Studentprotester förekom i huvudstaden Teheran och flera andra städer Ilam, Khorramabad, Shahrekord, Uromiyah, Kerman, Yazd, och Shiraz. Studenterna protesterade mot beslutet att skjuta upp slutexamen till efter den shiamuslimska högtiden Arbaeen. De kritiserade även beslutet att öka tiden mellan proven och krävde en ändring. De beskrev beslutet som en källa till förvirring, ökat psykiskt tryck och studieproblem.

Den 22 juni samlades en grupp universitetsstudenter utanför guvernörens byggnad i Shahrekord och uppmanade regimtjänstemän att möta deras krav. De betonade behovet av ansvarsutkrävande från myndigheternas sida samt praktiska åtgärder för att lösa studenternas problem.

Politiska fångar fortsätter protestera mot avrättningar

Samtidigt gick politiska fångars pågående kampanj mot dödsstraff inne på sin 126:e vecka. Kampanjen ”Tisdagar mot avrättningar” med samordnade hungerstrejker har nu spridit sig till 57 fängelser runt om i landet. Denna vecka anslöt sig även fångarna i Kermanfängelset till kampanjen i solidaritet med den inhemska motståndsrörelsen som fortsätter växa.

I ett gemensamt uttalande fördömer politiska fångarna regimens avrättningsmaskineri med minst 134 avrättningar under den iranska månaden Khordad (mellan maj och juni 2026). Kampanjen betonar också att avrättningar utgör en medveten strategi och är ett verktyg som regimen använder för att tysta folkligt motstånd och missnöje.

Amnesty International, FN:s särskilda rapportör för Iran Mai Sato och en koalition av FN-experter har alla nyligen fördömt de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i landet.

Den nya vågen av regimkritiska protester och kampanjen mot avrättningar i Iran kommer dagar efter att Frankrike beslutade att förbjuda iraniernas stora sammankomst i Paris till stöd för ett demokratiskt Iran utan avrättningar.

Inlägget Iran: Ny protestvåg och fortsatt kampanj mot avrättningar dök först upp på FFFI.

Tusentals exiliranier, däribland många svensk-iranier, trotsade förbudet och genomförde mindre demonstrationer på flera platser i Paris.

Christine Arrighi, ledamot i den franska nationalförsamlingen, kritiserade beslutet som både mänskligt och diplomatiskt oansvarigt. Hon framhöll att beslutet underminerar Frankrikes motto ”Frihet, jämlikhet, broderskap”.

Beslutet kom dagen före sammankomsten utan förvarning. Organisatörerna hade förberett demonstrationen i nära samarbete med polisen sedan två månader tillbaka.

Enligt medierapporter talade Frankrikes utrikesminister Jean-Noel Barrot med sin motpart från regimen, Abbas Araqchi, timmar innan beslutet. Det franska utrikesdepartementet avfärdar ett samband och hävdar att samtalet fokuserade på åtgärder för att avsluta kriget.

Organisatörerna överklagade polisens beslut, men domstolen upprätthöll förbudet av hänsyn till allmän säkerhet. Domstolen konstaterade även att polisens förbud grundade sig på allmänna skäl utan kontextuell information. Domen hänvisar till inlämnade underrättelserapporter som visar att det fanns risk för en storskalig attack mot sammankomsten från den iranska regimen eller iranska monarkister.

Domen slår vidare fast att anhängare till shahens regim ”har en intern säkerhetstjänst kallad SAVAK. Denna säkerhetstjänst är verksam i Europa och hotade med ett bombattentat mot sammankomsten om myndigheterna godkände demonstrationen.”

Domstolen hänvisar till SAVAK:s närvaro vid demonstrationer i London den 26 april och i tyska Regensburg den 10 maj där deltagarna bar kläder och banderoller med SAVAK:s symboler.

Terrorism och hot ska inte löna sig

Förbudet är ett slag mot yttrande- och mötesfriheten i Europa. Det visar att Frankrike viker sig för Teheranregimen istället för att försvara landets grundläggande fri- och rättigheter. Det sänder dessutom signalen att terrorism och hot lönar sig. Straffrihet för förövarna uppmuntrar dem att fortsätta hota och begå terrorattacker mot iranier som förespråkar en demokratisk republik i Iran utan avrättningar.

Den franska polisen bör nu åtala de ansvariga för hoten mot sammankomsten för terrorism. EU bör också föra upp förövarna på sin terrorlista, precis som efter regimens misslyckade bombattentat mot en liknande sammankomst i juni 2018.

Sverige borde spela en aktiv roll. Säpo varnade nyligen återigen för regimens ökade hot mot tongivande iranska oppositionella grupper och personer. Säkerhetspolisen konstaterade också att regimen fortsätter använda svenska kriminella gäng för våldsuppdrag i Sverige.

Förenade Föreningar för ett Fritt Iran (FFFI) förväntar sig att svenska riksdagspartier och Europaparlamentariker som aktivt kampanjat för Reza Pahlavi och hans monarkistiska följe fördömer hoten mot iraniernas sammankomst i Paris. De bör också tydligt ta avstånd från monarkirörelsen, som idag splittrar den enade iranska fronten mot avrättningar och regimen i Iran.

Inlägget Frankrike tystade 100 000 röster för ett demokratiskt Iran utan avrättningar dök först upp på FFFI.

Sedan prästerskapet kapade folkets demokratiska revolution 1979 har det hållit sig kvar vid makten genom inhemskt förtryck, krigföring och terrorism. Det fortsätter att utgöra grunden i regimens överlevnadsstrategi även idag.

Ett fritt och demokratiskt Iran är den enda garanten för frihet, fred och stabilitet. Det är det iranska folket som måste bestämma Irans framtid. Därför har vi förespråkat och fortsätter att förespråka stöd för folket och deras organiserade motståndsrörelse för ett demokratiskt regimskifte i Iran.

Endast spillrorna av prästerskapets religiösa envälde och shahens diktatur hetsade till krig och gynnas av att det fortsätter idag.

Förenade Föreningar för ett fritt Iran (FFFI) uppmanar Sverige, EU och det internationella samfundet att verka för att varje internationell överenskommelse om att avsluta kriget också inkluderar:

– ett omedelbart och verifierbart stopp för avrättningar,

– frigivning av samtliga politiska fångar och demonstranter; samt

– fri tillgång för FN:s människorättsexperter och utredningsgrupp att besöka landet.

Detta är det iranska folkets minsta krav.

Inlägget FFFI välkomnar alla avtal som avslutar kriget och lindrar folkets lidande dök först upp på FFFI.

Avrättningarna skedde strax efter att regimen och USA meddelat ett samförståndsavtal om att avsluta kriget. De väckte också särskild oro bland iranska aktivister, som fruktar att regimen ska söka hämnd för sitt bakslag och begå nya massakrer i landets fängelser med straffrihet, liknande den 1988.

Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) fördömde avrättningarna. NCRI:s valda president för övergångsperioden, Maryam Rajavi, hyllade de två unga männen som hjältar. Hon beskrev avrättningarna som ett desperat försök från regimen att dölja sina växande kriser och stoppa framtida folkliga uppror.

– Irans modiga unga generation kommer inte stå passiv inför dessa grymma brott. Varje avrättning ökar endast det folkliga missnöjet och stärker de ungas beslutsamhet att fortsätta kampen för frihet och rättvisa, sade hon.

Den iranska oppositionsledaren uppmanade återigen världssamfundet, FN:s säkerhetsråd och andra relevanta FN-organ att agera för att stoppa avrättningar av politiska fångar och demonstranter i Iran.

Inlägget Iran: Två unga demonstranter avrättade efter avtal med USA dök först upp på FFFI.

Dessa regimkritiska aktiviteter förekom i flera städer, framförallt i Zahedan i provinsen Sistan och Baluchestan.

Motståndsenheterna satte upp plakat på offentliga platser med budskap mot avrättningar och i stöd för politiska fångars pågående kampanj, ”Tisdagar mot avrättningar”. Denna kampanj mot avrättningar och dödsstraff gick förra veckan in på sin 121:a raka vecka.

Plakaten uttryckte också solidaritet med politiska fångar och frihetsberövade demonstranter som sitter i dödsceller.

De hedrade även folkets martyrer och framhöll att det iranska folket strävar efter en demokratisk republik utan shah eller prästerskap. Dessutom varnade de regimen och dess repressiva styrkor för att deras människorättsbrott inte kommer att gå ostraffade och att rättvisa väntar de ansvariga.

Den 14 maj genomförde motståndsenheterna 15 riktade operationer i Teheran, Karaj, Mashhad, Shiraz, Kermanshah, Esfehan, Zahedan och andra städer. De satte bland annat eld på regimens propagandaaffischer, bilder på högsta ledaren, Basijbaser och anläggningar som tillhör underrättelsetjänsten.

Förra veckan bekräftade Folkets Mojahedin även identiteten på åtta medlemmar av sina motståndsenheter som regimen dödade under januariupproret. De åtta dödades när de deltog i protester och operationer mot regimen i flera städer, däribland Teheran, enligt den iranska oppositionen.

Inlägget Iran: Motståndsenheter fortsätter kampanjer och operationer mot regimen dök först upp på FFFI.

Europaparlamentarikerna uttryckte samtidigt solidaritet med det iranska folket och dess kamp för frihet och demokrati. De konstaterade att det iranska folket står inför den största massavrättningen av demonstranter i landets historia. De fördömde dessutom regimens användning av dödsstraff som ett verktyg för att kväsa politisk mobilisering.

– Vi välkomnar dagens starka resolution, där Europaparlamentet skickar ett tydligt budskap till medlemsstaterna och Europas ledare: stå med det iranska folket, stöd deras frihetskamp och agera för att stoppa straffriheten, sade Massud Kiani, FFFI:s EU-representant.

– Den svenska regeringen måste lyssna och agera tillsammans med andra medlemsstater för att stoppa de växande politiska avrättningarna i Iran och pressa regimen att frige samtliga politiska fångar och demonstranter, tillade han.

Resolutionen antogs samma dag som regimen avrättade två kurdiska politiska fångar i Iran. Den fastställde samtidigt dödsdomen mot ytterligare en politisk fånge för påstått samröre med Irans prodemokratiska opposition, Folkets Mojahedin.

Intensifierat förtryck mot civilsamhället och folkgrupper

Resolutionen konstaterar att regimen har intensifierat förtrycket mot hela det civila samhället, från kvinnorättsaktivister och journalister till människorättsförsvarare.

Den uppmärksammar dessutom regimens riktade förföljelse av etniska och religiösa folkgrupper i Iran, bland dem araber från Ahvaz, afghaner, azerbajdzjaner, bahaier, balucher, kristna, judar, kurder, sunnimuslimer och zoroastrier.

EU måste verka för ansvarsutkrävande

Europaparlamentarikerna kritiserade särskilt de senaste månadernas hemliga avrättningar av oppositionella, däribland minderåriga.

De konstaterade att FN:s oberoende utredningsgrupp för Iran har varnat för att regimens förtryck riskerar att utgöra brott mot mänskligheten. Resolutionen krävde att EU säkerställer finansiering av FN:s utredningsgrupp så att den kan fullgöra sitt mandat.

Europaparlamentet krävde också ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar. Det betonade att de ansvariga för våld och människorättskränkningar i Iran måste ställas till svars. Parlamentet uppmanade medlemsstaterna att dela information med FN:s utredningsgrupp och att inrätta en tribunal för Iran för att säkerställa ansvarsutkrävande och möjliggöra universell jurisdiktion i europeiska domstolar.

Skärp sanktionerna och stäng regimens ambassader

Europaparlamentarikerna uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att täppa till luckor i verkställandet av sanktioner. De uppmanade även rådet att utöka sanktionerna mot iranska tjänstemän som är ansvariga för förtrycket, däribland rättsväsendet, fängelseförvaltningen och enheter med anknytning till den högste ledaren. De efterlyste även sanktioner mot revolutionsgardet samt inreseförbud för dess medlemmar och deras familjer.

Resolutionen förespråkade dessutom kraftigare åtgärder mot regimens transnationella förtryck. Den krävde att medlemsstaterna stänger regimens diplomatiska beskickningar som är förknippade med detta förtryck.

Säkra tillgången till internet

Europaparlamentarikerna uppmanade dessutom EU och likasinnade länder att hjälpa iranier att säkra tillgången till internet, mot bakgrund av regimens återkommande internetnedstängningar, inte minst den historiskt långa nedstängningen under året.

Inlägget EP fördömer politiska avrättningar och stöder folkets kamp för demokrati dök först upp på FFFI.

De två politiska fångarna stod även åtalade för väpnat uppror genom att ha bildat ”olagliga” grupper med syfte att störa ”säkerheten”.

Enligt uppgifter greps Ramin för två år sedan och Karim för fem år sedan. Båda satt fängslade från gripandet fram till avrättningen.

Samtidigt fastställde regimen dödsdomen mot en annan politisk fånge, Manouchehr Fallah. Regimens rättsväsende hade dömt honom till döden för påstått samröre med den iranska oppositionen Folkets Mojahedin.

Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) fördömde kraftigt avrättningarna i ett uttalande. Det uppmanade återigen FN och medlemsstaterna att vidta omedelbara och konkreta åtgärder för att stoppa politiska avrättningar i Iran.

Torsdagens avrättningar ingår i den växande vågen av politiska avrättningar i Iran, som särskilt drabbar landets olika folkgrupper. Avrättningarna utgör också regimens hämnd mot Irans folkgrupper för deras organiserade motstånd och regimkritiska protester som pågår nästan dagligen i deras provinser.

Inlägget Iran: två kurdiska fångar avrättade i växande våg av politiska avrättningar dök först upp på FFFI.

I veckans uttalande skriver kampanjen att politiska avrättningarna i landet har ökat. Regimen har avrättat minst 23 politiska fångar och personer anklagade för säkerhetsrelaterade brott sedan den 22 mars.

Det noterar också en oroväckande ökning av påtvingade försvinnanden efter dessa avrättningar. Uttalandet avslöjar vidare att regimen vägrar lämna tillbaka kropparna till sex avrättade politiska fångar som deltog i kampanjen. Det trots att regimen avrättade Vahid Bani‑Amerian, Pouya Ghobadi, Babak Alipour, Akbar (Shahrokh) Daneshvarkar, Mohammad Taghvi och Abolhassan Montazer för 40 dagar sedan.

Läget för mänskliga rättigheter försämrats ytterligare efter rapporter om att regimen har arresterat familjemedlemmar som sökte svar.

Den 18 april 2026 grep regimens repressiva säkerhetsstyrkor Azam och Akram Daneshvarkar, systrarna till den avrättade Akbar Daneshvarkar, vid en rättsmedicinsk anläggning där de frågade efter hans kvarlevor. FFFI rapporterade om deras gripande den första maj. Regimen har enligt uppgifter tagit dem till en okänd plats.

Inlägget Politiska fångars kampanj mot avrättningar fortsätter och når ny milstolpe dök först upp på FFFI.