En annan vanlig fråga är hur man fixar till en snygg layout på sin referenslista. Ett bra sätt för att göra den lite mer lättläst är att lägga in dubbla radavstånd mellan referenserna.

Gör så här om du vill ha enkelt radavstånd i referensen men dubbelt radavstånd mellan referenserna när du skapar en referenslista med Word och EndNote Web:

• Inställningarna hittar du i Word under fliken Radavstånd i dialogrutan som dyker upp när du klickar på lilla pilen vid Bibliography för att skapa din referenslista.
• Välj Layout.
• Line spacing betyder radavstånd i referensen och Space after är radavståndet mellan referenser. Se bilden nedan, där har jag gjort de inställningarna som behövs.
• Välj Single (Line spacing)
• Välj Double (Space after)

Här på biblioteket är vi väldigt förtjusta i appar, och allt som förenklar åtkomsten till information och kunskap. Något som teoretiskt sett skulle kunna vinna på den pågående appifieringen av världen är inlärningen av anatomi, tänkte undertecknad en dag efter att ha släpat fram otaliga daglånsexemplar av “Sobotta atlas of human anatomy”. Då nyfikenheten tagit över gjorde jag slag i saken och satte mig ner med sjukgymnaststudenten Tobias, för att ta reda på om anatomi i mobilen är något att ha.

Vi beslutade oss för att pröva på fem olika anatomi-appar för Android-telefoner, som enligt vad vi kan se används av ungefär en tredjedel av våra besökare i skuggan av iPhone. För att få en så tydlig bild som möjligt utfördes testerna på en mobil med 4.7 tums skärmsstorlek, vilket kan vara värt att notera är större än genomsnittet. Alla apparna i testen kostar pengar, men de flesta finns även som gratisversion med reklam.

Gray’s Anatomy 2011 (20 kr)

KIB: Ger ett snyggt första intryck, med ett tydligt gränssnitt. Appen är uppbyggd kring hierarkiska listor som leder till ganska fula och föråldrade illustrationer som ser ut som de scannats in direkt från boken. Kan möjligtvis uppskattas om man gillar old-school-illustrationer. All text i appen står med versaler, vilket blir jobbigt att läsa i längden, men hittar du något intressant kan du lägga till egna bokmärken.

Tobias: En nackdel för mig är att illustrationerna inte visar de riktiga latinska namnen. Det är svårt att se ursprung och fäste på enskilda muskler, och nästan omöjligt att läsa namnen på dem.

Anatomy 3D Pro (30 kr)

KIB: En mycket läcker app i teorin, men en katastrof när det kommer till användarvänlighet. Gör sig nog bättre på en surfplatta. Är i korta drag en roterbar skelettmodell i 3D, där muskellager kan läggas över. Både text och knappar i appen är för små och otydliga, vilket gör det hela till en mycket frustrerande upplevelse. Tveksamt om den ens går att använda på mindre mobiler.

Tobias: Kan vara förvirrande och missvisande över musklernas utbredning. Svårnavigerat och lite otydligt, men bra att det går att vrida och vända på kroppen, då allt i böckerna är så platt. Snygg, men alldeles för generell och jobbig att använda för att vara användbar för detaljerade anatomistudier.

Human Anatomy Pro (13 kr)

KIB: Denna app vinner definitivt inga designpris, men har en funktionell listlayout som leder till detaljrika illustrationer. Illustrationerna har i sin tur pekbara delar och detaljer för att få upp en gedigen förklaring av dessa. Däremot är det ibland lite oklart exakt vad som går att peka på, vilket kan vara frustrerande.

Tobias: Den här appen passar nog bättre för fysiologistudier. Anatomisk är den endast överblickande, med fokus på de biologiska och fysiologiska funktionerna i kroppen. En helt okej grund däremot.

Visual Anatomy (17 kr)

KIB: Visual Anatomy utgår från en startskärmsliknande meny med ikoner för de olika anatomiska delarna, samt kroppsfunktioner. Illustrationerna är snygga 3D-bilder med bra djupkänsla, medan gränssnittet i sig är ganska fult om än tydligt och funktionellt.

Tobias: Bäst hittills! Enkelt att hitta och förstå. Perfekt att det går att dölja namnen om man vill plugga. Finns även en quiz-funktion som gör att denna app är mer lämpad för studier än de andra. Varje del har en lagom förklarande text och det är tydligt var och hur man kan peka. Synd bara att det är engelskt latin.

Atlas of Anatomy (200 kr)

KIB: Som den absolut dyraste appen i vårt test är Atlas of Anatomy ett anatomiskt uppslagsverk där fokus ligger på att du måste söka fram det du är intresserad av vid namn. En mer organiserad förteckning finns dock att tillgå bakom flervalsknappen. Appen är inte alls mobil- eller pekvänlig, men det är praktiskt att söklistan uppdateras för varje bokstav du skriver in. Den må vara hur uttömmande som helst, men jag vill hävda att priset är ett skämt med tanke på bristen av design och användarvänlighet. Undvik!

Tobias: Svårt att se illustrationerna då man måste zooma in och ut från text och bild hela tiden. Svårt att säga något negativt i övrigt, då allt verkar finnas. Bra om man vill kolla upp en specifik del och få information om denna. Skulle nog därför främst använda denna i fysiologi snarare än anatomi om priset vore bättre.

Appar vs. böcker

Tobias: Nackdelen med anatomiböcker är att de är så tunga, men inget slår detaljrikedomen i en välillustrerad anatomiatlas. Apparna kan däremot vara perfekta vid gruppdiskussioner om man vill kolla upp något snabbt. De är bra som komplement. Visual Anatomy är den app av de vi testat som jag tycker kommer närmast att kunna ersätta en bok, tack vare att den har bra sökfunktion.

KIB: Mycket skulle bli bättre om det lades ner tid på att anpassa dem ordentligt till mobiltelefonernas mindre skärmar. Det var bara Visual Anatomy i vår test som fungerade frustrationsfritt.

Använder du någon annan app? Kanske till iPhone eller iPad? Berätta eller diskutera gärna nedan!

Vad är ett discoverysystem, det är ju många bibliotek som skaffar sådana för tillfället?

- Absolut! Väldigt kortfattat kan man säga att det är en söktjänst som gör så att man kan söka efter böcker, artiklar, avhandlingar m.m via en och samma sökruta.

Vad är fördelen med reSEARCH?

- En av de stora fördelarna  är att man som sagt kan söka i princip allt material som KIB har på ett och samma ställe. Jag tror reSEARCH  kommer vara en bra utgångspunkt när man ska börja söka information om ett ämne som man inte känner till så väl. Men det kommer även fungera perfekt för att snabbt få fram fulltexten till en specifik artikel eller bok som man är ute efter. Kort och gott, det ska vara enkelt att söka samt att upptäcka nya resurser. Den här typen av söktjänster kallas som sagt discoverysystem:)

Varför inte använda Google eller någon annan söktjänst?

- Därför att allt det material som vi har tillgängligt, böcker och tidskrifter i tryckt och elektroniskt format, uppslagsverk, databaser osv, oftast inte finns sökbara via Google i sin helhet.

När kan man börja söka i systemet?

- Vi hoppas kunna lansera reSEARCH i början av sommaren. Vid lanseringen av reSEARCH kommer sökrutan på vår startsida förändra såväl utseende som funktion. När lanseringen närmar sig återkommer vi med mer information och vilka förändringar reSEARCH för med sig. Vi hoppas givetvis att ni kommer bli nöjda med den nya söktjänsten!

För att verifiera dina artiklar logga in på https://bibliometrics.ki.se/users/login.
Proxyinloggning till KIs nätverk ska inte användas samtidigt då det kan skapa inloggningsproblem.

Verifieringshjälp finns att tillgå till höger på inloggningssidan i form av instruktionsfilm och FAQ. Har du frågor kontakta oss på universitetsbiblioteket (mail, tfn och chatt) eller sjukhusbiblioteken.

Då kan vi rekommendera den skandinaviska databasen SveMed+ som du hittar på KIBs webbsida. Det är en bibliografisk databas som innehåller referenser till artiklar från skandinaviska tidskrifter inom ämnesområdena medicin, odontologi, hälso- och sjukvård, arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik. Ca 100 skandinaviska tidskrifter indexeras, se tidskriftslistan för vilka tidskrifter som är inkluderade. Idag finns det 115 000 referenser i databasen som växer med ca 4000 referenser varje år.

I stort sett alla tidskrifter inom omvårdnad som ges ut i Skandinavien indexeras i SveMed+. Genom att söka i databasen får du en god inblick i vad som diskuteras och forskas på inom detta område i Sverige och de andra skandinaviska länderna. Du kan också hitta information om teman som annars kan vara svåra att hitta artiklar om, till exempel sorg.

SveMed+ är uppbyggd enligt samma principer som PubMed/Medline och artiklarna indexeras med MeSH-termer. Du kan söka med svenska eller engelska MeSH-termer och fritexttermer. Samma urvalskriterier som för PubMed/Medline gäller för SveMed+. Både peer-reviewed och lite mer populärvetenskapliga artiklar indexeras i databasen. Det finns Läs online-länkar till många av referenserna.

Ett tiotal av de tidskrifter som indexeras i SveMed+ indexeras också för PubMed och Cinahl. Du hittar alltså samma artiklar i alla 3 databaserna, dessa artiklar är ofta tillgängliga i SveMed+ först.

Taggmolnet, en nyhet i SveMed+

På startsidan hittar du numera ett taggmoln med de vanligast förekommande MeSH-termerna. Klicka på en av termerna och du kommer till en resultatlista precis som om du gjort en sökning i databasen på just den MeSH-termen.  I högerspalten kan du sedan göra olika begränsningar t.ex. på språk, dokumenttyp, ålder eller kombinera med andra MeSH-termer mm.

Eftersom det indexerade materialet är från hela Skandinavien är inte alla artiklar på svenska. En hel del är på danska eller norska, några av dessa artiklar har abstrakt på engelska. Även artiklar på engelska förekommer.

Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten

Det senaste tillskottet i vår databaslista är Landguiden – som innehåller grundläggande information om länder, konflikter och internationella organisationer.

Kanske undrar du när WHO (World Health Organization) startades? Svaret hittar du i Landguiden där du kan läsa att WHOs stadga trädde i kraft den 7 april 1948, då den ratificerades av 26 av världens regeringar, däribland Sveriges.

Landguiden innehåller även en hel del statistik och tillåter dig att jämföra statistik från olika länder. Du kan t.ex. jämföra hur stor andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten eller jämföra hur hög/låg spädbarnsdödligheten är i olika länder.

Som vanligt hittar du en länk till Landguiden i vår databaslista.

LAP  är bara ett av många förlag som ingår i gruppen VDM Publishing. VDM, med underförlag, har som affärsidé att dammsuga webben på fritt tillgängligt material som t.ex. wikipedia-artiklar, avhandlingar och uppsatser för att erbjuda detta material i bokform som ”print-on-demand”.

En sökning i Bokus visar att LAP i dagsläget har inte mindre än 26,551 titlar till försäljning. Det finns som regel inget olagligt i denna verksamhet, men som konsument är det tveksamt om man vill betala 411 kronor för en magisteruppsats i ekonomi från Lunds Universitet, när denna dessutom går att ladda ner helt utan kostnad.

Det var konsumentperspektivet. Hur blir det då för dig som författare? LAP har blivit mycket kritiserade för obefintlig eller svag peer-review, vilket innebär att meritvärdet av att bli publicerad av LAP, eller något annat förlag inom VDM-gruppen, kan betraktas som lika med noll.

Om du ändå väljer att bli publicerad av LAP eller VDM skall man läsa kontraktet mycket noga. Lämnar du över copyrighten till förlaget? Har du rätt att göra det? Kan du publicera forskningsresultaten i en artikel senare i livet eller är den dörren stängd?

Om man vill läsa mer om LAP, VDM eller andra liknande förlag, deras utgivningsstrategier och vad andra studenter och forskare har för erfarenheter, lönar det sig att googla på förlagsnamnet. Det finns mycket att läsa om dessa förlags för- och nackdelar diskuterat av  såväl forskar som studenter, se t.ex. http://chrisnf.blogspot.se/2009/06/academic-spam.html.

Ni kan också bilda er en uppfattning genom att läsa Wikipedia-artiklarna nedan (eller kanske vänta på att samma artiklar blir publicerade i tryckt form av VDM – och betala en femhundring).

http://en.wikipedia.org/wiki/VDM_Publishing

http://en.wikipedia.org/wiki/Vanity_press

Malin Essén, projektledare för utvecklingen av KIBs lärandemiljöer, klippte , med utomjordisk assistans, bandet till de nygamla ytorna. KIBs förhoppning är att vi med den nya inredningen ska komplettera reseten av entréplanet i BZ och bibliotekets lokaler på plan 3 och kunna bjuda på stunder för samarbete, avkoppling, enskilt arbete och evenemang.

Vissa mindre saker återstår att göra, och det finns alltid utrymme för förbättringar! Så fortsätt att ge oss feedback på hur ni tycker miljöerna fungerar och vad vi behöver förstärka och förbättra.

Vi tackar för en trevlig dag och önskar er alla varmt välkomna till biblioteket.

May the force be with you!

Username: bibsamapp

Password: britannica

Finns det fler appar som ni skulle vilja att vi testar eller kanske köper in? Fler uppslagsverk, tidskrifter eller vad? Hör gärna av dig till oss med synpunkter! Mejla oss på emedia.ub@ki.se.

Ps. Encyclopædia Britannica finns sedan länge med i vår databaslista, där du även hittar andra användbara uppslagsverk och ordböcker.

När:  Onsdag 25/4 klockan 10.00

Var: Entréplanet, Bibliotek campus Solna

Varför?

KI s satsning på informella lärandemiljöer har förvandlat bottenvåningen i BZ till något nytt! Man kan träffas, jobba, vila…

Biblioteket är också en plats för möten, studier i grupp eller enskilt och vi vill med den nya inredningen göra kopplingen mellan KIB och övriga BZ mer sömlös och komplettera miljön med:

Kom och provsitt våra nya fåtöljer när vi nyinviger bottenplanet på KIB i Solna

• stationära datorer för snabbare arbeten enskilt eller i grupp
• tre olika och lite avskilda grupparbetsplatser
• fåtöljer med fönsterplats och lite avskildhet
• ett par whiteboards möjliga att samlas runt
• föreläsningsyta och -utrustning för bokade eller spontana föredrag

En trappa upp finns ju som ni vet förutom böckerna också bokningsbara grupprum, tysta och mindra tysta läsplatser och tillgång till handledning i KIB-labbet varje dag kl 11-16.

Som vanligt vill vi gärna höra vad ni tycker om det vi gör på biblioteket, ris och ros. Gör din röst hörd här, på FB, twitter, via vår webbplats eller kom till oss i personalen.