Alla inlägg samlas i bloggflödet som finns under På gång. Vi kommer också att publicera det senaste blogginlägget på startsidan och på de olika landningsidorna kommer inlägg som är relevanta för ämnesområdet också att synas.

C/o KIB  kommer att finnas kvar som ett arkiv ett tag till eftersom det skrivits så många bra inlägg genom åren som fortfarande kan vara av intresse. En del inlägg har vi även flyttat in på nya bloggen.

Om du brukar läsa IKT-pedagogernas blogg e-learning by doing så kommer även den att arkiveras och nya inlägg kommer i stället att publiceras i det nya bloggflödet under kategorin Producera & utbilda.

Vi hoppas att du som redan följer oss fortsätter med det även om vi byter kostym och en annan förhoppning är att ännu fler ska hitta fram till och ha nytta, eller nöje av våra inlägg.

Tack för denna tid och vi ses på ki.se/ub!

En liten teaser, årets första inlägg handlar om nya MeSH-termer för 2015.

PS: Här kommer en liten film om nya webben och vi har även sammanställt några tips för dig som hellre vill läsa.

KI Library’s new website!

Just i år är det lite extra mycket så för oss som jobbar med webben här på KIB för den 14:e januari är det tänkt att bibliotekets webb ska få en ny kostym. Det blir en riktig nyårskaramell att se fram emot! Kan ni inte hålla er utan gärna klämmer på klapparna i förväg så kika gärna in på vår beta och lämna gärna lite feedback när ni ändå är där.

Den 13 januari har vi dessutom julgransbokplundring, vilket betyder att ni får plundra vår gran med gallrade böcker. Först till kvarn!

Julöppettider

Innan det är nytt år ska det firas jul, fast alla har inte lika mycket ledigt utan måste plugga lite emellanåt. Från den 22:a är det julöppettider som gäller på KIB. På vår webb hittar ni samtliga öppet- och lånetider för julen. Från och med den sjunde januari är allt som vanligt igen.

Julklappstips från redaktionen

Julen handlar för många om traditioner och för en del även om stress. Så i en förhoppning att lätta på stressen lite kommer här några julklappstips från redaktionen, en tradition vi startade förra året.

Sara L tipsar

Jag har följt Street Anatomy på facebook ett bra tag nu, och det är verkligen något som förgyller mitt facebookflöde. Street Anatomy vill förmedla hur anatomi och konst kan kombineras och förstärka varandras uttryck. De mest makalösa, makabra och omöjliga verk har sedan dess flimrat förbi! När jag sen till min lycka upptäcker att Street Anatomy även har en liten webbshop går mitt julklappstips oavkortat till denna. Jag själv är väldigt förtjust i deras porslinskollektion Anatomy of Digestion Collection, där tallrikar och kaffekoppar har utsökta mönster av tänder, artärer eller varför inte en polygonal histologisk bit av levern!

Micke tipsar

I min familj brukar det bara bli julklappar till barnen, men köper gärna något från Röda Korsets gåvoshop till “mig själv”. I år blir det helt klart skyddsutrustningar mot ebola för hela slanten.

Susanna tipsar

Musik tycker de allra flesta om. Och att lära sig att spela ett instrument är ju hjärngymnastik så att det räcker och blir över. Då är det bra att börja smått. Med en ukulele! Ukulelen ser ut som en liten minigitarr med endast 4 strängar. Den är dessutom snygg som dekoration.

Lycka till! Ps. Spela helst inte i biblioteket.  Ds.

Sara J tipsar

I år köper jag dessa söta små ljusbringare i julklapp till nära och kära. En miljövänlig variant av värmeljus och det ska bli spännande att se hur de funkar. Kanske får jag ett par själv.

Upplevelser är ju en bra present till den som har det mesta eller om man inte gillar att köpa saker. Att ge av sin tid och göra något tillsammans brukar vara uppskattat. Varför inte bjuda på ett inträde till Nordiska museets utställning om socker? Men liksom förra året när jag tipsade om boken Ett sötare blod så kanske ni ska spara utställningen till efter julgodiset är uppätet och det nya årets löften ska avges.

Från oss alla till er alla en riktigt God Jul!

Länk till filmklippet på Facebook. 

World AIDS Day på KI

På KI är temat för dagen just hur kopplingen mellan forskningen och aktivismen kan stärkas för att skapa snabbare förändringar i samhället,  “Infectious ideas: Researchers as activists?” är titeln på eftermiddagens program. Du kan läsa mer om evenemanget på KI:s webb där du även hittar mer information om KI-forskning på området.

Vid två tillfällen under dagen kommer det att vara studentaktiviteter på föreläsartorget i biblioteket i Solna. Du kan läsa mer om evenemanget på Facebook.

World AIDS Day i omvärlden

Vi har  tidigare bloggat om Face of AIDS, filmarkivet som håller på att utvecklas här på biblioteket och om våra kollegor som var på den stora AIDS-konferensen i Melbourne tidigare i höstas och presenterade arbetet. Där premiärvisades även Staffan Hildebrands film Transmission – the journey from AIDS to HIV  om epidemins utveckling i Australien och Kambodja. I kväll har filmen Sverigepremiär på Debaser Medis, men finns även tillgänglig på Youtube.

Även filmarkivet.se uppmärksammar världsaidsdagen med ett urval av filmer som sammanställts av Face of AIDS-projektet på biblioteket.

Läs på om HIV och AIDS

1981 upptäcktes de första AIDS-fallen i USA. 30 år senare, 2011, uppmärksammades detta med ett temanummer av Medicinsk Vetenskap, KI:s populärvetenskapliga tidskrift som i dag firar 20 år. Söker du på AIDS i tidskriftslistan så får du 27 träffar på tidskrifter som på olika sätt knyter an till ämnet. Mer information i form av till exempel guidelines, clinical trials osv hittar du i AIDSinfo, en fri databas som finns i  databaslistan.

HIV – Årets tema i Musikhjälpen i P3

Hjälp oss stoppa spridningen av HIV är temat för årets upplaga av Musikhjälpen, ett insamlingsevenemang till förmån för Radiohjälpen. Kampanjen som funnits sedan 2008 pågår dygnet runt under en veckas tid i december då allt fokus är på en utvald humanitär katastrof. I år är det alltså HIV som uppmärksammas 8 – 14 december i P3 SVT/SVT Flow. På Musikhjälpens webb finns mer info om årets tema och hur du kan bidra.

Onsdag den 3 december är det dags för stor invigning med en mängd olika aktiviteter, happenings, miniinvigningar, miniföreläsningar, julgodis (och julnyttigheter) och skojiga saker! Under eftermiddagen kan du knalla upp och ner mellan våningar och kolla vad som intresserar just dig. Eftermiddagen kickar igång med Pizza med rektorn kl 12, för att därefter följas av en superintressant föreläsning av Martin Ingvar på Föreläsartorget på entréplanet kl 13.30.

Du kan också bygga en bokgran med oss (vi kommer behöva hjälp…), uppleva våra nya hologram (vi är så stolta!) samt sätta dig ner med en näve frukt när vi har våra miniföreläsningar som vi kallar “Best of Kaffe på maten”. Dessutom invigs språkverkstaden i nytt rum och i ny skrud!

Hela huset bjuder också på ätbara läckerheter… Tusen anledningar att hänga i BZ Laboratoriet på onsdag, alltså!

Bibliotekets program

Entréplan

13.30: Life-styling the brain or life stealing the brain / Martin Ingvar, professor på Institutionen för klinisk neurovetenskap, Föreläsartorget, (30 minuter)

14.05: Att ge muntliga presentationer, Föreläsartorget, (15 minuter)

14.35: Användbara appar – så klarar du dig utan papper: Browzine, Bluefire Reader, Evernote, Notability, dela dokument, ta bilder och infoga i anteckningar, Föreläsartorget, (15 minuter)

15.00: Klurigt att referera, Föreläsartorget (15 minuter)

15.25: Tools to Make Your Text More Clear, Föreläsartorget (15 minuter)

15.45: Useful apps – Browzine, Bluefire Reader, Evernote, Notability, share documents, take pictures and insert into your notes, Föreläsartorget, (15 minuter)

Plan 3

14.20: KIB:s nya språkverkstad invigs!

Plan 4

Besök Centrumet för Lärande och Kunskap (CLK), lär känna den nya KI-appen, testa video- och ljud studion (14:05/14:45) och lyssna på miniseminarier:

13.30: Massive Open Online Courses in edX (15 minuter)

14.05: Flip your classroom! (15 minuter)

14.25: Lynda.com – online tutorials en masse (15 minuter)

• Vi inviger nya språkverkstaden i Solna!
• Vi presenterar våra nya snygga HOLOGRAM!
• Kom och bygg en bokgran med oss på entréplanet i biblioteket! 
• Tävlingar och happenings hela eftermiddagen!
• Vi visar användbara appar och program för dig med läs- och skrivsvårigheter!
• Vi bjuder dessutom på juliga nyttigheter (eller onyttigheter…)!

Hela programmet för invigningen hittar du här

På skrivbordet hemma på studentrummet var det fullt med pappershögar, anteckningsblock, post-it lappar, pärmar i högar och tunga kursböcker. Allt i en enda översvämmande röra och ingen ordning alls. Värst av allt var att det var nästintill omöjligt att hitta något.

Idag! Här har vi en glad student, Charlie heter hen. Hen flyger fram, trippandes på tårna, bärandes endast på en surfplatta. Så glad och lättad eftersom hen nu har allting hen behöver till studierna i en enda enhet!

För via appen Bluefire Reader kommer Charlie åt alla e-böcker hen behöver. Det enda hen behövde göra för att komma igång var att ladda ner appen, skaffa ett Adobe ID konto på adobe.com och logga in med det i Bluefire Reader. Charlie tycker att det är en formidabel app eftersom hen kan anteckna och stryka under i texten inne i böckerna. Anteckningarna kan hen sedan maila till sig själv eller till en kursare. Appen är dessutom gratis.

Charlie läser många tidskriftsartiklar och behöver komma åt dem offline eftersom hen ofta pendlar från hemmet till campus i Huddinge. Därför är hen så glad att en bibliotekarie tipsat hen om appen BrowZine. I den har hen samlat tidskriftsartiklar och tidskrifter som biblioteket prenumererar på i en egen personlig bokhylla. De mest intressanta artiklarna har hen sparat ner och skickat vidare till anteckningsappen Notability för att kunna anteckna och stryka under. Vissa artiklar har hen också skickat till referenshanteringsprogrammet EndNote som hen också har som app.

Notability har förresten visat sig vara en räddning för Charlie, nästan som en personlig sekreterare. I appen kan hen anteckna i sparade pdf:er, spela in föreläsningar, ta bilder, rita, ja allt! Den kostar lite pengar, men det är en engångssumma som motsvarar ungefär en fika på campus, så det är det värt!

Charlie använder appen Evernote också. Den erbjuder samma funktioner som Notability, men det som är bra med Evernote är att hen inte behöver synka sparade dokument mellan olika mobila enheter eller datorn. Att anteckna i pdf:er går dock inte i gratisversionen av Evernote och hen har inte råd med månadsprenumeration, så då kör Charlie hellre Notability. Hen kan däremot ställa in i Notability så att den använder bland annat Dropbox eller Google Drive för att synka anteckningar dit som hen har skrivit i Notability.

Svensk MeSH-appen har Charlie använt i flera år. Den fick hen tips om när han läste bibliotekets blogginlägg på c/o KIB. Via den kan hen snabbt hitta söktermer och söka vidare med dem i PubMeds mobilanpassade version.

Charlies kursare Anna, som hen pluggar mycket med, har dyslexi och använder appen Legimus.
I Legimus har Anna skapat ett konto och via appen kommer hon åt den kurslitteratur som finns inläst som talbok. Eftersom hon har ett konto så kan hon använda Legimus i både sin mobil och i sin surfplatta.

När Charlie behöver hjälp med att referera använder hen bibliotekets egna referensguider i APA och Vancouver. Charlie har lagt till dem som bokmärke på hemskärmen så hen kommer direkt åt instruktioner för hur en referens till bland annat en bild eller webbsida ska se ut enligt Vancouver.

I bibliotekets föreläsningsserie En kaffe på maten har Charlie fått en hel del tips i det föredrag som heter Användbara appar – så klarar du dig utan papper: BrowZine, Bluefire Reader, Evernote, Notability, dela dokument, ta bilder och infoga i anteckningar. Det är ett par tillfällen kvar av detta föredrag nu under hösten så passa på att komma och lyssna!

Det finns en uppsjö av tv-serier på temat medicin och kvalitén varierar säkert både vad gäller underhållningsvärde och realism. På wikipedia finns en lång lista på medicinska dramaserier från världens alla hörn. Kan man lära sig något av dessa serier? Eller blir man som novis på det medicinska området helt förledd? Hur det än är med det så kommer här våra tips, trovärdiga eller inte… det finns säkert många av er som är bättre på att bedöma det och som kanske vill dela med sig av sina iakttagelser eller egna tips?!

Sara L förfäras och förtjusas av The Knick

Inledningsscenen till The Knick är fruktansvärd. 1900-talet är på ingång, och dåtidens läkare gissar sig fram i en förlossningssituation där det uppstått komplikationer. Det är blodigt och realistiskt (inbillar jag mig). Man har knappt tillgång till el, avancerad anatomi och kirurgi är fortfarande som en sandlåda där man gräver, bygger upp, river ner och hoppas på det bästa.

Clive Owen spelar den excentriske och kokainberoende John Thackary som med sin brillans, intellekt och vågade sinne sakta men säkert för den medicinska vetenskapen framåt. Metoderna är minst sagt… tveksamma. Men liv räddar han, det gör han. Männen i serien saknar all moral och etik, och egentligen hejar man bara på Dr Edwards, den djupt förorättade (med rätta) svarta läkaren som har snubblat in på ett bananskal på sjukhuset Knickerbocker Hospital (”The Knick”).

Den utbredda och accepterade rasismen gör mig mer illa till mods än operationsscenerna. Jag hoppas också att kvinnorna tar större plats i nästa säsong!

Välgjort, snyggt och med oväntat bra soundtrack.

Micke saknar Huff

Mitt tips är serien Huff från 2004 med Hank Azaria i huvudrollen. Hank är antagligen mest känd som rösten till otaliga karaktärer i The Simpsons, men spelar här psykiatern Craig Huffstodt. Komedi och relationsdrama blandas hejvillt när Huff, mitt inne i en medelålderskris, försöker lösa allas problem, både i arbetslivet och hemma hos familjen. Bra skådespeleri, trovärdiga karaktärer och underbara vändningar gör detta till en av mina favoritserier någonsin. Det är väldigt synd att Huff bara fick 2 säsonger.

Susanna kan tänka sig att se Getting On

Jag har inte sett Getting On. Varken BBC:s originalserie som sändes under namnet Jämna plågor på SVT eller HBO:s remake. Men, efter att ha läst några recensioner och tittat på en trailer är jag övertygad om att stämningen och humorn i serien skulle tilltala mig. Serien utspelar sig på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus och handlar främst om sjuksköterskorna där. Serien beskrivs som en mörk humorserie där man får följa de olika karaktärernas vardag med både yrkesmässiga och personliga upp- och nedgångar.

Sara J flyttar in i terapirummet med In Treatment

Just nu klipper jag en veckas terapisessioner med Dr Paul Weston (Gabriel Byrne) på en kväll. Förfäras icke, varje avsnitt är bara 25 minuter långt. Det kan verka kort men fullt tillräckligt eftersom varje avsnitt utgörs av just ett patientmöte. Ett samtal i ett rum, inget annat, men ändå så fyllt av innehåll och dramatik som utgörs av samspelet mellan psykoterapeuten och patienterna, orden (både de som uttalas och inte), kroppsspråket, minspelet. Detta drama utspelar sig inte på något sjukhus utan i en privatmottagning i terapeutens hem.

Jag kom först in i serien under säsong tre vilket funkade bra eftersom varje säsong följer 3-4 patienter (unga, gamla, par) men Pauls egen historia börjar så klart i säsong ett.  Därför har jag nu börjat från början med att följa denna lite stukade terapeuts resa, hans tvivel på sin egen förmåga och inställning till patienterna som delvis präglas av den förändring han själv genomgår i sitt privatliv med ett äktenskap på upphällningen. Det är underhållande att se varje vecka avslutas med Pauls egen terapi,  där han själv beter sig precis som sina patienter gentemot sin terapeut.

Nurse Jackie – bonustips från vår praktikant David

Jackie är sjuksköterska på akuten på All Saints Hospital i New York där varje dag är en ”balansakt mellan att jonglera patienter, läkare, sjuksköterskekollegor och sin egen omdömeslöshet”. Denna omdömeslöshet består i en bitsk tunga, svajande moralisk kompass, och en förkärlek till piller av olika slag – vilket bäddar för en satir med vassare udd än vad som är brukligt i sjukhusserier. Nurse Jackie spelas med autentisk New York-utstrålning av Sopranosstjärnan Edie Falco.

Tre av sex säsonger har hittills sänts på SVT, den sjunde och sista säsongen har premiär nästa år.

MEN det är viktigt att komma ihåg att det är en beta. Vi jobbar fortfarande intensivt med både utveckling av funktionalitet och innehåll, allt är inte på plats och kommer kanske inte att se ut exakt som för tillfället när det är klart heller.  Däremot är det så pass klart att vi gärna vill visa upp det vi gjort så här långt.

Några saker som inte är på plats:

• sökfunktionen för webbplatsen är inte riktigt klar
• chatten är inte igång, men kommer givetvis att finnas där när webbplatsen lanseras
• betan finns bara i svensk version än så länge.

Lämna feedback

Det finns en “feedback”-funktion på sidan som ni gärna får använda för att tycka till. Den nya webbplatsen är  responsiv så testa den gärna från både dator, mobil och surfplatta om du har en.

Vi har också börjat gå ut i biblioteket för ställa frågor till en del av er. Vi vill gärna träffa fler av er för användartester framöver, hör av dig till webb@kib.ki.se om du är intresserad av att vara med. De av er som redan gjort detta, ni är inte bortglömda

Runt om i den akademiska världen uppmärksammas 20-26 oktober som Open access-veckan. Undrar du vad Open access är för något och hur det fungerar på Karolinska Institutet?

Open access är en publiceringsform som möjliggör för forskare att göra sin forskning fritt tillgänglig för alla som vill ta del av den och som har tillgång till internet. Open access-artiklar är alltså fria för läsarna. En stor del av förlagen som publicerar Open access-artiklar täcker kostnaden för artiklarna genom att ta ut en så kallad publiceringsavgift från författarna.

För att du som användare – oavsett om du är student, lärare eller forskare – ska få tillgång till traditionella forskningsartiklar, som alltså inte är Open access-artiklar, behöver lärosätens bibliotek prenumerera på en stor mängd vetenskapliga tidskrifter vilka ägs av förlagen. Förlagen äger upphovsrätten till artiklarna till skillnad från Open access-artiklar där författarna behåller upphovsrätten. Förlagens affärsidé består i att sälja tidskriftsprenumerationer till universitet och högskolor. Dessa tidskriftsprenumerationer tar upp en mycket stor del av bibliotekens och universitetens budget. Det har länge varit ett problem för biblioteken att ge åtkomst till allt som efterfrågas av användarna.

Ett av syftena med Open access är att åtgärda detta problem. En stor del av forskningen som bedrivs runt om på landets universitet och högskolor har producerats med hjälp av skattefinansierade statliga medel, och då kan man tycka att dessa forskningsresultat ska vara tillgängliga för alla istället för att vara stängda bakom prenumerationsspärrar.

Vill du fördjupa dig mera om Open access se våra tidigare inlägg på c/o KIB.

Karolinska Institutet och Open access

Visste du att forskare på Karolinska Institutet, förutom att publicera sig den traditionella vägen även har publicerat sig Open access under en lång tid?

Publiceringsdata från Karolinska Institutet mellan åren 2000 och 2013 visar att antal publicerade KI-artiklar ständigt går upp och då gäller det såväl antal artiklar publicerade i prenumerationsbaserade tidskrifter, som Open access-artiklar. Under dessa år har det totala antalet KI-artiklar, oavsett om de var Open access eller inte, ökat med 49 %. Open access-artiklarna har dock mer än femdubblats från att ha legat på ca 6 % år 2000 till hela 22 % år 2013.

Totala antal publikationer som har publicerats av KI-forskare samt totala antalet Open access-publikationer i OA-tidskrifter samt hybridtidskrifter som tillåter Open access-publicering efter maximalt sex månader långt embargo. Embargo betyder man måste vänta i sex månader innan man kan göra artikeln fritt tillgänglig. Datan är hämtad från KIs bibliometrisystem.

Olika undersökningar av Open access har under en längre tid pekat på att Open access-publicering står för mellan en och tio procent av den totala vetenskapliga publiceringen. Men Karolinska Institutets Open access-siffror är sedan flera år tillbaka högre än så. Vad kan orsaken vara?

En orsak kan vara forskningsfinansiärernas krav på Open access-publicering. I andra forskningsintensiva länder, såsom USA och Storbritannien, har forskningsfinansiärer som NIH och Wellcome Trust länge ställt Open access-krav på de forskare som söker anslag. Detsamma gäller för Sverige och inte minst Karolinska Institutet, där Vetenskapsrådet är den tyngsta forskningsfinansiären. Vetenskapsrådet är den största forskningsfinansiären på Karolinska Institutet, följt av EU Framework7, NIH, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och the Wellcome Trust.

Nya krav på Open access

Det kan vara bra att känna till att det inom en snar framtid kommer två nya Open access-krav från Vetenskapsrådet.

Redan från nästa år kommer Vetenskapsrådet kräva att forskare, när de avrapporterar sina forskningsprojekt till Vetenskapsrådet, endast kan ta med de artiklar de har publicerat som Open access, och alltså inte de artiklar som publicerats i prenumerationsbaserade tidskrifter. Detta kommer att gälla för alla forskare som söker anslag från och med 2015.

Ett annat krav som kommer att gälla från och med år 2017 är att Open access-artiklar som är finansierade av Vetenskapsrådet ska ha en Creative Commons-licens, en så kallad CC-BY licens.

Bakgrunden till detta är att EU-kommissionen 2012 gick ut med en rekommendation som avser tillgång och bevarande av vetenskaplig information. Alla EU-medlemsländer, däribland Sverige, ska ta fram riktlinjer för hur man tänker sig åstadkomma fri tillgång till vetenskaplig information. Regeringen gav Vetenskapsrådet detta uppdrag och nu finns det ett förslag till nationella riktlinjer för Open access.

Även du kan fram till och med den 2 november själv lämna synpunkter på förslaget. Finns det ett bättre sätt att tillbringa Open Access-veckan på än att läsa om och påverka framtiden i denna fråga?

Bild: Writing av Jonathan Kim
(CC BY-NC 2.0)

På torsdag, den 16 oktober, kan du lära dig mer om hur skrivandet leder till effektivare studier och djupare kunskap i det ämne du studerar. Då föreläser språkverkstaden om skrivande och om den akademiska stil som hör till vissa av de texter du skriver när du pluggar här. Föreläsningen är öppen för alla KI-studenter.

Dag: 16 oktober

Tid: kl. 16.30-18.00

Plats: Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Campus Solna

Ingen föranmälan krävs. Det kommer att finnas ett begränsat antal gratis smörgåsar. Först till kvarn gäller, både till plats och smörgås.

Foto av Pietro Bellini

Har du liksom jag någonsin haft problem med att hitta rätt bland hyllorna? Själv kan jag erkänna att jag är jättedålig på alfabetisk ordning. “Men du är ju bibliotekarie?” brukar anförtrodda personer utbrista frågande då. Mest på skämt förstås, men förvåningen är ändå total. Bokstavsordningen som är en sådan grundpelare för bibliotek. Jag är väldigt bra på att rabbla alfabetet dock, tyst i huvudet för mig själv för att till synes självsäkert kunna navigera till hylla QW. Inte någon omväg via QY eller QZ.

Varför har de valt så närliggande bokstäver? Hade de bara spritt ut det lite bättre istället för det grötiga spannet QS-QZ och W-WZ så hade jag klarat det galant.

Hur som helst har jag accepterat min skavank som bibliotekarie, men för att komma dit var jag tvungen att ta reda på varför det bestämts att det ska vara just så här.

Det var ganska lätt att hitta en ansvarig. Frank B. Rogers hette han och var som både erfaren arméläkare och bibliotekarie chef över dåvarande amerikanska arméns bibliotek (AML). Han stod 1951 bakom första utgåvan av systemet som då kallades “U.S. Army Medical Library Classification” och satte grunden för hur det ser ut i hyllorna idag.

Frank var naturligtvis inte ensam, utan förarbetet gjordes av en stor kommitté full av bibliotekarier och medicinska experter, med särskilt stort inflytande från Mary Louise Marshall. Det är här mitt problem med det hela kommer in.

Kommitténs förslag innebar att man skulle följa strukturen som redan användes av Library of Congress (USA:s nationalbibliotek). Trevligt och sympatiskt kan man ju tycka, men för att passa in i denna struktur och inte krocka med befintliga bokstavskombinationer beslutade de sig även för att trycka in allt under W och QS-QZ som vid tidpunkten inte användes. Resten är historia:

1956: U.S Army Medical Library slås ihop med United States Public Health Service (PHS) med flera och bildar National Library of Medicine (NLM).
1958: Andra utgåvan av klassifikationssystemet ges ut under NLM:s regi.
1978: Fjärde utgåvan.
1999: Publiceras ej längre i tryck.
2010: Jag börjar på KIB och undrar genast vem som kommit på de särskilt jobbiga hyllkoderna.
2014: Denna text författas.

Alltså, det är helt OK att känna sig förvirrad i hyllorna. Vi i Infopunkten finns till för dina frågor. Alla blir förvirrade ibland, så låt oss vara det tillsammans!

Just nu håller vi på att se över skyltningen i biblioteket där vi bland annat frågar oss om Franks och NLM:s koder verkligen är det bästa alternativet för att navigera bland hyllorna. Hör gärna av dig om du har tankar eller funderingar kring detta!

Vill du läsa mer om klassifikationssystem och de teorier som styr hur bibliotek organiseras finns här en rejäl genomgång.