.

Testar en uppdateringsapp

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Tue, 04 Oct 2011 07:02:00 +0000

Bugsy och Mårrgan är ärliga mot varandra.

Morfinchatt

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Wed, 14 Sep 2011 09:33:00 +0000

I måndags åkte jag till sjukhuset för att genomgå en liten operation. En liten polyp på ena halsmandeln som irriterat mig hela sommaren skulle äntligen bort. En enkel operation som bara tar några minuter att genomföra, men som ändå krävde narkos då kräkreflexen är allsmäktig i dessa regioner.

Åkte in vid elva och kom till liv igen på uppvaket vid halv ett ungefär; med misshandlad tunga och minst sagt ömmande hals. De gav mig inget smärtstillande innan operationen så istället fick jag det i efterhand och i väntan på att det skulle sätta in fick jag en skvätt morfin. Och häpp så hade det gått en timme till på uppvaket!

En av sköterskorna var nyligen huvudpersonen i ett reportage jag plåtade och när jag till slut lyckades placera henne var jag tvungen att förklara hur svårt det var att välja bland alla goa bilder vi tog. Jag tror, men är inte säker, att hon förstod.

Samtidigt, på sjukhuset i Gävle, ligger min bästa kompis intagen. Hon är också nyopererad, men hennes operation tog tre timmar och mitt ingrepp är som ett stick i fingret i jämförelse. Även hon har fått morfin mot smärtan och på måndagskvällen chattar vi på Facebook.

- Hej där... Hur är det.med dig??
- Lite dizzy feelin' över det hela, men ganska bra. Och själv?
- Men vad har hänt??
- Hade en polyp på halsmandeln som togs bort idag. Bara å vänta på provsvaren nu. Och du?
- Men kan jag ringa?
- Du får inget vettigt ur mig. Kan slå en pling senare ikväll :0,
- Hej igen;) Försökte ringa,.somnade sedan av en skvätt;) Haha, morfin kan va rätt trevligt;)
- Ungefär samma händelseförlopp här också :0)
- Haha!! Är du hemma lr på sjukhus??? Blev det akut lr??
- Hemma. Hur är det med dig nu då?
- Fick nyss en morfin spruta så nu känns det bra;) Haha, morfin å litet tangentbord är rätt spännande...
- Eh, ja... dags att vila lite nu kanske?
- Haha, personalen här är halvgalna hela högen;) Lura nyopererad patient att skratta så...
- Kan det även vara som så att humorn höjs i takt med att morfinet går in?
- Kan kanske ligga något i det. Men jag hoppas personalen inte tar morfin.....äää?

Tidigast torsdag morgon får min kompis komma hem. Själv ska jag jobba idag för första gången på nästan fyra veckor. Ta hand om dig vännen!

Tulldramatiken som drog ner helhetsinrycket av att snart vara hemma

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Sun, 11 Sep 2011 21:27:00 +0000

Självklart blev det en del shopping i New York. Inte så att jag gick bananas med kreditkorten, men lite shopping blev det allt. Presenter till syskonbarnen, Converse till tonåriga kompisbarnen, whisky till grannen, kläder till maken, fyra BH-ar och 26 par trosor från Victorias Secret till mig själv. Bland annat.

Enligt kvittona handlade jag för 2950 kronor. Jag sparar alltid alla kvitton, men jag har inte för vana att räkna ihop summorna. Nej, någon form av självbevarelsedrift har jag allt. Istället var det en dansk tulltjänstekvinna som räknade ihop dem åt mig.

När jag vält min resväska av bagagebandet på Kastrup packade jag raskt ner ALLT jag hade som handbagage i min resväska för att skynda vidare mot tåget. I handbagaget ingick två limpor cig och två flaskor whisky. Ja, det är för mycket för en person - MEN i sällskapet fanns det gott om individer som inte handlat någon tax free. Kanske inte helt rumsrent, men ett normalt och välfungerande system när man är på resande fot.

Det vill säga om inte en dansk tulltjänstekvinna får för sig att jag reser ensam och plockar in dig för redovisning för att hon tror att jag handlat en hel kamerautrustning i USA.
- Typisk kamera som man köper i USA.
- Eh, uppenbarligen i Sverige också.
- Har du kvitton på det då?
- Eh, ja men i Sverige så klart.
- Du får inte resa med sådan kamera utan kvitto.
- Eh, nähä.
- Och det här objektivet (70-200) har du köpt det i USA.
- Eh, nej. Om du tittar på det ser du att det är ohyggligt repigt och glappar eländigt i yttersta leden; det är säkert åtta år gammalt.

Till slut fick jag henne att förstå att det inte var nya kameragrejer hon klämde på, men hon tjatade vidare om att man måste ha kvitton om man ska resa med sådana grejer.
Kamera okej alltså, men hon var tydligen fast besluten om att sätta dit mig för något och frågade mig vad jag handlat mer. Jag visade några av de mest uppenbara grejerna och hon krävde att få se kvittona på samtliga inhandlade attiraljer.

Flera gånger påtalade att jag ville meddela mina resekamrater att hon tagit in mig. Vi hade ett tåg att passa och de kunde åtminstone få veta var jag var. Ingen såg att jag blev intagen.

Hon svarade spydigt att mina "kamrater" inte skulle åka någonstans. Hon påstod dessutom att hon inte förstod vad jag sa när jag förklarade att vi vara flera personer om bagaget (läs sprit och cig) och hon hånade mig oförställt när jag inte förstod hennes danska.
- Kan vi prata engelska då så kanske det blir lite lättare för oss båda?
- Nej det tänker jag verkligen inte göra!

DÅ först upptäcker hon vad jag har i tax free-påsen! Bara genom att använda all sin självbehärskning klarar hon att se innehållet utan att applådera av belåtenhet!
- Det här är alldeles för mycket!
- Ja, jag vet det, men hälften tillhör någon annan som du inte tror existerar och det lär inte spela någon som helst roll hur mycket jag hävdar det, du lär ju låta mig betala i vilket fall.

Hon nickar instämmande, men är ändå inte nöjd. Hon börjar således slita upp resten av det som finns kvar i resväskan, inklusive tio dagar av smutsiga underkläder, för att hitta något mer att klanka ner på eller att addera till shoppingen.

Hon hittade inget mer. Istället började hon skriva sin skatteräkning. 491 danska kronor kostade kalaset och när hon fått väl betalt kastar hon nonchalant ner en broschyr i resväskan. En broschyr som talar om hur mycket man får shoppa för när man är utomlands. En broschyr som jag raskt sliter upp och kastar tillbaka på henne, samtidigt som jag väser "apejävel" lagomt högt mellan tänderna.

- Vad sa du?
- Inget som du med din dåliga svenska kan förstå.
- Du glömde din korsordstidning!
- Den kan du behålla. Kan bättra på svenskan lite.

Är kanske inte helt stolt över mitt agerande så här i efterhand. Okej att jag handlat för mycket taxfree. Okej att jag kommit på efterkälken. Jag kan gärna betala skatt till danskarna om det ska vara på det viset. Danskarna jiddrade ju med skatten redan på Gustav Vasas tid. Men påstå för Guds skull inte att jag ljuger!!!

Å andra sidan - om jag sovit hela natten hemma i min egen säng istället för att ha varit vaken under i stort sett en hel Atlantflygning hade jag kanske struntat i att kalla tanten för "apejävel".
Kanske.

Hurry Up - Then Wait

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Fri, 09 Sep 2011 15:10:00 +0000

Tio dagar i New York kan låta mycket. Det är det väl också. Om det inte kommer en orkan och snor tre av dagarna vill säga. Aldrig någonsin har man evakuerat New York. Aldrig någonsin har man behövt stänga ner tunnelbanan. Aldrig tidigare har ALLA affärer och restauranger på Manhattan varit stängda samtidigt.

Detta borde vara det slutgiltiga beviset på att jag verkligen är sämsta tänkbara resesällskap. Det var inte utan att man fick flashbacks från den eländiga Sardinienresan 2006. Inte fullt så allvarliga konsekvenser då som nu, men ändå liksom.

Nåväl - vi hann med att göra rätt mycket trots allt - förutom att gänget levererade två guld, två silver och två brons! Tillvaron med förskoleklassen från Nybro Räddningstjänst försvårades lite av att deras mammor inte skickat med några signalvästar och var och en fick sin beskärda del av att både gå vilse, bli lämnad ensam och frånåkt.

Är mäkta förvånad över att jag trots allt blev så förälskad i New York. Jag undviker storstäder om jag kan. Mest kär är jag förstås i Soho, men jag gick igång på allt. Staden som aldrig sover! Eller, det gjorde den ju nu när vi var där förstås, men aldrig annars.

Vi har haft en alldeles makalös vistelse i The Big Apple. Tyvärr kan vi inte credda den amerikanska tävlingsorganistionen för det. Vi fick allt för ofta känna på att New Yorkska talesättet "Hurry up - then wait" verkligen inte bara är ett talesätt. "The Fast Track" till ackrediteringen visade sig ta tre timmar, man skickade ut mail om inställda tävlingar efter att de skulle ha startat, om man ens meddelade alls och fick man någon information om något så var det oftast olika bud från olika håll och inget var rätt.

Det har sannerligen varit en ynnest att få vara delaktig i detta äventyr. Vår kalender blev hårdvaluta over there och med den i högsta hugg mutade vi till oss både gratis internet på hotellrummet, present till Liza och tog oss förbi vissa avspärrningar.

Tack för att NI gjorde resan till vad den blev! Om två år är det dags igen. Då i Belfast - See You There Or Be Square!

Sardinien 2006

New York 2011

Country cooking

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Sun, 21 Aug 2011 08:17:00 +0000

Söndag morgon, sista dagen innan tre veckors semester, inklusive tio dagar i New York! Vad ger ni mig för den? Känns fortfarande overkligt att den där kalenderresan faktiskt ser ut att bli av, men det verkar onekligen som om jag kommer befinna mig overseas innan fredagen sett sitt första ljus.

Trots att det var lördag igår lyckades jag med konststycket att smita lite tidigare från jobbet. Kanske mest beroende på att jag komprimerade lunchtimmen till 25 minuter (igen), men ändå. Hemma på Skyttelund möttes jag av nyklippt gräsmatta och inkokta päron. Säsongen börjar lida mot sitt slut och maken står tydligen inte ut med tanken på att låta majoriteten av både körsbär och päron att förgås - och därför stod en gryta med rödfärgade söta kanelpäron på spisen.

Han var dock inte helt nöjd med sitt lilla experiment och han är redan i full gång med att leta nytt recept.

Annars har vi ägnat oerhört mycket tid till just matlagning. Varje dag mellan 13.35 och 15 visas Masterchef Australia på TV8. Älskart!
Av någon anledning älskar jag att frossa i andras matlagning. Under min tid som kroganställd hängde jag gärna på kockarnas axlar och matlagningsprogram är bland det absolut bästa jag vet. Dock roas jag föga av att tillaga godsakerna själv. Äta går dock alldeles ypperligt.

På TV visas säsong två, men vi ägnade gårdagen att titta på de nio första avsnitten av säsong tre. Befriande fritt från Gordon Ramsey's gap och skrik, Leilas "mitt" och "min" och inte en intrig så långt textremsorna når. Nu är ju jag lite av en aussiefil (gamla synder), men det här är det bästa på TV just nu.

Herregud - jag har ju inte ens fyllt 40 än...

Fönsterglas sökes

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Mon, 15 Aug 2011 07:59:00 +0000

Jag börjar få dåligt samvete över att jag inte bidrar till renoveringen ordentligt och har insett att det verkligen är dags att plocka fram projektet som står längst in i ladan - de nya fönstren.

De ska målas, glasas och kittas. Måste bara få tag i glas först.
Därför söker jag nu efter fönsterglas och/eller fönsterbågar med munblåst eller valsat glas. Glasen ska sättas in i nytillverkade spröjsade fönster så det gör ingen om eventuella bågar i dåligt skick.

Självklart betalar jag för mig, men det gör ju absolut inget om det blir billigt.
Lämna en kommentar, eller skicka ett mail så hör jag av mig asap.

En legend och tegel på taket

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Sun, 14 Aug 2011 06:57:00 +0000

Medan jag tillbringade dagen på Aledal som funktionär hände det saker hemma på taket igår. Det är inte helt enkelt att få gamla enkupiga patinerade takpannor att samarbeta - men jäklars vad bra det blir! Självklart är det jääääättetråkigt att jag inte kan vara hemma och bära takpannor, men jag hade redan lovat sitta som domarsekreterare på helgens dressyrtävlingar.

Ryttaren på bilden är ingen mindre än Ulla Håkansson. Denna fantastiska ryttare som red sitt första OS i München 1972 fyller 74 år i år och ingen skulle bli särskilt förvånad om hon med sin nya häst Rochelle även är med i London nästa år.

Blev faktiskt lite lipig när jag såg henne rida. Herregud, människan var ju gammal redan när jag var aktiv och hon var verkligen en av de stora idolerna! Nostaligkänslan förstärktes ytterligare av att Lena Svensson (tidigare aktiv på Högbo Ridklubb) var huvuddomare; allt ackompanjerat av The Power Of Love med Frankie Goes To Hollywood och Slice Me Nice med Fancy.

Idag kör vi Intermédiaire I och Grand Prix.

Och ja. Jag blev lite lipig av att se hur fint taket blir också. Min man är bäst!

Alla har vi våra paradis...

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Wed, 10 Aug 2011 08:00:00 +0000

Vår hund har sitt under byggnadsställningarna runt huset...

Vi har den senaste tiden haft ovanligt närgånget besök av två rådjur. Trots att hela gården är full av snickrande människor mest hela tiden har en bock och en get obekymrat spatserat genom domänerna på baksidan.

Igår var mannen uppstigen på taket för att fixa TV-sladdarna när de förvisso vackra, men dock objudna, gästerna anlände. Ungefär samtidigt får grannens drever rådjuren i näsan och går fullkomligt bananas på sin veranda och önskar livet ur den nesliga grind som skiljer honom från att utföra det han gör allra bäst.

Rådjuren låter sig dock inte skrämmas av en instängd jakthund och eftersom Bugsy alltid går lös på gården börjar mannen genast tänka dåliga tankar som "min hund är försvunnen" och ser tidningsrubriker i stil med "Briard rev rådjur" flimra förbi för sitt inre.

Mannen skyndar sig ner för att om möjligt minimera en förestående katastrof. Och där ligger han den ständigt svansviftande briarden. Ohyggligt nöjd över att äntligen få visa husse sina nyaste spillbitar i samlingen och helt omeveten om dramatiken som utspelas på andra sidan huset.

Undra på att vi aldrig vet var vi har våra koppel.

Oj, jag glömde berätta en sak...

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Mon, 08 Aug 2011 06:32:00 +0000

Vi har ju gift oss också!

Jaha...

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Mon, 08 Aug 2011 06:01:00 +0000

Jag faller till föga och böjer mig för de påtryckningar jag fått och här är ett blogginlägg. Det först på eeeeevigheter!

Just nu lägger vi om taket. När jag säger vi, menar jag Anders på ANEA Bygg. Vi har kommit till läktning nu och förhoppningsvis kan vi snart börja lägga på de enkupiga begagnade tegelpannorna som Håkan & Co plockade ner från en gammal mangårdsbyggnad nere i Torsås.

Håkan har nyss kommit hem från nattskiftet och i skrivande stund försöker han sova mellan hammarslagen. Själv vaknade jag av redan nämnda hammarslag och även om jag önskar att jag fått sova någon timme till, känns det onekligen skönt då varje slag är ett steg närmare ett färdig tak - sen kan det få snöa hur mycket det vill i vinter!

Nybro klara för play off trots förlust

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Fri, 18 Feb 2011 19:12:00 +0000

Och här är några bilder från gårdagen.
(Klicka på bilderna)

Facebook är inte längre vad det en gång var

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Thu, 10 Feb 2011 09:49:00 +0000

Tänk att det skulle behövas ett haveri på min Facebookprofil för att jag ska hitta tillbaka till bloggen.
Har varit hyfsat aktiv den senaste veckan, men enligt min profil har jag inte gjort ett endaste nå sedan i lördags. Får massor av Notifications utan att kunna se dem, det kommer meddelanden jag inte kan läsa och upplagda bilder syns bara delvis.

Så vad vill jag ha sagt med detta då undrar du! Jo, jag vill bara tala om att jag varken gått och blivit snorkig, ignorant eller oförskämd - det är helt enkelt FB som inte samarbetar.

För övrigt känns det ohyggligt onödigt med det nyvita landskapet utanför.

Fina saker som börjar på B

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Tue, 01 Feb 2011 19:40:00 +0000

BlommogramBeatlesOch Bugsy så klart.

Nytt år - nya bilder

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Fri, 28 Jan 2011 16:13:00 +0000

God Jul

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Sat, 11 Dec 2010 21:06:00 +0000

Det är inte så livat på den här bloggen längre, men en liten julhälsning kan vi väl kosta på oss!
GOD JUL, GOTT SLUT OCH GOTT NYTT!

Inte så mycket skryt kanske...

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Fri, 12 Nov 2010 15:46:00 +0000

...men lite roligt är det allt!
Roger och Ola på RIX MorronZOO gillar det här och det här.

Brandmannakalendern kan beställas via postorder: Sätt in 130 kronor (inklusive porto och emballage) per kalender på vårt bankgironummer 666-1094, uppge namn, och fullständig postadress i meddelanderutan så skickar vi Era kalendrar via brev. Ange även Er e-postadress så att vi kan skicka en bekräftelse på Er beställning.

Veckans, månadens eller kanske årets skryt

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Wed, 03 Nov 2010 09:02:00 +0000

Det är de där brandmännen igen...

Vill du också ha en kalender, men tycker att det är för långt att åka till Småland för att köpa en?

Gör då så här istället:
Sätt in 130 kronor (inklusive porto och emballage) per kalender på vårt bankgironummer 666-1094, uppge namn, och fullständig postadress i meddelanderutan så skickar vi kalendern via brev. Ange även e-postadress så att vi kan skicka en bekräftelse på beställningen.

Spotify och minnenas afton

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Wed, 27 Oct 2010 08:22:00 +0000

Den senaste veckan har undertecknad gått omkring och varit ovanligt nostalgisk. Orsaken till det är att jag av okänd anledning kom på att jag undrade var mitt dykcertifikat fanns någonstans. Detta förde mig ner till ladan och högen med lådor innehållande de för länge sedan bortglömda (och helt förlegade) fotoalbumen.

Genomgången av lådorna resulterade i en förmiddag med många skämskuddar, skratt och till och med en och annan tår.

Tror dock att min nostalgiska period kulminerade igår kväll... En spellista på Spotify med låtar valda, inte enbart för att jag tycker de är bra, utan för att varje låt genererar ett minne av människor, platser och händelser som passerat genom åren.

De värsta pekoralen från 80-talet har dock undvikits, de förtjänar en helt egen lista, men låtar som Dreamer med Europe, Nothing Compares 2 U och Imperiets version av Personliga Persson fyller sin funktion om man nu nödvändigtvis måste sammanfatta sin ungdom med en låtlista. Och med ungdom menar jag livet fram till 30... Typ.

Listan hittar du HÄR >>

Inget är som väntans tider

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Sun, 24 Oct 2010 08:48:00 +0000

Fick presentkort på Intersport av fina svärmor och svärfar för att köpa nya träna-hund-i-skogen-kängor. Meeeeeeen, det bidde ett par sådana här istället.

Synd bara att vädret växlat mellan alla tänkbara årstider - förutom kallt och torrt som antagligen är det enda väder man kan ha ett par beiga mockastövlar. Kanske inte mitt mest genomtänkta köp, men det finns faktiskt gränser för hur mycket "praktiskt" man får tänka - I love my new shoes!

Att det inte blev några praktiska träna-hund-i-skogen-kängor beror helt enkelt på att Intersport inte längre saluför de kängorna jag ville ha. Mina Salomon från 1997 har således limmats ihop - i väntan på nästa haveri.

Jomen det gick ju bra det där också

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Tue, 19 Oct 2010 09:33:00 +0000

Det finns människor i min närhet som kanske inte alls tycker att gårdagens resultat på Swedbank arena i Malmö känns så roligt. Men, det bryr jag mig inte om.

Vad som däremot är mindre roande är att det idag inte råder några som helst tvivel om vilken typ av årstid som råder. Enda stället i huset där det är riktigt varmt är i badrummet och i garderoben intill murstocken i hallen. Inget av ställena är speciellt trevliga att fördriva tiden på så jag gör mitt bästa för att elda upp mig. Hjälper dock föga när det blåser som det gör. (Självdrag, kallas det)

Arbetet med kalendern går vidare. Trodde att jag skulle göra den sista turen till tryckeriet igår, men färgsticken driver med mig och jag vet inte hur jag ska få bilderna att se ut som de ska. Hur eller hur - på måndag går de i tryck! Sen är det bara själva försäljningen kvar...

Att leva är att simma från stranden jag till stranden du i havet vi

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Thu, 14 Oct 2010 18:45:00 +0000

De berömda orden är Björn Ranelids. Idag uttalade han dem i Kalmarsalen. Jag och min reporter satt på första raden. Det var dumt.

Jag ville för en gångs skull ha bilder tagna rakt framifrån, vilket aldrig händer i Kalmarsalen annars. Eftersom Björn Ranelid inte är som andra "underhållare" hjälpte det föga att sätta sig längst fram. Han var så klart inte stilla en sekund. På scenen stod han inte alls. Han gick runt och fram och tillbaka bland publiken medan han pratade. Enligt egen utsago är det så han håller sig i form.

Sitter man helt ensam på första raden när Björn Ranelid spänner ögonen i en så lyssnar man; vare sig man vill eller inte.
- Din hjärna som håller reda på alla vackra lockar väger 1800 gram. Tranströmmer är mindre känd än Laila bagges rumpa. Visst är det en märklig värld vi lever i!

Jomenvisst är det så!

Fattar inte riktigt...

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Wed, 13 Oct 2010 16:27:00 +0000

...varför det plötsligt blivit så svårt att hålla liv i bloggen!

Finns massor av saker att skylla på, men den här gången väljer jag att lägga all skuld på tiden. Jag hinner inte riktigt med. Den långdragna lunginflammationen har gjort att det kört ihop sig på vissa fronter.

Däremot har jag hunnit med att tävla med den hårige fyrbenta. Vi debuterade i appellen förra söndagen och med slutpinnen kvar ute på fältet lyckades vi bara få ihop 130 poäng. Den hårige fyrbenta hade olämpligt nog bestämt sig för att han inte kom ihåg vare sig framförgående, apportering eller hopp...

Men, nu är vi åtminstone på banan och jag har anmält till ytterligare två tävlingar innan vintern.

Vilket osökt för mig in på dilemmat lämpliga skor! Mina älskade Salomonkängor från 1997 har gett upp och jakten på deras ersättare är inledd. Har dock visat sig vara mindre enkelt eftersom det nu för tiden är heeeeelt ute med vanliga hederliga skogskängor i läder. Nu ska det vara Gore Tex, tyg och tunna snören! Att man dessutom måste anpassa inköpet av kängorna efter en stortå som är åtta millimeter längre än den andra gör inte saken enklare precis.

Lämnade just tillbaka ett par inköpta 1800-kronorskängor eftersom varenda gruskorn på golven Östrans korridorer kändes klart och tydligt genom sulorna. Meindl - here I come!

Idel bekanta ansikten

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Sat, 18 Sep 2010 08:11:00 +0000

Resultatet av en tur på stan igår Måste vara nåt särskilt i görningen.

En martyr har hittat hem

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Wed, 15 Sep 2010 11:21:00 +0000

Den svartvita gynnaren till vänster i bild har precis varit försvunnen i 24 timmar.
Ingen fara för en katt, säger ni förnuftigt och himlar med ögonen.
OJ vad fel ni har! Att vara utan MAT i 24 timmar är för Mårrgan likställt med grovt djurplågeri och ren tortyr!

Att ingen katt behövdes slängas ut vid läggdags igår kväll är inte allt för ovanligt då han är lika välkommen i grannens soffa som i vår, men att inte komma galopperande med matpaniken lysande ur ögonen så fort det börjat röra på sig i huset har aldrig hänt tidigare.

Anade genast oråd och snabbt drogs en skallgångskedja igång (grannen gick ner och tittade i sitt garage.) Ingen Mårrgan. Däremot hördes miss-nöjda ljud från fårhuset. Och minsann, där var han!

En snabb galopp in i köket med blicken demonstrativt bortvänd när jag lycklig gullade fram hans namn. Med en förolämpad uppsyn började han tugga torrfoder, fortfarande utan att ägna mig så mycket som ett ögonblick - och han veknade inte ens när blötfodret togs fram. (Även om han så klart åt upp allt så fort jag gick därifrån)

Hur Mårrgan tagit sig in i fårhuset är i skrivande stund oklart, däremot kan det mycket väl vara förklaringen till varför hunden var ovanligt orolig och gruffig igår kväll.

...och locket ska läggas på brunnen

noreply@blogger.com (Blogobananas) — Tue, 14 Sep 2010 17:00:00 +0000

Hallå. Hallååå... Någon där?

Det blev en längre aktiv vila än vad jag någonsin kunnat förutspå. Anledningen heter begynnande lunginflammation, ögoninflammation och elakt envist förkylningsvirus. Och en brandmannakalender.

Det där sista har tagit mycket av den lediga tiden. Det som började med en oskyldig fråga från en av kalenderpojkarna om jag möjligtvis kunde tänka mig att tipsa min chef om att Nybro Räddningstjänst ska åka till New York och tävla i World Police & Fire Games nästa år, slutade med att jag ensam plåtade samtliga bilder som nu ska sättas ihop till en Smoking Hot Calender!

I oktober är det tänkt att den ska finnas ute till försäljning - 100 spänn kommer den att kosta och 20 procent av intäkterna går oavkortat till lekterapiavdelningen på Kalmar länssjukhus.

Den envisa förkylningen har gjort att jag knappt varit på jobbet under de senaste tre veckorna. Igår gjorde jag dock come back och det blev till att mjukstarta med Kalmar FF-match. Trots den uppenbara ringrosten tyckte jag att det gick okej; rätt placerad (och målgörare som pringer åt rätt håll) vid samtliga tre mål! Jag köper mig en lott på väg hem idag. Gjorde hur som haver ett bildspel >>