Senaste månaderna har varit intensiva med planeringen av Nybil.se

Barnen har undrat var pappa är när timmarna på jobbet har blivit sena.

Som biltok blir man ofta konsulterad i den svåra frågan om bil och bilekonomi.

- Blir det billigare att köpa en äldre bil ?

- Blir det billigare med miljöbil ?

- Vad får jag för bilen när jag säljer den ?

- Är Hyundai Getz en bra bil ?

Många är trötta på återkommande verkstadsräkningar för service o reparationer, däck mm. Som grädde på moset aviseras premiehöjningar från försäkringsbolaet. När bilen sen ska säljas så kommer nästa överraskning; värdet har ofta sjunkit til hälften bara på ett par år.

Hur man än gör så är det inget billigt nöje att ha bil. Friheten är dock oslagbar. Jag har svårt att tänka mig att vi som vant oss vid friheten med bil kommer att resa mindre i framtiden. Drivmedlena kommer att förändras men frihetsbehovet är här för att stanna. Den fågel som lärt sig flyga kan man inte lära om att spatsera istället – det är omöjligt.

Anledningen till att många av oss blir överraskade när bilkostnaderna kommer är att vi inte har hela bilden för bilkostnaderna klara för oss. Eller också vill vi inte veta, vem vill erkänna för sig själv att det kanske kostar 50 kr per mil att köra bil. Det är dock inget ovanligt när man räknar in allt; Värdeminskning, Ränta, Försäkring, Service, Reparationer, Vägtrafikskatt, Däck, Bilvård, Parkering. På Nybil.se finns en blankett man kan använda och jämföra kostnaden för sitt bilägande.

Jag som biltok älskar att köpa o sälja bilar. Att åka runt o provköra, jämföra o pruta är rena julafton. Så är det dock inte för alla o speciellt inte den bilointresserade. Köpa bil blir då istället förknippat med många svåra val, osäkerheten att bli lurad, tidsödande mm mm. Att sälja bil är antagligen ännu värre, vid inbyte upplever många att man får ett ”skambud” hos bilhandlaren, att sälja privat är förknippat med stora risker att bli av med bilen utan att få betalt, att köparen ska höra av sig efteråt o vara missnöjd, ska man ta emot stora belop i kontanter eller hur gör man själva transaktionen. Ofta slutar det med att man byter in bilen hos handlaren, enklare – tryggare men kanske inte det mest ekonomiska.

Ambitionen med projektet Nybil.se har varit att göra det Enklare och Tryggare att ha bil.

Enklare genom att;

- beställningen görs på nätet och vi levererar bilen hem inom 3 veckor.

- allt ingår; vinterdäck följer med, försäkringen är klar o samma pris gäller för alla

Tryggare genom att;

- månadskostnaden är fast och ändras inte, samma månadskostnad gäller 30 månader

- efter perioden lämnas bilen tillbaka, inget köp o sälj krångel, ingen risk att bilen är värd mindre än man trodde

De första ansökningarna har nu kommit in och det ska bli spännande att höra vad våra kunder tycker.

Har vi lyckats ?

Vad tycker du ?

Hälsning

”den biltokige bankmannen”

Många av oss uttrycker konstant brist på tid och/eller otillräckliga privatekonomiska resurser. I ett internationellt perspektiv har vi svenskar dock råd med ganska mycket. Vi har exempelvis större boendeyta än Europasnittet och bland Europas största och miljovänligaste bilar. Det har vi råd med, men den där extra uppoffringen som tillkommer därutöver har vi INTE RÅD med, eftersom vi HAR RÅD med allt annat.

”Jag har INTE TID” är en annan klassiker. Alla har precis lika mycket tid, inte i livslängd men per dygn räknat. Det är exakt 24 timmar om dygnet, vi kan tycka om mycket men detta är till skillnad mot det mesta annat, exakt vetenskap. Samma princip gäller här, eftersom vi HAR TID med så mycket; jobba, städa, fixa trägårn, titta på TV, så har vi INTE TID med mycket som kommer där utöver.

Livet är fullt av prioriteringsmöjligheter. Prioritering är dock en kraftigt underskattad metod för att fylla livet med allt det där vi vill förverkliga.

Jag ger mig fasen på att om man gjorde en enkätundersökning och frågade svenska folket om vad som EGENTLIGEN ÄR VIKTIGT I LIVET så hade de flesta svarat att; barn, familj, hälsa och upplevelser är viktigare än prylar. I praktiken prioriterar vi ofta på annat sätt, vi skickar iväg barnen på dagis för att göra karriär och belånar oss till skorstenen för att kunna bo i fina hus i attraktiva områden.

Vi har alla möjligheten och rättigheten att prioritera hur vi disponerar vår tid och vår privatekonomi. Vi är människor och har olika syn på vad som är viktigt i livet. Dessa olika målbilder och visioner kan vi förverkliga om vi vågar hårdprioritera vad som EGENTLIGEN ÄR VIKTIGT.

Låt mig ta ett exempel från bankvärlden; när banker traditionellt värderar vad privatpersoner tar lån för så värderas folk som ska låna till hus, bil och renovering, som mer mindre riskbenägna än de som vill låna till att ”leva upp pengarna”.

Undrar vad den traditionelle bankmannen sagt om jag velat låna till det jag tycker är allra viktigast i mitt liv, - att vara tillsammans med mina barn mer. Exempelvis låta de vara hemma tills dess att de fyllt 5 år. Detta skulle i mitt fall kräva ett lån för att finansiera avsaknaden av inkomst 3½ år längre än min familj klarar att leva på från Försäkringskassan.

Om banken ställt upp med lånet så hade bankmannen funderat på vilken typ av lån som skulle erbjudas.

En grundläggande princip i belåning mot säkerhet är att amorteringstiden inte ska vara längre än objektets livstid. Flickebarn lever i genomsnitt 78 år och gossar 74 år. Detta är ju dock bara relevant om banken har återtagsrätt. Och ingen frisk förälder hade ju accepterat att ta lån med sina barn som säkerhet. Endast lån mot annan säkerhet alternativt blancolån kan komma i fråga.”

Undrar hur många lån banken skulle lyckas sälja om man marknadsförde ”Ett år extra hemma me barnen-lånet, ansök idag”. Villkoren skulle kanske kunna sättas till ca 7% effektiv ränta, lånebelopp 50-200 tusen kronor”, ev. skulle man kunna skicka med en gratis barnförsäkring.

Det känns troligen främmande för många att ta lån för att vara hemma med barnen. Så kan man väl inte göra, så har vi inte blivit uppfostrade av föräldrar och media att tänka. Det är på något sätt inget accepterat skäl att ta lån för. Men är det egentligen så mycket klokare att ta lån för att köpa en TV eller klinka om badrummet ? TV:n håller i 10 år, klinkersen 15 eller tills du tröttnat på mönstret. Relationen till dina barn har du och barnen med Er så långe Ni lever, - Du bestämmer !

Det är upp till var och en som är chef över sitt eget liv att efter bästa förmåga fylla det med det vi värderar mest.

Skaffa dig en underbar dag !

Hela banksfärens utlåningsverksamhet till privatpersoner bygger på ”utjämning”. Den existerar pga att hela lönesättningssystemet i samhället egentligen är ”fel”, åtminstone om man kopplar det till vårt behov av pengar.

När man är ung vill man festa, resa, köpa kläder o ha kul, - kostar pengar. Om man över huvudtaget har ett jobb så tjänar man relativt lite och prioriterar heller inte att sitta alltför många timmar på jobbet o häcka.

När man bildar familj och har; ”klippt sig, rakat sig, skaffat sig ett jobb o börjat sköta sig”, så blir pengar viktigare och vi börjar i högre grad att anstränga oss för att komma upp oss i smeten. Detta beteende belönas ofta och det ger oss lite bättre inkomst. Sällan är det dock tillräckligt för att sätta bo, skaffa familjebil, renovera och göra allt det där som barnfamljer ”bara måste”. Inkomsten är dock tillräcklig för att kreditvärdigheten ska möjliggöra ett antal lån.

När sen barnen är utflugna och det mesta av lånen betalda så har vi mer tid och mer pengar över, nu har vi dock kanske inte längre så stort behov av att konsumera längre. Huset är ju fullt med prylar och vi börjar kanske värdera lugn och reflexion mer än konsumtion.

Med andra ord så tjänar vi pengar vid fel tidpunkt, detta faktum sysselsätter en stor del av banksektorn.

Kanske skulle vi banker kunna spinna vidare på detta så vi får något att göra även efter klockan tre. Vi skulle kunna erbjuda en ”Inkomstutjämnare” som betalade ut en ”Inkomstförstärkning” om ex. 3.000 kr per månad under åren man är 22-30, 6.000kr mellan 30 o 40. Sen mellan 40 o 60 så betalar men tillbaka med ränta.

Detta blir med största sannolikhet inte helt enkelt att lösa rent praktiskt för banken. Alltför mycket kan hända i våra liv mellan det att vi är 22 o 40, riskbedömningen blir svår. Samtidigt tror och hoppas jag att att vi inom kort kommer att få se betydligt mer av kreativa lösningar inom den finansiella sektorn. I nuläget konkurrerar alla med samma sak, ”ränta o avgifter”.

Allt för få unika produkter med lösningar på kunders upplevda problem når sitt ljus.

Underbara framtid, den kan bara bli bättre !

Sitter i husvagnen och summerar en fantastisk sommardag på Öland. Säkert 30 grader varmt och helt OK badtemperatur. Barnen älskar det och jag ”står ut”. Campinglivet i husvagn består av ett antal centrala fundament;

• bada
• grilla
• dricka alkohol
• tömma husvagnens portabla bajspotta
• fylla på vattendunken
• tömma avloppsvattnet
• samt sist men inte minst att stå o småprata med övriga campinggäster om ditten o datten

Vad innefattas då i ”ditten o datten” av dessa samtalsämnen som förs män emellan (samtal förekommer även mellan andra könskombinationer men det är just denna jag relaterar till). Samtalen förs ofta med en vattendunk eller avloppstank i näven på en av dessa otaliga promenader över campingplatsen när rent eller skitigt vatten ska transporteras manuellt. Tack alla Ni gamla greker som uppfann vattenledningssystemen. Utan Er hade jag inte haft tid att yrkesarbeta och hade således heller inte haft råd att äga husvagn.. men då å andra sidan.. ? ähh..

Som Ni säkert vet har en stor andel av den manliga befolkningen ett märkligt intresse för just bilar. Det är i alla fall en märkligt stor andel av samtalen som handlar just om bilar och bilägandet. Inriktningen kan dock variera stort. Olika människor intresserar sig för olika aspekter av bilägandet, det kan handla om; bränsleförbrukning, hästkrafter, krocksäkerhet, driftsäkerhet, miljöaspekter, design, attityd, pris, totalekonomi, skatteavdrag, utrymme, komfort, färg, 0-100, 100-0, körkänsla, materialkänsla, väghållning, etc etc .

Få köpprocesser torde vara lika komplexa som bilvalet. Egentligen är det kanske snarare vi människor som är komplexa.

I mångt o mycket tror jag de djuppsykologiska processerna styr mkt av våra bilval;

• vem är jag?
• hur vill jag uppfattas?
• passar jag in?
• vill jag passa in eller sticka ut?

Vilka är mina egentliga och ärliga motiv till mitt bilköp, det är ofta inte helt enkelt att svara på. Hur många ”behöver” en ny bil ? I de allra flesta fall hade det varit betydligt mer ekonomiskt att åka vidare i den gamla. Vi motiverar ibland bilköpet med lägre bensinförbrukning trots att värdeminskningen på den nya bilen äter upp den intjäningen ungefär lika snabbt som jag backar ut den nya bilen från bilhallen. Miljö är en annan kär aspekt, hur många har tänkt på vilken miljöpåverkan produktionen av en ny bil medför på sista raden, - inklusive råvarubrytning, svetsning, lackering, gummiframställning etc etc. Lägg sen på alla transporter som ska utföras i alla led. - Miljövänligt ? det beror på ”åt vilket håll man vänder arslet” eller ”hur man ser på saken”.

Den som väljer en miljöbil behöver inte nödvändigtvis vara miljömedveten. Motiven kan vara grundade på strikt ekonomiska faktorer, alternativt att jag som person vill uppfattas som politiskt korrekt. Ett lysande exempel på denna ”dubbelbottning” är personer som köper ethanolbilar och sen tankar desamma med bensin, Sverige är fantastiskt !

Genomsnittsbilen drar idag 1 liter/mil. Det har dock bilar alltid gjort, i princip sen Henry Ford’s T-ford 1908. Varför är det så ? -här måste finnas någon form av kartellbildning mellan bilbranschen och oljeshejkerna. Vid något möte i den amerikanska bilindustrins mekka ”Flint Michigan” alternativt i nån arabisk öken måste ha hållits ett möte någon gång på i början av 1900-talet där någon form av evigt gällande beslut fattades, att genomsnittsbilen skall förbruka exakt 1 liter per mil.

Skillnaden mellan och T-forden dagens moderna bilar är att T-forden hade 20 hästkrafter och dagens familjeracer sisådär 232 hästar. Båda drar i genomsnitt ungefär 1 liter per mil.. Om utvecklingsresurserna istället hade fokuserats på att minimera bränsleförbrukningen hade dagens bilar fortfarande haft 20 hästkrafter (fullt tillräckligt för att komma upp i 110 km/h med dagens teknik) hade förbrukningen kanske idag legat på max 0,2 liter per mil. Men det hade ju inte varit lika ”kul” för oss bilköpare och vi hade således inte heller köpt lika många bilar. ”Kul-faktorn” är en viktig aspekt.

Bilen kan vara så mycket mer än bara ett förflyttningsredskap som ska göra sitt jobb till lägsta möjliga kostnad, den kan då exempelvis fungera som;

• nöjesleksak
• förlängare
• synliggöra ägarens framgång
• ett sätt att visa vilken fin människa jag är (politiskt korrekt)
• ett sätt att uttrycka mitt utanförskap
• ett substitut till något jag saknar, ”något” att rå om istället för ”någon” att rå om
• etc etc

Lägsta acceptabla utbildningsnivå för bilförsäljare borde vara legitimerad psykolog. För att förstå drivkrafterna bakom en bilaffär borde köparens innersta tankar och undermedvetna processer kartläggas noggrant. Först då kan bilsäljaren rekommendera rätt bilmodell med rätt argument. ”GRATIS PSYKOANALYS” borde vara den ultimata inroparen till bilhallen. Gratis för kunden och ett gyllene tillfälle för säljaren att pricka rätt både med modellrekommendation och säljargument. Båda aspekterna är viktiga, det är långt ifrån alltid som bilmodellens egenskaper stämmer överens med argumentationens substans. Många köpare väljer ofta en fräck bil med mycket hästkrafter med argumentet att bilen är ”krocksäker” eller ”miljövänlig” eller har ”stabilt andrahandsvärde”. Vi använder ofta logiska argument för att försvara våra irrationella handlingar.

Ett praktexempel var den konsult jag samspråkade med på campingen som valt en värsting-BMW med 400hk+ o 500Nm+ (vridmoment) och som dessutom valt att chippa densamma för att inte framstå som alltför alldaglig eller riskera att bli frånåkt på Autobahn. Konsultens argument till varför han valt just denna bilmodell var att det var ekonomiskt mer fördelaktigt för honom att köra diesel… OK, möjligen en ekonomisk parameter bland 786 andra, hur ekonomiskt fördelaktig var ex. värdeminskning, kapitalkostnad och förmånsbeskattning för samma bil ?

Vi är människor och således irrationella, oförutsägbara, opålitliga och i allra högsta grad ”mänskliga”. The economic man is dead och har troligen aldrig existerat.

Bilköparprocessen borde vara ett öppet fält för en doktorsavhandling inom psykologi. Få områden torde vara lika komplexa och outforskade.

Hur kan då en affärsutvecklare på en bank, som jag, ta vara på dessa ostrukturerade tankar och insikter. – Tja, det vete faan. Som tur är kanske ägnar jag inte dessa tankar på betald arbetstid utan i en kokhet husvagn på Öland kl 23.43 den 9 Juni 2007.

Gonatt,

/Jonas Lindholm