<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:blogger='http://schemas.google.com/blogger/2008' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441</id><updated>2017-01-13T02:47:11.693+08:00</updated><category term="Pengenalan botani"/><category term="Johannesteijsmannia"/><category term="fakta nombor"/><category term="flora malaysia"/><category term="palma"/><category term="Al-Qur&#39;an"/><category term="Buku"/><category term="David Attenborough"/><category term="Dokumentari"/><category term="Flora of Peninsular Malaysia"/><category term="Hibiscus rosa-sinensis"/><category term="Hutan"/><category term="Karas"/><category term="Taman Botani"/><category term="The Private Life of Plants"/><category term="Tumbuhan"/><title type='text'>DISKUSI BOTANI</title><subtitle type='html'>membongkar khazanah botani di Malaysia...</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default?redirect=false'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>16</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-8821920039355948423</id><published>2010-11-14T11:11:00.000+08:00</published><updated>2010-11-14T11:11:13.035+08:00</updated><title type='text'>Malaysia Mempunyai Pakar yang Cukup Untuk Melindungi Kepelbagaian Biologi Negara</title><content type='html'>&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TN9QQEXWjSI/AAAAAAAAAZw/Wsao5m_r-eQ/s1600/Prof+Dato+Dr+Abd+Latiff.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;186&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TN9QQEXWjSI/AAAAAAAAAZw/Wsao5m_r-eQ/s200/Prof+Dato+Dr+Abd+Latiff.jpg&quot; width=&quot;200&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;Oleh  Kuah Guan Oo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;Diedit semula oleh N.A. Rahman&lt;br /&gt;Foto oleh Saliman Leman&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;BANGI,  9 Nov. 2010 –&amp;nbsp;Negara kini mempunyai kepakaran ahli sains dan penyelidik  secukupnya untuk memelihara serta memanfaatkan kekayaan kepelbagaian  biologi tumbuhan dan haiwan yang terdapat dalam hutan belantaranya.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Profesor  Emeritus Dato’ Dr Abdul Latiff Mohamad dari Pusat Pengajian Sains  Sekitaran dan Sumber Alam, Fakulti Sains dan Teknologi UKM berkata  Malaysia sudah pun diakui Pertubuhan Bangsa-Bangsa Bersatu sebagai salah  satu daripada 12 buah negara terkaya dalam kepelbagaian bio di dunia.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Oleh  sebab itu para saintis, pakar dan penyelidik patut melindungi,  memulihara dan memanfaatkan “lubuk genetik”&amp;nbsp; yang tersimpan di dalam  berbagai jenis tumbuhan dan haiwan yang terdapat dalam hutan belantara  negara untuk perubatan, makanan dan peninggalan warisan. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Kerajaan  telah menyediakan dana besar untuk pendidikan dan para saintis,  penyelidik dan pakar harus menyumbang kepakaran mereka terhadap  pemuliharaan serta memanfaatkan harta karun ini untuk negara dan  masyarakat,” kata ahli botani veteran itu yang memulakan kerjayanya  sebagai seorang tutor di UKM pada 1975 sebelum menjadi seorang pensyarah  pada 1979. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Dilahirkan  di Kota Baru 62 tahun lalu, beliau telah menerima ijazah BSc (Kepujian)  dalam bidang botani dari Universiti Malaya pada 1974, ijazah sarjana  dalam jurusan Taksonomi Tumbuhan Tulen dan Gunaan pada 1975 dan ijazah  PhD dalam Sistematik Tumbuhan pada 1978 kedua-duanya dari &lt;i&gt;University  of Reading, England.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Prof.  Latiff berkata Malaysia boleh memainkan peranan utama dibidang sains  dan pemuliharaan biodiversiti di mana kaji selidik boleh merentasi  sempadan merangkumi ASEAN, Persidangan Negara-negara Islam (OIC) serta  negara-negara dunia ketiga. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Kepelbagaian  flora and fauna adalah suatu lombong bio dan harta khazanah bukan saja  untuk negara tetapi juga dunia amnya. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Misalnya,  terdapat banyak bahan perubatan yang belum diketahui dari  tumbuh-tumbuhan serta berbagai khazanah laut sekeliling termasuk batu  karang yang boleh digunakan sebagai ubat contohnya demam malaria yang  bukan hanya terdapat di sini tetapi juga di negara lain di dunia,”  katanya. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Beliau  waktu muda telah banyak menumpukan tenaga terhadadp penerbitan setiap  hasil penyelidikannya tetapi kini telah mula berfikir bagaimana beliau  boleh membayar balik budi kepada masyarakat, negara dan agama. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Tidaklah  adil bagi saya selepas dididik dan dilatih melalui dana kerajaan dan  pembayar cukai, saya tidak membalas budi. Itulah sebabnya kenapa &amp;nbsp;saya perlu memberi perhatian kepada usaha memelihara  biodiversiti negara serta memanfaatkan kekayaannya itu demi kebahgiaan  masyarakat dan negara.”&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Beliau  telah menerbitkan berbagai rencana dalam jurnal, bab-bab buku termasuk  buku ‘meja kopi’ serta dalam perpustakaan virtual untuk memberi  keterangan mengenai haiwan dan tumbuh-tumbuhan sebagai satu langkah  jangka panjang untuk meningkatkan aktiviti ekopelancongan dan teknologi  bio. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Kita  mahu lebih ramai pelancong ke mari untuk melihat bunga gergasi  &lt;i&gt;Rafflesia&lt;/i&gt;, orang utan atau kera. Kita juga perlu melakukan lebih banyak  kajian bio untuk mencungkil khasiat berbagai tumbuhan, haiwan, bakteria,  kulat dan juga batu karang sebagai ubat bermacam penyakit. Kita harus  memanfatkan organisma yang terdapat dalam negara kita dan dengan itu  juga dapat membantu meningkatkan&amp;nbsp;industri teknologi bio negara.”&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Prof.  Latiff yang telah menyelia berpuluh-puluh penuntut di peringkat PhD dan  sarjana serta sarjana muda dalam kerjaya selama 31 tahun berpendapat  bahawa UKM sendiri mempunyai bilangan saintis, penyelidik dan pakar  secukupnya yang mampu duduk sama rendah, berdiri sama tinggi dengan  pakar luar negara, yang boleh melakukan penyelidikan teknologi bio  terhadap khazanah hutan kita, khasnya di Sabah dan Sarawak sebelum hutan  asli itu dicemarkan.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Oleh  sebab itu, beliau telah banyak berjuang supaya setiap negeri  mewujudkan hutan simpannya dengan mewartakan sekurang-kurangnya  sebuah hutan simpanan dalam setiap negeri, sama seperti mereka mahu  memiliki universiti sendiri. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Serentak  dengan itu usaha untuk mengenal pasti, menklasifikasi dan  mengkatalogkan semua flora dan fauna yang terdapat di dalam hutan  simpanan supaya kita tahu apa sebenarnya yang kita melindungi dan  memelihara itu hingga mempunyai alasan kukuh untuk mengekalkan kesemua  hutan simpan itu, katanya. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Beliau  gembira dengan usahanya hingga membawa kepada Kerajaan Perlis  mewartakan hutan simpannya pada 1998 sementara Kerajaan Pulau Pinang  telah memulakan langkah untuk mewartakan Pulau Jerejak setelah  menjadikan Pantai Acheh sebagai Taman Negara dan Bukit Panchor pula  sebagai taman negeri. Begitu juga Kerajaan Kedah sedang mewartakan tiga  kawasan hutan sebagai hutan simpan negeri. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Prof.&amp;nbsp;  Dr Latiff telah menceritakan bagaimana suatu  ketika dahulu beliau telah pulang ke Kota Baru Kelantan untuk mengumpul  pokok-pokok untuk kajian. Kebetulan sedang mereka mengambil sejenis  pokok untuk kajian, seorang makcik lalu berdekatan dan telah menanya  mereka kegunaan pokok yang dicabut itu.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Wanita  tua itu memberitahu mereka bahawa pokok itu dikenali orang di situ  sebagai “kenerak”&amp;nbsp;(atau &lt;i&gt;Goniothalamus umbrosus&lt;/i&gt; - Annonaceae) yang boleh  mencetuskan keguguran kandungan awal jika daun, ranting dan akar pokok  itu direbus dan airnya diminum.&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Rakannya,  Prof. Dato’ Dr Laily bin Din, yang melakukankajian terhadap pokok itu  telah mengenal pasti sebatian pokok itu yang dipanggil goniothalamin. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Seorang  lagi rakannya, Prof. Dr Azimahtol Hawariah Lope Pihie, menjalankan ujian  sebatian ke atas tikus dan mengesahkan bahawa ia berkesan. Beliau  kemudiannya berjaya menghasilkan satu ubat berkesan untuk mengubati  barah payudara di peringkat awal. Ubat itu telah pun di patenkan oleh  mereka. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Tetapi  publisiti mengenai penemuan itu oleh BERNAMA pada masa itu mungkin  tidak bersesuaian kerana kebetulan mantan Perdana Menteri Tun Dr  Mahathir Mohamad baru saja mengumumkan dasar &amp;nbsp;Kerajaan  mahu meningkatkan jumlah penduduk Malaysia ke 70 juta bagi menyokong  proses industrilisasi negara. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Teman-teman  mengambil kesempatan mengejek kami tentang ubat kami bagi mengggugurkan  sedangkan orang sibuk mahu lebih ramai anak!” ketawa beliau. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Tun  Dr Mahathir mengumumkan dasar meningkatkan jumlah penduduk ke 70 juta  bagi mengujudkan pasaran dalaman yang boleh membantu menggiatkan proses  perindustrian, semasa berucap di perhimpunan agong Umno pada Sept, 1982.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Penemuan  beliau mengenai khasiat afrodisiak &lt;i&gt;Tongkat Ali&lt;/i&gt; (Eurycoma  longifolia) hampir memupuskan pokok itu apabila ramai orang masuk &amp;nbsp;hutan mencarinya. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Hampir  semua pokok &lt;i&gt;tongkat ali&lt;/i&gt; dalam hutan berdekatan telah dicabut  orang, sehingga saya sendiri tidak dapat mencarinya.” Beliau bagaimana  pun gembira hasil penyelidikan telah dimanfaatkan dengan ada kedai yang  menyediakan “&lt;i&gt;kopi &amp;nbsp;tongkat ali”&lt;/i&gt; dan  sebagainya. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Prof.  Latiff berkata potensi perubatan daripada bahan biodiversiti adalah  luas dan benar. Beliau berkata terdapat satu kes di mana seorang saintis  barat pergi duduk bersama satu puak kaum asli di Thai Utara dan beliau  mendapati kaum wanita puak itu menggosok sejenis daun ke dada untuk  membesarkan payudara mereka. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Saintis  itu membawa pulang daun itu untuk kajian dan menjumpai sebatian  berkenaan dan telah dipatenkannya dan kini dipasarkan, tetapi saintis  itu kini di dakwa oleh Kerajaan Thai. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;“Anda  boleh bayangkan betapa besar pasaran untuk ubat itu,” tambah Prof Dr  Latiff yang telah menerbitkan beratus-ratus penerbitan, Beliau kemudian  di anugerahkan D.P.S.K yang membawa gelaran Dato’ oleh mantan Sultan  Kelantan manakala UKM pula mengiktirafkan&amp;nbsp;sumbangannya dengan memberikan  gelaran Profesor Emeritus pada 2008.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Beliau  juga telah&amp;nbsp; menyandang pelbagai jawatan nasional seperti sebagai  pengerusi WWF Malaysia dan&amp;nbsp; pengerusi Yayasan Pulau Banding. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Di  peringkat antarabangsa, beliau pernah dilantik sebagai perunding selain  fellowship penyelidikan seperti Fellow Linnean Society of London dan  Fellow Academy Science Malaysia.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Beliau  juga menjelaskan mahu terus berkhidmat selama dua tiga tahun lagi  sebelum bersara terus untuk bermain dengan cucu-cucunya selain membuat  kerja-kerja amal untuk NGO. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Beliau  telah bersara daripada UKM pada June 2004 dan kini masih bekerja  sebagai pensyarah kontrak.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: auto 0cm; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span lang=&quot;MS&quot; style=&quot;font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-size: 8.5pt;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;Sumber: &lt;a href=&quot;http://pkukmweb.ukm.my/news/index.php/ms/berita-penyelidikan/516.html&quot;&gt;http://pkukmweb.ukm.my/news/index.php/ms/berita-penyelidikan/516.html &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/8821920039355948423/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/11/malaysia-mempunyai-pakar-yang-cukup.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/8821920039355948423'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/8821920039355948423'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/11/malaysia-mempunyai-pakar-yang-cukup.html' title='Malaysia Mempunyai Pakar yang Cukup Untuk Melindungi Kepelbagaian Biologi Negara'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TN9QQEXWjSI/AAAAAAAAAZw/Wsao5m_r-eQ/s72-c/Prof+Dato+Dr+Abd+Latiff.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-4265717735743511053</id><published>2010-10-02T01:39:00.000+08:00</published><updated>2010-10-02T01:39:24.649+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Hibiscus rosa-sinensis"/><title type='text'>Fakta Bunga Raya (Hibiscus rosa-sinensis)</title><content type='html'>&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TKYaat8QbbI/AAAAAAAAAZs/v08cxiZ7U7I/s1600/800px-Hibiscus_Brilliant.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;234&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TKYaat8QbbI/AAAAAAAAAZs/v08cxiZ7U7I/s320/800px-Hibiscus_Brilliant.jpg&quot; width=&quot;320&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;1. Diisytiharkan sebagai bunga kebangsaan bagi Malaya (sekarang Malaysia) pada 28 Julai 1960 oleh Perdana Menteri ketika itu iaitu Tunku Abdul Rahman Putra Al-Haj.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Sebagai bunga kebangsaan juga, bunga raya didaftarkan sebagai objek warisan negara di bawah kategori Objek Warisan Ketara pada tahun 2007, sebagaimana yang termaktub di dalam Akta Warisan Kebangsaan 2005.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Malah, acara sambutan meraikan ulang tahun ke-50 bunga raya sebagai bunga kebangsaan yang julung kali diadakan pada 30 September 2010.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Walaubagaimanapun, adakah anda tahu bahawa bunga raya&amp;nbsp; bukan berasal dari Malaysia?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5. Bunga raya (&lt;i&gt;Hibiscus rosa-sinensis&lt;/i&gt;) dipercayai berasal dari China dan mula ditanam buat pertama kali oleh orang China bagi bunganya yang cantik. Terdapat juga pendapat yang mengatakan bahawa spesies tersebut berasal dari kepulauan di selatan Lautan Hindi iaitu Madagascar, Kepulauan Mascarene dan Kepulauan Rodrigues. Bunga raya juga dipercayai dibawa ke Tanah Melayu oleh pedagang seawal abad ke-12.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6. Terdapat kira-kira 12,000 hingga 15,000 spesies tumbuhan berbunga yang merupakan tumbuhan asal tempatan di Malaysia menurut kajian Bidin dan Latiff (1995). Daripada jumlah ini, adakah tiada satu pun tumbuhan tempatan yang dapat memenuhi kriteria sebagai bunga kebangsaan? Saya masih tidak dapat mencari jawapannya kerana mungkin diri saya yang tidak terlalu bersemangat patriotik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;7. Sementara mencari jawapan soalan tersebut, iklan menggalakkan pengguna membeli barangan buatan Malaysia yang kerap ditayangkan di televisyen terbayang-bayang di dalam fikiran saya. Ini kerana saya berpendapat masih ramai masyarakat kita yang gemar membeli barangan yang mempunyai cap ‘Made in China’ kerana harganya yang lebih murah dan mempunyai banyak pilihan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;u&gt;&lt;b&gt;Rujukan&lt;/b&gt;&lt;/u&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Akpan, G.A.&lt;/b&gt; &lt;b&gt;2007.&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Hibiscus&lt;/i&gt;: &lt;i&gt;Hibiscus rosa-sinensis&lt;/i&gt;. Dlm. Anderson N.O. (pnyt.). &lt;i&gt;Flower breeding and genetics&lt;/i&gt;, hlm. 479-489. Springer.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Bidin, A. &amp;amp; Latiff, A. 1995.&lt;/b&gt; The status of terrestrial biodiversity in Malaysia. Dlm. Zakri, A.H. (pnyt.). &lt;i&gt;Prospects in biodiversity prospecting&lt;/i&gt;, hlm. 59-76. Bangi: Penerbit Universiti Kebangsaan Malaysia.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;b&gt;Rohana, M. 2010.&lt;/b&gt; Mengembalikan kegemilangan merah bunga raya. &lt;a href=&quot;http://www.bernama.com.my/bernama/v5/bm/newsfeatures.php?id=530834&quot;&gt;http://www.bernama.com.my/bernama/v5/bm/newsfeatures.php?id=530834&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;Sumber foto: http://en.wikipedia.org/</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/4265717735743511053/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/10/fakta-bunga-raya-hibiscus-rosa-sinensis.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/4265717735743511053'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/4265717735743511053'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/10/fakta-bunga-raya-hibiscus-rosa-sinensis.html' title='Fakta Bunga Raya (Hibiscus rosa-sinensis)'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TKYaat8QbbI/AAAAAAAAAZs/v08cxiZ7U7I/s72-c/800px-Hibiscus_Brilliant.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-3447097717393386227</id><published>2010-06-27T13:21:00.001+08:00</published><updated>2010-06-27T13:23:21.966+08:00</updated><title type='text'>Rancangan Malaysia Ke-10 Tumpu Pemuliharaan Hutan</title><content type='html'>&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TCbfaZJHUZI/AAAAAAAAAZY/w9Mp_ugyPAc/s1600/IMG_3442+edited.JPG&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;300&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TCbfaZJHUZI/AAAAAAAAAZY/w9Mp_ugyPAc/s400/IMG_3442+edited.JPG&quot; width=&quot;400&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;b style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt;Oleh Sakina Mohamed&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; KUALA LUMPUR, 27 Jun (Bernama) -- Rancangan Malaysia untuk memulihara  dua koridor hijau membabitkan kawasan yang luas di Semenanjung dan di  Sabah dan Sarawak di bawah Rancangan Malaysia Kesepuluh (RMK-10) akan  meliputi kawasan yang saiznya seluas Iceland.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Paling penting, ia akan melindungi flora dan fauna yang jarang-jarang  ditemui, yang tidak ditemui di tempat lain, di kawasan yang dikenal  pasti sebagai pusat kepelbagaian biologi di bumi ini.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Semasa membentangkan RMK-10 baru-baru ini, Perdana Menteri Datuk Seri  Najib Tun Razak mengumumkan rancangan untuk melaksanakan &quot;Central Forest  Spine&quot; (CFS) di Semenanjung Malaysia membabitkan 4.32 juta hektar dan  sebanyak enam juta hektar lagi di Sabah dan Sarawak bagi inisiatif  &quot;Heart of Borneo&quot;.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; CFS meliputi jaringan empat kawasan hutan utama iaitu dari Perlis di  utara ke Johor di selatan, iaitu Banjaran Titiwangsa-Banjaran  Bintang-Banjaran Nakawan, Taman Negara-Banjaran Timur, tenggara  Pahang-Chini dan Bera dan kawasan Taman Endau Rompin Park-Taman Hidupan  Liar Kluang, kata Pengarah Eksekutif dan Ketua Pegawai Eksekutif   Yayasan Dana Hidupan Liar Sedunia (WWF) Malaysia  Datuk Dr Dionysius  Sharma.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; &quot;Manfaat utama daripada kejayaan pelaksanaan CFS ialah habitat penting  hutan dan koridor semulajadi sedia ada akan dilindungi dan pada masa  yang sama memulihara jaringan antara hutan yang terpisah melalui  hubungan ekologi atau koridor hidupan liar.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; &quot;Koridor berkenaan akan menjamin pergerakan hidupan liar dengan selamat  antara satu kawasan hutan dengan kawasan hutan yang lain dengan  meminimumkan hubungan dengan manusia dan dengan cara ini, dapat  mengurangkan potensi bagi konflik antara manusia dan hidupan liar,&quot;  katanya kepada Bernama.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Sharma berkata ancaman utama kepada kewujudan hidupan liar ialah  pembersihan hutan asli bagi aktiviti pembangunan, perladangan dan projek  infrastruktur, menyebabkan kehilangan habitat dan juga pemecahan  kawasan habitat.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Seluruh kawasan hutan yang luas itu merupakan rumah kepada banyak  spesies flora dan fauna yang jarang-jarang ditemui.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Misalnya, Bukit Fraser, diketahui menjadi rumah kepada 36 spesies  tumbuhan dan sekurang-kurangnya satu spesies tarantula serta beberapa  spesies katak dan reptilia yang tidak ditemui di tempat lain di dunia,  katanya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Sementara CFS yang merupakan landskap utama bagi harimau, adalah amat  penting bagi Pelan Tindakan Pemuliharaan Harimau Negara untuk menambah  populasi harimau Malaya kepada 1,000 ekor menjelang 2020.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Inisiatif &quot;Heart of Borneo&quot; meliputi 200,000 km persegi yang  menghubungkan hutan hujan di Kalimantan (Indonesia), Sabah dan Sarawak  (Malaysia), dan Brunei Darussalam.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Mendapat sokongan ketiga-tiga kerajaan, inisiatif itu berobjektif  memulihara habitat Orang Utan Borneo, gajah pygmy dan badak sumbu.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Malaysia memperuntukkan empat juta hektar di Sabah dan dua juta hektar  di Sarawak bagi inisiatif itu.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Di bahagian Malaysia akan meliputi kawasan hutan iaitu Taman Negara  Kinabalu, Lembah Danum, Lembangan Maliau, Taman Negara Mulu, tanah  tinggi Bario, Taman Negara Pulong Tai dan Taman Negara Batang Ai.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; Taman Negara Kinabalu, diwartakan sebagai Tapak Warisan Dunia,  diiktiraf sebagai pusat bagi orkid dengan lebih 2,000 spesies dan lebih  35 spesies pokok periuk kera.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt; -- BERNAMA&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt;Sumber:&amp;nbsp; http://www.bernama.com/bernama/v5/bm/newsgeneral.php?id=509028&lt;/span&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/3447097717393386227/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/06/rancangan-malaysia-ke-10-tumpu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/3447097717393386227'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/3447097717393386227'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/06/rancangan-malaysia-ke-10-tumpu.html' title='Rancangan Malaysia Ke-10 Tumpu Pemuliharaan Hutan'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/TCbfaZJHUZI/AAAAAAAAAZY/w9Mp_ugyPAc/s72-c/IMG_3442+edited.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-2057774907607864342</id><published>2010-05-08T09:05:00.002+08:00</published><updated>2010-05-08T09:11:20.081+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Taman Botani"/><title type='text'>UMS Wujud Taman Botani Enam Hektar</title><content type='html'>&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S-S5kyiWIYI/AAAAAAAAAL0/efDSufor3Y0/s1600/UniversitiMalaysiaSabah.png&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;200&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S-S5kyiWIYI/AAAAAAAAAL0/efDSufor3Y0/s200/UniversitiMalaysiaSabah.png&quot; width=&quot;200&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: small;&quot;&gt;KOTA  KINABALU, 6 Mei  (Bernama) -- Universiti Malaysia Sabah (UMS) yang telah mewujudkan Dasar  Lanskap  mahu menerap konsep Universiti Dalam Taman, kata Naib  Canselornya, Prof Datuk Dr Kamaruzaman Ampon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &quot;Kita mahu mengekalkan kehijauan kampus sebagai sebahagian daripada  usaha membangunkan dunia intelek, dan kalau boleh kita mahu UMS menjadi  tarikan pelancong.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &quot;Dahulu kita tidak ada garis panduan yang jelas mengenai lanskap, dan  dengan adanya dasar lanskap, kita mahu transformasikan UMS sebagai  unversiti di dalam taman iaitu seolah-olah unversiti ini berada dalam  hutan yang mempunyai persekitaran yang segar,&quot; katanya  kepada pemberita  selepas melancarkan Taman Botani UMS seluas enam hektar di kampus induk  di Likas  Khamis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Beliau berkata bagi merealisasikan misi itu, UMS akan turut menyusun  semula program penanaman pelbagai jenis pokok di sepanjang jalan di  kawasan kampus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Dr Kamaruzaman berkata Taman Botani berkenaan akan dimajukan secara  berperingkat-peringkat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &quot;Mengikut perancangan, UMS melalui Institut Biologi Tropika dan  Pemuliharaan akan menanam koleksi spesis pokok hutan yang jarang-jarang  ditemui seperti pokok belian dan seraya (meranti) dan pokok putat yang  menjadi asas kepada nama Pekan Putatan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &quot;Banyak lagi pokok dan tumbuh-tumbuhan yang akan ditanam di kawasan  Taman Botani ini. Namun semua ini tidak dapat dilihat untuk masa  sekarang tetapi 20 atau 30 tahun akan datang untuk dinikmati dan  dibanggakan oleh anak-cucu kita atau generasi akan datang,&quot; katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Beliau berkata Taman Botani UMS akan dibuka kepada orang ramai apabila  dimajukan sepenuhnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Kamaruzaman berkata selain untuk kawasan riadah, Taman Botani UMS yang  terletak di puncak hutan bukit  bakal menjadi pusat pembelajaran serta  rujukan berkaitan  ilmu botani, ekologi, fenologi, etnobotani, biologi  fauna dan flora termasuk tumbuh-tumbuhan dari spesis yang terdapat di  kepulauan Borneo.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-size: small;&quot;&gt;Sumber: http://www.bernama.com/bernama/v5/bm/news_lite.php?id=495974 &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: small;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: small;&quot;&gt;Komen Rahman, N.A. : Tahniah UMS. Universiti Malaysia Sabah merupakan &#39;junior&#39; kepada Universiti Kebangsaan Malaysia kerana ia merupakan bekas Universiti Kebangsaan Malaysia Kampus Sabah. Walau bagaimanapun, UMS telah melangkah ke hadapan di dalam pemuliharaan tumbuhan. InsyaAllah, UKM juga akan bersama-sama melaksanakan usaha pemuliharaan dengan lebih giat dan telah menubuhkan Taman Herba dan Taman Paku-pakis (Fernarium). Diharapkan semakin banyak institut penyelidikan turut terlibat di dalam pemuliharaan tumbuhan. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/2057774907607864342/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/05/ums-wujud-taman-botani-enam-hektar.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/2057774907607864342'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/2057774907607864342'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/05/ums-wujud-taman-botani-enam-hektar.html' title='UMS Wujud Taman Botani Enam Hektar'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S-S5kyiWIYI/AAAAAAAAAL0/efDSufor3Y0/s72-c/UniversitiMalaysiaSabah.png" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-8406351394823060467</id><published>2010-05-01T10:44:00.004+08:00</published><updated>2010-05-01T10:53:47.573+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="fakta nombor"/><title type='text'>Fakta Nombor: Keluasan Kawasan Berhutan di Malaysia</title><content type='html'>&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9uUggsV7vI/AAAAAAAAALs/E9zfwJj6WEM/s1600/IMG_5430+edited.JPG&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;150&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9uUggsV7vI/AAAAAAAAALs/E9zfwJj6WEM/s200/IMG_5430+edited.JPG&quot; width=&quot;200&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;Sejumlah 18.23 juta hektar atau 55.19% daripada keluasan bumi Malaysia yang berjumlah 33.03 juta hektar adalah kawasan berhutan (Kementerian Perusahaan Perladangan dan Komoditi Malaysia 2008). Daripada jumlah tersebut, 5.84 juta hektar terdapat di Semenanjung Malaysia, 4.32 juta hektar di Sabah dan 8.07 juta hektar lagi di Sarawak (Jadual 1). Jumlah keluasan kawasan berhutan di Malaysia juga merangkumi hutan darat seluas 14.78 juta hektar, hutan paya gambut seluas 1.27 juta hektar, hutan paya laut seluas 0.58 juta hektar dan lain-lain (hutan ladang, tanah kerajaan dan kawasan perlindungan hidupan liar) seluas 1.60 juta hektar (Jadual 2). Malaysia juga mempunyai Hutan Simpanan Kekal (HSK) seluas 15.34 juta hektar iaitu 4.74 juta hektar di Semenanjung Malaysia, 3.60 juta hektar di Sabah dan 7.00 juta hektar terdapat di Sarawak. Daripada jumlah tersebut, keluasan kawasan hutan perlindungan ialah 2.77 juta hektar dan kawasan hutan penghasilan pula seluas 12.57 juta hektar (Jadual 3).&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Jadual 1 Keluasan kawasan berhutan di Malaysia (juta hektar)&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: left;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;7&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 450px;&quot;&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;th valign=&quot;top&quot;&gt;Kawasan&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;Keluasan Tanah&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot;&gt;Jumlah Kawasan &lt;br /&gt;Berhutan &lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot;&gt;Peratus Kawasan &lt;br /&gt;Berhutan (%) &lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Semenanjung &lt;br /&gt;Malaysia &lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;13.17&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;5.84&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;44.34&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sabah&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;7.41&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;4.32&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;58.30&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sarawak&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;12.45&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;8.07&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;64.82&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;b&gt;Malaysia&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;33.03&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;18.23&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;55.19&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Jadual 2 Taburan dan keluasan hutan jenis-jenis utama (juta hektar)&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;7&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 450px;&quot;&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;th valign=&quot;top&quot;&gt;Kawasan&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;Hutan &lt;br /&gt;Darat &lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;Hutan Paya &lt;br /&gt;Gambut &lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;Hutan Paya &lt;br /&gt;Laut &lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;Lain-lain&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot;&gt;Jumlah &lt;br /&gt;Kawasan &lt;br /&gt;Berhutan &lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Semenanjung &lt;br /&gt;Malaysia &lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;4.25&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.21&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.10&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;1.28&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;5.84&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sabah&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;3.76&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.12&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.34&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.19&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;4.32&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sarawak&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;6.86&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.94&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.14&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.13&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;8.07&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;b&gt;Malaysia&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;14.78&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;1.27&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;0.58&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;1.60&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;18.23&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Jadual 3 Keluasan Hutan Simpanan Kekal (juta hektar)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;7&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 450px;&quot;&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;th&gt;Kawasan&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot;&gt;Hutan Perlindungan&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot;&gt;Hutan Penghasilan&lt;/th&gt;&lt;th align=&quot;center&quot;&gt;Jumlah&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Semenanjung Malaysia&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;1.18&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;3.56&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;4.74&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sabah&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;0.59&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;3.01&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;3.60&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sarawak&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;1.00&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;6.00&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;7.00&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;b&gt;Malaysia&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;2.77&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;12.57&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;td align=&quot;center&quot;&gt;&lt;b&gt;15.34&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;b&gt;RUJUKAN&lt;/b&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kementerian Perusahaan Perladangan dan Komoditi Malaysia. 2008. &lt;i&gt;Statistics on Comodities 2008&lt;/i&gt;. Kuala Lumpur.</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/8406351394823060467/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/05/fakta-nombor-keluasan-kawasan-berhutan.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/8406351394823060467'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/8406351394823060467'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/05/fakta-nombor-keluasan-kawasan-berhutan.html' title='Fakta Nombor: Keluasan Kawasan Berhutan di Malaysia'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9uUggsV7vI/AAAAAAAAALs/E9zfwJj6WEM/s72-c/IMG_5430+edited.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-1132139784897383692</id><published>2010-04-07T01:05:00.003+08:00</published><updated>2010-04-08T15:13:22.459+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Karas"/><title type='text'>Pokok Karas (Aquilaria malaccensis)</title><content type='html'>&lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;i&gt;Aquilaria malaccensis&lt;/i&gt; Lamk. yang tergolong di dalam famili Thymelaeaceae, mempunyai taburan yang meluas di Malaysia, India, Myanmar, Sumatera, Singapura, Borneo dan Filipina.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Spesies ini turut dikenali dengan nama tempatan sebagai karas. Ia boleh hidup dari kawasan hutan tanah rendah sehingga hutan pergunungan rendah pada altitud 750 m.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Pokok karas merupakan pokok yang mempunyai nilai yang tinggi kerana kayu bersama resin yang diperolehi daripada teras kayu yang telah tua atau telah dijangkiti penyakit, yang dikenali sebagai &lt;b&gt;gaharu&lt;/b&gt; di dalam Bahasa Melayu.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Aroma yang wangi dihasilkan apabila kayu tersebut dibakar. Oleh itu, ia digunakan sebagai dupa atau setanggi bagi kegunaan upacara di dalam beberapa agama. Minyak pati yang disuling daripada ekstrak cecair kayu telah digunakan dalam wangian mewah di timur.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Pokok karas merupakan pokok yang bersaiz daripada sederhana sehingga besar iaitu sehingga berketinggian 40 m dan berdiameter 60 cm. Batang pokok lazimnya lurus tetapi kadangkala berbelimbing (fluted) dan banir akarnya mampu mencapai ketinggian dua meter. Kulit batangnya berstruktur licin dan berwarna kelabu keputihan.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tfEqvHY7I/AAAAAAAAAIE/xF8hf5wFMyA/s1600/Aquilaria+malaccensis+1.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;400&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tfEqvHY7I/AAAAAAAAAIE/xF8hf5wFMyA/s400/Aquilaria+malaccensis+1.jpg&quot; width=&quot;280&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Batang pokok karas  &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tfaDJNqfI/AAAAAAAAAIM/-H506MPFlHc/s1600/Aquilaria+malaccensis+5.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;400&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tfaDJNqfI/AAAAAAAAAIM/-H506MPFlHc/s400/Aquilaria+malaccensis+5.jpg&quot; width=&quot;280&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Banir akar pokok karas  &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Daun biasanya mempunyai bentuk oblong eliptik dan &#39;wedge-shape&#39; yang lebar di pangkalnya. Pembungaannya berada pada aksil (di antara tangkai daun dan dahan) dan biasanya bercabang dengan dua hingga tiga &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Umbel&quot;&gt;umbel&lt;/a&gt;, dengan setiap &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Umbel&quot;&gt;umbel&lt;/a&gt; terdiri daripada 10 bunga. Bunganya mempunyai bentuk seperti loceng dan tiub, kira-kira 5 mm panjang dan berwarna hijau, kuning atau putih. Bunganya juga menghasilkan aroma.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tgFNc1CUI/AAAAAAAAAIU/aReWjl7RTVE/s1600/Aquilaria+malaccensis+2.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;280&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tgFNc1CUI/AAAAAAAAAIU/aReWjl7RTVE/s400/Aquilaria+malaccensis+2.jpg&quot; width=&quot;400&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Daun bagi pokok karas &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Pokok karas dapat dibezakan dengan mudah daripada spesies lain di dalam genus Aquilaria melalui saiz buahnya. Pokok karas mempunyai buah yang besar, kira-kira 3-4 x 2.5 cm dan bentuknya seperti buah &#39;pear&#39;. Setiap buah mempunyai biji tunggal dengan apendaj berbentuk seperti ekor.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tgWX_xCII/AAAAAAAAAIc/0xfjbzHMAS0/s1600/Aquilaria+malaccensis+3.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;280&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tgWX_xCII/AAAAAAAAAIc/0xfjbzHMAS0/s400/Aquilaria+malaccensis+3.jpg&quot; width=&quot;400&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Buah dan daun pokok karas &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tgniuA2yI/AAAAAAAAAIk/Z88keVgILjk/s1600/Aquilaria+malaccensis+6.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;400&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tgniuA2yI/AAAAAAAAAIk/Z88keVgILjk/s400/Aquilaria+malaccensis+6.jpg&quot; width=&quot;280&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sebiji buah pokok karas &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Pokok karas mengambil masa selama 40 hingga 50 tahun untuk menjadi cukup matang bagi menghasilkan gaharu yang berkualiti tinggi. Kadar kehilangan yang pantas bagi pokok karas daripada habitat asalnya di hutan menjadi petunjuk bahawa harga gaharu adalah sangat tinggi di peringkat antarabangsa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;* Artikel ini adalah terjemahan dan susunan semula oleh Rahman N.A. daripada artikel asal bertajuk &#39;&lt;i&gt;Aquilaria malaccensis&lt;/i&gt;&#39; oleh Syahida Emiza Suhaimi daripada laman web http://www.tfbc.frim.gov.my/. Sumber foto juga daripada laman web tersebut.&lt;br /&gt;&lt;ol&gt;&lt;/ol&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/1132139784897383692/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/04/pokok-karas.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1132139784897383692'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1132139784897383692'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/04/pokok-karas.html' title='Pokok Karas (Aquilaria malaccensis)'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S7tfEqvHY7I/AAAAAAAAAIE/xF8hf5wFMyA/s72-c/Aquilaria+malaccensis+1.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-7135032112654013547</id><published>2010-03-19T00:18:00.019+08:00</published><updated>2010-03-19T04:56:09.317+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="David Attenborough"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Dokumentari"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="The Private Life of Plants"/><title type='text'>Dokumentari: The Private Life of Plants</title><content type='html'>&lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KEBfetgoI/AAAAAAAAADg/GqJHr8jN3s0/s1600-h/cover+private+plants.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;float: right; margin: 0pt 0pt 10px 10px; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KEBfetgoI/AAAAAAAAADg/GqJHr8jN3s0/s320/cover+private+plants.jpg&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5450063660236767874&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;Terdapat banyak siri-siri dokumentari berkenaan hidupan-hidupan di bumi yang ditayangkan di kaca televisyen. Malah, telah wujud saluran khas yang menumpukan kepada rancangan-rancangan dokumentari seperti National Geographic, Discovery Channel, Animal Planet dan lain-lain. Walau bagaimanapun, kebanyakan dokumentari berkenaan hidupan yang ditayangkan adalah mengenai dunia haiwan (Animalia). Masih tidak banyak siri dokumentari yang berkaitan tumbuh-tumbuhan.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Dokumentari &#39;&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Private_life_of_plants&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold; font-style: italic;&quot;&gt;The Private Life of Plants&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&#39; adalah di antara siri dokumentari mengenai tumbuhan yang pernah diterbitkan. Dokumentari ini diterbitkan oleh British Broadcasting Corporation (BBC) dan mula ditayangkan buat pertama kali di Britain pada 11 Januari 1995. Pengacara dan penyampai bagi dokumentari ini ialah Sir &lt;a style=&quot;font-weight: bold;&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/David_Attenborough&quot;&gt;David Attenborough&lt;/a&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Kesemua enam episod dengan jangka masa selama lebih kurang 50 minit untuk setiap episod, membincangkan aspek-aspek penting dalam kitaran hidup tumbuhan dengan mengambil contoh tumbuh-tumbuhan daripada seluruh dunia.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Siri dokumentari ini banyak menggunakan teknik sinematografi &#39;&lt;a style=&quot;font-weight: bold;&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Time-lapse&quot;&gt;time-lapse&lt;/a&gt;&#39; untuk memberikan perspektif berbeza. Kehidupan tumbuhan yang kompleks dan keadaannya pada skala masa yang berbeza adalah hampir tidak dapat dilihat dengan mata kasar manusia melainkan perkara tersebut yang berlaku dalam masa berbulan-bulan atau bertahun-tahun dapat ditunjukkan dalam beberapa saat dengan menggunakan teknik sinematografi tersebut.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Selain tumbuhan, siri dokumentari ini turut membincangkan perkara yang berkaitan dengan cendawan atau kulat (fungi). Dokumentari ini juga membincangkan hubungan tumbuhan dengan persekitarannya seperti tanah, air, cuaca, serangga, haiwan, kulat, tumbuhan lain dan juga manusia.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Dokumentari ini membincangkan enam aspek utama kehidupan tumbuhan yang dibahagikan kepada enam episod iaitu:&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Penghijrahan (Travelling)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Pertumbuhan (Growing)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Pembungaan (Flowering)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Perjuangan sosial (The Social Struggle)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Kehidupan bersama (Living Together)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Kemandirian (Surviving)&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Selepas penyiarannya di televisyen, dokumentari ini telah dihasilkan di dalam bentuk DVD. Video di bawah merupakan sebahagian daripada dokumentari tersebut. Pada permulaan video ini, Sir David Attenborough memberikan penerangan mengenai periuk kera spesies &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Nepenthes_rajah&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Nepenthes rajah&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; yang hanya terdapat (endemik) di Gunung Kinabalu dan Gunung Tambuyukon di Sabah.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width=&quot;480&quot; height=&quot;385&quot;&gt;&lt;param name=&quot;movie&quot; value=&quot;http://www.youtube.com/v/trWzDlRvv1M&amp;amp;hl=en_US&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0&quot;&gt;&lt;param name=&quot;allowFullScreen&quot; value=&quot;true&quot;&gt;&lt;param name=&quot;allowscriptaccess&quot; value=&quot;always&quot;&gt;&lt;embed src=&quot;http://www.youtube.com/v/trWzDlRvv1M&amp;amp;hl=en_US&amp;amp;fs=1&amp;amp;rel=0&quot; type=&quot;application/x-shockwave-flash&quot; allowscriptaccess=&quot;always&quot; allowfullscreen=&quot;true&quot; width=&quot;480&quot; height=&quot;385&quot;&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Foto-foto di bawah di ambil daripada dokumentari &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold; font-style: italic;&quot;&gt;The Private Life of Plants&lt;/span&gt;&#39;:&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KNhm0gQFI/AAAAAAAAAEQ/OX528oHpBDc/s1600-h/atten.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 238px;&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KNhm0gQFI/AAAAAAAAAEQ/OX528oHpBDc/s320/atten.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5450074107567685714&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Sir David Attenborough memberi penerangan berkenaan bunga pakma atau &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Rafflesia&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Rafflesia&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KNqB75nVI/AAAAAAAAAEY/DzELOBkjJIw/s1600-h/atten2.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 238px;&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KNqB75nVI/AAAAAAAAAEY/DzELOBkjJIw/s320/atten2.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5450074252285418834&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Periuk kera &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Nepenthes_rajah&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Nepenthes rajah&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; di Gunung Kinabalu, Sabah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KNx8mN_GI/AAAAAAAAAEg/VmHbtdmNqxE/s1600-h/atten3.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 238px;&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KNx8mN_GI/AAAAAAAAAEg/VmHbtdmNqxE/s320/atten3.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5450074388291255394&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Titan_arum&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Amorphophallus titanum&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; atau &#39;Titan Arum&#39; di Sumatera, Indonesia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KN4hbyytI/AAAAAAAAAEo/b0w8I94CsPs/s1600-h/atten4.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 238px;&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KN4hbyytI/AAAAAAAAAEo/b0w8I94CsPs/s320/atten4.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5450074501258857170&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Paku-pakis di atas pokok kempas (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Koompassia&lt;/span&gt; sp.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KN-aCLBVI/AAAAAAAAAEw/fuDhA7iORKI/s1600-h/atten5.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 238px;&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KN-aCLBVI/AAAAAAAAAEw/fuDhA7iORKI/s320/atten5.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5450074602351560018&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Mencuba makan buah durian di Sabah.&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: left;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Rujukan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Private_life_of_plants&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/7135032112654013547/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/03/dokumentari-private-life-of-plants.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/7135032112654013547'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/7135032112654013547'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/03/dokumentari-private-life-of-plants.html' title='Dokumentari: The Private Life of Plants'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S6KEBfetgoI/AAAAAAAAADg/GqJHr8jN3s0/s72-c/cover+private+plants.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-3523551951177349383</id><published>2010-03-17T18:23:00.011+08:00</published><updated>2010-04-26T21:10:31.443+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Buku"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="flora malaysia"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Flora of Peninsular Malaysia"/><title type='text'>Buku Baru: Flora of Peninsular Malaysia</title><content type='html'>&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WQlsE3ixI/AAAAAAAAAJE/byWaccP3z9M/s1600/Fern02.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WQlsE3ixI/AAAAAAAAAJE/byWaccP3z9M/s320/Fern02.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;ol&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Institut Penyelidikan Perhutanan Malaysia (FRIM) telah menerbitkan buku &#39;&lt;i&gt;&lt;b&gt;Flora of Peninsular Malaysia: Series I: Ferns and Lycophytes, Volume I&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&#39; yang disunting oleh B.S. Parris, R. Kiew, R.C.K. Chung, L.G. Saw dan E. Soepadmo. Ia diterbitkan pada 5 Januari 2010.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Penerbitan buku &#39;&lt;i&gt;Flora of Peninsular Malaysia&lt;/i&gt;&#39; bertujuan untuk menyampaikan maklumat terkini pencirian dan penerangan terperinci termasuk daripada segi morfologi mengenai setiap spesies tumbuhan asal di Semenanjung Malaysia. Terdapat senarai kekunci taksonomi yang dapat membantu pengecaman famili, genus dan spesies tumbuhan. Beberapa siri dan jilid buku &#39;F&lt;i&gt;lora of Peninsular Malaysia&lt;/i&gt;&#39; akan diterbitkan secara berperingkat mengikut kajian famili tumbuhan yang telah lengkap terlebih dahulu.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Sebelum penerbitan buku &#39;&lt;i&gt;Tree Flora of Peninsular Malaysia&lt;/i&gt;&#39; ini, terdapat beberapa buku yang telah diterbitkan mengenai flora Semenanjung Malaysia seperti &#39;&lt;i&gt;Flora of the Malay Peninsula&lt;/i&gt;&#39; (1922-1925) oleh H.N. Ridley, &#39;&lt;i&gt;Flora of Malaya&lt;/i&gt;&#39; (orkid dan paku-pakis) (1953-1971) oleh R.E. Holttum dan &#39;&lt;i&gt;Tree Flora of Malaya&lt;/i&gt;&#39; (1972-1989) yang disunting oleh T.C. Whitmore dan F.S.P. Ng. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Siri pertama buku &#39;&lt;i&gt;Flora of Peninsular Malaysia&lt;/i&gt;&#39; ini menerangkan mengenai paku-pakis (ferns) dan likofit (lycophytes). Jilid pertama bagi siri pertama tersebut menghuraikan sebanyak sembilan famili iaitu:&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;ul style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;Selaginallaceae (K.M. Wong)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Psilotaceae (R. Kiew)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Equisetaceae (R. Kiew)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Osmundaceae (Razali Jaman)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Matoniaceae (Razali Jaman &amp;amp; Y. Umi Kalsom)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Schizaeaceae (Razali Jaman &amp;amp; Y. Umi Kalsom)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Cibotiaceae (A.T. Nor-Ezzawanis)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Loxogrammaceae (Razali Jaman)&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Grammitidaceae (B.S. Parris)&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;*(nama dalam kurungan adalah nama pengarang dan pengkaji bagi famili tersebut)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Sembilan famili tersebut mengandungi 21 genus dan 100 spesies. Secara keseluruhannya, terdapat 40 famili, 137 genus dan 650 spesies paku-pakis dan likofit di Semenanjung Malaysia. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Buku ini berkulit keras (hard cover) dan mempunyai 249 halaman termasuk 18 halaman penuh yang mempunyai gambar berwarna. Harga pasarannya ialah RM 80.00 dan boleh didapati di kedai buku di Institut Penyelidikan Perhutanan Malaysia, Kepong. Maklumat lanjut boleh didapati di &lt;a href=&quot;http://www.frim.gov.my/cfm_bm/publication.cfm&quot;&gt;http://www.frim.gov.my/cfm_bm/publication.cfm&lt;/a&gt;.&amp;nbsp; &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Selepas buku ini, buku &#39;Tree Flora of Peninsular Malaysia&#39; siri kedua pula akan menyusul&amp;nbsp; yang merangkumi huraian bagi gimnosperma (gymnosperms) dan tumbuhan berbunga.&lt;br /&gt; &lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/3523551951177349383/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/03/buku-baru-flora-of-peninsular-malaysia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/3523551951177349383'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/3523551951177349383'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/03/buku-baru-flora-of-peninsular-malaysia.html' title='Buku Baru: Flora of Peninsular Malaysia'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WQlsE3ixI/AAAAAAAAAJE/byWaccP3z9M/s72-c/Fern02.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-945775538627457778</id><published>2010-03-03T19:15:00.006+08:00</published><updated>2010-04-26T21:13:37.899+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Hutan"/><title type='text'>Hutan Simpan Kekal Kota Damansara</title><content type='html'>&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Selangor Wartakan Semula Hutan Kota Damansara Sebagai Hutan Simpan Kekal&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WRVHXPMyI/AAAAAAAAAJM/OuD0K0svjnA/s1600/HafizKDCFPLake.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WRVHXPMyI/AAAAAAAAAJM/OuD0K0svjnA/s320/HafizKDCFPLake.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;KUALA LUMPUR, 3 Mac (Bernama) -- Kerajaan Negeri Selangor telah mewartakan semula Hutan Kota Damansara, meliputi kawasan seluas 321.7 hektar (795 ekar), sebagai hutan simpan kekal dari 18 Feb tahun ini selepas kempen selama lapan tahun oleh Friends of Kota Damansara (FKD), sebuah badan bukan kerajaan, kata pengerusi bersama FKD Jeffrey FK Phang Rabu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;FKD ialah gabungan 20 persatuan penduduk dan kumpulan alam sekitar yang berkempen bagi Hutan Kota Damansara dimanfaatkan bagi tujuan rekreasi, pendidikan dan penyelidikan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Asalnya dikenali sebagai Hutan Simpan Sungai Buloh, kawasan hutan itu pertama kali diwartakan pada 1898 membabitkan kawasan 6,590 hektar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Ia memegang rekod sebagai hutan tertua diwartakan di Malaysia sehingga 1983 di mana separuh daripada kawasan asal hutan simpan itu digunakan bagi pertanian,&quot; katanya dalam satu kenyataan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada 1992, seluas 1,600 hektar diberikan kepada Perbadanan Kemajuan Negeri Selangor (PKNS) untuk membangunkan bandar Kota Damansara manakala pada 1993, kerajaan negeri memperuntukkan 402.6 hektar daripada kawasan hutan simpan itu bagi taman botani.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila perancangan bagi taman botani dibatalkan dan cadangan pembangunan bagi kawasan itu diterbitkan pada Mei 2002, penduduk mengadakan bantahan pertama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada Disember 2007, Draf Pelan Tempatan Petaling Jaya 2020 mendedahkan hampir seluruh kawasan tanah itu diperuntukkan bagi pembangunan perumahan dengan satu kawasan kecil diperuntukkan bagi rekreasi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berikutan pewartaan terbaru kawasan itu sebagai Hutan Simpan Kekal oleh kerajaan negeri, ia juga diklasifikasikan sebagai kawasan hutan untuk penyelidikan, pendidikan dan rekreasi, kata Phang.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sumber: &lt;a href=&quot;http://www.bernama.com/bernama/v5/bm/newsgeneral.php?id=479372&quot;&gt;http://www.bernama.com/bernama/v5/bm/newsgeneral.php?id=479372&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sumber foto: en.wikipedia.org&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulasan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Tahniah kepada penduduk Kota Damansara yang telah berjuang mempertahankan Hutan Kota Damansara. Tahniah juga kepada kerajaan negeri Selangor yang telah menjalankan tanggungjawab dengan mewartakan semula hutan tersebut sebagai hutan simpan kekal. Kita perlu meningkatkan kesedaran orang ramai dan masyarakat terhadap kepentingan hutan di dalam mengekalkan kestabilan alam sekitar dan meyimpan khazanah biologi.&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/945775538627457778/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/03/hutan-simpan-kekal-kota-damansara.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/945775538627457778'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/945775538627457778'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/03/hutan-simpan-kekal-kota-damansara.html' title='Hutan Simpan Kekal Kota Damansara'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WRVHXPMyI/AAAAAAAAAJM/OuD0K0svjnA/s72-c/HafizKDCFPLake.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-1801424746691599028</id><published>2010-02-26T10:43:00.068+08:00</published><updated>2010-04-26T21:39:47.031+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Al-Qur&#39;an"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Tumbuhan"/><title type='text'>Tumbuhan Dalam Al-Qur&#39;an</title><content type='html'>&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Sempena ulang tahun hari kelahiran Nabi Muhammad SallAllahu &#39;Alaihi Wasallam pada bulan Rabi&#39;ul Awal, penulis ingin berkongsi maklumat mengenai tumbuh-tumbuhan yang dinyatakan secara khusus dan umum di dalam Al-Qur&#39;an. Di antara tumbuhan yang dinyatakan tersebut, ada tumbuhan yang berasal daripada wilayah Asia Tenggara termasuk Malaysia seperti pisang (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Musa &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;p&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;aradisiaca&lt;/span&gt;), halia (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Zingiber officinale&lt;/span&gt;) dan kapur (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt;) (Latiff 2009). Berikut adalah tumbuhan-tumbuhan yang dinyatakan dalam Al-Qur&#39;an:&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;1. Nama umum: Anggur&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &quot;A&#39;nab&quot; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;أَعْنَابٍ&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Vitis vinifera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Vitaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Wilayah Mediterranean, Eropah tengah dan Asia Barat Daya&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (17: 91), (80: 28), (2: 266), (16: 11 &amp;amp; 67), (18: 32), (23: 19), (36: 34), (78: 32), (6: 99), (13: 4)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WSb_vgmmI/AAAAAAAAAJU/J5mSNpCo7UM/s1600/Vitis-vinifera.JPG&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;240&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WSb_vgmmI/AAAAAAAAAJU/J5mSNpCo7UM/s320/Vitis-vinifera.JPG&quot; width=&quot;320&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Nama umum: Bawang&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Basal&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;بَصَلِ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Allium cepa&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Alliaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Tidak diketahui&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (2: 61)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WSzi9F5MI/AAAAAAAAAJc/2Fp4z3NWlx4/s1600/800px-YellowOnions.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WSzi9F5MI/AAAAAAAAAJc/2Fp4z3NWlx4/s320/800px-YellowOnions.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Nama umum: Bawang putih&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Fum&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;فُومِ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Allium sativum&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Alliaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Tidak diketahui&lt;br /&gt;Surah dan ayat:  (2: 61)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WTcHa81WI/AAAAAAAAAJk/MDCNKij7EjE/s1600/800px-Garlic.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WTcHa81WI/AAAAAAAAAJk/MDCNKij7EjE/s320/800px-Garlic.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Nama umum: Biji sawi atau &#39;black mustard&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Khardal&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;خَرْدَلٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Brassica nigra&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Brassicaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Selatan wilayah Mediterranean di Eropah&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (21: 47), (31: 16)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WTnJalLKI/AAAAAAAAAJs/fsZvywQ09XQ/s1600/black+mustard+seeds.JPG&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WTnJalLKI/AAAAAAAAAJs/fsZvywQ09XQ/s320/black+mustard+seeds.JPG&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5. Nama umum: Buah tin atau &#39;fig&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;At-Tiin&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;التِّينِ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Ficus carica&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Moraceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Asia Barat Daya dan selatan wilayah Mediterranean&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (95: 1)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WT6iGh_AI/AAAAAAAAAJ0/ZJ3_Af1WiZA/s1600/560px-Feige-Schnitt.png&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;320&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WT6iGh_AI/AAAAAAAAAJ0/ZJ3_Af1WiZA/s320/560px-Feige-Schnitt.png&quot; width=&quot;297&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6. Nama umum: Delima atau &#39;pomegranate&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Ar-Rumman&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;الرُّمَّانَ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Punica granatum&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Lythraceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Timur Tengah&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (6: 99 &amp;amp; 141), (55: 68)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WUv0-6-pI/AAAAAAAAAJ8/uS_s-lP4lvA/s1600/800px-Pomegranate03_edit.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WUv0-6-pI/AAAAAAAAAJ8/uS_s-lP4lvA/s320/800px-Pomegranate03_edit.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;7. Nama umum: Halia&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Zanjabil&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;زَنجَبِيلً&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Zingiber officinale&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Zingiberaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Asia&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (76: 17)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WU5EP3HmI/AAAAAAAAAKE/e2EwK70i5MQ/s1600/800px-Ingwer_2_fcm.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WU5EP3HmI/AAAAAAAAAKE/e2EwK70i5MQ/s320/800px-Ingwer_2_fcm.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;8. Nama umum: Kacang dal atau &#39;lentil&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Adas&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;عَدَسِ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Lens culinaris&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Fabaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Timur Dekat&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (2: 61)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVCX11eqI/AAAAAAAAAKM/k2MndWg670A/s1600/800px-3_types_of_lentil.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVCX11eqI/AAAAAAAAAKM/k2MndWg670A/s320/800px-3_types_of_lentil.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;9. Nama umum: Kapur, &#39;camphor tree&#39; atau &#39;Malay camphor&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Kafur&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;كَافُورً&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Dipterocarpaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Semenanjung Malaysia, Borneo, Sumatra&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (76: 5)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVNInAtDI/AAAAAAAAAKU/ZNrkBUkGjIY/s1600/800px-Dryobalanops_Aromatica_canopy.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVNInAtDI/AAAAAAAAAKU/ZNrkBUkGjIY/s320/800px-Dryobalanops_Aromatica_canopy.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Nota&lt;/span&gt;: Dua spesies tumbuhan yang berlainan famili telah menjadi sumber kapur atau &#39;camphor&#39; pada masa silam. Salah satu daripadanya adalah pokok dari &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Malaysia&lt;/span&gt; iaitu &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt; daripada famili Dipterocarpaceae dan yang satu lagi ialah pokok dari &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;China&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Jepun&lt;/span&gt; iaitu &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Cinnamomum camphora&lt;/span&gt; daripada famili Lauraceae. &#39;Camphor&#39; diperolehi daripada pokok &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt; melalui kulit kayu, manakala &#39;camphor&#39; bagi pokok &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Cinnamomum camphor&lt;/span&gt; diperolehi melalui kayu (setelah damar pada kayu dibekukan) (Safaraz et al. 2009d).&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10. Nama umum: &#39;Camphor tree&#39; atau &#39;camphor laurel&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Kafur&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;كَافُورً&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Cinnamomum camphora&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Lauraceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Taiwan, selatan Jepun, tenggara China, Indochina&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (76: 5)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVYpT1HHI/AAAAAAAAAKc/6ogaBwEHme0/s1600/Koeh-181.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVYpT1HHI/AAAAAAAAAKc/6ogaBwEHme0/s320/Koeh-181.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;11. Nama umum: Labu air, &#39;bottle gourd&#39; atau &#39;calabash&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Yaqtin&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;يَقْطِينٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Lagenaria siceraria&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Cucurbitaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: &#39;Old World&#39; tropika&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (37: 146)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVhuF8J0I/AAAAAAAAAKk/LchxQbKfVdw/s1600/Courge_encore_verte.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;240&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVhuF8J0I/AAAAAAAAAKk/LchxQbKfVdw/s320/Courge_encore_verte.jpg&quot; width=&quot;320&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;12. Nama umum: Miswak, siwak, kayu sugi atau &#39;toothbrush tree&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Khamt&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;خَمْطٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Salvadora persica&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Salvadoraceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Semenanjung Arab, Mesir, India&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (34: 16)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVsvt5n3I/AAAAAAAAAKs/s1PQjG74k6s/s1600/800px-Salvadora_persica_%28Peelu%29_W_IMG_6940.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WVsvt5n3I/AAAAAAAAAKs/s1PQjG74k6s/s320/800px-Salvadora_persica_%28Peelu%29_W_IMG_6940.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;13. Nama umum: Pokok Bidara atau &#39;Indian plum&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Sidr&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;سِدْرٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Ziziphus mauritiana&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Rhamnaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: India&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (34: 16), (56: 28)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WV6ho4EzI/AAAAAAAAAK0/3NRtKlv4gOA/s1600/617px-Zizyphus_mauritiana_fruit.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;310&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WV6ho4EzI/AAAAAAAAAK0/3NRtKlv4gOA/s320/617px-Zizyphus_mauritiana_fruit.jpg&quot; width=&quot;320&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Nota&lt;/span&gt;: Terdapat percanggahan pendapat terhadap pokok &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Sidr&lt;/span&gt;&#39; yang dinyatakan dalam Al-Qur&#39;an. Ada pengkaji Al-Qur&#39;an dan Hadith berpendapat pokok tersebut ialah &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Ziziphus mauritiana&lt;/span&gt;. Terdapat juga pengkaji Al-Qur&#39;an dan Hadith yang berpendapat perkataan &#39;Sidr&#39; tidak bermaksud pokok daripada genus &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Ziziphus&lt;/span&gt; (famili Rhamnaceae) tetapi di maksudkan dengan pokok daripada genus &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Cedrus&lt;/span&gt; (famili Pinaceae).  Oleh kerana wujud percanggahan tersebut, kajian mendalam perlu dilakukan terhadap hal ini (Safaraz et al. 2009b).&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;14. Nama umum: Pisang&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Talh&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;طَلْحٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Musa paradisiaca&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Musaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Asia Tenggara dan Oceania&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (56: 29)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWHC2iIBI/AAAAAAAAAK8/w7pPueoLSmE/s1600/Bananavarieties.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWHC2iIBI/AAAAAAAAAK8/w7pPueoLSmE/s320/Bananavarieties.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Nota&lt;/span&gt;: Banyak sumber mengenalpasti perkataan &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Talh&lt;/span&gt;&#39; di dalam Surah Al-Waqi&#39;ah ayat 29 memberi maksud sama ada sebagai &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;pisang&lt;/span&gt; atau pokok daripada genus &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Acacia&lt;/span&gt; (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Acacia seyal&lt;/span&gt;). &#39;Talh&#39; telah dikenalpasti sebagai pisang di dalam beberapa tafsiran klasik dan moden bagi Al-Qur&#39;an dan juga di dalam beberapa kamus Arab klasik. Walaupun pisang bukan tumbuhan yang berasal dari semenanjung Arab, kemungkinan besar orang Arab telah biasa dengan pisang ketika ditanam buat pertama kali di wilayah Mediterranean lebih kurang pada 650 M, iaitu pada saat kebangkitan Islam. Daripada segi etimologi, perkataan &#39;banana&#39; (pisang) berasal daripada perkataan Arab bagi jari iaitu &#39;Banan&#39;. Pisang mempunyai rasa manis berbanding Acacia, juga menepati konteks Syurga dengan baik. Perkataan &#39;Talh&#39; juga merupakan nama umum Arab Yaman bagi pokok &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Acacia seyal&lt;/span&gt; yang tumbuh di Sudan, Libya, Jordan dan semenanjung Arab. Pokok ini juga dikaitkan dengan pokok semasa peristiwa Baiatul Ridhwan (Surah Al-Fath: 18) (Al-Zein &amp;amp; Musselman 2004).&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;15. Nama umum: Selasih atau &#39;sweet basil&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Ar-Raihan&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;الرَّيْحَانُ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Ocimum basilicum&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Lamiaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Iran, India dan Asia tropika&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (55: 12)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWQcyxYgI/AAAAAAAAALE/AED-dAD8UVU/s1600/694px-BasilikumGenovesergro%C3%9Fbl%C3%A4ttriger.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;276&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWQcyxYgI/AAAAAAAAALE/AED-dAD8UVU/s320/694px-BasilikumGenovesergro%C3%9Fbl%C3%A4ttriger.jpg&quot; width=&quot;320&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;16. Nama umum: Tamar, kurma atau &#39;date palm&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Al-Nakhl&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;نَخْلٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Phoenix dactylifera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Arecaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Utara Afrika dan Asia Barat&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (2: 266), (16: 11 &amp;amp; 67), (17: 91), (23: 19), (36: 34), (6: 99 &amp;amp; 141), (13: 4), (19: 23 &amp;amp; 25), (55: 11 &amp;amp; 68), (80: 29), (18: 32), (20: 71), (26: 148), (50: 10), (54: 20), (69: 7)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWavnLWuI/AAAAAAAAALM/vK-dLrhAM_g/s1600/800px-Kajur.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;240&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWavnLWuI/AAAAAAAAALM/vK-dLrhAM_g/s320/800px-Kajur.jpg&quot; width=&quot;320&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;17. Nama umum: Timun, mentimun atau &#39;cucumber&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Qiththa&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;قِثَّا&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Cucumis sativus&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Cucurbitaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: India&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (2: 61)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWmn_WiaI/AAAAAAAAALU/l5rxKAmvRjY/s1600/418px-ARS_cucumber.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWmn_WiaI/AAAAAAAAALU/l5rxKAmvRjY/s320/418px-ARS_cucumber.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18. Nama umum: Zaitun atau &#39;olive&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Az-Zaitun&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;الزَّيْتُونِ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Olea europaea&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Oleaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Timur lembangan Mediterranean&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (6: 99 &amp;amp; 141), (16: 11), (24: 35), (95: 1)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWvF5VjDI/AAAAAAAAALc/bJO9ReZ5c2o/s1600/Olivesfromjordan.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;320&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WWvF5VjDI/AAAAAAAAALc/bJO9ReZ5c2o/s320/Olivesfromjordan.jpg&quot; width=&quot;315&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19. Nama umum: &#39;Tamarisk&#39;&lt;br /&gt;Nama dalam Al-Qur&#39;an: &#39;Athl&#39; atau &lt;span class=&quot;arabic&quot;&gt;أَثْلٍ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Nama saintifik: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Tamarix aphylla&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Famili: Tamaricaceae&lt;br /&gt;Taburan asal: Afrika, Timur Tengah, Asia Barat, Asia Selatan&lt;br /&gt;Surah dan ayat: (34: 16)&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: left;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WW3f50tzI/AAAAAAAAALk/AoKTwkw_hT4/s1600/800px-Tamaris3.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WW3f50tzI/AAAAAAAAALk/AoKTwkw_hT4/s320/800px-Tamaris3.jpg&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rujukan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Al-Zein, M. &amp;amp; Musselman, L.J. 2004. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;The Quranic &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Talh&lt;/span&gt;: Banana or Acacia?&lt;/span&gt; http://2004.botanyconference.org/engine/search/index.php?func=detail&amp;amp;aid=276&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Harun, Y. 2001. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Beauties for life in the Qur&#39;an&lt;/span&gt;. http://www.harunyahya.co.uk/beauties05.php&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Latiff, A. 2009. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Quranic Botanical Gardens&lt;/span&gt;. http://pakteh48.blogspot.com/2009/12/quranic-botanical-gardens.html&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mushtaq, A., Mir, A.K., Safaraz, K.M., Muhammad, Z., Muhammad, A.K., Tamoor, U.H. &amp;amp; Shazia, S. 2009. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Useful medicinal flora enlisted in Holy Qur&#39;an and Ahadith&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;American-Eurasian J. Agric. &amp;amp; Environ. Sci.&lt;/span&gt; 5 (1): 126-140.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ParsQuran 2006. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Fruits and vegetables in Quran&lt;/span&gt;. http://www.parsquran.com/eng/subject/fruit.htm&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Quran Explorer. http://www.quranexplorer.com/quran/&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Safaraz, K.M., Mir, A.K., Muhammad, A.K., Fazal-ur-Rehman, Mushtaq, A., Muhammad, Z. &amp;amp; Shazia, S. 2009a. &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Salvadora persica&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Tamarix aphylla&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt; and &lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Zizyphus mauritiana&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt; - Three woody plant species mentioned in Holy Quran and Ahadith and their ethnobotanical uses in North Western Part (D.I. Khan) of Pakistan&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Pakistan Journal of Nutrition&lt;/span&gt; 8 (5): 542-547.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Safaraz, K.M., Mir, A.K., Muhammad, A.K., Mushtaq, A., Muhammad, Z., Fazal-ur-Rehman &amp;amp; Shazia, S. 2009b. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Fruit plant species mentioned in the Holy Qur&#39;an and Ahadith and their ethnomedicinal importance&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;American-Eurasian J. Agric. &amp;amp; Environ. Sci.&lt;/span&gt; 5 (2): 284-295.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Safaraz, K.M., Mir, A.K., Muhammad, A.K., Mushtaq, A., Muhammad, Z., Fazal-ur-Rehman &amp;amp; Shazia, S. 2009c. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Vegetables mentioned in the Holy Qur&#39;an and Ahadith and their ethnomedicinal studies in Dera Ismail Khan, N.W.F.P, Pakistan&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Pakistan Journal of Nutrition&lt;/span&gt; 8 (5): 530-538.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Safaraz, K.M., Muhammad, A.K., Fazal-ur-Rehman &amp;amp; Inayat Ullah, B. 2009d. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Aromatic plant species mentioned in the Holy Qur&#39;an and Ahadith and their ethnomedicinal importance&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Pakistan Journal of Nutrition&lt;/span&gt; 8 (9): 1472-1479.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Taqwa Palace 2002. &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Plants of the noble Qur&#39;an&lt;/span&gt;. http://www.ummah.com/islam/taqwapalace/fitness/health2.html&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terjemahan Al-Qur&#39;an. http://www.alquran-melayu.com/&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sumber foto:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semua foto diperolehi daripada laman web http://en.wikipedia.org/ kecuali foto &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Brassica nigra&lt;/span&gt; iaitu daripada http://aidanbrooksspices.blogspot.com/. &lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/1801424746691599028/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/02/tumbuhan-dalam-al-quran.html#comment-form' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1801424746691599028'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1801424746691599028'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/02/tumbuhan-dalam-al-quran.html' title='Tumbuhan Dalam Al-Qur&#39;an'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S9WSb_vgmmI/AAAAAAAAAJU/J5mSNpCo7UM/s72-c/Vitis-vinifera.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-6625840026151433425</id><published>2010-02-10T21:00:00.010+08:00</published><updated>2010-03-02T10:44:31.003+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Johannesteijsmannia"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palma"/><title type='text'>Kenali Palma: Johannesteijsmannia (Bhg. 2)</title><content type='html'>&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;&lt;br /&gt;TABURAN&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt; boleh dianggap sebagai biasa ditemui dan tersebar luas; daripada &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Thailand&lt;/span&gt; sehingga &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Sumatera&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Borneo&lt;/span&gt;. Pada tahun 1970-an, spesies ini direkodkan biasa ditemui di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Kelantan&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Terengganu&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Pahang&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Johor&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Kedah&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Perak&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Walau bagaimanapun, semenjak 35 tahun yang lepas, banyak populasi palma tersebut yang hilang akibat kehilangan habitat yang berpunca daripada pemugaran hutan.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Kini, kesemua empat spesies palma tersebut adalah sangat terancam kerana satu spesies palma yang lain iaitu &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;kelapa sawit&lt;/span&gt; (&lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Elaeis guineensis&lt;/span&gt;) yang berasal daripada &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Afrika&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia perakensis&lt;/span&gt; yang merupakan satu-satunya spesies yang mempunyai batang adalah endemik di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Perak&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Kedah&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;magnifica&lt;/span&gt; terdapat di sebahagian kawasan di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Selangor&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;egeri Sembilan&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;lanceolata&lt;/span&gt; merupakan spesies yang paling jarang ditemui diantara empat spesies dan hanya ditemui di dua kawasan yang terpisah dengan masing-masing di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Selangor&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Pahang&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;CIRI-CIRI&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;Daun bagi palma ini adalah besar dan teguh dengan keluasan tiga kali satu meter serta bentuknya seperti berlian. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Sisi tepi bahagian atas bagi daun adalah bergerigi, tangkainya mempunyai garisan kuning lemon di bahagian bawah dan bahagian tepinya tersusun duri yang tajam. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Daun bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;altifrons&lt;/span&gt; adalah hijau di bahagian atas dan bawah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20altifrons%20-%20Frond.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 280px; height: 400px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20altifrons%20-%20Frond.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S3K4ktnBVmI/AAAAAAAAADI/Wqh3PaArvaY/s1600-h/aku+rompin.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 294px;&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S3K4ktnBVmI/AAAAAAAAADI/Wqh3PaArvaY/s320/aku+rompin.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5436610641047672418&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Penulis sedang menggunakan binokular sambil baring di atas daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;altifrons&lt;/span&gt; di hutan Taman Negeri Endau Rompin, Pahang&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;magnifica&lt;/span&gt; juga berwarna hijau di bahagian atas tetapi di bahagian bawahnya berwarna kelabu keputihan. Apabila dilihat daripada jauh, daunnya akan kelihatan berwarna perak (silvery) di bawah sinaran matahari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.rimbundahan.org/environment/plant_lists/arecaceae/Johannesteysmanniamagnifica.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 487px; height: 365px;&quot; src=&quot;http://www.rimbundahan.org/environment/plant_lists/arecaceae/Johannesteysmanniamagnifica.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia magnifica&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: http://www.rimbundahan.org/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;perakensis&lt;/span&gt; mempunyai daun yang menyerupai daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;altifrons&lt;/span&gt; dengan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;batang&lt;/span&gt; yang gempal (stout).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Frond.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 265px; height: 378px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Frond.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia perakensis&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Daun &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;lanceolata&lt;/span&gt; adalah lebih sempit (narrow) dan berbentuk seperti mata tombak (lance-shape).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20lanceolata%20-%20Habit.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 265px; height: 379px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20lanceolata%20-%20Habit.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Daun bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia lanceolata&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Pembungaan dan buah bagi setiap spesies mempunyai ciri-ciri yang agak tersendiri. Berdasarkan Dransfield (1972), bau pembungaan bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;altifrons&lt;/span&gt; seperti &#39;susu masam&#39;, manakala bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;perakensis&lt;/span&gt; mempunyai bau &#39;manis&#39;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20altifrons%20-%20Inflo.%28iv%29.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 264px; height: 378px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20altifrons%20-%20Inflo.%28iv%29.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Pembungaan bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Inflo.%28ii%29.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 264px; height: 378px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Inflo.%28ii%29.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Pembungaan bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia perakensis&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Buah yang masak bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;altifrons&lt;/span&gt; adalah berwarna perang, seperti gabus dan dipenuhi banyak bonjolan. Buah bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;perakensis&lt;/span&gt; juga dipenuhi benjolan tetapi saiz benjolannya lebih besar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S3K_Dks33ZI/AAAAAAAAADQ/z97Ovmnfm2M/s1600-h/buah+JA.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S3K_Dks33ZI/AAAAAAAAADQ/z97Ovmnfm2M/s320/buah+JA.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5436617768302009746&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Pembuahan bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt; yang ditemui oleh penulis di hutan Taman Negeri Endau Rompin, Pahang&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Fruits.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 397px; height: 278px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Fruits.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Buah bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia perakensis&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Buah bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;magnifica&lt;/span&gt; berbentuk seperti buah laici, manakala buah bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;lanceolata &lt;/span&gt;berbentuk seperti buah mata kucing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20magnific%20-%20Seeds.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 387px; height: 271px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20magnific%20-%20Seeds.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Buah bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia magnifica&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20lanceolata%20-%20Fruits%28iii%29.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 383px; height: 268px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20lanceolata%20-%20Fruits%28iii%29.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Buah bagi &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia lanceolata&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;EKOLOGI&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; berkembang baik di dalam naungan hutan lapisan bawah. Palma ini biasanya ditemui di cerun &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;hutan dipterokarpa tanah rendah&lt;/span&gt; dan kadangkala di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;kawasan berpaya&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Susunan daun bagi palma ini mempunyai bentuk yang membolehkan daun-daun pokok lain yang gugur dikumpul bagi menyediakan nutrien tambahan baginya. Semut, kumbang dan serangga lain menjadikan bahagian ini sebagai rumah mereka.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Apabila terdedah kepada cahaya matahari secara terus, palma akan bertukar kekuningan dan mati. Palma ini mempunyai julat altitud daripada aras laut sehingga 1000 m.&lt;br /&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Daunnya yang lebar adalah kuat, tahan lama dan kalis air. Ciri-ciri tersebut menjadikannya sesuai digunakan sebagai atap.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;PEMULIHARAAN&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;Pada kadar penyahhutanan masa kini, hanya waktu yang menentukan kepupusan palma ini. Populasi palma ini yang wujud masih tidak cukup untuknya bertahan dan tumbuh semula di habitat asalnya.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Diharapkan pihak kerajaan dapat mengambil langkah proaktif bagi memuliharanya secara &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;in situ&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;ex situ&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Dicadangkan juga bagi keempat-empat spesies; terutamanya spesies yang mempunyai populasi yang kecil dapat dibiakkan dalam jumlah yang besar bagi membolehkannya dijual kepada pihak yang berminat menjadikannya tanaman hiasan dan ini dapat menghalang pengambilan tanpa kebenaran bagi palma ini dihabitat asalnya.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Nota: Artikel ini diterjemah dan diolah semula oleh penulis blog ini daripada artikel &#39;The Magnificent Four: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; Palms&#39; oleh Wong Mun Pun dan Peter V. Kuppers di dalam majalah Malaysian Naturalist Jilid 59/2 tahun 2005 terbitan Persatuan Pencinta Alam Malaysia (MNS).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rujukan daripada artikel asal:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dransfield, J. 1972. The genus &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; H.E. Moore Jr. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;The Gardens Bulletin Singapore&lt;/span&gt; 26: 63-83.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lim, C.K. 2000. The magnificent &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; palms of Malaysia. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Folia Malaysiana&lt;/span&gt; 2: 13-26.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Moore, H.E. Jr. 1961. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt;: A new name of the palm genus Teysmannia. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Principes&lt;/span&gt;. 5: 116.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/6625840026151433425/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/02/kenali-palma-johannesteijsmannia-bhg-2.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/6625840026151433425'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/6625840026151433425'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/02/kenali-palma-johannesteijsmannia-bhg-2.html' title='Kenali Palma: Johannesteijsmannia (Bhg. 2)'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S3K4ktnBVmI/AAAAAAAAADI/Wqh3PaArvaY/s72-c/aku+rompin.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-2793141902120131325</id><published>2010-02-04T08:54:00.014+08:00</published><updated>2010-03-15T05:51:34.042+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Johannesteijsmannia"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="palma"/><title type='text'>Kenali Palma: Johannesteijsmannia (Bhg. 1)</title><content type='html'>&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;&lt;br /&gt;PENGENALAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;ol&gt;&lt;li&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Pernahkah anda pergi ke &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Taman Botani Putrajaya&lt;/span&gt;? Cuba anda perhatikan logo bagi taman botani tersebut (rajah di bawah). Tahukah anda, tumbuhan yang menjadi ikon utama logo ini merupakan salah satu spesies tumbuhan palma daripada genus &lt;span style=&quot;font-style: italic; font-weight: bold;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; iaitu &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia perakensis&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.pjh.com.my/content/images/newsletter/news4_pg10_a.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 163px; height: 223px;&quot; src=&quot;http://www.pjh.com.my/content/images/newsletter/news4_pg10_a.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Logo Taman Botani Putrajaya&lt;br /&gt;Sumber: www.pjh.com.my&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Di Malaysia, terdapat tidak kurang daripada &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;420&lt;/span&gt; spesies palma (famili Palmae atau Arecaceae), di mana &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;91&lt;/span&gt; spesies adalah endemik atau hanya ditemui di Semenanjung Malaysia, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;70&lt;/span&gt; spesies endemik di Sarawak dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;14&lt;/span&gt; spesies endemik di Sabah.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Kebanyakan palma adalah elegan dan cantik tetapi terdapat salah satu daripadanya yang sangat unik iaitu &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt;. Palma ini mempunyai daun yang sangat besar dan bentuknya seperti berlian.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Di Semenanjung Malaysia, palma ini dikenali sebagai &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Daun Payung&lt;/span&gt;&#39; dan di Sarawak pula dikenali sebagai &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Ekor Buaya&lt;/span&gt;&#39;. Orang asli Semai di beberapa bahagian di Selangor memanggilnya &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Sal&lt;/span&gt;&#39; atau &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Kok&lt;/span&gt;&#39; manakala masyarakat kampung di utara Perak mengenalinya sebagai &#39;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Palas Gajar&lt;/span&gt;&#39;.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Empat&lt;/span&gt; spesies daripada palma genus &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; terdapat di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Semenanjung Malaysia&lt;/span&gt; dan spesies yang sering ditemui adalah &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt;. Spesies tersebut juga merupakan tumbuhan asli (native) di Sumatera, Selatan Thailand dan Sarawak.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Tiga spesies palma &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; yang lain pula adalah endemik dan hanya terdapat di Semenanjung Malaysia (tidak terdapat di tempat lain di dunia secara asli) dan agak jarang ditemui serta sangat terancam. Hanya terdapat beberapa populasi kecil spesies tersebut di &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Perak&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Kedah&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Selangor&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Negeri Sembilan&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;SEJARAH&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;ol&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Pada suatu ketika dahulu, keempat-empat spesies palma tersebut dianggap sebagai spesies yang sama dan diberi nama &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Teysmannia altifrons&lt;/span&gt;. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Spesimen pertama palma tersebut dikutip pada tahun 1865 di Padang, Sumatera dan dinamakan sempena nama seorang pakar botani dan juga merupakan Pengarah Kebun Raya Bogor (Bogor Botanic Gardens), Indonesia pada abad ke 18 iaitu &lt;a style=&quot;font-weight: bold;&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Johannes_Elias_Teijsmann&quot;&gt;Johannes Elias Teijsmann&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/83/Teijsmann%2C_Johannes_Elias.jpg/519px-Teijsmann%2C_Johannes_Elias.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 215px; height: 249px;&quot; src=&quot;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/83/Teijsmann%2C_Johannes_Elias.jpg/519px-Teijsmann%2C_Johannes_Elias.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Johannes Elias Teijsmann&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: en.wikipedia.com&lt;/div&gt;&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Walau bagaimanapun, nama genus tersebut ditukar pada tahun 1961 atas sebab teknikal kepada nama &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; (bunyi sebutannya adalah &#39;yohan-ehs-tehs-mah-nya&#39;).&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Rekod terawal palma daun payung yang dijumpai di Semenanjung Malaysia (Tanah Melayu pada masa itu) telah di terbitkan oleh Ridley (1925) yang juga merupakan seorang pakar botani.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Pada tahun 1972, ahli botani tropika yang terkenal, Dr. J. Dransfield telah menerbitkan keterangan yang paling sahih dan terkini bagi empat spesies.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Empat spesies tersebut adalah &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;perakensis&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;magnifica&lt;/span&gt; dan &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;lanceolata&lt;/span&gt;. Hanya &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;J&lt;/span&gt;. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;perakensis&lt;/span&gt; (nama epitetnya diambil sempena nama Negeri Perak) yang mempunyai batang.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2ol4bwJdjI/AAAAAAAAADA/bFM07a8a_NY/s1600-h/JA+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 324px; height: 244px;&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2ol4bwJdjI/AAAAAAAAADA/bFM07a8a_NY/s320/JA+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5434197551828530738&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia altifrons&lt;/span&gt; yang ditemui oleh penulis di hutan Taman Negeri Endau Rompin, Pahang&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: left;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Habit.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 228px; height: 326px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20perakensis%20-%20Habit.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia perakensis&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20magnific%20-%20Habit%20%28II%29.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 247px; height: 354px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20magnific%20-%20Habit%20%28II%29.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia magnifica&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20lanceolata%20-%20Habit.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 241px; height: 345px;&quot; src=&quot;http://www.tfbc.frim.gov.my/images/plants/Johannesteijsmannia%20lanceolata%20-%20Habit.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia lanceolata&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Sumber: www.tfbc.frim.gov.my&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: left;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Nota: Artikel ini telah diterjemah dan diolah semula oleh penulis blog ini daripada artikel &quot;The Magnificent Four: &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; Palms&quot; oleh Wong Mun Pun dan Peter V. Kuppers di dalam majalah Malaysian Naturalist bil. 59/2 tahun 2005 terbitan Persatuan Pencinta Alam Malaysia (MNS).&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Rujukan daripada artikel asal:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dransfield, J. 1972. The genus &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; H.E. Moore Jr. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;The Gardens Bulletin Singapore&lt;/span&gt; 26: 63-83.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lim, C.K. 2000. The magnificent &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt; palms of Malaysia. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Folia Malaysiana&lt;/span&gt; 2: 13-26.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Moore, H.E. Jr. 1961. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Johannesteijsmannia&lt;/span&gt;: A new name of the palm genus Teysmannia. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Principes&lt;/span&gt;. 5: 116.</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/2793141902120131325/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/02/kenali-palma-johannesteijsmannia-bhg-1.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/2793141902120131325'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/2793141902120131325'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/02/kenali-palma-johannesteijsmannia-bhg-1.html' title='Kenali Palma: Johannesteijsmannia (Bhg. 1)'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2ol4bwJdjI/AAAAAAAAADA/bFM07a8a_NY/s72-c/JA+1.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-1781884938891595451</id><published>2010-01-31T12:23:00.013+08:00</published><updated>2010-03-16T11:10:42.832+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="fakta nombor"/><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="flora malaysia"/><title type='text'>Fakta Nombor: Flora Malaysia</title><content type='html'>&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;Berapakah bilangan spesies tumbuhan yang terdapat di Malaysia? Ramai yang mengetahui bahawa negara kita kaya dengan tumbuh-tumbuhan terutamanya di dalam hutan.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Namun, anggaran bilangan spesies tumbuhan perlu diketahui oleh saintis dan kerajaan di dalam usaha untuk mengeksploitasinya ke arah kebaikan dan memulihara khazanah kepelbagaian biologi negara yang kaya untuk kesejahteraan rakyat Malaysia dan dunia sejagat. Kita bukan sahaja perlu memulihara tumbuhan yang ada di Malaysia tetapi perlu tahu &#39;apa&#39; dan &#39;berapa&#39; yang kita pulihara. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Kajian flora&lt;/span&gt; diperlukan untuk mengetahui kepelbagaian spesies tumbuhan di Malaysia. Kajian flora merupakan suatu inventori spesies tumbuhan yang ada pada suatu habitat atau kawasan geografi tertentu (Latiff 1997).&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Kepelbagaian spesies tumbuhan vaskular di Malaysia  telah dianggarkan oleh &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;idin dan Latiff (1995)&lt;/span&gt; serta &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Parris dan Latiff (1997)&lt;/span&gt; iaitu antara &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;12,000&lt;/span&gt; hingga &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;15,000&lt;/span&gt; spesies flora di Malaysia adalah tumbuhan berbunga dan tidak kurang &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;1,136&lt;/span&gt; spesies pula adalah paku-pakis dan sekutunya. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Bilangan tersebut telah meletakkan negara kita sebagai negara yang &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;ke-12&lt;/span&gt; terkaya daripada segi bilangan spesies di dunia selepas Brazil, Colombia, China, Mexico, Russia, Indonesia, Venezuela, Amerika Syarikat, Australia, India dan Peru serta &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;ke-4&lt;/span&gt; terkaya di Asia selepas China, Indonesia dan India (Latiff 1997). Latiff (1997) juga menyatakan bahawa jumlah tumbuhan tersebut adalah mewakili &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;40%&lt;/span&gt; daripada jumlah flora bagi rantau &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Malesia&quot;&gt;Malesia&lt;/a&gt; dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;5%&lt;/span&gt; daripada sejumlah &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;250,000&lt;/span&gt; spesies flora dunia.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Maklumat mengenai spesies pokok dan tumbuhan yang terkini bagi Semenanjung Malaysia telah dilaporkan oleh &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Keng (1986)&lt;/span&gt; yang menganggarkan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;2.9%&lt;/span&gt; daripada tumbuhan berbiji yang terdapat di Semenanjung Malaysia mewakili keseluruhan spesies flora yang terdapat di dunia. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Ng et al. (1990)&lt;/span&gt; yang telah menyemak maklumat flora seperti terkandung di dalam buku &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Tree Flora of Malaya&lt;/span&gt; (Jilid 1-4) merumuskan terdapat sebanyak &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;2,830&lt;/span&gt; spesies, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;532&lt;/span&gt; genus dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;100&lt;/span&gt; famili di Semenanjung Malaysia. Daripada 2,830 spesies tersebut, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;746&lt;/span&gt; spesies (&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;26.4%&lt;/span&gt;) adalah endemik kepada Semenanjung Malaysia. &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Turner (1995)&lt;/span&gt; mendapati bilangan spesies bagi tumbuhan berbiji termasuk paku-pakis dan sekutuannya adalah merangkumi &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;8,290&lt;/span&gt; spesies daripada &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;1,674&lt;/span&gt; genus di dalam &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;214&lt;/span&gt; famili iaitu lebih tinggi berbanding dengan anggaran terawal yang disediakan oleh &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Ridley (1922-1925)&lt;/span&gt; di mana terdapat &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;7,172&lt;/span&gt; spesies, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;1,492&lt;/span&gt; genus dan &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;166&lt;/span&gt; famili.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://farm4.static.flickr.com/3175/2748797983_a8a0e9f506.jpg&quot; onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; src=&quot;http://farm4.static.flickr.com/3175/2748797983_a8a0e9f506.jpg&quot; style=&quot;height: 196px; width: 294px;&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Latiff, A. atau &lt;a href=&quot;http://ewarga2.ukm.my/academiccv/viewvitae.cfm?staffname=ABDUL+LATIFF+BIN+MOHAMAD&amp;amp;dept=STAP&amp;amp;ndept=SCHOOL+OF+ENVIRONMENTAL+AND+NATURAL+RESOURCE+SCIENCES&amp;amp;nfac=FACULTY+OF+SCIENCE+AND+TECHNOLOGY&amp;amp;per=K001667&quot;&gt;Prof.  Emeritus Dato&#39; Dr. Abdul Latiff Mohamad&lt;/a&gt;. Pakar botani di Universiti  Kebangsaan Malaysia.&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: &lt;a href=&quot;http://www.flickr.com/photos/kmatsalleh/&quot;&gt;www.flickr.com  - Prof KMS&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://pkukmweb.ukm.my/%7Eppsssa/akademik/images/azizimage1.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; src=&quot;http://pkukmweb.ukm.my/%7Eppsssa/akademik/images/azizimage1.jpg&quot; style=&quot;height: 305px; width: 229px;&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&amp;nbsp;Bidin, A. atau &lt;a href=&quot;http://pkukmweb.ukm.my/%7Eppsssa/akademik/aziz.htm&quot;&gt;Prof. Dr. Abdul Aziz Bidin&lt;/a&gt;. Bekas profesor di Universiti Kebangsaan Malaysia dan pengasas Taman Paku Pakis UKM.&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt; Sumber: pkukmweb.ukm.my&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;http://farm4.static.flickr.com/3060/2819746204_4f4cba2e6a.jpg&quot; onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; style=&quot;margin-left: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; src=&quot;http://farm4.static.flickr.com/3060/2819746204_4f4cba2e6a.jpg&quot; style=&quot;height: 329px; width: 237px;&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Ng, F.S.P. atau &lt;a href=&quot;http://tropicalhorticulture.blogspot.com/&quot;&gt;Dr. Francis S.P. Ng&lt;/a&gt;. Penyunting buku Tree Flora of Malaya jilid 3 dan 4.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Sumber: &lt;a href=&quot;http://www.flickr.com/photos/kmatsalleh/&quot;&gt;www.flickr.com - Prof KMS&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;/ol&gt;Rujukan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;Bidin, A. &amp;amp; Latiff, A. 1995. The status of terrestrial biodiversity in Malaysia. Dlm. Zakri, A.H. (pnyt.). &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Prospects in biodiversity prospecting&lt;/span&gt;, hlm. 59-76. Bangi: Penerbit Universiti Kebangsaan Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keng, H. 1986. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Order dan famili tumbuhan berbiji di Tanah Melayu&lt;/span&gt;. Terj. Ahmad Mahmud. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Latiff, A. 1997. Kepelbagaian tumbuhan: status sumber alam Malaysia. Dlm. Mohd. Nordin Hassan, Latiff, A. &amp;amp; Zakri, A.H. (pnyt.). &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Kepelbagaian biologi: Implikasi kepada Malaysia&lt;/span&gt;, hlm. 52-83. Bangi: Penerbit Universiti Kebangsaan Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Ng, F.S.P., Low, C.M. &amp;amp; Mat Asri, N.S. 1990. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Endemic trees of the Malay Peninsula&lt;/span&gt;. FRIM Research Pamphlet No. 106. Kepong: Forest Research Institute Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Parris, B.S. &amp;amp; Latiff, A. 1997. Towards a pteridophyte flora of Malaysia: a provisional checklist of taxa. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Mal. Nat. J.&lt;/span&gt; 50: 235-280.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ridley, H.N. 1922-1925. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Flora of the Malay Peninsula&lt;/span&gt;. Jil. 1-5. London: J. Reeve Co.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Turner, I.M. 1995. A catalogue of the vascular plant of Malaya. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;The Gard. Bull. Sing. &lt;/span&gt;47(1): 1-757.&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/1781884938891595451/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/fakta-nombor-flora-malaysia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1781884938891595451'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1781884938891595451'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/fakta-nombor-flora-malaysia.html' title='Fakta Nombor: Flora Malaysia'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://farm4.static.flickr.com/3175/2748797983_a8a0e9f506_t.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-1655168887716329225</id><published>2010-01-29T10:46:00.017+08:00</published><updated>2010-03-15T01:53:03.525+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Pengenalan botani"/><title type='text'>Pengenalan 3: Tatanama Biologi</title><content type='html'>&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;Seringkali kita menemui nama-nama di dalam abjad Latin bagi tumbuhan. Nama-nama tersebut mungkin membuat kita agak sukar untuk menyebut atau menulisnya. Walau bagaimanapun, ia adalah suatu sistem yang universal bagi memudahkan kita merujuk kepada suatu tumbuhan itu dengan tepat.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Nama merupakan suatu simbol biasa yang berfungsi sebagai rujukan dan dapat menghindarkan penggunaan frasa huraian yang panjang. Tujuan nama ialah sebagai perantaraan komunikasi.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Seperti suatu kod, nama hanya dapat berfungsi dengan berkesan apabila difahami dan mempunyai makna yang sama bagi semua yang menggunakan kod tersebut. Nama harus universal dan jelas.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Nama-nama biasa dalam bahasa tempatan bagi tumbuhan pada umumnya jauh daripada menepati syarat-syarat kod dan tidak sesuai digunakan dalam tatanama biologi. Kadangkala jenis tumbuhan yang sama dikenali dengan lebih satu nama atau sebaliknya.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Tatanama biologi menggariskan satu set peraturan yang dikenali sebagai kod tatanama bagi menghindari masalah tersebut (Jeffry 1986). Pembentukan dan penggunaan nama sains bagi tumbuhan dikawal oleh Kod Antarabangsa Tatanama Botani (&lt;a href=&quot;http://ibot.sav.sk/icbn/main.htm&quot;&gt;International Code of Botanical Nomenclature = ICBN&lt;/a&gt;).&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Untuk menjadi universal, nama sains mesti ditulis dalam abjad dan bahasa yang sama. Kod tatanama memerlukan semua nama sains dalam bentuk Latin, ditulis dalam abjad Latin dan mengikut peraturan nahu Latin.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Nama spesies mengandungi dua perkataan, oleh itu ia dikatakan binari, binomial atau binominal (Latin: bis=dua kali; nomen=nama).&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Nama suatu spesies mengandungi nama genus di mana spesies itu dikategorikan dan diikuti dengan perkataan kedua (epitet) yang bersangkutan dengan spesies. Huruf pertama perkataan pertama ditulis dengan huruf besar. Perkataan kedua boleh jadi kata sifat atau kata nama. Ia ditulis dengan huruf awal yang kecil. Nama saintifik &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;MESTI&lt;/span&gt; ditulis dengan gaya &#39;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Italic&lt;/span&gt;&#39; (apabila ditaip) atau digariskan (apabila ditulis dengan tangan).&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Contohnya nama spesies bagi pokok durian tupai ialah &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Durio griffithii&lt;/span&gt; (Mast.) Bakh.. Spesies tersebut tergolong di dalam genus &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Durio&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Durio&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; dan perkataan kedua (epitet) di dalam nama spesies tersebut diambil sempena nama Dr. &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/William_Griffith_%28botanist%29&quot;&gt;William Griffith&lt;/a&gt; (1810-1845), seorang ahli botani British. Perkataan &#39;(Mast) Bakh.&#39; di belakang nama spesies tersebut merupakan singkatan nama ahli botani yang memperincikan ciri-ciri tumbuhan tersebut dan menerbitkan namanya (Mast.=&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Maxwell_T._Masters&quot;&gt;Maxwell Tylden Masters&lt;/a&gt; dan  Bakh.= Reinier Cornelis Bakhuizen van den Brink). &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Walau bagaimanapun, memadai jika sesuatu nama spesies ditulis tanpa dicatatkan nama orang yang menerbitkannya, cuma ia tidak lengkap.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2Pv-Q7ld4I/AAAAAAAAAC4/gp0jf2zgN6w/s1600-h/durio+griffithii+bunga+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2Pv-Q7ld4I/AAAAAAAAAC4/gp0jf2zgN6w/s320/durio+griffithii+bunga+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432449428514764674&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Bunga bagi pokok durian tupai (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Durio griffithii&lt;/span&gt;) yang ditemui oleh penulis di Institut Penyelidikan Perhutanan Malaysia (FRIM), Kepong&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://www.nationaalherbarium.nl/Sungaiwain/Malvaceae/Durio_griffithii_files/image004.jpg&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 432px; height: 520px;&quot; src=&quot;http://www.nationaalherbarium.nl/Sungaiwain/Malvaceae/Durio_griffithii_files/image004.jpg&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Spesimen herbarium bagi durian tupai (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Durio griffithii&lt;/span&gt;)&lt;br /&gt;Sumber: http://www.nationaalherbarium.nl/Sungaiwain/&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Makers_of_British_botany%2C_Plate_15_%28William_Griffith%29.png/490px-Makers_of_British_botany%2C_Plate_15_%28William_Griffith%29.png&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 240px; height: 320px;&quot; src=&quot;http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c4/Makers_of_British_botany%2C_Plate_15_%28William_Griffith%29.png/490px-Makers_of_British_botany%2C_Plate_15_%28William_Griffith%29.png&quot; alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Dr. William Griffith (1810-1845)&lt;br /&gt;Sumber: en.wikipedia.org&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Rujukan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jeffry, C. 1986. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Tatanama biologi&lt;/span&gt;. Terj. Latiff, A. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/1655168887716329225/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/hahaha3.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1655168887716329225'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/1655168887716329225'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/hahaha3.html' title='Pengenalan 3: Tatanama Biologi'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2Pv-Q7ld4I/AAAAAAAAAC4/gp0jf2zgN6w/s72-c/durio+griffithii+bunga+1.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-8886323483436686179</id><published>2010-01-29T10:46:00.016+08:00</published><updated>2010-03-03T23:25:15.203+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Pengenalan botani"/><title type='text'>Pengenalan 2: Pengelasan Tumbuhan</title><content type='html'>&lt;ol style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;li&gt;Pengelasan tumbuhan diperlukan oleh ahli biologi sebagai suatu sistem rujukan bagi tumbuhan yang mereka dikaji (Heywood 1994).&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Istilah &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;sistematik tumbuhan&lt;/span&gt; digunakan bagi merangkumi kajian saintifik tentang kepelbagaian dan perbezaan tumbuhan serta berbagai-bagai perkaitan yang wujud diantaranya.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;Taksonomi tumbuhan&lt;/span&gt; pula ialah bahagian sistematik tumbuhan yang membicarakan kajian mengenai pengelasan, termasuk dasar-dasarnya, prinsipnya, tatacaranya dan peraturannya.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Seterusnya, &lt;span style=&quot;font-weight: bold;&quot;&gt;pengelasan tumbuhan&lt;/span&gt; ialah proses mengatur tumbuhan ke dalam kumpulan yang disusun mengikut hierarki.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Pengelasan tumbuhan telah didasarkan kepada populasi dan spesies mengikut suatu set prinsip yang ringkas. Spesies boleh dianggap sebagai sekumpulan individu-individu organisma yang populasinya mempunyai persamaan yang hampir serupa diantara individu-individu tersebut dalam kebanyakan ciri-ciri.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Spesies-spesies yang berkongsi banyak ciri-ciri sepunya diletakkan ke dalam kumpulan yang lebih besar yang disebut sebagai genus.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Genus-genus yang berkongsi ciri-ciri serupa pula dikumpulkan ke dalam kumpulan yang lebih merangkumi iaitu famili, dan takson seterusnya. Takson ialah suatu kategori kumpulan dalam suatu sistem pengelasan misalnya divisi, kelas, order, famili, genus dan spesies.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Contoh pengelasan bagi pokok kapur (&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Dryobalanops_aromatica&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;):&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;br /&gt;Alam        : Plantae (tumbuhan)&lt;br /&gt;Divisi        : Magnoliophyta&lt;br /&gt;Kelas        : Magnoliopsida&lt;br /&gt;Subkelas  : Dilleniidae&lt;br /&gt;Order       : Clusiales&lt;br /&gt;Famili       : Dipterocarpaceae&lt;br /&gt;Genus       : &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Spesies     : &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PVBnRsAQI/AAAAAAAAACo/xTvEktchkJ8/s1600-h/kapur+buah+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PVBnRsAQI/AAAAAAAAACo/xTvEktchkJ8/s320/kapur+buah+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432419799238705410&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Buah bagi pokok kapur (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt;) yang ditemui oleh penulis di &lt;a href=&quot;http://www.frim.gov.my/cfm_bm/index_bm.cfm&quot;&gt;Institut Penyelidikan Perhutanan Malaysia (FRIM)&lt;/a&gt;, Kepong&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PVWkeCSjI/AAAAAAAAACw/5kE5UQMP3Aw/s1600-h/kapur+daun+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PVWkeCSjI/AAAAAAAAACw/5kE5UQMP3Aw/s320/kapur+daun+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432420159262444082&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Daun bagi pokok kapur (&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Dryobalanops aromatica&lt;/span&gt;)&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Rujukan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Heywood, V.H. 1994. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Kajian dalam biologi: Taksonomi tumbuhan&lt;/span&gt;. Terj. Latiff, A. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/8886323483436686179/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/hahaha2.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/8886323483436686179'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/8886323483436686179'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/hahaha2.html' title='Pengenalan 2: Pengelasan Tumbuhan'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PVBnRsAQI/AAAAAAAAACo/xTvEktchkJ8/s72-c/kapur+buah+1.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3569994024743580441.post-3257560684659831403</id><published>2010-01-29T10:45:00.004+08:00</published><updated>2010-02-10T20:56:21.667+08:00</updated><category scheme="http://www.blogger.com/atom/ns#" term="Pengenalan botani"/><title type='text'>Pengenalan 1: Botani</title><content type='html'>&lt;ol&gt;&lt;li&gt;Pernahkah anda terdengar atau terbaca mengenai botani? Mungkin kita sudah biasa mendengar mengenai taman botani seperti Taman Botani Putrajaya, &lt;a href=&quot;http://www.penangbotanicgardens.gov.my/&quot;&gt;Taman Botani Pulau Pinang&lt;/a&gt; atau Taman Botani Rimba Ilmu,UM di Malaysia. Kita pasti akan terbayangkan tumbuh-tumbuhan yang berbagai-bagai jenis yang terdapat di taman tersebut.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Memang tepat jika kita mengaitkan botani dengan tumbuh-tumbuhan. &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Arthur_Cronquist&quot;&gt;Cronquist&lt;/a&gt; (1982) menyatakan bahawa botani merupakan bidang sains yang mengkaji tumbuh-tumbuhan. Bidang ini merupakan salah satu cabang biologi, iaitu kajian sains mengenai benda hidup termasuk tumbuhan dan haiwan.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Menurut Baharuddin (1987), bidang botani meninjau segala aspek asasi mengenai tumbuhan, terutamanya dari segi morfologi (bentuk fizikal), struktur, fungsi, pembiakan atau kitar hidup dan pengelasan.&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Secara umum, alam tumbuhan terbahagi kepada dua kumpulan utama iaitu:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;i. tumbuhan peringkat rendah (kriptogam)&lt;br /&gt;-    paku-pakis (pteridofit)&lt;br /&gt;-    lumut (briofit)&lt;br /&gt;-    alga&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ii.    tumbuhan peringkat tinggi (fanerogam) yang juga dikenali sebagai tumbuhan berbiji atau spermatofit&lt;br /&gt;-    tumbuhan berbunga (angiosperma)&lt;br /&gt;-    tumbuhan tidak berbunga (gimnosperma)&lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;Rajah contoh bagi lima jenis tumbuhan secara umum:&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;div style=&quot;text-align: justify;&quot;&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PD664MZkI/AAAAAAAAACA/0P6GSJ18qsg/s1600-h/Diplazum+esculentum+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PD664MZkI/AAAAAAAAACA/0P6GSJ18qsg/s320/Diplazum+esculentum+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432400992543729218&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Paku-pakis: Pucuk paku (&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Diplazium_esculentum&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Diplazium esculentum&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;) yang sering ditemui di pasar&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PExtOmRaI/AAAAAAAAACI/Z3Yo4M3-1wE/s1600-h/lumut+Sphagnum.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://2.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PExtOmRaI/AAAAAAAAACI/Z3Yo4M3-1wE/s320/lumut+Sphagnum.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432401933772408226&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Lumut: &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Sphagnum&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Sphagnum&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; sp. yang ditemui di puncak gunung &lt;a href=&quot;http://www.ogkl.com.my/infoGUNUNG/infoPineTree.htm&quot;&gt;Pine Tree Hill&lt;/a&gt; (1456 m), Pahang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PFUOeBkhI/AAAAAAAAACQ/T8EXZbtgnIk/s1600-h/alga.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://3.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PFUOeBkhI/AAAAAAAAACQ/T8EXZbtgnIk/s320/alga.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432402526811034130&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Alga: Rumpai laut yang ditemui di pantai Batu Ferringhi, Pulau Pinang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PFuoIFCnI/AAAAAAAAACY/ehS6_H5FkYQ/s1600-h/parkia+speciosa+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PFuoIFCnI/AAAAAAAAACY/ehS6_H5FkYQ/s320/parkia+speciosa+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432402980374907506&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tumbuhan berbunga: Pembungaan bagi pokok petai (&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Parkia_speciosa&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Parkia speciosa&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;) yang ditemui di Hutan Simpan Gunung Tebu, Terengganu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur=&quot;try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}&quot; href=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PGKJwPB6I/AAAAAAAAACg/fWSM6eqSw_U/s1600-h/cycas+circinalis+1.JPG&quot;&gt;&lt;img style=&quot;cursor: pointer; width: 320px; height: 248px;&quot; src=&quot;http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PGKJwPB6I/AAAAAAAAACg/fWSM6eqSw_U/s320/cycas+circinalis+1.JPG&quot; alt=&quot;&quot; id=&quot;BLOGGER_PHOTO_ID_5432403453258172322&quot; border=&quot;0&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tumbuhan tidak berbunga: Bogak (&lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Cycas_circinalis&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Cycas circinalis&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;) yang ditemui di sekitar kawasan masjid &lt;a href=&quot;http://www.ukm.my/portal/&quot;&gt;Universiti Kebangsaan Malaysia&lt;/a&gt;, Bangi&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Rujukan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cronquist, A. 1982. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Basic botany&lt;/span&gt;. Ed. Ke-2. New York: Harper and Row.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baharuddin, S. 1987. &lt;span style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;Pengenalan alam tumbuhan&lt;/span&gt;. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://diskusibotani.blogspot.com/feeds/3257560684659831403/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/hahaha1.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/3257560684659831403'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3569994024743580441/posts/default/3257560684659831403'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://diskusibotani.blogspot.com/2010/01/hahaha1.html' title='Pengenalan 1: Botani'/><author><name>N.A. Rahman</name><uri>http://www.blogger.com/profile/03165414490571503493</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='32' src='//4.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2JI05K0fGI/AAAAAAAAAAM/Y0PU2L_wse8/S220-s113/aku+kecik.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="http://1.bp.blogspot.com/_LVV9jxYffmI/S2PD664MZkI/AAAAAAAAACA/0P6GSJ18qsg/s72-c/Diplazum+esculentum+1.JPG" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>