Rapporten är baserade på utförlig granskning, läckta dokument, intervjuer samt vittnesmål. Den avslöjar omfattningen av regimens kväsning under 2022 och hur den banade väg för ännu brutalare nedslag mot demonstranter i år.

Människorättsgruppen uppmanar FN:s generalförsamling att inrätta en internationell rättslig mekanism för att bekämpa straffriheten efter upprepade massdödande av demonstranter, som kulminerade i massakrer under protesterna 2026.

Dödligt våld mot demonstranter – en samordnad statlig policy

Amnesty konstaterar att det dödliga våldet var en samordnad, statlig policy för att slå ner protesterna. Den citerar bland annat en läckt order till säkerhetsstyrkorna att ”slå till skoningslöst, även om det ledde till dödsfall.”

Amnesty identifierade också 87 iranska regimtjänstemän som ansvarade för det statliga dödliga våldet och som borde utredas för människorättsbrott. 62 av dem är från regimens olika säkerhetsorgan däribland 33 befälhavare för revolutionsgardet, 27 polischefer från den statliga polisen FARAJA, och 25 från inrikesministeriet.

Bland de identifierade tjänstemännen finns den tidigare högste ledaren Khamenei och den tidigare generalstabschefen Mohammad Bagheri. Bägge dödades i ett flyganfall i juni 2025. En annan av de identifierade är den tidigare inrikesministern Ahmad Vahidi som nyligen utsågs till högsta befälhavare för revolutionsgardet.

Flera dokumenterade fall av brott mot mänskligheten

Amnesty publicerade också en granskning om regimens brott mot mänskligheten under upproret 2022 tillsammans med onsdagens rapport. Granskningen visar att regimens säkerhetsstyrkor samordnade dödligt våld, tortyr och sexuella övergrepp mot demonstranter.

Den bekräftar morden på 377 demonstranter och förbipasserande, bland dem 56 barn. Den dokumenterar även 16 fall, där statens agenter utsatte offren för våldtäkt efter godtyckligt gripande i samband med protesterna. Detta omfattar sex kvinnor, sju män, en 14-årig flicka och två pojkar, 16 och 17 år gamla.

Rapporten slå fast att myndigheternas dödliga förtryck oproportionerligt drabbade folkgrupperna kurder och balucher. Därtill var dessa folkgrupper även utsatt för förföljelse från staten vilket utgör ett människorättsbrott.

Inlägget Amnesty: Ansvariga för MR-brott i Iran bör lagföras internationellt för att stoppa nya massakrer dök först upp på FFFI.

Demonstrationen började med en samling utanför UD och fortsatte med tal av representanter för svensk-iranska samfund. Den avslutades med en marsch genom Stockholms gator. Demonstrationen sammanföll också med den fjärde årsdagen av de landsomfattande folkliga protesterna i Iran i september 2022.

Deltagarna högtidlighöll årsdagen och uttryckte fortsatt stöd för det iranska folkets frihetskamp mot alla former av diktatur. De förkastade dessutom både shahens diktatur och prästerskapets religiösa envälde. Samtidigt betonade de att det iranska folket varken vill vrida tillbaka klockan eller fortsätta leva under den nuvarande regimen, utan strävar efter en demokratisk framtid.

En fotoutställning vid sidan av demonstrationen hyllade minnet av de demonstranter som dödades av regimen under 2022 års folkliga protester. Utställningen och deltagarna hedrade dem som gett sina liv i kampen för ett fritt och demokratiskt Iran.

Deltagarna framhöll att deras minnen och uppoffringar håller hoppet om ett fritt Iran vid liv. De betonade att de kommer fortsätta stödja och kämpa sida vid sida med det iranska folket för att avsätta regimen och för att inrätta en demokratisk republik i Iran.

Iran har ett demokratiskt alternativ

Svensk- och exiliranierna visade också stöd för den iranska motståndsrörelsen och det demokratiska alternativ som NCRI har lagt fram. Detta alternativ för att överföra makten till det iranska folket är baserat på oppositionsledaren, Maryam Rajavis tiopunktsplan för framtida Iran. Planen förespråkar och säkerställer en demokratisk republik i Iran, baserade på frihet, jämställdhet, mänskliga fri- och rättigheter samt separation av religion och stat.

Deltagarna uppmanade Sverige och det internationella samfundet att stödja det iranska folkets organiserade motståndsrörelse och erkänna NCRI:s demokratiska alternativ.

De underströk att den straffrihet som regimens ledare åtnjuter i dag möjliggör pågående förtrycket och måste upphöra. Talarna och demonstrationen betonade därmed vikten av internationella åtgärder för att ställa regimen inför rätta för årtionden av systematiska människorättskränkningar.

Iranska oppositionsledare: Fred och frihet kommer att segra

I sitt tal till demonstrationen underströk NCRI:s valda president för övergångsperioden, Maryam Rajavi, återigen den fortsatta betydelsen av 2022 års folkliga protester. Hon påpekade att det folkliga upproret visade på folkets beslutsamhet i kampen för frihet, demokrati och fundamentala förändringar i Iran.

– De folkliga upproren 2022 och 2026 avslöjade den destruktiva roll som spillrorna av shahens diktatur spelade. De är en käpp i hjulet för upproret. De är en kraft som dränerar samhällets revolutionära energi. Deras fabricerade tv-sändningar och inlägg på sociala medier tjänar i slutändan regimens intressen, sade Maryam Rajavi och tillade.

– Spillrorna av både prästerskapet och shahens diktatur längtar efter krig och diktatur. Det iranska folket strävar däremot efter fred och frihet.

– Iranska nationella motståndsrådets paroll är fred och frihet. I slutändan är det också fred och frihet som kommer att segra.

Krav på EU och Sverige att rädda liv

Svensk- och exiliranierna betonade att den svenska regeringen och riksdagspartierna måste fördöma den senaste vågen av politiska avrättningar. De kräver också en markering mot regimen när den försöker dra ut på kriget för att dölja och intensifiera det inhemska förtrycket.

De uppmanade till konkreta åtgärder från EU och Sverige för att rädda livet på politiska fångar och demonstranter i iranska dödsceller. De krävde att både Sverige och EU ska villkora förbindelserna med Teheran med ett omedelbart stopp för avrättningar, ett avskaffande av dödsstraffet samt frigivning av alla politiska fångar och fängslade demonstranter.

Svensk- och exiliranierna uppmanade den kommande svenska regeringen att stå på det iranska folkets sida i dess kamp för frihet och rättvisa. De uppmanade Sverige att agera inom EU och FN för att hänskjuta regimens dokumenterade människorättsbrott till säkerhetsrådet i syfte att lagföra de ansvariga i internationella domstolar.

Inlägget Stockholm: Demonstration mot avrättningar och straffrihet till stöd för en demokratisk republik i Iran dök först upp på FFFI.

Tid: Lördagen den 12 september kl. 14.00
Plats: Gustav Adolfs torg, Stockholm

Deltagarna kommer att samlas i solidaritet med de landsomfattande protesterna i Iran under 2026 och i protest mot den pågående vågen av avrättningar.

Det iranska folket ledda av unga kvinnor och män har under de senaste årens protester höjt sina röster för frihet, demokrati och rätten att själva forma sin framtid. Regimen besvarade med brutalt nedslag. Revolutionsgardet och andra repressiva säkerhetsorgan dödade tusentals och arresterade tiotusentals. Många av dem sitter i dag fängslade och riskerar avrättning då regimen använder dödsstraffet som ett politiskt verktyg för att tysta oliktänkande och skrämma folket.

FN:s oberoende utredningsgrupp för Iran har i sin senaste rapport uttryckt stark oro över det ökande antalet avrättningar i landet, särskilt de politiskt motiverade, under det pågående kriget.

Tillsammans med FN:s särskilda rapportör för landet har utredningsgruppen dessutom kritiserat den utbredda straffriheten och krävt ansvarsutkrävande. De har även konstaterat att det finns bevis som tyder på att regimen kan ha begått människorättsbrott i samband med nedslagen mot de senaste årens folkliga protester.

Stoppa avrättningar och rädda liv

Manifestationen kommer att uppmärksamma och stödja den pågående kampanjen mot dödsstraff i Iran och den folkliga frihetskampen. Deltagarna kommer även uppmana Sverige och EU att:

• fördöma vågen av politiska avrättningar och regimens försök att dra ut på kriget för att dölja och intensifiera det inhemska förtrycket.
• vidta konkreta åtgärder för att rädda livet på politiska fångar och demonstranter som sitter i dödsceller.
• villkora samtliga förbindelser med Teheran med ett omedelbart stopp för avrättningar och dödsstraff samt frigivning av alla politiska fångar och fängslade demonstranter.
• Stå med det iranska folket i deras kamp för frihet och rättvisa genom att hänskjuta regimens människorättsbrott till säkerhetsrådet med avsikt att lagföra de ansvariga i internationella domstolar.

Inlägget Stockholm: Manifestation mot avrättningar och straffrihet i Iran dök först upp på FFFI.

I dag, lördag, talade Jimmie Åkesson vid en samling i Stockholm som iranska monarkister arrangerade. Hans framträdande och stöd till Pahlavi väcker stark kritik och riskerar att undergräva SD:s förtroende bland många iranier i Sverige.

Jag hade kunnat rösta på Jimmie Åkesson. Partiets tydliga motstånd mot islamismen som politisk ideologi har länge varit något jag uppskattat. Jag har också tidigare haft bred kontakt med flera av partiets representanter, både i riksdagen och i andra sammanhang, och upplevde då en tydligare strävan efter ett demokratiskt Iran.

Men Åkessons stöd till Pahlavi och hans framträdande inför iranska monarkister har fått mig att ompröva detta. Det handlar inte bara om mitt eget förtroende – hans agerande riskerar också att undergräva SD:s förtroende bland många iranier i Sverige.

Det är särskilt problematiskt att stödja Pahlavi som symbol för Irans framtid. För många iranier är Pahlavi inte en symbol för demokrati, utan för en regim vars historia också rymmer politiskt förtryck och en omfattande säkerhetsapparat. För iranier som själva, eller genom sina familjer, har erfarenhet av shahens förtryck är det provocerande att se Pahlavi framställas som en självklar representant för ett fritt Iran.

Det iranska folket måste få välja

Att vara motståndare till islamismen betyder inte att man måste stödja Pahlavi. Iranier ska inte behöva välja mellan islamism och monarkism. De ska få välja demokrati.

Jag har tidigare röstat på Kristdemokraterna. Men där är mitt förtroende inte bara försvagat – jag har förlorat det helt. När Ebba Busch ropade ”Javid Shah” – ”Leve shahen” – blev det för mig ännu ett tecken på hur långt partiet har förändrats.

Det KD som en gång förknippades med Alf Svensson och Rose-Marie Frebran känns inte längre som samma parti. Det är svårt att känna igen den politiska och demokratiska kompass som jag tidigare förknippade med Kristdemokraterna.

Svenska politiker borde inte välja en framtida ledare åt det iranska folket. De borde stödja iraniernas rätt att själva välja sin framtid genom fria och demokratiska processer.

Inte mullorna. Inte Pahlavi. Det iranska folket måste få välja.

Det är den verkliga innebörden av demokrati.

Inlägget Åkessons Pahlavi-stöd väcker ilska bland iranier dök först upp på FFFI.

Fathi Mojtaba, Frilansjournalists och oberoende politisk aktivist

Enligt iranska och internationella politiska experter och analytiker är PMOI/MEK inte bara en välorganiserad organisation med ett starkt ledarskap, utan också en unik motståndsrörelse med stor uthållighet och motståndskraft. Organisationen består av högutbildade medlemmar och ledare och använder modern teknik och senaste teknologi för att leda den folkliga kampen mot den iranska regimen.

Det mest märkvärdiga är det att dess medlemmar är beredda att göra stora och personliga uppoffringar för att stå upp mot Teheranregimen och för att förverkliga det iranska folkets strävan efter friheten och demokratin.

Detta gäller även organisationens högsta ledare, Massoud Rajavi. Den iranska regimen avrättade hans syster i Iran 1988, medan iranska agenter sköt ihjäl hans bror med flera skott på öppen gata i ett terrorattentat i Schweiz 1990. Även Maryam Rajavi hade en syster som avrättades i ett iranskt fängelse 1980.

Den anti-iranska regim som kallar sig Islamiska republiken brukar omtala denna organisation med benämningar som ”den Islamiska republikens svurna fiender”, ”regimens motståndare” och så vidare.

Sedan de blodiga händelserna under upproret i januari 2026 har denna oppositionsgrupp i exil upprepade gånger hamnat i mediernas rubriker. Detta har fått många observatörer, politiska kommentatorer och analytiker att på nytt granska och analysera organisationens nya situation.

Under dagarna och veckorna efter det blodiga upproret i januari 2026 publicerade PMOI/MEK foton och videoklipp på många personer som hade fallit offer för regimens dödliga våld mot demonstranter. Det handlade om unga män och kvinnor som enligt organisationen var ”Folkets Mojahedins martyrer” och ”Rebellenheternas martyrer”.

”Rebellenheter” är Folkets Mojahedins term för sina välorganiserade underjordiska motståndsceller i Iran.

Storskalig operation mot regimens maktcentrum

En vecka före det 40 dagar långa kriget mellan USA, Israel och Iran tillkännagav PMOI/MEK en storskalig operation mot regimens maktcentrum i Pasteur-distriktet i hjärtat av Teheran.

Tidigt på morgonen den 23 februari 2026 attackerade 250 av organisationens medlemmar från de underjordiska motståndscellerna det hårt bevakade Motahari-komplexet, även kallat ”den högste ledarens residens”. Enligt organisationen orsakade attacken stora förluster bland regimens säkerhets- och skyddsstyrkor. Enligt organisationen dödades eller greps hundra av de medlemmar från motståndscellerna som deltog i operationen och resten vände sig till sina läger och gömställen.

Regimens tystnad och oro över PMOI/MEK:s växande kapacitet i Iran

Regimen valde först att tiga om operationen. Nästan två månader efter denna uppmärksammade händelse bekräftade vissa statliga medier, iranska tjänstemän och regimvänliga analytiker att operationen hade ägt rum genom att medge att en organiserad gerillaattack hade genomförts inne i Iran mot ett av Teherans säkraste och mest känsliga områden.

De uttryckte samtidigt oro över PMOI/MEK:s återuppbyggnad av sin operativa kapacitet i landet, inte minst i centrala Teheran.

Organiserad närvaro i Iran trots regimens repression

Den 22 mars 2026 meddelade Massoud Rajavi, PMOI/MEK:s ledare i ett uttalande: ”Från den 28 december 2025 till den 11 januari 2026, mitt under januariupproret, hade organisationens rebellenheter genomfört 630 operationer mot den iranska regimens militära mål, alltså revolutionsgardet och andra repressiva säkerhetsstyrkor.”

I samma uttalande meddelade han officiellt för första gången att 2 000 medlemmar av rebellenheterna, som hade lett de folkliga protesterna, hade försvunnit, dödats eller gripits under upproret i januari 2026.

Mellan den 10 och 31 mars 2026 avrättade regimen sammanlagt åtta PMOI/MEK-medlemmar, genom hängning. De åtta hade gripits vid olika tillfällen i samband beväpnade operationer och aktiviteter mot den iranska diktaturregimen. Den 22 juli 2026 avrättade regimen även en 26-årig medlem av PMOI/MEK i den iranska staden Karaj.

Under de senaste två månaderna har medier publicerat namn och bilder på dussintals politiska fångar med koppling till organisationen. Den Islamiska republikens rättsväsende och revolutionsdomstolar har dömt dessa personer till döden, och de riskerar nu avrättningar. De flesta av dem är unga.

Under de senaste åren har PMOI/MEK:s officiella webbplats och sociala mediekanaler nästan dagligen publicerat bilder och videoklipp från rebellenheternas aktiviteter och operationer mot regimen runt om i landet. På materialet är deltagarnas ansikten dolda av säkerhetsskäl.

En av organisationens högsta företrädare, Mehdi Abrishamchi, sade i ett tidigare tal att den kraftiga ökningen av antalet ”rebellenheter” i Iran började efter det blodiga upproret i januari 2018.

Organisatorisk förmåga i exil

PMOI/MEK har genom åren visat sin styrka och organisatoriska förmåga genom att arrangera demonstrationer, stora konferenser och möten utomlands. Organisationen planerade en demonstration med 100 000 deltagare i Paris den 20 juni 2026. Dagen före demonstrationen skulle äga rum återkallade dock det franska inrikesministeriet plötsligt tillståndet.

Ett domstol i Paris slog fast inrikesministeriets beslut att återkalla demonstrationstillståndet med hänvisning till terroristhot från den Islamiska republiken samt hot om bombattentat från monarkistiska anhängare av Reza Pahlavi.

Trots alla dessa hinder kunde organisationen, enligt flertal klipp och bilder publicerade på sociala medier, snabbt använda sin organisatoriska kapacitet för att anordna separata, mindre sammankomster mot den iranska regimen på dussintals platser i Paris.

Försök att ena oppositionen

Det bör noteras att PMOI/MEK under de senaste månaderna har utvecklat ett nära samarbete med fem iranska kurdiska partier som motsätter sig den iranska regimen och som kämpar för ett fritt Iran. Tillsammans har de anordnat flera stora gemensamma demonstrationer i olika länder.

Motståndsrörelsen stärks av en ny generation och ger folket hopp

Politiska observatörer och analytiker med insyn i PMOI/MEK:s verksamhet ser denna utveckling som ett tecken på organisationens återhämtning i Iran sedan dess strukturer i Iran kollapsade efter regimens massavrättningar och förföljelse under 1980-talet. Trots detta har PMOI/MEK lyckats återuppbygga sina strukturer i landet i stor skala.

Det som dock är särskilt slående och anmärkningsvärt för dessa välinformerade observatörer och analytiker är att cirka 80 procent av medlemmarna i organisationens underjordiska celler i Iran tillhör den yngre generationen, främst generation Z.

En närmare titt på de nio medlemmar av organisationen som regimen har avrättat mellan mars och juli i år bekräftar denna omfattande och träffsäkra analys.

Bevisen tyder på att organisationen har valt rätt strategi och därigenom uppnått en ny grad av mognad och motståndskraft, med en ny generation av unga medlemmar som är redo att leda och driva frihetskampen mot den styrande diktaturregimen i Iran.

Detta kan visa sig vara avgörande i dagens läge.

Efter regimens dödliga våld och massakrer på tiotusentals demonstranter under januariupproret 2026 har det iranska samhället gått in i en ”hämndfas”. En överväldigande majoritet av samhället är i dag övertygad om att ett fritt och demokratiskt Iran endast är möjligt genom ett regimskifte.

Därmed är samhället mer mottagligt för en organiserad motståndsrörelse, som regimen har förbjudit och fruktar, och mer beslutsamt att ge den direkt eller indirekt stöd i kampen mot regimen trots det höga personliga priset.

Kan PMOI/MEK leda Iran mot ett demokratiskt regimskifte?

Det råder ingen tvekan om att den av regimen förbjudna oppositionsgruppen iranska Folkets Mojahedin (PMOI/MEK) i dag har utvecklats till en kapabel motståndsrörelse i Iran, med ett omfattande underjordiskt nätverk och operativ förmåga i landets städer.

Organisationen har en sextioårig historia av kamp för demokrati. Under de senaste cirka nio åren har den dessutom återuppbyggt sina underjordiska strukturer i iranska städer och provinser.

Frågan är om organisationen med sin erfarenhet och kapacitet kan leda det iranska samhället, som befinner sig i en ”hämndfas” och törstar efter frihet, mot ett demokratiskt regimskifte.

Många Iranobservatörer, kommentatorer och analytiker undrar i dag om PMOI/MEK kan mobilisera det upprörda iranska samhället till en landsomfattande resning.

Kan PMOI/MEK inom en tidsram organisera folket i stor skala för att bidra till att störta den Islamiska republiken och återge det iranska folket dess nationella suveränitet, som den kriminella makteliten har tagit som gisslan?

Skribent: Fathi Mojtaba,
Frilansjournalists och oberoende politisk aktivist

Inlägget Folkets Mojahedin (PMOI/MEK) i Irans avgörande ögonblick dök först upp på FFFI.

Detta sker samtidigt som regimen ökar förtrycket och förföljelsen i landet. Den håller landet som gisslan i ett krigsläge och utnyttjar konflikten för att öka såväl vanliga som politiska avrättningar.

Kampanjen kopplar den kraftiga ökningen av antalet avrättningar direkt till regimens försök att kväsa det folkliga missnöjet, samtidigt som landet står inför en ekonomisk kris.

”Under den senaste veckan har regimen avrättat två politiska fångar från protesterna i december genom hängning. Ghaem Hosseini i Esfehans fängelse och Majid Adineh i Karajs centrala fängelse”, skriver kampanjen i sitt uttalande.

Uttalandet varnar dessutom för flera förestående politiska avrättningar i landet. Det framhåller att regimens rättsväsende har nyligen fastställt dödsdomarna mot flera politiska fångar, däribland Arghavan Fallahi, Rasoul Rezaei och Mohammad Reza Majidi Asl.

Kampanjen tackar också civilsamhället, studenter och arbetarrörelsen för deras fortsatta stöd till kampen mot avrättningar och kampanjen för att stoppa dödsstraffet.

Inlägget Kampanjen ’Tisdagar mot avrättningar’ sprider sig till 61 fängelser i sin 135:e vecka dök först upp på FFFI.

Regimens rättsväsende dömde honom till döden för bland annat spionage och samarbete med Israel. Rättsväsendets nyhetsbyrå hävdade att han var en av de agenter som skulle verkställa en israelisk-amerikansk statskupp. Den anklagade honom dessutom för att tillhöra ”en terroristgrupp stationerad i ett grannland”. Regimens rättsväsende har dock inte lagt fram några bevis för anklagelserna.

En annan fånge, som rättsväsendet åtalade tillsammans med Majid, fick 12 års fängelse och sitter nu fängslad på avdelning 2 i Karajs centrala fängelse.

Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) identifierade de avrättade fångarna i ett uttalande på tisdagen. Den iranska motståndsrörelsen krävde en oberoende internationell utredning och uppmanade FN:s utredningsgrupp att utreda dessa fall samt användningen av dödsstraff.

NCRI betonade att regimen i Teheran håller sig kvar vid makten genom massakrer och avrättningar. Den uppmanade det internationella samfundet att utesluta regimen från FN och andra internationella forum. Den underströk också att medlemsländerna bör villkora förhandlingar och handel med den iranska regimen med ett omedelbart stopp för tortyr och avrättningar.

Inlägget Iran: 18 nya avrättningar under två dagar dök först upp på FFFI.

Deltagarna krävde rättvisa för regimens offer och för alla dem som har mist livet i det iranska folkets kamp för frihet. De betonade även vikten av att bevara minnet av dem som dog i strävan efter frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Svensk- och exiliranierna uppmanade Sverige och EU att fördöma politiska avrättningar i Iran och stödja iranska folkets frihetskamp. De uppmanade även Sverige och EU att ställa sig bakom kampanjen för rättvisa och vidta konkreta åtgärder i FN för att ställa regimen till svars för systematiska brott mot mänskligheten.

Kampanj mot avrättningar i Göteborg

Svensk- och exiliranier, sympatisörer till NCRI Iranska nationella motståndsrådet, i Göteborg hedrade också martyrerna under en manifestation mot avrättningar i Iran. De ställde sig bakom kraven på rättvisa och uppmanade Sverige och EU att vidta konkreta åtgärder för att stoppa avrättningar i Iran.

De stödde dessutom politiska fångars kampanj mot dödsstraff i Iran ”Tisdagar mot avrättningar” som gick in på sin 133 vecka igår.

Massakern 1988: brott mot internationell humanitär rätt och krav på rättvisa

Svenska domstolar har redan fastslagit att massavrättningarna av politiska fångar 1988 skedde efter en fatwa utfärdad av Irans högsta ledare. Domstolarna har också slagit fast att avrättningarna skedde i strid med den internationella humanitära rätten och därför utgjorde ett grovt folkrättsbrott.

I sin Iranresolution förra året varnade generalförsamlingen för en möjlig upprepning av de godtyckliga massavrättningarna 1988.

FN:s utredningsgrupp har dessutom uppmanat medlemsstaterna att om möjligt använda nationell lagstiftning för att ställa förövare till svars. I sin rapport förra året konstaterar utredningsgruppen att regimens revolutionsgarde, polisen och rättsväsendet i Iran utgör kärnan i ett statsstyrt förtryck som syftar till att kväsa folkliga protester och oppositionella.

Inlägget Svensk- och exiliranier hedrar martyrerna från de senaste upproren i Iran och massakern 1988 dök först upp på FFFI.