Som webbpublicister försöker vi locka användaren genom att skapa en så stor gemensam nytta som möjligt. Att kombinera erbjudandet med webbmediets specifika förutsättningar är alltid en utmaning som inte blir mindre av att webben nu också flyttar in i mobilen. Handen på hjärtat, så särskilt upphetsande är det ju inte med en mobil variant av företagets ordinarie webbplats.

Men när erbjudandet växer ihop med mediet uppstår magi. ”The Media Is The Message”, som Marshall McLuhan sa. När det händer så verkar det så enkelt och självklart.

Operan har lyckats med detta. Nu lanserar man Känsloplaneraren. Musik är känslor och här erbjuder man paketerade stöd till de känslor som passar användaren vid datorn eller på språng. Samtidigt som man lyfter fram Operans erbjudande.

Stort!

Inga relaterade inlägg.

Just nu genomgår vi en revolution där målgruppsbegreppet suddas ut och kanske dör helt. Det senaste exemplet är #525 och #541 på Twitter, där missnöjda tågresenärer debatterar förseningar och inställda tåg. På Twitter kan kunder enkelt starta egna kanaler för debatt och diskussion om produkter och tjänster som de själva väljer.

Det är lätt att låta sig förledas av det traditionella varumärkestänket, där företagets marknadsavdelning, gärna i samråd med någon varumärkeskonsult, definierar de begrepp som man vill att varumärket ska förknippas med. Om man sedan söker efter den egendefinierade varumärkesdiskussionen så är risken stor att man hamnar fel.

Skillnaden är att kunderna definierar dina produkter och varumärken på andra sätt. Låt oss säga att ditt företag säljer kontaktlinser på nätet. Om du söker efter varumärket eller företagsnamnet så får du kanske inte en enda träff. Men sök på ”trött i ögonen av nya linser” så får du plötsligt 15 000 träffar på Google. Chansen är stor att det är i dessa träffar du hittar debatten om dig, dina produkter och dina erbjudanden. Med kunder som säger vad de tycker, på de sätt som passar dem.

I denna nya värld är det kunderna som skapar och äger kanaler, dialoger och budskap. Visst kan företag fortsätta att definiera och prioritera målgrupper, men risken finns att den verkligt viktiga diskussionen försiggår på en helt annan arena än den av företaget valda.

När målgruppen dör så blir det avgörande att hitta en ny. Nyckeln till detta är att lyssna efter rätt saker och på rätt ställen. Var och hur lyssnar ditt företag?

Inga relaterade inlägg.

Några valda tips för att snabbt komma igång:

• Använd något av de många gratisverktyg som finns för att bygga en enkel företagswebbsida om ni saknar en sådan. Det viktigaste är att berätta var ni finns och vilka som jobbar hos er. Glöm inte kontaktuppgifterna till medarbetarna. Och berätta att ni vill att folk ska höra av sig till er!
• Starta ett nyhetsbrev med hjälp av lämplig gratistjänst. Sätt prenumerations- (och uppsägnings-) mål och ge en medarbetare i uppdrag att formge, skriva och skicka ut nyhetsbrevet. Koppla måluppfyllelsen till en personlig belöning.
• Dra igång en intern läsecirkel kring den senaste litteraturen om digitala media. Se till att ledningsgruppen och medarbetare från produktion och kundservice kommer med. Läs de senaste böckerna och diskutera så är ni snart på spåret.
• Uppmuntra dina medarbetare att blogga och belöna dem gärna för detta. Uppmuntra dem också att länka till företagets webbplats och be dem samtidigt att skriva att de representerar sig själva, inte företaget, på sina egna bloggar.
• Om du har återförsäljare, starta ett nyhetsbrev för dem också. Berätta om de kampanjer du jobbar med, vilka produkter som säljer bra och de problem som dyker upp och som du vill ha hjälp med.
• Sätt upp en whiteboard på kontoret eller i lunchrummet. Ge någon i uppdrag att på den skriva upp hur många som prenumererar på nyhetsbrevet, hur många som besöker webbplatsen, hur lång tid det tar för kundservice att besvara ett e-mail osv. Och kanske också om och när företagsnamnet dyker upp på Facebook eller Twitter…

Gör-det-själv-utvecklingen rör sig raskt även inom mobilmarknadsföringen. Snart kan vem som helst skapa sin egen iPhone-app och till och med få hjälp med att lotsa den genom Apples hårda godkännandeprocess. Tjänsten heter Mobile Roadie. Läs mer hos PR 2.0.

Inga relaterade inlägg.

Det finns mycket skrivet om Wave, men lite kort kan man säga att det är en samarbets- och kommunikationsplattform som kombinerar e-post, chat och wiki -  i realtid, typ. Man kan bjuda in personer att delta i en “wave” för att ta del av informationen eller delta i samarbetet, lägga till plugins med olika funktionalitet och mycket mera.

Google Wave brukar ofta förklaras som “how we would build e-mail today”, något som även Google själva gjorde tidigare. Wave är dock något annat och mycket mer än e-post, det handlar snarare om ett skifte i hur vi kan kommunicera och samarbeta. Att jämföra det med en ny form av e-post blir både begränsande och felaktigt.

I filmen nedan görs en genomgång av hur tjänsten fungerar.

För den som vill fördjupa sig ordentligt har finns det en inofficiell användarmanual till Wave; The complete guide to Google Wave, den ger en bra inblick hur man använder Wave och exempel på olika användningsområden.

Martin Seibert har skrivit artikeln Why Google Wave sucks, and why you will use it anyway som går igenom möjligheter, problem och användningsområden med Google Wave.

Som jag nämnde i inledningen har vi kört Wave ett tag på kontoret. Generellt intryck är att det känns ganska rörigt och att det kräver en viss startsträcka. Mycket pga att Wave har en logik och gränssnitt som skiljer sig mot invanda tankemönster och arbetssätt. Exempelvis arbetar jag oftast efter “Zero inbox” principen i mailen, något som blir annorlunda i Wave med en snabbt överfull “inbox”, det är också svårt att se vad som har blivit uppdaterad i en Wave på ett enkelt sätt.

På kort sikt tror jag likt Martin Seibert ovan att Waves användningsområden lämpar sig bäst för brainstorming, tidig konceptutveckling, diskussion/organisering eller för att göra gemensam research. Här kommer vi säkerligen att se många intressanta plugins som tas fram. Gravity för “collaborative process modelling” är ett exempel på det.

Om man ska lyckas med att använda Wave på ett konstruktivt sätt tror jag det är viktigt att sätta upp tydliga spelregler:

• Vad är syftet och målet med waven
• “Riktlinjer” för redigering och editering
• Se till att de som är inbjudna vet hur det fungerar
• Ha med personer som gillar ny teknik och har vana av sociala webbtjänster

En intressant trend som man ofta hör bland dem som utvecklar nya (sociala) tjänster och plattformar med öppna API:er är att man inte riktigt vet vad användningsområdena för tjänsten kommer att vara. Det är istället något som användarna uppfinner och utvecklar genom hur de använder den. Och jag är säker på att detsamma kommer att gälla för Google Wave.

För den som är sugen att testa Wave har jag ett gäng invites, skriv en kommentar eller skicka ett meddelande.

Inga relaterade inlägg.

Razorfish Digital Brand Report konstaterar att de främsta anledningarna till att följa företag på Twitter är att man förväntar sig att få prisvärda erbjudanden den vägen. Eller att lättare få hjälp från kundservice. Att bli ”vän med varumärket” handlar det inte om.

Samtidigt är Twitter mer av en anslagstavla än en diskussionskanal. Enligt Harvard Business Review står 10% av Twitter-användarna för 90% av inläggen. Kanalens styrka ligger i så fall i möjligheten till ”micro-publishing”, att publicera små och förhoppningsvis slagkraftiga inlägg. Twitter blir den nya tidens ”torsdagsannonsering”, som lyfter fram säljerbjudanden av just-nu-karaktär.

Men de flesta undersökningarna rör än så länge amerikanska förhållanden. Kanske kommer svenska konsumenter att bete sig annorlunda på Twitter? Och därmed också förvänta sig att bemötas annorlunda av de svenska företagen?

Möjligen relaterade inlägg:

1. De skarpaste knivarna i den digitala lådan

Nielsen har nyligen undersökt hur det förhåller sig med den saken och konstaterat att är precis tvärtom! Ju mer vi använder sociala medier, desto mer använder vi mail.

Man kan naturligtvis fundera över vad det här beror på. Kanske är det så att kommunikation föder kommunikation. Ju mer information vi ger, desto mer efterfrågar man. För internetmarknadsföraren kan det betyda att nyhetsbrev och annan e-postmarknadsföring är minst lika viktig som tidigare. Plus att den bör samordnas med företagets övriga onlinekommunikation.

Möjligen relaterade inlägg:

1. Håller sociala medier vad de lovar?
2. De skarpaste knivarna i den digitala lådan

51% av företagen anser att bloggar fungerar bäst när det gäller extern information. Det sämsta verktyget är microbloggar. Förvånande kanske, med tanke på den hype som omger framförallt Twitter. Men som konsumenter kanske vi ännu inte är mogna för det särskilda kommunikationsmaner som microbloggarna står för. Det kanske beror på att Twitter försämrar användarens intelligens? Vilket hävdas av psykologen Tracy Alloway i The Telegraph. Eller också är det bara det att vi behöver lära oss den särskilda kommunikationsform som microbloggarna utgör.

De nya digitala marknadsföringsverktygen fungerar heller inte var för sig. 74% av företagen i McKinseys undersökning menar att de måste kombineras med andra relationsskapande aktiviteter. Det blir allt viktigare att samordna den egna webbplatsen, sociala medier och mer traditionella marknadsföringskanaler.

Läs gärna också ”Håller sociala medier vad de lovar?”

Möjligen relaterade inlägg:

1. Ju mer vi twittrar, desto mer mailar vi
2. Håller sociala medier vad de lovar?
3. Twitter, varumärkesbyggare eller säljkanal?

Ola Eriksson utvecklar tankarna kring detta i Dagens Media. Alla blir varumärkeskonsulter.

Möjligen relaterade inlägg:

1. Bygg ditt personliga varumärke på nätet
2. Att mäta effekten av dina aktiviteter i sociala medier
3. Är gratis det lägsta priset?

Om vikten av att bygga sitt personliga varumärke har man talat sen 80-talet. Det var ju ett individualismens decennium och då blev det inne att mingla på partyn och konferenser. Man gick kurser i hur man skulle inleda samtal och i att förpacka sitt personliga budskap så att man skulle hinna snacka sig igenom hela middagsbjudningens sällskap.

I och med framväxten av de sociala nätverken så har det blivit allt enklare att bygga sitt personliga varumärke. Men också att slinta med fingrarna på tangentbordet. För lika lätt som man för 20 år sedan kunde spilla drinken över bordsdamen är det idag att skriva fel saker i fel forum.

Börja med en personlig varumärkesstrategi. Allt beror på vad man vill uppnå, så tänk igenom detta. Fortsätt därefter med att analysera din nuvarande position, vad vill du förändra och vad ska förstärkas? Fundera sen ut ditt övergripande budskap. Till exempel kan vara en idé att skilja det professionella budskapet från det familje- och fritidsmässiga.

Sen är det dags att välja verktyg. De olika nätverken har olika egenskaper och kvaliteter och därför är det viktigt att välja det budskap som passar respektive kanal. Det är inget som hindrar att man skriver om vad man gjort i helgen på det professionella nätverket LinkedIn, men man bör vara medveten om  de signaler man skickar. Så det som är fel för den ene kan vara rätt för den andre.

Marketing Evolution har gjort en bra sammanställning över de olika verktygens förtjänster:

• LinkedIn är det bästa verktyget för att beskriva ditt yrkesmässiga varumärke. Lägg ut ett så komplett CV som möjligt. Glöm inte porträttbilden och att hålla din profil uppdaterad.

• Facebook. Här gäller det att bestämma sig för om du ska skilja på ditt personliga och ditt affärsmässiga varumärke. Håll en låg profil om du inte vill att dina affärskontakter ska få titta på festbilderna från universitetstiden. Eller kör en renodlat professionell linje även på Facebook.

• Twitter är ännu så pass nytt att vi inte riktigt vet vilken potential det har. Skapa ditt personliga varumärkesflöde eller använd Twitter för att länka till dina bloggar och webbplatser.  Ett annat bra sätt att använda Twitter är att följa personer som länkar till intressanta artiklar och webbplatser. Här finns mycket intressant att hämta, men glöm inte att själv bidra med intressanta länkar. Vilket också hjälper till att bygga ditt personliga varumärke.

• Din egen blogg är ditt varumärke online. För bästa effekt bör du korslänka din blogg med dina LinkedIn-, Facebook- , Twitter-  m fl konton.

• Glöm inte din mailsignatur. Tillsammans med dina övriga kontaktuppgifter som du använder som avsändare i dina mail kan du med fördel placera hyperlänkar till din LinkedIn-profil, ditt Twitterflöde och din blogg.

Visst tar det tid att jobba med sociala medier. Men det gör minglande också. Mest effektivt blir det naturligtvis om man kompletterar sina digitala möten med verkliga. Det personliga mötet är gudskelov fortfarande oöverträffat!

Möjligen relaterade inlägg:

1. Nätet demokratiserar synen på varumärket
2. Börja lyssna på dina kunder på nätet – grunden i en social mediestrategi

Möjligen relaterade inlägg:

1. Dell delar med sig av erfarenheter i sociala medier
2. Håller sociala medier vad de lovar?