Nytt för i år är att vi testar att göra om våra daglån till sommarlån. Detta innebär att alla böcker som är till utlån kommer att få förlängd lånetid över sommaren, 4 juni-27 augusti.

Trevlig sommar! önskar vi på KIB

Från 11:e  juni till och med 12:e augusti har biblioteket i  Solna öppet 10-14, måndag till fredag. På helgerna är det stängt. I Huddinge är biblioteket stängt under samma period. Men det går bra att ringa oss på 08-524 84 000 om ni behöver komma in i våra lokaler för att låna en bok eller kopiera en artikel. Fullständig information angående våra öppettider i sommar hittar ni på vår webb.

Lyktan helpdesk kommer att ha ytterligare lite begränsade öppettider under juli månad. Ni kan ringa oss för support mellan 10-12, övrig tid ber vi er att maila oss på lyktan@ki.se

År 1517 spikade Martin Luther upp sina teser på kyrkoporten i Wittenberg. Med denna handling ville han starta en öppen diskussion om avlatshandeln. Detta är upprinnelsen till spikningstraditionen vid våra universitet.  Avhandlingar ska offentliggöras en viss tid innan disputationen för att den intresserade allmänheten ska ha tid att läsa in sig och kunna ställa sina frågor till författaren vid disputationstillfället.

1874 fick KI disputationsrätt och disputationsavhandlingen skulle, efter att dekaus granskat den, offentligen anslås senast 8 dagar innan själva disputationen.  Sedan 1940 är regeln vid KI att den färdiga avhandlingen ska ställas till allmänhetens förfogande (spikas) senast tre veckor innan disputationen.

Nu för tiden sker spikningen både fysiskt och virtuellt. Sedan 2005 är det obligatoriskt att e-spika ramberättelsen till sin avhandling, det vill säga göra den tillgänglig elektroniskt i KIs öppna arkiv. När den elektroniska proceduren är klar kommer doktoranden till oss och hämtar spik och snöre för att spika upp ett så kallat “må spikas”-exemplar av sin avhandling antingen i biblioteket i Huddinge eller Solna. En tillställning som brukar vara omgärdad av glada tillrop och en och annan smällande kork.

Den 29 maj 1875 ägde den första disputationen rum Vid Karolinska Institutet. Avhandlingen som lades fram av A. Levertin hade titeln, ”Om Torpa källa” och handlade om möjligheten att i Sverige åstadkomma naturliga hälsokällor. Källa: Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia 1910-1960, del I:1.

Avhandlingar vid KI, lite siffror

1875 försvarades den första avhandlingen vid Karolinska Institutet.

330 pliktexemplar skulle lämnas in läsåret 1958/59. Vi är glada att antalet numera endast uppgår till 15.

357 avhandlingar publicerades vid KI 2011

]]> Så här i slutet av terminen är det extra hög aktivitet vid spikbrädorna på KI.  Hittills har cirka 75 avhandlingar spikats i maj månad. Men varför håller vi egentligen på med denna tradition?

År 1517 spikade Martin Luther upp sina teser på kyrkoporten i Wittenberg. Med denna handling ville han starta en öppen diskussion om avlatshandeln. Detta är upprinnelsen till spikningstraditionen vid våra universitet.  Avhandlingar ska offentliggöras en viss tid innan disputationen för att den intresserade allmänheten ska ha tid att läsa in sig och kunna ställa sina frågor till författaren vid disputationstillfället.

1874 fick KI disputationsrätt och disputationsavhandlingen skulle, efter att dekaus granskat den, offentligen anslås senast 8 dagar innan själva disputationen.  Sedan 1940 är regeln vid KI att den färdiga avhandlingen ska ställas till allmänhetens förfogande (spikas) senast tre veckor innan disputationen.

Nu för tiden sker spikningen både fysiskt och virtuellt. Sedan 2005 är det obligatoriskt att e-spika ramberättelsen till sin avhandling, det vill säga göra den tillgänglig elektroniskt i KIs öppna arkiv. När den elektroniska proceduren är klar kommer doktoranden till oss och hämtar spik och snöre för att spika upp ett så kallat “må spikas”-exemplar av sin avhandling antingen i biblioteket i Huddinge eller Solna. En tillställning som brukar vara omgärdad av glada tillrop och en och annan smällande kork.

Den 29 maj 1875 ägde den första disputationen rum Vid Karolinska Institutet. Avhandlingen som lades fram av A. Levertin hade titeln, ”Om Torpa källa” och handlade om möjligheten att i Sverige åstadkomma naturliga hälsokällor. Källa: Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia 1910-1960, del I:1.

Avhandlingar vid KI, lite siffror

1875 försvarades den första avhandlingen vid Karolinska Institutet.

330 pliktexemplar skulle lämnas in läsåret 1958/59. Vi är glada att antalet numera endast uppgår till 15.

357 avhandlingar publicerades vid KI 2011

]]> http://careof.kib.ki.se/?feed=rss2&p=1872 0 http://careof.kib.ki.se/?p=1856 http://careof.kib.ki.se/?p=1856#comments Thu, 24 May 2012 08:00:06 +0000 Mikael http://careof.kib.ki.se/?p=1856 I helgen arrangerades Health Hack Day för första gången i Stockholm. Evenemanget var både ett nätverkstillfälle för alla intresserade av hälsoteknik, samt en tävling, där 10 utvecklarteam från sex länder fick 24 timmar på sig att ta fram en prototyp till ett nytt digitalt hälsoverktyg. Bland bidragen fanns till exempel en dagboksapp för föräldrar till för tidigt födda barn, en programvara för Parkinsonpatienter som vill kunna göra motoriska tester med Xbox Kinect och en app för att göra det roligare att hålla koll på hur ens välmående påverkas av vad man äter.

Vinnare däremot blev en smartphoneapp för analys av urinprov. Appen använder telefonens kamera till att analysera prov och  visualiserar sedan resultatet. Är du nyfiken på hur appen och de andra bidragen fungerar finns videos på alla presentationer och föredrag från helgen på Health Hack Days webbplats.

Vilket program använder du för att samla referenser och fulltextartiklar?

EndNote och EndNote Web är fortfarande de mest använda på KI, men många alternativ finns. Under senare tid har också många intressanta uppstickare dykt upp och trenden är tydlig: från referenshantering till fulltexthantering. Varför endast samla sina referenser när man även kan lägga sina pdf-filer i samma korg, samlat och sökbart?

Papers är ett bra program som hittills använts av oss ägare av Apple-produkter – Mac, iPad, iPhone. Men nu finns alltså Papers även för PC. Programmet kostar pengar men går att testa kostnadsfritt i 30 dagar. Som namnet antyder är Papers fokuserat på att just ta hand om dina fulltextdokument, men en citeringsplugin till Word liknande den till EndNote finns också.

Läs mer om alternativa referenshanteringsprogram i vårt tema Tre alternativ till EndNote.

Och ja, vilket referenshanteringsprogram föredrar du? Hör gärna av dig till oss med tips och synpunkter – eller kommentera nedan!

En annan vanlig fråga är hur man fixar till en snygg layout på sin referenslista. Ett bra sätt för att göra den lite mer lättläst är att lägga in dubbla radavstånd mellan referenserna.

Gör så här om du vill ha enkelt radavstånd i referensen men dubbelt radavstånd mellan referenserna när du skapar en referenslista med Word och EndNote Web:

• Inställningarna hittar du i Word under fliken Radavstånd i dialogrutan som dyker upp när du klickar på lilla pilen vid Bibliography för att skapa din referenslista.
• Välj Layout.
• Line spacing betyder radavstånd i referensen och Space after är radavståndet mellan referenser. Se bilden nedan, där har jag gjort de inställningarna som behövs.
• Välj Single (Line spacing)
• Välj Double (Space after)

Här på biblioteket är vi väldigt förtjusta i appar, och allt som förenklar åtkomsten till information och kunskap. Något som teoretiskt sett skulle kunna vinna på den pågående appifieringen av världen är inlärningen av anatomi, tänkte undertecknad en dag efter att ha släpat fram otaliga daglånsexemplar av “Sobotta atlas of human anatomy”. Då nyfikenheten tagit över gjorde jag slag i saken och satte mig ner med sjukgymnaststudenten Tobias, för att ta reda på om anatomi i mobilen är något att ha.

Vi beslutade oss för att pröva på fem olika anatomi-appar för Android-telefoner, som enligt vad vi kan se används av ungefär en tredjedel av våra besökare i skuggan av iPhone. För att få en så tydlig bild som möjligt utfördes testerna på en mobil med 4.7 tums skärmsstorlek, vilket kan vara värt att notera är större än genomsnittet. Alla apparna i testen kostar pengar, men de flesta finns även som gratisversion med reklam.

Gray’s Anatomy 2011 (20 kr)

KIB: Ger ett snyggt första intryck, med ett tydligt gränssnitt. Appen är uppbyggd kring hierarkiska listor som leder till ganska fula och föråldrade illustrationer som ser ut som de scannats in direkt från boken. Kan möjligtvis uppskattas om man gillar old-school-illustrationer. All text i appen står med versaler, vilket blir jobbigt att läsa i längden, men hittar du något intressant kan du lägga till egna bokmärken.

Tobias: En nackdel för mig är att illustrationerna inte visar de riktiga latinska namnen. Det är svårt att se ursprung och fäste på enskilda muskler, och nästan omöjligt att läsa namnen på dem.

Anatomy 3D Pro (30 kr)

KIB: En mycket läcker app i teorin, men en katastrof när det kommer till användarvänlighet. Gör sig nog bättre på en surfplatta. Är i korta drag en roterbar skelettmodell i 3D, där muskellager kan läggas över. Både text och knappar i appen är för små och otydliga, vilket gör det hela till en mycket frustrerande upplevelse. Tveksamt om den ens går att använda på mindre mobiler.

Tobias: Kan vara förvirrande och missvisande över musklernas utbredning. Svårnavigerat och lite otydligt, men bra att det går att vrida och vända på kroppen, då allt i böckerna är så platt. Snygg, men alldeles för generell och jobbig att använda för att vara användbar för detaljerade anatomistudier.

Human Anatomy Pro (13 kr)

KIB: Denna app vinner definitivt inga designpris, men har en funktionell listlayout som leder till detaljrika illustrationer. Illustrationerna har i sin tur pekbara delar och detaljer för att få upp en gedigen förklaring av dessa. Däremot är det ibland lite oklart exakt vad som går att peka på, vilket kan vara frustrerande.

Tobias: Den här appen passar nog bättre för fysiologistudier. Anatomisk är den endast överblickande, med fokus på de biologiska och fysiologiska funktionerna i kroppen. En helt okej grund däremot.

Visual Anatomy (17 kr)

KIB: Visual Anatomy utgår från en startskärmsliknande meny med ikoner för de olika anatomiska delarna, samt kroppsfunktioner. Illustrationerna är snygga 3D-bilder med bra djupkänsla, medan gränssnittet i sig är ganska fult om än tydligt och funktionellt.

Tobias: Bäst hittills! Enkelt att hitta och förstå. Perfekt att det går att dölja namnen om man vill plugga. Finns även en quiz-funktion som gör att denna app är mer lämpad för studier än de andra. Varje del har en lagom förklarande text och det är tydligt var och hur man kan peka. Synd bara att det är engelskt latin.

Atlas of Anatomy (200 kr)

KIB: Som den absolut dyraste appen i vårt test är Atlas of Anatomy ett anatomiskt uppslagsverk där fokus ligger på att du måste söka fram det du är intresserad av vid namn. En mer organiserad förteckning finns dock att tillgå bakom flervalsknappen. Appen är inte alls mobil- eller pekvänlig, men det är praktiskt att söklistan uppdateras för varje bokstav du skriver in. Den må vara hur uttömmande som helst, men jag vill hävda att priset är ett skämt med tanke på bristen av design och användarvänlighet. Undvik!

Tobias: Svårt att se illustrationerna då man måste zooma in och ut från text och bild hela tiden. Svårt att säga något negativt i övrigt, då allt verkar finnas. Bra om man vill kolla upp en specifik del och få information om denna. Skulle nog därför främst använda denna i fysiologi snarare än anatomi om priset vore bättre.

Appar vs. böcker

Tobias: Nackdelen med anatomiböcker är att de är så tunga, men inget slår detaljrikedomen i en välillustrerad anatomiatlas. Apparna kan däremot vara perfekta vid gruppdiskussioner om man vill kolla upp något snabbt. De är bra som komplement. Visual Anatomy är den app av de vi testat som jag tycker kommer närmast att kunna ersätta en bok, tack vare att den har bra sökfunktion.

KIB: Mycket skulle bli bättre om det lades ner tid på att anpassa dem ordentligt till mobiltelefonernas mindre skärmar. Det var bara Visual Anatomy i vår test som fungerade frustrationsfritt.

Använder du någon annan app? Kanske till iPhone eller iPad? Berätta eller diskutera gärna nedan!

Vad är ett discoverysystem, det är ju många bibliotek som skaffar sådana för tillfället?

- Absolut! Väldigt kortfattat kan man säga att det är en söktjänst som gör så att man kan söka efter böcker, artiklar, avhandlingar m.m via en och samma sökruta.

Vad är fördelen med reSEARCH?

- En av de stora fördelarna  är att man som sagt kan söka i princip allt material som KIB har på ett och samma ställe. Jag tror reSEARCH  kommer vara en bra utgångspunkt när man ska börja söka information om ett ämne som man inte känner till så väl. Men det kommer även fungera perfekt för att snabbt få fram fulltexten till en specifik artikel eller bok som man är ute efter. Kort och gott, det ska vara enkelt att söka samt att upptäcka nya resurser. Den här typen av söktjänster kallas som sagt discoverysystem:)

Varför inte använda Google eller någon annan söktjänst?

- Därför att allt det material som vi har tillgängligt, böcker och tidskrifter i tryckt och elektroniskt format, uppslagsverk, databaser osv, oftast inte finns sökbara via Google i sin helhet.

När kan man börja söka i systemet?

- Vi hoppas kunna lansera reSEARCH i början av sommaren. Vid lanseringen av reSEARCH kommer sökrutan på vår startsida förändra såväl utseende som funktion. När lanseringen närmar sig återkommer vi med mer information och vilka förändringar reSEARCH för med sig. Vi hoppas givetvis att ni kommer bli nöjda med den nya söktjänsten!

För att verifiera dina artiklar logga in på https://bibliometrics.ki.se/users/login.
Proxyinloggning till KIs nätverk ska inte användas samtidigt då det kan skapa inloggningsproblem.

Verifieringshjälp finns att tillgå till höger på inloggningssidan i form av instruktionsfilm och FAQ. Har du frågor kontakta oss på universitetsbiblioteket (mail, tfn och chatt) eller sjukhusbiblioteken.

Då kan vi rekommendera den skandinaviska databasen SveMed+ som du hittar på KIBs webbsida. Det är en bibliografisk databas som innehåller referenser till artiklar från skandinaviska tidskrifter inom ämnesområdena medicin, odontologi, hälso- och sjukvård, arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik. Ca 100 skandinaviska tidskrifter indexeras, se tidskriftslistan för vilka tidskrifter som är inkluderade. Idag finns det 115 000 referenser i databasen som växer med ca 4000 referenser varje år.

I stort sett alla tidskrifter inom omvårdnad som ges ut i Skandinavien indexeras i SveMed+. Genom att söka i databasen får du en god inblick i vad som diskuteras och forskas på inom detta område i Sverige och de andra skandinaviska länderna. Du kan också hitta information om teman som annars kan vara svåra att hitta artiklar om, till exempel sorg.

SveMed+ är uppbyggd enligt samma principer som PubMed/Medline och artiklarna indexeras med MeSH-termer. Du kan söka med svenska eller engelska MeSH-termer och fritexttermer. Samma urvalskriterier som för PubMed/Medline gäller för SveMed+. Både peer-reviewed och lite mer populärvetenskapliga artiklar indexeras i databasen. Det finns Läs online-länkar till många av referenserna.

Ett tiotal av de tidskrifter som indexeras i SveMed+ indexeras också för PubMed och Cinahl. Du hittar alltså samma artiklar i alla 3 databaserna, dessa artiklar är ofta tillgängliga i SveMed+ först.

Taggmolnet, en nyhet i SveMed+

På startsidan hittar du numera ett taggmoln med de vanligast förekommande MeSH-termerna. Klicka på en av termerna och du kommer till en resultatlista precis som om du gjort en sökning i databasen på just den MeSH-termen.  I högerspalten kan du sedan göra olika begränsningar t.ex. på språk, dokumenttyp, ålder eller kombinera med andra MeSH-termer mm.

Eftersom det indexerade materialet är från hela Skandinavien är inte alla artiklar på svenska. En hel del är på danska eller norska, några av dessa artiklar har abstrakt på engelska. Även artiklar på engelska förekommer.

Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten

Det senaste tillskottet i vår databaslista är Landguiden – som innehåller grundläggande information om länder, konflikter och internationella organisationer.

Kanske undrar du när WHO (World Health Organization) startades? Svaret hittar du i Landguiden där du kan läsa att WHOs stadga trädde i kraft den 7 april 1948, då den ratificerades av 26 av världens regeringar, däribland Sveriges.

Landguiden innehåller även en hel del statistik och tillåter dig att jämföra statistik från olika länder. Du kan t.ex. jämföra hur stor andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten eller jämföra hur hög/låg spädbarnsdödligheten är i olika länder.

Som vanligt hittar du en länk till Landguiden i vår databaslista.