Vi går igenom hur årsredovisningarna har utvecklats, och som alltid visar vi de senaste trenderna i design och struktur. Och så djupar vi i första året med CSRD-rapportering – hur såg det ut och vad kan vi lära av de bolag som lyckades bäst?

När 16 juni, kl 15:30-17:00. Efteråt blir det mingel med dryck och tilltugg.
Var Hallvarsson & Halvarsson, Sveavägen 20, plan 9, Stockholm och på Teams.

Välkommen!

Anmäl dig här redan idag

De är i ett mellanläge. Företag som omfattades av CSRD innan Omnibus justerade tröskelvärdena har kommit långt i sitt förberedelsearbete. När reglerna nu ändras uppstår frågor om ambitionsnivå, prioriteringar och vägval.

Det arbete som redan gjorts är ett strategiskt kapital. Hållbarhetsfrågor är nära kopplade till affär, risk och strategi. Ett fördjupat hållbarhetsarbete ökar förståelsen för verksamheten, gör det lättare att identifiera risker och möjligheter och stärker beslutsfattandet.

Dubbel väsentlighet är fortsatt relevant, oavsett hur standarderna förenklas. Att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar bolaget finansiellt – och hur verksamheten påverkar omvärlden – förblir centralt.

Vad brottas bolag mest med?

ESRS kräver betydligt djupare analys än tidigare, särskilt kring värdekedjan, beroenden av naturresurser och människor samt kopplingen mellan hållbarhet och affär. Det ställer höga krav på metodik, kompetens och tvärfunktionellt samarbete inom bolaget. En vanlig utmaning är att riskanalysen och den dubbla väsentlighetsanalysen inte är tillräckligt integrerade.

De bolag som fortfarande omfattas av CSRD väntar på de förenklade ESRS-standarderna och hur de kommer påverka analys och rapportering.

Vad vet vi om de förenklade ESRS-standarderna?

Standarderna väntas under 2026. Utkast visar på färre obligatoriska upplysningar, borttagna frivilliga krav och tydligare vägledning för dubbel väsentlighet. Strukturen ser också ut att förenklas genom tydligare uppdelning mellan tillämpnings- och upplysningskrav, vilket kan göra standarderna mer hanterbara.

Hur bör bolag tänka om de inte längre omfattas av CSRD?

Hållbarhetsrapportering bör utgå från affärens behov – inte bara reglering. Bolag behöver därför en rapporteringsstrategi som utgår från den egna verksamheten och värdekedjan.

En frivillig standard för bolag med färre än 1 000 anställda, Voluntary Standards (VS), är under utveckling. Syftet är att ge dessa mindre bolag ett enkelt, proportionerligt och kostnadseffektivt sätt att rapportera hållbarhetsinformation som efterfrågas av investerare, långivare och av affärspartners uppåt i värdekedjan. Nivån på information som krävs i VS måste accepteras av de större företagen, de kan inte kräva mer, varför mycket tyder på att VS kan vara lämplig att utgå ifrån istället för andra frivilliga rapporteringsriktlinjer och initiativ.

Hur ser du på utvecklingen framåt?

Den 17 april lämnar regeringens utredare sitt betänkande avseende implementeringen av CSRD i Årsredovisningslagen (ÅRL). Riksdagen ska sedan fatta beslut om lagändring innan den uppdaterade ÅRL träder i kraft, förhoppningsvis under 2026. Jag vill rekommendera alla bolag att följa utvecklingen noggrant för att veta hur rapporteringen ska utformas för innevarande år.

Oavsett tröskelvärden, förenklade och frivilliga standarder kvarstår dock kärnan: att förstå hur väsentliga hållbarhetsfrågor påverkar strategi, risker, investeringar och affär och hur verksamheten påverkar omvärlden.

Nästa steg handlar om att använda de strukturer och arbetssätt som redan byggts upp, men strategiskt och med tydligare riktning.

Behöver ni stöd i nästa steg?

För många bolag handlar nästa steg inte om att börja om, utan om att prioritera rätt i ett föränderligt regelverk. Det kan handla om att vässa den dubbla väsentlighetsanalysen, stärka kopplingen mellan hållbarhet, risk och strategi, eller att hitta en rapporteringsnivå med tydliga strategiska budskap som möter både affärens och omvärldens krav.

 

Vi hjälper bolag att bygga vidare på det arbete som redan gjorts – från analys och styrning till rapportering, utbildning och kommunikation. Det kan exempelvis handla om att genomföra intressentdialoger, integrera hållbarhetsrisker i befintliga riskprocesser, utveckla policyer och styrdokument, upprätta klimatbokslut eller utbilda styrelse, ledning och interna nyckelfunktioner.

 

Kontakta Charlotte Tåhlin på charlotte.tahlin@halvarsson.se eller Jenny Fransson på jenny.fransson@halvarsson.se.

Europa och Sverige genomför nu en omfattande militär förmågeuppbyggnad vilket skapar långsiktiga behov av ökad materielanskaffning. Omvärldsläget innebär samtidigt att det sker med strängare krav på leveransförmåga, flexibilitet och förmåga att förstå och anpassa sitt erbjudande till kundens behov. Vi vill hjälpa bolag verksamma inom eller som underleverantörer till försvarsindustrin att navigera i en mer komplex anskaffningsmiljö och bidra till att rätt förmåga kommer på plats i tid, säger Anna Grönlund, VD.

Per Lodin är tidigare generalmajor och har haft flera ledande befattningar kopplade till materiel- och försörjningsfrågor, bland annat som chef för avdelningen för Strategisk materielledning (SML) på FMV (2007–2014) och som chef för avdelningen Anskaffning och logistik på FMV (2014–2016). Han har därmed djup erfarenhet av upphandling, kravställning och genomförande i tekniskt komplexa och långsiktiga försvarsprojekt.

Sveriges och Europas upprustning ställer höga krav på både industri och myndigheter – från tidig behovsanalys och upphandlingsstrategi till avtal, leverans och vidmakthållande. Hallvarsson & Halvarsson kan vara en värdefull partner för bolag som vill agera proaktivt, förstå spelplanen och stärka sin position i kommande anskaffningar, säger Per Lodin.

Hallvarsson & Halvarsson kommer under 2026 att vidareutveckla stödet till såväl befintliga som nya kunder med koppling till försvarsindustrin – med fokus på strategisk rådgivning, intressentdialog och kommunikation.

Hallvarsson & Halvarsson har en stark och växande position inom strategisk kommunikation med många duktiga specialister i teamet. Jag ser fram emot att, tillsammans med både nya och tidigare kollegor, bistå kunder och bidra till byråns tillväxt, säger Kristian Stålberg, Senior Director.

Innan tiden på Diplomat arbetade Kristian i över 11 år på Hallvarsson & Halvarsson med corporate communications, finansiell kommunikation och public affairs.

Det är alltid roligt att välkomna nya medarbetare men det är extra roligt att få välkomna tidigare medarbetare tillbaka till byrån. Kristian blir ett viktigt tillskott i vårt erbjudande och möjliggör att vi kan ta oss an fler kunder i behov av strategisk kommunikation, säger Anna Grönlund, vd.

Företag har under decennier vuxit och blomstrat i miljöer präglade av öppenhet, rättssäkerhet och frihandel. Det är i demokratier som innovationer har fått grogrund, där idéer har kunnat utbytas fritt och marknader har kunnat utvecklas utan rädsla för godtycke. Det är värt att påminna sig att det är just dessa principer och värden som möjliggjort många företags framgång.

Att ta tydlig ställning kan upplevas riskfyllt, eftersom de långsiktiga positiva konsekvenserna är svåra att förutse. I en demokrati har fri och granskande media en självklar roll. Bärkraftiga idéer och ansvarsfullt företagande har alltid tålt – och kommer alltid tåla – medial granskning. Kloka företag ser medias granskande roll och allmänhetens ifrågasättande som ”tough love” – en möjlighet till lärande och förbättring.

Att bygga förtroende handlar om att vara ärlig och transparent i sin kommunikation; att säga vad man tänker göra, att göra det man säger och att förklara eventuella avvikelser. Företag som dessutom tydliggör sina principer, berättar var de står och visar en vilja att utvecklas, tar inte bara sitt samhällsansvar. De lägger också grunden för ett långsiktigt förtroende.

Här finns bara fördelar. För som sämst skapar förtroende handlingsutrymme att agera och är en krockkudde den dag debatten kräver det. Och som bäst leder förtroende till fortsatt tillväxt och välstånd.

Att styra sin egen berättelse handlar om mer än att rikta sig till kapitalmarknaden. Kommunikationen med kunder, leverantörer, medarbetare och branschmedia är alla viktiga delar av ekosystemet för att bygga bolagets story. Genom att kommunicera brett och över tid byggs ett förtroendekapital som gör bolaget mer motståndskraftigt när marknadens granskning tilltar.

När en notering närmar sig går nya intressenter (inte minst journalister) tillbaka för att se vad som tidigare har sagts. Det gör att den historia man byggt upp blir avgörande. Artiklar i branschpress, reportage i lokalmedia eller berättelser om samarbeten och produkter i kombination med bolagets egen berättelse på webben eller i finansiella rapporter blir de pusselbitar som helheten byggs av. Bolagets historik, affärsmodell och inte minst lönsamhet är allt viktigare för att attrahera intresse vid en notering. Den som redan har fyllt på med egna budskap och berättelser slipper riskera att få sitt narrativ definierat av andra.

Det finns alltid nyhetsvinklar att ta tillvara. En ny produkt, ett partnerskap eller en rekryteringsinsats kan bli exempel som visar vart bolaget är på väg. Att systematiskt lyfta dessa delar i rätt kanaler ger en konsekvent berättelse som bygger kunskap, ökar intresset att följa bolaget och på sikt stärker förtroendet. Och att använda tiden till att implementera de förberedelser man vidtagit i en tidigare fas bygger också värde. Det kan röra sig om att agera som om man är ett noterat bolag, skapa rutiner och processer för den finansiella rapporteringen och inte minst bygga ut informationen om bolaget på webben.

Så när du ska bygga din IPO-story så ska du:

1. Börja i tid
2. Bredda berättelsen och målgruppen
3. Se värdet i andra kanaler än affärsmedia

MIT kallar detta ”the GenAI Divide”, en tydlig skiljelinje mellan framgångsrika och misslyckade implementeringar. Bakom klyftan döljer sig några tydliga mönster. Stora företag leder visserligen i antalet pilotprojekt, men halkar ofta efter när det gäller att skala upp. Investeringarna styrs dessutom mot synliga funktioner snarare än mot högavkastande backoffice-lösningar. Och inte minst: externa partnerskap visar sig nästan dubbelt så framgångsrika som interna satsningar.

Problemet är sällan tekniken. Den verkliga utmaningen är att våga förändra, att lära nytt, automatisera det manuella och utnyttja de globala processer och mallar som redan finns. Det handlar om att frigöra tid till innovation och samtidigt säkra compliance. Men framför allt handlar det om att mäta resultat där det räknas, i faktisk affärsnytta, inte bara i tekniska framsteg.

Många ledare nöjer sig med att rulla ut nya digitala verktyg, som ChatGPT och Copilot, och kallar det innovation. Men sann förändring handlar inte om att stoppa in nya hjälpmedel i gamla processer, utan om att bygga om arbetssätten från grunden. De stora vinsterna uppstår när manuella, komplexa moment ersätts av automatiserade flöden som både sparar tid och säkerställer regelefterlevnad.

Den teknologiska revolutionen frigör sitt fulla värde först när vi vågar tänka nytt men det betyder inte att allt måste rivas upp. Tvärtom kan vi bygga vidare på etablerade processer och gradvis ersätta manuella steg med AI-drivna automatiseringar. För läkemedelsbolag är detta en unik möjlighet att bryta gamla mönster och skapa verkliga genombrott, både vetenskapligt och kommersiellt.

Stora koncerner driver ofta hundratals pilotprojekt globalt, men lyckas sällan förankra dem i den lokala verksamheten. Verkligt värde uppstår först när teknologin blir en del av vardagen. Framgångsrika företag bygger därför gemensamma plattformar och samarbetar med externa experter som inte bara kan tekniken och regelverken, utan också vet hur den får genomslag på den lokala marknaden.

Förbättringar sker gradvis, men de som vågar tänka om, förankra förändringen lokalt och välja rätt partners kommer att ta hem de stora vinsterna. Andra riskerar att fastna i eviga pilotprojekt.

“Kort och koncist innebär “Quick fix” en möjlighet för företag som ska hållbarhetsrapportera för 2025 och 2026 att tillämpa förenklade rapporteringsregler för vissa standarder och upplysningar (För information om vad förenklingarna omfattar mer exakt, läs mer här.) De stora vinnarna är de företag som har pausat sina förberedelser i och med Omnibuspaketet och “Stop-the-clock”, men som nu omfattas av rapporteringskraven från och med 2025. För dem är “Quick fix” oerhört välkommet! Detta eftersom rapporteringen, och därmed datainsamlingen, nu inte behöver bli lika omfattande och detaljerad. De företag som redan har förberett sin hållbarhetsrapportering för året är nog inte i så stort behov av möjligheten till förenklad rapportering just nu. De har däremot möjligheten att tillämpa de förenklade reglerna om de, trots allt, inte når hela vägen fram med sin datainsamling innan årsskiftet.”

Ser du några särskilda utmaningar med den nya rättsakten?

”Nej, inte med själva ”Quick fix” som sådan. Syftet kan däremot missförstås. Även om rapporteringen förenklas för ett antal standarder och upplysningar så behöver bolagen fortfarande rapportera dessa om de är väsentliga. Ta standarden “E4 Biologisk mångfald och ekosystem” som ett exempel, en standard som omfattas av ”Quick fix”. Om föroreningar är en väsentlig fråga för ett företag måste den standarden fortfarande rapporteras på, däremot mer övergripande än vad befintlig ESRS föreskriver. Standarden kan alltså inte uteslutas från rapporteringen, något som alla kanske inte har koll på. Sedan tror jag att CSRD och ESRS rent allmänt är en utmaning för väldigt många företag. Det är mycket som ska rapporteras, även om de reviderade ESRS sägs komma att minska antalet datapunkter med upp emot 70 procent. Många företag har gjort stora investeringar i processer, rutiner, konsulthjälp och anställt resurser för att tackla de nya rapporteringskraven. Det kan nog kännas som att allt hårda arbete tappar sin relevans nu när sådana här förenklingar dyker upp. Men hållbarhetsrapportering är och förblir relevant, även om EU:s fokus på klimat- och hållbarhetsfrågorna delvis har trängts undan av geopolitiska frågor de senaste två åren.”

Hur bör man då tänka som våg 1-företag?

”Jag tror det är viktigt att betona att ”Quick fix” endast innebär förenkling av rapporteringskraven för vissa standarder och upplysningar i väntan på de reviderade ESRS. Kravet försvinner alltså inte. Inte i år, inte för 2026 och inte framöver. Därför är det viktigt för våg 1-företagen att fortsätta arbetet med att sätta upp strukturer och processer för insamling av data och information för sina väsentliga hållbarhetsfrågor. Tillämpa sedan ”Quick fix” om det behövs. Ett tips är att använda “Quick fix” för att få en ungefärlig uppfattning om vilken data och information som kommer att finnas kvar i de reviderade ESRS. Om någon av de berörda standarderna är väsentlig bör man lägga krut på just det för att få till rapporteringen. Det har hänt mycket kring CSRD och ESRS under 2025, det är lätt att känna sig lite matt av alla turer hit och dit. ”Quick fix” erbjuder faktiskt möjligheten att stanna upp en stund och få lite ordning och lugn inför 2026 för dem som behöver. Det kan vara bra att komma ihåg det.”

Behöver du stöd i din ESRS-rapportering?

Oavsett om det gäller att tolka “Quick fix”, hantera komplexa datapunkter, skriva texter som uppfyller upplysnings- och datakrav eller driva hela processen – vi hjälper dig. Förra året arbetade vi med att ta fram innehållet till nästan 50 rapporter inspirerade av CSRD och ESRS. Vi har verktygen, erfarenheten och metoderna för att effektivisera ditt arbete. Kontakta Jenny på jenny.fransson@halvarsson.se

“Utvecklingen i Sverige och inom Nato och EU, till följd av det försämrade omvärldsläget, kommer att resultera i nya krav och behov för stora delar av näringslivet. Regelverken och strukturerna utvecklas fortfarande och vi vill bistå våra kunder med att navigera och vara en del av de här processerna”, säger Anna Grönlund, VD.

Parallellt med sin nya roll på Hallvarsson & Halvarsson fortsätter Pär Malmberg även sina doktorandstudier med inriktning samhällsresiliens vid Handelshögskolan i Stockholm, och sin militära tjänst inom totalförsvar som överstelöjtnant i reserven vid Försvarsstaben. Han var under åren 2022–25 regeringens särskilde utredare av näringslivets försörjningsberedskap och har omfattande erfarenhet från både privat och offentlig sektor, bland annat från McKinsey & Company och Regeringskansliet.

“Sverige har gjort framsteg sedan Försvarsbeslutet 2015 om återupptagandet av totalförsvarsplaneringen. Dock har näringslivet ännu inte fått möjlighet att göra de bidrag till Sveriges säkerhet som vi behöver – och som man själv önskar. Hallvarsson & Halvarsson kan spela en viktig roll i arbetet med att få detta på plats”, säger Pär Malmberg.

Hallvarsson & Halvarsson kommer under 2025 att utöka erbjudandet mot såväl befintliga som nya kunder som har en roll i Sveriges totalförsvar.