Dessa diskussioner måste därför lyftas till ett annat plan, ett filosofiskt plan. Inom filosofin är diskussionen mer öppen. Nedan har jag lyft några inom politiken viktiga filosofiska frågor. Jag hoppas att du vill diskutera dem med mig.

Jag vill gärna att mitt kök ska vara ett öppet forum för diskussion.

Äldrevården

“Vi ska ha en bra äldrevård. Men vad ÄR en bra äldrevård?”

Innan vi identifierat det kan vi inte heller skapa den. Det svåra i diskussionen om vad som ingår i en bra äldrevård är att det som inte ingår också utkristalliseras. Priset av att inte ta den här diskussionen blir att inget går att ta för självklart. Om allt är självklart, är till sist inget självklart. Men genom att diskutera fram grunden av vad en “bra äldrevård” innebär och vad som är “bonus” ger vi vårdgivarna klara direktiv, företagen möjlighet att lyfta fram vad de erbjuder som “bonus” och vårdtagarna en kunskap om vad de rimligen kan förvänta sig och vad de kan välja att köpa till.

Försäkringskassan

“Finns det en gräns för var en individ kan förväntas försörja sig själv och inte bli försörjd av andra? Var går i så fall den gränsen?”

Sverige är ett rikt land, dock med en befolkning med växande behov. En prioritering av de gemensamma medlen kommer bli alltmer nödvändig. Då är det angeläget att vi vågar ta de svåra diskussionerna, annars får vi inga bra svar. Det råder en missuppfattning om att de som proklamerar “allt åt alla” är mer godhjärtade, men det är inte godhjärtat att inte ta ansvar. Det är däremot fegt, populistiskt och ansvarslöst.

Invandring

“Har det mångkulturella samhället några nackdelar? Vilka är i så fall dessa och hur kan vi tillsammans arbeta för att lösa dem?

Invandringen till Sverige har givit oss enormt mycket. Men vi som är för en generös invandringspolitik och ett mångkulturellt samhälle måste våga se och möte dem som drabbas av dess nackdelar. Genom att stämpla “rasist” i pannan på dem som lyfter problem de upplever för vi inte diskussionen vidare. Få är rasister och vill heller inte bli kallad för det. De har en upplevelse och vill bli lyssnade på. Om inte vi demokrater lyssnar på dem är andra villiga att göra det. Framför allt kommer vår ovilja att ta diskussionen uppfattas som att det saknas motargument. Dessutom kommer olika konspirationsteorier ta fart.

Mellanöstern

“Har Israel rätt att existera som en judisk stat? Har de i så fall likt andra stater rätt att försvara sig mot hot och anfall?”

Svaret på denna frågan kan tyckas självklar, men verkligheten är en helt annan. Alla vet att blockaden mot Gaza hindrat tonvis med tunga vapen från att komma in. Alla vet att dessa skulle orsakat ett nytt Gazakrig med många dödsoffer. Ändå undviker man de svåra diskussionerna ovan. Alla vet att Iran utvecklar kärnvapen. Alla vet att de avser “utplåna Israel från jorden yta”. Ändå undviker man de svåra diskussionerna ovan.

Kanske har du svaret på frågorna ovan? Vilka andra diskussioner tycker du är svåra men nödvändiga?

Relaterade inlägg

• Min analys av valet 2010 (3)
• Motgiftet mot Sverigedemokraterna (5)
• Islamofobi och värderingar (4)
• Åsikter och ideologier (0)

Tillägg 2011-11-14:
Ett troligt scenario ser ungefär ut så här:
1) Israel försöker slå ut Irans kärnvapenfabriker.
2) Iran svarar med att bomba israeliska städer.
3) Israel tvingas utöka sin militära aktion för att försvara sina invånare.

I veckan släppte IAEA(Internationella atomenergiorganet) sin rapport om Irans kärnenergiutvecklng i vilken de uttryckte en stark oro för de tecken som tyder på att Iran är i färd att utveckla kärnvapen.

Låt oss först kort sammanfatta regionen.

Iran
Hatet och fixeringen av Israels utplåning är en grundbult i regimens ideologi. De har i flera år bedrivit ett krig mot Israel via ombud.

Libanon
50,000 långdistansrobotar står riktade mot Israel, inhandlade och leverade av Iran.

Gaza
Sen Mubarack föll i Egypten är det högst troligt fritt inflöde av raketer till Gaza, även dem från Iran.

Både Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza placerar raketerna i skolor och moskeer så att varje motattack ska skörda så många civila dödsoffer som möjligt. Detta är en mentalitet som många i väst har svårt att förstå, men som inte är mindre verklig för det.

Israel
Följande är faktum ur ett Israeliskt perspektiv. Iran hotar upprepade gånger att utplåna hela landet. De utrustar Israels grannländer med långdistansrobotar samtidigt som de av allt att döma bygger kärnvapenbomben som kan utföra jobbet. Den som kommer ha fingret på avtryckaren är en fundamentalistisk dödskult. Minnet från förintelsen där största delen av Europa deltog i att utplåna judarna finns nedärvt i israelers dna. Ur deras perspektiv är Mahmoud Ahmadinejad(Irans “president”) nya Hitler och Europas tystnad och passivitet en upprepning av historien. Liksom Hitler skyller Mahmoud Ahmadinejad allt ont på judarna, samtidigt som han menar att förintelsen inte har ägt rum. Liksom Hitler är han ledaren för en farlig massideologi. Liksom Hitler söker han härska med våld och förtryck.

Föreställ dig att din granne varje gång han får tillfälle hotar att döda dig, alltmedan han bygger vapnet som ska utföra jobbet. För att hålla dig i schack placerar han krypskyttar hos dina grannar. Nyligen har en annan granne mördat hela din släkt.

Analysen i detta inlägg är inget önsketänkande utan just en krass analys. Jag önskar av hela mitt hjärta att den enorma spänning som råder i regionen inte ska explodera i ett krig. Det skulle få förödande konsekvenser. Men ibland är attack bästa försvar. I dessa tider jämför många med mig hur andra världskriget hade utvecklats om man stoppat Hitler och nazismen i tid. Ibland är ett mindre krig priset för att undvika ett stort.

“The willingness for peach is sometimes not enough to achieve it.” - Barack Obama

Även om mycket talar för att ett israeliskt anfall blir mer och mer oundvikligt finns det också mycket som talar emot. Konsekvenserna av en sådan attack är omöjlig att förutse. Det skulle också innebära ett geopolitiska självmord för Israel. Irans kärnvapenanläggningar ligger långt ner i berggrunden och är svåra, om ens möjliga, att slå ut med bomber.

Att ett militärt försök att slå ut Irans kärnvapenanläggningar skulle innebära stor instabilitet och förödelse är inte svårt att förutse. Detta scenario måste till varje pris undvikas, utom till priset av att Iran bestyckas med kärnvapen.

Vad gör du för bedömning? Skulle du föredra att Iran fick kärnvapen framför ett militär ansträngning att hindra detta?

Relaterade inlägg

• Media, vänstern och Israel (11)
• Shit to Gaza (26)
• Dagens största hjältar (0)
• Mer än tusen ord (3)

Detta inlägg är tillägnat alla de som tror att de värderar hälsa, frid, glädje och relationer mer än entreprenörer för att de inte intresserar sig för pengar.

För mig mäts förmögenhet i tid, tid är liv och livet är kort. Men tid kostar pengar. Det är ju därför som du högst troligt säljer din tid för pengar genom att gå till ett jobb varje dag, eller hur? Du kastar eventuellt in dina snoriga barn på dagis, skjuter upp drömresan ytterligare ett år och tar inte så väl hand om din hälsa som du önskade, allt för att kunna sälja det mest värdefulla du har – din tid. Men du bryr dig inte så mycket om pengar, eller hur var det?

Just nu sitter jag på ett X2000-tåg mot Stockholm och skriver det här inlägget. Har nyligen varit i Skåne och hängt med mina syskonbarn ännu en vecka. En nybliven elvaåring hänkar med till Stockholm och Gröna Lund. Jag spenderar min tid som jag vill.

Tills du förstår förhållandet mellan tid och pengar kommer du försätta vara en handelsvara för dem som gör det.

Förmögenhet mäts i hur många dagar du kan överleva utan att sälja din dyrbara tid(jobba).

Om du inte ska jobba innebär det att du måste försörja dig på annat sätt. Om man inte vill vara en fattig bidragstagare som lever på andra måste du skapa något själv. Detta “något” kallas i ekonomiska termer för “tillgång”.

Tillgång är något som automatiskt producerar pengar, oavsett om du jobbar eller inte.

Exempel på tillgångar är värdepapper som aktier och fonder. Det passar vissa, men absolut inte mig. Själv bygger jag mina tillgångar i system, självgående processer som i slutändan automatiska producerar en inkomst.

Låt mig bli ännu mer konkret. Under sommaren har jag sålt min tid som konsult ganska dyrt. Även om månadsinkomsten varit flera gånger större än någon annan lön jag haft har jag inte ökat min levnadsstandard. Varför? Därför att för mig är varje krona jag tjänat genom att sälja min tid bara ett lån. De tillhör inte mig, de tillhör systemet. Bara pengar som genereras automatiskt från något av mina system är pengar att spendera. Detta innebär att innan systemet kommit igång måste man leva snålt. Det innebär också att desto mer av pengarna som genereras av system och som går tillbaka till systemet, ju snabbare växer det. På så vis kan du anpassa när du vill ha maximal nytta av det, t.ex. när du bildar familj, blir sjuk/skadad eller vilken period i livet som helst där du värderar din tid som mest.

Att vara entreprenör och bygga system är inget nödvändigt ont för mig. Det är spännande, skapande och det roligaste ”jobbet” man kan ha. Dessutom bidrar man maximalt till samhället genom att skapa arbetstillfällen, betala mycket skatt och erbjuda tjänster som människor efterfrågar.

Hur skulle du definiera ordet förmögenhet och vilken betydelse har ordet för dig?

- – - – - – - – - – - – - – - – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Relaterade inlägg

• Bli ekonomiskt läskunnig (4)
• Minska minus med plus (0)
• Lär dig plus och minus (1)
• Två typer av inkomster (4)

Bebisen ställer sig inte upp och springer ett maraton. Den börjar med att försiktigt krypa och provar sig sedan fram, snubblar och provar igen. Om du vill lyckas måste du våga misslyckas – du måste framför allt börja krypa. De flesta misslyckaden beror på att man inte ens har vågat prova – vågat ta första steget. Man vill veta innan att man kommer lyckas direkt och väntar därför på att alla trafikljusen ska bli gröna innan man kör hemifrån, vilket de givetvis aldrig blir.

“God didn’t gave us a right foot and a wrong foot. He gave us a right foot and a left foot. So that we could take a step to the right and a step to the left, in our journy forward.”

- Okänd

Hur ett barn blir till är det yttersta resultatet av hur naturen har provat sig fram i strävan efter perfektion.

Om du, liksom jag, vill bygga självgående företag för att inte bli en slav under någon annans organisation – gör det. Men prova dig fram. Du kommer begå många misstag, tro mig. Men ju mindre steg du tar i början, desto mindre blir skadan.

Att misslyckas är naturliga steg mot att lyckas. I varje misslyckande ligger en magisk gåva av visdom och erfarenhet – OM du är mogen att ta åt dig den. Offerperspektivet har inget att erbjuda i det här sammanhanget. Fråga dig istället vad du kunde gjort annorlunda? Genom att anklaga andra för dina misslyckande missar du ett ypperligt tillfälle till utveckling.

I mitt företag Elot testar vi ständigt nya system, rutiner och målgrupper. Alla är delaktiga när vi ständigt provar oss fram i strävan efter att hela tiden bli bättre. Vi begår flera misstag på vägen – ibland kostsamma – men överlag för det oss hela tiden framåt genom att varje steg tillbaka blir två steg framåt.

Är du rädd för att misslyckas? Hindrar det dig från att börja prova dig fram? Dela gärna med dig av dina tankar.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Relaterade inlägg

• Kraft och motkraft (7)
• Skriv din livsplan (2)
• Relationens vita ark (9)
• Planera och prioritera mera (1)

Nyligen var jag ute med ett gäng killar och åt på en av Stockholms finaste restauranger. Som vanligt tog jag en dryck till maten, medan flera andra beställde in öl efter öl och vin efter vin samt diverse efterrätter m.m. När jag efter måltiden föreslog att var och en skulle betala för sig visste jag att jag bröt mot en känslig oskriven lag. Detta bekräftades av värdens kommentar:

“Det beror ju på hur man är som person”.

Kommentaren handlade givetvis om huruvida man var snål eller generös.

Generositet är viktigt för mig, men jag vill själv välja mot vad och vem jag är generös. Jag skämmer till exempel hellre bort mina syskonbarn än okända killars hårda alkoholvanor. Den ekonomiska verkligheten handlar om prioriteringar och jag vill göra mina prioriteringar själv, inte vara styrd av vad andra anser sig ha rätt av mig.

Vad kan symbolisera generositet mer än ett hjärtformat brytbröd. Detta är bakat av min bror på en av hans öppna tisdagsmiddagar.

Just eftersom jag anser att det är viktigt att vara generös tycker jag inte om att bli betraktad som snål. Ingen tycker om att kallas snål och detta faktum utnyttjas, av de som anser att andra ska betala för deras kalas.

“Du är snål därför att du inte betalar för mig. Jag har valt ut dig att vara generös mot mig. Du är snål, girig och egoistisk. Jag har bara ställt en outtalad fråga i all anspråkslöshet.”

Naturen strävar efter att utjämna sig – och så även människor. Om någon upplevera att en annan har mer – oavsett hur det faktiskt ligger till och oavsett hur mycket den i så fall har kämpat för det – ska detta utjämnas.

Detta fenomen blir tydligt i politiken, framför allt hos Vänsterpartiet. Deras ideologi är en enda stor massegoism som går ut på att andra ska slita för att försörja deras välstånd.

“Du är girig därför att du inte vill slita ihop en förmögenhet och sedan ge hälften till oss.”

I dagligt tal kallas det för att utrota klasskillnader.

Min slutsats för egen del har blivit följande förhållningssätt:

“Jag är så generös jag kan i alla situationer. Men i de fall det uppfattas som negativt när jag inte ger – istället för positivt att jag ger – då slutar jag att ge, för då känner jag mig mer utnyttjad än generös.”

Jag är nyfiken på hur andra resonerar kring snålhet och generositet och det skulle vara intressant om du vill dela med dig av dina tankar i ämnet.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Inspiration: Oförnuft och känsla – Snålhet, Sverige Radio P1

Relaterade inlägg

• En definition av förmögenhet (8)
• Kraft och motkraft (7)
• Bli ekonomiskt läskunnig (4)
• Curlingbarnen från väst (3)

Tänk dig att du ska bestiga ett högt berg. Varje extra kilo packning kommer göra utmaningen svårare, eller i värsta fall orsaka att du inte orkar hela vägen till toppen. Om du är en erfaren bergsbestigare skulle du förmodligen noggrant gå igenom din packning innan och ta bort allt du inte absolut behöver. Det du måste ha med dig kommer du troligen se till väger så lite det bara är möjligt.

På samma vis är det med allt du företar dig och även med livet i stort. Genom att identifiera vad som hindrar eller bromsar dig i din ansträngning kan du mildra eller kanske neutralisera det och på så vis lättare(om ens alls) nå ditt mål.

Det horisontella strecket är målet du vill (uppnå)lyfta. Pilarna underifrån är din ansträngning och pilarna uppifrån är det som motverkar dig.

Detta kräver ett proaktivt förhållningssätt. Först måste du givetvis ha ett mål om vart du vill nå och en plan om hur du vill nå dit. Låt oss ta några exempel:

“Tänk dig att du sparar pengar till en speciell resa du vill göra. Du jobbar extra på kvällar och helger för att få in så mycket pengar som möjligt. Men kanske skulle du genom att föra en enkel kassabok identifiera utgifter som du inte alls tycker står i relation till den resa du vill göra eller de extra timmar du måste arbeta. Genom att neutralisera dem går det fortfarande att få ihop reskassan utan att du behöva arbeta mer.”

“Om du har barn känner du kanske att du ibland inte har så mycket ork som du skulle vilja. Du anstränger dig för att inte tappa humöret. Genom att identifiera vad som egentligen tar din energi och ställa det i relation till hur du värderar din relation med dina barn kan du kanske prioritera om ditt program.”

Dessa två exempel är såklart väldigt enkla och inget revolutionerande. Men detta tankesätt kan man dra hur långt som helst. Som entreprenör söker man oftare efter saker att ta bort än saker att lägga till. “Behöver vi verkligen den här processen? Kan vi ta bort några steg och utföra det här momentet fortare? Kan vi sluta köpa de här tre tjänsterna och ersätta dem med den här tjänsten?”

“Perfection is achieved, not when there is nothing left to add, but when there is nothing left to take away.”
– Antoine de Saint-Exupery

Summa summarum. Tänk mer på vad som motverkar dig istället för att bara anstränga dig mer. Identifiera det och neutralisera det. Sök hela tiden efter saker, moment, kostnader och människor som hindrar dig.

Kommer du att tänka på något exempel ur ditt egna liv? Dela gärna med dig!

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Relaterade inlägg

• Skriv din livsplan (2)
• Planera och prioritera mera (1)
• Använd listans kraft (4)
• Att fördela 100% energi (4)

Resultat och balans

Att förstå grunden i en resultat- och balansräkning är ABC i ekonomisk läskunnighet. De fungerar likadant för multinationella företag som för din privatekonomi.

Resultatrapporten sammanfattar pengar in och pengar ut samt summan(resultatet) av dessa.

Balansräkningen beskriver balansen mellan tillgångar och skulder.

Tillgångar och skulder

Skillnaden mellan en tillgång och en skuld är central i förståelsen av penningflödet i en ekonomi.

En tillgång definieras som något som genererar pengar(placerar pengar i fickan) vare sig man arbetar eller inte och skulder tar/kostar pengar. Se mer nedan.

Tre ekonomiska grupper

För att underlätta ska vi dela in människor i tre olika ekonomiska grupper. Det ligger ingen värdering i detta utan syftar enbart till att tydliggöra skillnader i ekonomiska fenomen.

• Fattiga
• Medelklass
• Rika

Den fattige lever antingen på en lön eller ett bidrag. Han äger varken tillgångar eller skulder(i den här modellen). Pengarna går från hand till mun. Detta kallas även “durkslagsekonomi”. Här hittar man studenter, personer med knappa marginaler och de som gör av med sin lön(oavsett hur stor den är) innan månaden och är slut.

Den "fattige" har varken tillgångar(T) eller skulder(S) och penningflödet går därmed rakt igenom resultaträkningen(överst) utan att passera balansräkningen(nederst).

Personer i medelklassen har ofta en högre lön. De har också samlat på sig stora skulder till allt från boende, båt och bil till resor, bröllop och shopping. Man har sparat väldigt lite och lever på lånade pengar. För att hålla igång det här penningflödet krävs att den högre lönen ständigt kommer in. Därför kallas denna ekonomin även “stressekonomi”.

För att hålla uppe detta momentum krävs att lönen kommer in, dvs att man inte blir av med jobbet eller blir sjuk.

Medelklassen har stora skulder(S) och dyr livsstil som gör dem beroende av sin högre lön för att överleva ekonomiskt.

De rika vet att tillgångar genererar pengar och att skulder tar pengar. Därför köper de tillgångar istället för skulder. Tillgångarna i sig genererar nya pengar som de köper nya tillgångar för. Detta kallas därför för “generativ ekonomi”.

De rika behöver inget arbete därför att de köpt tillgångar som genererar pengar ändå.

Varför bli ekonomisk läskunnig?

Varför skriver jag om det här? Jo, därför att jag inte tror att fattiga, medelklass och rika är statiska grupper som är dömda att för alltid tillhöra sin grupp. Jag menar att detta mer är en fråga om utbildning och eget ansvar.

För mig som entreprenör är ekonomisk läskunnighet en nödvändighet, men jag tycker vi alla borde vara mer entreprenöriella med vår privatekonomi. Genom att få kontroll på din ekonomi kan du också få mer kontroll över ditt egna liv. Du bestämmer själv om du vill spendera mer tid med dina barn, om du vill resa någon stans eller bara förkovra dig i ett ämne som intresserar dig.

Bidrog mina skisser till att bredda ditt perspektiv? Vad är dina tankar kring dessa frågor?

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Resonemanget kring fattig, medelklass och rik beskrivs i boken “Rich dad, poor dad” av Robert Kiyosaki. En del begrepp är lånade från företaget Balansekonomi.

Relaterade inlägg

• En definition av förmögenhet (8)
• Minska minus med plus (0)
• Lär dig plus och minus (1)
• Två typer av inkomster (4)

Om du inte finner din egen mening i livet kommer du förr eller senare låta andra identifiera den åt dig. Livet måste nämligen ha en mening. Det menar i alla fall Dr. Viktor Frankl som skrivit boken “Livet måste ha en mening (Man’s Search for Meaning)“. Frankl beskriver människans starka drivkraft och strävan efter att finna sin mening. Han ansåg att den strävan hade en sådan stark påverkan på människan att han utvecklade sin egen teori kring den, Logoterapin. “Logos” kommer från grekiskan och betyder just “mening”.

Frankl lät sig inspireras av andra stora tänkare, som Friedrich Nietzsche. Han återkom flera gånger till detta citat av Nietzsche:

“Den som har ett varför, uthärdar nästan alla hur.”

Det jag fann mest intressant i Frankls resonemang var det om orsaken till den nedstämdhet som många upplever trots överflöd av materiella ting. Han menade att vården alltför ofta lade ett vått täcke över “patienten” i form av medicinering eller ett evigt grävande i det förgångna, istället för att identifiera ohälsan som en form av “existentiell frustration”. Med denna förändrade inställning kunde man, istället för att försöka döda driften/kraften/frustrationen, hjälpa till att samla ihop och sedan rikta den mot ett visst mål, en specifik mening.

Ibland känner jag(liksom alla andra människor) en känslomässig, intellektuell och fysisk understimulans. En spontan reaktion på detta är att hänföra det till 30-årskris, frånvarande föräldrar i barndomen eller brustna förhållande. Men jag finner Frankls teori långt mer stimulerande, att istället lägga den energin på att hitta sin mening… sitt mål. Frankl sammanfattar sin teori så här:

“Lev som om du levde för andra gången och som att du första gången handlade som du håller på att göra nu.”

Det tankesättet ger först perspektivet att se tillbaka på sitt liv OCH sedan möjligheten att åka tillbaka och ändra på det.

Vad är dina tankar kring livets mening och hur tänker du om hur den påverkar livslusten?

Ibland känns meningen med livet så självklart.

- – – – – – – – – – – – – -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Relaterade inlägg

• Lämna den dumma massan (1)
• Känslor och logik i politiken (0)
• Att utbilda eller att lära sig (0)
• Kommer problem in- eller utifrån? (1)

Den enorma finanskrisen 2008 var bara en försmak av den som komma skall. Det ekonomiska maktcentrat flyttas långsamt men säkert över från väst till öst. Det “smarta kapitalet” i form av företag och investerare flyttar efter, men det kan inte hela stater göra. De har att stanna och göra sina medborgare nöjda fram till nästa val. Därför trycker man ännu mer pengar och skyndar på utvecklingen av en havererad ekonomi.

Livstilen och den ekonomiska tryggheten som invånarna tar förgiven kommer snart vara en övergången epok. Anställningstrygghet kommer bli en sägen och maskorna i det social skyddsnätet kommer bli större och större.

Pengarna kommer helt enkelt vara slut. Då kan fackliga organisationer skrika sig hesa. Detta händer just nu i flera Europeiska länder och i USA.

I framtiden kommer du vara antingen rik eller fattig. Medelklassen är ett fenomen som kräver statlig finansiering och utjämning. Framtiden tillhör dem som är förberedd på den.

Detta inlägg är inget politiskt ställningstagande. Tvärtom värnar jag ömt om den svenska, trygga modellen. Det är heller inte en predikan om domedagen. Däremot är det en bedömning jag gör och delar med mig av. Jag tror att du och resten av invånarna i väst redan nu måste förbereda sig på att klara sig ekonomiskt utan stöd från staten. Det är ingen naturlag att stater har oändligt med pengar. Åk över till Riga och studera hur ett havererat välfärdsland ser ut.

Hur har du förberett dig på den kommande ekonomiska pannkaksvändningen? Vad är dina tankar kring detta resonemang?

Jag rekommendera dig att ta över rodret på din egen båt samt skaffa egen flytväst och livbåt. I framtiden kommer det inte att finnas någotdera till alla.

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Källor(hör av dig om du vill ha fler):

Overdose: The Next Financial Crisis
USA: Massiv attack mot facket
“Tradingguiden” av  Jonas Bernhardsson

Relaterade inlägg

• En definition av förmögenhet (8)
• Snål eller generös? (8)
• Bli ekonomiskt läskunnig (4)
• Minska minus med plus (0)

För att kunna diskutera på riktigt krävs två förmågor:

• Förståelse för att ens egna sanningar är subjektiva och har kommit till utifrån de omständigheter man funnits i.

• Genuint intresse och önskan att förstå den andra.

Först när båda parter hanterar dessa förmågor kan diskussionen ta fart på riktigt och bli utvecklande. Man säger till varandra:

“Jag är nyfiken på ditt sätt att se på saken och förväntar mig att du lyssnar på mina argument.”

Diskussion och debatt är inte ett lika naturligt inslag i Sverige som i många andra länder. Här diskuterar jag med vänner i Tel Aviv.

Betyder detta att man aldrig ska ta ställning eller att man inte ska ha åsikter? Jag tycker inte det. En diskussion tar sin början när någon säger: “Jag tycker så här…” och en annan svarar: “Jaså? Min bild av saken är den här…”

Enligt mig har en person som inte tagit ställning och är beredd att försvara den med sina argument ingen trovärdighet inom just det området. Detsamma gäller personer som inte lyssnar på nya argument och väger dem mot sina, därmed inte sagt att man automatiskt ska ändra sin uppfattning.

Varför skriver jag om detta? Jo, därför att jag i Sverige alltför sällan upplever att ett klimat för denna typ av diskussion finns.

Låt mig ta ett exempel. Jag menar att kön inte enbart är sociala konstruktioner och att man missar viktiga perspektiv om man utgår ifrån att så är fallet. Efter ett sådant påstående välkomnar jag motargument på att jag har fel, inte kommentarer som “du har läst på för dåligt”.

Bara för att någon har läst att 1+1=3 så räcker inte det för att övertyga. Visa mig! Förklara! Argumentera för din uppfattning! Bara så kan du visa respekt för både dina och mina åsikter och låta oss lära av varandra.

Diskutera mera! Det är inte okej att hindra Sverigedemokraterna från att komma till tals bara för att man inte håller med. Det är inte okej att inte kritisk granska religiöst negativa influenser i samhället bara för att en profet kan ta illa upp. Det är inte okej att undvika diskussion av konflikträdsla eller missriktad hänsyn. Ett sådant agerande för inte samhället framåt, det får det att stagnera.

Så säg mig, vad är din uppfattning om diskussionen?

- – - – - – - – - – - – - -

Få ett e-post med senaste inlägget.

Läs även vad andra skrivit om diskussion, debatt, argumentation

Relaterade inlägg

• Lämna den dumma massan (1)
• Mer än tusen ord (3)
• Intellektet – identitet eller redskap (4)
• Respektlöshet gör mig arg (2)