<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:blogger="http://schemas.google.com/blogger/2008" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860</atom:id><lastBuildDate>Tue, 10 Feb 2026 16:23:50 +0000</lastBuildDate><title>debaTT</title><description></description><link>http://deba-tt.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>18</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-516783563919942645</guid><pubDate>Tue, 10 Feb 2026 16:18:00 +0000</pubDate><atom:updated>2026-02-10T08:23:49.922-08:00</atom:updated><title>Fallet Pusjkin löst?</title><description>&lt;div dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;br class=&quot;gmail-Apple-interchange-newline&quot;&gt;&lt;img src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEglKSzg1kzOyhRRqRlg1EawdWZDlkdPw2VN9uHsLGybz1EPy9ccV25YZKbYde_fqM1jo1OJ09mEeF4LjKAwj_MirDfzKgzRRcEwEjHRPshw3ETj3FWmWl4fQYWkuSoYnOFZoL5xAAS0l_YRxY4MmwGapslOIiqqQNxoGg_OvWxawZk5CyrdONsiFvDBpho&quot; width=&quot;233&quot; height=&quot;209&quot; class=&quot;gmail-CToWUd gmail-a6T&quot; tabindex=&quot;0&quot; style=&quot;cursor: pointer; outline: 0px; margin-right: 0px;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;Hej!&lt;br&gt;&lt;br&gt;Gerundium bokförlag har den äran att presentera en ny bok: PUSJKINS SISTA DUELL av den framlidne ryske akademiledamoten Nikolaj Petrakov.  Boken kostar 220 kr.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Läs Lasse Ekstrands &lt;a href=&quot;https://www.8dagar.se/2026/01/en-lasarreaktion.html&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;recension&lt;/a&gt; eller läs mer på &lt;a href=&quot;http://www.gerundium.se/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;www.gerundium.se&lt;/a&gt;:&lt;br&gt;&lt;br&gt;Vi vill samtidigt tjuvstarta årets bokrea med följande erbjudanden BARA FÖR DIG:&lt;br&gt;&lt;br&gt;Rutkakais: Sovjet Logo - utopins märken  (195 kr)  Nu 120 kr&lt;br&gt;Canfora: Den europeiska demokratins historia (218 kr)  Nu  120 kr&lt;br&gt;Müller: Fruktansvärda jurister (246 kr) 120 kr&lt;br&gt;Fr. Strindberg: Under jorden i Berlin (240 kr) 100 kr&lt;br&gt;Simone: Männen som förrådde Frankrike (150 kr) Nu 80 kr&lt;br&gt;&lt;br&gt;Tillkommer vår frakt:&lt;br&gt;&lt;br&gt;55 kr för en bok&lt;br&gt;100 kr för 2-6 böcker.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Enklaste sättet att beställa är att sätta in beloppet på bg 403-2132 och samtidigt maila beställningen med postadress till &lt;a href=&quot;mailto:gerundium.bokforlag@gmail.com&quot;&gt;gerundium.bokforlag@gmail.com&lt;/a&gt;.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Samtidigt vill jag tacka alla som stött förlaget genom att köpa våra böcker. Nu har vi nya titlar i rörledningen, men först måste vi få plats på hyllorna. Vill du ta hem böcker att sälja vidare erbjuder vi 30 % och full returrätt.&lt;font color=&quot;#888888&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;b&gt;Stefan Lindgren&lt;/b&gt;&lt;/font&gt;&lt;/div&gt;  </description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2026/02/fallet-pusjkin-lost.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEglKSzg1kzOyhRRqRlg1EawdWZDlkdPw2VN9uHsLGybz1EPy9ccV25YZKbYde_fqM1jo1OJ09mEeF4LjKAwj_MirDfzKgzRRcEwEjHRPshw3ETj3FWmWl4fQYWkuSoYnOFZoL5xAAS0l_YRxY4MmwGapslOIiqqQNxoGg_OvWxawZk5CyrdONsiFvDBpho=s72-c" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-5356086361296881796</guid><pubDate>Sun, 30 Oct 2016 15:10:00 +0000</pubDate><atom:updated>2016-10-30T08:18:48.577-07:00</atom:updated><title>Acceptabel för inträde?</title><description>&lt;div class=&quot;separator&quot; style=&quot;clear: both; text-align: center;&quot;&gt;
&lt;a href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkbWDDD1B_AJ23QbJPYsuKTwg2RAmU9r-qwhsYq0QLojcuUFdm8nESbKxSE3-mHnSOVxEpv9OgnDqIxnJxTyiMkDlseThT9svSgUmImu7yYmLWOyxQG62EqI4FgOQleOfPhmbND_HxfMo/s1600/Marx_old.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;320&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkbWDDD1B_AJ23QbJPYsuKTwg2RAmU9r-qwhsYq0QLojcuUFdm8nESbKxSE3-mHnSOVxEpv9OgnDqIxnJxTyiMkDlseThT9svSgUmImu7yYmLWOyxQG62EqI4FgOQleOfPhmbND_HxfMo/s320/Marx_old.jpg&quot; width=&quot;239&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
På 1970-talet var Hans Isaksson KPML-r-are och gick under paroller som &quot;Klass mot klass&quot;, &quot;Ställ facket åt sidan!&quot;, &quot;Leve de vilda strejkerna&quot; och annat jätteradikalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi på Gnistan liksom Vietnamrörelsen (De förenade FNL-grupperna) blev anatema för påstått &quot;klassamarbete&quot; och &quot;förräderi&quot;.&lt;br /&gt;
&lt;a name=&#39;more&#39;&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Så gjorde Hans Isaksson avbön och jag minns det som igår hur han kom upp på Gnistan för att markera en ny epok. Den mest akuta fråga han ville ta upp var behovet av att avslöja en stor &quot;reaktionär&quot; - nämligen Evert Taube! Vilket han senare gjorde i Clarté.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sen dess har han skrivit en hel del som gjort honom uppskattad och som jag inte ska recensera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men är det inte de gamla frasradikala tagen som nu kommer fram när han försöker piska upp en storm i den marxistiskt-akademiska ankdammen? Kvarvarande Clartémedlemmar ska tydligen samlas kring att hata Jan Myrdal, en person som alldeles nyss hyllades som livslång hedersmedlem i förbundet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isaksson skriver i ett &quot;öppet brev&quot; på Clartés hemsida:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;&quot;...märk att Du inte är utesluten från Clarté, ty du har på senare år inte varit betalande medlem. Men i dagens läge skulle Du sannolikt inte kunna accepteras för återinträde.&quot;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han försöker alltså krypa ur beslutet att göra JM till ständig medlem. Bilhandlarsnack!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men en fråga som clartéisterna bör ställa sig vid det här laget är väl om ens lärofadern Karl Marx skulle kunna accepteras för &quot;inträde&quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som bekant medarbetade denne i en tidning som &quot;Free Press&quot;, som utgavs av den skotske parlamentsledamoten David Urquhart och drev en hård kampanj för att få Storbritannien att gå i krig mot Ryssland. Hoppade Marx därmed i säng med den brittiska imperialismen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om Marx bakomliggande motiv var korrekta kan diskuteras, men helt klart är att Marx analys skiftade i olika situationer. Han var från tid till annan beredd till taktiska allianser med fan själv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett annat exempel är hur Marx &amp;amp; Engels tacklade den svåra uppgiften att lansera ett så otympligt verk som &quot;Das Kapital&quot;. Risken var stor att det skulle tigas ihjäl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stängda som man var tog Engels på sig att producera recensioner av en bok han i hög grad själv hade medverkat i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För &lt;i&gt;Die Zukunft&lt;/i&gt; antog han en upphöjd akademisk ton;&amp;nbsp; för &lt;i&gt;Staats-Anzeiger für Württemberg&lt;/i&gt; en mer kommersiell vinkling; för &lt;i&gt;Beobachter&lt;/i&gt; en lämpligt patriotisk tolkning - &quot;vi kan säga att det är en av de landvinningar som hedrar den tyska andan&quot;; och för &lt;i&gt;Demokratisches Wochenblatt&lt;/i&gt;, hans egen sanna röst - &quot;Så länge det har funnits kapitalister och arbetare på jorden har ingen bok verkat viktigare&quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man diskuterade rentav att Engels skulle angripa boken i den reaktionära pressen, bara för att få igång snacket. (Marx/Engels Works, band 42, s. 426).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns massor med exempel på allianser med reaktionärer för att uppnå högre mål. Engels gjorde exempelvis reverenser till den förtappade bakåtsträvaren Thomas Carlyle, då den konservativa kritiken av kapitalismen delvis sammanföll med Engels egen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I vår tid, när bourgeoisien upphört att vara nationell, har det blivit ännu viktigare att bygga allianser med borgerligt sinnade mot imperialism och krigshets. &lt;span class=&quot;&quot; id=&quot;result_box&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt; &lt;span&gt;Utan&lt;/span&gt; &lt;span&gt;tvekan&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span&gt;måste&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;kommunister&lt;/span&gt; &lt;span&gt;och&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;demokrater&lt;/span&gt; &lt;span&gt;resa&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;den nationella fanan&lt;/span&gt; &lt;span&gt;och&lt;/span&gt; &lt;span&gt;föra den framåt&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;om&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;de vill vara&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;patrioter&lt;/span&gt;&lt;span class=&quot;&quot;&gt;&lt;/span&gt; och spela en ledande roll&lt;span class=&quot;&quot;&gt;.&lt;/span&gt; Inga andra kommer att &lt;span class=&quot;&quot;&gt;&lt;/span&gt; &lt;span&gt;att&lt;/span&gt; &lt;span class=&quot;&quot;&gt;resa den&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den sorts moraliserande och falska renhetsiver som Clartékamraterna nu exponerar gentemot Jan Myrdal är en återvändsgränd. Det är en sekteristisk linje som skadar möjligheterna att bygga breda enhetsfronter i Sverige mot Nato, till försvar för folks intressen och för en folkets kultur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Istället för att angripa dem som ägnat ett långt liv åt osjälviskt arbeta för den stora saken borde clartéisterna till att börja med studera frågan om enhetsfronten. Det är den springande punkten. Ur oförmågan att förstå enhetsfronten sprängdes den marxist-leninistiska rörelsen i Sverige 1970 och den ligger ännu som en våt filt över de grupper som kallar sig kommunistiska och marxistiska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;Stefan Lindgren&lt;/i&gt;</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2016/10/pa-1970-talet-var-hans-isaksson-kpml-r.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkbWDDD1B_AJ23QbJPYsuKTwg2RAmU9r-qwhsYq0QLojcuUFdm8nESbKxSE3-mHnSOVxEpv9OgnDqIxnJxTyiMkDlseThT9svSgUmImu7yYmLWOyxQG62EqI4FgOQleOfPhmbND_HxfMo/s72-c/Marx_old.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-4563281613287329411</guid><pubDate>Thu, 27 Oct 2016 14:28:00 +0000</pubDate><atom:updated>2016-10-29T06:32:15.433-07:00</atom:updated><title>Clartés lösa skott från höften</title><description>&lt;div style=&quot;text-align: left;&quot;&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;table cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; class=&quot;tr-caption-container&quot; style=&quot;float: left; margin-right: 1em; text-align: left;&quot;&gt;&lt;tbody&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;&lt;a href=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgBdK3nw0OAB7VJnuv7cFcMvyf5LWm3km-H1gsL068sJDUfTKD4yngIZRMIeZ7ZoO6gR429jHYeYgxUlQIP4XgspMfNx7uVFD9eG10iwqFyxfcr3IF7BrUxcZH4euADWK_9LMzERVSuUM/s1600/gun_colt45.jpg&quot; imageanchor=&quot;1&quot; style=&quot;clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;&quot;&gt;&lt;img border=&quot;0&quot; height=&quot;400&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgBdK3nw0OAB7VJnuv7cFcMvyf5LWm3km-H1gsL068sJDUfTKD4yngIZRMIeZ7ZoO6gR429jHYeYgxUlQIP4XgspMfNx7uVFD9eG10iwqFyxfcr3IF7BrUxcZH4euADWK_9LMzERVSuUM/s400/gun_colt45.jpg&quot; width=&quot;384&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr align=&quot;left&quot;&gt;&lt;td class=&quot;tr-caption&quot;&gt;Snart laddar Micke om!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;b&gt;Tidskriften Clartés redaktör Mikael Nyberg angriper Jan Myrdal och mig, Stefan Lindgren, i en &lt;a href=&quot;http://mikaelnyberg.nu/2016/10/27/jan-myrdal-hoppar-ner-bland-de-bruna/http://mikaelnyberg.nu/2016/10/27/jan-myrdal-hoppar-ner-bland-de-bruna/&quot;&gt;artikel på nätet&lt;/a&gt;.&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ärligt talat förstår jag inte vad Mikael talar om.&lt;br /&gt;
&lt;a name=&#39;more&#39;&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Mikael Nyberg&amp;nbsp; kritiserar mig för att&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Ha publicerat en artikel om Dagens Nyheters snedvridna&lt;br /&gt;
Rysslandsbevakning i &quot;Fria Tider&quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nåväl, Mikael skriver i Aftonbladet, men jag har aldrig dömt&lt;br /&gt;
honom för det. Jag har aldrig lyckats få in något genom Åsa&lt;br /&gt;
Linderborgs nålsöga. Menar Mikael att det förpliktar mig att&lt;br /&gt;
snällt avstå från andra möjligheter?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. För att en gång för många år sedan ha försvarat Israel Shamir&lt;br /&gt;
mot anklagelser för &quot;antisemitism&quot;. Det gör jag fortfarande.&lt;br /&gt;
Endast en absolut tondöv person kan efter att ha läst hans &quot;Blommor&lt;br /&gt;
i Galiléen&quot; anklaga honom för antisemitism.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag läser honom varje vecka på hans modersmål, ryska. Jag vet&lt;br /&gt;
inte var Mikael får sina informationer från.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag tycker han är skyldig Israel Shamir en ursäkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. I formuleringen &quot;USA-israelisk imperialism&quot;, som jag använde&lt;br /&gt;
i en (1) artikel ser Mikael något förborgat antisemitiskt.&lt;br /&gt;
Ursäkta mig, men i de fall USA och Israel samverkar i en&lt;br /&gt;
aggressiv politik må väl uttrycket vara tillåtligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mikaels hypersensibilitet på den här punkten skulle kanske vara&lt;br /&gt;
mer begriplig om angreppet kom från några extrema högerkretsar i&lt;br /&gt;
Israel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dom som känner mig vet att jag inte är antisemit. Som översättare&lt;br /&gt;
av bl a Sholem Alejchem och Isaak Babel har till och med Expo&lt;br /&gt;
tvekat att sätta upp mig på Svarta listan, och det är sällan de&lt;br /&gt;
tvekar att skjuta från höften.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Ha gjort reklam för Pegida, den tyska invandringskritiska &lt;br /&gt;
rörelsen med centrum i Dresden och Leipzig. Till det kan jag bara säga&lt;br /&gt;
att Mikael tycks ha svårt att förstå skillnaden mellan att rapportera&lt;br /&gt;
och att stödja samt svårt att göra en elementär klassanalys. Pegida-&lt;br /&gt;
rörelsen tog visserligen Merkels fria invandring till utgångspunkt,&lt;br /&gt;
men det handlar om ett djupare missnöje än så (se AfD:s valfram-&lt;br /&gt;
gångar). Det är naturligtvis ingen slump att protesterna hade sin&lt;br /&gt;
tyngdpunkt i det forna DDR där människorna helt kördes över vid&lt;br /&gt;
införlivandet i BRD. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; ****&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Clartékampanjen mot den snart 90-årige Jan Myrdal, där jag alltså fått&lt;br /&gt;
en släng av sleven, ter sig närmast som någon sorts&lt;br /&gt;
intellektuellt sammanbrott.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots sina stolta traditioner är det just intellektuellt arbete &lt;br /&gt;
som lyser mest med sin frånvaro i clartéisternas kampanj.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Har man ena stunden hyllat Jan Myrdal och gett honom livstids&lt;br /&gt;
medlemskap och andra stunden stämplar honom som&lt;br /&gt;
fascistfarare, är det knappast ordhållighet man kommer att minnas för.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mesta av Mikaels argument mot Jan Myrdal är ju av äldre datum&lt;br /&gt;
än 26 mars 2016 då han mottog Jan Myrdal-priset på 100 000 kr&lt;br /&gt;
ur Myrdals hand. Varför sa Mikael ingenting om sina betänkligheter då?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingenting som jag har skrivit och som Mikael refererar till i&lt;br /&gt;
sitt inlägg uppfattar jag som det minsta inkriminerande. När&lt;br /&gt;
slutade clartéisterna tänka innan de skriver?&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;&lt;br /&gt;Stefan Lindgren&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ps. I veckan Proletären hyllar Hans Isacsson, en av Clartés mer &lt;br /&gt;
framträdande skribenter i en artikel om Dario Fo även Beppo Grillo och hans&lt;br /&gt;
&quot;Femstjärneparti&quot; i Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tydligen har man en generösare uppförandekod för sig själva och en annan&lt;br /&gt;
för evighetsförklarade 90-åriga författare i folkhemsk yttrandefrihetskarantän.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En del av det Beppe Grillo säger skulle få oss alla att rodna. Men jag är glad&lt;br /&gt;
att han får säga det och att Hans I. får gilla det i ett statsfinansierat&lt;br /&gt;
revolutionsorgan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2016/10/clartes-losa-skott-fran-hoften.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgBdK3nw0OAB7VJnuv7cFcMvyf5LWm3km-H1gsL068sJDUfTKD4yngIZRMIeZ7ZoO6gR429jHYeYgxUlQIP4XgspMfNx7uVFD9eG10iwqFyxfcr3IF7BrUxcZH4euADWK_9LMzERVSuUM/s72-c/gun_colt45.jpg" height="72" width="72"/><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-4634365090766291932</guid><pubDate>Fri, 28 Mar 2014 12:46:00 +0000</pubDate><atom:updated>2014-03-28T05:47:29.634-07:00</atom:updated><title>Sverige skyddslöst mot propaganda</title><description>&lt;div dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Den            New Yorkbaserade skribenten &lt;a href=&quot;http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-behovs-en-strategi-mot-rysk-propaganda_3365718.svd&quot;&gt;Olle              Wästberg hade i Svenska Dagbladet den 15 mars&lt;/a&gt;            ett mycket bra inlägg om hur den svenska opinionen ligger            skyddslös för utländsk            propaganda. Wästberg verkar personligen mest vara orolig för            propaganda från öster,            men de kloka ord han framför gäller förstås desinformation            från alla väderstreck, skriver historikern Anders Persson.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;br /&gt;          &lt;/div&gt;
&lt;a name=&#39;more&#39;&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Wästberg efterlyser vikten av mångsidig information och källkritik :”I            dag är behovet av            propagandaanalys större än någonsin. Sociala medier och            webbens ständigt ­pågående            flöde gör det svårare att skilja sanning från lögn…Vi skulle            behöva en            fortlöpande analys av medveten utländsk propaganda. Och vi            skulle behöva            beredskap för ett långt allvarligare läge.”&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Angående            källkritik kom jag att tänka på den gamla beprövade historien            om ”Stalins kupp”            i Prag 1948 och det därpå följande försöket att lägga under            sig Finland. Den 28            februari 1948, en knapp vecka efter ”kuppen i Prag” blev det            känt i Helsingfors            att Stalin i ett brev till presidenten Paasikivi inbjudit till            förhandlingar om            en ”vänskapspakt”.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Nu            skedde ingen sovjetisk annektion av Finland utan relationerna            utvecklades sig            sedan i stort sett bra under de kommande 40 åren, kanske lite            för bra tycket många,            inklusive undertecknad, som oroade sig för ”finlandisering”.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Att            Stalin inte ”kuppade” i Helsingfors har förklarats ömsom med            ”den internationella            opinionen” efter ”Kuppen i Prag” eller sovjetiska erfarenheter            av finsk, envis motståndsvilja            från Vinterkriget (se min bok ”Finlands sak var svår). Men            förklaringen kan            vara mycket enklare – Stalin hade 1948 inga planer på att            ”kuppa” i Finland,            och kanske inte i Tjeckoslovakien heller.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Ty            brevet till Paasikivi må ha offentliggjorts en 28 februari men            avsändes redan            den 22 februari, dvs när ”Kuppen i Prag” knappat hade börjat            utveckla sig. Inte            ens Stalins värsta vedersakare anser att han var dum. Och dumt            vore det att börja            med en ”kupp” i Helsingfors när man inte sett hur det gått i            Prag.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;Men            Stalin kunde ju inte veta att finländarna skulle vänta en            vecka med att offentliggöra            brevet, det hade ju kunnat komma till allmän kännedom redan            när ”Kuppen i Prag”            nådde sin kulmen och därmed trassla till ”kupplanerna”. Den            ofrånkomliga            slutsatsen måste bli att den 22 februari 1948 hade Stalin            ingen a-a-a-aning om            vad som höll på att utveckla sig i Prag. Som framgår av min            bok ”Kuppen i Prag”            (rekommenderad i Nationalencyklopedin som            bredvidläsningslitteratur om            Tjeckoslovakiens historia) talar allt för att det            kommunistiska maktövertagandet            mer var en intern tjeckoslovakisk affär, en följd av klantiga            borgerliga parlamentariker            snarare än sovjetiska ”kuppplaner”.&lt;br /&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;line-height: 14.3pt; margin-bottom: 9pt;&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot; style=&quot;color: black; font-family: Georgia; font-size: 11.5pt;&quot;&gt;&lt;i&gt;Anders Persson&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2014/03/sverige-skyddslost-mot-propaganda.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>3</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-3748339112042443356</guid><pubDate>Thu, 27 Mar 2014 12:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2014-03-28T05:49:45.409-07:00</atom:updated><title>Vad är en nation?</title><description>&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;Folket på Åland utgör en nation, inte i kraft        av sin ras (svensk med finska inslag) eller språk (svenska) utan        genom sin historia och erfarenheter sedan 1809, vilket gör att de        idag betraktar sig som en egen nation, ålänningar,        vilket de inte gjorde före 1809, skriver historikern Anders        Persson.&lt;br /&gt;        &lt;br /&gt;      &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;Då hade de möjligen en        landskapskänsla liksom smålänningar,        närkingar etc. (lite annorlunda hos befolkningen i de forna danska        och norska        provinserna). 1918 var Åland en del av Finland, och Sverige begick        ett folkrättsligt        brott när det under förevändning att återförena ålänningarna med        moderriket        invaderade öarna. Motivet var strategiskt-militärt, då som nu, skriver historikern Anders Persson.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a name=&#39;more&#39;&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;&lt;br /&gt;      &lt;/span&gt;      &lt;br /&gt;
&lt;div class=&quot;moz-forward-container&quot;&gt;
&lt;div dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;Inget folk står dock              svenskarna så nära som norrmännen.              Dock 1905 ansågs de sig utgöra en egen nation och det              respekterade regeringen i              Sverige (efter påtryckningar från arbetarrörelsen). Dock har              norska historiker berättat              för mig att hade Sverige annekterat Norge med hull och hår              1814 hade              befolkningen i Västnorge, de som talar ”nynorsk”, inte              reagerat negativt. Deras              språk ligger närmare svenskan än det danskinfluerade              ”bokmålet” i Östlandet och              de hade ingen överväldigande samhörighetskänsla med vad de              betraktade som ”kvardröjande              danskar” i Kristiania (Oslo). Men som väl var utnyttjade              inte svenskarna detta              1814 utan norrmännen fick sin autonomi.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;Ett tredje exempel utgör              österrikarna som              efter sprängningen av kejsardömet 1918 ville ansluta sig              till Tyskland eftersom              de ”kände sig” som tyskar. Den känslan fanns kvar vid              Anschluss 1938 och det              var först 1945 som österrikarna, utifrån de erfarenheter de              gjort under kriget              som de insåg att de trots allt var ett annat folk än              tyskarna, även om de              talade samma språk. Samma erfarenhet gjorde britterna under              den amerikanska militära              närvaron 1942-45.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;En ofta förbisedd              omständighet är vad folket ifråga              själva ”känner” (med rätt eller orätt). Beror de etniska              ukrainarnas vilja att              distanser sig från Ryssland på känslomässiga skäl eller              förhoppningar att få              plats runt de förmenta köttgrytorna i EU? Jag vet inte, men              jag har träffat finländare              som ehuru de tidigare avskydde Ryssland och ryssar nu ser              det i ett helt annat              och positivt ljus, eftersom rysk turism och handel är bra              för Finland!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;För övrigt ansluter jag mig              till den analys              som gjordes på Svenska Dagbladets ekonomisidor för ett tag              sedan: ”&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color: black; font-weight: normal;&quot;&gt;Det                  är inte EU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class=&quot;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color: black;&quot;&gt;som är det stora problemet för Putin                utan det av USA starkt                dominerade &lt;span style=&quot;background-color: white;&quot;&gt;Nato. . . . Ukraina                  har - som det                  till ytan Europas största land och starka traditionella                  koppling till den ryska                  statens födelse – högsta prioritet. . . . För Moskva är                  en Natobas där lika                  populär som en rysk bas i Kanada eller Mexico för USA.”&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;background-color: white;&quot;&gt; &lt;/span&gt;             &amp;nbsp;&lt;a href=&quot;http://www.svd.se/naringsliv/putin-vill-ha-ukraina-som-insats-i-spelet_3334454.svd&quot; moz-do-not-send=&quot;true&quot;&gt;http://www.svd.se/naringsliv/putin-vill-ha-ukraina-som-insats-i-spelet_3334454.svd&lt;/a&gt;              Om den ryska annekteringen av Krim var det första              folkrättsbrottet sedan 1945 så              kan jag förstå upprördheten. Men varför sila mygg när              opinionen annars gärna sväljer              kameler?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;Anders Persson, Uppsala&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
PS. &lt;br /&gt;
&lt;div dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;En god vän på Åland påpekade att hans landsmän
1918 verkligen ville bli en del av Sverige, oberoende av de svenska militär-strategiska
intressena. Jo, det är sant och eftersom den åländska kulturen och mentaliteten
är densamma idag skulle man kanske vänta sig samma reaktion nu – eller skulle man?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;Om de svenska och finländska regeringarna i d a
g, med överväldigande stöd från sina egna befolkningar, beslöt att Åland skulle
”återförenas” med Sverige och få samma status som vilket annat län som helst,
.t.ex Gotland, skulle det då bli glad folkfest i Mariehamn? Troligen inte. Däremot
skulle det nog bli glad folkfest i Visby om Gotland lämnade Sverige och erhöll
samma autonoma status som Åland (tullfrihet mm). &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot;&gt;
&lt;span lang=&quot;SV&quot;&gt;Vad lär vi av detta? Jo, bara för att ett folk
utgör en egen nation, eller är en del av en större nationell enhet, bestäms
deras intresse av att bilda en egen s t a t av andra faktorer än de rent kulturella.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2014/03/vad-ar-en-nation.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-7045341715413677317</guid><pubDate>Fri, 07 Mar 2014 13:01:00 +0000</pubDate><atom:updated>2014-03-28T05:49:30.733-07:00</atom:updated><title>Björklund inget att lita på</title><description>&lt;div dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;color: black; font-family: &#39;Calibri&#39;; font-size: 14pt;&quot;&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt; mso-outline-level: 1;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Säga vad man vill om   skolminister Björklund, men det går inte att förneka att han är flitig. Nu skall   också ordningen och redan i skolan utredas, har han just kommit fram till. Eller   snarare oordningen och oredan och dessutom de sena ankomsterna. I   Pisa-undersökningarna visar det sig nämligen att de svenska eleverna är sämst på   att komma i tid till lektionerna. Och oordningen och oredan i den svenska skolan   har Pisa-forskarna också uppmärksammat, skriver Bo Persson, Piteå, i detta inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a name=&#39;more&#39;&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Så nu har vi förklaringen   till att det kunskapsmässigt går så dåligt för oss i Pisa-mätningarna? De sena   ankomsterna, oredan och oordningen. Nej, det vore att dra en förhastad slutsats.   Och det helt entydiga beviset på att detta just är en ogrundad slutsats, det   står den finska erfarenheten till tjänst med.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Den finska grundskolan är   förvisso kopierad på den svenska. Men sedan detta väl var gjort har man inte   följt i våra spår. När svenska lärare en bit in på 1970-talet fick höra att de   som goda kulturrevolutionärer skulle sluta undervisa och denna uppmaning sedan   upprepades på 1980-talet och 1990-talet och en bit in på 2000-talet, så kunde de   finska lärarna under samma decennier ostörda fortsätta att undervisa som de   gjort tidigare. Ja, som de alltid gjort. Och när den svenska skolan på   1990-talet öppnades för marknadskrafterna, så nobbade Finland det också.   &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Och idag har vi alltså   facit. De finska eleverna är i Pisa-mätningarna totalt överlägsna de svenska och   i den finska skolan har man inte heller haft de ordningsproblem vi plågats   av.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Den goda ordningen i de   finska skolorna är alltså något man fått på köpet, ett slags bonus, för att man   till skillnad från oss inte utmanat vad man skulle kunna kalla skolans själ. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;(Eller omvänt om man så vill: Oredan i den svenska skolan är &quot;bestraffningen&quot; 
för att vi utmanat skolans &quot;själ&quot;.) Och   som en bonus får man väl också se det faktum att Finland inte bara är EU-bäst   kunskapsmässigt utan också när det gäller likvärdigheten skolorna emellan. Medan   skillnaderna mellan våra skolor idag växer i en rasande fart.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Men &quot;Lärare skall inte   undervisa&quot;-tänket har väl ändå Björklund som skolminister gjort upp med. Är det   inte idag på nytt tillåtet för svenska lärare att undervisa? Jo, det är det. Men   som jag redan nämnt, så är det två pelare som den finska framgångssagan vilar   på. Dels sade man alltså nej till vår kulturrevolutionära undervisningsnihilism.   Och dels säger man idag nej till vårt marknadsfundamentalistiska elevpengsystem.   Som forskningen har visat också är undervisningsfientligt.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Men den forskningen är   varken Björklund eller de andra i dagens marknadsfundamentalistiska svenska   politiska elit intresserade av. Lika litet som man i 1970-talets   kulturrevolutionära Sverige lyssnade på oss när vi i den tidens kunskapsrörelse,   gick till storms mot deras undervisningsfientlighet. Utan valde att snöa in på   en massa olika stickspår. Precis som man gör idag. Skolbudgeten, ordning och   reda, huvudmannaskapet, klasstorleken, sena ankomster, lärarlönerna. Ja, jag vet   inte allt vad de hittar på just nu inför höstens riksdagsval.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Det tog trettio år att få   det officiella Sverige att erkänna galenskapen i den kulturrevolutionära   undervisningsnihilismen. Kommer det att ta ytterligare trettio år att få dagens   officiella Sverige att erkänna galenskapen i det marknadsfundamentalistiska   elevpengsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;MsoNormal&quot; style=&quot;margin: 0cm 0cm 0pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-family: Times New Roman;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 12pt;&quot;&gt;Ja, jag vet inte. Men inte   verkar Björklund vara något att lita på i det sammanhanget. I valet mellan   marknadsfundamentalismen och skolan, så får nog i hans fall skolan stryka på   foten. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;span style=&quot;font-size: small;&quot;&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span style=&quot;font-size: small;&quot;&gt;&lt;i&gt;Bo Persson, Piteå&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2014/03/bjorlund-inget-att-lita-pa.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-436107374554493084</guid><pubDate>Thu, 21 Nov 2013 09:28:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-11-21T01:28:04.457-08:00</atom:updated><title>&quot;Balkanförsoning&quot; modell (fp)</title><description>&lt;div class=WordSection1&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Folkpartiet anordnar den 23 november ett till synes berömvärt seminarium i riksdagen som handlar om Bosnien och försoning. Tittar man närmare på vad evenemanget går ut på så är dock &amp;quot;försoning&amp;quot; bara ett vackert ord i sammanhanget. Bedrägligt vackert.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;När försoning kommer på tal tänker jag på &lt;span class=SpellE&gt;mYUsic&lt;/span&gt;, en musikförening i Stockholm som jag för cirka tio år sedan var styrelsemedlem i. Föreningen hade sitt eget band, Daytonavtalet, som varannan torsdag spelade jugoslavisk rockmusik på en pub på Söder. Bandets symboliska namn &amp;#8211; efter fredsfördraget från 1995 &amp;#8211; indikerade dess multietniska sammansättning: två serbiska flyktingar, en från Bosnien och en från Kroatien och tre muslimska eller, som man nuförtiden säger &lt;span class=SpellE&gt;bosnjakiska&lt;/span&gt;,&lt;span style=&#39;mso-spacerun:yes&#39;&gt;  &lt;/span&gt;flyktingar från Bosnien. De flesta som hängde på &lt;span class=SpellE&gt;mYUsic&lt;/span&gt; var ex-jugoslaver, huvudsakligen folk som i likhet med undertecknad hade kommit till Sverige i början av 90-talet &lt;span class=SpellE&gt;pga&lt;/span&gt; kriget. När jag nu kastar &lt;span class=SpellE&gt;nostaligska&lt;/span&gt; blickar tillbaks på den tiden kan jag konstatera att &lt;span class=SpellE&gt;mYUsic&lt;/span&gt; och Daytonavtalet inte bara var ett livs levande argument mot de krafter som hävdar att krigsflyktingar per automatik importerar konflikter och krig till Sverige utan också ett skolexempel på hur genuin försoning går till. De flesta inom föreningen var nämligen medvetna om att vi hade motstridiga åsikter om politiken och konflikten i f.d. Jugoslavien, men samtidigt insåg vi att vi trots allt hade mycket gemensamt, bl.a. språklig och kulturell bakgrund, vi gillade samma musik osv. Det fanns med andra ord en gemensam vilja i den miljön som omfattade ett hundratal personer att betona det som förenar i stället för det som splittrar. Och inga försök att påtvinga sin åsikt någon annan. Ordet &amp;quot;försoning&amp;quot; nämndes aldrig men det var egentligen vad som utspelades medan vi drack öl och lyssnade på Daytonavtalet.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Lördagens seminarium om försoning i Bosnien som Fp anordnar i Sveriges riksdag visar å andra sidan att försoningens betydelse kan vidgas till att innefatta dess motsats. Statssekreteraren Jasenko Selimovic ska nämligen tala om försoning med partikollegan Fredrik Malm och deras gäst från Bosnien Jovan &lt;span class=SpellE&gt;Divjak&lt;/span&gt;. &lt;span class=SpellE&gt;Divjak&lt;/span&gt; är en etnisk serb och evenemanget i fråga låter som ett hedervärt tillfälle för honom och &lt;span class=SpellE&gt;bosnjaken&lt;/span&gt; Selimovic att tala om försoningen i Bosnien. Men bara om man inte känner till att Jovan &lt;span class=SpellE&gt;Divjak&lt;/span&gt; under kriget var general för den så kallade &amp;quot;Bosnien-Hercegovinas armé&amp;quot; som leddes av den &lt;span class=SpellE&gt;bosnjakiske&lt;/span&gt; politikern Alija Izetbegovic. Bosnien är djupt splittrat men hur kan man prata om försoning i en &lt;span class=SpellE&gt;konlikt&lt;/span&gt; där endast en part är närvarande? Ska alltså Jovan, som krigade mot bosnienserber på 1990-talet, och Jasenko Selimovic, som är i mer eller mindre konstant konflikt med svenskserbiska förbund sedan han blev statssekreterare för integration försona sig &amp;#8211; med varandra? Saken blir inte ett dugg bättre av att general &lt;span class=SpellE&gt;Divjak&lt;/span&gt; är känd för sin inblandning i en massaker i Sarajevo i början av kriget. Som sådan är han uppenbart olämplig att tala om försoning. Det enda som &lt;span class=SpellE&gt;Divjaks&lt;/span&gt; närvaro i riksdagen med all säkerhet kommer att medföra är polarisering mellan &lt;span class=SpellE&gt;bosnjaker&lt;/span&gt; och serber i Sverige. De ena hyllar ju honom som en hjälte medan de andra betraktar honom som krigsförbrytare. Det svenskserbiska förbundet har redan tidigare skickat ett protestbrev till regeringen för att statssekreteraren Jasenko Selimovic bedriver Bosnien-Hercegovinas inrikespolitik &amp;#8211; på ett mycket ensidigt och taktlöst sätt dessutom. Och nu kommer alltså krigsgeneralen och misstänkte krigsförbrytaren &lt;span class=SpellE&gt;Divjak&lt;/span&gt; till Sveriges riksdag, för att tala om &amp;quot;försoning&amp;quot;? För ett ansvarsfullt politiskt parti borde det vara uppenbart att sådana här manipulativa utspel varken gynnar Sverige eller det svenska samhället, allra minst svenska medborgare som tillhör berörda grupper. Frågan är då i vems intresse Folkpartiet låter det här pågå?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span class=SpellE&gt;&lt;b style=&#39;mso-bidi-font-weight:normal&#39;&gt;Spasoje&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;b style=&#39;mso-bidi-font-weight:normal&#39;&gt; Marjanovic&lt;/b&gt;, Justitia Pax Veritas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Bakgrund och relevanta källor:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Om massakern i Sarajevo som general Jovan &lt;span class=SpellE&gt;Divjak&lt;/span&gt; var inblandad i:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://www.balkaninsight.com/en/article/bosnia-s-serbs-demand-dobrovoljacka-probe-again&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://www.b92.net/eng/news/region.php?yyyy=2013&amp;amp;mm=05&amp;amp;dd=03&amp;amp;nav_id=85994&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Svenskserbiska förbundets brev till Sveriges regering m.fl.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://svenskserber.se/savez/wp-content/uploads/ANG-Selimovic-SV.pdf&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Brevet uppmärksammas i media på Balkan, bl.a. i Bosnien:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;Svenska serbers förbund: Jasenko Selimovic skam för svenska institutioner&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://www.nezavisne.com/novosti/bih/Savez-Srba-iz-Svedske-Jasenko-Selimovic-sramota-za-svedske-institucije-212822.html&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;se även:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://&lt;span class=SpellE&gt;www.justitiapaxveritas.org&lt;/span&gt;/&lt;span class=SpellE&gt;pridefestival&lt;/span&gt;-i-&lt;span class=SpellE&gt;sarajevo&lt;/span&gt;/&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://www.justitiapaxveritas.org/pon-faller-dn-for-svartmalning-av-representant-for-justitia-pax-veritas/&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;http://debatt.svt.se/2012/02/12/selimovic-tycker-uppenbarligen-inte-att-serbiska-offer-ar-varda-att-uppmarksamma/&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;o:p&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/11/balkanforsoning-modell-fp.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-6631658325868494668</guid><pubDate>Thu, 07 Nov 2013 18:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-11-07T10:51:34.462-08:00</atom:updated><title>När det politiska etablissemanget slutade tänka</title><description>2014 skulle ha blivit ett jubileums&amp;#229;r. 200 &amp;#229;r av fred skulle ha firats. Men nu blir det inte n&amp;#229;got s&amp;#229;dant jubileum. 2001 br&amp;#246;ts den l&amp;#229;nga fredsperioden. Och i det krig vi d&amp;#229; gick med &amp;#228;r vi fortfarande kvar. Under den tiden har ocks&amp;#229; v&amp;#229;r krigsmakt st&amp;#246;pts om i grunden. Vi har g&amp;#229;tt fr&amp;#229;n en ordning med v&amp;#228;rnpliktiga soldater som utbildades f&amp;#246;r att kunna kriga p&amp;#229; svenskt territorium &amp;ndash; f&amp;#246;rsvara detta om vi blev angripna. (Ett folk i vapen.) Till en ordning med yrkessoldater som utbildas f&amp;#246;r att kunna kriga p&amp;#229; andra staters territorium. (En legostyrka.) Denna oml&amp;#228;ggning har haft en inte s&amp;#229; ofta uttalad f&amp;#246;ruts&amp;#228;ttning. N&amp;#228;mligen den att det finns en stat som kan organisera de milit&amp;#228;ra ingripanden runt omkring i v&amp;#228;rlden, som vi skall vara med i. Sj&amp;#228;lva kan vi ju inte det. Men F&amp;#246;renta staterna har under dessa &amp;#229;r kunnat det.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Sedan kalla krigets andra supermakt f&amp;#246;r lite drygt tv&amp;#229; decennier sedan imploderade har amerikanarna st&amp;#229;tt f&amp;#246;r ungef&amp;#228;r h&amp;#228;lften av v&amp;#228;rldens &amp;#229;rliga milit&amp;#228;rutgifter. Samtidigt som inget annat land kommit upp till mer &amp;#228;n en tjugondel. Sammantaget har detta hittills v&amp;#228;gt tyngre &amp;#228;n den amerikanska ekonomins relativa kr&amp;#228;ftg&amp;#229;ng under samma tid. En kr&amp;#228;ftg&amp;#229;ng som f&amp;#246;r den delen inleddes i och med andra v&amp;#228;rldskrigets slut.&lt;br&gt;&lt;br&gt;D&amp;#229;, vid det krigsslutet, stod USA f&amp;#246;r h&amp;#228;lften av v&amp;#228;rldens industriproduktion och aldrig har landets andel av v&amp;#228;rldsekonomin i dess helhet varit s&amp;#229; stor som den var d&amp;#229;. I dag har man runt en femtedel av denna. Och inget slut p&amp;#229; denna kr&amp;#228;ftg&amp;#229;ng &amp;#228;r i sikte. Snarare tv&amp;#228;rtom! I en f&amp;#228;rsk prognos fr&amp;#229;n v&amp;#228;rldsbanken kommer USA inom kort inte ens l&amp;#228;ngre att vara v&amp;#228;rldens st&amp;#246;rsta ekonomi. Och det oavsett om m&amp;#229;ttet &amp;#228;r i v&amp;#228;xelkursbaserad BNP. Eller om man r&amp;#228;knar i s&amp;#229; kallade k&amp;#246;pkraftspariteter.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Tiden som amerikanarna kunnat g&amp;#246;ra som de velat runt om i v&amp;#228;rlden g&amp;#229;r allts&amp;#229; obevekligen mot sitt slut. Vilket i sin tur och f&amp;#246;r v&amp;#229;r del allts&amp;#229; &amp;#228;r liktydigt med att det inom en f&amp;#246;rutsebar framtid inte l&amp;#228;ngre kommer att finnas n&amp;#229;got jobb f&amp;#246;r den krigsmakt vi har i dag. Ja, &amp;#228;r vi kanske redan d&amp;#228;r? V&amp;#229;r nuvarande krigsmakt &amp;#228;r redan obsolet? N&amp;#229;gra fler &amp;quot;Afghanistan&amp;#228;ventyr&amp;quot; kommer det inte att bli f&amp;#246;r oss? Precis som den sovjetiska implosionen markerade b&amp;#246;rjan p&amp;#229; dagens amerikanska hegemoni, s&amp;#229; markerar det p&amp;#229;g&amp;#229;ende inb&amp;#246;rdeskriget i Syrien slutet p&amp;#229; den?&lt;br&gt;&lt;br&gt;I Afghanistanfallet 2001 fick amerikanarna med sig FN:s s&amp;#228;kerhetsr&amp;#229;d &amp;ndash; jag t&amp;#228;nker allts&amp;#229; p&amp;#229; ISAF - men n&amp;#228;r det g&amp;#228;ller Syrien har man &amp;#229;tminstone inte &amp;#228;n f&amp;#229;tt det. Och n&amp;#229;got regelr&amp;#228;tt angreppskrig &amp;#224; la Irak 2003 tycks inte finnas i pipelinen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;N&amp;#229;ja, hur det blir med detta f&amp;#229;r vi ju se. Men hur har v&amp;#229;rt politiska etablissemang s&amp;#229; totalt kunnat missa den riktigt stora &amp;quot;elefanten&amp;quot; h&amp;#228;r. Allts&amp;#229; det faktum att i den geopolitiska v&amp;#228;rlden s&amp;#229; har de unipol&amp;#228;ra perioderna alltid bara varit kortlivade undantag. Har man i detta etablissemang helt slutat att f&amp;#246;rs&amp;#246;ka l&amp;#228;ra sig n&amp;#229;got av historien, helt slutat att t&amp;#228;nka. Ja, nog verkar det s&amp;#229;.&lt;br&gt;&lt;br&gt;S&amp;#229; vad g&amp;#246;r vi nu? St&amp;#228;ller dessa herrar och damer mot v&amp;#228;ggen och f&amp;#229;r dem att erk&amp;#228;nna, att de h&amp;#228;r agerat helt huvudl&amp;#246;st. Ja, kanske det. Men f&amp;#246;r mig personligen r&amp;#228;cker det med att de tar oss tillbaka till den ordning som de - innan de slutade t&amp;#228;nka - brukade tala om som en ordning, som tj&amp;#228;nat oss v&amp;#228;l. Och vem h&amp;#246;ll inte med om det. N&amp;#228;stan tv&amp;#229; hundra &amp;#229;r utan krig, hur m&amp;#229;nga l&amp;#228;nder har klarat det? Och de kunde ha lagt till att samma ordning &amp;#228;r vi dessutom helt enkelt statssamfundet och dess traditionella r&amp;#228;ttsordning skyldiga. En ordning som faktiskt g&amp;#229;r s&amp;#229; l&amp;#229;ngt tillbaka i tiden som till 30-&amp;#229;riga krigets slut och den Westfaliska fredens &amp;#229;r 1648. Att inte st&amp;#229; upp f&amp;#246;r det lagliga mellanstatliga v&amp;#229;ldet &amp;ndash; sj&amp;#228;lvf&amp;#246;rsvarskriget &amp;ndash; &amp;#228;r att uppmuntra det olagliga. Angreppskriget.&lt;br&gt;&lt;br&gt;En krigsmakt med soldater vars jobb det &amp;#228;r att kriga men som fram&amp;#246;ver bara har livsl&amp;#229;ng arbetsl&amp;#246;shet att se fram mot. Och samtidigt en krigsmakt som inte svarar mot det f&amp;#246;rsta krav, som den mellanstatliga r&amp;#228;tten st&amp;#228;ller p&amp;#229; ett lands krigsmakt. Att den skall f&amp;#246;rsvara det egna territoriet. Ropar inte detta efter ett &amp;#229;terst&amp;#228;llande? En &amp;#229;terg&amp;#229;ng till den ordning som alla f&amp;#246;r bara n&amp;#229;gra decennier sedan ans&amp;#229;g ha tj&amp;#228;nat oss v&amp;#228;l.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Bo Persson</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/11/nar-det-politiska-etablissemanget_7.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-5735755450889015860</guid><pubDate>Sat, 06 Jul 2013 18:30:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-07-18T12:32:52.886-07:00</atom:updated><title>Syrien  ett imperialistiskt angreppskrig</title><description>&lt;b&gt;Frilansjournalisten Hans Öhrn talade på ett opinionsmöte 4 juli mot USA:S imperialism.&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;För snart hundra år sedan upplevde stora delar av Europa en varm, het och skenbart lugn sommar. Politisk och militärt kokade emellertid kontinenten. Urladdningen kom i augusti 1914, när första världskriget bröt ut. Det var imperialismen som förlade sin frontlinje till Europa och kampen mellan dåtidens imperiemakter skulle komma att ödelägga stora delar av kontinenten.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;a name=&#39;more&#39;&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Omkring 60 år senare hade den imperialistiska frontlinjen förflyttats till Sydostasien och den ledande imperiemakten var USA. Tack vare Vietnams heroiska motstånd den gången fick en försvagad men långt ifrån besegrad imperialism till slut dra sig tillbaka. Men priset var högt. Miljoner människor hade dött och många länder var förödda. När imperialisterna insåg att de inte kunde vinna, greps de av en ursinnig vrede och hämndlystnad.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bombningarna av Hanoi julen -72 var en hämnd, ett illdåd som har jämförts med andra övergrepp i historien, som de som skedde i Guernica, Oradour och Treblinka och som kan likställas med andra koloniala och imperialistiska excesser som den av britterna framkallade Bengaliska svälten 1942 med två miljoner offer, Hiroshima, uppemot 100 000 människor ihjälbrända på några sekunder, och den franska slakten i Algeriet. Av detta kan vi lära att imperialismen aldrig har något annat att erbjuda än död, förintelse och ödeläggelse.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I dag går den imperialistiska frontlinjen i Syrien. Det som pågår i Syrien är alltså varken ett folkligt uppror eller ett inbördeskrig, det är ett imperialistiskt angreppskrig. Den fortfarande ledande imperialiststaten USA, med benäget bistånd av gamla imperiemakter som Frankrike och Storbritannien har invaderat Syrien. Via vasallstater vid Persiska viken som Saudiarabien och Qatar har tusentals imperiekrigare utrustats, beväpnats och sänts in i Syrien. Paradoxalt nog satte denna invasion stopp för det berättigade folkliga missnöje med Damaskus-regeringens nyliberala politik som fanns i Syrien i början av 2000-talet. Men det är också syftet med imperialismens politik, att slå undan fötterna på allt genuint folkligt missnöje som skulle kunna leda till verkligt fria, oberoende och progressiva stater som sin tur skulle kunna hota imperialismens ledande maktställning.
&lt;br /&gt;
För om den bepansrade näven är imperialismens synliga överbyggnad är den nyliberala politiken dess ekonomiska bas. Medan näven dödar människor, ödelägger landskap och förstör byggnader raserar den ekonomiska politiken välfärdssystem där sådana finns, förhindrar social utveckling där det skulle behövas och omöjliggör på så sätt goda livsbetingelser för det stora flertalet människor.
&lt;br /&gt;
Imperialismens företrädare och dess uppbackare hävdar ofta att kampen i Syrien och stödet till den den av väst skapade, så kallade oppositionen syftar till att införa demokrati. Det imperialismen i detta sammanhang kallar demokrati kallar vi för hyckleri. Hur kan det vara demokratiskt att stödja väpnade gäng som begår de värsta illdåd? I demokratins namn? Väpnade gäng som ofta i våra oförvitliga och sanningssökande medier kallas för salafistiska. Men den salafistiska övertygelsen är många gånger av sent datum. Den kom med de saudiska pengarna. Det är inget religionskrig som pågår i Syrien, som medierna i bland påstår. Det är en imperialistisk invasion, som medierna alltid förtiger.
&lt;br /&gt;
Det finns ingen revolution i Syrien. Det berättigade folkliga missnöje som finns kan inte längre göra sig hört. Det dränks i stridslarmet från en bestialisk invasionsarmé understödd, utrustad och beväpnad av länder som kallar sig själva demokratiska och säger sig vilja ha demokrati i Syrien.
&lt;br /&gt;
Det är samma länder som har infört demokrati i Libyen och Irak. Vad är det för demokrati? I Libyen härjar beväpnade gäng på gatorna och gör livet osäkert för invånarna. I Irak exploderar bomberna nästan varje dag och tusentals människoliv skördas. Tack USA. Tack EU och alla andra länder som har varit med och infört demokrati i Libyen och Irak.
&lt;br /&gt;
Den så kallade arabiska våren har inneburit stora förändringar i många länder. Libyen har återkoloniserats men i Tunisien och Egypten pågår kampen fortfarande. I Bahrain kvästes den i sin linda, med väst goda minne.
&lt;br /&gt;
I Egypten har motsättningarna nu ställts på sin spets. President Morsi har tvingats bort från sin post sedan han utmanats av stora delar av sin egen befolkning, delvis för att han och hans muslimska brödraskap har gett sitt stöd till det så kallade upproret i Syrien. Utgången av maktkampen är ännu oviss. Det enda vi med säkerhet kan säga är, att om folkliga progressiva krafter som hotar imperialismens intressen kommer till makten i Egypten, kommer de att demoniseras på samma sätt som regeringen i Damaskus nu svartmålas för att den stor emot västländernas intressen.
&lt;br /&gt;
Det är för att främja sina egna intressen och säkra råvarutillgångar som de imperialistiska länderna angriper Syrien med beväpnade krigare och på andra sätt. Ekonomiska sanktioner infördes långt innan det militära äventyret inleddes. Ekonomiska sanktioner är ekonomisk krigsföring och syftar till att svälta ut landets befolkning och på så sätt komma åt landets ledning. Ett slags kollektiv bestraffning för att folket vägrar göra sig av med sin regering. Gå med på våra villkor, sparka ut er regering, så kommer maten, är budskapet. Det är en skam att dessa sanktioner stöds av samtliga åtta partier i den svenska riksdagen.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är en skam att Sverige som tidigare sågs som en fredsälskande nation nu deltar i militära äventyr utomlands som i Afghanistan och i Libyen. Det är en skam att vi istället för att värna freden nu bygger krigsmonument i Sverige. Och det är beklagligt att partier som själva kallar sig vänster vill ha ännu mer sanktioner och för freden kontraproduktiva åtgärder när det gäller Syrien än den borgerliga regeringen.
&lt;br /&gt;
Det är lätt att bli pessimistisk när man ser hur imperialismen i dag dominerar i världen politiskt, ekonomisk och militärt. Men vi får inte då glömma att det är genom skärpan på sitt svärd, inte skärpan i sin tanke, som imperialismen dominerar. Dess tanke är simpel och krämaraktig – största möjliga profit utan tanke på konsekvenserna. Det är en simpel tanke – som alltid till syvende och sist leder till krig.
&lt;br /&gt;
Mot denna tanklösa tanke vänder sig nu folk i hela världen – och fronten går som sagt i Syrien.
&lt;br /&gt;
Vi i Syriensolidaritet deltar därför gärna i den mäktigaste fredsrörelse som någonsin har funnits – den antiimperialistiska rörelsen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att värna freden kräver vi:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett fritt, enat och självständigt Syrien!
&lt;br /&gt;
Upphäv sanktionerna mot Syrien!
&lt;br /&gt;
Inget svenskt stöd till krig mot Syrien!
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;Hans Öhrn
&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tal hållet på USA:s nationaldag 4 juli 2013, Stortorget,
&lt;br /&gt;
Stockholm
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/07/syrien-ett-imperialistiskt-angreppskrig.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-8209396276788666438</guid><pubDate>Mon, 01 Jul 2013 11:44:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-07-01T04:44:20.284-07:00</atom:updated><title>Värna välfärden! Forts. sjukvårdsdebatt</title><description>V&amp;#228;rna v&amp;#228;lf&amp;#228;rden!  &amp;ndash; bek&amp;#228;mpa det nyliberala systemskiftet i sjukv&amp;#229;rden&lt;br&gt;&lt;br&gt;&amp;quot;Fler s&amp;#228;ngar och mer tid med doktorn &amp;#228;r alltf&amp;#246;r allm&amp;#228;nt&amp;quot; skriver Stefan Lindgren aprop&amp;#229; L&amp;#228;karuppropet och den svenska sjukv&amp;#229;rdskrisen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&amp;#196;r det inte h&amp;#246;gst konkreta krav? H&amp;#228;r en mer allm&amp;#228;n analys:&lt;br&gt;&lt;br&gt;V&amp;#229;rdresurserna b&amp;#246;rjade minska samtidigt med det nyliberala systemskiftet och EU-anpassningen. I EU &amp;#228;r det lag p&amp;#229; att den offentliga sektorn ska minska och marknadens roll i v&amp;#228;lf&amp;#228;rdssektorn &amp;#246;ka. S&amp;#229; har ocks&amp;#229; skett. Sverige har till exempel varit b&amp;#228;st i OECD p&amp;#229; att minska antalet v&amp;#229;rdplatser p&amp;#229; sjukhusen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;I L&amp;#228;kartidningen 8/2013 skrev Marie Wedin, L&amp;#228;karf&amp;#246;rbundets ordf&amp;#246;rande: &lt;br&gt;&lt;br&gt;&amp;quot;Neddragningar och s&amp;#229; kallade effektiviseringar har urholkat den svenska sjukv&amp;#229;rden. Idag r&amp;#229;der en ih&amp;#229;llande brist p&amp;#229; resurser och bemannade v&amp;#229;rdplatser p&amp;#229; alla v&amp;#229;ra 60 skutsjukhus. Socialstyrelsen har visat att &amp;#246;verbel&amp;#228;ggningar p&amp;#229; v&amp;#229;ra sjukhus utg&amp;#246;r ett st&amp;#228;ndigt hot mot patienternas s&amp;#228;kerhet.&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;br&gt;Patienter som p&amp;#229; grund av platsbrist ligger p&amp;#229; fel klinik med h&amp;#228;nsyn till diagnos, s&amp;#229; kallade satellitpatienter, och &amp;#246;verbel&amp;#228;ggningar &amp;#228;r orsak till tusentals v&amp;#229;rdskador och &amp;#228;ven d&amp;#246;dsfall. Personal sliter ut sig f&amp;#246;r att trots resursbristen leverera en god v&amp;#229;rd.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Sjukv&amp;#229;rdskrisen &amp;#228;r medveten politik f&amp;#246;r att skapa betingelser att p&amp;#229; sikt bryta upp det enhetliga sjukv&amp;#229;rdssystemet och ers&amp;#228;tta det med diversifierade driftsformer som ger patienten s&amp;#229; kallad &amp;quot;valfrihet&amp;quot; och &amp;#246;kad oj&amp;#228;mlikhet till gagn f&amp;#246;r marknaden, bland annat f&amp;#246;rs&amp;#228;kringsbolagen. De samh&amp;#228;llsekonomiska resurserna att lindra resurskrisen finns till &amp;#246;verm&amp;#229;tt om bara den politiska viljan funnes.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Tanken bakom denna planlagda kris &amp;#228;r dels att det f&amp;#246;r personalen som g&amp;#229;r p&amp;#229; kn&amp;#228;na kan bli ett lockbete att bli erbjudna andra driftsformer som kan ge hopp om n&amp;#229;got annat &amp;#228;n den nuvarande frustrerade arbetssituationen. Vidare att allm&amp;#228;nhetens grundmurade f&amp;#246;rtroende f&amp;#246;r den allm&amp;#228;nna sjukv&amp;#229;rden ska erodera i takt med att kaoset brer ut sig.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Det &amp;#228;r gl&amp;#228;djande att nu protesterna till v&amp;#228;rn f&amp;#246;r den solidariska v&amp;#228;lf&amp;#228;rden &amp;#246;kar.  N&amp;#229;gra exempel:&lt;br&gt;&lt;br&gt;F&amp;#246;rra h&amp;#246;sten samlade sjukv&amp;#229;rdsanst&amp;#228;llda i Lund och Malm&amp;#246; in 5000 namn mot nedsk&amp;#228;rningarna som orsakat akut platsbrist p&amp;#229; Sk&amp;#229;nes Universitetssjukhus.&lt;br&gt;&lt;br&gt;I januari demonstrerade 700 Landskronabor mot nedl&amp;#228;ggningar p&amp;#229; sjukhuset och 32 barnsjuksk&amp;#246;terskor i Lund sa upp sig i protest.&lt;br&gt;&lt;br&gt;P&amp;#229; Akademiska sjukhuset i Uppsala har hundratals anst&amp;#228;llda demonstrerat i v&amp;#229;r mot nedsk&amp;#228;rningarna och protestlistor &amp;#246;verl&amp;#228;mnats mot den ohanterliga arbetssituation som resursbristen orsakat.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Protester har &amp;#228;gt rum p&amp;#229; &amp;#214;stra Sjukhuset i G&amp;#246;teborg mot underbemanning och platsbrist.&lt;br&gt;&lt;br&gt;L&amp;#228;karuppropet kan ses som en del i denna spontana protestr&amp;#246;relse, skrivet ur ett l&amp;#228;karperspektiv.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Maciej Zaremba har publicerat en reportageserie i Dagens Nyheter med rubriken &amp;quot;Patienten och prislappen&amp;quot; d&amp;#228;r han beskriver de f&amp;#246;r v&amp;#229;rden f&amp;#246;r&amp;#246;dande konsekvenserna av ett systemskifte d&amp;#228;r allt ska priss&amp;#228;ttas.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Prolet&amp;#228;ren har under v&amp;#229;ren publicerat en artikelserie av Lars Rothelius om kapitalismen och sjukv&amp;#229;rdskrisen som kan l&amp;#228;sas p&amp;#229; n&amp;#228;tet  &lt;a href=&quot;http://www.proletaren.se/search/node/sjukv%C3%A5rd&quot;&gt;http://www.proletaren.se/search/node/sjukv%C3%A5rd&lt;/a&gt;  . (Ur den har jag h&amp;#228;mtat uppgifter om protesterna ovan.)&lt;br&gt;&lt;br&gt;Viktigt &amp;#228;r att protesterna blir till en medveten r&amp;#246;relse f&amp;#246;r att v&amp;#228;rna den solidariska v&amp;#228;lf&amp;#228;rden i sjukv&amp;#229;rden mot den nyliberala anstormningen och systemskiftet. Det f&amp;#246;rsta vi m&amp;#229;ste g&amp;#246;ra f&amp;#246;r att bidra till det &amp;#228;r att erk&amp;#228;nna det ber&amp;#228;ttigade i de krav som uttrycks i protesterna.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Ulf Bjer&amp;#233;n</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/07/varna-valfarden-forts-sjukvardsdebatt.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>2</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-694221461320370077</guid><pubDate>Sun, 30 Jun 2013 21:05:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-06-30T14:05:24.954-07:00</atom:updated><title>Suddigt läkarupprop</title><description>Den svenska vården är förmodligen världens bästa - rätta mig om jag har fel. Medellivslängden stiger, barnadödligheten sjunker. Dödligheten i många sjukdomar, t ex hjärtsjukdomar sjunker. I snitt i landet tar det 14 min för ambulansen att komma. Kostnaden för hela kalaset är 20 tkr/inv rätt stabilt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
80 procent anser att de får den vård de behöver, 90 procent i Halland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den svenska vården tycks vara så stark att den den har stått 
emot de nyliberala attackerna. Än så länge är det behoven som styr 
fördelningen, inte patientens penningpung.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min slutsats är att om man vill göra den svenska vården bättre bör man vara väldigt konkret. Fler sängar och mera tid med doktorn är alltför allmänt...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;Stefan Lindgren&lt;/i&gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/06/suddigt-lakarupprop.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-4428143207779095762</guid><pubDate>Fri, 28 Jun 2013 06:22:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-06-27T23:41:18.594-07:00</atom:updated><title>Det är inte Läkaruppropet som är flummigt!</title><description>För ovanlighetens skull är vi inte ense Stefan. Det är inte Läkaruppropet som är flummigt utan du! (&lt;a href=&quot;http://www.8dagar.com/2013/06/flummigt-lakarupprop.html&quot;&gt;Lindgrens artikel&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad, är en central mening i uppropet. Ur marknadsliberalismens tillämpning i sjukvården och ur resursbristen stammar de flesta problemen. Uppropet radar upp några av dem. Jag kan skriva under på dem efter 40 års erfarenhet av arbete i akutsjukvården.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett av de värsta är bristen på patientplatser med korridorvård och satellitpatienter som följd. Sverige är bäst i hela OECD på att skära ner platserna. Den frustrerade arbetssituation som detta ledde till var en viktig orsak till att jag pensionerade mig lite i förtid.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resursbristen är så klart planmässig politik. Genom att skapa en sjukvårdskris kan allmänhetens förtroende för ett enhetligt sjukvårdssystem luckras upp, vården diversifieras och göras mer ojämlik vilket kan bli en miljardmarknad för försäkringsbolag.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sådan är ju kapitalismen: Hela tiden måste nya marknader öppnas att göra profit på. Akutsjukvården står på tur.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hälsningar
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;i&gt;Ulf Bjerén, leg sjuksköt
&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;
Här är texten i Läkaruppropet:
&lt;/h3&gt;
&lt;br /&gt;
Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet. 
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läkaruppropet
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läkaruppropet
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta .
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov. 
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt.</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/06/det-ar-inte-lakaruppropet-som-ar.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-8630784032569329506</guid><pubDate>Mon, 20 May 2013 11:30:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-05-20T04:32:48.814-07:00</atom:updated><title>Vad hände i Estland 1947-48?</title><description>&lt;span style=&quot;font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: large;&quot;&gt;Historia utan sammanhang&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På bloggen Världen Österut har ekonomhistorikern Anu Mai Köll i en artikel, &quot;Terrorns
&lt;br /&gt;
grammatik&quot; presenterat sin bok &quot;The Village and the Class War&quot; om
&lt;br /&gt;
händelseutvecklingen på den estniska landsbygden 1947 - 48
&lt;br /&gt;
&lt;a href=&quot;http://www.sallskapet.org/ostblog/?p=2981&quot;&gt;http://www.sallskapet.org/ostblog/?p=2981&lt;/a&gt;
&lt;br /&gt;
Det är en viktig pusselbit som Anu Mai Köll presenterar om en av baltstaterna. Det är ingen vild gissning att tro att det gick till på samma sätt i hela Baltikum.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Problemet är att pusselbiten hålls avskuren från ett större sammanhang, när Köll i bloggartikeln därutöver kommer med politiska slängar som i och för sig väl brukar anses comme-il-faut i vårt land - på grund av den offentliga historieskrivning vi har, lika bristfällig som mittfåremediernas dagliga nyhetsförmedling. Baltikum är inget isolat avskuret från världen runt om. Bönderna blev offer i ett mycket större spel, där västliga medier skylt över vad som egentligen pågick i det stora.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan börja någonstans i slutet av den aktuella tidsperioden kring andra världskriget där Köll rör sig, med sommaren 1945. Sovjetunionen har besegrat Nazityskland, under oerhörda offer, mänskliga och materiella. Bakom segern - om man kan uttrycka sig så - ligger ofattbara 25 miljoner döda - kanske ännu fler - av landets medborgare, oräkneligt antal invalider och ett väldigt landområde fullständigt lagt i grus och aska, efter många års krig.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den gigantiska frågan var, hur detta land skulle resas igen, med en befolkning i de arbetsföra åldrarna brutalt decimerad av kriget. Bostäder, fabriker och mat, ur vad skulle detta skapas? Så drabbas landet av en brännande torka sommaren 1947, en redan prekär matsituation blir ödesdiger och massvälten slår åter till. Det är i detta sammanhang man kan se pressen på Baltikums bönder. Väst tänker inte hjälpa till, om man inte samtidigt får ta kontroll över landet (kallad Marshallhjälp) - samma västliga strävan till övertagande har återkommit senare mycket tydligt, under Jeltsin.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom gjorde väst 1947 klart att man inte tänkte fullfölja en tidigare överenskommelse mellan de &quot;tre stora&quot; om att skapa ett avmilitariserat neutralt Tyskland - kanske såsom det Österrike blev efter 1955. I stället påbörjar USA skapandet av sitt Västtyskland, där gamla nazister inte bara tolereras utan kunde favoriseras för sin antikommunistiska hållning. Det sovjetiska motdraget var den, ur dess synpunkt, misslyckade Berlinblockaden.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyskland skulle snabbt komma att återmilitariseras, nu inom ramen för Nato, en organisation vars syften var helt andra än de föregivet defensiva, vilket blivit tydligt om inte förr så framme i våra dagar när Nato klättrar ända in på Rysslands gränser. Trots alla västliga löften som gavs till Gorbatjov vid Tysklands enande.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USA fortsätter från 1946 med en forcerad kärnvapenutveckling, med alla sina provsprängningar på Bikiniatollen. Ett redan förhärjat land, Sovjetunionen, kunde bara bäva - eller under enorma uppoffringar försöka kravla sig upp ännu en gång som man gjorde från ett militärt underläge 1941 till seger 1945. Det är klart att detta i det läget inte var ett uppdrag för en söndagsskollärare.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Köll skriver att Estland blev olagligt annekterat av Sovjet 1940 - 41. Det ska väl tolkas med samma innebörd som att visst, andra världskriget var olagligt - men det imponerar knappast. Inte heller idag synes folkrätten spela någon roll för den militärt överlägsne. Tysklands uppladdning för krig hade då pågått länge, med Västs samtycke.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Werth, den store brittiske journalisten som följde Sovjet från insidan under större delen av kriget, har skrivit att ockupationen av Baltikum var militärstrategiskt nödvändig, i det läge som uppstod efter Frankrikes snabba fall i juni 1940. Efter det framstod det för de klarsynta som uppenbart vilken vändning kriget skulle ta. Det gällde därför att skapa en försvarszon så långt bort från Sovjetunionen som möjligt - att den dessvärre inte skulle räcka kom fram vid tre krigsspel som genomfördes i Moskva vårvintern 1941, med bl.a. Stalin, Zjukov och Semjon K. Timosjenko närvarande men hemliga för den övriga militärledningen. Icke-angreppsavtalet 1939 mellan Tyskland och Sovjetunionen hade varit ett sätt att skjuta det väntade kriget så långt som möjligt framåt i tiden men Paris fall skakade grunden för avtalet.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väst hållning under hela 1930-talet antydde alltså mer än väl att man lät Tyskland rusta sig för ett framtida krig mot Sovjetunionen - nazismen var ett säkert kort i kampen mot bolsjevismen. Alla försök under 30-talet från Sovjetunionen att åstadkomma pakter med väst för att trygga freden hade avspisats, av väst! Västs &quot;neutrala&quot; hållning i spanska inbördeskriget medan det tidigare nedrustade Tyskland på plats tilläts skaffa sig militär stridserfarenhet under Hitlers ledning. &quot;Anschluss&quot; av Österrike 1938 utan stora protester från Väst. Neville Chamberlains &quot;fred i vår tid&quot; med Münchenavtalet hösten 1938 - Chamberlain var mannen som representerade Citys finanskvarter - en överenskommelse som ändå följdes av Tysklands ockupation och uppdelning av Tjeckoslovakien på våren 1939. Det senare ledde till så starka folkliga protester i England, att det framtvingades en överenskommelse mellan England, Polen och Rumänien för att förhindra Tysklands expansion. Innebörden av det avtalet gjorde Hitler osäker och fick honom att föreslå en icke-angreppspakt med Sovjetunionen, som med detta fick en möjlighet att vinna en tids respit.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vanliga människor kommer i kläm i den situation som uppstod efter kriget får vi reda på av Köll. Men ingenstans nämner hon att det i de baltiska staterna under kriget fanns nationella grupper som av fri vilja deltog i tyskarnas utrotningar, i var och en av staterna. Inget nämns om vad som föregick kriget. Förvånansvärt lätt glider hon förbi diktaturerna under mellankrigstiden. I Estlands beskrivs regimen med lätt hand som auktoritär. Hur behandlades arbetar- och fackföreningsrörelser i mellankrigstidens Baltikum, där bonderörelsen var stark efter att bönderna efter ländernas frigörelse tilldelats jord från de tyska godsen. Hur var arbetslösheten? Vad betydde det för arbete och sysselsättning att länderna skars av från sina gamla affärsförbindelser österut. Tallinn, Riga och Memel (Klaipeda) var stora utförselhamnar från det gamla Ryssland, men stoppades efter första världskriget av väst i deras invasionskrig mot Rådsryssland! Vad betydde detta för en tidig eftersläpning i baltländernas ekonomiska utveckling? Likheter med dagens ekonomiska utveckling, där den arbetsföra befolkningen tvingas bort från länderna, av en rigid ekonomisk politik?
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är mer allmänna frågor som naturligtvis inte fanns utrymme för Köll att nu behandla kring Baltikum men som ändå blev aktuella genom hennes svepande formuleringar i blogginlägget, om så mer i förbifarten.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jan Hagberg</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/05/vad-hande-i-estland-1947-48.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-8629082709028920416</guid><pubDate>Tue, 26 Mar 2013 07:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-03-26T00:52:37.716-07:00</atom:updated><title>Kildén &amp; Åsman på irrvägar</title><description>De svenska trotskisterna som st&amp;#246;der terroristerna i Syrien och deras&lt;br&gt;&amp;quot;revolution&amp;#228;ra&amp;quot; kamp f&amp;#246;r att inf&amp;#246;ra en fundamentalistisk sunniregim i&lt;br&gt;Syrien ter sig alltmer f&amp;#246;rvirrade.&lt;br&gt;&lt;br&gt;World Socialist Web, som i alla fall &amp;#228;r officiellt organ f&amp;#246;r fj&amp;#228;rde&lt;br&gt;internationalen har en helt annan syn.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Idag har de en utm&amp;#228;rkt ledare p&amp;#229; temat The CIA war against Syria:&lt;br&gt;&lt;a href=&quot;http://www.wsws.org/en/articles/2013/03/26/pers-m26.html&quot;&gt;http://www.wsws.org/en/articles/2013/03/26/pers-m26.html&lt;/a&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;En bra p&amp;#229;minnelse om att man b&amp;#246;r g&amp;#246;ra skillnad p&amp;#229; trottar och trottar.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Stefan Lindgren</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/03/kilden-asman-pa-irrvagar.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-6802921440119651279</guid><pubDate>Wed, 20 Mar 2013 10:12:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-03-20T03:11:43.606-07:00</atom:updated><title>En ny återvändsgränd för skolan?</title><description>Efter ett antal decennier med en mer p&amp;#229; fostran inriktad ideologistyrd skola - arbetsformerna sattes f&amp;#246;re sj&amp;#228;lva &amp;#228;mnesinneh&amp;#229;llet -  &amp;#228;r vi nu p&amp;#229; v&amp;#228;g mot en mer p&amp;#229; kunskap inriktad marknadsstyrd skola. Som uttryck f&amp;#246;r det senare tilldelas idag eleverna en s&amp;#229; kallad elevpeng, som de skall anv&amp;#228;nda p&amp;#229; denna  nya marknad. Men vilken &amp;#228;r den?&lt;br&gt;&lt;br&gt;Ja, det &amp;#228;r det inte s&amp;#229; sv&amp;#229;rt att se. Det handlar om elevplatser. Skolorna s&amp;#228;ljer och eleverna k&amp;#246;per. Och v&amp;#228;ljer. F&amp;#246;r till elevpengen &amp;#228;r i denna sk&amp;#246;na nya v&amp;#228;rld kopplad ytterligare en komponent. N&amp;#228;mligen det s&amp;#229; kallade fria skolvalet. Den enskilde eleven best&amp;#228;mmer sj&amp;#228;lv vilken skola han eller hon skall gynna med sin elevpeng.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Idag &amp;#228;r alla &amp;#246;verens om att det ideologistyrda projekt, som jag just n&amp;#228;mnde, var en &amp;#229;terv&amp;#228;ndsgr&amp;#228;nd. De svenska eleverna blev i internationella j&amp;#228;mf&amp;#246;relser bara s&amp;#228;mre och s&amp;#228;mre.  Men vad &amp;#228;r det som talar f&amp;#246;r att inte ocks&amp;#229; det nu aktuella marknadsstyrda projektet kommer att visa sig vara en &amp;#229;terv&amp;#228;ndsgr&amp;#228;nd. De svenska elevernas prestationer i internationella j&amp;#228;mf&amp;#246;relser kommer att forts&amp;#228;tta att falla fritt.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Varf&amp;#246;r &amp;#228;r det  t.ex. i v&amp;#229;r hedonistiska tid - Winston Churchills ber&amp;#246;mda &amp;quot;blod, svett och t&amp;#229;rar&amp;quot;-erbjudande fr&amp;#229;n 1940 &amp;#228;r det v&amp;#228;l idag bara idrottsv&amp;#228;rlden som k&amp;#246;per - sj&amp;#228;lvklart att de skolor kommer att vinna slaget om elevernas gunst, som bjuder p&amp;#229; det mesta slitet. &amp;#196;r inte den raka motsatsen det mest sannolika utfallet. Bel&amp;#246;ningen f&amp;#246;r m&amp;#246;dan &amp;#228;r ju i det h&amp;#228;r sammanhanget inte direkt omedelbar. F&amp;#246;r att uttrycka det mycket f&amp;#246;rsiktigt. Lika litet som bestraffningen f&amp;#246;r motsatsen &amp;#228;r det. Och att bortse fr&amp;#229;n det &amp;#228;r ungef&amp;#228;r lika riskfritt som det &amp;#228;r att bortse fr&amp;#229;n tyngdlagen. Men idag blundar alla f&amp;#246;r vad konsekvenserna av detta kommer att bli.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Inte ens genom att s&amp;#228;tta  Georg Stiernhielms klassiska hj&amp;#228;ltedikt om Hercules vid skiljov&amp;#228;gen fr&amp;#229;n 1658 - Vad skulle han v&amp;#228;lja?  Fru Lusta eller fru Dygd? Den breda stigen eller den smala? - i h&amp;#228;nderna p&amp;#229; eleverna kommer vi att kunna r&amp;#229;da bot p&amp;#229; detta. Att tro n&amp;#229;got annat vore mer &amp;#228;n lovligt naivt. Och dessutom &amp;#228;r det ju ett bra tag sedan denna hj&amp;#228;ltedikt upph&amp;#246;rde att vara obligatorisk l&amp;#228;sning i svenska skolan.   &lt;br&gt;&lt;br&gt;Ideologiprojekt och marknadsprojekt i all &amp;#228;ra allts&amp;#229;.  Men vore det kanske &amp;#228;nd&amp;#229; inte klokast att l&amp;#229;ta eleverna i skolan bara vara just elever. Och skolan bara skola.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Bo Persson, Pite&amp;#229;</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/03/en-ny-atervandsgrand-for-skolan.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-8452796097133559026</guid><pubDate>Thu, 21 Feb 2013 06:56:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-02-20T22:56:31.999-08:00</atom:updated><title>Estlands sak är vår?</title><description>Har Sverige sj&amp;#228;lvmant - utan att vara med i Nato - tagit p&amp;#229; sig de speciella f&amp;#246;rpliktelser som ett medlemskap i Nato inneb&amp;#228;r? Ja, &amp;#228;r det inte det som Johan Johansson moderat riksdagsledamot i f&amp;#246;rsvarsutskottet nu - den 16 februari - f&amp;#246;r tredje g&amp;#229;ngen p&amp;#229; raken s&amp;#228;ger i den p&amp;#229;g&amp;#229;ende s&amp;#228;kerhetspolitiska debatten h&amp;#228;r p&amp;#229; PT-debatt.&lt;br&gt;&lt;br&gt;S&amp;#229; h&amp;#228;r l&amp;#228;t det den 1 februari: &amp;quot;Sverige ska vara en kompetent samarbetspartner och tillsammans med andra bidra till fred och s&amp;#228;kerhet i Sverige, i v&amp;#229;rt n&amp;#228;romr&amp;#229;de och l&amp;#229;ngt bort.&amp;quot; Och s&amp;#229; h&amp;#228;r l&amp;#228;t det den 8 februari: &amp;quot;Alliansregeringen bygger nu s&amp;#228;kerhet tillsammans med andra, solidaritetsf&amp;#246;rklaringen &amp;#228;r en del, liksom det &amp;#246;kade nordiska och EU samarbetet.&amp;quot; Och s&amp;#229; h&amp;#228;r heter det i Johan Johanssons nu aktuella inl&amp;#228;gg den 16 februari: &amp;quot;Kriser ska hindras fr&amp;#229;n att eskalera och hindras att komma hit genom samverkan med andra. Det g&amp;#229;r inte att se ett hot som bara drabbar ett land i n&amp;#228;romr&amp;#229;det och l&amp;#228;mnar de andra op&amp;#229;verkade. Vi bygger s&amp;#228;kerhet tillsammans med andra och vi ska b&amp;#229;de kunna ge och ta emot hj&amp;#228;lp.&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;br&gt;Allts&amp;#229; om Estland i morgon invaderas av ryssarna s&amp;#229; g&amp;#228;ller &amp;quot;Estlands sak &amp;#228;r v&amp;#229;r&amp;quot;. N&amp;#228;r ryssarna i andra v&amp;#228;rldskrigets inledningsskede h&amp;#246;sten 1939 angrep Finland, s&amp;#229; hade vi en utrikesminister som sa just s&amp;#229;. Allts&amp;#229; &amp;quot;Finlands sak &amp;#228;r v&amp;#229;r&amp;quot;. Men han fick avg&amp;#229;. Och vi gick inte i krig f&amp;#246;r Finland. Men i n&amp;#228;sta storkrig ska vi g&amp;#246;ra det f&amp;#246;r Estland. Det &amp;#228;r allts&amp;#229; inte bara ett territoriellt sj&amp;#228;lvf&amp;#246;rsvar byggt p&amp;#229; allm&amp;#228;n v&amp;#228;rnplikt som av Johan Johanson och hans kollegor i riksdagen bytts ut mot sin motsats, ett nykolonialt insatsf&amp;#246;rsvar byggt p&amp;#229; yrkeskrigare.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Ocks&amp;#229; de konkreta st&amp;#228;llningstaganden (Nej till &amp;quot;Finlands sak &amp;#228;r v&amp;#229;r&amp;quot; till exempel) som h&amp;#246;ll oss utanf&amp;#246;r andra v&amp;#228;rldskriget har av Johan Johansson och hans kollegor bytts ut mot sin motsats, utlovade st&amp;#228;llningstaganden (Ja till &amp;quot;Estlands sak &amp;#228;r v&amp;#229;r &amp;quot; till exempel) som kommer att dra in oss i n&amp;#228;sta omf&amp;#246;rdelningskrig. Och b&amp;#229;da dessa systembyten har allts&amp;#229; genomf&amp;#246;rts utan att svenska folket tillfr&amp;#229;gats. Och om Johan Johansson f&amp;#229;r best&amp;#228;mma inte heller kommer att tillfr&amp;#229;gas om. Det &amp;#228;r det svenska folkstyret anno 2013.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Bo Persson</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/02/estlands-sak-ar-var.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-7393216394204621143</guid><pubDate>Fri, 08 Feb 2013 12:03:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-02-08T04:03:22.442-08:00</atom:updated><title>Libyen, Mali och kolonialismens revansch</title><description>De p&amp;#229;st&amp;#229;tt &amp;quot;humanit&amp;#228;ra&amp;quot; bombningarna av Libyen 2011 underl&amp;#228;ttade f&amp;#246;r kolonialismens come back i Afrika.&lt;br&gt;Landet med Afrikas h&amp;#246;gsta och j&amp;#228;mnast f&amp;#246;rdelade v&amp;#228;lst&amp;#229;nd bombades ner i en avgrund av fattigdom, v&amp;#229;ld, splittring och klientstatsel&amp;#228;nde. Kontroll av Libyens, och d&amp;#228;rmed h&amp;#228;lften av Afrikas k&amp;#228;nda oljeresurser, s&amp;#228;krades &amp;#229;t angriparna.&lt;br&gt;Stora utvecklingsprojekt, finansierade av libyska oljepengar, gick i st&amp;#229;. Det minskade Afrikas ekonomiska oberoende.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Libyen, grundare av Afrikanska Unionen och enhetsstr&amp;#228;vandenas ban&amp;#233;rf&amp;#246;rare, hade blockerat planerna p&amp;#229; en amerikansk milit&amp;#228;rbas p&amp;#229; kontinenten. I &amp;#229;r ska USA stationera en brigad p&amp;#229; minst 3000 man permanent i Afrika som ansluter till de tusentals irregulj&amp;#228;ra milit&amp;#228;rer som redan finns d&amp;#228;r, samt uppr&amp;#228;tta en snabbinsatsstyrka.&lt;br&gt;Al Qaida i norra Afrika fick vapen f&amp;#246;r att under Natos ledning bidra till att krossa det oberoende Libyen. Sammanbrottet i Libyen ledde till omfattande instabilitet och till att ocks&amp;#229; libyska statens vapen kom ut i hela regionen.&lt;br&gt;Destabiliseringen tj&amp;#228;nade imperialismens intressen enligt den gamla devisen: Att s&amp;#246;ndra f&amp;#246;r att h&amp;#228;rska.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Frankrikes intervention i Mali betingas inte av omsorg om m&amp;#228;nskliga r&amp;#228;ttigheter. Redan efter tv&amp;#229; veckors bombningar hade UNHCR registrerat 7300 flyktingar fr&amp;#229;n Mali i Mauretanien, Niger och Burkina Faso och &amp;#246;ver en halv miljon ber&amp;#228;knas vara p&amp;#229; flykt inom landet.&lt;br&gt;Snarare &amp;#228;r det omsorgen om Malis och regionens resurser av olja, guld och uran som &amp;#228;r motivet. Minns att Al Qaida lever i symbios med v&amp;#228;stliga underr&amp;#228;ttelsetj&amp;#228;nster och g&amp;#246;r nytta &amp;#228;n som &amp;quot;v&amp;#228;n&amp;quot; (Libyen och Syrien) och &amp;#228;n som &amp;quot;fiende&amp;quot; (Afghanistan, Pakistan, Mali).&lt;br&gt;&lt;br&gt;Olle Svenning skrev 2 februari i Aftonbladet om Francafrique, en nykolonialistisk milit&amp;#228;r- och valutaallians f&amp;#246;r kontroll av V&amp;#228;st- och Centralafrika under fransk &amp;#246;verh&amp;#246;ghet.&lt;br&gt;R&amp;#229;varor exporteras till Frankrike till underpris, oljeutvinningen tas om hand av giganterna Total och Elf med ofta kriminella metoder, billigt uran fr&amp;#229;n Niger forslas till Frankrike.&lt;br&gt;Samtidigt som Mali &amp;#228;r Afrikas tredje st&amp;#246;rsta producent av guld &amp;#228;r landet ett av de fattigaste i v&amp;#228;rlden. 75 % &amp;#228;r analfabeter. De val som planeras under ockupation blir en skenprocess &amp;#228;gnad att skydda Frankrikes intressen och inte demokratiska r&amp;#228;ttigheter, enligt Svenning.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&amp;quot;Jag tror att det var n&amp;#246;dv&amp;#228;ndigt och jag tror att det var bra&amp;quot;, uttalar Carl Bild i Svenska Dagbladet om den franska bomboffensiven. Sverige st&amp;#229;r, som vanligt numera, i k&amp;#246; f&amp;#246;r att hugga in i kriget.&lt;br&gt;Inte m&amp;#228;rkligt med en krigsmakt som st&amp;#228;llts om f&amp;#246;r att under utl&amp;#228;ndsk ledning kunna angripa andra stater och folk. Och n&amp;#228;r enorma vinster genereras av export av mer h&amp;#246;gteknologiska d&amp;#246;dsbringande vapen per capita &amp;#228;n n&amp;#229;got annat land i v&amp;#228;rlden.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;Ulf Bjer&amp;#233;n&lt;br&gt;Karlskrona&lt;br&gt;&lt;br&gt;Publicerad Syd&amp;#246;stran 13-02-08</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/02/libyen-mali-och-kolonialismens-revansch.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-578618795994650860.post-8045924614393576878</guid><pubDate>Wed, 06 Feb 2013 18:39:00 +0000</pubDate><atom:updated>2013-02-06T10:32:52.206-08:00</atom:updated><title>Strålkastaren på Telia</title><description>Lars Nyberg &amp;#228;r dumpad som VD f&amp;#246;r TeliaSonera, han som skulle slutf&amp;#246;ra utf&amp;#246;rs&amp;#228;ljningen av Teliaaktien &amp;ndash; efter att bruden f&amp;#246;rst kl&amp;#228;tts upp. Nyberg ramlade allts&amp;#229; av och huvuduppdraget hamnade i malp&amp;#229;se! Hur kunde det g&amp;#229; s&amp;#229; snett f&amp;#246;r en idog man?&lt;br&gt;&lt;br&gt;Lars Nyberg startade med att Uzbekistan var ett till&amp;#229;tet land &amp;ndash; s&amp;#229; l&amp;#228;nge det samarbetade med USA och var ett verktyg f&amp;#246;r dess Afghanistankrig. Uzbekistan var allts&amp;#229; lika lovligt som Saudi-Arabien fortfarande &amp;#228;r. Under s&amp;#229;dana omst&amp;#228;ndigheter &amp;#228;r aff&amp;#228;r bara aff&amp;#228;r och TeliaSonera hann etablera sig stort! Varf&amp;#246;r skulle n&amp;#229;gon st&amp;#228;lla n&amp;#228;svisa fr&amp;#229;gor, n&amp;#228;r landets samarbete med v&amp;#228;rldens st&amp;#246;rsta demokrati l&amp;#246;pte fint och sm&amp;#228;rtfritt? &lt;br&gt;&lt;br&gt;S&amp;#229; skakas f&amp;#246;ruts&amp;#228;ttningarna om. Uzbekistan st&amp;#228;nger USA:s milit&amp;#228;ra baser under 2008 &amp;ndash; och p&amp;#229;b&amp;#246;rjar ett samarbete med Ryssland. Som genom ett trollslag uppt&amp;#228;cks, vilken vidrig diktatur landet &amp;#228;r. Ingen p&amp;#229; TeliaSonera t&amp;#228;nkte snabbt nog p&amp;#229; hur anletsdragen skulle ordnas! D&amp;#228;rf&amp;#246;r har VD nu f&amp;#229;tt g&amp;#229; &amp;ndash; slutar p&amp;#229; egen beg&amp;#228;ran som termen lyder &amp;ndash; och i slut&amp;#228;nden kanar stora delar av styrelsen ut, trots att den fr&amp;#229;n b&amp;#246;rjan bara s&amp;#229; lydigt f&amp;#246;ljt husse i sp&amp;#229;ren.&lt;br&gt;&lt;br&gt;F&amp;#246;r att v&amp;#228;nda p&amp;#229; en fem&amp;#246;ring kr&amp;#228;vs specialtr&amp;#228;ning. &amp;#196;r man stor kan det av naturen vara sv&amp;#229;rt att h&amp;#228;nga med.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Och s&amp;#229; &amp;#246;verraskande, korruptions&amp;#229;klagaren f&amp;#229;r m&amp;#229;l i mun och talar v&amp;#228;ldigt mycket klartext. N&amp;#228;r h&amp;#228;nde n&amp;#229;got s&amp;#229;dant senast i ett stort sammanhang? &lt;br&gt;&lt;br&gt;Visst k&amp;#228;nner vi alldeles f&amp;#246;r v&amp;#228;l igen l&amp;#246;ssen p&amp;#229; g&amp;#229;ngen? Saddam Hussein var en alldeles hyvens kille, s&amp;#229; l&amp;#228;nge han krigade mot Iran! Brist p&amp;#229; vapen hade han inte heller. Han var s&amp;#229; duktig, fast han gasade ihj&amp;#228;l tusentals m&amp;#228;nniskor &amp;ndash; utan stora protester fr&amp;#229;n omv&amp;#228;rlden, n&amp;#228;r det skedde! F&amp;#246;r d&amp;#229; hade dessa fasansfulla sanningar ingen funktion. De viktiga medierna, dvs. massmedierna, var d&amp;#228;rf&amp;#246;r upptagna med att titta &amp;#229;t annat h&amp;#229;ll.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Men s&amp;#229; sv&amp;#228;ngde vinden. Svenska lastbilar fick inte s&amp;#228;ljas d&amp;#228;r de nyss s&amp;#229;ldes. D&amp;#229; blev det miljonb&amp;#246;ter. F&amp;#246;r det hade blivit sanktionstider. Med en halvmiljon d&amp;#246;da barn i sp&amp;#229;ren. Det tyckte Madeleine Albright var v&amp;#228;rt priset och ingen h&amp;#228;r finner hennes uppriktiga mening chockerande!&lt;br&gt;&lt;br&gt;Visst &amp;#228;r det s&amp;#229;, m&amp;#229;nga h&amp;#228;r &amp;#228;r bra p&amp;#229; att bli rent professionellt uppr&amp;#246;rda, n&amp;#228;r det passar, inte minst i alla dessa statsunderst&amp;#246;dda(!) NGO: er, liksom fondplacerares etikvakter. De fungerar i alla fall i den riktning str&amp;#229;lkastaren &amp;quot;r&amp;#229;kar&amp;quot; vara p&amp;#229;slagen. Ingen &amp;#228;r ofin och kollar vem som h&amp;#229;ller i denna str&amp;#229;lkastare och &amp;#228;n mindre unders&amp;#246;ker vad som h&amp;#228;nder, d&amp;#228;r det inte lyser! Visst finns det m&amp;#229;nga sorters tj&amp;#228;nsteandar!&lt;br&gt;&lt;br&gt;Jan Hagberg</description><link>http://deba-tt.blogspot.com/2013/02/stralkastaren-pa-telia.html</link><author>noreply@blogger.com (stefan lindgren)</author><thr:total>0</thr:total></item></channel></rss>