“Mycket intressant och användbart material. Jag har lärt mig en hel del om mig själv”

“Säger bara WOW! Kom hit med stora förväntningar och alla uppfylldes.”

“Seminariet har skapat en ny sorts klarsynthet, en ny utgångsplattform att fortsätta utvecklas från.”

“Det var kul att se NLP presenteras på detta sätt då det kanske tidigare kännts lite ‘dammigt’. Det var genomgående väldigt hög kvalitet på material och framträdande.”

VERKLIG FRAMGÅNG BYGGS INIFRÅN!
Vad är skillnaden mellan en framgångsrik man och en medelmåtta? Vad är det som gör att vissa lyckas medan andra fortsätter att stampa på samma plats?

DEN 23 MAJ KOMMER DU ATT VETA

• Vi kommer att ge dig stjärnan till alla problem och lösningarna på de för att du inte ska hämma din personlighet men istället boosta den och bli ett bättre du.
• Du kommer att lära dig hur du kan vara ditt bästa jag.
• Du kommer att lära dig hur du kan bli priset. Hur man gör för att tjejer ska ta det första steget till att ta kontakt med dig.
• Du kommer att lära dig hur du kan utnyttja din omgivning till din fördel och skapa attraktion med din blotta närvaro.
• Du kommer att lära dig hur du kan bli vald till gruppens ledare utan ansträngning.
• Du kommer att lära dig manlighet och kvinnlighet för att skapa hälsosamma och framgångsrika relationer och förhållanden.
• Du kommer att lära dig Passivt Game (LifeManShip).

…och mycket mer.

ANMÄL DIG NU - genom att skriva i kommentaren eller maila info@lifemanship.net.

Om du inte har hört talas om vad PASSIV GAME är för något än. Så är detta chansen för dig att lära dig LifeManShips helt unika metod som gör dig automagiskt till priset, till ledaren, till alfahannen som alla mår bra av att vara omkring. Var mannen som förgyller och inspirerar människor i deras vardag.

Bor du i Stockholm eller i närheten av hufvudstaden och vill lära dig LIFEMANSHIP METODEN… ta då och skriv upp LifeManShips Seminarium i din kalender. Om du har något bokat då så får du omboka det. Detta är något du inte kan missa.

För det låga priset så finns det absolut ingen anledning till att gå miste om chansen till att bli den man du alltid velat vara.

Glöm nu inte att ANMÄLA DIG NU! Din plats kan vara tagen imorn. Anmäl dig genom att skriva i kommentaren eller maila info@lifemanship.net.

■ Vem: LifeManShip Academy (Kim, Farouk, Dennis)
■ Plats: Stockholm (närmare beskrivning kommer att annonseras inom kort)
■ Tid: 11:00 - 19:00
■ Pris: 350 kr

Kontakt: Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig, Farouk, på telefonnummer 0762414075 eller via mail på molior@lifemanship.net

Fortsätt diskussionen här!

Keith Ferrazi
http://keithferrazzi.com/tools/life_coach.html
John Assaraf
http://www.johnassaraf.com/free_resources.php
Joe “Mr Fire “Vitale
http://www.mrfire.com/hypnotic-articles.html
Dr. Demartini
http://www.drdemartini.com/pages/listenlive.html
Willie Jolley
http://www.williejolley.com/index.php?option=com_content&task=view&id=33&Itemid=59

Du kan använda fantasin för att göra det. Eller så kan du göra som jag och skriva ett brev till dig själv som liten. Om jag skulle skriva ett brev till mig som 14 åring skulle brevet se ut såhär ungefär:

Hej.

Jag vet att det kan kännas konstigt och som en tanke som inte går att greppa att du/jag har skrivit detta 9 år efter. Och jag vet att det kan kännas som något riktigt lurt med det i stunden du är i just nu. Men fortsätt att läsa så kommer du att inse och förstå saker och ting. För allt jag vill är ditt bästa och jag vet många svar du kommer själv att upptäcka med tiden. Jag har inte skrivit detta brev till dig för att ge dig de svaren. Jag vill endast guida dig åt rätt håll, så du slipper ta alla felspår.

Även fast du ibland kan känna att vissa saker är stupförbannat idiotiska att göra och jobbiga så följ din magkänsla. Fråga dig själv vad ditt stora mål är och ta ett beslut därefter. Jag vet att det känns väldigt tungt ibland och att det är svårt att se ljuset i tunneln i den sits du är i just nu. Men det är ok. Du har fått höra det om och om igen att det är helt normalt för en 14 åring att känna så. Det är det på sätt och vis. Det jag försöker säga med det är att du behöver den smärtan du har inom dig. Den är en av dina viktigaste drivkrafter du har just nu för att bli den du kommer att bli. Din smärta är annorlunda, den ger dig styrka och kreativitet mer än du anar. Utnyttja och njut utav smärtan. Njut av den så mycket du kan, för när du nått ljuset och allt börjar bli bra igen kommer du ibland att tänka tillbaka på de svåra stunderna och bara le.

Fortsätt att fundera och försök att finna svar. Där du letar just nu är den perfekta källan för alla svar du kan behöva, den källan är dig själv. Finn svaren inom dig själv. Fortsätt att ifrågasätta sociala sammanhang, varför saker är som de är och hur du kan förbättra dig själv för att uppnå saker.

Undvik att skylla på andra. För vad som än händer är du alltid ansvarig för den sits du är i, både nu och i framtiden. Sluta döma människor, du är inte bättre än någon annan, för i slutändan är vi alla lika värda. Du kan svära och vara förbannad på människor, men när allt är över måste du bara släppa taget.

Fortsätt att upptäcka vem du är, för du behöver våga vara dig själv. Du behöver inte förändras, allt du behöver göra är att bli en bättre människa. Våga öppna upp dig för de du har nära, för det finns ingen människa som kan såra dig, den enda som kan såra dig är du själv. Våga göra saker du rädd för, för det är det enda sättet att bli en bättre människa. Våga säga nej och våga säga ja till saker och ting. Neka det som går emot dina värderingar och acceptera nya upplevelser.

Sluta ställ frågor om du är dum eller normal. Allt du är är bra saker. Och sluta oroa dig. Allt kommer bli okej till slut.

Något i stil med det…

Det som skulle vara ännu roligare är att IDAG få läsa ett brev från dig själv om 10 år. Vad skulle du skriva till dig själv? Ta och gör nu… fundera på vad du skulle skriva och skriv ner det. Långt eller kort, djupt eller ytligt… helt upp till dig.

Till att börja med ska jag inte försöka definiera, men berätta min syn på självkänsla. Först och främst ska vi skilja det från självförtroende som är den tillförlit man har i sitt agerande i en specifik situation. Personligen har jag starkt självförtroende när jag står på scen och berättar om något jag brinner för, och inte riktigt lika starkt när jag övningskör.

Självkänsla skulle jag vilja säga är hur bra man tycker om sig själv. Som när man tänker på sin egen existens, vilken känsla som dyker upp. Självkänsla är att känna sig värdig av lycka och framgång, känna en grundläggande tillit i sig själv att oavsett vad livet bjuder på kommer man klara sig helskinnad.
Självkänslan är, i min värld, det viktigaste att ha inom sig då den starkt påverkar (i princip) alla delar av en själv.

Något jag nyligen läste som passade oerhört bra in i min världsbild är följande:
Överst har vi samvetet eller själen, som är ute efter att göra rätt sak.
Sen har vi egot som vill upprätthålla rätt bild inför andra.
Underst har vi kroppen som bara vill glömma allt och ta den lättaste vägen.
(Yep, det är nog en smula inspirerat/kopierat från psykoanalysen (Freud…))

För att bygga självkänsla bör vi följa samvetet med långsiktiga mål.

Vilket är själva utgångspunkten för ett attraktivt liv, som vi så ofta pratar om här. Att ha, och följa, långsiktiga mål. Med en nypa salt såklart.

Personligen har jag åratals erfarenhet av att följa kroppens vilja, dataspel är och har alltid varit lättaste utvägen oavsett vad livet kastat in en i. Det är direkt självdestruktivt. Även om det må finnas långsiktiga mål inom själva spelandet, är det ingenting som för mig framåt i mitt liv. Bara min karaktärs liv.

Men vad är det som händer? För min del blev dataspelandet först en undanflykt ifrån div jobbigheter. När väl spiralen började spelade jag för att gömma mig från fakutmet att jag spelade bort mitt liv. Det var för jobbigt att se på min yttre värld och inse att många år passerat och att jag stod där utan att veta vart jag skulle. Vi kan väl lugnt enas om att självkänsla, existerade inte. Enda “långsiktiga” målet som existerade var hur jag skulle kunna komma hem till datorn så fort som möljigt.

Att följa ego kan man ju lätt säga att livet blir jävligt ihåligt. Det yttre ser stört fint ut, men innehållet i ens verkliga tillvaro är förödande. Att ständigt drivas av “vad andra kommer tänka” är inte bara påfrestande, det är nedbrytande.
Det är här vårat underbara citat: “Sträva mot något bra, inte bort från något dåligt.” kommer in. För vill vi bort från något är det ofta ens ego som pratar. Vi vill visa oss bättre än såhär. Vilket självklart kan ge en boost, men i längden är ego-driv inget att rekomendera. Då det bygger på att upprätthålla en bild av dig, inte för dig inom dig.

Självkänsla då, att följa långsiktiga mål. Det är svårt att beskriva känslan över att vara trygg i sig själv, ett lugn över att stormar kan komma och gå, även om ytan påverkas är mitt vatten lika stilla för det. Man får en slags botten på sitt bekräftelseglas, istället för att allt rinner genom och försvinner finns det en stor bägare att spara. Även om bekräftelse är en färskvara håller bägaren färskheten mycket längre.
Inte att glömma är hur god självkänsla slår ut / minskar egot. Med tryggheten i sig själv är det inga konstigheter om det ser rätt eller fel ut, huvudsaken är ett högre mål än så.
Detta är inte ett angrepp, utan snarare en förklaring. Det driv vissa har att skyffla sin världsbild, åsikter och tankar i ansiktet på andra är som jag ser det, en effekt av något bristande självkänsla. En annan sida av egot:
“Här är jag och jag RÄTT.”
Det behöver man väl inte ha? Jag tycker si och du så, vi kan ha lika roligt ändå. Ingen är en sämre människa för det.

Pratade med en god vän som till skillnad från mig ansåg att man inte skulle slänga sig in i förälskelser, efter lite diskuterande förstod vi varandra. Att sätta sitt eget liv på vänt för att man är kär, blir i längden en oerhört nedbrytande process. Min ödmjuka åsikt är väl att man med en stark självkänsla inte gör det. Inte i lika stor utsträckning i alla fall. Man har ett… Typ svängrum… Inom sig själv, och en stor plattform man har svårt att missa om det nu visar sig inte funka.

Vi ska inte låsa in oss i en glorifierande post om hur förträffligt allt KAN vara. Låt oss istället rikta uppmärksamheten mot hur vi tar oss dit.

Den absolut viktigaste punkten för mig är långsiktiga mål. Att ha en strävan och ett mål med ens tillvaro. Hitta en passion brukar dyka upp, vilket egentligen är en omskriving av: Hitta något du verkligen gillar så får du en automatisk (och ibland undermedveten) motivation till att följa de mål som automatiskt uppkommer.
Den starkaste passionen för min egen del är helt klart självutveckling och coachandet. Men jag lirar ju även bas sen ett par år tillbaka vilket inte saknar betydelse.

Jag har själv aldrig haft 10 minuter varje dag att köra affirmationer, alltså säga positiva påståenden om sig själv, till sig själv. Men däremot gör jag det naturligt lite då och då, som när jag ser sig själv i reflektionen av tunnelbanans fönster. “Damn vad snygg jag är!” eller liknande.
Jag som hobby-psykolog koppar affirmationer till att medvetet påverka ens undermedvetna, genom att beröra så många sinnen som möjligt befästa i sig själv att man faktiskt är… Vad man nu väljer.

Ett hett tips är att föra bok över sina positiva egenskaper, handlingar och förändringar varje dag i tre veckor. Yep, vi mixar affirmationer med långsiktigt mål. Oslabart

Det är de tekniker och vekrtyg som i min erfarenhet (både inom mig själv och genom coachandet) är effektivast då huvudfokus är självkänslan.
Men som jag ser det är i princip alla våra inre egenskaper har en korrelation mellan varandra, ändrar vi en faktor kommer vi få en effekt hos andra egenskaper. I lite lättare termer, allt är sammankopplat och går att påverka från flera håll. Genom att se glad ut, blir man gladare. Är man gladare (påverkar humöret) påverkas självkänslan positivt. Precis som det funkar åt andra hållet, hög självkänsla ger gladare humör vilket kroppsspråket kommer skvallra om.

Gör dig glad genom att göra saker som gör dig glad.
Nope, det är inget moment 22 även om meningen går i en cirkel. Att umgås med mina vänner gör mig glad, det är inte svårare än så.

Fast det är det ju… Ibland mår man dåligt och vill inte träffa sina vänner. Man väljer istället att sitta inne och uggla/ruttna bort för att det “känns bättre”. Mjora, vem tror ni ligger bakom det beslutet? Kroppen eller själen?

Men vill man ha en förändring krävs just det.
Ett verktyg jag brukar använda är tidsfönster, fråga sig själv: “Hur kommer jag känna och reflektera över detta i morgon/nästa vecka/osv.”
Då blir det nämligen skitsvårt att följa kroppen (att välja vägen som innebär absolut minst ansträngning) eller egot (jamenar, hur löjligt låter det inte “jag väljer detta för att det ska se bra ut”).

Bara en sån sak som att vilja köpa färdig mat med sig hem blir nämligen skitsvår om man måste ta med konsekvenserna för sitt val som sträcker sig längre än kvällen.

Som avslutande vill jag förmedla följande:
För att stärka din självkänsla kan du sätta upp långsiktiga mål och minska influensen kroppen och egot har. I strävan på mål är det nästan en nödvändighet med delmål. Dels för strukturen, känslan av framgång och bekräftelse.
För en “Må bra bok” varje kväll i tre veckor, förändra ditt liv genom att göra saker du mår bra av. Glädje skapar glädje precis som negativitet skapar negativitet.
Precis som att självutveckling går ut på att bli den man vill vara, handlar det om att leva det liv du vill leva. Du har kontrollen över ditt liv och det är du som är ytterst ansvarig. Vi påverkas alla av olika faktorer men beslutsfattandet och hanteringen av din givna situation är upp till dig, oavsett hur du kommit dit.

Men, ta det med en nypa salt. Balans är nyckeln till framgång oavsett vilken aspekt vi tittar på.

Att unna sig omgående tillfredställelse är inte samma sak som att leva efter det.

Yours
Eka

Då var man tillbaka från jullovet och späckt den bubbla jag gått in i efter en rad personliga motgångar. Dags att kavla upp ärmarna och sätta tänderna i självutvecklingens härliga frukter.

Idag tänkte jag ta upp ämnet att acceptera sitt förflutna och lite annat godis.

Grundpelaren i mitt allmänna synsätt är att i så liten utsträckning som möjilgt värdera eller döma. Till exempel försöker jag att inte använda rätt eller fel i stor utstäckning. Vilket leder till att jag kan se verkligheten för vad den är på ett långt mer objektivt sätt än någonsin. Jag ser inte saker som bra eller dåliga, dom är vad dom är.

Sidenote: Värderingen som så många gör är ju mat för jantelagen. “Om han är bra, värderas jag som dålig. Det är bättre att alla är på samma nivå…” /Slut sidenote

Många som kommer in i seduction har en tendens att klanka ner på sitt gamla jag. “Jag var en jävla chode/afc/tönt innan jag hittade seduction.” Och har en tämligen bitter underton över att de “slösat” bort sin tid och förflutna. Vilket kan ge en tillfällig motivations boost att komma bort från det dåliga, dock är den typen av motivation hämmande. Sikta mot något bra, vilket i längden expanderar motivationen.

Vardags exempel: “Jag måste städa mitt rum” kontra “Jag vill ha det rent”. För min del ligger grundnivån för jag måste städa på ett absolut minimum, man gör så lite som möjligt och klarar knappt godkänt nivån.
Men att vilja ha det rent, mja då blir det värt ansträningen för att få det så snyggt det bara går.

Tillbaka från sidospåret.

Att vara bitter över sitt förflutna är ingen skön idé, gå om kring med gamla agg i ett slags krig man aldrig kommer vinna. Det du gjort och det som hänt kan du aldrig någonsin ändra på, du må lära dig av det. Men gör det då utan värderingen eller dömandet. Ta en sekund, vad tjänar du på att döma?

Tror du att du lär dig bättre för att du mentalt misshandlar dig själv genom att påminna dig om hur något gick fel eller hur du var? (Vissa har en tendens att överanalysera situationer till en nivå som är… Typ skrämmande).

Tänk dig en gymnast som ramlar under en träning, tror du hon lär sig bättre för att hennes tränare misshandlar henne fysiskt och verbalt? Antagligen inte, och ponera att hon mot förmodan skulle lära sig bättre är det en oserhört smärtsam väg som alltid kan hanteras på andra, bättre sätt. Som dessutom är galet hämmande i längden.

Sätt dig nu själv i henne situation, din tränare är din inre röst och felet begicks i ditt vardagliga liv. Negativa inre röster är, av livslång träning, experter på att vara just negativa. Så testa tänk dig din inre röst som en gammal vän istället. Inte skulle han eller hon vara konstant negativ gentemot dig, eller påminna dig om de fel du gjort under ditt liv?

Mental självmisshandel är inte heller någon skön idé.

Tillbaka från sidospåret, igen ;- )

Eternal sunshine of the spotless mind, är en fantastisk film. Michel Gondrys bästa, om jag får säga det själv. (Sidenote, vem kunde ana att Jim Carrey faktiskt kan vara seriös OCH BRA i en konstnärlig och drama film?!)

Den underliggande meningen från min tolkning är att trots alla jobbiga och känsloladdade minnen, finns det ett värde i dem.

Just det värdet måste vi ta tillvara på. Jag har haft min beskräda del av vad många skulle klassa som hemskheter, jobbiga perioder som avlöste varandra osv. Men när jag tänker tillbaka kan jag aldrig hindra mig själv från att se värdet i vad jag varit med om. Jag är sjukt stolt, glad och tacksam mot mig själv över (nästan) allt i och runt omkring mig. Hur skulle jag då värdera något negativt i mitt förflutna? Det har ju trots allt format mig till den jag är idag.

Självklart, om jag valt andra vägar kanske det skulle gått snabbare, bättre och enklare. Men de val jag gjort måste jag acceptera, för det jag valde var i den situationen det bästa.
I slutändan kanske det var fel väg, men i alla situationer vi ställs inför kommer vi alltid välja det vi tror är bäst.

Någon kanske invänder som jag gjorde när jag först hörde teorin:
“Men säg ett långsiktigt mål, att gå ner i vikt. Ändå går man upp mitt i natten och käkar ett paket smör, det är ju inte det bästa.”

Här är tidsfönstret lite väl långt bort. Absolut är det inte rätt beslut med ett långsiktigt mål. Men i den situation som du just här och just nu befinner dig i, kommer du välja det du för stunden tror är bäst. (Jag kommer dö utan mat, jag är så hungrig att det är okej, jag bantar imorgon istället). Människan är ju uppenbarligen inte bäst på det här med långsiktiga mål. (Miljön, skolreformer, fiskandet i östersjön osv osv osv)

Och så tillbaka från sidospåret till ett slags avslutande:

Att acceptera handlar om att säga tills sig själv:
“Med hela mitt väsen accepterar jag X”
Lära sig, och tillåta sig själv gå vidare. Man lär sig inte mer av den smärtsamma hanteringen av ständig återupprepning.
Låt mig förtydliga en till synes liten sak, men med enorm inverkan. När det kommer till relationer med andra människor som gjort en ont eller påverkat en negativt:
Acceptera att de gjrot en illa, och förlåt dem för deras handlingar. Men glöm aldrig att acceptera och förlåta dig själv för att du påverkats.

Du må ha varit en chode, afc eller vad du än kallar det. Men var tacksam för det du lärt dig istället för att utkämpa kriget du aldrig vinner. Försök tänka i större banor med en stor skopa obejtivitet, är detta produktivt/nödvändigt? Ändra ditt synsätt till att få ut mer glädje, produktivitet och motivation. Det kommer ge dig så oändligt mycket mer än mental självmisshandel.

Yours
Eka

Måndag är life-coachdag för mig. Ämnet som ska diskuteras är något som upprepat sig två gånger idag. Första gången var då jag träffade Roni och diskutera länge om allt mellan himmel och jord. Andra gången var då jag coachade och gav utövaren detta som uppgift. Uppgiften är enkel att förstå och väldigt effektiv. Den fråga man ska ställa sig själv är kort och enkel:

Vad skulle James Bond göra?

Nu behöver det nödvändigtvis inte vara James Bond förståss. Men James Bond är vid vissa tillfällen min personliga förebild; exempelvis när jag träder in i ett rum eller en fest - Vad skulle James Bond göra? Hur skulle James Bond vara? Vad skulle James Bond säga? När skulle James Bond göra X? Vem skulle James Bond prata med? etc.

Ingen människa är perfekt, det är inget man behöver nämna egentligen. Men i självutveckling så är målet att ständigt bli en bättre människa, eller i seduction att bli bättre socialt. Men vi stöter ofta på hinder, vissa är svårare än andra att ta sig förbi och vissa hinder kan vi helt enkelt inte ta oss förbi utan hjälp. Denna hjälp kan vara väldigt olika beroende på vad för hinder man har stött på. Vissa söker sig till en coach, andra tar kurser eller kanske går till psykolog. Alla dessa hjälpmedel kan funka, och ska egentligen funka om problemet låter sig handskas på rätt håll.

Man utnyttjar helt enkelt extern info eller hjälpmedel. Men att ta hjälp från andra eller utav externa redskap/hjälpmedel behöver inte vara så långsökt. Det finns en egenskap vi alla människor har som kan hjälpa oss igenom många av våra hinder. Den egenskapen är något som tyvärr används för lite i detta samhälle vi lever i idag:

Fantasin!

Vår hjärna är väldigt begränsad på många olika sätt. Därför kan vi utnyttja oss utav något jag kallar för “externa hårddiskar” för vår hjärna. Dessa tre är externa hårddiskar för…

1. Vårt minne
2. Kunskap
3. Personliga egenskaper

Jag har tidigare skrivit om hur vi kan hålla oss på rätt spår genom att exempelvis använda oss utav post-it lappar eller anteckningar för att påminna oss själva om saker och ting. Extern hårddisk gällande kunskap kan du använda dig utav genom att omringa dig med personer som är experter inom områden du själv vill kunna. Detta är något alla ledare använder sig utav. Räcker ens kunskap inte till så kallar man på hjälp från sin så kallade “mastermindgrupp”. Ser man på företag exempelvis så har alla personer som jobbar där sitt område man är expert på och om ens uppgift sträcker sig längre än den kunskap man besitter så frågar man någon som kan det området bättre än en själv.

När jag och Roni satt och diskuterade så frågade han mig:

- Jag fick höra ifrån Kalle att du ser upp till mig. Hur menar du med det?
- Ja. I många situationer där jag känner att mina vanor och mitt vanliga beteende begränsar mig så brukar jag tänka på tre personer som är duktiga, naturligt, på vissa saker. Du exempelvis är väldigt öppen och intresserad av människor och du får de att känna sig bekväma i ditt sällskap. Kim har väldigt starka och bra principer som han följer väldigt strikt. Morgan är en person med en integritet som inte kan jämföras med någon annan människa jag stött på i mitt liv. Dessa tre personer är de personer jag frågar mig själv hur de skulle göra vis olika tillfällen då jag känner mig begränsad utav mig själv.

Det här är något jag gjort nu sen 4 månader tillbaka och min utvecklingskurva har skjutit i höjden sen jag började utnyttja detta redskap. Även Napoleon Hill använde sig utav detta fast på ett annorlunda sätt.

Vad han istället gjorde var att han varje kväll när han kom hem från jobbet satte sig ensam i sitt rum och började prata med “fantasipersoner”. Alla dessa personer han hade med i sitt lilla möte var personer han såg upp till, hade lyckats med något han själv ville uppnå, förebilder etc. Det kunde vara ett rum fullt med allt ifrån Nobelpristagare till presidenter. Därefter gick han igenom dagen tillsammans med dessa personer. Vad skulle de ge honom för tips, vad skulle de säga till honom, hur skulle de bete sig mot honom?

Vem känner dig absolut bäst i hela världen? Vem har stått vid din sida oavsett vad livet har bjudit på för bekymmer eller glädjen? Vem är personen som aldrig lämnat dig för ens en sekund genom hela ditt liv? Vem är det som VERKLIGEN känner dig, en person som känner till alla dina innersta tankar, känslor och funderingar?

DU!

Just precis. Du har aldrig lämnat din sida oavsett vad som hänt. Du är den enda personen som känner till ALLT om dig. Många glömmer bort att bekräfta sig själva, ge sig själv en klapp på axeln, var stolt OCH nöjd över det man uppnått i livet. Du känner dig själv djupare än någon annan och därför är självbekräftelse så viktigt, du bekräftar inte en bild av dig eller någon projicering. Du bekräftar dig som person. Lägg undan stressen och vardagsproblemen och ta en stund för dig själv. Beröm dig själv.

Ju djupare någon känner dig, desto mer betyder deras bekräftelse. Vilket låter självklart men inte alltid är lika lätt att fokusera på i vardagen. Många har en tendens att bry sig om en “diss” på krogen. Vi pratar alltså en diss från en människa som inte ens sett något annat än en projicerad bild. Jämför skalan, någon som känt dig i två minuter jämfört med hela ditt liv. Två minuter jämfört med år, månader eller veckor som ens polare gjort. Som att jämföra jorden med en pingisboll och tycka dom är ungefär lika stora. Om jorden är varm och pingisbollen kall, vad tycker du borde kännas mest?

Jag tror inte på 100% inre validering. Det strider mot min syn om att människan är ett flockdjur. Ta tillvara på bekräftelsen när den kommer, ju närmre källan är desto mer känns den. Gör den inte det? FOKUS! Väljer du positiva tankar skapar du positiva känslor. Positiva känslor skapar fler positiva känslor. Jag säger det igen, FOKUS!

Få saker är så oattraktivt som att söka bekräftelse. Pingis-bekfäftelse, om jag bekräftar dig så får du bekräfta mig. Eller ställa ledande frågor där svaret bekräftar dig. Fy!
Ska man ge någon en komplimang eller bekräfta någon så gör det för att du vill att den andra personen ska må bra, gör det utan baktankar, gör det från hjärtat. Gör det för att du mår bra av att bekräfta någon annan. Inte för att du för en stund lånar ut den. Får du andra att må bra vill dom att du ska må bra. Alla är vinnare, bekräftelse finns det oändligt av. Men bekräfta folk från hjärtat, inte hjärnan.

Börja idag, när var senaste gången du sa att du älskar någon i ditt liv? Alltid finns det någon som behöver höra just dom orden…

Speciellt du själv…

This post is password protected. To view it please enter your password below:

Password:

Jag har nu börjat läsa David Deida’s bok “Den suveräna mannens väg”. Inledningen i den boken förklarar mycket bra av hur vår syn på maskulinitet och jämlikhet är. Jag vet att just detta ämne är något som skapat väldigt mycket åsikter och kommentarer från alla tjejer som läser vår blogg. Förhoppningsvis så kan David Deida förklara och klargöra många av de kvinnliga läsarnas frågetecken.

För övrigt så rekommenderar jag denna boken starkt åt både män och kvinnor som vill leva med polaritet i sitt förhållande. Antingen vara kvinna med feminin sexualitet eller maskulin eller vara man med maskulin eller feminin sexualitet, vare sig det är situationsanpassat eller mer generellt för hela förhållandet. Och den är inte enbart riktad för de med en heterosexuell läggning. Bisexuella och homosexuella har kan även applicera detta i sina förhållanden och relationer.

Jag har förkortat inledningen för att endast fokusera på det som är viktigast och går hand i hand med LifeManShip Metoden. Enjoy!

Den här boken är en handbok för en ny sorts man. Denna specielle man är ogenerat maskulin - han är målmedveten, självsäker och rättfram och lever sitt liv med djup integritet och humor - han är känslig, spontan och har en levande själ. Han känner en plikt att upptäcka och leva ut sin innersta sanning.

Den här mannen blir mycket tänd av det feminina. Han älskar att ta sin kvinna sexuellt, att ta henne kraftfullt, men inte på något gammeldags machomanér. Istället vill han ta henne med så mycket kärlek att hon försvinner, att de båda försvinner, in i själva kärlekens fullkomlighet. Han har som syfte att förkroppsliga kärleken på denna jord, genom sitt arbete och sin sexualitet. Och han gör detta som en fri man, varken bunden av yttre konventioner eller inre feghet.

Denna man som nu håller på att utvecklas är ingen räddhågsen översittare som styr och ställer i universum. Inte heller är han någon new age-mes eller en ryggradslös och ständigt smilande romantiker. Han har omfamnat både sitt maskulina och feminina jag, och han styrs inte längre av något av dem. Han behöver inte alltid ha rätt, och han behöver inte heller alltid vara trygg, samarbetsvillig och eftergiven, som en androgyn hedersknyffel. Han lever bara utifrån sin innersta natur, delar oförskräckt med sig av sina gåvor, känner genom de flyktiga ögonblicken in i existensens öppenhet, fast besluten att lovprisa kärleken.

[...]

Ända tills ganska nyligen har de moderna rollerna för män och kvinnor varit fasta och åtskilda. Män förmodades bege sig ut i världen och tjäna pengar. Kvinnor förmodades stanna hemma och ta hand om barnen. Männen manipulerade och dominerade ofta sina kvinnor genom fysiska och ekonomiska hot. Kvinnor manipuleradeofta sina män sexuellt och känslomässigt. De typiska och extrema karikatyrerna från denna tid är machotölpen och den undergivna hemmafrun. Om du läser den här boken har du fömodligen “vuxit ur” detta första stadium av sexuell identitet. Eller så kan du åtminstone le åt beskrivningen.

Sedan kommer (och kommer fortfarande) ett stadium i vilket både män och kvinnor försökte balansera sina inre maskulina och feminina energier så att de blev “fifty-fifty”, mer lika varandra. Som exempel kan nämnas att i USA började männen på 1960-talet framhäva det inre feminina. De lärde sig flyta med strömmen. De gjorde sig av med sin stela, endimensionella maskulina hållning och lade sig till med långt hår och färggranna kläder. De började intressera sig för naturen och musik, samt antog en mer sorglös och senuell livsstil, allt för att förbättra eller förstärka strålglansen, energin och den ymniga livskraften - förstärka det feminina.

Under tiden gjorde kvinnor det rakt motsatta. De förstärkte sitt inre maskulina, som hos människan visar som målmedvetenhet och vision. Kvinnor blev ekonomiskt och politiskt oberoende. De gjorde karriär, fokuserade mer på egna långsiktiga mål, gick oftare vidare och sökte sig till högre utbildningar, samt lärde sig att vara mer bestämda när det gällde egna behov och önskemål.

Chansen är att du som nu läser den här boken är mer balanserad än dina föräldrar var. Om du är kvinna är du förmodligen mer oberoende och självsäker än din mor var. Om du är man är du förmodligen mer känslosam och öppenhjärtig än din far var. Eller så är sådana kvaliteter acceptabla för dig, även om du inte äger dem själv. Kom ihåg att det inte var så länge sedan som blonderade män eller kvinnor i kavaj betecknades som lite suspekta.

Det var bra för männen att med tiden kunna omfamna sin inre kvinnlighet och för kvinnorna att omfamna sin inre maskulinitet. De blev mindre splittrade i processen. De blev mindre beroende av varandra: män kunde nu utan vidare byta blöjor, och kvinnor var fullständigt kapabla att vittja råttfällan. Machomän blev mjukare och känsligare. Undergivna hemmafruar blev mer oberoende och bestämmande. Mannens och kvinnans sociala roller blev mer lika varandra. Detta var en förbättring för alla.

Men detta jämlika tillstånd är endast ett övergående stadium i mannens och kvinnans utveckling, inte det slutgiltiga. Bieffekterna av denna strävan efter sexuell likhet är en betydande orsak till mycket av det elände som kan finnas i förhållanden idag. Den här trenden mot jämlikhet har resulterat i ekonomisk och social utjämning, men även sexuell neutralitet. Bankkontona balanseras medan passionen slocknar. Männen blir mindre macho när sex- och våldinslagen fortsätter att öka på TV och i filmer. Kvinnorna har större kontroll över sin ekonomiska situation medan allt fler går i terapi för att lära sig hantera stressrelaterade åkommor. Varför blir det så?

Under mina seminarier och konsultationer hör jag ofta oberoende och framgångsrika kvinnor beklaga sig över att många av dagens män blivit “mesar”, för svaga och osäkra att verkligen kunna lita på. Känsliga och kärleksfulla män beklagar sig över att många av dagens kvinnor blivit så tuffa, så hårda och känslomässigt på sin vakt att de inte går att omfamna. Är detta det slutgiltiga uttrycket för människans sexuella visdom och utveckling, eller finns det ytterligare ett steg?

[...]

“Syftet” med sökandet efter frihet är vad som prioriteras av det masklina, medan det feminina prioriterar sökandet efter kärlek. Det är därför som människor med maskulin natur hellre tittar på en fotbollsmatch eller en boxningsmatch än en kärleksfilm. Sport handlar bara om att bli fri: glida undan en tackling, ducka för ett slag, lyckas med uppdraget, rulla bollen i mål eller stå på benen matchen ut. För det maskulina är syfte, tävling och att sätta allt på spel (till och med livet), en form av extas. Tänk bara på alla krigshistorier, livsfarliga hjältemod och slutspel av olika slag.

Men för det feminina är det sökandet efter kärlek som berör mest. Oavsett om det handlar om såpoperor , kärlekshistorier eller vänner som diskuterar förhållanden är det längran efter kärlek som syns mest i feminin underhållning.

Det feminina vill uppfyllas av kärlek och om lyckan inte infinner sig kan choklad eller glass - eller ett bra romantiskt drama - göra susen. Det maskulina vill känna lyckan av ett liv på det yttersta. Och vågar han inte själv ser han det på TV i form av sportevenemang eller polisfilmer.

Naturligtvis kan även lyckligt tillfredsställda män och kvinnor tycka om sport och glass. Jag försöker bara poängtera att, trots att alla människor har både maskulina och feminina  kvaliteter som de kan använda när som helst - exempelvis att göra snabba affärer eller ta hand om barn - har de flesta män och kvinnor en kärna som antingen är övervägande maskulin eller övervägande feminin. Och detta visar sig när de väljer vilken underhållning de föredrar, samt vilken sexuell roll de helst spelar.

[...]

Såsom kultur har vi avancerat i termer av personlig frihet, sexuell jämlikhet och sociala rättigheter, men vi har förblivit andligt hämmade och rädda. För den individuella autonomins och den sociala rättvisans skull, med endast goda intentioner, har vi felaktigt börjat förneka, släta ut och neutralisera våra maskulina och feminina olikheter. I och med detta händer det ofta att människor förnekar sin innersta längtan, vilken är rotad i deras sanna sexuella natur. Idag tror många människor att dehar en balanserad sexuell natur, men i de flesta fall undertrycker de i själva verket sin naturliga åtrå, vilken utgår från deras verkliga maskulina eller feminina kärna.

Som sagt så rekommenderar jag den här boken till alla. Du kan köpa den billigt hos adlibris för 166kr istället för 349kr som jag gjorde i bokhandel.

Are you yourself or the reflection of your surrounding?

Ett citat som följde mig i mina tankar för ett halvår sen, ett citat som förändrade min syn att se på den verklighet jag skapat inom mig. Var jag mig själv, eller var jag en person som baserats på min inbillning av de förväntningar min omgivning hade på mig. Efter många timmars funderade kom jag fram till att jag inte var mig själv, jag var en produkt av andra.

Vi har alla olika roller i livets möten, vare sig det är med chefen, flickvännen, mentorn eller kompisarna. Roller som baseras på den föreställning man har på sig själv och den person man träffar. Tänk bara på hur du är med dina föräldrar och skillnaden mot hur du beter dig med dina kompisar. Hur svårt det kan vara att leva i dubbla roller, när flick-/pojk-vännen möter föräldrarna? Att hitta balansen i rollerna för att få en trevlig stund. Att känna sig själv, är dels att just känna sig själv, men också vara medveten och ha inflytande över sina roller i livet.

Att styra rollbalansen i en relation kan vara ovärderligt, kunna träffa en okänd människa med inställningen: “Detta är en utav mina nära kompisar” kommer förändra hela den bas du och den andra människan gemensamt bygger upp. Det räcker med att ha tanken i huvudet, andra människors beteende är relaterat till ditt beteende. Har man tanken: “Hon/han är sååå snygg och kommer döma ut mig totalt” är det mycket troligt att just detta händer. Orsak och verkan.

Vi behandlar inte alla lika och alla behandlar inte oss lika, men det är inte poängen heller. I t ex affärsvärlden behövs ett specifikt förhållningssätt för att balansen på arbetsplatsen skall vara produktiv och utvecklande. Men ibland, som i mötet med nya människor, kan vi alla tjäna på att omvärdera vår egna föreställning och tankesätt.

Med rollerna följer olika förväntningar, och de jag tänkte prata om idag handlar inte om de nödvändiga inom affärsvärlden. Eller de självklara man har som hyresvärd. De förväntningarna är till för allas bästa och trivsel, men självklart kan de behövas omvärderas då och då.

De jag tänkte ta upp är de förväntningar som håller oss tillbaka, de som sätter onåbara krav som inte är produktiva. När jag blev coach fick projicerade jag ut väldig många krav som jag trodde andra hade.
“Shit, han är coach! Han måste få vem som helst!” - Oproduktivt och begränsande, en press som satte käppar i mitt egna hjul.

Som jag nosade på innan, förväntningar är ofta en inbillning. Det är en produkt av att man får en ny okänd roll och inte vet hur man skall förhålla sig. Man tror andra förväntar sig saker som de från början inte gör. Men tror man att de förväntningarna finns, kommer andra anamma dem. Som ett brev på posten. Andra människors beteenden är en reaktion på ditt beteende. Orsak och verkan.

För min del behövde jag smälta den nya rollen som coach, förstå att “andras” förväntningar aldrig kommer vara så viktiga som mina egna förväntningar. Jag behövde bena ut rollen, gå igenom min självbild (den sammanfattning av sig själv man projicerar i sitt inre) och därefter omvärdera. Fanns verkligen den förväntningen på mig? Hade jag inte skapat den själv? Behövde jag denna förväntning? Ger den mig något bra?

När jag väl börjat skapa mina egna förväntningar på mig själv som coach, förväntningar som var produktiva, utvecklande och drivande. Först då var det dags att börja titta sig omkring och se att andras förväntningar på denna roll inte hade någon betydelse. Min roll baseras från mig och mig endast, det är ingen annan som gjorde mig coach. Fanns det då utrymme för att ta del av deras förväntningar? Självklart, om de var kompatibla med mina.

Varje relation man har i livet är unik, även om mycket kan vara gemensamt med andra är alla unika. Med varje relation kommer en unik roll. Den unika rollen skapar unika förväntningar. I en social roll som vän behöver man självklart anpassa sina förväntningar till den andra personen. Att diktatoriskt sätta upp regler kommer tära mer än nära er relation. När man går igenom rollen behöver man lägga upp basen för en ömsesidig respekt och förståelse. Jag skulle vilja säga att mer sociala roller som denna, jämfört med “coach”-rollen, behöver mer förståelse för den andra praten.

Med mina olika roller till olika vänner går jag då och då igenom en utav dem inom mig. Börjar analysera om de förväntningar min kompis har på mig är något som ligger i linje med mig och min integritet. Som den extremt förstående människa jag är har jag ofta överseende med mycket, men alla har en gräns. När min kompis förväntningar på mig inte längre är kompatibla med mig som person, då är det dags att sätta upp nya ramar för relationen. Som att jag är generös, men när en kompis tar det för givet och drar det till utnyttjande, då sätter jag stop och säger ifrån. Gärna innan det kommit till den punkten. Att vara proaktiv.

Andra roller, som att jag jobbar som väktare till exempel. Där finns det förväntningar som jag gått med på i och med mitt yrke, vilket man självklart har utrymmet för att hantera på sitt egna sätt. Men fortfarande inte kan göra mycket åt.

Vad vill jag säga med detta?

Var uppmärksam på vilka roller du har i ditt liv, vilket inte handlar om att man inte är sig själv. Det handlar om att man anpassar sig själv inom ramen av sig själv till andra människor.
Funderar ut de förväntningar som du känner finns, har du skapat dem själv? Behöver de omvärderas? Behöver du ömsesidighet i omvärderingen?

Att bli medveten om dessa saker kommer öka din sociala förståelse och därigenom kan du forma ditt sociala liv på ett bättre sätt för alla parter. Ingen vill ha en stel fika med en dejt, men alla vill väl ha ett djupt samtal med en skön person över en fika. Även om man inte träffats många gånger känns det som man känt varandra hur länge som helst.

Orsak och verkan.
Yours
Eka

Förväntning: Att försöka få något så dynamiskt som en utekväll att leva upp till vilken förväntning förutom “att ha kul”, var för mig en omöjlighet. Skulle jag closa 5 tjejer blev det en blockad och jag kände att det blev målet, funkade aldrig för min del. Visst, att ha något i bakhuvudet som något mission att ta så många tjejer på brösten var en sak. Men så länge fokus försvann från att vara i stunden var det kört. Helt kört.

Jämförelse: Jag levde i någon förvirring om att försöka återuppleva de mest legendariska kvällarna, när allt bara flöt. Även innan jag blev medveten om att jag jämförde förstörde det fan mer än förväntning. Insikten om att livet är en serie ögonblick, är ögonblicket över kommer det vara borta för resten av ens liv. Inget ögonblick är att jämföras med det andra då det inte är samma ögonblick och det är på helt nya premisser.

Acceptans: Att komma in i flow var målet, allt gjordes med baktanken “NU kommer jag väl ändå in i flow”. Och inte fan gjorde man det Att istället ha det som nu, kunna acceptera att ens state inte alltid är det bästa och att flow är en förskönad verklighet. Sure, kommer du in i flow har du världen med dig men det betyder inte att du inte kan få med dig den utan flow. Att uppskatta saker för vad dem är oavsett om man kunde göra det bättre var en stor insikt för mig. Att acceptera sitt nuvarande state är en del för att minska dess betydelse.
(Och ja, i utvecklings synpunkt är det bra att jobba med sitt state men ha det inte som mål för kvällen. Har du kul kommer state (och flow) som ett brev på posten.)

Njut av resan, den är viktigare än målet.

Bara översättningen hjälpte mig så sjukt mycket, state = humör.

Att bli på bra humör lärde man sig som barn, inte fan är det svårare nu. Men som alltid har vi en förkärlek till att göra saker svårare än de är.

Vad jag vill med denna post är att skapa en diskussion ang state då jag vet hur många kämpar med att bli på bra humör men sätter alla käppar de hittar i sitt hjul.

Yours
Eka

- Richard Bach, Illusioner

Variation

Något som är otroligt viktigt för oss i livet som jag har nämnt flertalet gånger på bloggen och på våra bootcamps är att ha variation. Vi vill först och främst ha ett säkert liv där vi slipper oroa oss om vi kommer att på rånade i nästa gränd vi går in i eller om taket på vårt hem kommer att falla i vilken sekund som helst. Men när vi väl har uppfyllt den kriterien så behöver vi också variation i livet för att liva upp stämningen, så vi inte blir uttråkade. Vi behöver något vi inte kan förutse. Det är varför spontanitet är så attraktivt. Därför bör du ha mellan 2-5 olika parfymer i ditt badrumsskåp.

De flesta tjejerna lever ett tråkigt liv och söker därför ofta en partner som INTE lever ett tråkigt liv. Att ha på sig olika parfymer varje gång gör att du kommer bli mer attraktiv bland de tjejer du ofta är omkring. De kommer inte kunna förutse vilken parfym du kommer ha på dig.

Parfym och Feromoner

Ta aldrig parfym på dina kläder. Doften kommer att försvinna efter någon timme bara och dina kläder innehåller inte de naturliga feromonerna som din kropp har. Så om du sprayar på dina kläder kommer din parfym inte ha den fulla effekt som den bör ha. När du sprayar parfymen på rätt ställen på kroppen kommer den att mixas med dina feromoner och skapa en unik doft, DIN unika doft. Om du har undrat varför samma parfym luktar olika på olika personer… så vet du nu varför.

Hot-Spots

De bästa ställena att spraya din parfym på är de ställena där kroppen alstrar mest värme. Kroppsvärme “aktiverar” parfymen, ökar dess doft och gör att doften varar längre, medan “kalla” områden ger den motsatta effekten. Dessa är de ställen som du kan ha parfymen på:

• Handleder
• Hals/nacke
• Armhålor
• Bröst
• Bakom öronen

Något du kan tänka på när du tar på dig parfymen är att aldrig gnugga den mot en annan kroppsdel. Exempelvis att spraya på en handled och sedan gnugga mot den andra. Om du ska spraya bakom öronen så var försiktig med att spraya för mycket. Du vill inte lukta som att du tagit en dush i parfymen. Vad du kan göra är att antingen spraya längre ifrån eller spraya på dina händer och sedan lägga bakom öronen, glöm inte att inte gnugga. Genom att gnugga så förlorar parfymen sin fulla effekt. Något som ger dig ett extra plus är att om du är i en högljudd klubb så pratar tjejer vid ditt öra så du kan höra de. Detta gör det lätt att känna av din parfym.

Välj rätt parfym

När du ska köpa parfym så välj inte endast den parfymen du tycker luktar bäst. Välj en parfym som kan trigga positiva minnen. När en tjej luktar på en parfym som triggar gamla, glada minnen så kommer hon att associera de minnena till vad som producerar den doften… och du vill vara den personen, eller hur? Så ha det i åtanke nästa gång du köper en parfym.

Vad du kan göra är att testa parfymen på dig själv och se om det triggar några minnen hos dig själv. Om det gör det så är det oftast så att den har samma effekt hos damerna. Självklart kommer du aldrig att hitta en parfym som triggar ALLA tjejers positiva minnen. Men att välja en parfym som kan få tjejen att tänka på de gamla goda dagarna är alltid ett plus.

För att göra livet enklare för dig så finns en lista längre ner som ger just denna effekt.

Billigt kontra Dyrt

En enkel tumregel som jag tidigare nämnt i »10 Tips För Att Boosta Ditt Självförtroende« är att spendera dubbelt så mycket, köp hälften så mycket.

Bli inte lurad av märken som Calvin Klein eller Polo Sport. Väljer du en av dessa kommer du inte vara bättre än killen innan dig som tyckte att en bra parfym inte var en bra investering. Sen så luktar inte de billigare parfymerna något gott heller. Du kommer bara lukta som en sportfåne utan koll eller som ståndssäljarna på Hötorget (Stockholm). Det sista du vill göra är att få tjejen att tappa intresse enbart för att din lukt fick henne att få huvudvärk. Du kommer säkerligen att tänka “men jag har inte råd med den!” när du hör Armani eller Versace. Det är defenetivt mer värt att spender 300-500 kr. på en flaska än 100-200 kr. på något som varken ger dig komplimanger eller luktar gott.

Jag har själv gjort det misstaget och jag använde parfymen kanske max 3 gånger innan jag ångrade mitt köp. Så investera i något bättre som du kommer ha användning för istället för att köpa något billigt som du kommer använda 3 gånger och sedan ångra köpet.

9 Favoriter

Som ovan beskrivs är dessa dofter mina personliga favoriter. Dessa är även de parfymer som har lättast för att trigga glada minnen hos det motsatta könet. Du kan skapa din egna perfekta 7-dagars-rotation med dessa eller helt enkelt välja några färre som du själv gillar extra mycket.

1. Aqua di Gio - Giorgio Armani, 1997
Rekommenderad användning: Casual
En maskulin och fräsch doft av marina noter, citrus och jasmin.
Pris 540 kr. 50 ml.

2. Pi - Givenchy, 1998
Rekommenderad användning: Kvällstid
En maskulin doft med toner av patchouli och sandelträd.
Pris 640 kr. 50 ml.

3. Attitude - Giorgio Armani, 2007
Rekommenderad användning: Dagtid
En tidlös elegant och maskulin doft av citron, kaffe, kardemumma, lavandel, patchouli och ambra.
Pris 600 kr. 50 ml.

4. Armani Code - Giorgio Armani, 2004
Rekommenderad användning: Casual
En förfriskande maskulin doft av citrus, bergamott, tonkaböna och apelsinblomma.
Pris 435 kr. 30 ml.

5. Bvlgari - Bvlgari, 1996
Rekommenderad användning: Dagtid
En personlig och elegant doft, vars toner av koriander, lavendel, ambra och mandarin ger en frisk känsla.
Pris 445 kr. 50 ml.

6. Dreamer - Versace, 1996
Rekommenderad användning: Casual
En maskulin doft med inslag av vilda blommor, ambra och tobak.
Pris ? kr. 50 ml.

7. London - Burberry, 2006
Rekommenderad användning: Kvällstid
En modern och elegant doft av bergamott, lavendel, svart peppar, mimosa, läder, och tobak.
Pris 335 kr. 30 ml.

8. Bvlgari Black - Bvlgari, 1994
Rekommenderad användning: Kvällstid
En sensuell unisexdoft av viol, jasmin och apelsinblomma.
Pris 470 kr. 40 ml.

9. Dolce & Gabbana - Dolce & Gabbana, 1994
Rekommenderad användning: Dagtid
En varm och mjuk maskulin doft med en blandning av citrus, tobak och sandelträ.
Pris 455 kr. 75 ml.

9 Klassiker

Är du mer som min pappa och vill hålla dig till tidlösa trotjänare så kanske är dessa klassiska dofter någon som aldrig går fel i vilket ärende som helst, vilket event som helst och vilken situation som helst.

1. Eau Sauvage, 1966
Nydanande unisexdoft från modehuset Dior som satte normen för den moderna citrusdoften
Pris 445 kr. 50 ml.

2. Armani Eau Pour Homme, 1984
Citrusdoften skapad för Giorgio Armani personligen, innan han beslöt att släppa ut den på marknaden.
Pris 545 kr. 50 ml.

3. Paco Rabanne Pour Homme, 1973
Den futuristiske modeskaparen och spanjacken Paco Rabanne lät sin första doft bli en aromatisk Medelhavsdoft med kryddor i hjärtat.
Pris 380 kr. 50 ml.

4. Acqua di Parma Colonia, 1916
En liten parfymshop i Parma gick mot strömmen och skapade en motpol till den tunga colognen i början av 1900-talet, inspirerad av Siciliens citrusfrukter.
Pris 870 kr. 100 ml.

5. Aramis, 1964
»Self-make woman« Estée Lauders första herrdoft - en klassisk träig och aromatisk cologne.
Pris 360 kr. 120 ml.

6. Chanel Pour Monsieur, 1955
Den enda herrdoften som fullbordades medan Coco Chanel fortfarande levde, och den första herrdoften lanserad av ett modehus.
Pris 625 kr. 75 ml.

7. Pierre Cardin Pour Monsieur, 1972
Denne franske modeskapare tog haute couture in i varuhusen efter att han lämnat Dior 1949. Friska Pour Monsieur blev hans allra första doft.
Pris 345 kr. 75 ml.

8. Pour un homme de Caron, 1934
Legendarisk herrdoft i originalkomposition med lavendel, vanilj och amber från exklusiva parfymhuset Caron.
Pris 345 kr. 75 ml.

9. Creed Royal Water, est. 1760
Dofthuset Creed blev snabbt drottning Victorias hovleverantör och detta historiska kungliga vatten är en cocktail av citrus, örter, peppar och mysk.
Pris 1495 kr. 75 ml.