Deltagarna krävde rättvisa för regimens offer och för alla dem som har mist livet i det iranska folkets kamp för frihet. De betonade även vikten av att bevara minnet av dem som dog i strävan efter frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Svensk- och exiliranierna uppmanade Sverige och EU att fördöma politiska avrättningar i Iran och stödja iranska folkets frihetskamp. De uppmanade även Sverige och EU att ställa sig bakom kampanjen för rättvisa och vidta konkreta åtgärder i FN för att ställa regimen till svars för systematiska brott mot mänskligheten.

Kampanj mot avrättningar i Göteborg

Svensk- och exiliranier, sympatisörer till NCRI Iranska nationella motståndsrådet, i Göteborg hedrade också martyrerna under en manifestation mot avrättningar i Iran. De ställde sig bakom kraven på rättvisa och uppmanade Sverige och EU att vidta konkreta åtgärder för att stoppa avrättningar i Iran.

De stödde dessutom politiska fångars kampanj mot dödsstraff i Iran ”Tisdagar mot avrättningar” som gick in på sin 133 vecka igår.

Massakern 1988: brott mot internationell humanitär rätt och krav på rättvisa

Svenska domstolar har redan fastslagit att massavrättningarna av politiska fångar 1988 skedde efter en fatwa utfärdad av Irans högsta ledare. Domstolarna har också slagit fast att avrättningarna skedde i strid med den internationella humanitära rätten och därför utgjorde ett grovt folkrättsbrott.

I sin Iranresolution förra året varnade generalförsamlingen för en möjlig upprepning av de godtyckliga massavrättningarna 1988.

FN:s utredningsgrupp har dessutom uppmanat medlemsstaterna att om möjligt använda nationell lagstiftning för att ställa förövare till svars. I sin rapport förra året konstaterar utredningsgruppen att regimens revolutionsgarde, polisen och rättsväsendet i Iran utgör kärnan i ett statsstyrt förtryck som syftar till att kväsa folkliga protester och oppositionella.

Inlägget Svensk- och exiliranier hedrar martyrerna från de senaste upproren i Iran och massakern 1988 dök först upp på FFFI.

”Användningen av dödsstraff för att tysta oppositionen, skrämma civilsamhället och bestraffa personer som utövar sina mänskliga fri- och rättigheter kan aldrig rättfärdigas”, säger länderna i ett gemensamt uttalande på onsdagen och tillägger.

”Iranska folket måste ha möjlighet att utöva sin rätt till yttrandefrihet och fredliga sammankomster utan rädsla.”

”Vi uppmanar vidare [regimen] att lyssna på sitt eget folk när de kräver förändring och att vidta meningsfulla åtgärder för att säkra respekt för mänskliga rättigheter.”

Inlägget Sverige och flera europeiska länder fördömer avrättningar i Iran dök först upp på FFFI.

Regimens statliga medier och tjänstemän återspeglar ledarnas rädsla för dessa aktiviteter genom att ständigt varna för framtida uppror.

Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) publicerade i veckan en sammanfattning av verifierade regimkritiska aktiviteter och operationer i landet mellan den 2 och 8 augusti. Motståndsenheter som sprider det folkliga motståndet och kampen för frihet tar enorma personliga risker. Vid en eventuell arrest riskerar de tortyr, långa fängelsestraff och även dödsstraff.

”Från stora storstadskärnor till provinser vid gränsen har samordnade nätverk kopplade till Folkets Mojahedin genomfört omfattande kampanjer mot avrättningar samt operationer mot regimens offentliga propaganda”, skriver NCRI och tillägger.

”Motståndsnätverk genomförde en bred kampanj med både visuella inslag och praktiska aktioner i flera stora städer. De visade stöd för oppositionens satellitsändningar och markerade viktiga och historiska milstolpar i kampen mot prästerskapets religiösa envälde.”

En del av dessa aktiviteter bestod i att stödja politiska fångars pågående kampanj mot avrättningar, samt att sätta eld på regimens propagandaaffischer med bilder på regimens ledare.

Den iranska oppositionsgruppen Folkets Mojahedin, som ingår i NCRI, publicerade flera videoklipp från dessa aktiviteter på sitt officiella X-konto.

Inlägget Iran: Folkligt motstånd fortsätter trots krig och politiska avrättningar dök först upp på FFFI.

Det tillkännager Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) i ett uttalande på lördagen som också identifierar de arresterade.

NCRI, där Folkets Mojahedin också ingår, varnar dessutom för att ödet för några av de frihetsberövade är okänt. Den iranska motståndsrörelsen uppmanar FN, FN:s människorättschef och FN:s särskilda rapportör för Iran att kräva besked från regimen om de frihetsberövades status. Den uppmanar även berörda FN-organ och experter att besöka landets fängelser i enlighet med sina mandat.

Information om de arresterade Folkets Mojahedin-sympatisörer

1. Abolhasan Gholamreza-Nasab, 42-årig far från Sarbaz. Arresterad i Bam i maj 2026.
2. Ali-Akbar Karimi, 42 år, elektriker från Chenaran. Gift och har två barn. Arresterad i Chenaran i maj 2026.
3. Amir-Hossein Baddaghi, 21 år, från Khoy, student vid Tabriz universitet. Arresterad i Uromyieh i maj 2026.
4. Mahmoud-Ali Arab, 20 år, från Azadshahr i provinsen Golestan. Arresterad i Azadshahr i maj 2026.
5. Ehsan Sahraei, 45 år, från Shahreza, gift och har två barn. Arresterad i Shahreza i maj 2026.
6. Alireza Dahmardeh, 18 år, från Ziba Shahr i Zahedan. Arresterad i Zahedan i juni 2026.
7. Javad Behzadi, 34 år, murare från Firuzabad i provinsen Fars. Far till två. Arresterad i Bushehr i juni 2026. Hans bror, Ehsan Behzadi (29 år), sitter också i fängelset.
8. Ghazal Sayyadi, 38 år, från Teheran. Arresterad i Andisheh (Teheran) i juli 2026.
9. Ashkan Mortazavi, 38 år, från Sarpol-e Zahab. Han har en kandidatexamen och är bosatt i Mohammadshahr, Karaj. Arresterad i Karaj i juli 2026.
10. Benjamin Obaydi, 41-årig förälder från Masal i provinsen Gilan med doktorsexamen i konst. Arresterad i Masal i juli 2026.
11. Amir-Aslan Mameneh, 20 år, från Ilam. Arresterad i Ilam i juli 2026. Regimen hade arresterat honom tidigare i september 2025.

Inlägget Iran: 11 sympatisörer till Folkets Mojahedin arresterade dök först upp på FFFI.

Det sade FN:s högkommissarien för mänskliga rättigheter Volker Türk i ett uttalande om avrättningar i Iran på onsdagen.

Han uttryckte samtidigt oro över det ökade antalet avrättningar och utfärdade dödsdomar i Iran sedan mars. Han beskrev utveckling som oroväckande och betonade att regimen fortsätter att använda dödsstraffet för att skrämma befolkningen och slå ner på oliktänkande.

– Jag uppmanar myndigheterna att omedelbart stoppa alla avrättningar och vidta åtgärder för att avskaffa dödsstraffet, sade Türk.

FN:s människorättschef betonar också att rättsväsendet utfärdar många dödsdomar efter orättvisa rättegångar, baserade på framtvingade bekännelser.

– Den fortsatta bristen på rättssäkerhet och garantier för en rättvis process är djupt oroande. Myndigheterna ska enligt uppgifter ha tvingat fram bekännelser genom tortyr och annan misshandel, sade han.

– Flera av avrättningarna skedde offentligt, och vissa skedde bara några veckor efter gripandet. Tolv personer fick dödsstraff efter en enda tre timmar lång förhandling bakom stängda dörrar, tillade han med hänvisning till det uppmärksammade fallet vid Alikhani-torget i Esfehan under januariupproret.

Som FFFI rapporterade tidigare avrättade regimen två unga demonstranter som var inblandade i fallet genom offentlig hängning den 28 juli.

Inlägget FN:s människorättschef: Iran använder avrättningar för att skrämma och tysta oliktänkande dök först upp på FFFI.

Detta gör obehindrad tillgång till internet svårare för hushåll och företag som redan pressas av landets ekonomiska kris. Mobiloperatörer har höjt priserna på datapaket med upp till tre gånger.

Men användare uppger att den verkliga prisökningen är ännu större. Det för att operatörerna har ändrat sättet som de räknar fram användarnas dataförbrukning, vilket gör att många betalar avsevärt mer för att få tillgång till det globala internet.

Samtidigt fortsätter återkommande nätstörningar, omfattande filtrering och censur samt försämrad kvalitet att skada Irans digitala ekonomi. Detta påverkar miljontals människor vars försörjning i allt högre grad är beroende av en stabil uppkoppling.

Utöver de officiella prishöjningarna uppger användare att mobiloperatörer i det tysta har ändrat hur de räknar dataförbrukningen. Mobiloperatörerna mätte tidigare dataanvändning utifrån internationell internettrafik, medan de debiterade inhemsk trafik till en lägre, rabatterad nivå. Enligt uppgifter räknar nu operatörerna istället kundernas dataanvändning utifrån den inhemska trafiken.

Det innebär att en gigabyte internationell internettrafik uppges konsumera cirka 2,7 gigabyte av användarens datakvot. Som en följd får kunder i praktiken ungefär 370 megabyte internationell internettrafik för varje gigabyte som ingår i deras datapaket.

Iranska regimen har skapat ett inhemskt internet för att kontrollera och begränsa folkets tillgång till utländska webbplatser, sociala medier och tjänster. Under kriget och de senaste årens folkliga protester har regimen stängt av internet för att kontrollera informationsflödet och narrativet.

Revolutionsgardet och regimen har stor inflytande över mobiloperatörerna i Iran. Prishöjningarna innebär i praktiken att tillgången till det globala internet blir en klassfråga.

Eftersom allt fler iranier lever i fattigdom har de i första hand råd att använda landets begränsade inhemska internet. Samtidigt kan den rikare eliten och personer nära makten fortsätta använda det dyrare globala internet.

Inlägget Iran: global internet blir en klassfråga dök först upp på FFFI.

Rapporten, som statliga medier hänvisar till, beräknar att 45,5 procent av Irans befolkning kommer att leva i fattigdom 2028, jämfört med dagens 41 procent. Om prognosen slår in skulle nästan en av två iranier leva under fattigdomsgränsen, vilket pekar på en fördjupad ekonomisk kris.

Den verkliga siffran är dock betydligt högre, enligt Iranexperter som menar att över hälften av Irans befolkning redan lever under fattigdomsgränsen.

Omfattande konsekvenser för samhället

Rapportens slutsatser understryker att försämrade levnadsvillkor inte längre bara syns i ekonomiska siffror. I stället märks de allt tydligare i hushållens vardag, där människor får allt svårare att betala för sådant som mat, boende och sjukvård.

Rapporten betonar också att konsekvenserna av en växande fattigdom sträcker sig långt bortom lägre inkomster för enskilda hushåll. Enligt rapporten bidrar en växande fattigdom till:

• Sämre utbildningskvalitet och fler skolavhopp.
• Minskad tillgång till sjukvård när vårdkostnaderna blir oöverkomliga.
• Ökad undernäring bland utsatta familjer.
• Fler fall av barnarbete.
• Växande sociala problem kopplade till utdragen ekonomisk nöd.

Medelklassen fortsätter att krympa

Utöver att fler människor hamnar under fattigdomsgränsen varnar rapporten för att Irans medelklass fortsätter att krympa. Samtidigt skyller rapporten inte landets ekonomiska svårigheter enbart på sanktioner eller på den senaste utvecklingen i regionen. I stället betonar den att långvariga politiska misslyckanden har spelat en central roll i hur folkets levnadsvillkor har blivit sämre.

Rapporten understryker att på varandra följande regeringar inte har prioriterat hushållens välfärd eller genomfört hållbara åtgärder för att minska fattigdomen, stärka medelklassen och förbättra människors vardag. Den slår också fast att regionala spänningar och säkerhetsrelaterade händelser kan ha skärpt trycket på ekonomin, men att problemen härrör från tidigare.

Bedömningen är ett ovanligt erkännande från en av regimens egna institutioner om att Irans ekonomiska kris i grunden har inhemska orsaker.

Försämrade ekonomi ledde till omfattande protester i januari

Omfattande folkliga protester mot den försämrade ekonomiska situationen, orsakad av en valuta i fritt fall och skenande inflation, spred sig i början av året.

Protesterna växte samman och omvandlades snabbt till ett landsomfattande uppror mot prästerskapets envälde, med krav på ett demokratiskt regimskifte.

Regimen slog ner upproret brutalt när revolutionsgardet och säkerhetsstyrkor öppnade eld mot demonstranterna och dödade tusentals människor. Sedan dess har flera av regimens tjänstemän, ledare och statliga medier varnat för stundande folkliga protester i framtiden, i takt med att landets ekonomiska kriser fortsätter.

Regimen har försökt skrämma folket och tysta oliktänkande genom politiska avrättningar. Den försöker också hindra framtida uppror genom att fortsätta kriget och vägra sluta en varaktig fred.

Inlägget Nära hälften av befolkningen i fattigdom 2028, varnar regimens egna rapport dök först upp på FFFI.

Nyhetsbyrån Mizan, knuten till regimens rättsväsende, rapporterade att Teherans åklagarmyndighet har tillkännagett att man avser att åtala individer som fördömer den senaste tidens avrättningar av fångar som regimen anklagar för inblandning i januariupproret och regimkritiska protestaktioner under året.

Uttalandet från åklagarmyndigheten anklagar kritikerna för direkt eller indirekt stöd till dem som man beskriver som ”upprorsmakare”. Det varnade för att de som motsätter sig dessa avrättningar kommer att bli åtalade utan nåd.

Iranska regimen är känd för att använda avrättningar som ett politiskt verktyg för att hota folket och kväsa oppositionella. Därigenom försöker regimen stoppa pågående regimkritiska protester och framtida landsomfattande uppror.

Men beslutet att åtala de som kampanjar mot avrättningar visar att regimens nya prioritet är att försöka tysta den offentliga debatten om själva användningen av dödsstraff.

Kraftåtgärd för att bemöta den växande folkliga rörelsen mot avrättningar

Denna folkliga kampanj har momentum på sin sida, särskilt efter de ökade politiska avrättningarna sedan krigets början.

Politiska fångars kampanj ”Tisdagar mot avrättningar” fortsätter i flera av landets fängelser och går nu in på sitt tredje år. Samtidigt har anhöriga till dödsdömda fångar och arresterade demonstranter, aktivister samt organisationer från civilsamhället gång på gång organiserat protester utanför landets fängelser med krav på att stoppa avrättningarna.

Nyligen tvingades regimen ge efter för dödsdömda fångars krav och skjuta upp flera planerade avrättningar. Det sedan 1 500 dödsdömda fångar i Ghezelhesar-fängelsets avdelning två gick ut i hungerstrejk efter att regimen flyttade flera av deras medfångar till dödsceller för att verkställa deras domar. Hungerstrejken pågick i 16 dagar trots hot och trakasserier. Slutligen gav regimen efter den 28 juli och flyttade tillbaka sex fångar som den hade tagit till dödsceller. Regimen stoppade även tillfälligt avrättningarna av fångar i denna avdelning.

Den växande inhemska rörelsen mot avrättningar har också spridit sig utanför landets gränser under det senaste året. Runtom i västvärlden, inte minst i Sverige, håller exiliranier dagliga protestaktioner och manifestationer till stöd för den folkliga rörelsen och deras krav på ett stopp för avrättningarna i landet.

Många parlamentariker och framstående politiker samt aktivister har också anslutit sig till den nu globala rörelsen mot dödsstraff i Iran.

Inlägget Iran: regimen kriminaliserar protester mot dödsstraff dök först upp på FFFI.