Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) rapporterade att pensionärer från telekomindustrin demonstrerade i fem provinser. Demonstranterna genomförde aktioner i bland annat Kermanshah, Isfahan och Hamedan. Många anklagade regimens konglomerat EIKO och det repressiva revolutionsgardet för att ha plundrat deras besparingar.

I Isfahan demonstrerade deltagarna utanför guvernörens kontor och uttryckte sitt missnöje med regimkritiska slagord. Folksamlingen skanderade: ”Rättvisan är död i detta land.”

Demonstranterna vände sig också direkt mot regimens propaganda. På gatorna ekade ropen: ”Vår fiende är här, de ljuger att det är USA.”

Samtidigt demonstrerade pensionärer i Teheran, Rasht och Ahvaz. I Yazd blockerade bedragna småsparare en huvudgata i protest mot förlorat sparkapital. I Kermanshah ropade deltagarna: ”Var är pengarna från oljan. Vår andel är inflation” samt ”död åt höga priser, fattigdom, krig och förödelse.”

NCRI fördömde regimens repression och krävde att omvärlden stödjer det iranska folkets krav på rättvisa.

Protesterna speglar den djupa kris som regimen står inför och försöker dölja genom att avvisa fred och underblåsa kriget. FFFI har tidigare uppmärksammat detta samt de fortsatta protesterna och strejkerna inom Irans olika samhällssektorer. Trots hot om arresteringar från säkerhetsorganen och Revolutionsgardet fortsätter demonstranterna att kräva sina grundläggande rättigheter.

Inlägget Protester i Iran: Arbetare och pensionärer trotsar regimen dök först upp på FFFI.

Kampanjen ”Tisdagar mot avrättningar” gick under tisdagen in på sin 143:e vecka. Enligt kampanjens uttalande deltog politiska fångar i 66 fängelser över hela Iran i protesten.

Även grupper från det civila samhället anslöt sig till aktionen. Bland deltagarna fanns ”Mödrar för Kurdistans försoning”, vilket visar på en ökad folklig uppslutning mot regimens dödsstraff.

Leopoldo Maldonado, FN:s särskilde rapportör för åsikts- och yttrandefrihet, genomförde en 24-timmars hungerstrejk under tisdagen. Han visade därmed solidaritet med de fängslade demonstranterna och krävde omedelbara åtgärder.

– Jag står med människor som förföljs för sina politiska åsikter, sin yttrandefrihet och sitt fredliga motstånd, skrev Maldonado på X.

Han upprepade samtidigt sitt tidigare krav till regimen om att omedelbart stoppa alla avrättningar. Hans stöd och fångarnas mod utlöste en våg av stöd från parlamentariker, människorättsjurister och exiliranier på sociala medier.

Antalet avrättningar ökar kraftigt

Den iranska regimen innehar redan det dystra världsrekordet i antal avrättningar per capita. Kampanjen varnade i sitt uttalande för en dramatisk eskalering av dödsstraffen under den senaste tiden. Den dokumenterade minst 72 avrättningar som regimens myndigheter har verkställt sedan september förra året.

Kampanjen lyfte även fram nya varningar från Amnesty International. Enligt Amnesty riskerar 20 fängslade demonstranter från januariupproret omedelbar avrättning. Myndigheterna har redan avrättat minst 34 andra demonstranter från samma protester.

Inlägget FN-expert ansluter sig till hungerstrejk mot iranska avrättningar dök först upp på FFFI.

Afsaneh Oskouei

På Världsdagen mot dödsstraffet riktades uppmärksamheten åter mot de iranska fångar som protesterar mot avrättningar trots att de själva riskerar sina liv. Maryam Rajavi, Iranska nationella motståndsrådets (NCRI) tillträdande president, hyllade det iranska folkets martyrer som fallit i kamp för frihet. Hon beskrev motståndet mot dödsstraffet som ett nej till den iranska regimens avrättningar och massakrer.

Ett konkret uttryck för internationell solidaritet kom från Gina Romero, FN:s särskilda rapportör för rätten till fredliga sammankomster och föreningsfrihet. Tisdagen den 13 oktober 2026 anslöt hon sig till politiska fångars protest och deltog i hungerstrejken inom kampanjen ”Tisdagar mot avrättningar”. I sitt budskap skrev hon: ”De riskerar allt bakom galler. Jag sluter upp bakom dem från utsidan.”

Romero har varnat för att dödsstraff i Iran används mot människor som utövat grundläggande fri- och rättigheter, bland annat yttrande- och föreningsfrihet. Hon har också pekat på rapporter om godtyckliga frihetsberövanden, orättvisa rättegångar, tortyr och framtvingade erkännanden. Hon har krävt ett stopp för avrättningar och oberoende granskning av situationen för fångar som riskerar dödsstraff.

Mai Sato, FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, delade Romeros budskap och beskrev det som viktigt. Den nionde oktober varnade även en grupp FN-experter för fler avrättningar och tillslag mot oliktänkande. De krävde ett omedelbart stopp.

Uttalanden viktiga men handlingar räddar liv

Sådana uttalanden spelar roll. Men de måste följas av åtgärder som kan skydda människor vars liv står på spel.

Kampanjen ”Tisdagar mot avrättningar” började i januari 2024 med en hungerstrejk bland politiska fångar i Ghezel Hesar-fängelset i Karaj. Enligt dess uttalande gick den in på sin 142:a vecka den 13 oktober 2026, med deltagare i 66 fängelser runt om i Iran. Varje tisdag avstår fångarna från mat i protest mot dödsstraffet och till försvar för rätten till liv.

Detta är mer än en symbolisk protest. Fångar som själva kan riskera avrättning använder sina kroppar för att synliggöra det som sker bakom fängelsemurarna. Deras uthållighet och mod visar hur långt motståndet har spridit sig, men också hur akut behovet av internationellt stöd och internationella insatser är.

Även de tidigare Europaparlamentsledamöterna Struan Stevenson och Paulo Casaca uttryckte stöd för hungerstrejken. Deras ställningstaganden bidrar till att föra fångarnas krav vidare utanför Iran. Det centrala kravet är tydligt: avrättningarna måste upphöra och fångar som hotas av dödsstraff måste skyddas.

Människorättskris

Samtidigt pekar rapporter från människorättsorganisationer på en kraftig ökning av avrättningarna, särskilt de politiska. Enligt Human Rights Activists News Agency (HRANA) avrättade regimen minst 2 003 personer i Iran mellan den 10 oktober 2025 och den 8 oktober 2026. Uppgiften understryker att situationen nu har utvecklats till en människorättskris och att det behövs en oberoende granskning.

När politiska anklagelser kombineras med uppgifter om tortyr, framtvingade erkännanden och begränsad tillgång till försvarare uppstår allvarliga frågor om rättssäkerheten. Dödsstraff är oåterkalleligt; därför måste varje rättsprocess uppfylla de högsta kraven på rättvisa och insyn. Ingen ska avrättas efter en process där grundläggande rättigheter åsidosatts.

Internationell solidaritet är betydelsefull, men inte tillräckligt. Regeringar, parlamentariker, FN-organ och människorättsorganisationer måste följa enskilda fall, kräva rättvisa rättegångar och tillgång till oberoende juridiskt ombud. De måste sätta press på Teheranregimen för att stoppa verkställandet av dödsdomar. De måste också kräva och möjliggöra oberoende granskning av anklagelser om tortyr och framtvingade erkännanden. Offentliga uttalanden bör följas upp med samordnade diplomatiska initiativ, konkreta handlingar och tydliga krav till iranska myndigheter.

Fångarna har redan gjort sina röster hörda. De kommer att fortsätta göra det varje tisdag, från celler där deras liv kan vara hotade. Nu måste omvärlden visa att den lyssnar. Varje fördröjning kan få oåterkalleliga följder.

Nej till avrättningar. Nej till tortyr. Nej till att dödsstraffet används för att tysta oliktänkande.

Inlägget Från fängelsecellen till FN hjärta dök först upp på FFFI.

En av de ansvariga vid Evin-fängelset i sällskap av två andra män informerade honom om beslutet i söndags. Det skriver Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) i ett uttalande samma dag och uppmanar FN att omedelbart agera för att rädda hans liv och livet på andra politiska fångar i Iran.

Amir-Hassan studerade till revisor vid Azad-universitetet i staden Karaj. Han greps av tungt beväpnade agenter i hans föräldrahem i Karaj i januari. Regimen har även avrättat fyra av hans familjemedlemmar, som var medlemmar av den iranska oppositionen, under 80-talet.

Samtidigt fortsätter regimens repressiva säkerhetsstyrkor att gripa anhöriga och sympatisörer till Folkets Mojhedin i Iran. NCRI publicerade namn och detaljer på 12 sympatisörer, däribland två kvinnor, som regimen hade arresterat.

Men de politiska fångarna i Iran vägrar låta sig tystas av regimens hot. Inför den internationella dagen mot dödsstraffet fördömde de i en rad uttalanden regimens intensifierade avrättningskampanj. De varnade också för följderna av omvärldens passivitet och bekräftade sin beslutsamhet att kampen mot prästerskapets envälde.

Motståndsenheter utmanar regimens förtryck

Motståndsenheter fortsätter att sprida och avancera de folkliga protesterna i Iran. I samband med Internationella dagen mot dödsstraff genomförde de 20 operationer mot basijs och revolutionsgardets byggnader och anläggningar i 15 olika städer.

De slog även till mot regimens propaganda och symboler för förtryck genom att sätta eld på bilder på Ali Khamenei, Mojtaba Khamenei och Qassem Soleimani.

De arresterade enligt NCRI uttalande

Nasrollah Fallahi, 69 år, från Pakdasht i Teheranprovinsen. Han var politisk fånge på 1980-talet och är far till Arghavan Fallahi, en politisk fånge som regimens rättsväsende har dömt till döden. Regimens säkerhetsorgan grep honom den 4 oktober 2026. Regimen grep honom även 2022 och frigav honom nyligen efter att han hade avtjänat ett fyraårigt fängelsestraff.

Zeinab Saremi, dotter till Ali Saremi, medlem av Folkets Mojahedin som regimen avrättat. Regimens säkerhetsorgan grep henne i Teheran tidigare den här månaden.

Gholamhossein Saremi, 70 år, Ali Saremis bror och politisk fånge under 1980-talet. Han har en masterexamen i samhällsvetenskap. Regimens säkerhetsorgan grep honom i Teheran den 1 oktober 2026.

Yasser Bahrami, 37 år, från Azadshahr, arbetare, arresterad den 23 augusti 2026.

Yasser Salimpour, 42 år, från Shahsavar, arresterad den 8 augusti 2026.

Leila Barzegar, 49 år, från Torbat-e Jam, arresterad den 5 augusti 2026.

Mohammad Javad Hajinejad, 30 år, från Jiroft, arresterad den 1 augusti 2026.

Malek Mohammad Shahbakhsh, 35 år, från Zahedan, arresterad den 29 juli 2026.

Datum för gripandet okänt

Sadegh Saffari, 34 år, från Estahban i Farsprovinsen.

Rasoul Parsanahad, 34 år, från Mashhad.

Reza Badavi, 40 år, från Arak.

Hadi Safari, 50 år, från Delijan, har en kandidatexamen i bokföring och redovisning.

Inlägget Iran: Regimen arresterar flera Folkets Mojahedin sympatisörer dök först upp på FFFI.

”Vi uppmärksammade internationella dagen mot dödsstraff i lördags medan regimen har avrättat 2 230 personer mellan oktober 2025 och 2026, däribland 54 kvinnor, 47 politiska fångar och fyra barn”, skriver kampanjen i veckans uttalande.

De varnade också för att flera politiska fångar och unga demonstranter riskerar avrättning och sade. ”Den här veckan fastställde Högsta domstolen även dödsdomen mot Amir Hassan Akbari Monfared, en 23-årig politisk fånge och student. Hans liv är nu mer hotat än någonsin.”

FN:s människorättsexpert ansluter sig till kampanjen mot avrättningar

FN:s särskilda rapportör för rätten till fredliga sammankomster och föreningsfrihet, Gina Romero, uttrycket solidaritet med det iranska folket. Hon uppmärksammade politiska fångars protest mot avrättningar i Iran och anslöt sig till deras kampanj genom att hungerstrejka under tisdagen.

– Klockan är 15.30 måndagen den 12 oktober i Colombia, vilket innebär att klockan är midnatt i Iran och tisdagen den 13 oktober har just börjat. Jag har precis ätit min sista måltid, och nu inleder jag min 24 timmar långa hungerstrejk, skrev hon på sitt X-konto.

– Jag ansluter mig till kampanjen ”Tisdagar mot avrättningar” i solidaritet med Irans modiga folk. Dödsstraffet används mot människor som utövar sin rättighet till mötes-, förenings- och yttrandefrihet samt sina politiska rättigheter.

Romero fördömde också den senaste tidens politiska avrättningar i Iran som nått rekordnivåer inte sett sedan 1980-talet. Hon kritiserade dessutom frihetsberövandet av demonstranter och de rättsvidriga rättegångarna mot dem.

– Iranska myndigheter dödade tusentals demonstranter i januari i år, skriver hon i ett meddelande på sitt X-konto. Sedan mars har myndigheterna avrättat minst 46 demonstranter, det högsta antalet politiska avrättningar på nästan 40 år.

– Demonstranter har frihetsberövats olagligt, och rättsprocesser mot dem är präglade av allvarliga brister i rättssäkerheten och grova människorättskränkningar.

Iranska oppositionsledaren Maryam Rajavi välkomnade FN:s särskilda rapportör Gina Romeros solidaritet med kampanjen ”Tisdagar mot avrättningar”. Hon uttryckte också förhoppningen att solidariteten skulle leda till internationella insatser för att stoppa avrättningarna i Iran. Hon efterlyste bland annat oberoende internationella inspektioner av Irans fängelser och att de ansvariga ställs inför rätta enligt principen om universell jurisdiktion.

Inlägget Iran: FN:s MR-expert ansluter sig till politiska fångars kampanj mot avrättningar dök först upp på FFFI.

— Iran har sett för mycket död: liv som förloras i kriget och liv som tas av den egna staten, säger experterna.

Under januari 2026 dödade säkerhetsstyrkorna tusentals demonstranter. FN:s utredningsgrupp har slagit fast att detta utgjorde brott mot mänskligheten.

— Man kan inte vrida tillbaka klockan. Men myndigheterna kontrollerar helt vad som händer med dem som nu riskerar avrättning, framhåller de.

FN-experterna understryker att regimen använder dödsstraffet för att tysta kritiker och kuva oliktänkande genom brett formulerade anklagelser om brott mot den nationella säkerheten:

— Detta måste ändras. Irans egen historia visar att missnöjen som lämnas obesvarade återuppstår, oavsett hur brutalt de slås ner. Avrättningar eliminerar inte motståndet utan leder endast till nästa våg.

Dessutom kritiserar experterna rättegångarna mot de åtalade demonstranterna och lyfter fram stora orättvisor, grova kränkningar, sexuellt våld och tortyr. Myndigheterna nekar de anklagade rätten att välja advokat och tvingar fram falska erkännanden:

— Detta i sig bör utesluta avrättning.

Inlägget FN-experter kräver omedelbart stopp för avrättningar i Iran dök först upp på FFFI.

I brevet kräver hon brådskande internationella åtgärder för att stoppa avrättningar och våldet mot demonstranter i Iran. Hon uppmanar generalsekreteraren att leda ett samordnat internationellt initiativ för att säkra dessa krav och avskaffa dödsstraffet.

Andra krav som den iranska oppositionsledaren lyfter fram i sitt brev är:

• Att erkänna regimens handlingar som folkmord och brott mot mänskligheten.
• Att upprätta en oberoende internationell mekanism för rättvisa och ansvarsutkrävande.
• Att ställa de ansvariga till svars enligt internationell rätt samt principen om universell jurisdiktion.
• Att hänskjuta Irans människorättsbrott till FN:s säkerhetsråd och relaterade kriminella fall till Internationella brottmålsdomstolen eller andra kompetenta rättsliga organ.
• Att säkra obegränsad tillgång för FN:s utredningsorgan till fängelser, offer och vittnen.

Maryam Rajavi uppmanar även världens regeringar att villkora sina diplomatiska och ekonomiska relationer med Teheranregimen med ett stopp för avrättningarna, samt att inkludera ett bindande krav på att stoppa avrättningarna i alla internationella avtal som berör Iran.

Inlägget Iranska oppositionsledaren skriver till FN:s generalsekreterare om avrättningar i Iran dök först upp på FFFI.

Resolutionen kommer inför Internationella dagen mot dödsstraff och är historisk utifrån sitt krav att lagföra regimens människorättsbrott.

Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att hänskjuta den iranska regimen till Internationella brottmålsdomstolen. Dessutom uppmanar ledamöterna medlemsstaterna att genomföra egna utredningar enligt principen om universell jurisdiktion för att utkräva iranska tjänstemän på ansvar för grova människorättskränkningar och för att stoppa den systematiska straffriheten.

Därmed ansluter sig Europaparlamentet till de globala rösterna för en beslutsam politik gentemot Iran som fokuserar på mänskliga rättigheter och ansvarsutkrävande.

Könsdiskriminering och ökade politiska avrättningar

Parlamentet framhåller att könsdiskriminering är lagstadgad i Iran. Förfärade över utvecklingen kräver ledamöterna att könsapartheid definieras som brott mot mänskligheten under internationell rätt.

Parlamentet kritiserar även regimens omfattande våld mot civilbefolkningen och de politiskt motiverade avrättningarna som har ökat sedan januariupproret. Det noterar därmed att Iran har flest avrättningar per capita.

Ledamöterna kräver att regimen upphör med våldet, stoppar alla avrättningar, avskaffar dödsstraffet och friger alla som regimen har arresterat godtyckligt. Samtidigt uttrycker de djup oro över den alarmerande ökningen av dödsstraff mot kvinnor för påhittade brott mot den nationella säkerheten.

Politiska fångar riskerar avrättning

Resolutionen lyfter fram flera akuta fall där regimens rättsväsende har dömt kvinnor till döden i samband med protesterna, med särskilt fokus på 20-åriga Taraneh Rahimi och 43-årige Leila Abolhasani. Parlamentet uppmärksammar också fallet med Rahimis syster, Romina, som regimens rättsväsende har dömt till ett långt fängelsestraff.

I sina anföranden inför omröstningen uppmärksammade flera ledamöter fallen med Zahra Tabari, 68, och Arghavan Fallahi, 25. De två politiska fångarna, som sympatiserar med den iranska oppositionsgruppen Folkets Mojahedin, hör till de 12 kvinnor som enligt resolutionen riskerar avrättning för brett formulerade anklagelser om brott mot den nationella säkerheten.

Ledamöterna kräver att regimen omedelbart omvandlar dessa dödsstraff och släpper samtliga politiska fångar utan villkor.

Uppmanar EU till skärpta straffåtgärder

Parlamentet betonar att EU bör utöka sina sanktioner. Ledamöterna uppmanar Europeiska kommissionen att införa ytterligare straffåtgärder mot de ansvariga för massakern under januari 2026. De tillägger att FN:s utredningsgrupp för Iran bör få starkare stöd och ökade resurser för att kunna bevara bevis och identifiera de ansvariga för brott mot internationell rätt.

De uppmanar även kommissionen att öka sitt finansiella, materiella och rättsliga stöd för det iranska civilsamhället samt att samla in bevis på människorättskränkningar.

Resolutionen fördömer regimens omfattande förföljelse av Irans religiösa och etniska folkgrupper, däribland kurder, balucher, ahwaziska araber, azerier, bahaier, sunniter, judar, zoroastrier och kristna.

Ledamöterna fördömer också kraftigt regimens extraterritoriella förtryck och hot via ombud riktade mot familjemedlemmar till demonstranter, oppositionella och människorättsförsvarare.

Utdrag från Europaparlamentarikernas anföranden

Debatt i Europaparlamentet onsdagen den 7 oktober inför torsdagens omröstning. Kan ses i sin helhet på Europaparlamentets hemsida här.

Petras Auštrevičius (Renew, Litauen) uppmanade EU att anpassa sin Iranpolitik till det iranska folkets strävan för demokrati och sade:

— Regimen har dömt ytterligare två kvinnor, Zahra Tabari och Arghavan Fallahi, till döden för påstått medlemskap i Folkets Mojahedin. Under de senaste månaderna har regimen avrättat 11 politiska fångar för liknande anklagelser. Makthavarna i Teheran fruktar Folkets Mojahedin och utökar sin repressiva politik.

— EU måste skyndsamt lägga flera iranska företrädare på sin sanktionslista, ytterligare begränsa Irans diplomatiska representation i EU och överge sin eftergiftspolitik gentemot världens grymmaste regim, tillade han.

Jessika van Leeuwen (ECR, Nederländerna) krävde att de europeiska regeringarna stoppar sina eftergifter och sade:

— Jag uppmanar våra nationella ledare. Vi bör aldrig någonsin förhandla med en regim som utnyttjar krig som en förevändning för att avrätta sin egen befolkning.

Nicolás Pascual de la Parte (EPP, Spanien)

— Iran använder dödsstraffet för att tysta oppositionella och demonstranter. EU kan inte förbli tyst. Vi måste uppmana FN:s säkerhetsråd att hänskjuta den iranska regimen till Internationella brottmålsdomstolen.

Veronika Vrecionová (ECR, Tjeckien) tillade:

— Iran fortsätter att finansiera terroristgrupper i regionen. Landet för ett öppet och hemligt krig mot oss och försöker begränsa vår tillgång till råvaror. Varför ser vi då inte till att försvara våra egna intressen, men också det iranska folkets?

Inlägget Europaparlamentet: Säkerhetsrådet bör hänskjuta Iran till Internationella brottmålsdomstolen dök först upp på FFFI.