<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2enclosuresfull.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearch/1.1/" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226</atom:id><lastBuildDate>Fri, 29 Jul 2011 09:10:29 +0000</lastBuildDate><category>Anton Garikano</category><category>Jose Saramago</category><category>Albert Camus</category><category>Daniel Landart</category><category>2009</category><category>Elkar</category><category>J.D. Salinger</category><category>AEB</category><category>asier sarasola</category><category>euskarari ekarriak</category><category>Eskozia</category><category>Herri Gogoa</category><category>Xabier Amuriza</category><category>Portugal</category><category>eleberria</category><category>Gotzon Barandiaran</category><category>Asel Luzarraga</category><category>autoedizioa</category><category>audioliburuak</category><category>Txalaparta</category><category>2003</category><category>Susa</category><category>artikuluak</category><category>Klasikoak</category><category>Iñaki Uria</category><category>antzerkia</category><category>Imanol Murua Uria</category><category>argazkiak</category><category>narrazioak</category><category>Frantzia</category><category>gaztelera</category><category>Jon Alonso</category><category>1998</category><category>Juan Garzia</category><category>saiakera</category><category>Igor Leturia</category><category>haurdunaldia</category><category>2000</category><category>Harkaitz Zubiri</category><category>kazetaritza</category><category>Simone de Beauvoir</category><category>Joxe Azurmendi</category><category>2004</category><category>kronika</category><category>etxegiroan.com</category><category>Henry D. Thoreau</category><category>Egunkaria</category><category>Patxi Apalategi</category><category>2001</category><category>Sonia Gonzalez</category><category>poesia</category><category>Felipe Juaristi</category><category>egile eskubideak</category><category>Mexiko</category><category>1987</category><category>Paulo Coelho</category><category>Iñigo Aranbarri</category><category>erdarei zabalduak</category><category>Xabier Mendiguren Bereziartu</category><category>Palestina</category><category>2010</category><category>Oier Guillan</category><category>entsegua</category><category>Paddy Rekalde</category><category>Irati Jimenez</category><category>2007</category><category>Jasone Osoro</category><category>erdaretan</category><category>UEU</category><category>1993</category><category>Gustave Flauber</category><category>2002</category><category>politika</category><category>Patricia Highsmith</category><category>Ibaizabal</category><category>hemeroteka</category><category>1988</category><category>Virginia Woolf</category><category>Potxo Edizioak</category><category>Mario Benedetti</category><category>2006</category><category>Iñaki Alberdi</category><category>ingelesez</category><category>Koro Navarro</category><category>Juan Rulfo</category><category>1970</category><category>Bernardo Atxaga</category><category>Iñaki Friera</category><category>Lorea Agirre</category><category>Karl Marx</category><category>Markos Zapiain</category><category>Aljeria</category><category>Edu Lartzanguren</category><category>batBada</category><category>Lander Garro</category><title>liburuen esporak</title><description>Liburuen Esporak literaturari eta liburu elektronikoei buruzko bloga da, liburuekiko zaletasuna irakurleekin partekatzeko asmoz sortutakoa, inolako irabazi asmorik gabe. Liburu elektronikoei buruzko artikuluak eta albisteak ere bilduko ditu, beste webgune edota blogetatik eratorriak asko eta asko, irakurleek liburuak eskuratu, irakurri eta gozatu ahal izan ditzaten, PDF edota epub formatoetan. Egileren batek bere liburua hemen plazaratu nahi izanez gero, berriz, libre izango du bidea.</description><link>http://esporak.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>34</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" type="application/rss+xml" href="http://feeds.feedburner.com/esporak" /><feedburner:info uri="esporak" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><itunes:owner><itunes:email>noreply@blogger.com</itunes:email></itunes:owner><itunes:explicit>no</itunes:explicit><itunes:subtitle>Liburuen Esporak literaturari eta liburu elektronikoei buruzko bloga da, liburuekiko zaletasuna irakurleekin partekatzeko asmoz sortutakoa, inolako irabazi asmorik gabe. Liburu elektronikoei buruzko artikuluak eta albisteak ere bilduko ditu, beste webgune</itunes:subtitle><feedburner:browserFriendly></feedburner:browserFriendly><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-2526892660201157659</guid><pubDate>Mon, 19 Jul 2010 08:24:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-07-19T01:34:41.806-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">audioliburuak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">etxegiroan.com</category><title>etxegiroan.com, liburuak entzuteko ataria</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/TEQMj9vH2uI/AAAAAAAAACY/aeJxODDwUlc/s1600/etxegiroan.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 236px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/TEQMj9vH2uI/AAAAAAAAACY/aeJxODDwUlc/s320/etxegiroan.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5495531257306012386" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;testua: &lt;a href="http://www.etxegiroan.com/"&gt;etxegiroan.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Mimo eta maitasun handia darien lanak egiten ditugu etxeko estudioan. &lt;br /&gt;Narrazio laburrak, poemak, liburuen pasarteak eta haurrentzako ipuinak grabatu eta editatzen ditugu, musikaz batera. &lt;br /&gt;Gure gustuko testua aukeratu, mamurtu eta hots bihurtu. Ondoren, ipuina musikatu, ahotsa emeki 'labekatu' eta hori guztia zuen bihotz-belarrien gozamenerako gauza bilakatu".&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-2526892660201157659?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/07/etxegiroancom-liburuak-entzuteko-ataria.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/TEQMj9vH2uI/AAAAAAAAACY/aeJxODDwUlc/s72-c/etxegiroan.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-8701591292034110084</guid><pubDate>Tue, 22 Jun 2010 12:40:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-06-22T05:52:47.416-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Jon Alonso</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Portugal</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Jose Saramago</category><title>Jose Saramago · Lisboako setioaren historia [1999]</title><description>&lt;p&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/TCCxQSdC9wI/AAAAAAAAACQ/jLRL77TxBC4/s1600/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 188px; height: 283px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/TCCxQSdC9wI/AAAAAAAAACQ/jLRL77TxBC4/s320/azala.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5485579239526954754" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· testua: armiarma.com/emailuok&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Lisboako Setioaren Historia&lt;/em&gt; Jon Alonsok itzulirik argitaratu zen 1999an, Jose Saramagok idatzitako nobelen artean euskaraz daukagun bakarra. Eleberriko protagonista Raimundo Silva da, argitaletxe batean lan egiten duen zuzentzailea; liburu baten frogak aztertzen ari delarik, bere kabuz bai hitzaren ordez ez hitza paratzeko tentazioa piztu zaio, gisa horretan historia idatziaren zentzua aldatzearren.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/kultura/2010-06-19/038/003/desosegu_eragilea_jose_saramago_idazlea_hil_da_1998ko_nobel_sariaren_irabazlea_eta_mundu_osoko_idazle_garaikideen_artean_laudatuenetakoa_gizakiaren_kezka_sakonenei_aurrez_aurre_begiratzen_saiatu_da_beti_bere_lanetan.htm"&gt;Saramagoren heriotzaren inguruko albistea&lt;/a&gt;, Berria egunkarian [2010-06-19]&lt;/p&gt;&lt;p&gt;·  liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=8FV0E5U6"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [674 kB]. [1,29 Mb]&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.armiarma.com/unibertsala/saramago/"&gt;armiarma.com/unibertsala/saramago&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-8701591292034110084?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/06/jose-saramago-lisboako-setioaren.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://2.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/TCCxQSdC9wI/AAAAAAAAACQ/jLRL77TxBC4/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-2700158801310528141</guid><pubDate>Mon, 12 Apr 2010 15:28:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-04-12T08:36:19.160-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">kronika</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Joxe Azurmendi</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">argazkiak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Iñaki Uria</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Lorea Agirre</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Egunkaria</category><title>Lorea Agirre · Gezurra ari du [2003]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S8M9fefcMxI/AAAAAAAAAB4/FIcUxpr_8lA/s1600/gezurra.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 247px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S8M9fefcMxI/AAAAAAAAAB4/FIcUxpr_8lA/s320/gezurra.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5459274784273347346" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Gaur, akusatuak absolbitu ondoren, inoiz baino lazgarriagoa egiten da Lorea Agirreren liburua gainbegiratzea, irakurtzea, argazkiak begiratzea. Gogorra. Hunkigarria. Latza.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Euskaldunon Egunkaria&lt;/em&gt; itxi eta ondorengo hamabost egunetako kronika bildu zuen Lorea Agirrek liburu honetan. Hitzaurrea Joxe Azurmendi filosofoak idatzi zuen. Hitzatzea, berriz, artean preso jarraitzen zuen Iñaki Uriak. Liburua bederatzi argitaletxek plazaratu zuten, elkartasuna adierazi asmoz.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· &lt;a href="http://www.blogger.com/www.egunkaria.hackelarre.net/"&gt;hemen jaitsi daiteke liburua, PDFan&lt;/a&gt; [26 Mb]&lt;/p&gt;&lt;p&gt;[eskuineko zutabean dago horretarako aukera, liburuaren azalaren gainean klik eginda]&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-2700158801310528141?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/04/lorea-agirre-gezurra-ari-du-2003.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S8M9fefcMxI/AAAAAAAAAB4/FIcUxpr_8lA/s72-c/gezurra.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-3376225984820831211</guid><pubDate>Mon, 22 Mar 2010 15:44:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-03-22T09:08:10.313-07:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">kazetaritza</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Susa</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Palestina</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Imanol Murua Uria</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">1998</category><title>Imanol Murua Uria · Palestina zauritua [1998]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S6eV04hrkWI/AAAAAAAAABw/DvYMWr2SMKk/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 180px; height: 291px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S6eV04hrkWI/AAAAAAAAABw/DvYMWr2SMKk/s320/azala.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5451490609714663778" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;· testua: Jose Jabier Fernandez [&lt;em&gt;Egunkaria&lt;/em&gt;, 1999-01-16 ]&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Gatazka bera erakusteaz gain, gatazkaren barruan murgildurik dauden alderdi guztiekin egoten saiatu da, bai alde batean bai bestean egunero egoera hori sofritzen duen herriarekin. Liburuak horren guztiaren kronika biltzen du. Imanol Murua Uriak trebezia handia erakutsi du ikusi eta sentitzen duena irakurleari azaltzeko. Gehienetan, gauzak kontatu baino gehiago, istorioak, eta historia, argi eta garbi adierazi baino gehiago, zeharka azaltzen digu".&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.blogger.com/susa-literatura.com/emailuak/palestina/"&gt;susa-literatura.com/emailuak/palestina&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;·  liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=83C4RSGE"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [674 kB].&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburua &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/susa.pl?lib=denda/susa"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-3376225984820831211?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/03/imanol-murua-uria-palestina-zauritua.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://4.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S6eV04hrkWI/AAAAAAAAABw/DvYMWr2SMKk/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-7007284553498734103</guid><pubDate>Wed, 24 Feb 2010 13:27:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-24T05:43:30.731-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2009</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">batBada</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Oier Guillan</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">antzerkia</category><title>Oier Guillan · Munduko jakintsurik tontoena [2009]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S4Uqz52OgEI/AAAAAAAAABE/soOqQ-fILVc/s1600-h/oier.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 229px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S4Uqz52OgEI/AAAAAAAAABE/soOqQ-fILVc/s320/oier.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5441802795937071170" /&gt;&lt;/a&gt;· testua: Asier [&lt;a href="http://batbada.blogspot.com/2009/06/munduko-jakintsurik-tontoena.html"&gt;batbada&lt;/a&gt; kidea]&lt;p&gt;"Iñaxito Albisu Errenterian jaio zen 36ko Gerra baino lehen. Iñaxito Albisuk egin dituenak ezin dira etxe partikular batean egin. Iñaxito Albisuk ez dizu sekula erantzungo uste zenuen bezala. Batez ere, 'egoki eta zuzen' bada zure leloa.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;Iñaxito Albisu orain eta hemen zergatik aipatzen dudan? Haren bizitzako pasarteak moldatu dituelako 'Munduko jakintsurik tontoena' antzezlana ontzeko Oier Guillan idazleak. Hortaz, Peru-txiki protagonista da Iñaxito, eta hura elkarrizketatzera doan kazetaria izango ginateke guztiok. &lt;br /&gt;&lt;p&gt;Hasiko gara hura ezagutzen, harrituko gara erantzunekin, ernegaraziko gaitu batetik bestera doan adimenarekin, barre eta negar egin dezakegu jakintsurik tontoenaren munduan. Jasoko ditu egilearen irudimen bizkor eta mugagabeak protagonistak esan zituenak, asmatu zituenak, baita esango lituzkeenak ere. Eta biak, bai Oier bai Iñaxito, ezagutzen dituen honek, aitortzen du autoreak fideltasunez errespetatu duela protagonistaren biografia eta bere egin dituela haren egia gezurrezkoak. Elkarrizketa ezinezko eta oparo honetan, taula gainean baino bizitzaren antzokian jokatu behar den lan honetan, badago zer ikasi. Eskerrak ematea besterik ez da geratzen, eskutan hartzea Maria de Bernardok eginiko artista-liburua, guztion hatz mamiek Mkelazulon dagoen liburuaren azal epeleko tolesdurak miatu diatzela.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· iturria: &lt;a href="http://batbada.blogspot.com/"&gt;batbada.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburua PDF, ePUB eta beste zenbait formatutan &lt;a href="http://www.archive.org/details/MundukoJakintsurikTontoena"&gt;jaitsi&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-7007284553498734103?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/oier-guillan-munduko-jakintsurik.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S4Uqz52OgEI/AAAAAAAAABE/soOqQ-fILVc/s72-c/oier.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-4986076312048548217</guid><pubDate>Mon, 22 Feb 2010 10:35:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-22T02:44:51.724-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2004</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Karl Marx</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Xabier Mendiguren Bereziartu</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Klasikoak</category><title>Karl Marx · Idazlan hautatuak [2004]</title><description>&lt;p&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S4JeufGpcxI/AAAAAAAAAA8/kvC40sMg2-A/s1600-h/marx.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 114px; height: 170px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S4JeufGpcxI/AAAAAAAAAA8/kvC40sMg2-A/s320/marx.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5441015452533355282" /&gt;&lt;/a&gt;· euskaratzailea: Xabier Mendiguren Bereziartu&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Karl Marx da eragimen handieneko pentsalaria garai modernoan. Izan ere, aurrerago jo eta defenda daiteke, zenbaki soilak hartuta, Marxen ideiek inpaktu handiagoa eta jende gehiagorengan izan dutela historiako beste inorenak baino, Jesus, Buda eta Mahoma haren arerio hurbilekoenak direla. Hala ere, gehienek gaur egun esango lukete marxismoaren aldia amaitu dela, Marxen ideien faltsutasuna enpirikoki frogatua dela eta moralki porrot egin dutela, eta badela garaia Marxen eraginaren hondarrak garbitu eta 'historiaren trasteleku'ra botatzeko. Baieztapen horiek egia badira, orduan Marxen idazki filosofiakoak gaur egun bitxikeria historiko bezala bakarrik azter daiteke, Mendebaldeko pentsamenduaren baitan irteera gabeko kale baten atal bezala kontsideratuz. Horrelako ondorioa, jakina, zerbait esatearren presazko eta goiztiarregia izango litzateke. Marxek pentsamenduaren munduari, geure burua eta gizartea ulertzeko dugun moduari, jakintzagai-bareitate zabal bateko ikuspegi eta arazo nagusiei egindako ondarea ez dago hain errazki baztertzerik. Mundu modernoa ulertzea ezinbestean atxikirik dago Marx ulertzearekin".&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.klasikoak.com/Formularios/Sarrera_e.htm"&gt;klasikoak.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=RBDEW2G0"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [2,04 Mb].&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-4986076312048548217?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/karl-marx-idazlan-hautatuak-2004.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S4JeufGpcxI/AAAAAAAAAA8/kvC40sMg2-A/s72-c/marx.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-5316539709442773797</guid><pubDate>Tue, 16 Feb 2010 11:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-18T02:40:38.844-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Markos Zapiain</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">saiakera</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Potxo Edizioak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2010</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Henry D. Thoreau</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">audioliburuak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Edu Lartzanguren</category><title>Henry D. Thoreau · Desobedientzia zibila [2010]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3qAiRt5aQI/AAAAAAAAAA0/rJz7_xyo448/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 208px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3qAiRt5aQI/AAAAAAAAAA0/rJz7_xyo448/s320/azala.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438800826363111682" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;· testua: Gorka Erostarbe, &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2010-02-16/040/004/Nor_bere_gobernu._Henry_D._Thoreauren_ÔDesobedientzia_zibilaÕ_euskaratu_du_Edu_Lartzangurenek_Potxo_Edizioak-en_eskutik.htm"&gt;berria&lt;/a&gt; egunkaria.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Gobernurik onena gutxien gobernatzen duena dela dioen leloa ezaguna da. Ezaguna da gurean, era berean, desobedientzia zibilia kontzeptua ere. Hain ezaguna ez dena lelo eta ideia horiek sortu zituen Henry David Thoreau idazle estatubatuarraren (1817-1862) Desobedientzi zibila izeneko testua da. Edu Lartzanguren Berriako kazetariak (Eibar, 1969) euskaratu berri du testua, eta Potxo Edizioak argitaletxearen bidez plazaratu du".&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburuaren inguruko informazioa &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2010-02-16/040/004/Nor_bere_gobernu._Henry_D._Thoreauren_ÔDesobedientzia_zibilaÕ_euskaratu_du_Edu_Lartzangurenek_Potxo_Edizioak-en_eskutik.htm"&gt;berria&lt;/a&gt; egunkarian [2010-02-16]&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· euskaratzailea: Edu Lartzanguren&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· sarrera: Markos Zapiain&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburua sarean irakurri, entzun, PDF zein audioliburu formatuetan jaitsi, edota erosi, hemen: &lt;a href="http://sites.google.com/site/desobedientziazibila/"&gt;http://sites.google.com/site/desobedientziazibila/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-5316539709442773797?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/henry-d-thoreau-desobedientzia-zibila.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3qAiRt5aQI/AAAAAAAAAA0/rJz7_xyo448/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-2379437721116054561</guid><pubDate>Fri, 12 Feb 2010 09:40:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-12T01:52:02.341-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Txalaparta</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">eleberria</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Paddy Rekalde</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2002</category><title>Paddy Rekalde · Rebel Mayo Colorao [2002]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3Ukrbf3huI/AAAAAAAAAAs/Vvq-QxMIWns/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 136px; height: 220px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3Ukrbf3huI/AAAAAAAAAAs/Vvq-QxMIWns/s320/azala.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5437292453654136546" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;· testua: &lt;a href="http://www.txalaparta.com/?prod/es_ES///3///12/36/477/Rebel+Mayo+Colorao.html"&gt;txalaparta.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Ardo gorriaren distira eta gari sailen horia dira nagusi arratsalde beroan. Nafarroa ezezagunera hurbildu da Paddy Rekalde, adiskide zahar baten hiletara, eta mahastietara begira egon ohi den Lili beltzarana aurkitu du. Solasari ekin diotenean, Rebel Mayo Colorao agertu zaie hizpidera.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Azken honekin, Irlandara iristeko aukera izanen du irakurleak, hura baita protagonistari ezkutatzeko eskaini zaion aukera. Iheslariaren bakardadea, errepublikarren borroka, musika, iragana eta oraina, amodioa, tabernak, euskaldunen hilerria... Loturik agertuko dira denak, amaiera indartsuraino ohartzeke eramango zaituen narrazioan".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburua sarean irakurri: &lt;a href="http://books.google.com/books?id=jwpbKEx_PsgC&amp;amp;printsec=frontcover&amp;amp;dq=rebel-mayo-colorao&amp;amp;source=bl&amp;amp;ots=gK_c7Uga38&amp;amp;sig=VEcPSltDR4_RKf_w2-HABvMDUV8&amp;amp;hl=eu&amp;amp;ei=ciF1S_y6IdPA4gbKq8meCg&amp;amp;sa=X&amp;amp;oi=book_result&amp;amp;ct=result&amp;amp;resnum=1&amp;amp;ved=0CAUQ6AEwAA#v=onepage&amp;amp;q=&amp;amp;f=false"&gt;Google books, Rebel Mayo Colorao&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=5RBMNWE8"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [1,91 Mb].&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.txalaparta.com/?prod/es_ES///3///12/36/477/Rebel+Mayo+Colorao.html"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-2379437721116054561?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/paddy-rekalde-rebel-mayo-colorao-2002.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://4.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3Ukrbf3huI/AAAAAAAAAAs/Vvq-QxMIWns/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-7270026258463359503</guid><pubDate>Wed, 10 Feb 2010 09:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-10T02:05:51.360-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">hemeroteka</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">egile eskubideak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">artikuluak</category><title>Sormena nekez da errenta</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3KE8TRVPgI/AAAAAAAAAAk/LNJkCSEPA3k/s1600-h/info.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 269px; height: 299px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3KE8TRVPgI/AAAAAAAAAAk/LNJkCSEPA3k/s320/info.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5436553871689596418" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Egile eskubideen inguruko hausnarketa eginarazi die &lt;em&gt;Berria&lt;/em&gt; egunkariak zenbait euskal idazleri, eta &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2010-02-10/034/005/Sormena_nekez_da_errenta.htm"&gt;gaurko egunkarian argitaratu ditu erantzunak&lt;/a&gt;, &lt;em&gt;Sormena nekez da errenta&lt;/em&gt; izenburupean. Egile eskubideengatik jasotzen duten kopurua, liburu digitalen inguruko hausnarketa, eta eskubide erreprografikoen kudeaketa izan dituzte hizpide.&lt;p&gt;&lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2010-02-10/034/005/Sormena_nekez_da_errenta.htm"&gt;Hemen &lt;/a&gt;irakur daiteke osorik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tartean, Aingeru Epaltzaren honako hitzak:&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Kontuan hartuta gaur egun egile eskubideetatik zein gutxi jasotzen dugun, ez dakit idazlearentzat ez ote den ohorea izango jakitea norbaitek bere lana pirateatu duela".&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-7270026258463359503?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/sormena-nekez-da-errenta.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://3.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3KE8TRVPgI/AAAAAAAAAAk/LNJkCSEPA3k/s72-c/info.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-7724408329181191466</guid><pubDate>Tue, 09 Feb 2010 09:49:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-09T02:01:10.921-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Markos Zapiain</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">saiakera</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Susa</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2007</category><title>Markos Zapiain · Txillardegi eta ziminoa [2007]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3ExqK1V39I/AAAAAAAAAAU/X2BUFZs7-wc/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 150px; height: 200px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3ExqK1V39I/AAAAAAAAAAU/X2BUFZs7-wc/s320/azala.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5436180825745252306" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: Martin Anso, &lt;a href="http://www.gara.net/paperezkoa/20071121/49433/eu/Giza-abereaz-dihardu-Zapiainek-Txillardegi-eta-ziminoan"&gt;&lt;em&gt;Gara&lt;/em&gt; [2007-11-21]&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;"&lt;em&gt;Txillardegi eta ziminoa&lt;/em&gt; saiakera bat da, baina Markos Zapiainen ibilbidea pixka bat ezagutzen duenak berehala igarriko duenez, ez da inolaz ere saiakera akademizista, literarioa baizik. Gai ezohikoa, ex zentrikoa hartu -animaliek eta batez ere ziminoek Txillardegiren liburuetan jokatzen duten rola- eta horren inguruan gogoeta egin du.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Orain dela 50 urte justu argitaratu zuen Txillardegik bere lehen ipuina, Orangutanen ugartea, eta hor azaldu zen lehen aldiz ondoren bere lanetan behin baino gehiagotan azaldu den kezka bat: gizakia zein puntutaraino bereizten den ziminoarengandik eta, oro har, gainerako animaliengandik. Kezka horren ondorioz-edo, bere liburuetan sufritzen ari diren animaliekiko erruki nabarmena erakutsi du beti donostiarrak".&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/liburuok.pl?lib=best17"&gt;susa-literatura.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=SQH6MFZ3"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [408 kB].&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;· liburua &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/denda.pl"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-7724408329181191466?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/markos-zapiain-txillardegi-eta-ziminoa.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3ExqK1V39I/AAAAAAAAAAU/X2BUFZs7-wc/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-736004430161684922</guid><pubDate>Mon, 08 Feb 2010 16:56:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-08T09:12:35.759-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Ibaizabal</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Gustave Flauber</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Felipe Juaristi</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Patxi Apalategi</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">1993</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Frantzia</category><title>Gustave Flaubert · Madame Bovary [1993]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3BFnVe98fI/AAAAAAAAAAM/vSopWYD4yKA/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 186px; height: 283px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3BFnVe98fI/AAAAAAAAAAM/vSopWYD4yKA/s320/azala.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5435921292320436722" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;·&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt; hitzak: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Madame_Bovary"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;eu.wikipedia.org&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;"Madame Bovary&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; Gustave Flaubertek 1857an idatzitako eleberria da. Eleberri errealista hau narratiba modernoaren aintzindaritzat hartzen da.&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Flaubert 1851n lan hau hasi zen idazten eta 1857 urtera arte ez zen argitaratu. Agintariek auzitara eraman zituzten Flaubert eta argitaletxea moraltasunaren aurka aritzeagatik, baina errugabe atera ziren.&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Enma Bovary, liburuaren protagonista, herri txiki bateko medikuarekin (Charles Bovary) ezkontzen den neska baserritar bat da. Laster aspertuko da bere bizitzaz eta bi gizonen maitale bihurtuko da. Senarra guztiz ezjakina izango da.&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Narratzaile orojakina du eleberriak".&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;· iturria: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.blogger.com/armiarma.com/unibertsala/flaubert/"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;armiarma.com/unibertsala/flaubert/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;· euskaratzailea: Patxi Apalategi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;· hitzaurrea: Felipe Juaristi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;· liburua paperean deskatalogatuta dago.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=63UEN0UK"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;jaitsi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt; [1,29 Mb].&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-736004430161684922?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/gustave-flaubert-madame-bovary-1993.html</link><author>noreply@blogger.com (Irene Nesser)</author><media:thumbnail url="http://1.bp.blogspot.com/_WESx2ICk4HE/S3BFnVe98fI/AAAAAAAAAAM/vSopWYD4yKA/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-6191805197145570514</guid><pubDate>Tue, 02 Feb 2010 17:21:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-02T09:37:11.763-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Juan Rulfo</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Ibaizabal</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Mexiko</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Juan Garzia</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2002</category><title>Juan Rulfo ·  Pedro Paramo [2002]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2hhI81ISII/AAAAAAAAADg/lZgnzedjjyo/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 188px; height: 283px;" src="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2hhI81ISII/AAAAAAAAADg/lZgnzedjjyo/s320/azala.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5433699756818319490" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.armiarma.com/emailuok/?p=1498"&gt;armiarma.com/emailuok&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Koldo Etxabek Baroja etxearekin 1986an &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Lautada sutan&lt;/span&gt; ipuin sortaren itzulpena plazaratu eta urte batzuetara, &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Pedro Paramo&lt;/span&gt; euskaratu zuen Juan Garziak 2002an, Literatura Unibertsala bildumarako. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Juan Rulfok 1955ean argitaratutako eleberri labur honek Mexikoko herri txiki bateko jendearen bizimodua kontatzen du. Honela hasten da: “Nire aita, Pedro Paramo delako bat, hemen bizi zela esan zidatelako etorri nintzen Comalara. Amak esan zidan. Eta nik promes egin nion bera hil bezain laster etorriko nintzela haren bila”. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nobela amaitu ostean, Carlos Blanco Aguinagak idatzitako epilogoak Juan Rulfori buruzko argigarri ederrak dakartza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.armiarma.com/unibertsala/rulfo/"&gt;armiarma.com/unibertsala/rulfo&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· euskaratzailea: Juan Garzia Garmendia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=0RMXEEVS"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [491 kB].&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://zuredenda.com/product_info.php?products_id=1631&amp;osCsid=68ce10158097b9b56d94af1df1731352"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-6191805197145570514?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/juan-rulfo-pedro-paramo-2002.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2hhI81ISII/AAAAAAAAADg/lZgnzedjjyo/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-2532789613455129918</guid><pubDate>Mon, 01 Feb 2010 09:15:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-01T01:28:11.027-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Iñaki Alberdi</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Mario Benedetti</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Susa</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Daniel Landart</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">antzerkia</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">1987</category><title>Mario Benedetti · Pedro eta kapitaina [1987]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2aeT6iXYtI/AAAAAAAAAC0/ijQpSlE1VHc/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 139px; height: 225px;" src="http://3.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2aeT6iXYtI/AAAAAAAAAC0/ijQpSlE1VHc/s320/azala.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5433204065437180626" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.armiarma.com/emailuok/?s=benedetti"&gt;armiarma.com/emailuok&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Bezpera ezabaezina&lt;/span&gt; poema bilduma (1945) izan zen argitaratu zuen lehen liburua. &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Marcha&lt;/span&gt; astekariko erredaktore jardun zuen 1945-1974 urteetan, Juan Maria Bordaberriren diktadurak aldizkaria itxi zuen arte, eta erbesteratu egin zen. 1968an Habanako Casa de las Americas-eko literatur ikerketen saila sortu eta zuzendu zuen hiru urtez. 1971n Movimiento 26 de Marzo taldearen sortzaileetako bat izan zen. Poesia, ipuin, eleberri eta saiakera ugariren egilea da Benedetti, horien artean ezagunenak &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Menia&lt;/span&gt; (1960) eta &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Mila esker suagatik&lt;/span&gt; (1965) nobelak, zinemara eramanak. &lt;br /&gt;Intxixu taldearekin, Josu Makuso eta Joxe Mari Carrere antzezleek 1987an taularatu zuten Mario Benedettiren &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Pedro eta Kapitaina&lt;/span&gt; obra, Iñaki Alberdik euskaratua".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mario Benedetti 2009ko maiatzaren 17an hil zen, Montevideon, 88 urterekin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/liburuak.pl?lib=antz03"&gt;susa-literatura.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· Hitzaurrea: Daniel Landart&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=R09YQ0WJ"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [234 kB].&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-2532789613455129918?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/02/mario-benedetti-pedro-eta-kapitaina.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://3.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2aeT6iXYtI/AAAAAAAAAC0/ijQpSlE1VHc/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-3116428458359698574</guid><pubDate>Fri, 29 Jan 2010 15:29:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-29T07:44:07.031-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">erdaretan</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">ingelesez</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">J.D. Salinger</category><title>J.D. Salinger · The Catcher in The Rye [1951]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2MBiYAVByI/AAAAAAAAACs/RIWcyyxo1-U/s1600-h/zekale.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 128px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2MBiYAVByI/AAAAAAAAACs/RIWcyyxo1-U/s320/zekale.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5432187265609959202" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Zekale_artean_harrapaka"&gt;eu.wikipedia.org&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Zekale artean harrapaka&lt;/span&gt; (jatorrizko ingelerazko izenburuan &lt;span style="font-style:italic;"&gt;The Catcher in the Rye&lt;/span&gt;) J.D. Salinger idazlearen eleberria da. 1951an Estatu Batuetan argitaratzeko garaian nerabeen kezka eta sexualitateari buruz modu zuzenean hitzegiteko era zuela eta, esames eta eztabaida ugari piztu zuen. Aditu askok XX. mendeko liburu esanguratsuenetakotzat jotzen dute.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Holden Caulfield pertsonaia nagusia nerabeen erresuminaren ikur bilakatu da. Lehen pertsonan idatzia, "Zekale artean harrapaka" idazlanak Holden gaztea Pencey Prepk bigarren mailako ikastetxetik kaleratu osteko New York hiriko bere bizipenak deskribatzen ditu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Liburuaren izenburuak liburu berean agertzen den olerki baten aipamena da, "umeak amildegitik behera amiltzea" ekiditen duen "zekale artean harrapaka dabilen zaindari" bati buruz mintzo delarik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· Herenegun hil zen J.D. Salinger, 91 urterekin. &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2010-01-29/038/005/Holden_Caulfield_umezurtz.htm"&gt;Juan Luis Zabalak sinatutako albistea, gaurko BERRIA egunkarian&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;· Joxemari Iturralde: &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2010-01-29/038/001/Ezkutatu_da_Salinger.htm"&gt;Ezkutatu da Salinger&lt;/a&gt; [BERRIA, 2010-01-29].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua ingelesez PDF formatuan &lt;a href="http://free-ebooks-books-download.blogspot.com/2009/12/catcher-in-rye-jd-salinger.html"&gt;hemen&lt;/a&gt; edo &lt;a href="http://sharingmatrix.com/file/318083"&gt;hemen&lt;/a&gt; jaitsi [1,7 Mb].&lt;br /&gt;· euskarazko liburua &lt;a href="http://www.elkar.com/artikulua.cfm?kodea=G000000001659&amp;saila=guztiak&amp;hizkuntza=0&amp;cfid=23628946&amp;cftoken=40980258&amp;"&gt;erosi&lt;/a&gt;: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Zekale artean harrapaka&lt;/span&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-3116428458359698574?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/jd-salinger-catcher-in-rye-1951.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2MBiYAVByI/AAAAAAAAACs/RIWcyyxo1-U/s72-c/zekale.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-4948320728846902224</guid><pubDate>Thu, 28 Jan 2010 11:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-28T03:46:06.680-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">hemeroteka</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Igor Leturia</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">artikuluak</category><title>Zergatik ez dudan liburu elektronikorik erosiko [Igor Leturia]</title><description>Igor Leturiak &lt;a href="http://eibar.org/blogak/e-gorblog/archive/2010/01/27/zergatik-ez-dudan-liburu-elektronikorik-erosiko-gauzak-aldatzen-ez-diren-artean/"&gt;e-gorblog&lt;/a&gt; blogean idatzitako artikulua: &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/e-gorblog/archive/2010/01/27/zergatik-ez-dudan-liburu-elektronikorik-erosiko-gauzak-aldatzen-ez-diren-artean/"&gt;Zergatik ez dudan liburu elektronikorik erosiko (gauzak aldatzen ez diren bitartean).&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;"Liburu elektronikoaren ideia asko gustatzen zait. Ez dut uste esan beharrik dagoenik teknozalea naizela, eta oso pisu gutxirekin irakurgai piloa gainean eraman ahal izatea aparta iruditzen zait. Baina horren atzean dauden enpresek (e-book irakurgailuen ekoizleak, liburudenda digitalak, argitaletxeak...) gaur egun eskaintzen dutena ez da batere erakargarria; alderantziz, ni guztiz atzera botatzen nau".&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-4948320728846902224?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/zergatik-ez-dudan-liburu-elektronikorik.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-669815385718558715</guid><pubDate>Wed, 27 Jan 2010 11:58:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-27T05:00:02.023-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">narrazioak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Susa</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Harkaitz Zubiri</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2007</category><title>Harkaitz Zubiri · Zakur kale [2007]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2AsAlucYmI/AAAAAAAAACk/Jyfij3p_bFg/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 201px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2AsAlucYmI/AAAAAAAAACk/Jyfij3p_bFg/s320/azala.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5431389539247350370" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: Gorka Erostarbe, &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2007-03-16/043/012/.htm"&gt;Berria&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Euskal letren plazan Harkaitz Zubirik egin duen lehen agerraldia da Zakur kale. Hamar narrazio labur dira. Elkarren artean autonomoak diren hamar ipuin. 'Bakoitza bere aldetik irakur liteke problemarik gabe. Baina badute batasun bat ere»' Zubiriren beraren hitzetan. 'Orain eta hemen' kokaturiko ipuinak kontatu nahi zituen Zubirik. Alegia, istorio gehienak Donostian edo inguruetan kokaturik daude, eta 'aurten bertan gertatuak izan zitezkeen'. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bada, ordea, istorioetako pertsonaiak batzen dituen beste lokarri bat ere: pertsonaien lanbideak eta lanbide horiek sortzen dituzten gorabeherak. 'Bulego giroko bi enpresatan lan egiten dute pertsonaia horiek. Lotura sakonago bat bada pertsonaien artean, ordea. Guztiek egin behar diote aurre bizitzaren degradazio une bati, eta degradazio horri aurre egiterako orduan azaltzen da zakurkeria'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburuaren aurkezpenari buruzko kronikak: &lt;a href="http://paperekoa.berria.info/plaza/2007-03-16/043/012/.htm"&gt;Berria&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://www.gara.net/paperezkoa/20070316/8290/eu/Harkaitz/Zubirik/hamar/narrazioko/Zakur/kale/liburua/kaleratu/berri/du"&gt;Gara&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://www.diariovasco.com/prensa/20070316/cultura/nire-pertsonaiek-degradazioren-bati_20070316.html"&gt;Diario Vasco&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/liburuok.pl?lib=narr73"&gt;susa-literatura.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=HRYTTMBD"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [467 kB].&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/susa.pl?lib=denda/susa"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-669815385718558715?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/harkaitz-zubiri-zakur-kale-2007.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://1.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S2AsAlucYmI/AAAAAAAAACk/Jyfij3p_bFg/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-1920491691712977147</guid><pubDate>Fri, 22 Jan 2010 14:28:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-22T06:31:06.835-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">hemeroteka</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Gotzon Barandiaran</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">artikuluak</category><title>'Kultura libreko piratak'</title><description>Egile eskubideei, kulturari eta pirateoari buruzko iritzi artikulu interesgarria:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/2215/kultura-libreko-piratak"&gt;Kultura libreko piratak.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Egilea: Gotzon Barandiaran. Hedabidea: ARGIA astekaria.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-1920491691712977147?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/kultura-libreko-piratak.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-5094334091196527641</guid><pubDate>Fri, 22 Jan 2010 13:44:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-02T09:38:19.891-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Sonia Gonzalez</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Txalaparta</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2003</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">eleberria</category><title>Sonia Gonzalez · Ugerra eta kedarra [2003]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1mzKvD41NI/AAAAAAAAACc/3xZJNQxyWNc/s1600-h/ugerra-eta-kedarra.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 126px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1mzKvD41NI/AAAAAAAAACc/3xZJNQxyWNc/s320/ugerra-eta-kedarra.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5429567822784681170" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.txalaparta.com/?prod/eu_ES///3///12/24/531/Ugerra+eta+kedarra.html"&gt;txalaparta.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ugerrak jaten duen zerraldo erraldoia da Bilbo. &lt;br /&gt;Telebista jasanezina da alkohol eta marihuana barik, etxea batzea ezinezkoa speed lerro pare bat gabe, musikak emozio zati handia galtzen du MDMAk laguntzen ez badu, larrua jotzea ez da gauza bera kokainarik gabe, eta bizitzaren zama bera ere askoz pisutsuagoa da azukre beltz dosirik ez badago. Horregatik, Katek tabernetako giroa maiteago du etxean flipatzen geratzea baino. Etxeak ito egiten du, telebista ikusi eta erre, erre eta edan, edan eta masturbatu, eta eguna besterik gabe joaten utzi...&lt;br /&gt;Beharbada berandu da zoriontsuak izateko, beharbada ahalegintzeko ere berandu da. Etsipenak hartutako begiradak besterik ez ditu ikusten batzuetan inguruan".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· &lt;a href="http://www.argia.com/argia-astekaria/1918/sonia-gonzalez-nobela-gehienak-gizonek-idazten-dituztenez-ohiz-guri-beti-egokitzen-zaigu-lorontzi-rola?bidali"&gt;Liburu honen inguruko elkarrizketa egilearekin&lt;/a&gt;, &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Argia&lt;/span&gt; astekarian [2003-11-02].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=D6RSIGWX"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [472 kB].&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.txalaparta.com/?prod/eu_ES///3///12/24/531/Ugerra+eta+kedarra.html"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-5094334091196527641?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/sonia-gonzalez-ugerra-eta-kedarra-2003.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1mzKvD41NI/AAAAAAAAACc/3xZJNQxyWNc/s72-c/ugerra-eta-kedarra.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-5065621933695482484</guid><pubDate>Thu, 21 Jan 2010 10:22:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-21T02:42:08.860-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Ibaizabal</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Anton Garikano</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Virginia Woolf</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Eskozia</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">eleberria</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">1993</category><title>Virginia Woolf · Farorantz [1993]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1guvyJM70I/AAAAAAAAACU/_42fJN1kVDs/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 184px; height: 283px;" src="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1guvyJM70I/AAAAAAAAACU/_42fJN1kVDs/s320/azala.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5429140749244231490" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.armiarma.com/emailuok/?p=1686"&gt;armiarma.com/emailuok&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Farora joateko irrikaz dago James mutikoa, zilarrezko dorre gandutu baten antzeko hartara, mendiak adinako olatuak ikustera. Baina aitak esango dio, bihar euria egingo duela eta ezingo dutela joan. Amaren arrapostua: agian haizea aldatuko da eta eguraldi ona egingo du. Aitak amari orduan: 'Zoaz pikutara'. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Horrela hasten da Virginia Stephen-Woolf idazle ingelesaren bosgarren eleberria: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Farorantz &lt;/span&gt;(1927). Virginiak umetan Kornuallesen igarotzen zituen oporrak, Godrevy faroari begira zegoen Talland etxaldean, &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Farorantz &lt;/span&gt;eleberrikoa ordea Eskoziako Skye irlakoa da. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anton Garikanok 1993an itzulitako nobela hau da euskaraz daukagun Virginia Woolfen bakarra".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· itzulpena: Anton Garikano.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.armiarma.com/unibertsala/woolf/"&gt;armiarma.com/unibertsala/woolf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· Virginia Woolf, &lt;a href="http://virginiawoolf.gipuzkoakultura.net/index.php"&gt;irakurketa gida&lt;/a&gt;. &lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.elkar.com/emaitza.cfm?izenburua=farorantz&amp;egilea=Egilea%3F&amp;isbn=ISBN%3F&amp;bilduma=Bilduma%3F&amp;argitaletxea=Argitaletxea%3F&amp;saila=guztiak&amp;bidali=Bilatu&amp;hizkuntza=0&amp;cfid=23099827&amp;cftoken=72598810"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.cm/?d=2AWNFYPV"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [825 kB].&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-5065621933695482484?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/virginia-woolf-farorantz-1993.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1guvyJM70I/AAAAAAAAACU/_42fJN1kVDs/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-5396091773858387440</guid><pubDate>Wed, 20 Jan 2010 09:29:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-20T01:48:00.537-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">erdarei zabalduak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Bernardo Atxaga</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2009</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">eleberria</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">gaztelera</category><title>Bernardo Atxaga · Siete casas en Francia [2009]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1bP1gzJiyI/AAAAAAAAACM/ejBYtjE3UTU/s1600-h/sietecasas.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1bP1gzJiyI/AAAAAAAAACM/ejBYtjE3UTU/s320/sietecasas.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5428754919086197538" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Bernardo_Atxaga"&gt;eu.wikipedia.org&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Bernardo Atxaga, benetako izenez Jose Irazu Garmendia, (Asteasu, Gipuzkoa, 1951ko uztailaren 27) gaur egungo euskal literaturan idazlerik ezagunenetarikoa da.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Obabakoak &lt;/span&gt;da haren libururik ezagunena, hogei hizkuntza baino gehiagotara itzuli da eta Espainiako Narratiba Sari Nazionala eman zioten 1989an; hala bada, horrelakorik lortzen zuen lehenengo euskal idazlea bilakatu zen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2007. urtetik euskaltzain osoa da. Euskaltzaindiaren babesarekin argitaratutako &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Erlea&lt;/span&gt; literatura-aldizkariaren sortzaile eta zuzendaria da".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.elultimolibro.net/2009/06/bernardo-atxaga.html"&gt;Hemendik jaitsi&lt;/a&gt; daitezke Atxagaren honako liburuak, gazteleraz:&lt;br /&gt;· Cuentos [doc].&lt;br /&gt;· Obabakoak [doc].&lt;br /&gt;· Memorias de una vaca [doc].&lt;br /&gt;· Siete casas en Francia [doc].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· Bernardo Atxagaren webgune ofiziala: &lt;a href="http://www.atxaga.org"&gt;atxaga.org&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· Liburuari buruzkoak, &lt;a href="http://www.alfaguara.santillana.es/libro/siete-casas-en-francia/1373/"&gt;Alfaguara&lt;/a&gt; argitaletxearen webgunean.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-5396091773858387440?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/bernardo-atxaga-siete-casas-en-francia.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1bP1gzJiyI/AAAAAAAAACM/ejBYtjE3UTU/s72-c/sietecasas.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-5931422149758667104</guid><pubDate>Tue, 19 Jan 2010 10:56:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-19T03:21:52.263-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Elkar</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">1988</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Patricia Highsmith</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Koro Navarro</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">AEB</category><title>Patricia Highsmith · Poliki, poliki haizetan [1988]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1WTgH7HTLI/AAAAAAAAACE/wk6sHFWiuRw/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 187px; height: 283px;" src="http://3.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1WTgH7HTLI/AAAAAAAAACE/wk6sHFWiuRw/s320/azala.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5428407105957088434" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.gaztezulo.com/profilak_view.php?uuid=14&amp;id=esc"&gt;gaztezulo.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Patricia Highsmith Texasen jaio zen 1921ean eta New Yorken bizi izan zen sei urte zituenetik. Hogeita zortzi urterekin argitaratu zuen bere lehen nobela, &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Strangers on a train&lt;/span&gt;, Hitchcockek arrakasta handiz zinera eraman zuena. Geroztik, hainbat zuzendarik jarraitu dute Hitchcocken bidea: Win Wenders, René Clement... Mighella izan da azkena, &lt;span style="font-style:italic;"&gt;The talented Mr. Ripley&lt;/span&gt; Gwyneth Paltrow eta Matt Damon protagonista dituen filmaren bidez. Delako Ripley horixe da Highsmithen pertsonaiarik ospetsuena, bere lau nobeletako protagonista. Tom Ripley psikopata erakargarria eta hiltzaile berezia da: estereotipoetatik ihesi, norbere burua ikusten du harengan irakurleak. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bat baino gehiago dira euskaraz irakur daitezkeen Patricia Highsmithen liburuak: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Poliki, poliki haizetan&lt;/span&gt; izeneko ipuin bilduma desasosegagarria eta Tom Ripley protagonista duten bi eleberri behintzat bai: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Ripleyren jokoa&lt;/span&gt; eta &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Ripley trebea&lt;/span&gt;.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suitzan hil zen Patricia Highsmith 1995ean, berak hainbeste estimatzen zituen katu eta marraskiloz inguratuta. Bizitza lasaia izan zuen orohar berak, eta errutina aspergarria dutenak guztiori konpentsatzeko intrigarik korapilotsuen eta beldurgarrienak asmatzeko gauza direla frogatzen duen adibide horietako bat da bera".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· euskaratzailea: Koro Navarro.&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.armiarma.com/emailuak/elkar/highsmith.htm"&gt;armiarma.com/emailuak/elkar/highsmith.htm&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=JNDTCVEG"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [328 kB].&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-5931422149758667104?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/patricia-highsmith-poliki-poliki.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://3.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S1WTgH7HTLI/AAAAAAAAACE/wk6sHFWiuRw/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-3653737145792559623</guid><pubDate>Mon, 18 Jan 2010 15:22:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-20T03:18:34.506-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Jasone Osoro</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2009</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Txalaparta</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Lander Garro</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">haurdunaldia</category><title>Jasone Osoro · Bi marra arrosa [2009]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://kulturklik.net/wp-content/uploads/2009/11/bi-marra-a.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 480px;" src="http://kulturklik.net/wp-content/uploads/2009/11/bi-marra-a.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.txalaparta.com/?prod/es_ES//////12//2163/Bi+marra+arrosa.html"&gt;txalaparta.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Haurdun-testean bi marra arrosek haurdun zaudela konfirmatzen dizutenetik, bizitza iraultzen dizun mendi errusiarrean sartzen zara. Gehiegizko informazioak kezkatu egiten zaitu, zure barruan hazten ari den haurrak denetik eragiten dizu: poza, beldurra, dudak, ilusioa, galderak… Hormonen gorabeherek egun batean munduko emakumerik ederrena eta indartsuena sentiarazten zaituzten bezala, hurrengoan txiki-txiki ikusten duzu zure burua ispiluan. Alaba izatetik ama izatera pasatzen zara eta badirudi hori helduen mundurako sarrera dela. Ezbairik&lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=L3MUDFW0"&gt;&lt;/a&gt; gabe, amatasuna bizitza aldatzen duen esperientzia berdingabea da.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jasone Osorok, bere bizipenen bidez, ama guztiek bizi duten emozio-eztanda hori era hunkigarrian bildu du bere lehen haurdunaldiaren kronikatik abiatu duen kontakizun xamur honetan".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· Liburuaren gibel solasa: Lander Garro&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=L3MUDFW0"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [364 kB].&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.txalaparta.com/?prod/es_ES//////12//2163/Bi+marra+arrosa.html"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-3653737145792559623?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/jasone-osoro-bi-marra-arrosa-2009.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-2423585550354686558</guid><pubDate>Thu, 14 Jan 2010 14:49:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-18T07:50:54.939-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2000</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">politika</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">UEU</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">artikuluak</category><title>Burujabetza XXI. mendean · UEUko Filosofia Saila [2000]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S08vxmXgt0I/AAAAAAAAAB0/mJJPU5Qn5e4/s1600-h/azala.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 219px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S08vxmXgt0I/AAAAAAAAAB0/mJJPU5Qn5e4/s320/azala.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426608605163992898" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· iturria, eta testua: &lt;a href="http://www.buruxkak.org/liburuak/126/burujabetza_xxi__mendean.html"&gt;buruxkak.org&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Burujabetzaren inguruko eztabaida (arlo politikoan, ekonomikoan nahiz kulturalean) lehen mailako garrantzia hartzen ari da. Azken finean, Euskal Herriaren nahikariak ez ote dira moderniatik ekarritako oskol zaharrak? Modaz pasata ote gaude euskaldunok sustraiak. Modernia, ordea, zatikatu egin da XX. men-dean, non mundu ez-moderno bati erantzuteko, diskurtso modernoa erabiltzeko arriskua dagoen. Burujabetzak identitatea eta askatasuna esaktzen ditu, baina hauek ez dira batera kontzeptu errazak, eta postmoderniak askotan moderniako ameskeriak bailiran tratatzen ditu biak".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hitzaurrea: Ekai Txapartegi. &lt;br /&gt;Testuak: Iñaki Soto, Txillardegi, Aitzpea Leizaola, Fito Rodriguez...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=MVU0NLFQ"&gt;jaitsi&lt;/a&gt; [2,4 MB].&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.ueu.org/groups/filosofia/bib/one?id=126&amp;scope=group&amp;group_id=21"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-2423585550354686558?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/burujabetza-xxi-mendean-ueuko-filosofia.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://4.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S08vxmXgt0I/AAAAAAAAAB0/mJJPU5Qn5e4/s72-c/azala.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-8429480780398088570</guid><pubDate>Wed, 13 Jan 2010 13:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-19T08:04:07.308-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Ibaizabal</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">euskarari ekarriak</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2001</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Simone de Beauvoir</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">eleberria</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Frantzia</category><title>Simone de Beauvoir · Besteen odola [2001]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S03W5Sw0yHI/AAAAAAAAABs/sjvTCVp_83k/s1600-h/beauvoir.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 189px; height: 283px;" src="http://1.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S03W5Sw0yHI/AAAAAAAAABs/sjvTCVp_83k/s320/beauvoir.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426229405828827250" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: Oier Alonso, liburuaren hitzaurretik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Hemen daukagun liburu hau, lehen esan dudan bezala, ez da oso ezaguna Beauvoirren nobelen artean, baina bere dohain eta ezaugarri nagusiak ditu. Askatasunaren aldeko maitasuna, giza harremanen konplexutasuna eta emakumearen egoeraren salaketa jorratzen ditu beste funtsezko gai batzuen artean. Estiloa ere oso landuta dago, kontalariaren ikuspuntua alde batetik bestera doa, lau samarra da hizkuntz erregistroa, dirudiena baino askoz ere landuagoa izan arren. Klasikoen soiltasunaz idazten du hauen zentzu tragikoa ere hartuz.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;        &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Besteen odola&lt;/span&gt; 1944ko abuztuan argitaratu zen, armistizioaren hurrengo egunean. Irakurlegoak berotasunez jaso zuen eta kritikaren aldetik ere arrakasta handia izan zuen. Alde batetik normala da, erresistentzia eta okupazioaren goibeherak kontatzen baititu, baina bestalde oso zaila izan behar zuen, sasoi hartan hain zuzen ere, liburu sinesgarri batez irakurleen konplizitatea lortzea. Nobelak asmo handiak ditu, eta proposatzen duen tesian sartu barik edozein artelanek eskatutako baldintzak betetzen ditu, hau da, egilearen esperientzia publikoari iristen zaio. Azken finean lan interesgarri eta atsegina da oso ondo idatzita dago eta herri oso batek bizi dituen esperientziak ganoraz kontatzen ditu".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=UYGQRP6U"&gt;jaitsi&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://zuredenda.com/product_info.php?products_id=1560&amp;osCsid=6c85aa0b0ffe6534e3ad99f76b41f25d"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.armiarma.com/unibertsala/beauvoir/"&gt;armiarma.com/unibertsala/beauvoir/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· bonus track: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Bigarren sexua&lt;/span&gt; eta Beauvoirren beste hamar liburu &lt;a href="http://www.elultimolibro.net/2008/12/simone-beauvoir.html"&gt;hemen&lt;/a&gt; jaitsi daitezke, gazteleraz.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-8429480780398088570?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/simone-de-beauvoir-besteen-odola-2001.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://1.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S03W5Sw0yHI/AAAAAAAAABs/sjvTCVp_83k/s72-c/beauvoir.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2410781519044155226.post-8854863519502803736</guid><pubDate>Mon, 11 Jan 2010 10:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-18T07:51:39.014-08:00</atom:updated><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">kazetaritza</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Iñigo Aranbarri</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">entsegua</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">2006</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">Susa</category><category domain="http://www.blogger.com/atom/ns#">artikuluak</category><title>Iñigo Aranbarri · Hizlandia [2006]</title><description>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S0sC6XLz2CI/AAAAAAAAABk/5PClckkwbL4/s1600-h/hizlandia.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 238px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S0sC6XLz2CI/AAAAAAAAABk/5PClckkwbL4/s320/hizlandia.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5425433377777113122" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;· testua: &lt;a href="http://www.armiarma.com/emailuok/?s=hizlandia"&gt;armiarma.com/emailuok&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Berria&lt;/span&gt; egunkarian 2004-2006 urteetan Iñigo Aranbarrik idatzitako artikuluen antologia da &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Hizlandia&lt;/span&gt; liburua. Egunero euskaraz idatziz informatzearen zailaz eta ederraz dihardu. Kazetarien ohiturak eta akatsak, asmazioak eta hiztripuak agerian jartzen ditu, ohar beti bereziekin. Kazetaritza arduratsuaren bindikapena da Aranbarriren artikulu bakoitza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· liburua PDF eta ePub formatuetan &lt;a href="http://www.megaupload.com/?d=IWABU9XM"&gt;jaitsi&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;· liburua &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/"&gt;erosi&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;· iturria: &lt;a href="http://www.susa-literatura.com/cgi-bin/liburuok.pl?lib=best15"&gt;susa-literatura.com&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;liburuen esporak: liburu elektronikoak eta literatura&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2410781519044155226-8854863519502803736?l=esporak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://esporak.blogspot.com/2010/01/inigo-aranbarri-hizlandia-2006.html</link><author>noreply@blogger.com (Kalaportu)</author><media:thumbnail url="http://2.bp.blogspot.com/__gn8RVrfiu0/S0sC6XLz2CI/AAAAAAAAABk/5PClckkwbL4/s72-c/hizlandia.jpg" height="72" width="72" /><thr:total>0</thr:total></item><language>en-us</language><media:rating>nonadult</media:rating></channel></rss>

