Ja, vi elsker...

Gjenbruk 2

2009-01-15T08:43:00.003+01:00

Apropå mitt förra inlägg om att Egil "Drillo" Olsen kallas in som nygammal landslagstränare i fotboll.

Kanske är det dags för Diplom-Is att ta fram sin gamla klassiker Drillo-is från slutet av 90-talet?

Detta som en illustration av hur stor "Drillo" faktiskt var i slutet av 90-talet. Tänk att få en glass uppkallad efter sig! GB:s lansering av "Lars Lagerbäck-glassen" känns ganska avlägsen.

Förresten någon som vet hur Drillo-glassen smakade?

(Update: Enligt Facebook-gruppen "Vi som savner Drillo-is" var det vaniljglass med karamell-kulor och karamell-överdrag.)

Gjenbruk

2009-01-15T08:23:00.002+01:00

Hjälten från VM i fotboll 1998, Egil "Drillo" Olsen, kallas in som nygammal förbundskapten för norska fotbollslandslaget. Om än som en tillfällig lösning.

Nu väntar vi bara på att den 90-årige motståndshjälten Gunnar "Kjakan" Sønsteby ska utses till ny operativ befälhavare för de norska specialstyrkorna i Afghanistan.

200 miljoner, någon?

2009-01-14T20:27:00.002+01:00

Eivind Reiten, tidigare minister för Senterpartiet, lämnar sin post som koncernchef för Norsk Hydro. Det har han varit i åtta år, betydligt längre än de fyra dagar han fick vara styrelseordförande i det sammanslagna bolaget StatoilHydro.

Med sig från Norsk Hydro tar Reiten ett rejält avgångsvederlag. Men hur mycket pengar handlar det om? Därom tvistar tidningarnas förstasidor, som på värsta auktionsvis försöker bjuda över varandra. 75 miljoner enligt Dagbladet. Dagens Næringsliv slår till med 96 miljoner, medan Aftenposten slår till med 150 miljoner. VG, som inte har temat på förstasidan, toppar budrundan med 186 miljoner.

Klart det är sant, jag läste det ju i tidningen.

(Via Tjuvtittat.se och Andreas Wiese på Dagbladet)

Charter till Moltustranda?

2008-10-17T13:24:00.005+02:00

Vad är det, egentligen, som skiljer den lilla fiskebyn Moltustranda i Møre og Romsdal från en grekisk turisort? Varför är det ingen som förlägger familjesemestern till Moltustranda?

Are Kalvø lär oss mer om ett norskt ord som inte finns på svenska; Syden.

Mer om begreppet Syden, kan du läsa här.

Polis, polis, potatisgris

2008-10-16T16:07:00.003+02:00

Det är inte kul att vara norsk polis för tiden.

Förra helgen fick en polisman i det lilla samhället Flisa en yxa i huvudet. En present från ett av bygdens problembarn. Polismannen har nu sagt upp sig från sin tjänst, eftersom gärningsmannen omedelbart blev släppt på fri fot.

Och norska poliser tvingas att patrullera obeväpnade. Detta medan de svenska kollegorna hela tiden har tjänstepistolen på sig.

Men allra värst är det för poliserna i nordnorska Finnmark. De måste finna sig i att bli kallade för kuk. Det slog tingsrätten i Finnmark fast tidigare i år, efter att en 47-åring från Lakselv tilltalat den lokala polismannen med: "Du er en kuk!"

Tingsrätten menar att "slike utsagn er vanlige i Finnmark, og ligger innenfor det en polititjenestemann må tåle".

Att finnmarkingarna har ett grovt språkbruk har också de anställda på Veimeldingssentralen fått uppleva. Det är inte ovanligt att uppretade och insnöade personer från Norges nordligaste fylke ringer in och kommer med försynta förfrågningar som: "Nå må du for i helvete se å få ut den forbanna brøytesjåføren. Han kan ikke ligge og daske på kjerringa hele dagen!"

Så nu har Veimeldingssentralen skickat sina anställda på kurs, där de ska lära sig att hantera den ymniga nordnorska språkfloran.

(Foto: Flickr/MrJorgen)

Göran och ananasbrusen

2008-10-16T13:48:00.004+02:00

Carlsberg/Ringnes och Coca-Cola dominerar den norska läskmarknaden, eller brusmarkedet som det heter. De har alla storsäljarna som Coca-Cola, Pepsi, Fanta, Solo, Sprite och 7Up.

Men det finns små bryggerier som förtjänar att uppmärksammas, även om det är svårt att finna dem i de slimmade norska butikshyllorna. En av dem är Molde-baserade Oskar Sylte Mineralvannfabrikk (som förvisso är delvis ägt av Ringnes).

För några år sedan fick Oskar Sylte Mineralvannfabrikk sina "fifteen minutes of fame". Det var tidigare statsministern Kjell Magne Bondevik som hade bjudit in till nordiskt statsministermöte i sin hemstad Molde. Avholdsman som han är serverades inga starka drycker till maten, men väl Oskar Syltes Brus med ananassmak. Svenske statsministern Göran Persson blev mer än förtjust:

NRK-reporter: -Hva har gjort sterkest inntrykk på deg så langt her i Molde?

Göran Persson: -Det är faktisk den alldeles lysande ananasbrusen som produceras här i Molde och som vi har fått dricka i riklig mängd. Serverad av Kjell Magne. Det tycker jag har varit trevligt.

NRK-reporter: -Da får sikkert Gøran Persson med seg et glass gjem?

Göran Persson: -Jag hoppas verkligen det!

Ryktet säger att han fick med sig en hel back hem.

Att verka men inte synas

2008-10-06T09:49:00.002+02:00

Få personer har bidragit så mycket till utvecklingen av den svenska bloggosfären som Johan Larsson. Trots sin ovilja att själv figurera i media, så är 29-åringen som står bakom bloggportaler som knuff.se, nyligen.se och bloggtips.se en av den svenska medievärldens viktigaste personer.

Men hans bidrag har inte varit okontroversiellt. För ett år sedan skrev Andreas Ekström, kulturjournalist på Sydsvenskan, en krönika på temat "Dags att avslöja hemligaste mediekillen":

"Det har funnits ögonblick då de cyniska sidorna i min personlighet har fått fritt spelrum: finns Johan Larsson? Eller är han bara ett alias för en större verksamhet som i hemlighet ägs och drivs av Schibsted, Bonnier eller MTG, som på det här viset vill testa att köra något ”underground”, utan att stöta bort de renlärighetskänsliga bloggentusiasterna?"

"Titta bara lite på tekniken bakom hans sajter. Titta på i vilket tempo han har byggt upp dem, titta på hur de syndikerar databasernas innehåll till olika användningsområden. Johan Larsson lyckas, helt ensam, göra sådant som tjugomannakommittéer på Aftonbladet och i Bonniersfären inte klarar."

Johan Larsson svarade:

"Mycket kunde ha varit annorlunda. Till exempel kunde min första riktiga intervju i oktober 2005 inte spätt på min uppfattning om att journalister bland annat tolkar fakta så att det passar deras ursprungliga tes. Då kanske jag hade tackat ja till alla andra intervjuer som skulle handla om mig som person. Men den artikeln, skriven av just Andreas Ekström, fick mig att inse det som jag tycker är det bland det bästa med bloggar. Det jag försöker skriva här blir inte tolkat, sammanfattat eller analyserat av en journalist innan det når er."

Och äntligen (läser jag hos Vox Populi) har Johan Larsson lanserat en tjänst som indexerar den norska bloggosfären och visar hur nyheter och bloggar driver varandra. Längst ned på högerspalten på min blogg, har jag exempelvis länkar till vad svenska bloggar nyligen har skrivit om Norge (via Johan Larssons knuff.se).

Den efterlängtade norska tjänsten finns på adressen http://bloggurat.net.

Vi får inte allt

2008-10-03T10:05:00.002+02:00

28,6 miljarder kronor i statlig garanti blev för mycket. Tromsø kan sluta drömma om att arrangera Vinter-OS 2018.

Men varför inte glädjas åt de arrangemang som trots allt genomförs i Norge? På adressen http://www.vm2008.no rapporteras om ett nu pågående världsmästerskap. I fårklippning. 29 länder deltar i grenen maskinklippning, medan bara 13 länder tävlar i handklippning.

Bedre en sau i fjøset enn ti på skauen, som de säger i den västnorska arrangörkommunen Bjerkreim.

Norska Mysterier

2008-09-11T15:16:00.005+02:00

Fler märkligheter finns här, här, här och här.

Norge är – i jämförelse med Sverige – ett land där religionen sätter stor prägel på samhället. Förbud mot söndagsöppna butiker, kristendom som obligatoriskt ämne i skolan och enighet om att statskyrka är det bästa är några exempel. Är det därför som Norge har blivit världens ledande Black Metal-nation med band som Satyricon och Dumme Birger?
Varför tror de flesta norrmän att matpakken – några brödskivor med brunost eller søtpålegg – är sund norsk traditionsmat? Kolhydrater med fett är inte sunt. Och matpakken lanserades av en skolläkare i Oslo först på 30-talet.
Det är dyrt att äga bil i Norge. Nästan dubbelt så dyrt som i Sverige. Hur kommer det sig då att det finns få andra länder i världen som har så hög andel av dyra tyska bilmärken som BMW, Audi och Mercedes i bilparken?

(Bilden kommer från boken True Norwegain Black Metal av Peter Beste.)

En länk betyder så mycket

2008-09-11T09:06:00.006+02:00

För fem år sedan infördes det i Norge avdragsrätt för gåvor till välgörande organisationer. Det innebär att om jag skänker 200 kronor i månaden till Röda Korset, så får jag räkna bort det från min beskattningsbara inkomst i deklarationen. Förra året skänkte vi julklappspengarna till arbete med HIV-smittade barn i Etiopien, och som tack för hjälpen fick vi ett intyg att bifoga deklarationen.

I Sverige var denna typ av avdrag ett av vallöftena från den borgerliga alliansen. Men än så länge har inget hänt.

Medan vi väntar går det bra att länka till World Childhood Foundation. För varje länk skänker Vattenfall 20 kr.

Først, sist og alltid

2008-09-10T11:40:00.005+02:00

Vi vet att sommaren är slut, för på fredag är det dags för Gullrekka igen.

Det handlar alltså om NRK’s fredagskvällar. Detta är tionde året i rad som programmet för prime-time på fredagsvällen ser likadant ut.

19:00 Dagsrevyen. Nyheter.

19:30 Norge rundt. Landsbygdspornografi med innslag om ølbrikkemuseet i Steinkjer och liknande.

19:55 Beat for beat. Motsvarigheten till svenska Så ska det låta. Det enda program i Gullrekka som NRK har försökt byta ut, men protesterna blev vilda.

20:55 Nytt på nytt. Skoj om nyheter i ett format som skriker efter förnyelse.

21:25 Først & sist. Fredrik Skavlan gjorde succé som talkshowvärd både i Norge och i Sverige. Nu med den lite stelare Anne Grosvold.

22:10 Detektimen. Någon billigt importerad brittisk, austaliensisk eller tysk polisfilm.

Apropå Først & sist. Nu ryktas det (Via Älskade Dumburk) om att Fredrik Skavlan (också känd som han som snodde Maria Bonnevie från Mikael Persbrandt) ska sätta upp en ny talkshow. På svensk TV och producerad av Sveriges Television. Programmet ska ha premiär i januari och gå på bästa sändningstid – fredagar kl 21.

Rätta mig om jag har fel, men inte sedan 70-talet, då Jon Skolmen gjorde barnprogrammen Persiennen och Jon på en Stol, har en norsk programledare fått göra ett eget program på svensk TV.

Norvegism?

2008-09-09T13:29:00.004+02:00

Norska Posten byter logotyp och namn. Den utländska verksamheten, som bland annat omfattar svenska CityMail, samlas under namnet Bring.

Detta uppmärksammas av Dagens Medias redaktion. För i marknadsföringen, som i en banner från DI.se, skiner det norska ursprunget igenom. "Nu blir CityMail till Bring CityMail". Låter det inte konstigt? På norska går det alldeles utmärkt att säga "Nå blir CityMail til Bring CityMail" men på svenska havererar det. Korrekt svenska skulle vara "CityMail blir Bring CityMail" eller något liknande.

Till svenskan importerade engelska uttryck kallas för anglosismer ("Ha en trevlig dag", "Låt mig säga dig", etc). Vad är då detta? En norvegism? Eller bara klantigt?

Uppdatering: Lektor-Ingunn tipsar om att ordet faktiskt finns. Norvagism, ska det vara.

Forsendelse av sæd

2008-09-02T11:16:00.003+02:00

De tänker verkligen på allt. De norska politiker som hittar på regler och stödformer som gör att det ska vara möjlighet att bo i hela landet.

Ett brev kostar lika mycket att skicka till Karasjok i bortre Finnmark som tvärs över gatan i Oslo. Små hålor längs med kusten har broförbindelser och egna flygplatser. NRK sänder glesbygdspropaganda i "Der ingen skulle tru at nokon kunne bu". Och så vidare…

Men den här regeln hade fram till idag gått mig förbi.

Forskrift om tilskudd til utjevning av kostnadene ved forsendelse av sæd og inseminering av storfe og svin

§ 1. Formål. Formålet med ordningen er å medvirke til at kostnadene med forsendelse av sæd og inseminering av storfe og svin kan holdes på samme nivå i hele landet.

§ 2. Virkeområde. Denne forskriften gjelder tilskudd til utjevning av pris på semintjenester på storfe og svin mellom husdyrbrukere med ulik geografisk lokalisering.

(Tipstack: Blåblogg)

Benny Guldfot

2008-09-02T10:45:00.002+02:00

Det finns ingenting som går upp mot en klassisk Buster-berättelse. Buster var serietidningen med hjälteberättelser från sportens värld. Där kunde vi följa hur Jorma och Edvard kämpade sig genom motgång till framgång med Åshöjdens BK. Hockeylegenden Börje Salming blev en seriefigur hämtad från verkligheten. Och så fanns Benny Guldfot.

Jag kom att tänka på Buster och Benny Guldfot när jag såg referatet från söndagens match i Tippeligaen mellan Oslo/Lyn och Tromsø. Laget med de små resurserna, Tromsø IL, har vittring på toppen i Tippeligaen men för att hålla drömmen vid liv krävdes poäng i Oslo.

Efter 90 minuter ledde Oslo-laget med 3-2 och Tromsø har fått en spelare utvisad. Då kommer Benny Guldfot in i bilden. För med en spelare som heter Morten Målskred som dunkar in 3-3 i matchens sista sekund, så är Buster-liknelsen nästan komplett.

Og på overtid av overtid var Morten Moldskred der - helt ut av ingenting sikret han ett poeng for bortelaget!

Tromsø ligger tvåa i tabellen. Nu väntar vi på att Benny, förlåt Morten, ordnar nya spektakulära poäng i Bodø på lördag.

En makalös manick

2008-08-20T09:56:00.003+02:00

Erling Røed Larsen, seniorforskare vid Statistisk Sentralbyrå och författare till den utmärkta boken Økonomi på trikken, hade i går en träffsäker krönika i Aftenposten (Håp om handel, del 3, sidan 8 – inte på nätet).

Ta et eksempel. Si en entreprenør i landet Nordstein startet opp en vidunderfabrikk som omgjorde stein og olje til mat. Folk ville synes det var uforståeløig, men siden biffen smakte godt ville de nok akseptere mirakelet. Fabrikken ville senke prisene på mat, og småbarnsfamilier og pensjonister ville få mye bedre råd. Bønder ville imidlertid bli utkonkurrert og klage.

Men folk ville trolig si: "Intet fremskritt uten endring. Teknologi kan ingen stoppe." Men anta så at en undersøkende journalist avdekket at fabrikken ikke var høyteknologisk, men en havn. Fabrikken eksporterte stein og olje med skip og importerte mat. Da ville det nok bli ramaskrik. For fabrikken var kun fordekt handel. Demonstranter ville kreve havneblokade og nedleggelse. Men hvorfor? Handel er råsmart teknologi, fordi den kan veksle gråstein om til ananas og forvandle fisk til fly.

Att Norsk Bondelag "stiller spørsmålstegn ved Erling Røed Larsens seriøsitet som forsker" får i det här sammanhanget ses som ett tecken på kvalitet.

Dagens Jeopardy!

2008-08-20T09:41:00.003+02:00

Fråga: Vad är 119 kronor per kilo?

Svar: Importavgiften på import av biffkött till Norge. 119 kronor per kilo är mer än fem gånger så mycket som exportpriset på brasiliansk biff (ca 3700 USD per ton). Eller en införselavgift på över 500%. Något som gör det omöjligt för den utmärkta brasilianska entrecôten att konkurrera med sega norska fjällkossor.

(Källa: Tolltariffen)

Trenger din hjelp - spisesteder i Stavanger

2008-08-18T10:58:00.002+02:00

Om några veckor ska jag och min bättre halvdel tillbringa en helg i Stavanger. Jag har varit där på affärsresor ett par gånger tidigare, men aldrig haft tid att riktigt uppleva staden.

Och redan nu börjar det vattnas i munnen. Stavanger har nämligen ett stort utbud av bra restauranger – men vilka ska vi välja?

Eller som Aftenposten skriver: "Stavanger er blitt det som Lyon er i Frankrike, lillebrorbyen som er hovedstad når det gjelder matopplevelser."

Även om det stora antalet restauranger har kommit efter det att oljeindustrin har pumpat upp vågor med pengar över kajkanterna, så har Stavanger mattraditioner. Jæren-distriktet har sedan urminnes tider varit ett utpräglat lantbruksområde.

Redan Stavangers store son, författaren Alexander Kielland, var förtjust i god mat. Han var starkt överviktig redan från 30-årsålden och i ett resebrev från Paris 1904 beskriver han sin förtjusning över hur en höna kan tillagas:

"Thi i saadanne smaa Hoteller i Omegnen af Paris bliver en Agerhøne behandlet med behørig Andagt. Det er ikke som Hjemme, naar den moderne Husmoder lægger Kramsfugl i den tørre Gryde. Her bliver en fin Fugl stellet som et lidet Barn. Først bliver den omvundet og indtullet i et friskt Vinblad, og dernæst faar den et snehvidt Svøb af Flesk, som er skaaret saa tyndt som Pap, og saa blir den stegt længe og kjærligt i Smør med finhakkede Urter og Trøfler."

I dag finns här Gastronomisk Institutt och Norsk Hotellhøgskole (där den svenske gourmetpionjären Carl Jan Granquist är professor). Och här finns slaktarbutiken A. Idsøe, som har både kalvlever och kalvfärs i sitt ordinarie sortiment (något som jag ständigt är på jakt efter, men aldrig har funnit i Oslo).

Klart att det sätter sina spår i restaurangutbudet!

Men, som sagt, var ska vi äta någonstans? Några idéer nedanför, men jag tar tacksamt emot tips och kommentarer!

Jans mat og vinhus (fransk/norsk)
Straen Fiskerestaurant (fisk och skaldjur)
Restaurant Nero (italiensk)
Tango Bar og kjøkken (internationell / italiensk)
NB Sørensen 2. etage (internationell / fransk)
Soleado (internationell / spansk)

Det som skjer på tur, blir på tur

2008-08-15T14:37:00.005+02:00

Ett uttryck som brukar användas efter fuktiga gutteturer till utlandet. Att Ole var dritings och somnade på en strippeklubb i Tyskland, är inget vi behöver prata om när vi är tillbaka i hemlandet.

Det som skjer på tur, blir på tur.

Det är en regel som också den norska staten lever efter.

I Norge har statliga Posten Norge monopol på att dela ut brev till privatpersoner. "Posten Norge AS har enerett til å formidle innenriks brevpost", som det står i Postforskriften. Men det är hemma det. På tur i utlandet är det annorlunda. Som i Sverige, där svenska Posten har sin största konkurrent i CityMail, som råkar vara ägt av Posten Norge AS, som i sin tur ägs av den norska staten.

Detsamma gäller järnvägstrafik. Bland löftena från den nuvarande regeringen finns bland annat att "ikke sette flere persontrafikk-strekninger innen jernbane ut på anbud" och att "gå i dialog med fylkeskommunene om å avvente videre anbudsutsettelse". Men det är hemma i Norge det. På tur i utlandet är det annorlunda.

För idag går fristen ut för att lämna anbud på drift av tunnelbanan i Stockholm. Ett av anbuden kommer från Tågkompaniet, som sedan tidigare driver regional tågtrafik på flera platser i Sverige. Tågkompaniet ägs till 100% av NSB, Norske Statsbaner, som i sin tur har den norska staten som enda ägare.

Och när får utländska företag möjlighet att konkurrera med norska staten i Norge?

Vel, det som skjer på tur, blir på tur.

Videocover

2008-08-13T14:39:00.003+02:00

Musikvideo med leksakspiano, handhållen kamera och street-miljö. Det är vad som gäller för sjungande tjejer som skriver sina egna låtar.

I vintras var det svenska Lykke Li som testade.

Och nu gör norska Marit Larsen likadant.

Ungefär som med Depeche Modes 18 år gamla Enjoy The Silence-video. För nu har Coldplay gjort en videocover. Alltså en ny låt (Viva La Vida) men där det är Chris Martin och inte Dave Gahan som går omkring i kungamantel och ser förvirrad ut.

(Apropå Depeche Mode, så är det ett alltmer envist rykte som säger att de är i studion igen. All I ever wanted!)

Här kommer förresten först Leksakspiano 1 (Lykke Li) med Little Bit. Därefter Leksakspiano 2 (Marit Larsen) med nya singeln If A Song Could Get Me You.

Plagiat eller inspiration?

En viktig film

2008-08-13T11:24:00.003+02:00

19 december går ridån upp för årets norska storfilm Max Manus.

Max Manus var en central gestalt i den norska motståndsrörelsen under den tyska ockupationen 1940-45. På bilden till höger ser vi när han eskorterar Prins Olav (blivande Kong Olav) vid återkomsten till Norge den 13 maj 1945.

Det här är en film om en viktig del av norsk historia. En historia som fortfarande idag sätter sin prägel på Norge. Jag hoppas att filmen om Max Manus också får utrymme på svenska biografer. Vi svenskar är alltför okunniga om vad det innebär att kämpa mot förtryck.

Obegriplig nyhetsvärdering av Dagbladet

2008-08-07T15:33:00.003+02:00

I Sverige pågår just nu en rättegång där en tysk 32-årig kvinna står åtalad för mord på två små barn samt mordförsök på barnens 24-åriga mamma. Av mediarapporteringen att döma tycks det vara ett svartsjukedrama som har urartat till tragedi.

Jag följer regelbundet min gamla hemtidning Vestmanlands Läns Tidning – VLT – på nätet. Särskilt efter att chefredaktören Elisabeth Bäck börjat komplettera nyheterna med en utmärkt blogg, där hon beskriver nyhetsvärdering och publicistiska principer.

Nu råkar också Arboga, där de mördade barnen bodde, ligga i VLT:s spridningsområde och tidningen står för Sveriges kanske mest detaljerade bevakning av rättegången. Via Elisabeth Bäcks blogg kan vi läsa om varför de har valt att benämna den misstänkta 32-åringen som "tyskan". Att publicera namn på en misstänkt har aldrig varit aktuellt. Bäck berättar också varför de – i samråd med de anhöriga – valde att publicera namnen på de mördade barnen. Avvägningarna är inte alltid enkla.

Att blogga om denna typ av "bakom kulisserna"-arbete stärker läsarnas förtroende för tidningen och dess journalister. Ett exempel som flera redaktioner borde ta efter.

I Norge har däremot kvällstidningen Dagbladet valt att publicera både namn och bild på den mordmisstänkta kvinnan. Jag kan inte på något sätt förstå varför det skulle vara viktigt för norska läsare att få snaska i sig den informationen. För snask är var det handlar om. Inte ett dugg bättre än den kolorerade veckopressens paparazzibilder på smygkyssande kändisar.

För vad om tyskan inte blir dömd? Om hon är oskyldig?

I våras publicerade Dagbladet av samma obegripliga anledning namn och bild på de stackars österrikiska barn som vuxit upp inlåsta i en källare tillhörande den man som var både deras far och morfar.

Nu har jag köpt Dagbladet för sista gången.

(Bilden: Faksimil från dagbladet.no - skuggad av mig)

Norska ord som inte finns på svenska: Snurring

2008-08-06T11:45:00.006+02:00

Många gånger har jag gått runt i den norska matbutiken och letat efter idéer till middagsmat. Nästan lika många gånger har jag tittat på den lilla konservburken med det underliga namnet Snurring. Enligt omslagstexten på burken används den "Til lekre småretter – som middag, pålegg og turmat". Och innehåller "grovmalt kjøtt, flesk, erter, ris og krydder".

Utbudet är inte det största i matbutikerna här i Norge, men några burkar Snurring finns det alltid. Förra året var det förresten det 60:e året med Snurring-burkar på norska butikshyllor. Något av en norsk mattradition. Varje år säljs det nästan en halv miljon burkar.

Och igår föll jag till föga. Det var dags för min Snurring-debut.

Förväntansfullt öppnade jag burken (bäst före 2013) – utan någon riktigt klar idé av vad jag skulle förvänta mig. Svaret var brunt. En brun seg gegga där det gick att urskilja ris och gula ärtor. Men ingenting av de utlovade 37 procenten kött.

Ned i pannan för en snabb uppvärmning och därefter på tallriken tillsammans med två brödskivor med brunost. Voilà!

Och smaken då? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, för det smakade just ingenting. Lite salt, men annars ingenting. Ingen aning om vad jag gjorde för fel, men att den bruna geggan används "til lekre småretter" framstod som alltmer obegripligt.

Och mitt i all smaklöshet fick jag en känsla av deja-vu. Jag har ätit något liknande tidigare. Svenska försvarsmaktens fältportioner! Snurring påminner starkt om försvarets konserverade risotto i guldgul plåtburk. Och det är inte ett tecken på kvalitet, ifall någon skulle missuppfatta.

För 60 år sedan serverades det i huvudsak kokta fjolårsmorötter och vattnig soppa på norska bord. Snurring var säkert en välkommen omväxling. Mitt inte alltför vågade tips är att produkten knappast håller i 60 år till.

(Foto överst: Terina, tillagning: jag själv, nederst: Försvarsmaktens bildbyrå)

SJ tänker rätt, men inte tillräckligt

2008-07-04T11:14:00.003+02:00

1871 började tågen rulla mellan Oslo och Stockholm. 137 år senare går det äntligen att beställa en biljett utan att behöva vänta på att den ska levereras i posten några dagar senare. SJ har nämligen ställt ut en av sina biljettautomater på Oslo Sentralstasjon. Hur bra som helst – boka och betala på sj.se och hämta ut biljetten i automaten ett par minuter före avgång.

Men frågan är varför det skulle behöva dröja 137 år? Och hur länge dröjer det innan tågoperatörer som SJ och NSB gör som de flesta flygbolag och Deutsche Bahn – ta emot bokningsbekräftelsen som ett SMS och visa det och ett id-kort vid biljettkontrollen? Kanske nystartade privata uppstickarenUnionsexpressen kan snabba upp processen? Där räcker det att köpa biljett på nätet och ta med en utskrift av bokningen.

Nu iväg till Oslo S och trondheimståget för en helg i Gudbrandsdalen!

Norska ord som inte finns på svenska: supperåd

2008-07-04T10:35:00.002+02:00

Supperåd Unyttig offentlig råd eller komité (ifg. Bokmålsordboka)

Men ordet hade heller inte funnits på norska om det inte hade varit för Harald Heide Steen jr. Igår gick han bort och den svensk-norska komediscenen har förlorat en pionjär och gigant.

Det var 1967 som Heide Steen, Rolv Wesenlund och den svenske tv-producenten Bo Hermansson sammanstrålade för att skapa Skandinaviens första moderna humorprogram för TV. Den första produktionen gjordes för Sveriges Television och kallades "Publikfriarna". Därefter kom den NRK-producerade serien "Og takk for det". Duon Wesensteen – Wesenlund och Heide Steen – var född och för evig ett begrepp i norsk TV-historia. Den mest kända sketchen är kanske "Hos tannlegen". Volvo Sonett og Saab Amazon!

Det här var före Monty Python, men inspirationen kom som ofta i TV-sammanhang från väst och från BBC; i det här fallet humorprogrammet "Not Only... But Also" med Peter Cook och Dudley Moore. För svenske Bo Hermansson var detta bara den första i en lång rad av försvorskningar av BBC-framgångar. Senare skulle han förvandla "Hancocks Half Hour" till "Fleksnes Fataliteter" och "Steptoe and Son" till "Albert och Herbert".

Men tillbaka till Heide Steen och supperådet. I sketchen möter vi den fnissige och antagligen alkoholiserade informasjonskonsulent Balle Clorin i Norsk Supperåd. Det är en offentlig myndighet med hundratals anställda som har till uppgift att stärka soppans ställning i det norska samhället. De producerar bland annat skriften Suppe i Sentrum med statistik som visar att blomkålssoppa går upp medan tomatsoppa går ned. Ett helt meningslöst organ utan vare sig inflytande eller funktion. Kort sagt, ett supperåd.

Och fortfarande finns det supperåd i Norge. Vad sägs exempelvis om det statliga Bunad- och Folkedraktrådet?

Og takk for det!

Glad midsommar

2008-06-20T11:43:00.002+02:00

Uppenbarligen förundras omvärlden av den svenska traditionen med majstång, små grodorna och snaps i oanade mängder. Så till den grad att de gör reklamfilmer på temat.

Sverige och Finland är ju de enda land med en ordentlig midsommartradition. Här i Norge är det några som tänder bål på stranden till minne av Sankt Hans - Johannes Döparen, som sägs ha sin födelsedag ett halvår före jul, men mer kalas än så blir det inte. Smålandsposten skriver att "Norrmännen har en märklig tradition där folk gifter sig på låtsas". Det har jag aldrig hört talas om. Någon som vet mer?