blogg.fjeldstad.se

Att tänka på när man köper bostadsrätt

2010-08-17T10:40:00.001+02:00

Jag har vid det här laget varit med om att både köpa och sälja en bostadsrätt vid ett par tillfällen, vilket alltid verkar vara en lika intressant upplevelse. Miljoner kronor byter ägare, allt ska gå snabbt och flera gånger har jag i efterhand känt mig dum för att jag blivit smålurad eller besviken på någon aspekt av processen. Lustigt nog har jag kommit på mig själv med att lägga mer tid på undersökande arbete när jag exempelvis köper en ny dator eller semesterresa än när jag köpt en lägenhet, trots att den senare affären förstås handlar om väldigt mycket mer pengar. Det är ju helt snedvridet, och jag har därför formulerat några punkter som jag tycker att man som köpare bör tänka på när man ska köpa en bostadsrätt.

Det finns mycket mer än detta som man bör ha i bakhuvudet vid ett köp (föreningens ekonomi, sin egen, bankernas villkor och så vidare) men dessa kommer direkt från egna lärdomar och kanske sådana man lätt glömmer. Förhoppningsvis kan jag på det här sättet hjälpa någon att göra en smidigare (och därmed bättre) bostadsaffär!

Gör en besiktning
Du har rätt att grundligt granska bostadsrätten innan du köper den - faktum är att du vid kontraktsskrivningen skriftligen intygar att du fått en sådan möjlighet. Om du exempelvis i efterhand märker att en vattenkran läcker kommer du inte kunna gå till säljaren och klaga, eftersom du hade kunnat upptäcka det vid en noggrann genomgång innan köpet.

I de fall jag har köpt eller sålt en bostadsrätt har mäklaren alltid sagt att det är en onödig kostnad att göra en besiktning av lägenheten (om man inte verkligen misstänker att något är fel). Jag skulle vilja påstå att om man köper något för kanske miljontals kronor så kan det vara värt att lägga ett par tusenlappar på en fackmannamässig genomgång. Jag kommer garanterat att göra det nästa gång.

Ett problem här är förstås att mäklaren alltid har så bråttom att få till ett avslut efter budgivningens slut, men man ska ha möjlighet att göra en besiktning. Leta reda på en vettig besiktningsman innan budgivningen startar och boka in själva inspektionen mellan budgivningens slut och kontraktsskrivningen (när du skrivit på köpehandlingarna är det för sent).

Dokumentera lägenhetens skick vid visning (eller besiktning)
Man köper en bostadsrätt i befintligt skick, och eftersom man kan (ska) undersöka den noggrant innan köpet kommer man sannolikt att kunna skaffa sig en bra bild av just hur detta skick är. Det är sedan säljarens ansvar att lägenhetens tillstånd inte försämras under den tid som löper mellan kontraktsskrivningen och tillträdesdagen. Detta är en väldigt bra anledning till att dokumentera hur lägenheten ser ut och fungerar vid tidpunkten för köpet.

Jag har varit med om att jag vid tillträdet upptäckt ett stort hål i en dörr till ett rum i den aktuella lägenheten. Jag är övertygad om att hålet inte fanns på visningen, men säljaren hävdar att det alltid varit där (och att jag alltså inte kan kräva att få dörren reparerad eller utbytt på säljarens bekostnad). Dörren var inte med på några bilder i objektsbeskrivningen och jag hade heller inte själv några konkreta belägg för att den skulle varit hel, vilket innebär att jag fick skylla mig själv.

Kanske äger du en digitalkamera eller en hyfsat modern mobiltelefon - ta dig i så fall tiden att spela in en filmsnutt eller ta bilder då du går på visningen, så har möjlighet att längre fram gå tillbaka och svart på vitt kunna visa upp i vilket skick lägenheten var vid visningstillfället. (Gör du en fullständig besiktning får du förstås ännu bättre underlag, men det skadar inte att dubbelgardera sig.) Detta tycker jag är exempel på en enkel förebyggande åtgärd som knappt tar någon tid och inte kostar en krona.

Låt säljaren montera ner allt du inte vill behålla

Båda gångerna jag köpt bostadsrätt har säljaren "av välvilja" frågat om jag kanske vill ha kvar en hylla, ett draperi eller liknande. I samtliga fall har det i efterhand visat sig att frågan grundat sig i att hyllan lämnar stora märken i väggen efter sig när man tar bort den, att väggen inte är målad bakom, att draperiets fästen förstör taket när man tar loss det och så vidare. Någon gång har jag varit smart och bett säljaren ta ned grejerna själv före köpet, men jag har även gått på en och annan mina.

Mitt tips är alltså: om du inte är helt säker på att du vill ha kvar det som säljaren erbjuder sig att lämna, se till att han eller hon tar det med sig. Det är alltid lättare och roligare att skaffa/sätta upp/montera något nytt än att försöka få bort spåren av något gammalt. Plus då blir det upp till säljaren att snygga till väggar och tak efter sig.

Ifrågasätt objektsbeskrivningen
Mäklaren är skyldig att redovisa den information som säljaren har uppgivit om bostadsrätten, men det är ingen garanti för att uppgifterna är varken korrekta eller fullständiga. Tänk på att det handlar om den kanske största affär du gjort med massor av pengar och därmed en viss risk inblandad. Mäklaren och säljaren är sannolikt personer som du aldrig tidigare träffat och inte vet särskilt mycket om, och de tjänar båda mycket pengar på affären. Vid minska otydlighet i objektsbeskrivningen (eller annat material), fråga! Och se till att få eventuella förtydliganden skriftligt - om det skulle uppstå en tvist i efterhand är det mycket svårare att driva den om man bara kan referera till muntliga uppgifter.

I objektsbeskrivningen för den senaste bostadsrätten jag köpte stod det "Bredband, 100 Mbit/s. Leverantör: Ownit". När jag sedan flyttade in visade det sig att det inte existerade något fysiskt bredbandsuttag. Jag ringde mäklaren som då beklagade att jag "missförstått" informationsmaterialet - det skulle förstås tolkas som att det finns möjlighet att ansluta sig till bredband, naturligvis mot någon okänd installationsavgift som jag själv får stå för (flera tusenlappar). Här kan man tycka att det är uppenbart att mäklaren formulerat objektsbeskrivningen på ett bedrägligt sätt, men det är för den sakens skull inte säkert att det är så lätt att få någon ekonomisk ersättning. Lärdom: ifrågasätt uppgifterna. Lita inte på mäklaren. Lita inte på säljaren. Skaffa skriftligt underlag.

Lycka till i din nästa bostadsaffär!

Migrering från Wordpress till Blogger

2010-06-11T16:55:00.002+02:00

Jag har flyttat min blogg från egenhostad Wordpress till Blogger (moooolnet...). Det verkar vara mycket vanligare att man gör tvärt om, troligen för att en blogginstallation man själv "äger" går att modifiera väldigt mycket, men jag har insett att jag lider mer av administrationen som egenhosting innebär än vad jag gottar mig åt anpassningsmöjligheterna. Jag valde Blogger framför Wordpress.com (hostad lösning) eftersom jag litar mer på Google än Automattic, trots att det innebar en hårigare flyttprocess. För att underlätta för andra som funderar på att gå samma väg tänkte jag ägna resten av det här inlägget åt att beskriva hur en migrering från egen Wordpressinstallation till Blogger kan gå till.

Exportera alla inlägg och kommentarer via Wordpress-admin. Resultatet blir en XML-fil.
Använd ett verktyg för att konvertera exportfilen till ett format som Blogger kan förstå.
Uppdatera manuellt tidszonen för alla datum i den genererade XML-filen. (Här godtog jag att tidsstämplarna blir felaktiga med avseende på sommartid.)
Sätt upp en ny subdomän (i mitt fall static.fjeldstad.se) och kopiera över alla bilder och övriga filer från wp-content/uploads-katalogen i Wordpressinstallationen. Detta för att slippa manuellt lägga upp alla existerande filer och bilder på Blogger.
Uppdatera alla referenser till filer i wp-content/uploads i exportfilen så att de istället pekar på motsvarande sökväg under den nya subdomänen. (Exempel: http://blogg.fjeldstad.se/wp-content/uploads/2010/06/exempel.jpg blir http://static.fjeldstad.se/wp-content-uploads/2010/06/exempel.jpg.)
Importera inlägg och kommentarer till Blogger. Publicera automatiskt importerade inlägg.
Sätt upp ytterligare en ny subdomän med en kopia av hela Wordpressinstallationen. (I mitt fall wp.fjeldstad.se.)
Konfigurera Blogger för att använda ett specifikt domännamn (i mitt fall blogg.fjeldstad.se istället för hihaj.blogspot.com).
Konfigurera Blogger för att använda tidigare uppsatt Wordpress-klon (wp.fjeldstad.se) som "fallback" vid saknade filer. Detta innebär att om en adress inte motsvarar någon fil som Blogger känner till så byts domännamnet i adressen automatiskt ut mot fallbackdomänen och användaren skickas dit.
Installera ett redirect-plugin i Wordpress-klonen.
Gå igenom samtliga inlägg via Wordpress-klonens adminsystem och lägg till en redirect till respektive ny inläggsadress. Detta är nödvändigt då man inte har möjlighet att påverka adresstrukturen hos Blogger, och det är inte sannolikt att man har samma struktur i Wordpress. Man vill ju att besökare som följer länkar till de "gamla" inläggen ska hamna rätt (på inläggets sida hos Blogger). Även viktigt så att sökmotorerna förstår att inläggen bytt adress. Detta steg skulle man kunna göra automatiskt (via programmering mot Bloggers repektive Wordpress' API:n) - alternativt gör man det manuellt och ser det som terapi.
Peka om bloggens adress (i mitt fall blogg.fjeldstad.se) till Bloggers IP-adresser. Instruktioner finns i Bloggers hjälpavsnitt.
Klistra in Google Analytics-koden för bloggen längst ner i Bloggertemat (om du använder Analytics). Googla för instruktioner, inte svårt.
Uppdatera Feedburners feed-adress så att den pekar på adressen för flödet som Blogger producerar (om du använder Feedburner). Lägg även in adressen till Feedburner-flödet i Bloggers inställningar.
Gå igenom alla migrerade inlägg och se så att de ser schyssta ut - ibland verkar det bli lite konstigt med whitespace, avhjälps genom att öppna och spara inlägget i Blogger-admin. Uppdatera även interna länkar (länkar mellan inlägg på bloggen) så att de inte behöver studsa via fallbacksajten. Detta steg är sannolikt möjligt att automatisera. Jag gjorde det manuellt.
Klart! För mig tog migreringen totalt omkring tre timmar (exklusive inläsning på processen), men då var det också en hel del manuell handpåläggning.

Jag har alltså kvar en Wordpressinstallation under en särskild subdomän (wp.fjeldstad.se) som har som enda syfte att omdirigera sökmotorer och besökare via permanenta redirects från gamla adresser till nya. Det borde göra att jag får behålla min PageRank för inläggen, så även om det är ett meckigt steg tror jag att det är värt det.

Nästa steg är att göra en egen designmall så att bloggen känns lite mer personlig.

Lunarstorm läggs ner - rädda dina blogginlägg och bilder

2010-06-09T10:29:00.004+02:00

Tonårssajten Lunarstorm var det hett någonstans kring år 2000 men har på senare år tappat användare i en stadig ström. Nu har företaget bakom sajten officiellt gått ut med nyheten att Lunarstorm kommer att läggas ner; sajten stänger dörrarna för gott den 8:e augusti i år. Detta innebär att det är dags för den som har skrivit blogg eller lagt upp en massa bilder på Lunarstorm att försöka rädda det som man vill ha kvar, av nostalgiska skäl exempelvis. Det tråkiga är att eftersom Lunarstorm är ett väldigt "slutet" system så har det alltid varit svårt att exportera sina prylar. Och den goda nyheten är att mitt lilla program Lunarspindeln gör just allt detta mycket enkelt. Här kommer en steg-för-steg-beskrivning för hur du laddar ner dina grejer till din dator, och sedan några ord om hur man kan importera sin Lunarstormblogg till en ny bloggmotor.

Steg 1: Installera Lunarspindeln
Lunarspindeln är ett gratisprogram för Windows. Du laddar ner det från denna sida.

Steg 2: Starta programmet
När du startar Lunarspindeln visas en sökruta där du kan skriva in användarnamnet på en Lunarstormmedlem, exempelvis dig själv.

Steg 3: Leta upp din användare
Skriv in ett användarnamn och klicka på "Sök". Efter ett par sekunder visas användarnamnet tillsammans med porträttbilden och det antal blogginlägg respektive gallerikategorier (mappar) som Lunarspindeln kunnat hitta för denna användare. Observera att all information som visas är publik - vem som helst kan via en vanlig webbläsare hitta samma information utan att behöva vara inloggad på Lunarstorm. Detta innebär också att eventuella "hemliga" blogginlägg inte kommer att kunna laddas ner.

Steg 3: Ladda ner blogginlägg och galleribilder
För att spara (publika) blogginlägg och galleribilder klickar du helt enkelt på respektive knapp i Lunarspindeln. Det skapas automatiskt en mapp på skrivbordet som heter "Lunarstorm", och i den en mapp för varje användare du laddat ner inlägg eller bilder från. Bloggen sparas i två format: ren text och RSS (XML). Klart!

Och sedan då...?
När du väl har fått ut det du vill ha kvar från Lunarstorm kanske det är dags att börja fundera på hur du vill blogga och dela med dig av bilder i fortsättningen. Själv tycker jag att Flickr och Picasa Web Albums är bra tjänster för att publicera bildalbum, och Wordpress är en lättanvänd bloggmotor som man antingen kan installera själv på ett webbhotell eller använda någon färdig installation av. Wordpress har dessutom en funktion för att importera blogginlägg från RSS (ej tillgängligt i alla färdiga installationer, saknas exempelvis på Wordpress.com) vilket innebär att du kan få in alla dina Lunarstorminlägg på den nya bloggen med ett par klick.

Lycka till!

Fixa snabbare uppladdningar i Picasa

2010-06-08T23:12:00.002+02:00

Jag skrev nyss ett inlägg om hur jag börjat använda Picasa Web Albums som backuptjänst för mina foton. Första backuptagningen är förstås omfattande, men jag reagerade på att den verkade gå väldigt långsamt och dessutom var fruktansvärt diskintensiv. Nu hittade jag en liten inställning i Picasa som löste problemet: justera nivån av nätverksloggning.

Som standard är Picasa konfigurerat för att logga all nätverkskommunikation, vilket innebär att det blir fullt upp när man vill överföra många bilder i ett svep. Jag ändrade till att endast logga eventuella fel, och vips gick min uppladdningshastighet från typ 70 kB/s till ungefär 350-500 kB/s. Fortfarande inte direkt bländande hastighet med tanke på att jag har kapacitet för 8 Mbit/s upp/ned, men ändå en stor förbättring. Bonus för att hårddiskarna inte knastrar ihjäl sig (eller mig) också.

Bilden nedan visar mina inställningar efter ändringen.

Ny backupstrategi för mina bilder - Picasa Web Albums

2010-06-08T21:40:00.002+02:00

För något halvår sedan skrev jag om hur jag hade valt Jungle Disk som onlinebackuplösning för alla mina viktiga filer. Som en liten uppföljning kan jag säga att jag är väldigt nöjd med tjänsten - jag betalar normalt mellan 40-50 kr per månad för en backup på cirka 35 GB, och då ingår en riktigt smidig synkfunktion som ser till att mina jobbfiler hålls uppdaterade mellan mina två datorer (ja, den är bättre än Dropbox - man kan exempelvis välja vilka mappar som ska synkas, vilken lyx...). Allt sker förstås i bakgrunden vilket innebär att jag aldrig ens märker att något händer, och skulle något gå fel så får jag e-post som talar om detta så att jag kan ta en titt. Som sagt, en väldigt välfungerande och smidig tjänst.

En stor del av det jag säkerhetskopierar är foton jag samlat på mig genom åren och som har ett stort affektionsvärde. Jag använder Googles gratisprogramvara Picasa för att organisera bilderna och har tidigare ibland lagt upp bilder i den webbaserade motsvarigheten, Picasa Web Albums. 1 GB utrymme ingår gratis när man skapar ett Google-konto och den gränsen har inte varit svår att hålla mig under när jag bara undantagsvis lagt upp något mindre album jag velat dela med mig av.

Nu har jag dock tänkt om. Google erbjuder uppgraderingar av utrymmet (mot en avgift) som då delas mellan Gmail, Docs och Picasa Web Albums. 20 GB extra (utöver det man alltid har tillgång till kostnadsfritt) kostar $5 per år, vilket motsvarar cirka $0,02 per GB och månad. Detta kan jämföras med Jungle Disks lagringstaxa (via Rackspace Cloud) på $0,15 per GB och månad. Hittills har mitt resonemang varit att den extra kostnaden vägs upp av att det är smidigt att ha allt säkerhetskopierat till ett och samma ställe, men nu jag har bestämt mig för att omvärdera detta.

Den nya planen blir alltså att synkronisera alla mina bildalbum (som jag redan har i Picasa lokalt på datorn) med Picasa Web Albums. Jag kommer att ha alla bilder smidigt tillgängliga på nätet, vilket betyder att jag enkelt kan dela ut dem till vänner när jag vill (en funktion som saknas i Jungle Disk) och rent allmänt komma åt dem varifrån som helst utan att behöva någon särskild programvara. Så man kan säga att jag får en för (det specifika) ändamålet bättre tjänst till ett lägre pris, vilket ju är trevligt. Jag kommer dock naturligtvis fortsätta använda Jungle Disk för allt som ska säkerhetskopieras och/eller synkas förutom just bilder.

Uppdatering (några timmar senare): Om du har problem med att uppladdningarna går långsamt, testa att ändra nivån av loggning för nätverksaktivitet i Picasa. Det hjälpte väldigt mycket för mig.

Spotify borde ha lärt sig av Google Buzz

2010-04-27T22:32:00.002+02:00

Idag släpptes Spotify 0.4.3 med en rad nya funktioner, varav flera bygger på integration med "sociala medier", framför allt Facebook. Man har nu bland annat ständigt tillgång till en lista över "Spotifyvänner" som man kan se vilken musik de lyssnar mest på, vilka spellistor de skapat och liknande.

Vid installationen av den nya Spotifyversionen ställs frågan om man vill aktivera Facebookintegrationen, och om man svarar ja publiceras direkt en länk till ens profilsida hos Spotify i ens Facebookflöde. På denna profilsida ligger som standard samtliga egna spellistor med, och programmet har räknat ut vilka artister och låtar man spelat flest gånger. Vem som helst kan titta på ens profilsida utan att man blir medveten om det.

När Google släppte Buzz fick de direkt kritik för att tjänsten automatiskt aktiverades och publicerade information om användarna som de inte själva valt att lägga ut. Google fick rejält på skallen och valde att ändra så att kontrollen över vem som får se vad blev mer lättillgänglig och explicit. Jag tycker att Spotify borde ha lärt sig av Googles läxa och inte gjort en massa antaganden om hur jag vill hantera min privata information. Några specifika exempel:

Jag skulle vilja ges en möjlighet att titta igenom och redigera min nya profilsida innan något publiceras första gången.
Nya inställningar som rör publicering av min information bör presenteras vid installationstillfället.
Jag bör kunna välja huruvida min profilinformation helt eller delvis endast ska vara synlig för de personer jag uttryckligen godkänner (mina vänner).
Facebook bör aldrig posta något till min Facebooksida utan att jag ber om det. Reklamen Spotify gör för sig själv under installationen är ett exempel på hur jag inte vill att programmet ska bete sig.
Jag vill veta när någon har lagt till mig på sin lista över Spotifyvänner och kunna välja om detta är okej eller inte.

Jag gillar verkligen Spotify som tjänst och betalar gärna en slant för att slippa reklam och kunna ta med mig den när jag är på resande fot. Men jag kan bara sucka över hur Spotifys intåg bland de sociala medierna gick till, när förutsättningarna för att göra rätt faktiskt är goda. Det handlar ju bara om sunt förnuft.

Synkronisera bokmärken mellan datorer i Google Chrome

2010-01-29T18:07:00.001+01:00

Ofta hittar jag en bra artikel eller ett intressant foruminlägg på webben som jag bokmärker för att läsa senare. Sedan när jag sitter och jobbar med en relaterad uppgift och kommer att tänka på den där sidan jag hittade så upptäcker jag att bokmärket ju ligger på min andra dator - typiskt irriterande. Nu härom dagen fick jag syn på den här lilla påannonseringen när jag öppnade en ny flik i Google Chrome:

Google har byggt in en funktion i Chrome som gör att man kan spara alla sina bokmärken centralt under sitt Google-konto, vilket innebär att man kan hålla godtyckligt antal datorers bokmärken synkroniserade. Det enda man behöver göra är att klicka på knappen en gång per dator som man vill synka och ange inloggningsuppgifter för sitt Google-konto. Mycket smidigt!

Parentes: För mig är det inget problem eftersom jag i princip är ensam användare på mina båda datorer, men det vore intressant att se om man kan ha två olika synkprofiler mot olika konton på samma dator...misstänker att funktionen inte är så avancerad. Har man ett verkligt behov av att variera innehåll per användare så kan man ju alltid skapa flera användare i operativsystemet.

Hur som helst - jag rekommenderar varmt den nya bokmärkessynkfunktionen i Google Chrome!

Boktips: Metro 2033

2009-12-26T19:08:00.001+01:00

Julens boktips är den ryska "Metro 2033" av den lika ryske Dmitrij Gluchovskij som handlar om en framtid där de enda överlevande människorna efter ett globalt kärnvapenkrig hankar sig fram i tunnelbanan under Moskva. Varje station är mer eller mindre ett eget litet samhälle där folket bor i tält, käkar champinjoner och hör rykten om att skumma grejer pågår i andra delar av tunnelsystemet. Huvudpersonen är en nisse som åtar sig ett uppdrag som innebär att han måste lämna stationen där han levt större delen av sitt liv och ge sig ut på en vandringsfärd genom underjorden. Det händer en massa konstiga saker (mutanter, kannibalism, spökerier etc.) och boken är genomgående riktigt stämningsfull och spännande. Gillar man dystopier i stil med Fallout så är detta definitivt schysst läsning. Bonus är att det ser ut att bli första delen i en trilogi, plus att man håller på och gör ett spel av hela historien.

Köp! Läs!

Ekonomiska speltips i novembermörkret

2009-11-18T15:11:00.002+01:00

Om man är det minsta intresserad av spel brukar den här tiden före jul vara goda tider, och i år är inget undantag med titlar som Modern Warfare 2, Operation Flashpoint 2, Dragon Age: Origins och så vidare. Men om man inte riktigt orkar punga ut med 400-600 kr för ett spel finns förstås alltid alternativ som är snällare mot plånboken. Ofta hittar åtminstone jag ett gäng spel som jag tidigare tänkt skaffa men glömt bort. Här är några tips:

Dead Space (PS3), 199 kr på CDON
Fallout 3 (PS3), 199 kr på CDON
Left 4 Dead (PC), 199 kr på CDON
Skate 2 (X360), 199 kr på CDON
Mirror's Edge (PS3), 139 kr på Webhallen
Bionic Commando (X630), 199 kr på Webhallen
Prince of Persia (PS3), 199 kr på Webhallen
Resident Evil 4 (Wii), 269 kr på Megastore

Har du fler? Dela med dig!

Cleanify.net släppt

2009-10-29T19:56:00.002+01:00

Precis nyss släpptes Cleanify.net, en slags betaversion av min approach till riktigt snygga Spotifylänkar. Härom dagen lade jag ju upp en sida där jag experimenterade med tekniken, men nu är flera stora förbättringar gjorda som faktiskt kan göra detta riktigt användbart. Features:

Adresser på formen http://cleanify.net/play/track/in-flames/morphing-into-primal - grymt snygga.
Automatisk översättning av alla Spotifyadresser som man kopierar/klipper ut (för närvarande endast Windows) - känns som magi.

Testa gärna!

Snyggare Spotify-adresser med Cleanify

2009-10-27T13:16:00.002+01:00

Jag skrev igår en kort notis om att Spotify släppt ett API som gör att man exempelvis kan slå upp Spotify-URL:er och få veta information om artisten/albumet/spåret men att själva URL:erna fortfarande är fula - man kan inte utläsa ur adressen vad som faktiskt kommer spelas när man följer den.

Så i morse satte jag mig och snabbkodade ihop en mycket simpel liten webbapplikation som översätter en vanlig Spotify-adress till en läsbar motsvarighet. Du hittar applikationen, som jag kallat Cleanify, på cleanify.hihaj.com cleanify.net. Testa gärna!

Rent tekniskt fungerar det så att man anger vilken Spotify-adress man vill använda, varpå Cleanify gör ett uppslag mot Spotifys metadata-API och hämtar artist, album och spårinformation (beroende på vilken typ av länk det handlar om). En ny länk innehållande artist etc. genereras och går att använda istället för den ursprungliga. Delar av ursprungsadressen läggs till i slutet av den nya, och själva vidarebefordringen baseras på dessa delar. En väldigt enkel och kanske till och med naiv implementation, men det fungerar.

Uppdatering: Nu finns en "riktig" version av Cleanify med snyggare länkar och ett program som automatiskt översätter Spotifylänkar i bakgrunden. Här är ett blogginlägg som beskriver den kort.

I can haz clean Spotify URL?

2009-10-26T19:59:00.002+01:00

Läste idag att Spotify har publicerat ett "metadata-API" där man bland annat kan "slå upp" Spotify-URL:ar och få tillbaka artist- och albuminformation. Med andra ord är det tekniskt möjligt att göra typ en webbtjänst som skapar fina Spotify-URL:ar som översätts till fungerande, fula motsvarigheter när man klickar på dem.

Men frågan är då: hur svårt är det för Spotify att göra URL:arna fina från början? Jag vill alltså ha exempelvis http://open.spotify.com/Dream-Theater/The-best-of-times istället för http://open.spotify.com/track/1FESZiB2Usc0HxZVqXqHPM. För mig skulle det vara helt okej att de lade till den där crazy hashsträngen (1FESZiB2Usc0HxZVqXqHPM) efter låttiteln i adressen och gjorde uppslaget enbart på den - huvudsaken är att man ser vad det är man kommer få lyssna på innan man följer länken.

Bara en tanke alltså.

Uppdatering: Tills vidare kan man använda cleanify.hihaj.com som jag kodade ihop nu på morgonen. Fixar en läsbar URL som även fungerar som länk på exempelvis Facebook eftersom den är en redirect till den "riktiga" Spotify-URL:en. Exempel: http://cleanify.hihaj.com/play/dream-theater/the-best-of-times/track/1FESZiB2Usc0HxZVqXqHPM

Uppdatering: Se Cleanify.net och/eller det här blogginlägget.

Lär YSlow känna igen fler CDN-adresser

2009-10-26T17:30:00.002+01:00

Många webbutvecklare använder Yahoos Firebug-tillägg YSlow för att utvärdera prestanda på sina sajter och hitta aspekter med förbättringspotential. I princip kan man säga att YSlow utgår från ett visst regelverk och ger en sajt ett betyg inom ett antal olika grenar. Det hela viktas ihop till ett totalbetyg som mer eller mindre säger hur optimerad sajten är (från besökarens perspektiv - prestandaproblem på serversidan kan av naturliga skäl inte tas med i undersökningen).

En gren som de flesta mindre sajter får dras med låga betyg i är "Use a Content Delivery Network (CDN)" - alltså att använda ett särskilt servernätverk specifikt för att leverera statiskt innehåll (som bilder, stylesheets, javascript etc.) till besökaren. Detta är normalt något som större webbplatser utnyttjar men som "vanliga bloggare" och liknande kanske inte kan lägga pengar på. Och om man ändå lägger pengar på det och kör testet igen så är risken stor att man ändå får lägsta möjliga betyg. Varför? Jo, som standard känner YSlow bara till någon enstaka CDN-adress (sannolikt Yahoos egna CDN), och om man skaffat ett konto någon annan stans förstår YSlow inte att det faktiskt är ett CDN. Men det går att rätta till (åtminstone hjälpligt).

Under listan över filer som YSlow tycker ska läggas ut på ett CDN står det "You can specify CDN hostnames in your preferences. See YSlow FAQ for details.". Följer man länken och läser i FAQ:en så ser man att man först ska öppna Firefoxinställningarna genom att skriva about:config i adressfältet och sedan modifiera värdet som ligger under extensions.yslow.cdnHostnames (som är en tom textsträng som standard). Här skriver man alltså in adressen till sitt CDN, startar om Firefox och kan sedan förvänta sig en betydligt bättre poäng av YSlow.

Jag irriterade mig dock på att standardinställningarna inte innehåller ens de vanligaste eller största CDN-adresserna och gjorde därför en liten undersökning. Detta är vad jag kom fram till - jag ger dock inga som helst garantier för att listan stämmer fullt ut.

SimpleCDN - simplecdn.net
Akamai - akamai.net
Limelight Networks - llnwd.net
Amazon CloudFront - cloudfront.net
Rackspace Cloud Files - cdn.cloudfiles.rackspacecloud.com
Cachefly - cachefly.com
CoralCDN - nyud.net
Mirror Image Internet - mirror-image.net
Flickr - static.flickr.com
Highwinds - hwcdn.net
EdgeCast Networks - edgecastcdn.net
Facebook - fbcdn.net
BitGravity - bitgravity.com
AOL - aolcdn.com
Google APIs - googleapis.com
Google Analytics - google-analytics.com
Yahoo APIs - yahooapis.com
Cotendo - cotcdn.net
Level 3 Communications - level3.net
Internap - internap.com

Anger man alla dessa (separerade med komman) borde man kunna få ett mer sanningsenligt resultat när man av nyfikenhet kör YSlow på andra sajter än ens egna. Lägg till nedanstående textsträng under konfigurationsnyckeln extensions.yslow.cdnHostnames i Firefox så finns det i alla fall en teoretisk möjlighet att du kommer börja se några andra betyg än "F" på "Use a Content Delivery Network (CDN)" i YSlow.

simplecdn.net, akamai.net, llnwd.net, cloudfront.net, cdn.cloudfiles.rackspacecloud.com, cachefly.com, nyud.net, mirror-image.net, static.flickr.com, hwcdn.net, edgecastcdn.net, fbcdn.net, bitgravity.com, aolcdn.com, googleapis.com, yahooapis.com, cotcdn.net, level3.net, internap.com, google-analytics.com

Notis: Många större sajter mappar en egen subdomän till sitt CDN, vilket "döljer" leverantören för YSlow. Exempelvis om jag hade, säg, Level 3 som CDN-leverantör så skulle jag kunna peka adressen cdn.fjeldstad.se till mitt konto hos Level 3 (som egentligen kanske har adressen fjeldstad.level3.net) för att få det att se lite snyggare ut om någon kollar min sidkod. YSlow skulle då sannolikt säga att fjeldstad.se inte använder något CDN, trots att jag lagt till level3.net i konfigurationen. Smällar man får ta tycker jag - man kan ju inte gärna sitta och lägga till alla enskilda sajters egna påhittade CDN-adresser.

Flexibel onlinebackup med Jungle Disk

2009-10-19T12:24:00.002+02:00

För några år sedan hade jag grav otur: just när jag höll på att installera om operativsystemet på min dator kraschade den externa hårddisken där jag hade lagt en massa filer som skulle flyttas över från det gamla till det nya systemet. Sedan dess har jag varit rätt noga med att ha en ordentlig backup för att slippa förlora fler dokument, bilder och andra filer. Hittills har jag inte hittat någon lösning som varit perfekt, men nu tror jag att jag äntligen kan vara något riktigt bra på spåren. Igår kväll installerade jag nämligen Jungle Disk.

Jag har haft min nuvarande dator i kanske drygt två år. I den finns två likadana 400 GB-diskar som jag kör i en speglad RAID-konfiguration, vilket innebär att alla förändringar påverkar båda hårddiskarna samtidigt. Om en hårddisk skulle gå sönder finns sannolikt den andra fortfarande kvar, vilket innebär att jag inte förlorar några filer. Det kan å andra sidan hända något exceptionellt, typ att blixten slår ner, vilket kan förvandla hela datorn till en rykande hög metall och plast. För att ha en viss beredskap för sådana olyckor har jag även en liten extern hårddisk som jag kopplar in ibland och kör förberedda backupjobb mot.

Detta tycker jag är en okej setup, men den är inte perfekt. Det skulle exempelvis kunna bli inbrott, och då är en extern hårddisk lätt att stoppa i fickan och ta med sig (även om den inte är värd så mycket). Eller så kan det börja brinna och hela lägenheten förintas (då kan man i och för sig hävda att jag har värre problem än några försvunna filer, men det är inte poängen här). Det skulle alltså behövas en lagringsplats någon helt annan stans.

Onlinebackup via Jungle Disk
Det finns massor av onlinebackuptjänster, alla med sina egna för- och nackdelar. Efter moget övervägande har jag bestämt mig för att testa Jungle Disk, som bland annat har följande positiva egenskaper:

Ingen övre gräns för mängd lagringsutrymme.
Möjlighet att själv välja vilka leverantörer tjänsten ska använda för ens filer (Amazon S3 och/eller Rackspace Cloud Files) (även möjligt att ange ett eget Amazon S3-konto).
Enkel och skalbar prismodell - man betalar ($2 + $0,15*[antal GB])/månad*
En månads löpande avtal med 30 dagars uppsägningstid - alltså ingen lång bindningstid.
Klientprogramvara till Windows, Mac och Linux.
Möjligt att administrera sina filer via nätverksenhet(er).
Enkelt att sätta upp automatisk, schemalagd backup av valfria filer och mappar.
Tillåtet att installera klientprogramvaran på så många datorer man vill.
Åtkomst via webbgränssnitt.
SSL-kryptering av alla överföringar och möjlighet att lagra filer (inklusive filnamn) krypterade.
Konfigurerbar versionshistorik för alla filer.

* om man vill använda Amazon S3 tillkommer avgifter för utnyttjad trafik och antal requests.

Vidare är version 3.0 av klientprogramvaran på gång (beta finns) där det har implementerats en synkroniseringsfunktion i stil med Dropbox, men med fördelen att man själv kan välja vilka mappar som ska synkas för varje klient.

Just nu håller jag på med en initial backup av känslig data (typ bokföring, kundinformation och liknande), där jag valt att använda full kryptering för såväl överföring som lagring. Med 3.0 beta-versionen av klientprogramvaran ligger överföringshastigheten för ett backupjobb på omkring 450-500 kB/sekund vilket jag tycker är riktigt bra med tanke på att jag sitter på en 10/10 Mbit/s-anslutning och filservern ligger hos Rackspace i USA.

Det är förstås lite tidigt att ge något omdöme då jag bara har använt tjänsten i några timmar, så jag får återkomma till det längre fram. Det första intrycket är dock riktigt bra, och priset känns överkomligt med tanke på skalbarheten. Jag räknar med att lagra kanske 50 GB, vilket ger en månadskostnad på $9,5 - 66 kr med dagens dollarvärde - något mindre än två stora latte på Espresso House alltså. Notera: 50 Gb kostar ungefär lika mycket på Dropbox men då får man bara synkning av en enda mapp, här får man synkning, backup och arkivering av vilka mappar och filer man vill. (Det finns dock ingen snygg iPhone-applikation för Jungle Disk, en av de största fördelarna med Dropbox enligt mig.)

Nästa nivå
Att ha en säkerhetskopia hos en extern part är första steget bortom den enkla externa hårddisken, men vill man vara riktigt noggrann så ska man nog inte bygga upp ett beroende mot en enskild aktör. Vad händer om Jungle Disk (som ägs av Rackspace) går under? Eller Rackspace självt? I min nuvarande uppsättning så skulle mina filer gå förlorade, vilket förstås skulle kännas ruskigt snopet. När man använder Rackspace via Jungle Disk har man heller inte kontroll över själva lagringskontot (i den mening att man inte kan gå till Rackspaces webbplats och logga in - man måste gå via Jungle Disk). Den möjligheten finns däremot om man istället väljer Amazon S3 som underliggande lagringstjänst - man kan ange sitt eget konto och sedan administrera det genom Jungle Disk.

Med andra ord skulle man kunna fortsätta använda Jungle Disk, som jag tycker verkar ha en riktigt bra klientprogramvara, men låta själva filerna lagras på ett separat S3-konto som man själv har tecknat. Amazon är lite dyrare än Rackspace i och med att de tar betalt för bandbredden, men vill man vara riktigt säker kanske det är värt det. Underförstått då att man samtidigt har kvar sitt Rackspacekonto så att man verkligen sprider riskerna.

Vill man gå ännu längre skulle man kunna ha en NAS lokalt i hemmet som man gör backuper mot från sina datorer och sedan låta den säkerhetskopieras i bakgrunden mot Rackspace/Amazon S3 via Jungle Disk - på det sättet har man en mellanlagringspunkt med hög bandbredd till datorerna som i sin tur kan ses som säker eftersom den speglas ut på en eller flera ytterligare geografiska platser.

Jahapp, detta var lite av min syn på backup för privatpersoner (och mindre företag, som mitt eget). Kommentera gärna om ni har andra åsikter eller synpunkter!

Boktips: Pro ASP.NET MVC av Steven Sanderson

2009-10-05T17:00:00.001+02:00

Jag har precis läst klart boken Pro ASP.NET MVC av Steven Sanderson. Resultat: jag är gravt peppad att sätta igång med ASP.NET MVC! Jag gillade verkligen den här boken; Sanderson skriver strukturerat och koncist, med en blandning av djupdykningar i tekniken och konkreta kodexempel. Ett klart plus är också att han inte är associerad med Microsoft - flera gånger understryker han att hans exempel inte handlar om "demoware" utformade att få ramverket att glänsa utan skulle kunna fungera i en verklig situation. Boken går igenom många aspekter av webbutveckling med snygg mjukvarudesign som röd tråd och jag upplevde att den förklarar principerna bakom MVC-mönstret på ett mycket grundligare sätt (och lämnar färre frågetecken) än exempelvis Professional ASP.NET MVC 1.0 (av bland andra Scott Guthrie) som jag läst tidigare.

Om du är det minsta nyfiken på ASP.NET MVC så tycker jag absolut att du ska låna eller köpa den här boken. När jag skaffade den kostade den knappt 300 kr och det var den utan tvekan värd.

Aldrig mer morgontrött med Sleep Cycle till iPhone?

2009-09-23T08:32:00.004+02:00

Gravt irriterande scenario: du vaknar typ 40 minuter före väckarklockan och känner dig utvilad, som en helt ny människa. Men eftersom det är så länge kvar tills du hade tänkt stiga upp så ligger du kvar och gottar dig, och somnar efter några minuter om. När klockan sedan ringer kan du knappt öppna ögonen och det känns som att du sovit två timmar totalt på hela natten. Du tänker att du borde ha gått upp när du vaknade första gången, men väckarklockan fick bestämma och den verkar ha en osviklig förmåga att ringa när det inte passar din kropp.

För rätt länge sedan skrev jag ett kort inlägg om en väckarklocka som tillsammans med ett litet armband loggar ens rörelser i sömnen och på det sättet kan väcka en när man sover som lättast, inom en halvtimme från en tid man själv ställt in. Det enda som hindrade mig från att köpa den direkt var priset, nästan 2000 kr. För en väckarklocka. Mah. Det finns som tur var andra alternativ.

iPhone innehåller som bekant en accelerometer vilket betyder att den kan registrera rörelser, och någon klurig person har kommit på att man skulle kunna utnyttja det för att programmera just en sådan här sömncykelstyrd väckningsfunktion. Applikationen heter Sleep Cycle och har vad jag förstår funnits ute rätt länge. Den kostar 7 kr, vilket ju är ett par snäpp ner från den tidigare nämnda varianten (även om man förstås måste punga ut för själva telefonen först). Tanken är att man ska lägga den längst upp i ett hörn av sängen, förslagsvis under lakanet så att den inte flyger iväg om man skulle råka flaxa till i sömnen. Sedan ligger den där och suger i sig alla ens rörelser, skapar någon slags modell av hur ens sömncykler ser ut och gör sitt bästa för att väcka en tidigast 30 minuter innan en viss utsatt tid. Men fungerar det?

Jag har testat den några nätter nu och jag är imponerad. Igår gick jag och lade mig typ 01 och ställde klockan på 07. I normala fall skulle det ha känts lite tungt - jag sover helst ungefär sju timmar - och jag var helt beredd på att vakna upp halvdöd och knappt kunna ta mig nedför trappan. Så icke! När klockan ringde var jag helt klar i huvudet och kunde utan några som helst problem stiga upp. Visst, lusten att ligga kvar en stund fanns där, men det var inte i närheten av vad jag var inställd på. (Sleep Cycle har för övrigt ingen snoozefunktion.) Och ungefär så här har uppvaknandet varit de andra gånger jag använt programmet.

Fördelar:

Verkar fungera, på riktigt (stor fördel)
Billigt

Nackdelar:

Lite osmidigt att behöva ha telefonen i sängen (särskilt eftersom utvecklaren rekommenderar att man har elsladden ansluten under natten)
Man kan inte sätta telefonen i viloläge eftersom det inaktiverar accelerometern

Slutsats: Om du är beredd att punga ut 7 kr och sedan ha din telefon som sängkamrat så kan du mycket väl få vakna utvilad och fräsch i fortsättningen. Det tycker i alla fall jag är värt lite bök. Rekommenderas!

Pushstöd för Gmail i din iPhone

2009-09-23T00:23:00.001+02:00

Tidigare gick det att synka kontakter och kalendrar mellan sitt Googlekonto och iPhone, men idag har Google utökat sin tjänst "Google Sync" med e-poststöd också. Det innebär att när man får mail så dyker de (hyfsat) direkt upp på telefonen, man behöver inte aktivt gå in och "kolla mailen" och telefonen behöver inte periodiskt kika i inboxen. Nice!

Jag provade det nyss och det verkar fungera, men det är några sekunders fördröjning (kanske för att hela världen håller på och testar just nu). Sedan märkte jag att ett par lästa och etiketterade mail som låg i min inbox i Gmail inte syntes i telefonens inbox ens efter att jag manuellt uppdaterat den - men de verkar dyka upp efter hand. Konstigt. Man kanske inte ska dra några negativa slutsatser såhär de första timmarna dock.

Jag läste lite om varför det tagit sådan tid för Google att fixa detta, och det var lite småintressant faktiskt. Ironiskt (?) nog använder de en Microsoftteknik för att kringgå en Appleteknik, verkar det som. Det här blogginlägget har mer information.

Uppdatering: Att alla mail inte synkades ner i inboxen tror jag hade att göra med att telefonen som standard var inställd på att endast ta med mail som bara var några dagar gamla. Det gick att ändra, och nu verkar den ha fullt upp med att läsa ner en ordentlig hög... Man måste även ändra en inställning i telefonen om man vill att några andra mappar/etiketter än just inboxen ska ha push aktiverat.

Windows 7 Ultimate RTM

2009-09-14T08:57:00.001+02:00

Ända sedan jag testade Windows 7-betan har jag haft för avsikt att installera slutversionen på min stationära dator så snart den finns tillgänglig, för att äntligen ersätta sorgebarnet Windows XP x64. Ännu är det några veckor kvar till officiell release, men jag upptäckte att jag helt missat att RTM-versionen funnits uppe på MSDN (och TechNet) sedan början av augusti...alltså fanns det ingen anledning att vänta längre!

Det jobbigaste med att installera ett nytt (läs: ersätta ett gammalt) operativsystem tycker jag alltid är att identifiera de filer som behöver sparas undan, så att inget viktigt går förlorat. Mardrömsexemplet på ett misslyckande skulle kunna vara den gången jag råkade förbise en obskyr mapp under Application Data som innehöll Thunderbirds hela mailbox - inte så kul (sedan dess använder jag bara Gmail).

Denna gång var det inte så blodigt, eftersom jag i princip bara hade själva operativsystemet och en massa program på C:, och det var den enda partitionen som behövde beröras. Installationen gick hur smidigt som helst, de har verkligen lyckats minimera användarinteraktionen - jag tror att i princip det enda jag behövde skriva in var licensnyckeln, önskat användarnamn/datornamn och bekräfta tidszonen. Ungefär så.

Mitt spontana intryck är att det rör sig om ett rent och snyggt användargränssnitt som upplevs väldigt responsivt och snabbt, inte minst i jämförelse med Vista.

En nackdel med att installera före den officiella releasen kan vara att alla tredjepartsprogramutvecklare inte ännu publicerat versioner med Windows 7-stöd - ett exempel på detta är Panda Antivirus. I just detta fall använder jag AVG Free till den officiella releasen då Panda ska uppgraderas för att stödja sjuan. Hursomhelst är det inget stort problem, det handar ju inte om så lång tid.

I övrigt verkar saker och ting fungera bra. Daemon Tools Lite fungerade inte då Windows 7 var i beta, men nu är det bara att installera. Google Chrome hade också lite problem tidigare, men nu använder jag det som standardbrowser utan problem. iTunes och Picasa funkar fint.

Jag tänkte testa den inbyggda backuplösningen faktiskt - jag har visserligen en licens på SyncBack SE men även om det har fungerat helt okej så tycker jag inte att det är helt intuitivt att jobba med. Enligt Lifehacker har "Backup and Restore Center" blivit betydligt smidigare i och med Windows 7, så jag ger det en chans.

Däremot kommer jag troligen inte använda funktionen "Offline Folders" för synkning med min jobblaptop. Jag testade den i RC-versionen av sjuan och visst fungerar den, men jag tycker att den känns lite dryg att arbeta med. Exempelvis skulle jag vilja att den synkade filerna direkt när båda datorerna finns på nätverket, inte bara vid typ in- respektive utloggning. Och att manuellt gå in och synka var osmidigt eftersom man behövde starta upp ett program, markera synkprofilen och sedan klicka på en knapp - det hade varit okej om det räckte med en tangentbordskombination eller ett par klick på en ikon i statusfältet. Som alternativ ska jag prova Dropbox som verkar ha fått bra omdömen och dessutom finns till både Windows, Mac och Linux.

Nehej, det var nog allt för denna gång, nu ska jag installera Office och Visual Studio...

Uppdatering angående Dropbox: För att sammanfatta några kommentarer, den kanske största nackdelen med Dropbox är att den bara synkar en enda mapp på datorn. Det är ju helt okej om man kan tänka sig att bygga upp sin mappstruktur efter ett enskilt tredjepartsprograms krav, men blir ett större hinder om man som jag vill kunna plocka in mappar från lite olika ställen/partitioner. Dropboxteamet har själva summerat några workarounds för detta, som mer eller mindre kokar ner till att man ska använda symboliska länkar för att kunna låta en mapp finnas på två ställen samtidigt. Värt att notera med den lösningen om man kör Windows är att "originalmappen" fortfarande måste ligga i Dropboxmappen och den symboliska länken på det andra stället där man vill ha mappen, annars funkar inte synkning direkt vid filförändringar utan bara vid uppstart av programmet.

Använda iPhone 3GS som 3G-modem

2009-08-26T13:46:00.001+02:00

När jag för några veckor sedan köpte min iPhone 3GS motiverade jag kostnaden med att jag åtminstone skulle kunna göra mig av med mitt mobila bredbandsabonnemang, eftersom den nya telefonen enligt specifikationerna ska gå att använda som modem. Idag testade jag det för första gången och jag måste säga att jag är imponerad.

Tidigare har jag haft ett mobilt bredbandsabonnemang hos operatören 3, som visserligen har fungerat rätt bra men som ändå har varit lite meckligt att använda. Framförallt kräver det att man installerar en speciell programvara på datorn, "3 Connect", och den är inte helt buggfri - hittade ibland inte modemet direkt, misslyckades med att koppla upp och så vidare.

Nu har jag sagt upp mitt bredbandsabonnemang, så det var med viss spänning jag idag kopplade in iPhone:en i datorn via USB och aktiverade funktionen "Internetdelning" (en enda liten switch i telefonens inställningar). Direkt bubblade Windows 7 till av förtjusning, identifierade och installerade den nya nätverksanslutningen på ett par sekunder och lät mig klassificera nätverket. Och sedan var jag online.

Inga program att installera, inga inställningar att tweaka, inga kompabilitetsproblem. Plug and play. Testade köra Bredbandskollen och fick resultatet 3,63 Mbit/s nedströms och 0,35 Mbit/s uppströms, vilket känns helt okej som faktiskt hastighet.

Det går för övrigt utmärkt att ta emot samtal under tiden som telefonen agerar modem. Och om man ansluter telefonen till datorn via USB laddas den samtidigt, så klart - annars kan man dela ut internetanslutningen via Bluetooth också om man vill.

Slutsats: tveka inte att säga upp ditt fristående mobila bredbandsabonnemang om du ändå köpt en iPhone och kör den senaste mjukvaruversionen. Det är dock värt att kolla upp vad ditt telefonabonnemang säger om kostnad för datatrafik - har du Telenor, som jag, är trafiken helt fri utan några begränsningar avseende vare sig mängd eller hastighet.

Inget mer Super Play

2009-08-18T12:49:00.001+02:00

Såg idag att speltidningen Super Play läggs ned. Jättetråkigt tycker jag, det är i mitt tycke den överlägset bästa svenska speltidningen - snyggast, bredast. Ägarna ska tydligen satsa vidare på spelsajten FZ.se istället. FZ i all ära, men nivån på artiklarna där kommer inte i närheten av Super Play. Plus att man slipper alla hjärndöda kommentarer när man läser en papperstidning...

Vad ska jag nu satsa mina prenumerationspengar på?

Lunarspindeln BETA

2009-07-05T01:40:00.004+02:00

Lunarspindeln är ett litet Windowsprogram som låter dig spara ner dina (eller andras) publika blogginlägg (i RSS- eller textformat) och galleribilder från Lunarstorm, vilket kan vara smidigt om du vill ta en säkerhetskopia eller flytta dina blogginlägg till ett annat bloggverktyg (exempelvis WordPress). Lunarspindeln är helt gratis att installera och använda. Programmet är tills vidare i betaversion, så man får ha överseende med eventuella fel och brister.

För ganska precis två år sedan utvecklade jag LunarBlogGrabber, ett simpelt program som kunde hjälpa till med att spara ner en lokal kopia av ens dagbok/blogg på Lunarstorm. Jag gjorde det eftersom jag själv använt dagboksfunktionen på Lunarstorm när jag var yngre och ville ta en backup, men när jag väl var klar tänkte jag att det kanske fanns andra som kunde ha nytta av den. Och det fanns det - under tiden som gått sedan jag lade upp den första versionen har rätt många testat programmet och jag har fått en del kommentarer, vilket är kul.

LunarBlogGrabber hade flera svagheter. Dels var det ganska instabilt; det kunde sluta arbeta mitt i en lång nedladdning utan att användaren fick någon förklaring till vad som hände (eller ens att något hänt). Dessutom var man tvungen att skriva in sitt användarnamn och lösenord eftersom programmet loggade in som en representant för användaren, och alla var inte så sugna på att dela med sig av sitt lösenord till ett främmande program utvecklat av någon okänd typ, vilket är fullt förståeligt.

Nu har jag skrivit ett helt nytt program som angriper uppgiften på ett annorlunda sätt. Det nya programmet kallar jag för Lunarspindeln och en (gratis) betaversion finns tillgänglig för nedladdning lite längre ner på denna sida. Några features:

Möjlighet att spara valfri användares publika blogginlägg på din dator. Blogginläggen sparas dels som RSS-fil (vilken kan användas för att importera bloggen i ett annat bloggverktyg, exempelvis WordPress) och dels som vanlig text (bra om man vill klistra in inläggen i ett Worddokument eller liknande). Uppdatering (2010-06-24): Blogginläggen sparas nu även som Atom-fil.
Möjlighet att ladda ner valfri användares publika galleribilder.
Visar en bild på den valda användaren så att man kan vara säker på att man laddar ner rätt blogg eller galleri.
Kräver inte några Lunarstorm-inloggningsuppgifter.
Laddar automatiskt ner eventuella uppdateringar.

Ladda ner programmet här (packa upp zip-filen och kör setup.exe):

Lunarspindeln.zip

(Om du använder Internet Explorer kan du välja att istället installera programmet direkt.)

OBS: Om du får problem vid installationen, titta igenom systemkraven nedan - särskilt viktigt är .NET Framework 3.5.

Systemkrav:

Windows XP eller nyare (programmet är testat på Windows XP x64 och Windows 7 RC).
.NET Framework 3.5 (hämta från Microsoft här).
Cirka 400 kb ledigt hårddiskutrymme.
Internetuppkoppling.

Avgränsningar:

Endast publika blogginlägg kan laddas ner - hemliga/privata inlägg kommer inte att hämtas.
Endast bilder laddas hem från galleriet - filmer, ljud och övriga filtyper stöds inte.
Det är inte möjligt att välja vilken mapp nedladdade filer ska sparas i. De hamnar automatiskt i en mapp som heter "Lunarstorm" på skrivbordet. I Lunarstorm-mappen skapas en undermapp som heter samma sak som användarnamnet.

Kom ihåg: jag tillhandahåller det här programmet för att vara schysst. Jag tar inget betalt för det men jag tar heller inte något ansvar för eventuella problem eller skador som kan uppstå som följd av användandet av programmet. Jag kan tyvärr inte garantera att programmet fungerar på alla datorer. Ställ gärna frågor om ni har några - jag lovar inte att lösa allas problem men jag kommer att läsa all feedback jag får.

Uppdatering (2010-06-24): Ny version av Lunarspindeln, skapar nu även en XML-fil i Atom-format (som komplement till RSS) för dina blogginlägg.

Kom ihåg att ange en path för dina cookies!

2009-05-27T11:49:00.002+02:00

Har du problem med mystiska dubbletter av cookies du skapat på en sajt dyker upp när du förväntar dig att de ska vara unika? Då kanske du gjort samma misstag som jag gjorde - missat att ställa in en path för varje cookie. Detta gäller oavsett om du använder dig av Javascript eller .NET-ramverkets WebBrowser-kontroll för att skapa cookies. Fixen är lyckligtvis mycket simpel.

Jag skulle häromdagen skapa en cookie i .NET WebBrowser-kontrollen via WebBrowser.Document.Cookies och gjorde så här (min WebBrowser-instans heter "browser" i exemplen nedan):

browser.Document.Cookies = "MyCookie=My value";

Den (interna) webbapplikation som browsern navigerade runt i kunde sedan verifiera att cookien fanns och göra vissa saker baserat på det, följt av att sätta cookien till ett annat värde. Det var bara det att ibland verkade cookien ha flera olika värden under samma request, vilket orsakade ett oönskat beteende. När jag tittade närmare på det insåg jag att det ibland fanns dubbletter av cookien. Vadan?

Jag började med att ägna en eftermiddag åt att testa olika varianter av "kolla-om-cookien-finns-i-så-fall-sätt-den-till-ditten-annars-sätt-den-till-datten-eller-ta-bort-den" och andra dumheter tills det var dags att gå hem för dagen med bultande huvudvärk och dåligt humör.

Nästa dag inledde jag istället med att googla efter typ "duplicate cookies" och hittade ett kort blogginlägg med budskapet:

Kom ihåg att alltid sätta path för dina cookies, annars defaultar den till den aktuella sidans URL vilket kan leda till dubbletter.

Inlägget handlade visserligen om att sätta cookies genom Javascript och document.cookies, men det är mer eller mindre precis samma sak som att göra det via WebBrowser.Document.Cookies. Så hur sätter man path för en cookie? En ny googling tog mig till en beskrivning av cookies på Quirksmode.org och insikten:

browser.Document.Cookies = "MyCookie=My value; path=/";

Genom det enkla tillägget började min cookie gälla för hela sajten och alla dubbletter försvann hux flux.

Slutsats: Sätt alltid path för dina cookies och ta en paus med lite frisk luft och kanske ett mellanmål när du försöker lösa ett problem men är för trött för att inse att Google har svaret...

Noterat under utveckling av ny LunarBlogGrabber

2009-05-24T20:58:00.002+02:00

För några dagar sedan fick jag en förfrågan från en person som ville använda mitt snabbhack LunarBlogGrabber för att ladda ner, vad jag förstår, tusentals inlägg från sin blogg på Lunarstorm. Tydligen var inte mitt program riktigt vattentätt nog för den typen av jobb - jag har själv bara testat det med ett knappt hundratal inlägg, och det tog ändå en liten stund. Med tanke på hur hastigt hopknackat programmet är och att det faktiskt har varit en hel del intresserade användare (där de flesta verkar ha lyckats med sina nedladdningar) blev jag sugen att skriva ihop en uppdaterad version. Det är i sig inte några tekniska problem, men det dök ändå upp en del frågor längs vägen.

Lunarstorm har alltid krävt autentisering för åtkomst till användarnas innehåll - man är tvungen att logga in med ett giltigt Lunarstormkonto för att kunna läsa sin egen eller andras blogginlägg, titta på bilder och så vidare. I den nuvarande versionen av LunarBlogGrabber (shit alltså, jag skulle verkligen behöva hitta på ett bättre namn...), som är ett Windowsprogram, använder jag .NET:s WebBrowser-kontroll för att låta användaren logga in på sajten. Programmet tar sedan över den inbyggda webbläsaren och använder den för att bläddra runt bland användarens blogginlägg och kopiera dess textinnehåll. Det är en ansats som fungerar, men WebBrowser-kontrollen är inte jättesnabb eftersom den ska rendera alla sidor och dessutom tycks den tendera att läcka minne över tiden (den använder ju Internet Explorer i bakgrunden).

En sak jag upptäckte när jag började skissa på en ny version var att blogginläggen på Lunarstorm inte längre kräver inloggning. Det betyder att vem som helst kan surfa in på en Lunarstormanvändares presentationssida och därifrån klicka vidare bland det innehåll som användaren lagt upp. Det går förstås inte att lämna kommentarer och liknande när man inte är inloggad, men att läsa andras tidigare kommentarer går fint. Jag är inte helt säker på varför Lunarstorm öppnats upp på det här sättet, men jag kan tänka mig att det har att göra med att företaget bakom vill ge möjligheter för externa tjänster att integrera med sajtens innehåll.

Det verkar dock som att utvecklarna bakom Lunarstorm har missat vissa grejer. Exempelvis:

Som Lunarstormanvändare kan man välja att vara anonym, vilket innebär att man kan besöka andra användares presentationer och gå igenom deras material utan att de kan spåra besöket tillbaka till en själv. Det är även möjligt att ange att inga anonyma besökare ska få tillgång till ens material, vilket kan vara bra om man vill minska risken för att främlingar snokar runt bland ens grejer utan att tillkännage sig. Men: den spärren sätts ur funktion när besökaren inte är inloggad alls. En icke-inloggad besökare är ju per definition anonym, men ges alltså fri tillgång till samtliga användares publicerade material. Jag tror och hoppas att det här är en bugg, men det kan också vara ett medvetet, om än något svårförsvarat, designval.
Lunarstorm håller reda på hur många visningar som gjorts av respektive blogginlägg som en användare publicerat. På det sättet kan man se vilka inlägg som är mest populära, och man kan även se precis vilka användare som läst ett givet inlägg. Som jag förstår det är tanken att bara unika läsare ska räknas - om jag går in och läser en kompis inlägg idag och sedan igen om ett år räknas det fortfarande bara som en visning. Det gäller dock inte för ej inloggade besökare - där ökas läsarräknaren med ett snäpp varje gång man laddar om sidan, vilket gör att man utan problem skulle kunna förstöra lässtatistiken för varenda publik Lunarstormblogg om man ville. Detta är sannolikt en ren defekt.

Den första punkten här spelar ingen större roll för mig i mitt utvecklingsarbete. Faktum är att den gör det enklare - så länge man utan inloggning kan surfa in på alla användares sidor och läsa deras (publika) inlägg behöver inte programmet vara inloggat, vilket är mycket positivt. En del användare har ställt sig frågande till om det är riskfritt att mata in sitt lösenord i ett fristående program så där, och jag tycker att det är en mycket befogad fråga. Det har visserligen blivit allt vanligare att webbtjänster ber om folks användarnamn och lösenord till deras webbmail för att kunna "hitta ens vänner", men jag tycker att det är en tråkig utveckling där i sig legitima tjänster lär användarna ett beteende som kan få dem att råka illa ut vid kontakt med mindre seriösa webbplatser. Kan jag slippa fråga användarna om deras Lunarstormlösenord så gör jag gärna det.

Den andra punkten är lite mer problematisk. I praktiken innebär den att mitt program, om vi antar att det inte kommer att agera som en inloggad användare, kommer att påverka lässtatistiken för de blogginlägg som man väljer att ladda ner. Och i och med att programmet inte kräver något lösenord blir det möjligt för vem som helst som använder programmet att öka antalet läsningar för helt andra användare, vilket kanske inte är så kul för dem.

Å andra sidan är det fullt möjligt även utan mitt program. Och det känns fel att min programvara ska bygga runt en defekt som Lunarstorms utvecklare bär ansvaret för. Med andra ord lutar jag åt att låta den kommande versionen av LunarBlogGrabber agera helt anonymt och vara kapabelt att ladda ner godtyckliga användares publika blogginlägg.

Så ser det ut i nuläget. Jag kommer ha mycket att göra med andra mer kommersiella åtaganden under veckan som kommer, så jag vågar inte sätta något releasedatum för nästa version, men jag hoppas att det blir snart!

Samlarbeteendet, ett hinder för digital distribution

2009-05-16T10:48:00.002+02:00

Jag är en samlare. Precis som man på stenåldern kanske samlade på sig rötter, bär och andra sköna grejer samlar jag på spel. TV-spel och datorspel. Det har jag insett. Jag gillar verkligen att se antalet förpackningar växa i hyllan. Ibland köper jag retrotitlar som jag sannolikt aldrig ens kommer att installera, bara för att de har ett nostalgiskt värde och jag vill att de ska "ingå i spelsamlingen". Eller skaffar ett spel som jag aldrig har spelat och inte är särskilt sugen på att testa, bara för att det är ett vedertaget välgjort och uppskattat spel som jag vill kunna räkna som en del av hyllan. Jag antar att jag vill att min spelsamling ska representera min "smak" på samma sätt som en audiofil säkert tänker om sin skivor. Allt är väl med detta. Men nu har jag ett problem.

Jag brukar nämligen inte sällan vänta rätt länge med att köpa spel för att få ett bättre pris - istället för att betala 500-600 kr vid release lägger jag det i kundvagnen ett år senare för halva priset. Jag har ändå inte särskilt mycket tid att lägga på varje spel, så det är ingen brådska med att köpa det allra senaste (undantag förekommer). Problemet är dock att den digitala distributionskanalen börjar ha en del riktigt schyssta erbjudanden nu. Se exempelvis denna helg: Call of Duty 5 (World at War) för typ 25 dollar (knappt 200 kr). Vill jag ha en fysisk kopia kostar det kring 400 kr inklusive frakt från det billigaste stället i Sverige, enligt Prisjakt.

Och jag vill ha en fysisk kopia. Jag vill se spelförpackningarna stå uppradade, så att jag ska kunna få plötsliga infall och installera en gammal klassiker eller bara gotta mig i att veta att jag har dem på en armslängds avstånd. Även om spelen i praktiken troligen ligger mycket säkrare hos Steam (CD-skivor går sönder med tiden, risk för brand, saker försvinner när man flyttar etc.) så har jag dem mycket hellre hemma hos mig. Med manualer och allt.

Dilemmat.

Första intrycket av Twitter: buggigt

2009-04-22T23:23:00.001+02:00

Som vanligt är jag inte direkt först i världen, men nu fick jag i alla fall för mig att jag skulle testa Twitter. Och vad gav det mig? Förvirring. Eller kan någon förklara varför jag plötsligt heter "Sheila O'Reilly" och har ett helt galet användarnamn?

I morse skapade jag i god tro ett konto på Twitter, tänkte att det kunde vara kul att skriva lite kortare uppdateringar när jag sitter och jobbar och det inte passar att gå in på Facebook och fippla. "Fjeldstad" var taget (jämrans norrmän) så det fick bli "AndersFjeldstad". Sagt och gjort, allt verkade bra jag letade upp Peter och lyckades till och med skicka ett litet meddelande.

Så ikväll efter tandborstningen tänkte jag att jag skulle testa lägga in en Twitter-widget på min blogg, bara för att se om det kunde bli en kul grej att ha i en spalt på framsidan. Och då plötsligt kunde jag inte logga in! På Twitter alltså. Vadan, vadan...? Jag återställde mitt lösenord. Kunde fortfarande inte logga in om jag använde mitt användarnamn, men om jag istället skrev in min e-postadress (man får välja) så funkade det. Jaha. Men vad möttes jag av när jag gick in på min profilsida? Detta:

Mbokodo? Låter nästan lite afrikanskt...till skillnad från Sheila O'Reilly, som jag tydligen heter. Går man in på Peters sida så ser man att han med spänning "följer" Sheila i hennes vardag också. Kanske är jag trög, men detta blev lite för mycket efter en lång arbetsdag. Berätta gärna för mig vad jag har gjort för fel.