En redigerad version av mitt tidigare blogginlägg om Socialstyrelsen ligger nu uppe på Newsmill. Rubriken är Osäkerheten om depressionsbehandlingar drabbar patienterna. Debatten fortsätter. Vad tycker du?

För två år sedan kom Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest, där kognitiv beteendeterapi, KBT, rekommenderas i första hand. Riktlinjerna sades vara rekommendationer men de har tolkats som ett slags facit för vilken typ av vård som ska bedrivas. Psykodynamisk terapi fick ett klart lägre evidensgrad när det gällde ångest men depression var betyget bara något lägre än KBT. Mycket av Socialstyrelsens underlag för de Nationella Riktlinjerna byggde på SBU (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering) som kom med sin rapport 2005. Från psykodynamiskt håll kom mycket kritik mot att såväl SBU som Socialstyrelsen hade få sakkunniga med gedigna kunskaper om psykodynamisk terapi. Bland psykologer muttrades det dessutom att få i dessa expertråd var psykologer och att andra yrkesgrupper avgjorde vilka psykologiska behandlingsmetoder som ansågs ha evidens.

SBU:s och Socialstyrelsens rekommendationer föranledde regeringen och SKL att satsa flera miljarder på KBT bland annat för att få tillbaka människor i jobb och bort från sjukskrivningar. Den så kallade Rehabiliteringsgarantin. Ironiskt något som det saknades evidens för att just KBT faktiskt hjälper mot. Något som KBT-nestorn och professorn Lars-Göran Öst påtalade. Denna satsning har vid flera utvärderingar nu visat sig inte ha fått färre sjukskrivna. Trots det fortsätter Regeringen och Socialminister Ulf Kristersson att ge ytterligare en halv miljard till KBT under 2012. Nåväl.

I söndags sände P1:s Kaliber en granskning av hur landstingen har fördelat om resurser i psykiatrin. I en intervju i programmet med Mårten Gerle, sakkunnig för psykiatrifrågor på Socialstyrelsen för psykiatri säger plötsligt Gerle något nytt.  Nu har man plötsligt ändrat sin syn på psykodynamisk terapi:

– Vi håller på och reviderar riktlinjerna nu, det böljar lite fram och tillbaka. Det finns alltså stora internationella studier som ändå säger att skillnaden är hårfin.

Socialstyrelsen tycker inte längre att det finns någon skillnad mellan KBT och psykodynamisk terapi när det gäller behandlingseffekterna vid depression.

Det som både regeringen och landstingen upprepat som ett mantra i flera år och som man tagit som en intäkt för att göra om stora delar av psykiatrin, vill Socialstyrelsen inte längre stå för.

– Jag vet inte hur man har tolkat det men vi säger alltså att vid depressionstillstånd så duger dom har metoderna lika.

Men ni skriver i era riktlinjer att samtidigt som ska implementera det som fungerar så ska man mönstra ut det som inte fungerar. Vår granskning visar att väldigt många landsting har tolkat dom här väldigt bokstavligt, det som är högt prioriterat det ska vi använda och det andra ska vi mönstra ut. Det här berör ju väldigt många människor. Skulle ni inte kunna gå ut och säga att såhär var det inte tänkt?

- Det här visar på ett problem med de här nationella riktlinjerna. Om det är så att landstinget tycker sig ha råd att helt utmönstra individer som har en långvarig, bred kompetens så känns det ju väldigt fel, det måste kunna hanteras på något annat sätt.

– Om det är så att man tycker sig ha råd att helt utmönstra erfarna terapeuter med en bred kompetens, så känns det ju väldigt fel. Det måste gå att lösa på något annat sätt, säger Mårten Gerle.

Alla utom ett fåtal landsting säger att man har gjort stora satsningar på KBT, flera beskriver hur det skett ett skifte från psykodynamisk terapi till KBT. Kaliber beskriver hur det skett en utmönstring av terapeuter som inte erbjuder KBT.

Gerles uttalade tolkades av många som att psykodynamisk terapi var påväg in i värmen igen när det gäller depressionbehandling. Den ensidiga fokuseringen på KBT som metod tycktes vara påväg att ändras. I sig inget konstigt eftersom de senaste åren sätt många nya studier som visat att psykodynamisk terapi är effektivt mot depression.

Så idag två dagar efter Gerles uttalande dementerar Socialstyrelsen detta. Avdelningschefen Anders Tegnell säger att det inte skett några ändringar av de nationella riktlinjerna för depression. Saxat från pressmeddelandet:

Socialstyrelsen har inte ändrat sina rekommendationer i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, men myndigheten har heller inte skickat signaler om att landstingen bör upphöra med psykodynamisk terapi.

– Både denna metod och kognitiv beteendeterapi, KBT, bör finnas tillgänglig för patienterna, liksom behandling med läkemedel, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Med anledning av den gångna helgens medieuppgifter vill Socialstyrelsen göra tydligt att det inte pågår någon revidering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer från 2010. Socialstyrelsen kommer att publicera en nationell utvärdering av vården för depression och ångest till hösten. I den kommer myndigheten bland annat att presentera en kartläggning av vilka kompetenser och metoder som erbjuds i landet.

– I riktlinjerna har KBT fått något högre prioritet än psykodynamisk korttidsterapi. Detta betyder inte att man bör utesluta behandling med psykodynamisk terapi. Dessa avgöranden måste ske på individnivå, i samråd mellan patient och behandlande läkare, säger Anders Tegnell…

Vid medelsvår depression bör hälso- och sjukvården erbjuda:

• psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (2)
• läkemedelsbehandling med antidepressiv medicin (2)
• psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (3).

– Socialstyrelsen bevakar kontinuerligt vilka nya studier som kommer inom respektive riktlinjeområde. Om det kommer studier som påverkar rekommendationerna kommer Socialstyrelsen att ändra dem, säger Mårten Gerle som är Socialstyrelsens sakkunnige inom psykiatriområdet.

Snurrigt? Ja, det är inte lätt att förstå vad man egentligen menar och hur man avser att uppdatera sina Nationella Riktlinjer. Socialstyrelsens auktoritet på området som sedan länge varit ifrågasatt lär inte stiga efter detta. Senast idag föreslår en utredning att myndigheten ska läggas ned.

Det verkligt allvarliga är att Tegnell och Gerle som båda investerat så mycket kraft på att föra ut och betona de Nationella Riktlinjerna, inte tycks förstå vilken typ av myndighet man representerar. Att deras ord tas på allvar och att landsting, politiker och behandlare lyssnar på vad man säger. Att man anser att landstinget varit för ensidiga i sin tolkning av att möstra ut psykodynamisk terapi måste väl rimligen bero på att just Socialstyrelsen förespråkat just denna inriktning? Det är inte seriöst av Socialstyrelsen att skylla ifrån sig om folk misstolkar deras rekommendationer. Dessutom är det idag omöjligt att förstå vilken linje som egentligen Socialstyrelsen står för när det gäller depressionsbehandling. Tragiskt. För det är trotsa allt människor som mår dåligt som kommer ikläm.

Psykologer ser på konst
- en inspirationshelg på Wanås 24-26 augusti

Nu startar Psykologer ser på konst, en ny mötesplats i gränslandet mellan psykologi och konst. Välkommen till en inspirationshelg på Wanås Konst i Skåne 24-26 augusti! En unik miljö där internationellt ryktbara konstnärer gjort fantastiska verk på Wanås Slott. I bokskogen trängs underfundiga installationer och hisnande konstverk.

Tillsammans med Wanås bjuder vi Jonas Mosskin och Malin Edlund in till en inspirationshelg om psykologi och kreativitet. Vad kan konsten och konstnärer lära oss om att frigöra varje människas kreativa potential? Under två dagar möter du andra likasinnade och i dialog utforskar vi konstens möjligheter att inspirera oss i vårt arbete med förändringsprocesser.

Bakgrund

Idag jobbar alltfler av oss med att påverka andra människor. Genom terapi, coaching, eller som processledare hoppas vi kunna omfamna förändringens möjligheter. Men förstår vi verkligen hur förändring kommer till stånd? Vi upplever att få som jobbar med att få till stånd mänsklig förändring hos individer och grupper har en grundläggande förståelse och idé för hur man aktiverar varje människas kreativa potential.

Vi tror att nyckeln många gånger är att aktivera varje människas egen kreativitet för att få dem att komma vidare på egen hand. Vår upplevelse är att vi som arbetar med förändringsprocesser har något att lära av konsten och konstnärernas förhållande till skapande och den kreativa processen. Vi tror att konsten har något viktigt att säga oss om hur kreativitet uppstår, förvaltas och utvecklas.

Vad erbjuder vi?

Under två dagar erbjuder vi ett forum och en mötesplats för psykologer, psykoterapeuter, konstnärer och organisationskonsulter där du ges en möjlighet att inspireras av miljön, konsten och av varandra. I fokus står en gemensam utforskande process där vi undersöker kreativitetens inneboende kraft och vårt eget förhållande till vår kreativitet.

Hur skapar vi inspiration?

Genom att tillsammans uppleva konsten och miljön och dela med sig av de tankar och reflektioner som dessa upplevelser ger upphov till. Vad händer med oss i mötet med konsten? Genom att skapa samtal som fokuserar på upplevelser mer än värderingar, känslor mer än tankar, kreativa aktiviteter mer än prestationer. Genom att skapa avslappnade former för erfarenhetsutbyte mellan oss som deltar.

Varför vill vi detta?

Vi tror att mötet med konsten, miljön och varandra ger en unik möjlighet för var och en av oss att hitta nya dimensioner av kreativitet och inspiration i vårt professionella arbete. Vi vill låta upplevelsen bli utgångspunkten för reflektion och kreativitet. Vi tror att konsten och konstnärerna har något att lära oss om människans kreativitet som vi alla kan inspireras av. Konstnärer arbetar ofta med gränser och ramar och hur vi förhåller oss till dem. Konsten utmanar våra invanda föreställningar om sakernas tillstånd. Vi tror att det finns många beröringspunkter med gränser och ramar i terapi och arbete med grupper och organisationer.

Vem är du?

Vi tror att du är en person som tänker i liknande banor och är nyfiken på kreativitetens förhållande till psykologin och mänsklig utveckling. Vi vill tillsammans med dig göra en resa i konstens värld, i hopp om att den ska ge oss några svar på hur vi kan tillvarata människor unika kreativitet. Vi skulle gärna träffa dig för en inspirationshelg i psykologins och konstens tecken. Hoppas att du kommer!

Praktiska detaljer

Inspirationshelgen börjar kl. 15.00 på Fredag, 24 augusti. Du reser lättast med tåg till Hässleholm och därefter buss i 25 minuter till Wanås. Bussen stannar precis vid slottet och går varje timme. Det finns möjlighet att äta lunch innan i caféet. Vi slutar inspirationshelgen kl. 13.00 på söndag 26 augusti.

I priset ingår boende på Pappersbruket, ett mysigt bed-in-breakfast-ställe cirka 15 minuter från Wanås. Vi kommer ordna transport fram och tillbaka dit i varje morgon och kväll. I priset ingår transport till/från Pappersbruket, rum, frukost, måltider på Wanås samt deltagaravgiften. Priset är 7 500 SEK + moms. Anmälan är bindande. Deltagarantalet är maximalt 40 personer. Sista anmälningsdag är 31 maj. Vi kommer vara mycket ute så det är bra att ha kläder och skor som tål en del. Har du några frågor om inspirationshelgen, kontakta gärna oss. Du anmäler dig lättast här direkt.

Mer information om Psykologer ser på konst och kommande samtal, konstvandringar och ateljébesök i Stockholm hos kända konstnärer hittar du på www.psykkonst.se. Vi ser fram mot att träffa dig!

4-6 maj är det PS 12, en konferens för psykologstudenter i Umeå. Det är femte året i rad som psykologstudentkonferensen äger rum. Det blir fjärde året som jag är med som deltagare och tredje gången som jag uppträder. 500 psykologstudenter väntas till Umeå och kommer få höra mängder av föreläsningar och mindre workshops/seminarier. Det ska bli kul att träffa alla studenter och möta andra kollegor från olika håll i landet. Årets tema är: ”KOM OCH KÖP!- Är psykologyrket ett kall eller en produkt att sälja?

”

På fredagen är jag moderator för ett invigningssamtal mellan psykologerna Per Naroskin och Malin Edlund. De försöker att svara på frågor som: Vem är frisk och vem är sjuk? Hur kommer psykologens roll att förändras, och hur gör vi för att göra yrket populärt utan att förenkla för mycket? Samtalet pågår mellan kl. 15-17.

18.00 på Fredagkväll är det dags för ett gästspel av Psykologer tittar på film. Då visas För dig naken av Sara Broos. Gäst och dialogpartner med publiken är Malin Edlund. Mer om filmen här.

På lördagen förmiddag slutligen håller jag ett seminarie om sociala medier och hur det påverkar psykologrollen. Vi ses i Umeå.

Psykologer ser på konst – ateljébesök hos Charlotte Gyllenhammar

Psykologer ser på konst genomför samtal om den kreativa konstnärliga processen. Vi kommer göra flera besök i ateljén hos intressanta konstnärer framöver. Tanken är att en liten och intim krets av personer får möjlighet att lyssna och fördjupa sig i en enskild konstnärs skapande process. Genom dialogen hoppas vi kunna kasta ljus över kreativitet och hur den gestaltas.

9 maj gör vi ett besök i konstnären Charlotte Gyllenhammars ateljé på Konstakademin, på Fredsgatan 12 i Stockholm. Hon har gjort ett större konstverk på Wanås där hon i en jordkällare sprängt ut ett rum som är en exakt kopia av hennes ateljé, fast upp och ned. Gyllenhammar jobbar mycket med video, installationer och skulptur. Hon hade en större retrospektiv utställning på Wanås i konsthallen 2011. Samtalet börjar kl. 18.30-20.30. Vi bjuder på lite vin. Kostnad 200kr. Moderator: Jonas Mosskin

Vill du komma på ateljébesökek hos maila i så fall jonas(at)mosskin.se Viktigt! Om du skulle få förhinder måste du avboka innan så att vi kan ge platsen till någon annan.

Varmt välkommen!

Övrigt
Mer om Psykologer ser på konst hittar du på: www.psykkonst.se eller på Facebook. 28 maj hälsar vi på konstnären Anders Widoff i hans ateljé, också det i Stockholm. Widoff har jobbat med film, skulptur och måleri bland annat.

I slutet på mars besökte jag vi Wanås under en helg med strålande vårväder. Under besökte blev vi intervjuade av Kristianstadsbladets Sune Johanesson om vårt kommande samarbete med Wanås. Här är några utdrag från intervjun som publicerades 20 april.

Konstvandring med psykologens glasögon

– Jag var här förra sommaren med min familj och blev jättefascinerad. Det var mitt första besök på Wanås, och fann allt så inbjudande, lättillgängligt och generöst samtidigt som det visades bra konst. Det blev ett passionerat möte. När jag kom hem skrev jag ett brev till Wanås och berättade att jag ville göra psykologer ser på konst just här.

Inför det kommande mötet med konstpubliken är både han och Edlund mer undrande; konstverken är ju inte lika konkreta som en film eller roman.

– Konst är mer flytande, mer tillåtande. Det är till exempel inte så tydligt vad ett stort betongblock i skogen betyder, säger Malin Edlund.

– Vår tanke är att göra en gemensam tur ut i parken och stanna framför några utvalda konstverk för att diskutera vad vi får för associationer och vad dessa kan betyda. Antingen blir du berörd av ett konstverk eller inte, och det är intressant att fundera kring varför vi reagerar olika och vilka känslor som aktiveras. Just det att vi inte i grunden är konstmänniskor är intressant, det gör hela mötet mer öppet.

Under promenaderna i Wanås har Jonas Mosskin kommit att tänka mycket på speglar. Hur vi som betraktare kan projicera våra känslor och tankar på konstverken, och hur de speglar tillbaka på oss.

För honom och Malin Edlund ligger det också en utmaning i att mäta sitt yrke med konstnärens. Där deras mål är att vara korrekt, neutral och aldrig överglänsa klienten, är konstnärens roll den motsatta, att vara subjektiv fullt ut och ta så mycket plats som möjligt. En intressant clash, som Mosskin formulerar det.

– Men, säger Malin Edlund, även i en terapeutisk relation är det ofta ett rambrott som leder till ett genombrott.

Kombinationen av folkbildning och avantgarde är för mig kärnan i Wanås speciella dragningskraft. Svårigheterna att gemensamt närma sig konsten tror jag är en av nycklarna för att ta sig an konst ur ett psykologiskt perspektiv. Å ena sidan allas rätt att tolka som man vill, å andra sidan behovet av att bli känslomässigt berörd av bra konst. Och att bli berörd blir man oftast på ett psykologiskt plan.

Nu är det klart, filmen som kommer analyserar på Psykologer tittar på film i Umeå, 4 maj på psykologstudentkonferensen PS12 är: För dig naken av filmaren Sara Broos.

I filmen får vil föja den berömde konstnären Lars Lerin och hans sökande efter kärlek och närhet. Efter mängder av kraschade relationer  och många år av alkoholmissbruk bestämmer sig Lerin för att nätdejta. Det leder till att han träffar Junior från Brasilien. Lars och Junior kommer från skilda världar och har svårt att förstå varandra. En film om två som satsar helhjärtat trots olika förutsättningar. Sara Broos är guddotter till Lars Lerin och skildrar honom både med närhet och distans. En varm och bitvis rolig film om att våga kasta sig in i det okända. Men filmen väcker också många frågor om kärlek och makt i relationer, om att utnyttja och bli utnyttjad. Och vem mår egentligen dåligt och för vad?

Till samtalet och diskussionen med publiken efter filmen kommer psykologen Malin Edlund. Moderator: Jonas Mosskin. Filmvisningen är gratis för alla som köpt konferensbiljett och är även öppen för allmänheten. Visningen börjar kl. 18.00, på fredag 4 maj. För dig naken (74 min) vann Dragon Award för bästa svenska dokumentärfilm på Göteborg International Film Festival 2012.

Filmen hade premiär på Folkets Bio 13/4.

Lördag 21 april arrangeras Psykologidagen i Uppsala där jag kommer att föreläsa om hur vi påverkas av sociala medier. Föreläsningen börjar är kl. 14.45-15-30.  Det är ett studentdrivet initiativ som syftar till att presentera intressanta psykologer och spännande teman och forkning för studenter och andra intresserade. Förutom min föreläsning om sociala medier modererar jag ett samtal mellan psykologerna och författarna Calle Brunell och Jenny Jägerfeld. Vi kommer samtala kl. 13. 00 på lördagen om hur psykologyrket påverkar det skönlitterära skrivandet och hur skrivandet påverkar rollen som psykolog? Att leva sig in i en annan människa, att försöka förstå hennes tankar, känslor och livsval är centralt i båda yrkesrollerna, även om det i det ena fallet handlar om en fiktiv karaktär och i det andra en högst verklig. På vilket sätt berikar de båda yrkena varandra, och vilka svårigheter finns med att kombinera skrivandet med ett arbete som psykolog?

Det är ett späckat program hela dagen. Kom förbi om du har vägarna förbi.

För första gången analysera Psykologer läser böcker en serieroman: Mats Kamp av Mats Jonsson. Mats Kamp är en fristående uppföljare till den hyllade serieromanen Hey Princess där Mats Jonsson skildrade sitt 90-tal i Stockholms indiekretsar. Nu får vi veta vad som hände efter att han träffat sitt livs kärlek Victoria. I denna nästan plågsamt självutlämnande roman får vi följa honom från det slentrianmässiga indiesupande på söder, genom diskussioner om för- och nackdelar med att bli förälder (som landar i ett ”ja”) fram till en fruktansvärt dramatisk förlossning. Men framför allt får vi följa honom under den omtumlande tiden efteråt, under dottern Ellens allra första år i livet.

Mats överväldigas av kärlek för sitt barn, men håller samtidigt på att gå under av sitt dubbelarbetande och dagiskooperativets krav på deltagande. Finns det någon tid kvar för tecknandet? För honom själv? Och för Victoria? Mats Jonson granskar samhället, parrelationen och föräldraskapet och boken är på samma gång ett socialrealistisk drama som en svart komedi och glöder av politiskt patos. Hur kan vi förstå karaktären Mats? Varför svimmar han på ultraljudet? Varför ställer han upp på dagiskooperativets orimliga krav? Vad tänker han? Vad känner han och framför allt; varför?

Gäst är serietecknaren Mats Jonsson och moderator är psykologen och författaren Jenny Jägerfeld. Samtalet äger rum kl. 19.00 på Tellus Bio, Vattenledningsvägen 46, T-bana Midsommarkransen. Entré: 60 kr

PS: Psykologer läser böcker på Facebook.