Med Twingly Live kan man följa vad som händer på Twitter via nyckelord eller hashtags. T.ex. kan vi följa vad som händer på hashtag #drupalsthlm som avser konferensen Drupalcamp Stockholm höst 09.

Twingly hävdar på sin blogg att uppdateringen mellan Twitter och Twingly Live är i realtid. Jag testade med en ReTWeet och visst dök det upp direkt via Twingly Live. Det går att skriva in en egen hashtag i URL:n eller ett nyckelord så här: http://live.twingly.com/#svpt, men vill man få det uppriggat kontaktar man Martin Källström (@martinkallstrom) på Twingly via Twitter med ett Direct Message (DM).

I Twinglys pressmeddelande på Newsdesk skriver man att denna tjänst är på väg att lanseras i Twingly Channels, men att man släpper tekniken redan nu för att få feedback.

Realtid är ofta en sanning med modifikation i många tjänster, men Twingly har löst det med tekniken Comet. Så här sa Martin Källström till Computer Sweden 30 september i år:

– Det finns inga kurser att gå i en så ny teknik och det finns väldigt lite dokumentation. Man måste bara börja jobba med det. Vi har fått undersöka vilken servermjukvara det finns för att stöda det här, och hur vi kan använda tekniken för att utveckla Twingly Channels.

Twitter meddelade redan förra torsdagen att man testar en ny ReTweet-funktion hos ett fåtal användare. Nu meddelar Twitter att ännu fler användare får tillgång och japp, jag hör till de utvalda. Här en skärmdump:

ReTweets delas in i ReTweets som är gjorda av andra, ReTWeets gjorda av dig själv och ReTweets andra gjort på dina inlägg.

Det är också möjligt att stänga av ReTweets från vissa användare. Utmärkt funktion med tanke på att vissa användare verkar ha som en hobby att spruta ut ReTweets istället för att skapa egna Tweets.

Kom ihåg att du fortfarande kan använda ReTweet-funktionen genom att kopiera ett inlägg och skriva in RT på egen hand.

Topsy som söker på Twitterinlägg (eng. Tweets) och vad de länkar till har lanserat topplistor som de kallar TopsyLinks. Topplistorna innehåller topp 100, 1000 respektive 5000 av nya länkar i Twitterinlägg som publiceras varje dag av “influental people on Twitter” som Topsy uttrycker. Michael Arrington på Techcrunch räknas t.ex. av Topsy som Highly influental.

Vi skrev ju tidigare om Topsy och det vi inte betonade är att inflytesrika Twitteranvändare är inte bara de som får flest ReTweets utan det beror också på auktoriteten på dom som gör ReTweets.

Varje topplista är också sökbar var för sig. Man kan sortera efter spåken: tyska, holländska, japanska och engelska som enligt Topsy är de mest populära språken på Topsy.

Ett plus med Topsy är att man inte gör t.ex. som Tweetmeme och många nyhetssöktjänster där man bara sparar ett mindre arkiv bakåt i tiden. Jag kan t.ex. hitta inlägg från maj. Topsy lovar att man sparar arkivet för evigt.

Topsy har också lanserat 1.0 av Topsy plugin för Wordpress, Trackback pages och Trackbacks bookmarklet. Genom att skriva in en adress till t.ex. ett blogginlägg och sedan klicka på denna bookmarklet kan man se hur många Twitterinlägg denna länk finns med i. Ta exemplet med Google influensastatistik på Internetbrus som får 5 Tweets i Topsy.

Som om inte det vore nog har man lagt ytterligare avancerad söksyntax i Topsy:

from: – e.g. ‘from:Topsy influence’

Using this search query will limit your results to links about ‘influence’ that were posted by the Topsy account.

site: – e.g. ’site:techcrunch.com Topsy’

Using this search query will limit your results to links on the TechCrunch site that are about Topsy.

site: – e.g. ’site:eu.techcrunch.com twitter‘

Using this search query will limit your results to links on the EU version of the TechCrunch site that include the term ‘twitter’.

site: – e.g. ’site:wired.com/gadgets twitter’

Using this search query will limit your results to links that are within the gadgets section of the the wired.com site and include the term ‘twitter’.

Och glöm inte Topsy Labs.

Andreas Ekström på Sydsvenskan meddelade häromdagen på sin blogg att han ska skriva om en bok om Google under titeln Google-koden. Lite våghalsigt kanske att i ett så tidigt skede gå ut med projektet, men han är nog som journalist världsvan att jobba mot deadline så någon skrivkramp á la Dagerman lär han väl inte hamna i. Intressant är att han försöker sig på “Crowd funding” för att finansiera projektet.

“För varje 800 kronor jag får in i sponsorpengar (men man får bidra med så lite eller mycket man vill!) har jag råd att ta en arbetsdag tjänstledigt”.

Och skatteverket är också vidtalade. Det man kan undra är om en mecenat får göra avdrag för sin “donation” till Ekström? Vad säger skatteverket om det? Måste Ekström fakturera sin mecenat då? Kan man rentav hävda att tackorden i boken är en annons? Ekström kallar det “sponsorpengar” inte donation eller gåva.

“Du får självklart vara anonym, men om du inte är anonym vill jag gärna tacka dig i boken”.

Svante Weylers förlag är utgivare av denna bok och även initiativtagare. Kanske inte helt oväntat med tanke på vad han skrev 9 september i år på sin blogg som jag tidvis följer med intresse:

“…man letar efter ord för att beskriva det äckel man känner inför Google självutnämnda roll som världens räddare”.

Och:

“Google representerar den värsta formen av auktoritär kapitalism – inte konstigt att de samarbetar så bra med Kina”.

De som känner mig och de som hört mina föreläsningar, läst mina inlägg, vet att jag inte har varit helt positiv till googlifieringen och Google Books-projektet. I Internetworld skrev jag 2006 lite storvulet “Googles utmanare finns i din kommun“. Enligt Internetworlds sajt ser det ut som Johan Larsson skrivit artikeln och jag har både påpekat flera gånger för både chefredaktören och för Johan Larsson att ändra detta och jag fattar inte varför något händer. Om det är nåt med deras CMS så kanske det är dags att byta detta CMS. Ja, lite sur gubbe måste man få bli i detta fall.

Jag ser framemot Google-koden av Andreas Ekström som jag hoppas ska väcka mycket debatt. Och kanske blir jag donator eller sponsor eller givare eller skänkare eller… Roligast vore väl att att ta pengar från inkomster av Google AdSense (tyvärr har jag inga numer) och ge till Ekström. Ungefär som konstnären som var kärnkraftmoståndare och sålde en tavla dyrt till utsmyckningen av ett kärnkraft och skänkte pengarna till en organisation mot kärnkraft.

Ekström delar med sig frikostigt av sitt arbete med boken. Idag publicerade han för drygt en halvtimme sedan, från USA, att han tänker intervjua Googles chefevangelist för internet Vint(on) Cerf och annat. Kul att följa med honom i uppdraget, men det förpliktigar också. Kanske blir det här en betydligt mer kritisk variant av John Battelles “The Search”.

Nu är Sverige med i Googles influensastatistik tillsammans med ett tjugotal andra länder. Google har hittat ett samband mellan antalet sökfrågor som ställs kring influensa med sjukdomens spridning. På sidan “Hur fungerar det?” beskriver Google det så här:

“Vi har hittat ett nära samband mellan hur många som söker efter influensarelaterade ämnen och hur många som faktiskt har influensasymptom. Alla som söker efter “influensa” är förstås inte sjuka, men när man lägger ihop alla influensarelaterade sökfrågor framträder ändå ett mönster. Vi jämförde våra sökfrågesiffror med traditionella influensaövervakningssystem och kom fram till att många sökfrågor är populära just under influensasäsongen. Genom att räkna hur ofta vi ser dessa sökfrågor kan vi uppskatta hur mycket influensa som är i omlopp i olika länder och regioner i hela världen.”

Och under “Vanliga frågor“:

“Hur exakt och aktuell är informationen som tillhandahålls av Google Flu Trends?
Historiskt sett har nationella och regionala uppskattningar stämt överens med traditionella övervakningsdata som samlats in av hälsovårdsmyndigheter. Eftersom Google Flu Trends fortfarande är något nytt är det mycket möjligt att uppskattningar i framtiden kan komma att avvika från den faktiska influensaaktiviteten, men vi hoppas att vi får liknande samband under kommande år.”

Genom att analysera sökloggar med sökfrågor från åren 2003-2008 och plockat fram de 50 miljoner vanligaste sökningarna i USA så har Google kunnat få fram tydliga variationer över tid och rum. Resultaten har sedan validerats mot sjukvårdens rapportsystem (Center of Disease Control (CDC) i USA och European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) i Europa). Bakgrunden beskrivs i en artikel som ursprungligen publicerades i tidskriften Nature, Detecting influenza epidemics using search engine query data. (Fulltext från Google.)

Användningen av Googles databas med sökfrågor har härmed nått en ny nivå. Google (och de andra sökmotorerna) matas ständigt med våra drömmar, funderingar och farhågor i frågeform och det kan säga mycket mer om oss och vår samtid än rena topplistor med de vanligaste sökningarna. John Battelle, författare till The Search: How Google and Its Rivals Rewrote the Rules of Business and Transformed Our Culture, kallar databasen med sökfrågor för “The Database of Intentions” och beskriver den i sin blogg:

“The Database of Intentions is simply this: The aggregate results of every search ever entered, every result list ever tendered, and every path taken as a result. It lives in many places, but three or four places in particular hold a massive amount of this data (ie MSN, Google, and Yahoo). This information represents, in aggregate form, a place holder for the intentions of humankind - a massive database of desires, needs, wants, and likes that can be discovered, supoenaed, archived, tracked, and exploited to all sorts of ends. Such a beast has never before existed in the history of culture, but is almost guaranteed to grow exponentially from this day forward. This artifact can tell us extraordinary things about who we are and what we want as a culture. And it has the potential to be abused in equally extraordinary fashion.”

Som vi ser i fallet med influensastatistiken finns det fantastiska möjligheter att utnyttja sökmotorernas databaser med ställda sökfrågor, men som vanligt är vi utlämnade till sökmotorföretagens intresse och välvilja. Och vi fortsätter dagligen att göra databaserna allt värdefullare med våra sökningar…

Av alla intressanta digitaliseringsprojekt måste detta vara ett av de som glädjer mig mest: Van Gogh-museét i Amsterdam har digitaliserat brev tillhörande konstnären Vincent Van Gogh och då framför allt de brev han skrev till brodern Theo mellan 1872 och 1890.

Sammanlagt 819 skrev han själv varav 651 till hans broder Theo och 7 till Theo och hans fru Jo. Plus de brev han fick som var 83, inkluderat 39 från Theo och 2 från Theo och Jo för att vara exakt. Sammantlagt 902 brev. De finns nu alla sökbara via webbplatsen vangoghletters.org och det bästa av allt är att man gjort de fritt tillgängliga.

Van Gogh har alltid varit en av mina favoritkonstnärer sedan jag läste boken.”Han som älskade livet” av Irving Stone och jag har också besökt Van Gogh-muséet. Breven har jag bara läst sporadiska utdrag av men jag vet att historien om honom bygger främst på korrespondensen han och hans broder hade. Många av deras brev är odaterade men konsthistoriker har lyckats sortera de kronologiskt.

Om man klickar på den blå rutan med texten: “Vincen van Gogh The Letters” så har man en kronologisk uppräkning av breven från första brevet 29 september 1872 och framåt till 23 juli 1890. Man kan också söka på numret för respektive brev och fritext på ord förekommande i breven. I det avancerade formuläret finns många intrikata möjligheter till begränsningar i sökningen. Till exempel. plats, tidsperiod, vem brevet skrivits till, personnamn som figurerar i breven m.m. Du kan också välja att se brevet som faksimil, i originalspråk, kompletterande fotnoter m.m. Det finns också en mycket bra biografi. Håll till godo!

Twingly, som tidigare gett oss både blogg- och mikrobloggsök, har nu lanserat en betaversion av Twingly Channels som erbjuder användare att skapa en kanal med hjälp av innehåll främst från:

• Länkar upplagda av användare
• Innehåll från RSS-flöden.
• Sökresultat utifrån angivna sökord från bloggar och mikrobloggar.

En användare som är inloggad kan prenumerera på en kanal och kommentera och markera material som de vill rekommendera andra. En kanal har två olika vyer. “Incoming” visar allt medan “popular”, som är default, är filtrerat baserat på som Twingly uttrycker det:

“…using attention data from the realtime web and from users posting links, comments and likes”.

Twingly Channels kan väl bäst beskrivas som en RSS-hanterare för att bevaka vad som händer på bloggar, mikrobloggar, social media eller för att använda det engelska begreppet en s.k. memetracker. Den liknar i mångt och mycket Friendfeed och Streamy, med den skillnaden att här följer man ett ämne snarare än en person. Röstningsfunktionen liknar Digg.

Twingly använder tekniken Comet, liksom Meebo gör, vilket innebär att uppdatering sker på några sekunder och verkligen kan kallas real-tid. Techcrunch gnällde för en månad sedan på Streamy och deras bristfälliga uppdateringar:

“…the RSS feeds I subscribed to for testing (e.g. TechCrunch, see screenshot) were not all up-to-date, with the latest item sometimes dating back a full day ago. If you’re a news junkie like I am, that’s unacceptable…”

Frågan är när sådana som Streamy och Friendfeed hoppar på Comet-tåget eftersom uppdateringsintervallerna är så enormt viktiga i RSS-läsare och -bevakare. Särskilt de som bevakar mirobloggar.

Över 2 miljoner av de inskannade böckerna i Google böcker kommer bli tillgängliga i tryck. Det tillkännagavs igår, den 17 september, att Google kommer samarbeta med On Demand Books, företaget med den lilla digitala bokpressen The Espresso Book Machine. De 2 miljoner aktuella titlarna är gamla och täcks inte av upphovsrätten (utgivna 1923 och tidigare). Enligt Forbes.com kommer de två aktörerna tjäna en dollar styck per såld bok. Google ska avsätta sin andel, sin dollar, till en stiftelse som ska stödja digitalisering och läs- och skrivkunnighet.

Det här känns som första steget i Googles uttalade plan att sälja böcker direkt från Google böcker. Nästa steg kan bli att de böcker som förlagen och upphovsrättsinnehavarna laddat upp blir tillgängliga i tryck. Och då som en frivillig funktion på samma sätt som förlaget kan bestämma hur stor del av varje bok som visas, inget, allt eller en procentsats däremellan. Kommer dagens diskussionerna byta karaktär framöver om alla kan tjäna pengar på Google böcker?

Mer:
Inside Google Books: Books Digitized by Google Available via the Espresso Book Machine
On Demand Books press release (pdf)
Forbes.com: Google Gets On Its Paperback

New Zealand Electronic Text Centre (NZETC) är en ny webbplats med syftet att skapa ett digitalt bibliotek med öppen tillgänglighet till viktiga texter och annat material från Nya Zeeland och stillhavsöarna. Idag släpptes åtkomsten till över 1000 klassiska zeeländska texter med stöd för det öppna formatet ePub. Själva centret, som finns på Victoria University Library i Wellington, startade redan 2002 och har hittills en samling på 2.600 elektroniska texter fördelat på 65.000 sidor.

Ett exempel är Coal Flat av Bill Pearson från 1963 som finns både som vanliga webbsidor med skannade jpeg-bilder men även som PDF, XML/TEI eller ePub.

Eftersom jag använder formatet Mobipocket (tyvärr proprietärt) på min SonyEricsson W960i så får jag nog konvertera böcker i ePub-format till Mobi med Calibre. Någon som har nåt bra förslag på en fri eboksläsare för Symbian OS liknande FBReader?

Under sökrutan på NZETC går det att bläddra efter författare, titel och ämne. I det avancerade sökformuläret går det också bland annat att begränsa till utgivningsår eller efter digitaliserad samling, t.ex. William Golder electronic edition.

Dagen till ära vill vi säga välkommen till Jonas Fransson som från och med idag börjar blogga på Internetbrus. Jonas är bibliotekarie och bosatt i Lund. Han är kanske mest känd som författaren bakom kursboken: “Effektivare informationssökning på webben“.

Undertecknad träffade Jonas första gången på Wikipedia Academy i Lund förra hösten och snabbt började vi smida lite planer. Det har nu mynnat ut i att Jonas nu blir  en av tre bibliotekariebloggare på Internetbrus. Ni som tagit del av Jonas bok och föreläsningar vet mycket väl att hans kunskaper om informationssökning framför allt på Internet är gedigna. Vi slängde ut några både triviala och kanske geniala frågor till Jonas:

Är mikrobloggandet en hajp, en revolution eller nåt annat?

På det stora hela tror jag det är en hajp. Men för vissa grupper fyller det en funktion, t.ex. inom medievärlden där man snabbt kan förmedla information. Och vid speciella händelser, såsom vid valet i Iran.

Hur tror du framväxten av sociala medier kommer att påverka utvecklingen inom informationssökning?

Sökmotorerna med Google i spetsen kommer att ta allt större hänsyn till de sociala medierna vid relevansberäkningen vid sökningar. Faktorer som hur många som sparat en specifik URL  i Delicious eller hur många kommentarer har en enskild bloggpost kan kanske komma att komplettera de traditionella beräkningsfaktorerna. Redan nu lägger man stor vikt vid inlänkars länktext, text som sidskaparen själv inte kan kontrollera och därför bör vara en potentiellt rättvisade beräkningsfaktor.

Även sökbeteendet kan komma att ändras. Vi kommer nog återigen att fråga andra människor i större utsträckning, i t.ex. sociala nätverkstjänster, eller titta på vad som taggats i sociala bokmärkestjänster av bekanta, experter eller likasinnade. I stället för att ständigt vända oss till Google i alla typer av sökningar.

Vad tycker du om Googles ambitioner att digitalisera all världens böcker i Google Books?

Som bibliotekarie är jag kluven. Jag tycker det är bra att mycket material blir lätt tillgängligt, men samtidigt blir man utlämnad till Google som sitter på kontrollen av böckerna. Som författare är jag positiv. Jag har själv gjort min bok tillgänglig i Google Books och ser framemot att Google ska börja sälja böcker. Jag tror inte fri tillgång till digitala böcker konkurrerar med tryckta i någon större omfattning, inte än i alla fall. Nu är troligtvis
marknadsföringsaspekterna viktigare.

Om du hamnade på en öde ö och fick ta med dig tre saker: ett operativsystem, en dator och en annan teknisk pryl. Vad skulle det vara?

Varken hårdvaran eller mjukvaran är viktig i sig så länge den fungerar som den ska och är någorlunda användarvänlig. Att välja en annan teknisk pryl är värre. Valet står mellan en skrivare (jag gillar fortfarande bäst att läsa på papper) och en satellittelefon eller liknande för uppkoppling (är beroende av nätet). Efter en kort eftertanke får det bli satellittelefonen.

Fem snabba.

Facebook eller Linkedin?

LinkedIn, men Facebookar en del.

Twitter eller Bloggy?

Twitter, har gjort några försök.

SonyEricsson eller Nokia?

Nokia, trots att jag bor i Lund…

SAAB eller Volvo?

Ingetdera. Kör Das Auto (VW)

Skåne eller Blekinge?

Skåne.