En aspekt som inte har tagits upp är partiledardebatten  i söndags. Där höll en av partiledarna en ton som borde kritiserats i  pressen. Så skette inte. Den ton som Nooshi Dadgostar hade  reagerade Hatt kraftigt negativt på. Hon reagerade lydligt på den i partiledardebatten.

Förhållningssättet från Dadgostar i partiledardebatten var tydligt och helt oacceptabelt. Hur kommer det sig att pressen inte kommenterat detta.  Samtidigt är det inte första gången som det sker något sådant. I en tidigare partiledardebatt var det Ebba  Bosch som var långt utse på kanten i debatten.

Dagostars sätt att göra vissa uttalanden i debatten var helt oacceptabla . Varför kommenterade man inte det?  Hennes förhållningssätt i debatten var sannolikt droppen som fick bägaren att rinna över för Hatt.

Dadgostars sätt att agera på partiledardebatten borde kommentars och kritiseras av pressen. Vad som är bra är att tiden inte har passerats ännu för kommentarer och kritik från press, radio och tv.

The post Varför kommenteras inte Dadgostars övertramp i partiledardebatten appeared first on .

En lätt smutsig tv-debatt i veckan fick Anna-Karin att tänka om. Sannolikt var det inte bara debatten i sig som avgjorde. Insikten om att det inte är ofarligt att vara toppolitiker var säkert  också en bidragande orsak. Att hon blev övertalad att bli partiledare underlättande säkert också. Insikten om att det fanns risk  och kanske sitta på samma sida som Sverigedemokraternas partiledare kanske också var en ytterligare faktor. När hon hade bestämt sig och var på väg ut från politiken gällde det att vara snabb. Därför berättade hon om sitt beslut på en onsdag i oktober.

Nu har centern  minst en utmaning. Det är inte långt till valet. Därför blir det sannolikt en kort process. Sannolikt blir det Elisabeth Thand Ringqvist som blir ny partiledare. Från att vara nära några gånger blir det den här gången som hon blir vald. Kanske är skälen till att det blir Thand Ringqvist. Hon är en person med förankring utanför Stockholm. Det kan vara en viss fördel för hennes parti. Lantisen som bor i Stockholm i stället för Storstadsbon som bor i Stockholm blir sannolikt valet.

Det finns en liten chans att det blir en annan person och i så fall blir det sannolikt Hanna Wagenius som blir kandidaten om inte Thand Ringqvist stället upp, men sannolikt gör Ringqvist det.

Nu blir det några veckor med fokus på centern i pressen. Det blir inte som man hade tänkt sig från partiledning.  Om det är bra eller dåligt för partiet får den närmaste tiden utvisa.

The post Centerpartiets kris appeared first on .

I onsdagen utsattes Polen för drönarattacker från Ryssland. Det talas om att 19 drönare kränkte Polens luftrum.  Att detta är en utvidgning av Ukrainakriget är helt klart. Kriget är enligt ryskt synsätt inte bara ett krig mot ett land. Det är ett krig mot större delen av Europa.

Självklart är NATO involverat i försvaret av medlemsländerna som berörts. Samtidigt måste Sverige fundera över hur vårt land kan försvara oss om man blir ett mål motsvarande sådana som Rumänien och Polen utsatts för.

Frågan är om Sverige i dag har kapacitet att försvara oss mot sådana attacker? Om inte gäller det för regering och försvarsmakt att sätta in åtgärder så att Sverige kan försvaras.

Så här i efterhand kan man fundera över varför politikerna så lättvindigt rustade ned försvaret. Nu ser vi konsekvenserna av detta stora felsteg av politiker från olika läger. Den tidigare finansministern Mikael Odenberg hade rätt när han 2007 varnade för konsekvenserna av Svensk radikal nedrustning. Nu gäller det att se till att Sverige inte får ytterligare negativa konsekvenser av politiska tidigare felsteg.

The post Drönarattacker mot Sverige också? appeared first on .

Andy Beshear
Andy Beshear som har varit guvernör i Kentucky sedan 2019. Han var tidigare på kortlistan för att bli nominerad till att bli vicepresident i valet 2024. I oktober 2024 var Beshear huvudperson vid ett evenemang för New Hampshire Democrats, en viktig tidig primärstat, där han marknadsförde både sig själv och vicepresident Kamala Harris till deltagarna, vilket signalerade sina framtida ambitioner. I intervjuer med WDRB och Vanity Fair sa Beshear att han ”skulle överväga” att kandidera till president 2028.

Pete Buttigieg
Pete Buttigieg var USA:s transportminister från 2021 till 2025. Innan han blev transportminister tjänstgjorde han som borgmästare i South Bend, Indiana, från 2012 till 2020. Buttigieg hamnade i rampljuset nationellt under sin presidentvalskampanj 2020, där han med nöje vann Iowas caucus och slutade på en god tvåa i primärvalet i New Hampshire, men hoppade slutligen av efter en dålig resultat i South Carolina. Buttigieg var också en kandidat till att bli vicepresident för Kamala Harris. Om han nominerades skulle Buttigieg vara den första öppet HBTQ-personen att få nomineringen av ett större parti i USA. Efter Buttigiegs framträdanden i radioprogram i New Hampshire och Cleveland för att diskutera infrastrukturplaner för framtiden, hade det spekulerats i att Buttigieg kunde göra tidiga kampanjstopp för guvernörsvalet i Michigan såväl som presidentvalet. NBC News rapporterade i mars att han inte hade för avsikt att kandidera till senaten, vilket möjligen skulle leda till en presidentkandidatur.

I maj 2025, i en intervju med Anand Giridharadas, bekräftade han att han överväger att kandidera till presidentvalet 2028 och sa att han kommer att ”bedöma vad jag bidrar med och hur det skiljer sig från de andras”.

Rahm Emanuel
Rahm Emanuel tjänstgjorde senast som USA:s ambassadör i Japan från 2022 till 2025. Han representerade Illinois i USA:s representanthus i tre mandatperioder från 2003 till 2009. Han var Vita husets stabschef från 2009 till 2010 under president Barack Obama och var borgmästare i Chicago från 2011 till 2019. Det spekulerades i Chicago Sun-Times och NBC News om att han skulle kunna kandidera till presidentposten 2028. I mars 2025 påstod Jonathan Martin från Politico att Emanuel förbereder sig för en presidentkampanj. I maj 2025 bekräftade Emanuel spekulationerna och sa ”Jag är under utbildning, jag vet inte om jag kommer att ta mig till OS”.

Josh Green
Josh Green har varit Hawaiis nionde guvernör sedan 2022 och har tidigare tjänstgjort som 15:e guvernör och i båda kamrarna i Hawaiis lagstiftande församling. I en intervju med NBC förklarade Green att han överväger en presidentkampanj och sa: ”Bland guvernörer tror jag att det förmodligen finns åtta till tio av oss som lyfter fram mig i den offentliga dialogen. Jag har inte bestämt mig för vad framtiden har att erbjuda. Jag skulle vara hedrad över att hjälpa vem som helst. Jag kanske till och med blir en potentiell kandidat, men bara om jag faktiskt har gjort ett bra jobb.” Green ansågs också vara en spekulativ kandidat av Politico.

Ro Khanna
Ro Khanna har varit representant för Kaliforniens 17:e kongressdistrikt sedan 2017. Khanna har vid någon tidpunkt visat intresse för att kandidera till ”president enligt sin vision” om progressiv kapitalism.[134] Han var medordförande för Bernie Sanders presidentkampanj 2020.[133] Han har beskrivits som progressiv men ideologiskt till höger om demokratiska socialister som Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez. Khanna har föreslagits som en potentiell kandidat 2028 av flera nyhetskanaler, inklusive Politico, ABC News, The New York Sun, och New York Magazine.] I mars 2025, i en intervju med The New York Times, uteslöt han inte att kandidera till president 2028.

Gina Raimondo
Gina Raimondo tjänstgjorde som USA:s handelsminister från 2021 till 2025 och som guvernör i Rhode Island från 2015 till 2021. I april 2025 uppgav hon under ett evenemang vid University of Chicago Institute of Politics att hon övervägde att kandidera till presidentposten 2028.

Stephen A. Smith
Stephen A. Smith är en sportpersonlighet och kommentator på ESPN. Han är registrerad som oberoende kandidat men säger att han skulle kandidera som demokrat. Han drog tillbaka några tidigare uttalanden om att kandidera i februari och sa att han inte var intresserad av att kandidera till presidentposten, men i april 2025 sa han att han ”inte har något annat val” än att överväga en presidentkandidatur. Smith bekräftade senare att han var öppen för att kandidera till presidentposten i en intervju med Bill Maher.

The post Vilka har redan meddelat att de vill bli USAs president bland demokraterna? appeared first on .

Don Bacon
Don Bacon har tidigare varit representant för Nebraskas  i kongressen. Han anses vara en av de mest moderata republikanska ledamöterna i kongressen. Efter att ha tillkännagivit sin pensionering i samband med mellanårsvalet till USA:s representanthus 2026, uppgav han att han var intresserad av att bli guvernör i Nebraska eller USAs president.[

Tulsi Gabbard
Tulsi Gabbard är chef för den nationella underrättelsetjänsten och tjänstgjorde tidigare som USA:s representant för Hawaiis andra kongressdistrikt från 2013 till 2021. Hon är en person som bytt parti ett antal gånger. Hon kandiderade för Demokraterna i presidentnominering 2020, registrerade sig som oberoende 2022 och gick med i Republikanska partiet 2024.I en intervju med Megyn Kelly sa Gabbard att hon ”aldrig skulle utesluta” en presidentkandidatur 2028 och sa att hon faktiskt övervägde det.

Marco Rubio
Marco Rubio är USA:s  utrikesminister och var tidigare senator från Florida mellan 2011 och 2025. Rubio sökte den republikanska nomineringen till USA:s president 2016, men förlorade mot Donald Trump. Sex tidigare utrikesminister har valts till  president och Rubio har nämnts som en potentiell kandidat till presidentposten. Donad Trump nämnde senare Rubio som en potentiell efterträdare till honom i maj 2025. Enligt The Wall Street Journal har Rubio funderat på att kandidera med JD Vance som sin vicepresident.

Eric Trump
Eric Trump är en amerikansk affärsman, aktivist och tidigare programledare i reality-tv. Han är son till USA:s president Donald Trump. I juni 2025, i en intervju med Financial Times, lämnade han möjligheten öppen att han själv eller en familjemedlem kandiderar 2028 och sa att ”den politiska vägen” för en familjedynasti ”skulle vara enkel” och att han kunde göra jobbet ”mycket effektivt”.

The post Vilka har redan meddelat att de vill bli USAs president bland republikanerna? appeared first on .

Det valet benämns oftast som Mellanårsval. Det är ett samlingsbegrepp för de val som hålls halvvägs in i den sittande presidentens mandatperiod. Valet betraktas ofta som indikator på hur den sittande presidenten skött sig under sin mandatperiod. Historiskt brukar den sittande presidenten förlora samarbetspartners i kongressen i mellanårsvalet. Oftast betraktar man varet som en sorts missnöjesyttring med den  sittande regeringen.

Valet sker en tisdag efter den första måndagen i november, två år efter presidentvalet.

Oftast är valdeltagandet lägre än i presidentval. Presidentval har oftast ett valdeltagande på 50-60 procent. Mellanårsvalet har ofta ett deltagande kring 40%. 

I mellanårsvalet väljs 435 representanter till representanthuset, De väljs för att sitta i två år Dessutom väljs ungefär en tredjedel av de 100 platserna i senaten. Där sitter ledamöter i sex år.

Desssuom hålls samma dag guvernörsval i 36 av USA:s 50 delstater. 34 av delstaterna väljer guvernör för en fyraårig mandatperiod, mellan två väljer sina guvernörer på två år. Utfallet i dessa val får viktiga konsekvenser, då guvernörer är tunga regionala makthavare och har verkställande makt.

Dessutom kan den som kontrollerar en delstats lagstiftande församling påverka hur valdistrikten utformas..

The post Nästa val i USA om ett år appeared first on .

Dödsstöten var att lämna högerblocket till att komma över till vänsterblocket före nästa val. Detta borde partistrategerna sett, men det gjorde man inte. Med opionssiffror som pekade åt fel håll månad efter månad förlorade valberedningen och andra tålamodet. Det krävdes ett nytt ledarskap. Det kom att innebära att Demirok och en krets i toppen på centerna behöver försvinna.

Den mest sannolika kandidaten till ny ledare är Elisabeth Thand Ringqvist, men även gamle cuf ordföranden Hanna Wagenius ska inte heller räknas bort. Båda har kopplingar till Jämtland. Ringqvist även till Stockholm.

Den intressanta frågan för partiet är nu om man vill ha en bred process bland medlemmarna eller om man så fort så möjligt hittar en ny ordförande. De närmaste veckorna lär svara på den frågan.

The post Centern byter skepnad och ledare appeared first on .

Tyskland kommer att ta ton. Frankrike som under en per tid har ansett sig kunna företräda hela Europa lär inte längre ha den möjligheten. Samtidigt ser allt mer de tre stora länderna England, Tyskland och Franrike lite grann har en dragkamp om vem som har störts inflytande. Med ett tidigare förlamat Tyskland har kampen stått emellan de två andra länderna. Nu är det återigen tre länder som för den kampen.

Samtidigt ser vi ett Europa som lämnats för sig själv. USA har fokus i en annan riktning. Detta Europa fanns inte för någon månad sedan. Nu börjar den nya strykturen i världen växa fram med fyra maktcenter Europa, USA, China och Ryssland. De har funnits tidigare men inte lika tydligt i maktkamp. Vem som etablerar sig som partners med varandra långsiktigt är oklart. Kortsiktigt kan det bli en rad olika kombinationer.

För oss i Sverige är maktkampen mellan China och Ryssland viktig. Den skapar möjligheter för Europa. Om inte annat så ett utrymme. Det som hindrar Europa är att det fattas pengar för i vart fall militär expansion. Det krävs och det ganska snabbt. Om det är EU eller länderna i andra samarbeten, kombinationer som skapar det är oklart, men det krävs.

The post Oron sprider sig appeared first on .

Han heter James David Vance och är känd som J.D Vance. Han är 40 år och är född i Ohio. Vance är i dag senator i USAs senat. 

Man kan beskriva honom som politiker allt igenom. Vance har dessutom juristexamen. Det finns två kompletteringar. Den en är ett mellanspel som riskkapitalist och den andra som framgångsrik författare.   

Vance är sedan början av 2023 senator för Ohio och nu också republikanernas vicepresidentkandidat. 

Politiskt återfinns Vance som högerpopulist. I ett tal 2021 anklagade han till exempel ”den barnlösa vänstern” för Amerikas problem. Han har uppmuntrat unga människor att skaffa barn. 

Vad gäller klimatfrågan menar Vance att de inte är så farligt med den globala uppvärmningen. Som svar på en radiovärd som hävdade att det inte fanns någon klimatkris sa Vance: ”Nej, jag tror inte att det finns det heller.”^[7]

Han motsätter sig abort  Han har sagt att det inte bör finnas undantag för våldtäkt eller incest, Han har formulerat sig så här: ”två fel gör inte ett rätt.” 

Han är mot USA:s militära hjälp till Ukraina.  

Vance är kritisk mot stora teknikföretags inflytande på politiken. Vance vill bryta upp Google och menar att Meta borde delas upp. Han stödjer tullar mot varor från Kina. 

The post Det här är Donald Trumps vicepresidentkandidat appeared first on .

Fakta i målet är att 17 900 elever som gick ut grundskolans 2023 klass 9 inte var behöriga att börja gymnasiet. Det innebär att hela 14,7% av eleverna gick ut grundskolan obehöriga för nästa skolsteg. Det är inget annat än ett underkännande för själva skolsystemet och för politikernas sätt att bygga upp det. Man säger sig ha infört åtgärder som förbättrar skolan för eleverna. Resultaten har däremot uteblivit. Ett stort antal elever får fortfarande inte godkända betyg, trots åtgärderna. 

17 900 elever hade egentligen inte har behörighet att söka in till gymnasiet. Staten har därför infört möjlighet för oberörda elever att gå ett antal extra dagar för att höja sina betyg. I många fall ger extradagarna den möjligheten. I en del fall används systemet inte helt korrekt och elever som inte borde kommit in på gymnasiet gör det. I alla fall Systemet kostade skattebetalarna hela 146 miljoner 2023.

Med de här uppgifterna har sverigedemokraterna funnit ett nytt område där de kan skaffa väljare. Precis som man gjorde med invandringen. Att skolan är ett område som partiet satsar på stod klart när deras ledare Jimmy Åkesson talade i Almedalen i år. Den stora frågan är om de andra partierna kommer med kraftfulla lösningar nu eller om man låter sverigedemokraterna bli ledare i skolfrågan precis som i invandringsfrågan?

The post Nästa riksdagsvals stora valfråga appeared first on .