Vad skapar då radikal innovation? Är det våra kunder? Eller konkurrenterna i branschen? Nej, i många branscher är det teknologi som skapar de stora förändringarna.

Ta exemplet Internetbanken. Ingen kom på detta koncept som en ny affärsmodell. Det var en teknik som helt plötsligt, efter att ha funnits i 30 år, gjorde det möjligt att spara kostnader, ge kunderna tillgång till sina pengar och öka frekvensen i kommunikationen. Jag skulle vilja säga att vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede av utveckling med denna teknik.

Jag ser att företag och organisationer ofta inte har tiden och fokuset att se framåt och testa vad ny teknik kan göra för affärsmodeller och strukturer i branschen. För att komma runt det är min rekommendation att ha en kontinuerlig organisation för framtidsbevakning och prototyparbete. Det är mycket svårt att gissa sig till eller analysera sig fram till vad som ska bli nästa “killer application”. Därför behöver ni lägga tid på att testa och förstå.

Det har också visat sig framgångsrikt att jobba med partners eller i nätverk. Jag har i min forskning även visat att det är lyckosamt att samverka med leverantörer för att ta del av och testa ny teknik. Jag råder er att gå igenom vilka som är era strategiska partners inom teknikområdet och hur ni planerar utbytet med dem. Hör gärna av er om hur ni jobbar med strategisk samverkan.

Vilka blir effekterna när reglerna sätts i verket och sprids? Som jag ser det samexisterar företagen och regelskaparna i ett innovationssystem. Förstår företagen som påverkas hur detta system ser ut? Ofta hör jag att man karaktäriserar arbetet med att följa lagar och regler som “reaktivt” och “i sista minuten”. Det är intressant att området på engelska ibland kallas “regulatory compliance”, vilket antyder att man anpassar sig till givna förutsättningar. Kan företag istället vara med och påverka “spelplanen”? Ja, det hävdar både vi på IBM[1] och akademiska forskare inom området[2]. Hur kan ni som företag vara mer proaktiva i ert lagstiftningsarbete? Mitt svar: Skapa en agenda för arbetet med regelverk och innovation.

I mina dialoger med företag återkommer fyra vinklar på dessa frågor:

1. Alla investeringar läggs på tvingande projekt, så inget blir kvar till innovation
2. Lagar och regler skapar en rädsla att göra fel
3. Ändringar av regelverken skapar stora möjligheter till innovation – spelplanen förändras
4. Regler skapar förtroende och kunderna förstår vad de köper

Sammanfattningsvis: Glaset är alltså både halvfullt och halvtomt! Min åsikt är att ni har en större chans att lyckas ju mer ni försöker vara proaktiva. Kanske bör vi ändra synsätt – från “Regelverksförståelse” till “Regelverksupptäckande”?

[2] Papers on Industry architecture: Jacobides 2006, Teece, 2007

Ylva Johansson, vårdpolitisk talesperson för Socialdemokraterna efterfrågade ett nationellt journalsystem. Hon tog upp de rödgrönas förslag om ett hälsokonto på nätet där hälsoinformation kan samlas och där den enskilda individen är den som äger informationen och bestämmer om tillgången till den.

Karin Johansson är statssekreterare hos socialminister Göran Hägglund, hon liknade IT i vården med att bygga ett hus.
- Vi har golv, tak och väggar på plats och nu ska vi möblera rummen. Lagstiftningen finns och regeringen har lagt fram en ny fräsch IT-strategi för vården sade Karin Johansson. Hon betonar vikten av öppna standarder för att säkerställa interoperabilitet.
Karin Johansson såg tre viktiga faktorer för IT i vården; att patientens behov skall stå i främsta rummet, att politiker skall lyssna mer på professionen och att det behövs rollstyrda beslutsstöd.  

Övriga paneldeltagare var Carina Beckerman, Ek Dr Universitetslektor Handelshögskolan Stockholm, Lisbeth Löpare Johansson, Vice ordförande Vårdförbundet, Ragnar Lindblad, Swedish Medtech och Ellen Hyttsten, VD Inera
Moderator var Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld.

Förra veckan delade jag med mig av mina iaktagelser från min första dag på SIFMA Financial Services Technology Expo. Andra dagen på SIFMA bjöd på en, för mig, intressant utmaning. Det fanns flera parallellt intressanta spår. Jag valde ett spår som handlade om framtiden inom algoritmisk handel.

Jag lyssnade till en paneldebatt med deltagare från AITE – en forskningsgrupp inom den finansiella sektorn, Deutsche bank, Chi-X – en ny typ av handelsplats (börs) som kallas multilateral trading facility, samt IBM.

Paneldeltagarna var överrens om att det finns stor potential i att applicera algoritmisk- och automatiserad handel på nya finansiella produkter och över multipla geografiska områden. Alla ser dock en rad utmaningar:

• Tekniska – om ett företag ska hitta arbitragemöjligheter över olika geografier/marknader uppstår frågan om var datacentret ska placeras för att uppnå lägsta möjliga latens (för inom värdepapperhandel ÄR tid = pengar!)

• Legal – olika marknader har olika regler för vad som är tillåtet och det blir väldigt komplext att beskriva detta i algoritmer

• Logistiska – om du är en market maker – hur kan du då säkerställa att du har samma priser samtidigt över alla marknader?

Förutom ovanstående återvände alla i panelen till nya regelverk som ständigt förändrades och skapade utmaningar för marknadsdeltagarna.

De pressades (av undertecknad) med frågan om nya regelverk inte betydde nya möjligheter att tjäna pengar för dem som snabbast kunde anpassa sig? Svaret blev ett tveklöst ja. Det visade sig att det inte är regelverkförändring i sig som är problemet.

Problemet är att de politiska beslutsfattarna inte förstår marknaden och att marknaden har förändrads (market makers tex har en mycket lägre spread idag än för 10 år sedan). De förslag som politikerna föreslog, som en skatt på all handel (som nyligen röstades ned i senaste G20-mötet), skapade olikvida marknader som i sin tur skapar risk för alla marknadsdeltagare.

På frågan om inom vilka områden nästa stora innovation kommer så fanns det flera svar: analys av strömmande data, hantering av den ökande mängden marknadsdata, cloud computing för att förändra företagens affärsmodeller, och företagsövergripande riskhantering. Alla områdena är verkligen möjligörare för smartare banker!

Håller du med panelen? Vilka smarta lösningar tycker du att finanssektorn borde fokusera på?

Första dagen rivstartade med Steve Mills, ansvarig för IBMs mjukvaruverksamhet som beskrev en gemsam studie som IBM och SIFMA gjort för att undersöka framtidsförväntningarna hos SIFMA-deltagarna. Studien visade att deltagarna på årets konferens huvudsakligen är positiva till framtiden men att det stora hindret som fortfarande sågs var nya regelverk som ständigt introduceras och gör framtiden oviss. Läs gärna  undersökningen. Steve introducerade även IBMs nya ramverk för samarbetspartners inom finansiella marknader.

Efter Steve följde Dr. Howard Rubin, Professor Emeritus of Computer Science på University of New York, med budskapet “IT does matter” – IT är både strategiskt och meningsfullt om det hanteras rätt. Inom finanssektorn MÅSTE det hanteras rätt, eftersom IT är en så pass vital del – i snitt 10-15% av utgifterna går till IT. IT-utgifterna på global nivå uppgick 2009 till 4.2 trillioner dollar och skulle, om det var ett eget land, räknas som den 4:e största ekonomin globalt.

Den tredje talaren under SIFMAs första dag var Larry Kudlow, värd på ekonomikanalen CNBC och tidigare ledamot i USA budgetutskott. Larry oroade sig för att för att återhämtningen av världsekonomin efter finanskrisen går för långsamt. Orsaken till att återhämtningen är långsam anser Larry beror på hur politiker hanterar svallvågorna av krisen: skattelättnader och skatterabatter ökar inte den privata konsumtionen. Än värre, tricksande med skatten genom lättnader och rabatter skapar ett dåligt klimat för entrepenörer, som är den verkliga kraften bakom ekonomisk tillväxt!

Första dagen på SIFMA gav mig två tydliga budskap: att finansiella institut är teknikintensiva livsformer och regulatorer, samt att reglering inom bank- och finanssektorn inte ses med positiva ögon.

Vad tycker du? Är reglering av finansmarknaden ett hot? Kommentera gärna!

För mer tankar kring reglering och innovation inom finanssektorn titta här.

Jag brukar hävda att det finns åtminstone tre olika typer av innovation som ett företag eller verksamhet kan ägna sig åt: innovation av sina produkter, innovation av sitt sätt att driva sin organisation eller innovation av sin affärsmodell. (Product/Operational/Business Model Innovation).

Ett av de klassiska exemplen på produktinnovation är antalet rakblad i huvudet på en modern rakhyvel. Då min trogna rakapparat har börjat bli glapp och vibrerande så att fingrarna domnar men skägget sitter kvar, så tänkte jag att det kunde vara dags att prova den senaste generationen hyvel med fem blad i huvudet. Den var visserligen bättre än min åldrande tvåbladare, men trots fem blad måste jag fortfarande raka mot skäggriktningen för bästa resultat, vilket medför blodvite.

Grundaren av företaget som tillverkar dessa hyvlar brukar användas som exempel när man diskuterar affärsmodeller. Hans ursprungsidé var att ge bort hyvlarna för att skapa en marknad för bladen, som han sedan hade god marginal på. Marknadsdominansen på senare år har inneburit att företaget kan lämna den modellen och numer kostar hyveln en rejäl slant. Visst är även handtaget förbättrat i ergonomi och känsla, men inte så att det motsvarar prisökningen, tycker jag.

Det finns en annan aspekt av affärsmodellen som företaget tycks ha förstått: När det gäller förslitningsdelarna som man tänker leva på, så är tillgänglighet en viktig faktor. Visserligen tycker jag att man får betala i överkant, men eftersom man samtidigt vet att de finns i princip överallt, så slipper man leta. Man sparar tid och frustration på att köpa den dominerande modellen. Jag återkommer till hur ett annat företag har mött den utmaningen – något som framtida konkurrenter på rakverktygsmarknaden kanske skulle fundera på…

Så vart leder mitt resonemang? När jag köpte min numera slitna rakapparat, så valde jag den för att den med en produktinnovation faktiskt gjorde mig en tjänst: den gjorde rent sig själv när den stod på laddning. Detta sparade tid för både rengöring av apparaten och städning efteråt. Det var en lyckad innovation som gav mig ett värde. Nu när den efter många års tjänst är utsliten kommer jag med glädje investera i en ny. Hyveln däremot gjorde ungefär samma jobb som förr, och till ett pris som jag tycker känns orimligt – ett pris till stor del på grund av bristande konkurrens.

För den som funderar kring innovation är detta viktiga frågor. Hur kan jag eller min produkt göra en tjänst som kunden verkligen uppskattar? Gör jag min kund entusiastisk, eller lägger jag till nya blad till högre pris, och vad händer då när det kommer en ny spelare som spelar efter egna, nya regler?

• Leif Lindqvist, VD IBM Svenska AB
• Ylva Johansson, vice ordförande i riksdagens Socialutskott, vårdpolitisk talesperson för Socialdemokraterna
• Carina Beckerman, Ek Dr Universitetslektor Handelshögskolan Stockholm
• Lisbeth Löpare Johansson, Vice ordförande Vårdförbundet
• Ragnar Lindblad, Swedish Medtech
• Ellen Hyttsten, VD Inera

Moderator är Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld

IBM vill med detta seminarium och samtal skapa en debatt om hur ny teknik kan användas för att skapa vård som möter de krav som 2010-talets medborgare ställer.

Den svenska sjukvården står inför ett stort förändringstryck. Minskade ekonomiska ramar ska klara av att möta en allt äldre befolkning med ett ökat vårdbehov som dessutom ställer högre krav. Därtill dras Sverige, liksom många andra länder runt om i världen, med en rad problem inom sjukvårdssystemen.

Men det finns lösningar och idéer som kan lösa bekymren och nationella sjukvårdssystem kan vändas till tillångar snarare än att utgöra belastningar. Det handlar om att bygga upp vården utifrån de förutsättningar som dagens teknik skapar utrymme för. IT, som verksamhetsstöd inom vården, är sedan länge ett av de viktigaste instrumenten i detta arbete.

Vi hoppas på en bra debatt. Kom gärna och lyssna!

Jag har arbetat på IBM med frågor inom den finansiella sektorn i drygt tre år. Min (högst personliga) åsikt är att det finns många intressanta aspekter och nydanande tankar som är värda att lyfta fram i denna sektor, förutom vem som fick vilken bonus.

När Per inledde sina inlägg var ett av områdena nya regelverk från myndigheter och regulatorer, som en följd av bankkrisen. Krisen är fortfarande på mångas läppar och finns fortfarande i bakhuvudet hos många. Dock har mycket av fokus flyttat till PIIGS-krisen, alltså vissa Europeiska länders förmåga att finansiera sina egna noter, en finansiell kris som i sin tur säkert kommer leda till nya regelverk. Per nämnde också digitaliseringen av vår ekonomi som är fortlöpande. Han diskuterade även systemisk risk i den finansiella sektorn (risken att en banks konkurs får hela banksystemet att braka samman) och hur denna kan bekämpas.

Jag hoppas att du kommer uppskatta inläggen, kommentera allt, och gärna kontakta mig om du känner att jag missar något viktigt område som du vill föreslår att jag tar en närmare titt på!

Första stoppet på fortsättningen är Securities Industry and Financial Markets Association (SIFMA) Technology Outlook. SIFMA Tech är en årlig konferens med fokus på ny teknologi för att göra den finansiella sektorn smartare. Konferensen kommer garanterat att sprudla av framtidsspaningar och tekniska framsteg som alla kommer hjälpa oss till en smartare finansiell sektor. Jag återkommer med ett sammandrag av det smartaste av det smarta!

I undersökningen Meeting the demand of the smarter consumer har över 3300 nordiska konsumenter deltagit. Undersökningen ger en omfattande insyn i hur vi som konsumenter förhåller oss till våra butiker och varumärken och belyser också lojalitet i förhållande till bland annat sociala medier.

En mycket tydlig slutsats ur studien är hur den omfattande användningen av teknologier som till exempel internet, butikskiosker och mobiltelefoner fullständigt skakar gamla affärsstrukturer i grunden. Idag är det inte möjligt att betrakta multikanal som separata affärsområden inom verksamheten. Det går inte att separera butiksverksamhet, e-handel och kundtjänst till exempel. Allt hänger ihop. Tillsammans bildar detta också en ny handelsplats, i vilken kunden går in och ut genom olika entréer baserat på tillfälle och syfte.

Studien visar också att vi konsumenter till stor del skapar vår uppfattning om en produkt eller ett varumärke baserat på vad andra konsumenter tycker. Till stor del misstror vi också det som sägs av en tillverkare eller leverantör själva.

Tillsammans målar studien en tydlig bild av vår egen samtid, som den ser ut idag. Den ger oss insikt i hur framtiden inom handeln kommer att se ut. Jag tycker det är en fantastisk bild som ges – aldrig tidigare har handel skett så mycket på kundens villkor som nu. Aldrig har butikernas erbjudanden varit så anpassade efter våra önskemål och samtidigt tagit hänsyn till vårt samhälles behov av ett långsiktigt ansvartagande för vår miljö och gemensamma resurser.

Vill du veta mer? Läs gärna studien Meeting the demand of the smarter consumer, som tagits fram av IBMs forskningsavdelning IBV, Institute for Business Value. Du kommer få en hel världs syn på utvecklingen inom handeln. Eller så är du välkommen att höra av dig till mig, antingen via en kommentar här eller så hittar du mina kontaktuppgifterna på samma sida där du hittar studien.

Allt gott

Jag försöker skönja, följa och dela med mig av de trender som ligger lite längre fram i tiden.

Om det är något jag försöker leva efter, så är det att fortsätta vara nyfiken, framåtblickande och entusiastisk. Jag satt vid ett tillfälle och pratade med några män som varit pionjärer inom medicinsk elektronik, men min beundran förvandlades snabbt i besvikelse. De hade blivit sura gamla gubbar, som tyckte det var bättre förr. Jag insåg att om detta kunde drabba dessa förr så framåtblickande pionjärer, så gäller det att vara vaksam på sig själv, så man inte faller i samma fälla.

Då vill jag hellre vara som John Cohn. Nyfiken, entusiastisk och möjligen lite lätt galen.

Så om jag inte blivit gammal och bitter, så kommer mina inlägg handla om innovation, hur planeten kan bli smartare och säkert en och annan skvätt musik.