Wakeboarding – en sommaraktivitet om jag själv får välja. Förra sommaren när jag hade semester i Polen fick jag nys om en wakepark i staden Ostróda. Samma dag som jag åkte dit pågick polska mästerskapen i Wakeboarding. Kalla det vad du vill. Jag kallar det slumpen och utrustad med kamera i hand kunde jag inte ha haft mer tur. Tamron AF 70-300mm f/4-5,6 Di LD Macro 1:2-objektivet åkte på och jag försökte få tillgång till så bra position som möjligt för att ta några sköna actionbilder. Hade jag fått välja hade jag följt med någon av räddningsbåtarna som cirkulerade i närheten för varierade vinklar. Det fick bli bryggan.

Det tillhör inte min vardag att fota med teleobjektiv. Det finns en tumregel som kortfattat säger att slutartiden bör minst vara 1/brännvidden (ett delat på brännvidden) för att få stabila bilder utan skakningsoskärpa. Med andra ord: om jag använder en brännvidd på 300mm bör slutartiden minst vara 1/300 sekund. Tacka vädergudarna för en solig dag och jag var ”good to go”. En av favoritbilderna ser ni ovan. Med en slutartid på 1/640 sekund kunde jag fånga enskilda vattendroppar som ökar dramatiken i bilden. Nästa dag fick jag själv prova att surfa men det är en annan historia.

Andra bloggar om: actionbilder, surfing, wakeboarding, wakepark

”Den bästa kameran är den du alltid har med dig” påstod en av mina fotolärare första lektionen på Berghs. I mitt (och många andras) fall blir det mobilkameran. Vad de menade var att vi elever alltid skulle ha med oss kameran för att lära oss använda den, på riktigt. Verkligen känna in den som om det vore en del av oss. De rekommenderade till och med att sova med kameran. Jag vet än idag inte om de skämtade eller inte.

När jag cyklade hem en frostig eftermiddag såg jag en konstruktionsplats och upptäckte att en av grävmaskinerna befann sig på toppen av kullen med vacker vinterhimmel i bakgrunden. Jag stannade till och tog en snabb bild med min iPhone för att minnas vad det var jag fastnade för, i syfte att återvända med min ”riktiga” kamera. Raskt cyklade jag hem för att hämta utrustningen men då hade det olyckligtvis redan hunnit bli mycket mörkare. Dagen efter, när det på nytt var ljust, återvände jag till samma plats med min systemkamera och plåtade mer ingående. Hur mycket jag än försökte lyckades jag inte åstadkomma känslan jag upplevde dagen innan. Vid ett senare tillfälle, när jag var hemma, laddade jag in den första bilden jag tog med min mobil och upptäckte att den inte alls var så dålig, tekniskt men framförallt fanns känslan där. Lite enkel Photoshop-redigering och voila.

Andra bloggar om: grävmaskin, iphone, landskap, mobilkamera

I brist på annat… En bild som jag glömt att publicera på bloggen är ett foto jag tog inför en jeans-uppgift från Berghs. Nu var det ett tag sedan jag tog bilden och jag minns ärligt talat inte kriterierna vi skulle uppfylla. Vi låter det bara vara en enkel jeans-uppgift. Vad jag ville förmedla med bilden var något annorlunda och inte alltför populärt inom modebranschen. Den här gången valde jag inte en supersmal toppmodell utan använde mig utav Malin, en vanlig tjej som alla andra svenskor, fast väldigt, väldigt glad. Även om det idag börjar bli mer populärt att leva nyttigt väger en del av den svenska befolkningen mer än vad de vill göra. Jag försöker hålla mig inom Sveriges ramar eftersom det var min målgrupp i uppgiften. Även om det inte är hälsosamt att vara överviktig kan man fortfarande få känna sig attraktiv, och där har kläder en stor betydelse. Varför ska bara supersmala, supersnygga toppmodeller få synas på reklambilder när det inte är en majoritet av verkligheten?

Jag minns en reklamkampanj för ett tag sedan där äldre kvinnor i varierande storlekar vistades i underkläder (det var en kampanj för underkläder). I mina ögon var det inte bara något väldigt kul för branschen utan även något modigt som bryter mot en del trender och traditioner. Om kampanjen var en succé eller inte vet jag inte, men jag tyckte väldigt mycket om den för vad den var.

Andra bloggar om: jeans, mode, modell

Än en gång har det varit pokerkväll med vännerna. Tyvärr har vi inte kommit så långt som att gå på casino men kameran följde åtminstone med hem till Hanna igen och den här gången ville jag porträttera spelmarker. Det har varit väldigt populärt med nätcasino de senaste åren men ärligt talat tror jag inte att det kommer ta över de fysiska casinona. Jämför känslan av att befinna dig på riktigt i en snyggt dekorerad byggnad med spelmaskiner, poker- och roulettbord och proffsig personal mot att sitta framför en skärm och klicka med musen. Givetvis kan det vara mer bekvämt. Det finns ju trots allt en anledning till varför det är populärt att spela på internet. En sida att kolla upp kan vara online casino sverige.

I och med att jag skaffat ett nytt (mycket prisvärt) objektiv passade jag på att använda den nya lillen under kvällen. Det är ett Nikon Nikkor 50mm f/1.4G som tack vare dess ljuskänslighet kunde hantera kvällens enkla stearinljus lättare än mina andra objektiv. Trots ett bländartal på f/1.4 var jag tvungen att pressa ISO:n till 3200 för att få en acceptabel slutartid som inte kräver stativ. Det är inte alltid lätt att fotografera under mörka omständigheter men mitt nya objektiv underlättar åtminstone. Vanligtvis är jag inte mycket för digitalt brus, särskilt inte i färgbilder, men på det ovan svartvita fotot tycker jag det fungerar bra.

Andra bloggar om: casino, marker, poker, spel

Jag har funderat den senaste på skillnader mellan analog och digital fotografi. Om vi bortser från de självklara elementen (film och sensor) så har det dykt upp något jag inte kan släppa – brister analog fotografi vad beträffar skärpa? Eller tar jag i för hårt, kan det vara så att äldre analoga systemkameror saknar kapacitet att få skärpa om man jämför med dagens digitala systemkameror i liknande prisklass? Det må tyckas orättvist att jämföra så här rakt av men i och med att jag skulle vilja lära mig att ”härma” den analoga stilen med hjälp av Photoshop så dyker ju sådana här tankar upp.

Den här bilden är ett försök till en ”analog look alike”. Jag har medvetet gjort bilden en aning suddigare samt minskat omfånget av toner, med andra ord är det mörka lite ljusare och det ljusa lite mörkare. Jag har inte haft nöjet att plugga på någon specifik metod utan får utveckla mina egna knep. Förhoppningsvis jobbar jag åt rätt håll. Jag får ta en djupare analys och jämföra vid senare tillfälle. Måhända att jag återkommer med ett ännu bättre resultat.

Andra bloggar om: analog fotografi, photoshop, systemkameror

Jag har lite svårt att bestämma mig. Vanligtvis vet jag när jag vill ha en bild i svartvitt eller i färg. Det kanske inte alltid är lika självklart men efter lite snabb laborering i Photoshop brukar jag kunna bestämma mig och stå fast vid min åsikt. Den här gången redigerade jag samma bild två gånger, två versioner. En i svartvitt och en i färg. Båda bilderna är färdigredigerade och jag kan fortfarande inte avgöra vilken jag själv tycker bäst om. Den svartvita versionen må vara lite mer dramatisk men den färgrika är lite lättare att vila blicken på. Jag upplever att den har behagliga toner. Nästa fråga jag måste ställa mig är vad jag vill säga med bilden, då har redigeringen en viktig roll att spela. Uppriktigt sagt har jag inget ändamål med bilden mer än att den ska vara fin att titta på, och då är jag tillbaka på ruta ett – vilken är finast att titta på?

Andra bloggar om: bestlutsångest, färg, svartvitt

Hemsidan har blivit uppiffad med ny logga, lätt omstrukturering och små förändringar här och var. Du som följt bloggen innan minns säkert layouten (som ändå liknar mycket den jag använder idag). Det var framförallt loggan längst upp på sidan som jag inte var helt nöjd med, den var till att börja med provisorisk. Av någon anledning, troligtvis lathet, hängde den med i över två år men nu fick jag fart på självdisciplinen och ändrade till en logga jag är mer nöjd med. Listan över saker som bör göras har minimerats och kvar står bara en översättning från engelska till svenska i portfolio-sektionen. Inte för att jag är någon kodguru, jag ogillar för övrigt kodning väldigt mycket, men jag lyckas inte finna koden som ändrar bildspelets text från engelska till svenska. Om någon är mer kunnig inom området får denne vänligen dela med sig!

I samband med fotograferingen av bilden ovan togs även bilder på mig. Den jag blev mest nöjd finner du under ”Om mig”. Det är ju inte jag som tagit bilden men jag står däremot för redigeringen. Hunken på fotot ovan är min vän Viktor som även han fotograferar. Du kan besöka Viktors hemsida men så vitt jag vet är han faktiskt ännu sämre än mig på att uppdatera. Vill du få fart på honom får du helt enkelt skriva och klaga! Jag tror det är en nyttig erfarenhet att själv prova på att stå framför kameran om man vill lära sig mer om porträttfotografi. Jag har försökt tidigare vid enstaka tillfällen och det är verkligen inget jag föredrar. Jag är så långt ifrån fotogenisk man kan komma.

Andra bloggar om: blogg, loggo, kodning

För någon dag sedan var jag hemma hos Emma och tog några bilder i ett av husets tomma rum. Jag hade med mig nästan hela min packning förutom laptopen eftersom jag innan inte riktigt visste vilka förhållanden jag hade att utgå ifrån. Min fotoarsenal är kanske inte lika imponerande som andra fotografers men den duger för mindre fotograferingar. I sådana här lägen önskar jag att jag haft en riktig studioblixt med tillhörande softbox och beauty dish, men man kan ju inte få allt. Måhända att det blir ett framtida inköp.

Rummet vi befann oss i var mörkt och var ganska litet med vita väggar. Fördelen med de vita väggarna var att ljuset kunde studsa och bilda mjukare skuggor. Fördelen med mörkret var att jag kunde ha kontroll över ljuset (från min blixt), nackdelen var att det var svårt att hitta fokus med min kameras autofokus och jag ville inte tända takbelysningen med risk att förvränga ljuset och vitbalansen. Vanliga studioblixtar har ju sina smidiga modelleringsljus men min lilla Nikon SB-800 har tyvärr ingen liknande funktion att simulera effekten. Jag fick helt enkelt utnyttja det jag hade till fullo. För att få ännu mjukare ljus på Emmas ena sida placerade jag en reflexskärm nära hennes vänstra sida. Efter några shots blev hon alltmer avslappnad och allt som allt tycker jag det blev en lyckad session. Kort men bra. Berätta gärna vad du tycker och tänker!

Andra bloggar om: blixt, nikon sb-800, reflexskärm

Jag och några vänner har varit intresserade av att gå och spela på casino en dag. Några år sedan var jag med i en riktig pokerturnering med en av Sveriges främsta pokerspelare (som jag glömt namnet på) och det var en något annorlunda upplevelse – riktigt roligt.  Att få spela med ett gäng på ett riktigt pokerbord med allt vad det innebär är något alla pokerfantaster borde prova på. Att jag sedan åkte ut först är en annan historia, men jag kan åtminstone känna mig stolt som fick beröm av pokerspelaren-jag-glömt-namnet-på för skickligt spel. Ibland har man bara otur. Däremot känner jag att online-casino inte riktigt är min grej. Jag vill känna autenciteten och verkligen vara där på plats. Sedan får vi se vilka spel förutom poker som skulle intressera mig, black jack, roulette eller de lömska banditerna.

Mannen ovan är en kär vän som gärna är med på pokerkvällar när de väl inträffar. Bilden togs ett tag sedan under just en pokerkväll och jag kände för att ge den en chans i Photoshop. Det är väl fördelen med att spara alla bilder man tar – man vet aldrig när man får användning för dem. Enligt min mening är en tillräcklig hårddisk ett litet pris att betala för att kunna spara alla bilder man tar. Digitala bilder har många fördelar. Glöm bara inte att ständigt göra backup på alla bilder, och allt annat viktigt för den delen. Hårddiskar håller inte för evigt, ungefär fem år i genomsnitt. Ibland kan man ha otur i förtid och då är en backup en ovärderlig försäkring.

Andra bloggar om: casino, online-casino, poker

Som jag nämnde tidigare har jag en del gamla foton som fortfarande har rätt att bli publicerade här på bloggen. Som alltid är jag tacksam för alla sorters kommentarer men även konstruktiv kritik om sådan finns. Jag är inte rädd för andras åsikter utan ser det som hjälpmedel för min fotografiska utveckling. Räds icke!

Den här bilden tog jag för ett bra tag sedan, uppriktigt sagt minns jag inte när. Troligtvis ett år sedan. Jag hade någon skoluppgift vill jag minnas och bad en vän agera modell. Hanna ställde glatt upp och trots att det regnade den dagen fanns inga sura miner. Vi fick anpassa oss och göra det bästa av situationen. Jag fick inte ens en arm min när jag bad henne gå ut i regnet och posera. Tvärtom hade hon (och jag) väldigt roligt. Modeller som ställer upp är högt uppskattade! Några dagar sedan upptäckte jag bilden på nytt och tänkte ge den en ny chans, en ny redigering och den här gången i svartvitt. Jag som är svag för svartvitt älskar själv att jobba med monotona toner. Ett fotografi kan bli helt annorlunda i svartvitt än i färg. Det uppstår en sorts symbolik, jag blir inte lika distraherad som av färger.

Andra bloggar om: redigering, regn, svartvitt