lo más seguro ye que yá llegara’l fotógrafu que llamó pa inmortalizar esti momentu: l’últimu día del puestu d’algodón dulce. Imaxina la semeya col puestu d’él zarráu al fondu; a la esquierda, el puestu de María, con ella, guapísima, asentada na silla de Coca-Cola. Miguel yá nun intenta más pasar a dormir. Val más dir desmontando y cargando la ferralla na furgoneta. Yá tuvo bien de vivir ensin fiesta.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;Publicao en &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-4971240661699084870?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/4971240661699084870/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=4971240661699084870&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4971240661699084870" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4971240661699084870" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/09/all-tomorrows-parties.html" title="&quot;All Tomorrow's Parties&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SqDyi-NUDDI/AAAAAAAAARg/pjOuqfuWqF8/s72-c/FIESTAS+LAS+CAMPAS+MR.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-6902610118205697113</id><published>2009-08-28T19:25:00.001+02:00</published><updated>2009-08-28T19:29:13.678+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"La muerte blanca"</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Semeya&lt;/span&gt;:
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SpgTOvl59EI/AAAAAAAAARY/i89qyRh0ly4/s1600-h/TEMPORAL+OVIEDO+MR+.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 220px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SpgTOvl59EI/AAAAAAAAARY/i89qyRh0ly4/s320/TEMPORAL+OVIEDO+MR+.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5375067299281237058" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Testu:&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Pablo/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p class="MsoBodyText" style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0);" align="center"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;La muerte blanca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Nieve na ciudá. Ye dalgo irracional pela mio parte, pero sóname paradóxico, cuasi antitético. Nun me cuesta imaxinar a una muyer caminando ente la nieve de Brooklyn con una bolsa de papel enllena de fruta y pan de molde nes manes, pero eso nun dexa de ser ficción. Pa mi, nieve y ciudá nun casen. Y eso, más acullá de maníes personales, tamién tien un plizcu de verdá: la urbe (a lo menos la que yo conozo) nun ta preparada pa la nieve. Nel mesmu momentu en que se sacó esta semeya yo taba entrulláu nuna rotonda intentando ensin ésitu salir d’Uviéu. Na parte alta de la ciudá los coches someyaben patinadores borrachos trazando llinies absolutamente azaroses. La llocura, la llocura de la nieve tomó a la población uviedino per unes hores, incluyendo a los sos responsables municipales, qu’optaron pola atonía como respuesta al fenómenu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Esi caos nun s’espeya n’absoluto nesta foto tan harmoniosa, tan llena de guapura y de lirismu. Porque la nieve inventóse pa ser contemplada, non pa ser vivida. Ye la paradoxa del observador a la inversa: la nieve muestra la so cara más favorecida cuando ye observao. Siempre me chocó de nenu que mio güelu odiara tanto la nieve, que lo considerara un luxu propiu de los que veníemos de la capital a velo nevar. Xorrascando na memoria familiar ye bono d’esplicar esta animadversión: nel añu ochentayún una nevadona provocó una riada grandísima que marchó cola nuestra casa d’El Corral de los Xastres. Tan guapa como puta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;La nieve, entós, como’l tarrén de la idealización, de la ficcionalización enguapiadora. Les nieves, quiciabes; les distintes dimensiones de la nieve. A los dieciocho años andábemos estelaos colos poemes de “La lentitud de los bueyes” y “Memoria de la nieve”. Aquel iniciáticu (y inicial) “Nuestra quietud es dulce y azul y torturada en esta hora. / Todo es tan lento como el pasar de un buey sobre la nieve” yera cuasi un gritu de guerra naquellos tiempos de nocturnidá y inxenuidá. Pero pa mi aquella nieve de Julio Llamazares nun tenía nada que ver cola nieve que conocía (nin colo del monte nin colo del asfaltu); aquello yera la única nieve real: lo de la lliteratura. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Tengo derechu, polo tanto, a proclamar la verdá d’esta semeya: el camareru escosó la lleche en chigre y pidió al cielu que-y echara unos falampinos lácteos (“una nube”, hai quien lo llama). Yá cayó nes taces lo xusto pa quita-y l’amargor al café y por eso protexe cola mano la cacía. En cualquier casu, pa él ye un acontecimientu estrañu, estraordinariu tamién. Igual ye la primer vez que lo ve nevar. Como María, la camarera paraguaya de la sonrisa eterna n’El Parador de Felechosa. Llevaba cuatro meses en pueblu cuando un día’l cielu empezó a echar una especie de povisa blanco. Salió del mostrador y tuvo media hora recibiendo la nieve na tiesta, empapando los pies y la ropa d’aquello pa lo que nin siquiera tenía nome. La primer nieve como’l primer día del mundu. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Contaba falar nesti artículu del cambéu climáticu, del primu de Rajoy --¿ye posible escribir sobre’l cambéu climáticu ensin citar al primu de Rajoy?--, del capitalismu estrozador, pero, a lo último, la nieve fo apropiándose de la fueya, de les palabres, de les lletres. Ta tan a gusto la condenada na tierra de la ficción que yá nun hai quien lo eche d’equí, conque meyor sigo pensando na edá de la nieve, reflexonando por qué la nieve m’abulta antigua, perteneciente al pasáu (otru rasgu de ficción nello). La chaqueta del chigreru, propia d’un café de los cincuenta, va a xuegu cola nieve que cai y la cuenta ye velo too en blanco y negro, como un “flashback” cinematográficu. La escena ye d’antes, los güeyos, d’agora. Guapamente podíemos ver cómo la nieve va cubriendo los árboles y el suelu, cómo va uniformando’l paisaxe, cómo saca’l poder igualatoriu qu’heredó de la muerte. Una muerte, eso sí, blanca como la nieve.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;Publicao en &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-6902610118205697113?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/6902610118205697113/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=6902610118205697113&amp;isPopup=true" title="3 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/6902610118205697113" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/6902610118205697113" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/08/la-muerte-blanca.html" title="&quot;La muerte blanca&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SpgTOvl59EI/AAAAAAAAARY/i89qyRh0ly4/s72-c/TEMPORAL+OVIEDO+MR+.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-5494262414295455589</id><published>2009-07-31T12:00:00.002+02:00</published><updated>2009-07-31T12:05:10.892+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"¿Crisis? ¿Qué crisis?"</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Semeya:&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SnLBQDo4svI/AAAAAAAAARQ/2V0z-6AOMGk/s1600-h/POBREZA+MR+.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 216px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SnLBQDo4svI/AAAAAAAAARQ/2V0z-6AOMGk/s320/POBREZA+MR+.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5364562587750544114" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Testu:&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/DOCUME%7E1/Pablo/CONFIG%7E1/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0);" align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;b&gt;¿Crisis? ¿Qué crisis?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Por mui asistemáticu y azarosu que sea’l repasu fotográficu añal que venimos faciendo nestes páxines, nun diba poder concebise que nesta sección nun se tratara’l tema de los temes nos últimos meses: la crisis. Y pa ello --mirái qué travesáu y iconoclasta soi-- escueyo una semeya que lo último qu’espeya ye la mentada crisis. Un home quier fundise col suelu, marcar l’autohumillación como moneda de cambéu pa consiguir una llimosna, un xestu de caridá ente los viandantes apresuraos. La so figura ye estática, anclada a la tierra y al momentu; los piatones, d’otra manera, conformen representaciones dinámiques, en movimientu. Pal home que pide, pal probe, nun hai cambéu, nun hai, siguiendo la so etimoloxía, crisis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;La crisis afecta a la realidá dinámica del primer mundu, al suxetu cambiante de los poseedores, anque más que como suxetos habíen ser definíos (habíemos ser definíos) como oxetos porque, a pesar a la nuestra posición de privilexu, nun somos facedores de la nuestra realidá, a lo menos de la nuestra realidá económica, que, como bien nos aprendieron, ye la única realidá real. Un confusu baturizu de ciclos macroeconómicos, un turbiu báramu d’escuros conseyos d’alministración marquen si podemos comprar un pisu o siguir viviendo arrendaos, si podemos comprar xoletes de gochu o de xata, si podemos cambiar de coche o siguir sufriendo la pota qu’heredemos del tíu Ramón. Sí tenemos la capacidá de decidir a cada cuatro años quién va xestionar les migayes sociales que-y queden a los presupuestos del Estáu. Nesi ruin porcentaxe del mundu ye onde viven les ideoloxíes. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Como realidá dinámica que somos, necesitamos un guía, un pastor que nos enverede peles siendes de la vida y esa figura necesaria y tranquilizadora represéntenla los economistes. Pero ¿qué ocurre cuando’l pastor ta enfiláu, cuando dios ta dormiendo, cuando tolos espertos fallen nes sos previsiones?: el cataclismu, la crisis, perdón, LA CRISIS. Siempre sentí dello de complexu d’inferioridá al falar con banqueros (meyor dicho, con bancarios, creo que nunca traté con un banqueru) y economistes. Siempre creí sensatamente y siempre me fixeron creer que la mio opinión nun yera más qu’un patéticu gritu d’un nenu ensin fundamentos. Nun creo qu’eso sea mentira, pero tamién sé que les sos teoríes nun taben mui apotaes, que los sos tiros escasamente dieron na diana. Y eso ha tener una consecuencia, una responsabilidá. Supongo que, si nengún metereólogu fora a predicir la mayor tormenta del sieglu, habría que cambiar de metereólogos. Anque seguro que diba haber quien dixera que lo qu’había que facer yera cambiar de planeta. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Nun sabemos d’economía, nun tenemos nin la más remota idea de cómo funciona l’asuntu. Podemos echar la partida, pero ensin saber les regles del xuegu porque entender lo que ye’l dineru nun nos ye dao. Como mio güelu, que siempre nos facía de rir cola so incapacidá pa midir el valor monetariu de les coses: “Á güilo, ¿cuánto pue valir esta casa?”. “Nun sé, cien mil pesetas”. &lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;“N’home non, más”. &lt;/span&gt;“Quesió, mil millones”. Esa inocencia ye una de les coses que siempre me prestaron d’él. Pero la inocencia tampoco nun ye sinónimu de fatura o que-y lo pregunten a un amigu d’él de Felechosa. Tiró pa Uviéu a comprar unos zapatos na cai Madalena y, en mercándolos, echó a andar hasta la plaza la catedral. Ellí, unos mozos folgaos quixeron rise d’aquel paletín que traía’l paragües al llombu y interrumpiéronlu mientres contemplaba la monumentalidá del templu: “Señor, menuda maravilla, ¿verdad?”. “La verdá ye que sí”. “¿Cuánto cree usted que puede valer este edificio?”, preguntaron aguantando les risotaes. “Pos pa mi que debe valir lo mismo qu’una aguá en mayo” soltó humildemente filosóficu’l paisanu. La verdá ye que nun tenemos nin puñetera idea d’economía.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Esta semeya d’un mundu ayenu a les crisis, d’un mundu perpetuu tamién nos muestra gráficamente otra realidá: la del tercer mundu como oxetu insertáu nel primer mundu. L’home postráu ye un estorbu pa los piatones, un ente que molesta y fadia. Pue ser hasta que daquién zarapique con él, tropiece col so cuerpu y caya embaxo y los sos güeyos queden a l’altura de los del méndigu y dambos observen el vaciu qu’ostenten los sos respectivos globos oculares. Pue ser que nesi momentu se decidan a socializar les pérdigues y ayudase a ponese en pie. Anque ún de los dos podrá siguir camín alantre y l’otru, yá baxando de nuevo al suelu, namás aceptar la so condena al estatismu. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; 
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;[Publicao en &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;]
&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-5494262414295455589?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/5494262414295455589/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=5494262414295455589&amp;isPopup=true" title="1 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5494262414295455589" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5494262414295455589" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/07/crisis-que-crisis.html" title="&quot;¿Crisis? ¿Qué crisis?&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SnLBQDo4svI/AAAAAAAAARQ/2V0z-6AOMGk/s72-c/POBREZA+MR+.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-2420084121115584470</id><published>2009-07-24T12:26:00.004+02:00</published><updated>2009-07-24T12:40:05.929+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"Hegel de saldu"</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Semeya:
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SmmNmQNH3GI/AAAAAAAAARI/ZXxTDQR57to/s1600-h/REBAJAS018.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 218px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SmmNmQNH3GI/AAAAAAAAARI/ZXxTDQR57to/s320/REBAJAS018.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5361972519685839970" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;Testu:
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Pablo/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Font Definitions */ @font-face 	{font-family:SimSun; 	panose-1:2 1 6 0 3 1 1 1 1 1; 	mso-font-alt:宋体; 	mso-font-charset:134; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:3 680460288 22 0 262145 0;} @font-face 	{font-family:"\@SimSun"; 	panose-1:2 1 6 0 3 1 1 1 1 1; 	mso-font-charset:134; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:3 680460288 22 0 262145 0;}  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:SimSun; 	mso-fareast-language:ZH-CN;} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);" align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Hegel de saldu&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%; font-weight: bold;" align="center"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-weight: bold;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-weight: bold;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Pablo/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Font Definitions */ @font-face 	{font-family:SimSun; 	panose-1:2 1 6 0 3 1 1 1 1 1; 	mso-font-alt:宋体; 	mso-font-charset:134; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:3 680460288 22 0 262145 0;} @font-face 	{font-family:"\@SimSun"; 	panose-1:2 1 6 0 3 1 1 1 1 1; 	mso-font-charset:134; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:3 680460288 22 0 262145 0;}  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:SimSun; 	mso-fareast-language:ZH-CN;} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;L’añu divídese en dos estaciones marcaes por dos solsticios: el de les rebaxes de xineru y el de les rebaxes de xunetu. Pierde sentíu la vieya división cuaternaria nuna sociedá alloñao del campu y los sos ciclos. Seguro que dalgún cultivador occidental del h.aiku yá escribió (o escribirá) dalgunos versos --tres, supongo-- sobre la manera en que caen, describiendo un harmónicu vuelu, les antigües y carísimes etiquetes ensin rebaxar sobre’l suave suelu del centru comercial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Prestaba, de toles maneres, que les rebaxes foran daqué más totalizador, más universal (que foran una forma de vida, un sentimientu que diera pie a pintaes de reivindicación victimista del tipu “Shopping is not a crime”): rebaxes nes multes, rebaxes nos cacharros (nel preciu, non na cantidá de whisky, qu’eso yá existe: un cacharru rebaxáu), rebaxes na nota desixible p’aprobar un exame, rebaxes nos requisitos pa conquistar a la persona amada, rebaxes nel IBI, rebaxes na declaración de la renta, rebaxes nel periódicu del día. Diba ser curativo tener dos momentos purificadores al añu de rebaxa total. Pero va llegar esi momentu. Los Estaos modernos, la Humanidá mesma nun van tar completos hasta que nun algamen esi finxu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Esti día fui a les rebaxes. Decepción. ¿Baxar dos euros a unos pantalones de cuarenta ye rebaxar? Non, home, non. Lo que tienen nes tiendes ye poca vista, bobu. ¿Nun se dan de cuenta de que lo qu’opera na mente del comprador de rebaxes ye un algoritmu tal que’l valor del productu que se quier mercar ye igual a la diferencia ente lo que costaba y el preciu rebaxáu? Nun da más el preciu inicial, lo qu’importa ye la diferencia. Que s’enteren. Anoxáu, marché de la tienda decidíu a esperar a les segundes rebaxes, la gran redundancia del capitalismu: “rebaxar” pue significar ‘volver a baxar’; si m’apures, “rebaxes” pue referise a ‘les coses mui baxes’, pero ¿cómo llamamos a la mengua de la mengua?: “segundes rebaxes”, rerrebaxes, el descuentu verdá, diéronnos la mano primero y agora tenemos el brazu. A la fin engañemos a El Corte Inglés. Anque (nunca meyor dicho), too tien un preciu: les segundes rebaxes son como la casería d’Escarlata O’Hara --¿por qué Johansson ye Scarlett y O’Hara, Escarlata?--: hai un cartel que pon “TARA” per tolos llaos. Tierra de Tara. Ropa tarao. A dios pongo por testigu que nun voi volver a les rebaxes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Vemos na semeya a Arsenio, en plenu ritual de pasu propiu del solsticiu de veranu. La paisana ta probando una falda y él quier más esperar onde más pega l’aire condicionao. Saca tola maña que llabró n’años p’autoencontase, pa mantener un equilibriu máxicu basáu en dos columnes maestres: tol pesu del cuerpu descansa nuna doble prolongación de brazos y piernes que conecten cola estructura d’armazón creada nos bolsos de los pantalones de tergal. Piensa que’l traxe del maniquí (“la maniquí”, meyor dicho) someya más a un vistíu de fallera qu’a un productu d’alta costura, pero tovía nun vio la clave, la revelación qu’echa esta semeya: el cartel doble qu’a les sos espaldes nos alluma’l camín: “SÍNTESIS”. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Hegel distingue tres momentos dientro del procesu dialécticu: tesis, antítesis y síntesis (la tríada dialéctica). El primer momentu --tesis--&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;ye una afirmación, una realidá, un conceptu: “facíame falta comprar ropa”. El segundu momentu --antítesis-- ye la negación o contradicción de lo anterior: “ta mui caro, fía”. El tercer momentu --síntesis-- ye la superación del conflictu y mantién los aspectos positivos de los dos estadios anteriores: “voi dir a les rebaxes”. Trunfa la síntesis y ofreznos, cómo non, un tres por ún: tesis, antítesis y síntesis al preciu de la síntesis. Más barato, imposible. Bien ye verdá que la tríada dialéctica ye un inventu pedagóxicu de los estudiosos de Hegel, qu’él nunca usó esos términos. Ye ropa de marca, pero falsificao. ¿Qué más quies con esi preciu?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Miro otra vuelta pa la semeya y pienso na soledá teatral de los maniquís. Un &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Esperando a Godot&lt;/span&gt; eternu a la busca del so oxetivu últimu: la transustanciación, el milagru; cuando menos, la transacción de la so ropa al cuerpu de los clientes, la desnudez como victoria, miles d’humanos vistiendo nel mundu esterior lo qu’ellos visten como trunfu. Anque, de nueche, el maniquí, la maniquí tea a escures, abandonáu, inútil. Esperando, esperando, esperando.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;[Publicao en &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;]
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-2420084121115584470?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/2420084121115584470/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=2420084121115584470&amp;isPopup=true" title="1 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/2420084121115584470" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/2420084121115584470" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/07/hegel-de-saldu.html" title="&quot;Hegel de saldu&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SmmNmQNH3GI/AAAAAAAAARI/ZXxTDQR57to/s72-c/REBAJAS018.JPG" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-7833013625417303936</id><published>2009-07-17T14:28:00.002+02:00</published><updated>2009-07-17T14:31:02.659+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"Emperador 3D"</title><content type="html">Semeya:
&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SmBulZ2IDmI/AAAAAAAAARA/3qYthShyJzc/s1600-h/INAUGUARACION+DE+EXPO018.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 219px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SmBulZ2IDmI/AAAAAAAAARA/3qYthShyJzc/s320/INAUGUARACION+DE+EXPO018.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5359405145443012194" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;br /&gt;Testu:
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Pablo/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 	{mso-style-next:Normal; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:center; 	mso-pagination:widow-orphan; 	page-break-after:avoid; 	mso-outline-level:1; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-font-kerning:0pt;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: right;" align="right"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;h1 style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Emperador 3D&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/h1&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;“Annus horribilis”. Siempre asocio esa espresión con Lady Di (¿o yera con Lady Day?), pero guapamente podía valir pa definir l’últimu añu del Gobiernu asturianu. A lo menos, no que cinca a la rellación colos sos fiyos: los funcionarios. Anulación de la carrera profesional, inhabilitación de les plantiyes docentes, invalidación de dellos procesos selectivos... Toos estos reveses (¿xueguen al tenis los conseyeros?) xudiciales complétense con una engarrada de contino colos sindicatos. Cuando un Gobiernu socialdemócrata anda a la griesca a cada día colos sos funcionarios ye que dalgo falla: o los funcionarios o’l Gobiernu&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;socialdemócrata. Ye verdá que la xente que trabaya pal Estáu ha tener un control que repercuta nuna mayor eficiencia. Ye verdá que delles veces hai xente que fai dexación de funciones (y dígolo yo, que soi un asquerosu funcionariu más), pero tamién ye verdá qu’al amu nun-y pue dar una ventolada y querer reformar la casa ensin contar colos que la habiten. N’últimos cabos, el funcionariáu d’un país marca un límite de máximos pal restu de trabayadores y una mengua nos derechos d’aquellos conviértese nuna mengua de los derechos d’estos. Cuando los funcionarios tengan quince díes de vacaciones, los obreros tendrán una selmana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Esti día, pasiando per Soto, vi una escena mui evocadora: una paisana entraba dientro del patiu de la escuela (pa ser más exactos, del CRA, que significa Centru de Rendimientu Altu, ¿non?) pa colingar de la valla metálica que la / lu arrodia tres toballes d’HUNOSA (sí, estes azulines rectangulares). Paecióme una bona radiografía d’Asturies. Protección. Oficial. Por razones revesaes que nun vienen al casu, fui a escuela en Morcín. Eso xeneróme un gran complexu d’inferioridá que tovía arrastro, porque en clase yo yera l’únicu (a lo menos, asina lo recuerdo, que ye lo importante) que nun llevaba los llibros na maletuca d’HUNOSA. Eses bolses de tela plastificao col anagrama en blanco de la empresa yeren pa mi la culminación del Estáu del bienestar. Nuna sociedá xusta tol mundu diba tener la so maleta. Yo sentíame un probetayu fiyu de maestrinos. ¿Qué me podíen traer mio padre y mio madre del trabayu? ¿Una tiza? ¿Un borrador? ¿Un mapa mudu? Yo quería esa condenada maleta. Yo quería sentime protexíu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Tamos equí pa comentar esta semeya de riba, non pa facer terapia de baldre, ¿non? De toles maneres, cuando la veo (la semeya), nun soi a evitar recordar otru trauma de cuando nenu. Más qu’un trauma, un fiascu: les gafes 3D. ¡Cuánta ilusión punximos naquella estrena! ¡Cuántos rebolguinos esperando a que llegara a los Principado o, tamién nos valía, a los Minicines “Pesadilla en Elm Street 3”! Diba ser la nuestra primer esperiencia 3D. Les dos dimensiones nun yera más qu’un estadiu qu’había que superar. Pero la verdá ye que la película víase igual con gafes 3D qu’ensin elles, lo que tuvo un efectu máxicu: por nun aceptar la derrota, tol mundu comentaba les maraviyoses sensaciones que tuviera na sesión, tol mundu recordaba la inigualable dimensión que descubriera. Tol mundu inventaba una película, conque cada espectador vio una obra distinta: la que quería ver. Lo mesmo nesta semeya de políticos y ex-políticos (porque un ex-rector ye un ex-políticu, ¿non?): con cara orgásmica, Vicente Álvarez Areces ve una Asturies moderno y culto, María Jesús Álvarez ve más o menos lo mesmo, l’ex rector Juan Vázquez contempla un heriedu únicu na Universidá d’Uviéu y l’ex-conseyeru Riopedre (la so cartera --perdón, la cartera ye pa los ministros, los conseyeros deben trespasase una mochila, d’HUNOSA, pueque-- n’Educación asumióla va tiempu Ana Rosa Migoya) columbra un sistema educativu de garabatiyu. Caún viendo lo que quier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;A la manera del emperador que diba desnudu contando que diba vistíu y naide-y lo dicía, val más creer que somos razonablemente felices. Anque toos vean lo contrario. Pero la nuestra inconsciencia pue tener consecuencies indeseaes. N’“El Palacio de la Luna”, Paul Auster cuenta cómo Marco Stanley Fogg y el vieyu Thomas Effing ven, a plenu sol, a un mozu abellugase d’una imaxinaria lluvia so un paragües ensin tela. Deciden sigui-y el xuegu y metese baxo esa cadarma metálica y lleven el disparatáu oxetu pa casa como regalu. A los dos díes, el vieyu Effing propónse desafiar el bastiazu que cayía en Nueva York col paragües taráu como defensa. Ye feliz per unes hores creyéndose invencible, innmune al agua... pero garrando una pingadura que-y provoca una pulmonía mortal. Morrió creyendo que yera feliz o, como mínimo, morrió creyendo que taba secu. Cada individuu ha responder al so dilema, a si quier vivir consciente o con gafes 3D. Yo tengo mui claro que nun tengo nin la más mínima idea de qué ye lo meyor. Pa por si acasu, guardo dos paragües nel armariu: ún con tela y otru ensin ello.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; 
&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-7833013625417303936?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/7833013625417303936/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=7833013625417303936&amp;isPopup=true" title="2 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/7833013625417303936" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/7833013625417303936" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/07/emperador-3d.html" title="&quot;Emperador 3D&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SmBulZ2IDmI/AAAAAAAAARA/3qYthShyJzc/s72-c/INAUGUARACION+DE+EXPO018.JPG" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-5769943935788451344</id><published>2009-07-10T16:12:00.002+02:00</published><updated>2009-07-10T16:23:41.100+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">"Schrödinger on the TV"</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Semeya:
&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SldOSnCwbgI/AAAAAAAAAQ4/XVqhiI2HwcE/s1600-h/CASTING+OT+MR+.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SldOSnCwbgI/AAAAAAAAAQ4/XVqhiI2HwcE/s320/CASTING+OT+MR+.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5356836363405651458" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Testu:
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Fujitsu/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoTitle, li.MsoTitle, div.MsoTitle 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:center; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:EN-GB; 	font-weight:bold;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} a:link, span.MsoHyperlink 	{color:blue; 	text-decoration:underline; 	text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed 	{color:purple; 	text-decoration:underline; 	text-underline:single;} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p style="color: rgb(255, 0, 0);" class="MsoTitle"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt;Schrödinger on the TV&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Mozos y moces faciendo fila na cai San Francisco d’Uviéu. Rapazos y rapaces d’ente diecisiete y venticinco años. Lo primero que se m’ocurre ye que puean tar esperando pa facer dalgún trámite na Universidá, que tien equí’l so nuedu históricu, pero non, nesi casu habíen tar encontaos na parte derecha de la vía, non na esquierda. Pue ser tamién que tean aguardando l’actuación d’un grupu de rock suecu nel salón d’actos de CaxAstur, anque, bien pensao, diben tar mirando pa riba y non pa baxo. Sé que m’avero cada vez más a la solución, yá nun tengo dudes: la confitería y salón de té (grandiosa definición) “Rialto” zarró, quiciabes por culpa de la baxada nes ventes de los moscovites (el dulce, non los habitantes de la capital rusa), y llantaron aende una oficina del INEM. Esto ye Asturies.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Tan contentu taba yo col enfoque que-y diera al empiezu del artículu, tan arguyosu de despachar en tiempu y forma un escritu nuevu, cuando me llama’l fotógrafu que m’apurriera la semeya pa rompeme los esquemes: “Pablo, dígotelo pa por si acasu, pero... tienes claro a quién saqué la foto que te mandé, ¿non? Sabes que ye la fila pal “casting” d’”Operación Triunfo” n’Uviéu, ¿eh, ho?”. “Por supuesto, por supuesto que lo sabía, nin”. Pueo defendeme diciendo que nun hai tanta diferencia ente uno y otro, que la mecigaya d’esperanza y decepción inminente ye asomeyada, pero, pa ser honestu, si miro con más procuru la semeya, reconozo volao’l mio error: esta imaxe destila per tolos llaos una mística “warholiana”, una busca d’esos quince minutos de gloria a los que tien derechu hasta’l más miserable de los humanos. Como diz, muncho meyor que yo, Pablo Moro, na so memorable “Imitadores de Elvis”: “Quince minutos para dejar huella / como en un casting de telebasura. / Vidas fugaces manchadas de polvo de estrellas. / Vidas urgentes de adolescentes que miran la luna”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Estos rapacetos tán ehí reclamando’l so cachu na democracia mediática, el so derechu a participar nel sistema. Nun se conformen col procedimientu electoral actual, que limita la participación ciudadana a la posibilidá de mandar un SMS cada selmana, y fáenlo con naturalidá, ensin poses. Pa los escoyíos, esta va ser la última vez qu’actúen asina porque, en cuantes qu’entren na Academia, van pasar a ser personaxes. Y ehí reside la mayor falacia de los “realities”: vendenos que lo que vemos ye real. Erwin Schrödinger, físicu austriacu, ye perconocíu pol so gatu, que yera bien guapu y obediente y que lu ayudó nel so famosu esperimentu: una caxa zarrada y opaca tien un gatu dientro (sí, el gatu de Schrödinger), una botella de gas venenoso, una partícula radiactiva con un 50 % de probabilidaes de desintegrase nun tiempu dau y un dispositivu tal que, si la partícula se desintegra, la botella ruempe y el gatu muerre. El casu ye que, mientres que nun abramos la caxa, el gatu ta tan vivu como muertu o, dicho d’otra manera, nun ta nin vivu nin muertu. Nun sean ustedes malpensaos, nun quiero dicir con esto que los gatos-concursantes que tán dientro de la caxa (tonta) tán tan vivos como muertos. Non. Lo que m’interesa ye la teoría qu’esplica l’esperimentu: el principiu d’incertidume, según el cual, la propia observación de la realidá modifícala (el golifar si’l gatu ta vivu o muertu cambia’l sistema y ye uno o otro dependiendo de la nuestra acción). En resume, la vida de los “triunfitos” na Academia ta absolutamente mediatizada pol fechu de que ta siendo retresmitida (observada) en directo les venticuatro hores. Son gatinos actuando pa un científicu cruel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;L’aspiración última d’OT ye crear bonos cantantes d’orquesta (más duru ye tovía Pablo Moro nel so brillante estribillu: “Está bastante bien / te ves muy sexy / te proponemos para ser / segundo en un concurso de / imitadores de Elvis”) y eso nun hai que lo olvidar. Por eso nun ye pertinente la crítica artística, melómana al programa. Lo que se pide a los nuestros gatinos ye que se muevan en condiciones, que sean curiosos, que miren a la cámara que-yos correspuende, que tomen tol escenariu al baillar... por eso ta fuera de sitiu echar pela so falta de creatividá, de cultura musical o de talentu. Arte y OT son, como diría’l tamién austriacu Wittgenstein, xuegos de llinguaxe distintos. Nun tien sentíu, polo tanto, comparalos y midilos colos mesmos parámetros.
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;El fenómenu mediáticu d’esti añu fo, probablemente, la figura de Susan Boyle, esa paisanona de cuarentaysiete años, parada, virxe, malcuriosa, mal vistida y espelurciadona qu’asombró al xuráu de “Britain’s Got Talent” (l’OT británicu) cola so impresionante interpretación del tema de “Los Miserables” “I dreamed a dream”. La so escelencia vocal maraviyó al mundu (más de cien millones de persones inxirieron el pildorazu “youtube” de la so actuación), qu’entonó un emotivu “anque seas fea y gorda, querémoste”. Nun tiempu de decadencia, nel mundu occidental, del sentimientu relixosu clásicu, apaecen nicios d’una nueva creencia. Nos platós de televisión (los garantes de la democracia) ta naciendo’l &lt;span style="font-family: Symbol;"&gt;&lt;span style=""&gt;--&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;podíemos llamalo asina&lt;span style="font-family: Symbol;"&gt;&lt;span style=""&gt;--&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; postcristianismu: caridá pa con Susan Boyle, arrogancia, vía móvil, colos miembros de l’Academia, perdón pa Luis Roldán. Póngome de rodiyes. Prendo la televisión. Rezo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=""&gt;[Publicao en &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;]
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-5769943935788451344?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/5769943935788451344/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=5769943935788451344&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5769943935788451344" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5769943935788451344" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/07/schrodinger-on-tv.html" title="&quot;Schrödinger on the TV&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SldOSnCwbgI/AAAAAAAAAQ4/XVqhiI2HwcE/s72-c/CASTING+OT+MR+.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-5684550687852456683</id><published>2009-07-03T14:02:00.003+02:00</published><updated>2009-07-03T14:07:41.602+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="un añu en semeyes" /><title type="text">Un añu en semeyes</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Retomo la sección "Un añu en semeyes" en &lt;span style="font-weight: bold; font-style: italic;"&gt;Les Noticies&lt;/span&gt;.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Esta ye la primer semeya
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sk3z3tDWW-I/AAAAAAAAAQw/taEhrfilPEk/s1600-h/EUROCOPA+MR.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sk3z3tDWW-I/AAAAAAAAAQw/taEhrfilPEk/s320/EUROCOPA+MR.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354203670325386210" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;y esti'l primer testu:&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 9"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///C:/Users/Fujitsu/AppData/Local/Temp/msoclip1/01/clip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:donotoptimizeforbrowser/&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoTitle, li.MsoTitle, div.MsoTitle 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:center; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	font-weight:bold;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText 	{margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	text-align:justify; 	line-height:150%; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;  &lt;p style="color: rgb(255, 0, 0);" class="MsoTitle"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;La estética del sufrimientu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Vamos imaxinar que-y enseñamos esta semeya a un estraterrestre que-y dio por dar una vueltuca per La Tierra tres del pigarcín de depués de comer (meyor dicimos d’“inxerir” alimentos”, que ye más aséptico) o, tamién pue ser, a un xostrón qu’acaba de quedar amnésicu por culpa d’una cutilada na frente. Vamos imaxinar que-yos pidimos qu’acierten de qué trata la foto en cuestión. Podíen dicir que los personaxes que la habiten tán contemplando la execución de los sos familiares o la quema del so pueblu o que son víctimes inminentes de dalgún tipu d’holocaustu. N’últimos cabos, daqué apocalíptico y horrible. La mio mollera nun llega a imaxinar qué cara diben poner cuando supieran que lo que tán viendo en papel son espectadores del mayor xenerador d’ociu del mundu occidental, del espectáculu global de la contemporaneidá pol que diben ser capaces a pagar bona parte del so xornal, viaxar un día enteru o faltar al trabayu ensin xustificación. Sí, esos seres humanos tán disfrutando, tán gozándola al máximo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;El nuestru amigu verde y antropomorfu (porque los estraterrestres son asina, ¿non?) o’l rapazón desmemoriáu tienen, entós, motivos abondos pa pensar que los humanos son (somos, pel momentu nun fui abducíu y convertíu) sadomasoquistes. ¿Y qué ye, que nun tienen razón?, ¿eh, ho? En verdá nun nos aterra’l dolor, sinón les sos consecuencies. El dolor ye síntoma de dalgo, pero, si eliminamos lo que lu produz, el síntoma desapaez y el nuestru terror tamién. Por eso disfrutamos coles películes de mieu o lloramos con un poema de Cernuda. Porque esi dolor (esi dolor real) nun tien consecuencies reales, sinón ficticies. Lo mesmo col fútbol: nun aceptar que ye un xuegu ye de llocos, pero nun implicate nél como si fora real invalida’l propiu xuegu. Ensin sufrir, ensin dolor nun hai xuegu. Reconozo que, de nenu, prestábame mordéme’l brazu --suavino a lo primero, más fuerte depués-- o furar con un palín nes xenxives o dexar la xaceda d’una moneda en pechu. Ínfimos dolores controlaos por un ínfimu dios. Sufrimientos ensin consecuencies. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Los sufridores d’esta semeya, amás, tienen un final feliz. Como yá viemos la película, sabemos qu’en xunu del 2008 la selección española de fútbol consiguió’l mayor trunfu de la so historia recién: ganar la Eurocopa. Poca cosa ye la entrada na OTAN, la entrada na Unión Europea o la ¿entrada? nel G 20 comparao cola entrada del tiru de Fernando Torres na rede del tornador alemán Jens Lehmann. Nesi momentu, un segundu depués de que l’osixenáu delanteru esguilara pente los defenses teutones Christoph Metzelder y Per Mertesacker, España entró de verdá na modernidá, pasó a ser daquién en mundu. A quién-y importa d’entós a esta parte la sólida economía d’Alemaña o les bonances del so sistema educativu o lo mal que lo pasó ellí nuestru tíu Ramón. “Nun ves que los ganemos, bobu”. Ta esplicada tamién la tranquilidá cola que’l pueblu español asumió los devaneos orxásticos de Silvio Berlusconi: “¿qué se pue esperar del presidente teniendo una selección de mataos?”. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Mio tíu Milucho, matemáticu, escritor y cérrime del Celta de Vigo, siempre diz que les persones que más pena-y dan en mundu son les que, de la que s’allega a Balaídos, caminen en dirección contraria al estadiu. Camienta que ye absolutamente imposible que sean felices si nun tán les dos hores siguientes viendo (perder normalmente) al so equipu. Pa mi que lo que cautiva del fútbol, del deporte, ye la observancia de la ficción en tiempu real, la creación instantánea d’un mundu non evaluable colos parámetros de la realidá, pero que ye a provocar sentimientos que son interpretaos como reales. Una mentira, pueque. Dulce les menos de les veces y dolorosa les más. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoBodyText"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Gústame munchísimo escribir. Guapamente podía ser la cosa que más me presta en mundu, colo que más realizáu (horrorosa espresión) me siento, pero, llector, nun quiero engañalu, agora mesmo toi contando les palabres que me falten p’acabar esti artículu, allampando porque sean poques y quería más, nun lo dude, tar echáu en cama lleendo o tomando unos culinos nuna tarraza o viendo un partíu de fútbol pela televisión. Porque sufro al escribir, porque provoca dolor facelo. Eso sí, un dolor ensin consecuencies. Y agora que me doi de cuenta, les tecles del ordenador tán dexándome una marquina nos deos, una levísima encetadura colorada. Como aquella buelga de dientes que me marcaba’l brazu de nenu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoBodyText"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;  &lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-5684550687852456683?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/5684550687852456683/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=5684550687852456683&amp;isPopup=true" title="1 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5684550687852456683" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5684550687852456683" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/07/un-anu-en-semeyes.html" title="Un añu en semeyes" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sk3z3tDWW-I/AAAAAAAAAQw/taEhrfilPEk/s72-c/EUROCOPA+MR.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-5106892556148173469</id><published>2009-06-04T18:30:00.005+02:00</published><updated>2009-06-04T18:46:36.475+02:00</updated><title type="text">Nadal y Tolstoi</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sif551SVbCI/AAAAAAAAAQo/FMXruQ0mauY/s1600-h/nadal.gif"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 250px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sif551SVbCI/AAAAAAAAAQo/FMXruQ0mauY/s320/nadal.gif" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5343514254850223138" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Nel últimu anunciu de seguros Mapfre, &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Rafa Nadal&lt;/span&gt; diz que cada familia tien un problema distintu, dalgo peculiar qu'iguar. Y, claro, que Mapfre tien la solución pa caúna d'elles. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;¿Nun vos recuerda a dalgo esa idea?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Ta claro, el númberu ún de l'ATP nun tien solo brazu: tamién ye adictu a la novela rusa y qué meyor sitiu que la tele pa demostralo con esa brillante intertestualidá, con esa gloriosa referencia al iniciu d'&lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold;"&gt;Ana Karenina&lt;/span&gt; (aquello, más o menos y dependiendo de la traducción, de "Las familias felices son todas iguales; las familias infelices lo son cada una a su manera").&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Sabemos que la vida del antenista ye mui dura, conque si lo de la raqueta empieza a afloxar, Rafa, ufiértanos un &lt;span style="font-style: italic;"&gt;match ball&lt;/span&gt; y escribe una novela (rusa, por supuesto). El títulu póngotelu yo: &lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold;"&gt;Ana Kournikova&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sif50U-OOCI/AAAAAAAAAQg/5kNOh0qgfhg/s1600-h/0A+Leon+Tolstoi+Retrato.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 247px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sif50U-OOCI/AAAAAAAAAQg/5kNOh0qgfhg/s320/0A+Leon+Tolstoi+Retrato.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5343514160276584482" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-5106892556148173469?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/5106892556148173469/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=5106892556148173469&amp;isPopup=true" title="3 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5106892556148173469" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5106892556148173469" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/06/nadal-y-tolstoi.html" title="Nadal y Tolstoi" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sif551SVbCI/AAAAAAAAAQo/FMXruQ0mauY/s72-c/nadal.gif" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-3306144217154586315</id><published>2009-05-22T11:43:00.002+02:00</published><updated>2009-05-22T11:56:31.618+02:00</updated><title type="text">"Innovación y tradición en la poesía asturiana contemporánea"</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;L'añu pasáu tuvi la suerte de tener como xefe del departamentu de lengua castellana y literatura a &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Jorge / Xurde Sierra&lt;/span&gt;, quien, aparte de ser un profesor modélicu, ye semiólogu espertu en poesía y acaba de publicar en &lt;a href="http://www.circulohermeneutico.com/RevistaCH/revistach.htm#ch7"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; font-style: italic;"&gt;Círculo Hermenéutico&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; un artículu interesantísimu sobre &lt;a href="http://www.circulohermeneutico.com/RevistaCH/N7/revista7_3.pdf"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;"Innovación y tradición en la poesía asturiana contemporánea"&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. Merez muncho la pena.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-3306144217154586315?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/3306144217154586315/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=3306144217154586315&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/3306144217154586315" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/3306144217154586315" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/innovacion-y-tradicion-en-la-poesia.html" title="&quot;Innovación y tradición en la poesía asturiana contemporánea&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-5574755827780987146</id><published>2009-05-18T00:35:00.001+02:00</published><updated>2009-05-18T00:39:45.272+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="one foot in..." /><title type="text">Primavera con un esquina rota</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Mario &lt;/span&gt;Orlando Hamlet Hardy Brenno &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Benedetti&lt;/span&gt; Farugia&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt; (1920-2009)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/ShCRWIusMrI/AAAAAAAAAQY/tOH-dr7dbVg/s1600-h/benedetti1.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 221px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/ShCRWIusMrI/AAAAAAAAAQY/tOH-dr7dbVg/s320/benedetti1.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5336925367920505522" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-5574755827780987146?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/5574755827780987146/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=5574755827780987146&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5574755827780987146" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5574755827780987146" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/primavera-con-un-esquina-rota.html" title="Primavera con un esquina rota" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/ShCRWIusMrI/AAAAAAAAAQY/tOH-dr7dbVg/s72-c/benedetti1.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-4008991372974300488</id><published>2009-05-17T19:34:00.004+02:00</published><updated>2009-05-17T19:40:48.401+02:00</updated><title type="text">Cifres y lletres</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/ShBLsaqlP9I/AAAAAAAAAQQ/LGj1-6ZgQM0/s1600-h/bello.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 200px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/ShBLsaqlP9I/AAAAAAAAAQQ/LGj1-6ZgQM0/s320/bello.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5336848784878288850" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;El llibru (d'autor asturianu) más vendíu en LibrOviedo ta escritu n'asturianu. ¿Toca revisitar los tópicos?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-4008991372974300488?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/4008991372974300488/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=4008991372974300488&amp;isPopup=true" title="1 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4008991372974300488" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4008991372974300488" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/cifres-y-lletres.html" title="Cifres y lletres" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/ShBLsaqlP9I/AAAAAAAAAQQ/LGj1-6ZgQM0/s72-c/bello.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-8124837354718194575</id><published>2009-05-14T18:19:00.002+02:00</published><updated>2009-05-14T18:24:39.797+02:00</updated><title type="text">Recetes contra la crisis moral (I)</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 153, 0);"&gt;Dogma # 1&lt;/span&gt;: &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;inmersión moral.&lt;/span&gt; Basao nes palabres del profeta &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 153);"&gt;Jaime Mayor Oreja&lt;/span&gt;:&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;"Mi bisabuelo se esforzó para que sus hijos no se encerrasen en el granero. Prohibió que hablaran el vasco en casa, para que aprendieran bien el español". &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;Discursu enteru&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;, &lt;a href="http://www.elpais.com/articulo/espana/Mayor/Oreja/enorgullece/bisabuelo/prohibiese/hablar/euskera/casa/elpepuesp/20090514elpepunac_5/Tes"&gt;equí&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-8124837354718194575?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/8124837354718194575/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=8124837354718194575&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8124837354718194575" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8124837354718194575" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/recetes-contra-la-crisis-moral-i.html" title="Recetes contra la crisis moral (I)" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-3477451895782407904</id><published>2009-05-13T19:04:00.004+02:00</published><updated>2009-05-13T19:14:00.378+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="presentaciones" /><title type="text">Zadar</title><content type="html">&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(51, 51, 255);font-size:130%;" &gt;Hai una lluz en Zadar&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sgr90doyxPI/AAAAAAAAAQI/lWlxeZ1y-H8/s1600-h/zadar01.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 190px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sgr90doyxPI/AAAAAAAAAQI/lWlxeZ1y-H8/s320/zadar01.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335355786324526322" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;[Semeya sacada del blog &lt;a href="http://cwarnersills.blogspot.com/"&gt;Warner of Suburbia&lt;/a&gt;]&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255); font-weight: bold;font-size:130%;" &gt;... o eso dicen &lt;a href="http://elalmadisponible.blogspot.com/2009/05/inma-luna-en-zadar-croacia.html"&gt;Ana Pérez Cañamares&lt;/a&gt; y &lt;a href="http://inmalunatica.blogspot.com/2009/05/las-orillas-se-acercan-solas.html"&gt;Inma Luna&lt;/a&gt;. Ah, y &lt;a href="http://latabierna.blogspot.com/2009/05/coses-que-facer-en-zadar.html"&gt;XF&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-3477451895782407904?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/3477451895782407904/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=3477451895782407904&amp;isPopup=true" title="2 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/3477451895782407904" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/3477451895782407904" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/zadar.html" title="Zadar" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sgr90doyxPI/AAAAAAAAAQI/lWlxeZ1y-H8/s72-c/zadar01.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-7536852584473326674</id><published>2009-05-12T13:46:00.001+02:00</published><updated>2009-05-12T13:51:27.784+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="subi la música" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="one foot in..." /><title type="text">Fin a la lucha de gigantes</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sglid8q-mJI/AAAAAAAAAQA/gVoh58b2yLQ/s1600-h/antonio-vega2.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sglid8q-mJI/AAAAAAAAAQA/gVoh58b2yLQ/s320/antonio-vega2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334903500239181970" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="353" height="132"&gt;&lt;embed src="http://www.goear.com/files/external.swf?file=87fe2e8" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" quality="high" width="353" height="132"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-7536852584473326674?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/7536852584473326674/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=7536852584473326674&amp;isPopup=true" title="4 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/7536852584473326674" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/7536852584473326674" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/fin-la-lucha-de-gigantes.html" title="Fin a la lucha de gigantes" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sglid8q-mJI/AAAAAAAAAQA/gVoh58b2yLQ/s72-c/antonio-vega2.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-1546391442426249787</id><published>2009-05-07T11:01:00.000+02:00</published><updated>2009-05-07T11:02:52.664+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="hai que dir" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="normalización llingüística" /><title type="text">Un añu más...</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;mañana toca procesión.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SgKjZAlotYI/AAAAAAAAAP4/Hl3QF36z2Dw/s1600-h/MANI_LLETRES09.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SgKjZAlotYI/AAAAAAAAAP4/Hl3QF36z2Dw/s320/MANI_LLETRES09.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5333004558810002818" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-1546391442426249787?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/1546391442426249787/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=1546391442426249787&amp;isPopup=true" title="2 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/1546391442426249787" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/1546391442426249787" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/un-anu-mas.html" title="Un añu más..." /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SgKjZAlotYI/AAAAAAAAAP4/Hl3QF36z2Dw/s72-c/MANI_LLETRES09.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-4124368161876246172</id><published>2009-05-06T14:07:00.003+02:00</published><updated>2009-05-06T14:13:41.821+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres míes" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="normalización llingüística" /><title type="text">Selmana</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Esta mañana, dientro de los actos de la &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Selmana de les Lletres&lt;/span&gt; [¿nun ta siendo especialmente triste y probe?], lléense na Xunta Xeneral dalgunos relatos del llibru &lt;span style="font-style: italic; color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;"&gt;Caminos que naide triara&lt;/span&gt;. Esti ye'l mio:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="font-family: arial;" align="center"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;Cumal&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;   &lt;p  style="text-align: justify;font-family:arial;" class="western"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Ún sube pela cara este. L’otru, pela oeste. Ye la prueba definitiva, el retu máximu: el picu virxe, el cumal inesploráu qu’ha determinar un vencedor a tantos años de rivalidá. Agora, mui cerca del cielu, tán los dos colingaos quedamente, enconeyaos en silencio, paralizaos pol mieu. Incapaces de dar l’últimu reblagu y comprobar que, quiciabes, l’otru llegó primero.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-4124368161876246172?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/4124368161876246172/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=4124368161876246172&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4124368161876246172" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/4124368161876246172" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/05/selmana.html" title="Selmana" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-5041226087350819846</id><published>2009-04-29T13:50:00.002+02:00</published><updated>2009-04-29T14:06:57.505+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palabres d'otros" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="one foot in..." /><title type="text">Death proof</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Ayeri morrió l'escritor y periodista &lt;a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Javier_Ortiz"&gt;Javier Ortiz&lt;/a&gt;. El casu ye que tuvo la ocurrencia, va dos años, d'escribir el so propiu obituariu. ¿Quién s'atreve a facer como él? Una gran idea pa un taller lliterariu...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*** *** ***&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Javier Ortiz, columnista&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Falleció ayer de parada cardio-respiratoria el escritor y periodista Javier Ortiz. Es algo que él mismo, autor de estas líneas, sabía muy bien que sucedería, y que por eso pudo pronosticar, porque no hay nada más inevitable que morir de parada cardio-respiratoria. Si sigues respirando y el corazón te late, no te dan por muerto. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Así que en ésas estamos (bueno, él ya no).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Javier Ortiz fue el sexto hijo de una maestra de Irún, María Estévez Sáez, y de un gestor administrativo madrileño, José María Ortiz Crouselles. Sus abuelos fueron, respectivamente, un señor de Granada con aspecto de policía –lo que tal vez se justifique considerando el hecho de que era policía–, una señora muy agradable y culta con &lt;em&gt;allure&lt;/em&gt; y apellido del Rosellón, un honrado y discreto carabinero orensano con habilidades de pendolista y una viuda de Haro casada en segundas nupcias con el recién mencionado, Javier Estévez Cartelle, del que se derivó el nombre de pila de nuestro recién difunto. Si algún interés tienen todos estos antecedentes, cosa que dista de estar clara, es el de demostrar que, en contra de lo que suele pretenderse, el cruce de razas no mejora el producto. (Obsérvese qué gran variedad de procedencias se puso en juego para acabar fabricando a un vasco calvo y bajito.)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;La infancia de Javier Ortiz transcurrió en San Sebastián, ciudad que le venía muy a mano, porque nació allí. Se dedicó básicamente a mirar lo que había por sus cercanías, en particular el pecho de las señoras –ahora que ya está muerto podemos descubrir ese inocente secreto suyo–, y a estudiar cosas tan peregrinas como las ciudades costeras del Perú, de las que no logró olvidarse hasta su postrer respiro. Los jesuitas trataron de encauzarlo por el buen camino, pero él descubrió muy pronto que era comunista. Eso malogró del todo su carrera religiosa, ya de por sí poco prometedora, sobre todo desde que notó con desagrado el interés que algunos sacerdotes ponían en sus partes pudendas. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Su primer trabajo como escribidor, aparecido en una página del periódico del colegio, fue, curiosamente, una necrológica, con lo que cabría decir que su carrera como periodista ha resultado capicúa, singular circunstancia de la que muy pocos podrían presumir, aún en el improbable caso de que lo pretendieran. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;A los 15 años, hastiado de las injusticias humanas –algunas de las cuales seguían teniendo como referencia obsesiva los pechos femeninos–, decidió hacerse marxista-leninista. Los años siguientes tuvo que emplearlos en averiguar qué era eso que acababa de hacerse, a lo que contribuyeron decisivamente algunos esforzados miembros de la Policía política franquista.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;A partir de lo cual, se dedicó con gran entusiasmo a cultivar el noble género del panfleto. Sin parar. A diario. Año tras año. Fue cambiando de punto de residencia, no siempre por voluntad propia –ahí merecen especial mención sus estancias carcelarias y su exilio, primero en Burdeos, luego en París–, pero jamás varió su inquebrantable afán de agitador político, que él pretendía haber adquirido, por absurdo que parezca –y sea, de hecho–, en la lectura de&lt;em&gt; Los documentos póstumos del Club Pickwick, &lt;/em&gt;de don Carlos Dickens, y de las &lt;em&gt;Aventuras, inventos y mixtificaciones de Silvestre Padarox, &lt;/em&gt;de don Pío Baroja.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Burdeos, París, Barcelona, Madrid, Bilbao, Aigües, Santander... Recorrió incontables sitios y holló innúmeros parajes sin parar de escribir, erre que erre. &lt;em&gt;Zutik!, Servir al Pueblo, Saida, Liberación –&lt;/em&gt;y &lt;em&gt;Mar, &lt;/em&gt;y &lt;em&gt;Mediterranean Magazine– &lt;/em&gt; y &lt;em&gt;El Mundo, &lt;/em&gt;y una docena de libros, y varias radios, y algunas televisiones... Por escribir, incluso escribió para otros y otras, ejerciendo de &lt;em&gt;negro &lt;/em&gt;en momentos de particular penuria. También lo hizo a veces por amistad.&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Movido por la lectura del &lt;em&gt;Selecciones de Reader’s Digest &lt;/em&gt;y otras publicaciones estadounidenses tan aficionadas a ese género de operaciones, un día decidió calcular cuántos kilómetros cubrirían sus escritos, en el caso de colocarlos todos en una sola larguísima línea de cuerpo 12. El resultado de la estimación fue concluyente: ocuparían la tira.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;En materia de amores (de la que sería injusto decir que careciera de alguna experiencia), también fue capicúa. Decía que las mejores mujeres, las más cariñosas y las más nobles con las que compartió sus días (sin desdeñar dogmáticamente a ninguna otra), le resultaron la primera y la última. Aunque la favorita le apareciera por medio: su hija Ane.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Y todo para acabar con algo tan vulgar como la muerte. Por parada cardio-respiratoria, como queda dicho. En fin, otro puesto de trabajo disponible. Algo es algo.&lt;/p&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Javier Ortiz&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="132" width="353"&gt;&lt;embed src="http://www.goear.com/files/external.swf?file=90f59e6" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" quality="high" height="132" width="353"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-5041226087350819846?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/5041226087350819846/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=5041226087350819846&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5041226087350819846" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/5041226087350819846" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/04/death-proof.html" title="Death proof" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-8266605610331090657</id><published>2009-04-28T17:31:00.003+02:00</published><updated>2009-04-28T17:43:54.284+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="presentaciones" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="hai que dir" /><title type="text">"Como crecieres tu"</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sfci77fz2iI/AAAAAAAAAPw/2ek1kNQFaNg/s1600-h/lletresblogcartel.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sfci77fz2iI/AAAAAAAAAPw/2ek1kNQFaNg/s320/lletresblogcartel.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5329767096995011106" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;Esti &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 153);"&gt;xueves&lt;/span&gt;, a les &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 0, 0);"&gt;18:30&lt;/span&gt;, na &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 153);"&gt;Casa la Cultura de Llanera&lt;/span&gt;, presentación de &lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold; color: rgb(0, 102, 0);"&gt;L'amarga cazumbre&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt; &lt;/span&gt;y &lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold; color: rgb(0, 102, 0);"&gt;Como crecieres tu&lt;/span&gt;, d'&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Héctor Pérez Iglesias&lt;/span&gt;. Tovía tán fabricando la mesa pa qu'entremos la parva d'ellos que somos: Xuan Santori, Esther Prieto, María Xesús Rodríguez, Belén Rodríguez, esti qu'escribe y l'autor, claro.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;[El títulu de &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Como crecieres tu&lt;/span&gt;, efectivamente, vien d'esta canción]&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="353" height="132"&gt;&lt;embed src="http://www.goear.com/files/external.swf?file=6d74215" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" quality="high" width="353" height="132"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-8266605610331090657?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/8266605610331090657/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=8266605610331090657&amp;isPopup=true" title="2 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8266605610331090657" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8266605610331090657" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/04/como-crecieres-tu.html" title="&quot;Como crecieres tu&quot;" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/Sfci77fz2iI/AAAAAAAAAPw/2ek1kNQFaNg/s72-c/lletresblogcartel.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-8249570504593765802</id><published>2009-04-24T12:00:00.005+02:00</published><updated>2009-04-24T12:11:26.924+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="hai que dir" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="subi la música" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="normalización llingüística" /><title type="text">¿Pa qué m'apiertas la mano...</title><content type="html">&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;se l'apertar ya d'amare?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mañana, &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;música &lt;/span&gt;y &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(51, 51, 255);"&gt;amor&lt;/span&gt;:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SfGPnlpgsmI/AAAAAAAAAPo/qqLfsPgDeMA/s1600-h/cartel_conciertu09.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 197px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SfGPnlpgsmI/AAAAAAAAAPo/qqLfsPgDeMA/s320/cartel_conciertu09.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5328197744439898722" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-8249570504593765802?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/8249570504593765802/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=8249570504593765802&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8249570504593765802" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/8249570504593765802" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/04/pa-que-mapiertas-la-mano.html" title="¿Pa qué m'apiertas la mano..." /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://2.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SfGPnlpgsmI/AAAAAAAAAPo/qqLfsPgDeMA/s72-c/cartel_conciertu09.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-3569884101130928302</id><published>2009-04-23T10:24:00.003+02:00</published><updated>2009-04-23T10:28:10.072+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="subi la música" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="en primera persona" /><title type="text">Un añu más</title><content type="html">&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" &gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y yá voi pa vieyu, mante...&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="425" height="344"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/l5I2vEcVC_I&amp;amp;hl=es&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/l5I2vEcVC_I&amp;amp;hl=es&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-3569884101130928302?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/3569884101130928302/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=3569884101130928302&amp;isPopup=true" title="2 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/3569884101130928302" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/3569884101130928302" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/04/un-anu-mas.html" title="Un añu más" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-6811093506760497134</id><published>2009-04-20T18:14:00.002+02:00</published><updated>2009-04-20T18:15:30.655+02:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="hai que dir" /><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="en primera persona" /><title type="text">Otros tres tristes tigres en Turón</title><content type="html">&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SeyfgVqdcCI/AAAAAAAAAPg/tYChgOjprQQ/s1600-h/Alcuentros+de+poes%C3%ADa.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SeyfgVqdcCI/AAAAAAAAAPg/tYChgOjprQQ/s320/Alcuentros+de+poes%C3%ADa.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326807837192319010" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-6811093506760497134?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/6811093506760497134/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=6811093506760497134&amp;isPopup=true" title="0 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/6811093506760497134" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/6811093506760497134" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/04/otros-tres-tristes-tigres-en-turon.html" title="Otros tres tristes tigres en Turón" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SeyfgVqdcCI/AAAAAAAAAPg/tYChgOjprQQ/s72-c/Alcuentros+de+poes%C3%ADa.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1445427069413207267.post-677201599784991102</id><published>2009-04-05T17:18:00.004+02:00</published><updated>2009-04-05T17:25:33.006+02:00</updated><title type="text">MR y los puños</title><content type="html">&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;En La Casa Vieya echa a andar la sección non periódica "Semeyes d'altu valor simbólicu". Pa empecipiar, MR, ente una marea qu'entona "La Internacional", mira hacia la esquierda onde la filera socialista llevanta'l pu&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;ñu.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SdjM7MToKSI/AAAAAAAAAPY/1dNjqLg4F4M/s1600-h/Clausura_congreso_confederal_UGT.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 235px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SdjM7MToKSI/AAAAAAAAAPY/1dNjqLg4F4M/s320/Clausura_congreso_confederal_UGT.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5321228277026138402" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;[Sacao na Clausura del Congresu Confederal de la UXT]&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1445427069413207267-677201599784991102?l=pablotexon.blogspot.com'/&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel="replies" type="application/atom+xml" href="http://pablotexon.blogspot.com/feeds/677201599784991102/comments/default" title="Enviar comentarios" /><link rel="replies" type="text/html" href="https://www.blogger.com/comment.g?blogID=1445427069413207267&amp;postID=677201599784991102&amp;isPopup=true" title="2 comentarios" /><link rel="edit" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/677201599784991102" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.blogger.com/feeds/1445427069413207267/posts/default/677201599784991102" /><link rel="alternate" type="text/html" href="http://pablotexon.blogspot.com/2009/04/mr-y-los-punos.html" title="MR y los puños" /><author><name>Pablo Texón</name><uri>http://www.blogger.com/profile/18166407241024528687</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:extendedProperty xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" name="OpenSocialUserId" value="02657973838650270254" /></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_ZbNSyLN5Ak8/SdjM7MToKSI/AAAAAAAAAPY/1dNjqLg4F4M/s72-c/Clausura_congreso_confederal_UGT.jpg" height="72" width="72" /><thr:total xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0">2</thr:total></entry></feed>
