<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><!-- generator="wordpress/2.0.1" --><rss xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0">

<channel>
	<title>reflex</title>
	<link>http://ekelin.net/svante</link>
	<description>svante.ekelin.net</description>
	<pubDate>Tue, 15 Jul 2008 05:38:44 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.0.1</generator>
	<language>en</language>
			<atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" href="http://feeds.feedburner.com/ekelindotnet/svante" type="application/rss+xml" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com" /><item>
		<title>Tortyr och tortyr…</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/0bbz211pIkA/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/11/10/tortyr-och-tortyr/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 10 Nov 2007 11:35:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>samhälle</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/11/10/tortyr-och-tortyr/</guid>
		<description><![CDATA[I dagens DN rapporteras i en notis att Michael Mukasey har godkänts av USAs senat som ny justitieminister. Att vägra kalla skendränkning för tortyr är tydligen inget hinder för att bli justitieminister i världens (tidigare) ledande demokrati.
För sex år sedan trodde man knappt sina öron när amerikanska kongressledamöter på fullt allvar föreslog att USA skulle [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I dagens DN rapporteras i en notis att Michael Mukasey har godkänts av USAs senat som ny justitieminister. Att <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=706318">vägra kalla skendränkning för tortyr</a> är tydligen inget hinder för att bli justitieminister i världens (tidigare) ledande demokrati.</p>
<p>För sex år sedan trodde man knappt sina öron när amerikanska kongressledamöter på fullt allvar föreslog att USA skulle använda tortyr i &#8220;kriget mot terrorismen&#8221;. Nu blir detta en notis som knappt uppmärksammas. Utvecklingen går snabbt, men åt vilket håll?</p>
<p>Fotnot: notisen finns inte ännu (2007-11-10 mitt på dagen) i DNs webbupplaga.
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/11/10/tortyr-och-tortyr/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/11/10/tortyr-och-tortyr/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>karta över Internet</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/MZxkNwt1cQc/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/10/21/karta-over-internet/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 21 Oct 2007 22:16:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>Internet</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/10/21/karta-over-internet/</guid>
		<description><![CDATA[Chris Harrison har visualiserat Internet som det såg ut i februari 2007 i några snygga geografiska kartbilder där bara konnektivitetsdata visas - inga politiska eller topografiska.

Datamaterialet kommer från Dimes, en del av EU-projektet Evergrow.

]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Chris Harrison har visualiserat <a href="http://www.chrisharrison.net/projects/InternetMap/">Internet som det såg ut i februari 2007</a> i några snygga geografiska kartbilder där bara konnektivitetsdata visas - inga politiska eller topografiska.</p>
<p><img id="image66" alt="worldBlack.jpg" src="http://ekelin.net/svante/wp-content/worldBlack.jpg" /></p>
<p>Datamaterialet kommer från <a href="http://www.netdimes.org/">Dimes</a>, en del av EU-projektet <a href="http://www.evergrow.org">Evergrow</a>.
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/10/21/karta-over-internet/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/10/21/karta-over-internet/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>reflex på ny server</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/Ul-ADFHFqp4/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/06/25/reflex-pa-ny-server/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 25 Jun 2007 21:02:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>bloggadministration</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/06/25/reflex-pa-ny-server/</guid>
		<description><![CDATA[Sedan en dryg vecka  ligger bloggen på en ny server - hos ITVerkstan. Det var första gången jag flyttade en WordPress-blogg från en server till en annan, men det gick mycket smidigt, inklusive byte av MySQL-databas.
Allt jag behövde göra var

kopiera över filstrukturen från den gamla webservern till den nya
skapa en ny tom databas på [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Sedan en dryg vecka  ligger bloggen på en ny server - hos <a href="http://www.itverkstan.se/">ITVerkstan</a>. Det var första gången jag flyttade en WordPress-blogg från en server till en annan, men det gick mycket smidigt, inklusive byte av MySQL-databas.</p>
<p>Allt jag behövde göra var</p>
<ul>
<li>kopiera över filstrukturen från den gamla webservern till den nya</li>
<li>skapa en ny tom databas på den nya MySQL-servern</li>
<li>exportera den gamla databasen som textfil</li>
<li>importera textfilen till den nya databasen</li>
<li>redigera konfigurationsfilen för bloggen med uppgifter om den nya databasen</li>
<li>peka om i DNS</li>
</ul>
<p>Troligen kommer jag snart att göra om detta för flera bloggar och domäner.
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/06/25/reflex-pa-ny-server/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/06/25/reflex-pa-ny-server/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>bloggen flyttar</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/W10hkw851eE/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/06/12/bloggen-flyttar/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 12 Jun 2007 15:23:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>bloggadministration</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/06/12/bloggen-flyttar/</guid>
		<description><![CDATA[Vi kommer inom kort att flytta domänen ekelin.net till en annan server. Det kan betyda att bloggen ligger nere en viss tid. Vi hoppas att det inte blir så lång nertid, och att bloggen kommer att trivas bra på den nya servern.

]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vi kommer inom kort att flytta domänen ekelin.net till en annan server. Det kan betyda att bloggen ligger nere en viss tid. Vi hoppas att det inte blir så lång nertid, och att bloggen kommer att trivas bra på den nya servern.
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/06/12/bloggen-flyttar/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/06/12/bloggen-flyttar/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Så gör alla</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/hiIdWaFsowI/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/05/13/sa-gor-alla/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 May 2007 14:42:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>musik</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/05/13/sa-gor-alla/</guid>
		<description><![CDATA[Var på Operan igår och såg Così fan Tutte.

Det var den sista av Mozarts stora operor att sättas upp i Stockholm, och när den väl gjorde det 1830 blev det bara tre föreställningar. Sedan dröjde det 110 år till nästa gång.
Teaterhistorikern Nils Personne skrev i början av 1900-talet:
&#8220;&#8230; operan vann ingen popularitet på grund av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Var på Operan igår och såg <a target="_blank" href="http://www.operan.se/templates/ShowDetails.aspx?id=78&#038;showid=483">Così fan Tutte</a>.</p>
<p><img src="http://80.252.177.18/upload/cosi.jpg" /></p>
<p>Det var den sista av Mozarts stora operor att sättas upp i Stockholm, och när den väl gjorde det 1830 blev det bara tre föreställningar. Sedan dröjde det 110 år till nästa gång.</p>
<p>Teaterhistorikern Nils Personne skrev i början av 1900-talet:</p>
<p>&#8220;&#8230; operan vann ingen popularitet på grund av da Pontes dåliga text, som är ett cyniskt förhånande av kärleken, utförd på ett högeligen talanglöst sätt. Endast Mozarts nödställda belägenhet hade tvungit honom att utan betänkande kasta sina toners glans över denna erbarmliga smörja. &#8230; Heimdall skriver rent ut att någon eländigare dramatisk produkt än denna hittills aldrig flutit ur någon gåsfjäder.&#8221;</p>
<p>Nu har vi med god marginal kommit ut ur den viktorianska eran, och våra nutida kulturskribenter skulle knappast uttrycka sig på det sättet. Operan var kontroversiell då eftersom temat uppfattades som osedligt. da Ponte ifrågasatte kvinnans livslånga trohet till en enda man som fundament för ett civiliserat liv.</p>
<p>Idag kan man se storyn som en komisk bagatell (och den här uppsättningen är rolig, inte minst tack vare <a target="_blank" href="http://www.operan.se/templates/ActorDetails.aspx?id=175&#038;actorid=43">Hilde Leidland</a> som Despina - scenen när hon utklädd till notarie läser upp äktenskapskontraktet är obetalbar).</p>
<p>Det är musikaliskt som operan lyser. Mozart var inte så dum&#8230; Alla de sex solisterna var bra, men de som kanske gjorde starkast intryck på mig var <a target="_blank" href="http://www.operan.se/templates/ActorDetails.aspx?id=175&#038;actorid=525">Peter Mattei</a> (Guglielmo) och <a target="_blank" href="http://www.operan.se/templates/ActorDetails.aspx?id=175&#038;actorid=284">Maria Fontosh</a> (Fiordiligi).</p>
<p>Extra kul för mig (som var på Operan för första gången på många år) var att <a target="_blank" href="http://www.operan.se/templates/ActorDetails.aspx?id=175&#038;actorid=46">Gunnar Lundberg</a> (Don Alfonso i den här uppsättningen) var med. Gunnar gick samtidigt som jag på Teknisk Fysik på KTH, innan han sadlade om och blev operasångare. Gunnar spelade titelrollen i <a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysikalen">Fysikalens</a> första spex <a target="_blank" href="http://www.nada.kth.se/~fspex/index.php?include=kristina.html">Kristina</a> 1982. (Själv hade jag en betydligt mer blygsam roll i spexet - en som inte syntes alls på scenen men som ordnade festerna.)</p>
<p>Andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/musik">musik</a>
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/05/13/sa-gor-alla/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/05/13/sa-gor-alla/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Äntligen stod prästen i predikstolen.</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/xKI8iqEsc34/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/02/28/antligen-stod-prasten-i-predikstolen/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 28 Feb 2007 22:55:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>litteratur</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/02/28/antligen-stod-prasten-i-predikstolen/</guid>
		<description><![CDATA[Selma Lagerlöf är en fantastisk berättare. Gösta Berlings saga är hennes debutroman, utgiven 1891. Berättelsen är uppbyggd av en rad kapitel som var för sig fungerar som fristående noveller, men som flätas samman till en rik helhet om godhet, ondska, styrka, svaghet och kärlek. Den sammanhållande figuren är den förtappade och försupne avsatte prästen Gösta [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img class="alignright" alt="Berling.jpg" id="image62" title="Berling.jpg" src="http://ekelin.net/svante/wp-content/Berling.tumnagel.jpg" />Selma Lagerlöf är en fantastisk berättare. <a href="http://runeberg.org/berling/">Gösta Berlings saga</a> är hennes debutroman, utgiven 1891. Berättelsen är uppbyggd av en rad kapitel som var för sig fungerar som fristående noveller, men som flätas samman till en rik helhet om godhet, ondska, styrka, svaghet och kärlek. Den sammanhållande figuren är den förtappade och försupne avsatte prästen Gösta Berling, som samtidigt är något av en övermänniska, med ett briljant lyriskt intellekt och en direkt charm som får societetens kvinnor att falla likt mogna päron. Samtidigt vill han dö, eftersom han anser att hans kropp har förrått hans själ.</p>
<p>Språket är starkt, till den grad att man som lyssnare ibland känner att beskrivningen av romanpersonernas känslor ligger på en nivå farligt nära gränsen till pekoral. Likt en perfekt mogen ost håller sig dock berättelsen på rätt sida om gränsen.</p>
<p>Per Myrberg gör återigen en mycket bra inläsning av en svensk klassiker från tiden kring förra sekelskiftet.
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/02/28/antligen-stod-prasten-i-predikstolen/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/02/28/antligen-stod-prasten-i-predikstolen/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>skapa din egen söktjänst</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/mHLWg_aVaaY/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2007/01/31/skapa-din-egen-soktjanst/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 31 Jan 2007 22:55:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>Internet</category>
	<category>öl</category>
	<category>webbtjänster</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2007/01/31/skapa-din-egen-soktjanst/</guid>
		<description><![CDATA[Generella söktjänster som Google i all ära, men ibland känns det som att de sökresultat man är intresserad av är som nålar i höstacken.
Brute-force-metoden som de generella söktjänsterna använder är att kravla sig runt och indexera alla sidor de hittar på webben. Sedan matchas sökorden mot detta gigantiska index. Problemet är att många sökord är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Generella söktjänster som Google i all ära, men ibland känns det som att de sökresultat man är intresserad av är som nålar i höstacken.</p>
<p>Brute-force-metoden som de generella söktjänsterna använder är att kravla sig runt och indexera alla sidor de hittar på webben. Sedan matchas sökorden mot detta gigantiska index. Problemet är att många sökord är mångtydiga, och kan förekomma i helt andra sammanhang än de sökaren är intresserad av.</p>
<p>Ett alternativt angreppssätt är att bara söka bland en uppsättning webbplatser som är relevanta för ämnesområdet. Man kan skräddarsy söktjänster för att passa ett visst intresse.</p>
<p>Dessutom kan man låta användarna av söktjänsten bidra till innehållets kvalitet, i bästa &#8220;web 2.0&#8243;-anda. Dels kan användarna påverka vilka webbplatser som ska vara med i sökningarna, dels rangordna resultaten.</p>
<p>Jag har lekt lite och lagt upp ett par söktjänster för dem som är intresserade av öl och ölbryggning:</p>
<p><a href="http://brew-swicki.eurekster.com/">brew-swicki</a></p>
<p><a href="http://www.google.com/coop/cse?cx=015172914550299164722%3Ammisb6k2gro">Broogle</a></p>
<p>Testa dem gärna, och bidra till att göra dem bättre!</p>
<p>Testa också att lägga upp egna söktjänster: <a href="http://www.eurekster.com/products">Eurekster Swicki</a> och <a href="http://www.google.com/coop/">Google Co-op .</a></p>
<p><a href="http://www.google.com/coop/" /><br />
Andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/internet+webbtj%E4nster+%F6l+%F6lbryggning">internet webbtjänster öl ölbryggning</a>
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2007/01/31/skapa-din-egen-soktjanst/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2007/01/31/skapa-din-egen-soktjanst/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>årets talböcker</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/ooBilmVhoJc/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2006/12/31/arets-talbocker/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 31 Dec 2006 10:16:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>litteratur</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2006/12/31/arets-talbocker/</guid>
		<description><![CDATA[När jag ser tillbaka på vilka talböcker som gjort störst intryck på mig under året visar det sig vara främst en rad litterära klassiker. (Räknas Coelho förresten redan dit?)
En kort lista är
Alkemisten av Paulo Coelho (i uppläsning av Stefan Sauk)
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg (Per Myrberg)
Det är fortfarande ingen ordning på mina papper av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img class="alignright" id="image55" alt="DenAllvarsammaLeken1.jpg" title="DenAllvarsammaLeken1.jpg" src="http://ekelin.net/svante/wp-content/DenAllvarsammaLeken1.tumnagel.jpg" />När jag ser tillbaka på vilka talböcker som gjort störst intryck på mig under året visar det sig vara främst en rad litterära klassiker. (Räknas Coelho förresten redan dit?)</p>
<p>En kort lista är</p>
<p><em>Alkemisten</em> av Paulo Coelho (i uppläsning av Stefan Sauk)<br />
<em>Den allvarsamma leken</em> av Hjalmar Söderberg (Per Myrberg)<br />
<em>Det är fortfarande ingen ordning på mina papper</em> av Bodil Malmsten (författaruppläsning)<br />
<em>Dorian Grays porträtt</em> av Oscar Wilde (Rikard Wolff)<br />
<em>Röda rummet</em> av August Strindberg (Per Myrberg)<br />
<em>Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna</em> och<em> Sista brevet till Sverige</em> av Vilhelm Moberg (Per Sjöstrand)</p>
<p><img id="image36" alt="Utvandrarna" title="Utvandrarna" class="alignleft" src="http://ekelin.net/svante/wp-content/utvandrarna.tumnagel.jpg" /></p>
<p>Talböcker visar sig vara bra för att täppa igen åtminstone vissa luckor i den litterära allmänbildningen&#8230;synd bara att det fortfarande är så liten andel av verken som finns i detta utmärkta format!</p>
<p>Andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/litteratur">litteratur</a>
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2006/12/31/arets-talbocker/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2006/12/31/arets-talbocker/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Christer på väg mot ISS</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/bA7xMkhtNIg/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2006/12/10/christer-pa-vag-mot-iss/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 10 Dec 2006 02:18:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>fysik</category>
	<category>samhälle</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2006/12/10/christer-pa-vag-mot-iss/</guid>
		<description><![CDATA[För en halvtimme sedan lyfte Discovery med Christer ombord på sitt uppdrag till rymdstationen ISS.
All lycka och välgång!

]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>För en halvtimme sedan lyfte Discovery med Christer ombord på sitt uppdrag till rymdstationen ISS.</p>
<p>All lycka och välgång!
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2006/12/10/christer-pa-vag-mot-iss/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2006/12/10/christer-pa-vag-mot-iss/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>jordskredsseger för Akismet</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/ekelindotnet/svante/~3/KGgNk5Sf7xc/</link>
		<comments>http://ekelin.net/svante/2006/11/30/jordskredsseger-for-akismet/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 30 Nov 2006 20:33:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svante</dc:creator>
		
	<category>Internet</category>
	<category>webbtjänster</category>
		<guid isPermaLink="false">http://ekelin.net/svante/2006/11/30/jordskredsseger-for-akismet/</guid>
		<description><![CDATA[Facit efter en månad med Akismet : 168-0 . Dvs Akismet har upptäckt och automatiskt sorterat undan samtliga 168 spamkommentarer, och inte i något fall sorterat bort en riktig kommentar.
Allt sker utan att jag behöver lyfta ett finger. Om jag vill kan jag gå in i administrationssidorna för WordPress och titta igenom de bortsorterade kommentarerna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Facit efter en månad med <a href="http://ekelin.net/svante/2006/10/29/comment-spam-och-akismet/">Akismet</a> : 168-0 . Dvs Akismet har upptäckt och automatiskt sorterat undan samtliga 168 spamkommentarer, och inte i något fall sorterat bort en riktig kommentar.</p>
<p>Allt sker utan att jag behöver lyfta ett finger. Om jag vill kan jag gå in i administrationssidorna för WordPress och titta igenom de bortsorterade kommentarerna innan de automatiskt raderas efter 15 dagar. Den första månadens erfarenhet säger att jag inte behöver göra ens det.</p>
<p>Snart kanske jag till och med får tid att skriva blogginlägg.
</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRSS>http://ekelin.net/svante/2006/11/30/jordskredsseger-for-akismet/feed/</wfw:commentRSS>
		<feedburner:origLink>http://ekelin.net/svante/2006/11/30/jordskredsseger-for-akismet/</feedburner:origLink></item>
	</channel>
</rss>
