”Mellan garngraffiti och gerillaslöjd” heter mitt föredrag och det handlar såklart om mina favoritämnen – om slöjdens viktiga roll i det offentliga rummet, och om hur handens arbete har en plats i samtiden och framtiden. Välkommen dit om du är i krokarna!

Den nya slöjden är konstant uppkopplad - alltid verbal och alltid diskussionslysten! Broderiet Nämen har du inte facebook av fd studenten vid Recycle Designutbildningen Lotta Pärn ingår i mitt föredrag ikväll. (Foto Lotta Pärn)

Kolla in min sajt för mer information om de föredrag jag håller runt om i landet.

Jag ska passa på att besöka Kulturens folkkonstutställning och se mig omkring lite, så uppdateringarna kommer att saktas av här under veckan. Väl mött så fort jag är hemma igen!

Hillevi Pärn och åtta andra sistaårsstudenter från utbildningen Slöjd hantverk och formgivning vid Linköpings universitet ställer ut på möbelmässan just nu. (Foto Slöjd hantverk och formgivning)

Idag öppnar möbelmässan, den pågår fram till söndag och är öppen för allmänheten under helgen.Jag har ett starttips till alla er som ska dit dagarna framöver, det här verkar vara intressant – kolla in montern där sistaårselever vid Slöjd, hantverk och formgivning från Linköping finns.

Jag kommer att göra en rolig avstickare till Lund och Helsingborg den här veckan, så det blir inte så mycket mässa för mig. Tipsa mig gärna om saker att se, då jag hoppas hinna dit under fredag.  Detta är iallafall något jag ska besöka.

Superfina filtar från Rio Rio, som nu alltså lanserar stickat på möbelmässan. (Foto Slöjd hantverk och formgivning)

Det är nio studenter på kanditatprogrammet som visar produkter som är handgjorda från formgivning till tillverkning i lite olika material – textil formgivning, trähantverk, keramik och smide får jag via deras sajt veta.

Jag ser speciellt fram emot att få se Rio Rios nya produkter, jag skrev om deras fantastiska planscher här tidigare.  Nu är de aktuella med stickade plädar för barn, det ser lovande ut! Ha en finfin designvecka alla ni som beger er ut i vimlet.

Kolla in Mac Johanssons galet fina tekanna i stengods! Formen är kittlande och minst sagt överraskande - bravo! (Foto Slöjd hantverk och formgivning)

Mathilda Björklund visade en fantastisk stege på en mässa för ett par år sedan, lite liknande former har hon kvar, men här också spännande färgsatt. Fint! (Foto Slöjd hantverk och formgivning)

Sanna Wennermark lindar silkestråd runt kartongbitar och bygger på så vis upp mönster till dessa väggdekorationer - hur spännande som helst! (Foto Slöjd hantverk och formgivning)

Läs alltså mer om alla nio slöjdare här, det finns mer fint att titta på – här är bara ett litet urval!

Papperskonstverk. Yulia Brodskaya gör verk i tekniken quillning, rullat papper. (Foto Yulia Brodskaya)

Kolla in hennes sajt här, och titta lite på det bildspel hon lagt upp, där verken visas ur olika skeden, men också olika vinklar. Det ger en extra känsla för dess tredimensionalitet. Läs också hennes intressanta inlägg om just varför hon jobbar med och fascineras av papper, här.

Quillat verk av Yulia Brodskaya. (Foto Yulia Brodskaya)

Den utmärkta sajten All things paper tipsar också om konstnären Lisa Nilsson, som gör quillade texturer av kroppar, nästan lite läskigt kan jag tycka. Läs en intervju med henne här. 

Quillat verk av Lisa Nilsson, från hennes Tissue Serie. (Foto All things paper/John Polak)

Dessutom förekommer en diskussion om just originalitet och inspiration apropå denna quillade kropp-serie, här finns ytterligare en konstnär som jobbat på samma tema, Sarah Yakawonis.

Papper är ju det trendigaste av material i år, vet ni ju, så håll koll på satjen All things paper. Välinsatt och inspirerande.

Efter mammaledigheter sadlade de delvis om och startade företaget där de både säljer egengjorda grejor och tar in andras. Här var det fart och fläkt och tilltro till kreativt och ambitiöst tänkande – högt till tak, jag gillar det.

Egentryckta kuddar från Andersson&Lejon Design. (Foto Kurbits)

Andersson&Lejon drivs från Barsebäck, där de båda bor och tillverkar sina produkter, bland annat stiliga lyktor,  kuddar och lapptäcken. De trycker tyg själva, och ger dem baksidor av återvunna bonader och broderier från loppisar. Restbitarna från tygtryckningen blir de fina lapptäcken av.

Stolar i glada färger - strax till höger ur bild finns en cerise - och ett av Andersson&Lejon Designs lapptäcken. (Foto Kurbits)

Från Asien låter de tillverka de färgstarka stolarna, liksom korgar och förvaring. Och varifrån dessa supersmarta organiska krukor kommer ifrån vet jag inte, men jag skulle vilja tro att det är Tyskland, då de är långt framme i utveckling av nedbrytbara material. Men det är verkligen bara en gissning.

Krukorna – i de så oerhört tilltalande färgerna – är hundra procent nedbrytbara, de återför näring till jorden efter 3-6 månader om krukan grävs ner. Krukan har en hållbarhet på cirka två år inomhus, tre år ute. När den börjar krackelera är det dags att plantera om. Så fiffigt!

Färgglatt! Så här fint vill man ju absolut ha det på planteringsbänken i vår! Dessutom praktiskt och helt organiskt - perfekt! Krukorna finns hos Andersson&Lejon. (Foto Kurbits)

Kolla in hela utbudet här, företaget är i startgroparna, förmodligen kommer det att märkas mer av Andersson&Lejon i framtiden.

Uppdatering: Det här inlägget blev en av veckans favoritinlägg hos Allt i Hemmet i fredags, roligt! Läs mer om vad de skriver och om deras veckoskörd här!

Korgar och förvaring hos Andersson&Lejon Design. (Foto Kurbits)

Kuddar med eget tryck på framsidan, samt en återbrukad baksida i form av bonad. Smart! Andersson&Lejon Design. (Foto Kurbits)

Från Brusewitz Design kommer fina kuddar i lapptäckesteknik, med återanvända lakan, broderier och monogram. (Foto Lina Wirgård)

De båda har bakgrund i textil och materialletande,  företaget Brusewitz Design har funnits sedan 2002 och har återbruk och hantverk som ledstjärna;

Tillsammans brinner vi för det kvinnliga hantverket. Vi vill lyfta fram ting som tillverkats av kvinnohänder i generationer med fantastiska resultat och kvaliteter som är svåra att hitta i nytillverkade produkter.

Kuddarna tillverkas i lapptäckesteknik, där resor och gamla linneskåp står för materialet.  Återanvända lakan, monogram, broderier och örngott blir en linje produkter, liksom sarongtextilier från Asien, som utgör en annan typ av kuddar. Alla kuddar är sydda i Sverige.

Inredningen består främst av brickor och lampor, fina saker det med. Liksom kollektionen med smycken. Systrarna Brusewitz hittar udda material och mixar det fint, både i det textila och med sina pärlor, kolla in lamporna lite extra – också här använder man sig av second hand-material, spännande grepp tycker jag. Se mer om alla produkter här.

Sarongkuddar från Asien, också dem med olika mönster och lapptäckesmatchningar. (Foto Brusewitz Design)

Se mer om systrarna Brusewitz, deras flärdfulla farmor och deras övriga textila hjältinnor här. 

Brickor och brickbord finns också i Brusewitz Designs kollektion. (Foto Brusewitz Design)

Liksom vackra lampor och smycken. Spännande mix av material i båda. (Foto Lina Wirgård)

Fina färger på Brusewitz Designs produktion! Också här en bricka. (Foto Brusewitz Design)

Allsorts flätad förvaring från nystartade Pink&More. (Foto Pink&More)

Mitt nya försök för året är att inspireras av färg och lite udda material. Kanske är det diverse förvaringsprodukter från exempelvis Pink&More bra som gör susen? De har handflätade korgar tillverkade i  Thailand i små familjeföretag, formgivna av  tyska Overbeck and Friends.  Ja, det kan iallafall vara värt ett försök att få till ordning i stöket, eller vad säger ni? Jag kan inte riktigt avgöra vilket material man använt, kan det vara plast? Eller är det någonslags färgat textilmaterial, tro?

Kanske är det flätat och färg jag behöver för inspirationen att lägga rätt sak på rätt plats? Eller är det en illusion kanske. Korgar från Pink&More. (Foto Pink&More)

Dessutom gillar jag de fina pallarna med färgglada sitsar. Kolla in vilket fint handtag också, på mitten. När jag organiserat klart kan jag kanske få sitta ner på en sådan och beskåda ordningen, det vore något det.

Och kolla in pallarna! Från Pink&More. (Foto Pink&More)

I flera fina färger! Pallarna kommer också från Pink&More. (Foto Pink&More)

Förvaring - roligare ämne om det ser ut ungefär så här. Från Pink&More. (Foto Pink&More)

Den kommer till er så här sista dagen på januari, vi får väl ändå säga att vi kickat igång det här året nu? Men här är den alltså – topp fem, årets trendigaste tekniker och material i lite osorterad ordning.

Broderat telefonskal, av Jesscia Dalman som driver bloggen Avigan (http://avigan.blogg.se). (Foto Jessica Dalman)

1. Fritt broderi. Vi tar upp broderinålen till fler och fler projekt. I år gärna på oväntade material; mobiltelefonfodral, t-shirtar, egensydda föremål och kläder, med mönster allt från en barnteckning till något med mer konstnärliga ambitioner.

Vi bygger om därhemma utifrån egen fantasi, eget behov och egen stil. (Foto Ikea Hacker)

2. Hackingsnickeri. Här handlar det inte om att vi bygger om köket, snarare är vi i år intresserade av att använda befintligt massproducerat material och göra något eget av det. Ikeahacking har varit en subkultur länge, och nu visar fler och fler intresse för att snickra unika möbler därhemma. Med hjälp av hackingsnickeri modifierar vi möbler efter eget behov, utifrån egen smak och stil. Exempelvis så här.

Papper i alla utföranden och former gör oss extra kreativa under 2012. Här ett smakprov från danska Rie Elise Larsen. (Foto Rie Elise Larsen)

3. Origami. Papper är en av årets heta trender generellt, och visst vill vi pyssla med ännu mer med papper i år! Vi blandar material, gör eget papper, utforskar materialet och vågar prova på.

Virkningstrenden växer - liksom storleken på materialet - numera virkar vi gärna i trasor på lösvikt, som här i butiken Happy Color i Stockholm. Det går fort och är förhållandevis billigt.(Foto Happy Color)

4. Virkning.  De senaste årens användande av trikåtrasor har gjort att virkningen generellt blivit allt mer i ropet. Som restprodukter från klädindustrin är materialet billigt, och framförallt går det fort att virka i materialet. Inte heller måste vi virka till prydnad; numera virkar vi snabbt ihop en ny matta till sovrummet, en disktrasa, eller en ny brödkorg i ett huj.

Hela armen full är devisen 2012. Vi gör gärna våra smycken själva, vi blandar mer material än tidigare - inspirationen kommer från järnaffären liksom från vårt befintliga smyckeskrin. Bloggen Honestly WTF har beskrivningar vi så gärna googlar efter. (Foto Honestly WTF)

5. Smycken. Att göra sina egna smycken har varit populärt länge, men i år exploderar blandningen av material och tekniker – vi flätar skinnarmband och blandar med kedjor och muttrar, och vi letar gärna på nätet efter inspiration, exempelvis så här. Vi dammar också av gamla tekniker; 70-talets vurm för makramé har kommit i ropet igen inom smyckestillverkningen. Makraméarmand med och utan pärlor har varit populärt ett tag, tekniken kommer att få ett uppsving i år.

Erika Gunnerblad på formlinjen på Beckmans vann pris för sina minneskapslar. (Foto Beckmans)

Stipendiet delas ut för första gången, uppgiften var att formge förvaring till en personlig ägodel. Bilderna är hämtade från Beckmans sajt, liksom det här citatet, där Erika Gunnerblad fick idén när hon besökte en stuga i Stockholms skärgård, och så här beskriver hon idén:

 I stugan där jag bodde fanns dioramor med fjärilar och kryp som var vackra bakom glas, och som associerade till förstoringsglas som är användbara för att studera och montera insekter. Många föremål är ofta små till storleken men kan ändå ha stor personlig betydelse. Genom att använda det handgjutna glasets förstorande effekt vid formgivningen av en minneskapsel för personliga ting, är resultatet en tilltalande förvaring för sådana.

Det är en så tilltalande idé tycker jag. För visst är det ofta som hon skriver – att de där små sakerna fyller en viktig roll. Och då känns det ofta fint att ha just en fin ask eller en hylla eller burk att förvara dem i. Eller som här, trä med glaslock. Dessutom gillar jag att de är i olika storlekar och format – också  minnen och associationer har ju högst personliga former. Läs mer om Erika Gunnerblad och stipendiet här.

Och kolla också in Mokkasins rörande inlägg om samma minneskapslar, med en fint beskriven kontakt med både ett barndomsminne och en kär mormor.

Minneskapslar av Erika Gunnerblad, där allt fint värt att spara går att förvara. (Foto Beckmans)

Med bakgrund i grafisk formgivning och illustration ville hon ha något mer fysiskt för händer – och gick då vidare med bokbinderiet.

Skirt och funktionellt är en spännande blandning. Kaffekoppar i papier maché av Cecilia Levy. (Foto Cecilia Levy)

Så här med facit i hand verkar detta rasande vackra kafferep vara det enda naturliga som smältpunkt:

Jag har alltid gillat patina; att tiden och människan har satt sina spår – tummat papper, läder som mörknar vackert om det blir väl omhändertaget, trä – blanknött och lent…

Galet vackert, kaffekopp av Cecilia Levy. (Foto Cecilia Levy)

Kaffeservisen som hon nyligen gjort är en hyllning till hennes mamma och dennas servis i benporslin. Det mytiska och magiska i både servisen och ritualen kaffe fångade henne och fick henne att omsätta minnet i papper.

Läs mer om Cecilia Levys förhållande till sitt hantverk här, jag har gjort en intervju på Zickermans som publicerades veckan.

Kaffekopp av Cecilia Levy. (Foto Cecilia Levy)

Gamla böcker, gärna från 1900-talets första sekel, gör utmärkta kaffekoppar, enligt Cecilia Levy. Läs hela min intervju på Zickermans. (Foto Cecilia Levy)

Hon har arbetat hos en indigomästare och lärt sig mycket om hur man färgar indigo. Jag skriver mycket, eftersom jag har förstått att det nästan inte går att lära sig allt om indigo, det kanske tar ett liv eller så.

Textilformgivare och arkitekt Magdalena Perers framför sin textil Yozora, natthimmel. (Foto Kurbits)

Magdalena Perers berättade att hon fick gå bredvid och ta del av de dagliga sysslorna med själva baden, vara med och övervaka själva färgandet. Med själva blandandet av färgen?  frågade jag.

Ånej, det är en färgmästares fulla ansvar, det tillhör inte en indigomästares roll. Såklart.

De vackra digitaltrycken i kollektionen My Japanese Garden har här blivit fina kuddar. Av Magdalena Perers. (Foto Kurbits)

Det är något så fascinerande med dessa kunskaper tycker jag. Och att de respekteras och efterlevs och – fungerar! För titta på bilder från Magdalenas blogg, fantastiska färgbad, tygvepor och en fungerande produktion.

Däremot var det säkert både bökigt och intressant för Magdalenas Sensei att hon tog reda på slarvet och det där slänget. Och gjorde sina textilier av dem istället för det ”vackra”. Hon berättar att hennes textilier är digitaltryck av hjälptygerna – de bitar som sys eller kläms fast utanpå den egentliga  tygbiten under färgningen.

Tyget Yozora, natthimmel, är ”ett lapptäcke av eldflugor, stjärnor och indigoblått himlavalv” enligt Magdalena. Kollektionen heter My Japanese Garden och består också av de vackra textilierna med växtlighet; blommor och blad i spännande mönster.

Magdalena Perers hela kollektion, bilden är lånad från hennes blogg. (Foto Magdalena Perers)

Kolla alltså in Magdalenas blogg för mer inspiration, här finns mycket spännande att läsa om Japan och hennes erfarenheter med sin Sensei,  sjätte generationens indigomästare.

Uppdatering: Nå, fler än Magdalena själv kanske lade märke till att jag stavat hennes efternamn fel tidigare. Nu är det korrigerat. Jag fick veta att Perers inte alls är spanskklingande som jag trodde – och stavade därefter, utan istället är ett dalanamn. Jojo. Dessutom skriver Magdalena så här om färgframställningen och hur de arbetade, hon, färgmästaren och hennes Sensei:

Själva framställningen av bladen till färgen, ”sukumo”, är resultatet av flera månaders arbete med skörd, torkning och jäsning av bladen i olika omgångar som färgmästaren gör. Därefter tog min Sensei vid och blandade färgbadet av de torkade blade,n som tillsammans med vatten fick jäsa under en vecka med hjälp av risflingor, sake, pottaska med mera,  till en puttrande, varm och unken sörja. En process som skulle fascinera vilken surdegsbagare eller ölbryggare som helst.

Magdalena Perers textilier, bilden är lånad från hennes blogg. (Foto Magdalena Perers)

Lapptäcksmönstret i sina indigoskiftningar är verkligen så rasande grant! Eldflugornas vita är ett vackert komplement. (Foto Kurbits)